Äldres munhälsa och tandvård - mah.se · muntorrhet, dålig andedräkt (halitosis), interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status, förmåga till samspel och kommunikation,

1

Äldres munhälsa och tandvård En kartläggning av systematiska översikter

Rapporten kommer att sättas. En och annan detalj kan då komma att ändras.

2

Innehåll

Innehåll ................................................................................................................................................ 2

Sammanfattning .................................................................................................................................. 4

Tabell 1. Kunskap och kunskapsluckor inom äldres munhälsa och tandvård ................................. 4

1. Inledning .......................................................................................................................................... 6

2. Bakgrund.......................................................................................................................................... 6

3. Metod för den systematiska kartläggningen ................................................................................... 7

3.1 Litteratursökning ....................................................................................................................... 7

3.2 Domänindelning ........................................................................................................................ 7

3.3 Urvalskriterier .......................................................................................................................... 10

3.4 Avgränsningar .......................................................................................................................... 10

3.5 Metodik för urval av systematiska översikter ......................................................................... 10

3.6 Metodik för bedömning av de systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet ................ 10

Tabell 2 AMSTAR-kriterier ............................................................................................................. 11

3.7 Metoder för sammanställning av resultat ............................................................................... 12

3.8 Etiska aspekter......................................................................................................................... 12

4. Resultat .......................................................................................................................................... 12

Figur 1. Flödesschema ................................................................................................................... 13

4.1. Karies ...................................................................................................................................... 14

4.2. Parodontit ............................................................................................................................... 14

4.3. Orofacial smärta och käkfunktion .......................................................................................... 14

4.4. Slemhinnelesioner .................................................................................................................. 14

4.5 Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion ......................................................... 14

4.6 Muntorrhet .............................................................................................................................. 14

4.7 Halitosis ................................................................................................................................... 15

4.8 Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status.................................................. 15

4.9 Förmåga till samspel och kommunikation .............................................................................. 16

4.10 Livskvalitet ............................................................................................................................. 17

4.11 Etik ......................................................................................................................................... 17

4.12 Organisation .......................................................................................................................... 17

5. Etiska aspekter .............................................................................................................................. 19

Åtgärdernas påverkan på hälsa ..................................................................................................... 19

Åtgärdernas förenlighet med etiska värden.................................................................................. 19

Strukturella faktorer med etiska implikationer ............................................................................. 20

Långsiktiga etiska konsekvenser.................................................................................................... 20

6. Hälsoekonomiska aspekter............................................................................................................ 21

3

7. Överväganden för forskning och praktik ....................................................................................... 22

8. Diskussion ...................................................................................................................................... 23

Metodologiska aspekter ................................................................................................................ 24

9. Medverkande i rapporten ............................................................................................................. 24

Sakkunniga ..................................................................................................................................... 24

HTA-O (metod) .............................................................................................................................. 25

Externa granskare .......................................................................................................................... 25

Bindningar och jäv ......................................................................................................................... 25

Stort tack till .................................................................................................................................. 25

Bilagor ................................................................................................................................................ 26

Bilaga 1. Sökstrategier ................................................................................................................... 26

Bilaga 2. Remissinstanser .............................................................................................................. 34

Bilaga 3. Systematiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk of bias) ....... 35

Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk of bias) ....................... 40

Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter.............................................................................. 42

Referenser ......................................................................................................................................... 53

4

Sammanfattning

Syftet med den här kartläggningen är att ta reda på vilken kunskap som finns om äldres munhälsa

och tandvård. Vi har kartlagt vilka systematiska översikter som finns inom området för att tydliggöra

vilken vetenskaplig kunskap och vilka kunskapsluckor som fältet rymmer. Äldres munhälsa och

tandvård har delats in i tolv domäner; karies, tandlossning (parodontal sjukdom), smärta i mun och

ansikte (orofacial smärta) och käkfunktion, skador på slemhinnan (slemhinnelesioner), oral motorik –

tal, tugg-, svälj-, och läppfunktion samt annan käkrörelse till exempel tandgnissling (parafunktion),

muntorrhet, dålig andedräkt (halitosis), interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status,

förmåga till samspel och kommunikation, livskvalitet, etik och organisation.

Resultatet visar att en majoritet av domänerna inte har utvärderats inom ramen för systematiska

översikter. För två domäner finns det kunskap, interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk

status, samt organisation. Man har bland annat visat att munvård hos personer som är 65 år eller

äldre på sjukhus eller äldreboende kan förhindra lunginflammation (pneumoni). Det finns även

kunskap om att det finns ett samband mellan undernäring (protein-energi relaterad undernäring,

PEM) och till exempel dålig aptit och total tandlöshet. Samtidigt saknas samband mellan PEM och

exempelvis oro, tuggsvårigheter och hjärt-kärlsjukdom. Sammantaget pekar detta på att

förebyggande strategier bör inriktas på att påverka aptitlöshet och tandlöshet i stället för behandling

med näringssupplement och kostråd. Utbildningsprogram i oral hälsa till personal på vård- och

omsorgsboenden, kan ge bättre kunskap och attityder men verkar inte påverka de praktiska

färdigheterna att utföra munvård.

I Tabell 1 redovisas en sammanfattning av kunskap och kunskapsluckor inom kartläggningens tolv

domäner.

Tabell 1. Kunskap och kunskapsluckor inom äldres munhälsa och tandvård

Domän Systematisk

översikt av hög

eller medelhög

kvalitet (antal)

Vetenskaplig

kunskap

Vetenskapliga kunskapsluckor

1. Karies Nej Nej Ja

2. Parodontal sjukdom inkl.

implantatrelaterat Nej1 Nej Ja

3. Orofacial smärta och

käkfunktion Nej Nej Ja

4. Slemhinnelesioner Nej Nej Ja

1 Två systematiska översikter av låg kvalitet.

5

5. Oral motorik – tal, tugg-,

svälj-, para- och

läppfunktion

Nej2 Nej Ja

6. Muntorrhet Nej Nej Ja

7. Halitosis Nej Nej Ja

8. Interaktionen mellan oral

status och övrig medicinsk

status

Ja (3)3 Ja Ja

9. Kooperations- och

kommunikationsproblem Nej Nej Ja

10. Livskvalitet Nej Nej Ja

11. Etik Nej Nej Ja

12. Organisation Ja (8)4 Ja Ja

2 Fem systematiska översikter av låg kvalitet. 3 Åtta systematiska översikter av låg kvalitet. 4 Tre systematiska översikter av låg kvalitet.

6

1. Inledning

Vid workshopen Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre den 1 september 2014, arrangerad av

Socialdepartementet och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), var en av

slutsatserna att det föreligger ovisshet om kunskapsläget kring äldres munhälsa och tandvård. Ett

klarläggande av detta skulle kunna ligga till grund för såväl prioritering av viktiga frågor inför

forskningsfinansiella satsningar, som t. ex. ordnat införande respektive utmönstring av metoder i

vården, tandvården och omsorgen.

SBU fick i slutet av 2015 förslag om att ta fram en systematisk kartläggning i ämnet. Projektförslaget

överfördes därefter från SBU till HTA-O vid Malmö högskola i början av 2016. Projektet ingår därmed

som en del i SBU:s särskilda regeringsuppdrag om Utveckling av Health Technology Assessment-

nätverket, som avrapporterats den 31 januari 2017.

Resultatet kommer slutligen att publiceras i rapportserien HTA-O Kartlägger

(https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-

fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/Om-HTA-O/).

2. Bakgrund

Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar, samt

frånvaro av sjukdom [1].

Den demografiska utvecklingen går mot allt fler äldre och allt färre tandlösa. Befolkningsprognosen

från Statistiska centralbyrån (SCB) visar en markant ökning av andelen äldre i befolkningen. Åren

2015–2030 kommer andelen som är äldre än 75 år att öka med mer än 50 procent. Epidemiologiska

data visar att andelen äldre med egna tänder är hög och att dessa har många kvarvarande tänder [2].

Avancerade protetiska konstruktioner, såsom käkbensförankrade implantat, har blivit mer vanligare

bland de äldre medan andelen avtagbara proteser minskar [3].

Egna tänder eller fastsittande tandersättningar ses som ett mått på förbättrad hälsa och ökad

livskvalitet, men innebär också en förhöjd risk att drabbas av mun- och tandsjukdomar. Med en stor

andel egna tänder eller fastsittande tandersättningar långt upp i åldrarna ökar behovet av god

munvård. Det ställs högre krav på den dagliga munvården, vare sig man utför detta själv eller får

hjälp.

Med stigande ålder, ökar också risken att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar. Det är ett

ömsesidigt och komplext förhållande mellan oral och allmän hälsa. Systemsjukdomar kan öka risken

för oral sjukdom och tvärtom. Nedsatt förmåga att äta och svälja kan påverka nutrition och bidra till

försämrad livskvalitet, kognitiv svikt och skörhet, men mer forskning behövs för att säkerställa

samband och orsaker [4]. Den ökande användningen av läkemedel hos äldre, kan också ge

komplikationer. Socialstyrelsens rapport ”Tillstånd och utveckling tandvård 2016” [5] visar att 76

procent av de som är äldre än 65 år medicinerar med läkemedel som orsakar muntorrhet, och

motsvarande siffra för individer äldre än 85 år är 86 procent.

Såväl myndigheter som tandvård har under senare år börjat få upp ögonen för den utmaning och

komplicerade problematik det innebär att säkra en god munhälsoutveckling hos den äldre delen av

befolkningen. Tandvårdens kunskap om de äldres orala hälsa behöver stärkas och detta gäller även

för andra professioner. Oral hälsa och munvårdskunskap återfinns sällan inom grundutbildningarna

https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/Om-HTA-O/

https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Odontologiska-fakulteten/Omvarldsamverkan/htao/Om-HTA-O/

7

till vårdrelaterade yrken [6]. Detta trots att många i ett senare skede av livet blir alltmer vård- och

omsorgsberoende och munvårdsarbetet alltmer blir en angelägenhet för vårdpersonalen [7]. Det

finns också behov av att organisera äldretandvården och dess plats i vårdkedjan, då många äldre

förlorar sina tandvårdskontakter [8]. Det svenska tandvårdsförsäkringssystemet är komplext och

mycket talar för att det befintliga stödet till sköra äldre är kraftigt underutnyttjat [9].

Syftet med projektet är att kartlägga systematiska översikter som utvärderar områden kring äldres

munhälsa och tandvård, för att tydliggöra vilken vetenskaplig kunskap och vilka kunskapsluckor som

fältet rymmer.

3. Metod för den systematiska kartläggningen

En systematisk kartläggning innebär att man på ett systematiskt sätt identifierar, relevans- och

kvalitetsbedömer systematiska översikter och därefter sammanställer resultaten [10]. Protokollet för

denna kartläggning finns registrerat (CRD42016038551) i The International Prospective Register of

Systematic Reviews (PROSPERO), vilken är en öppen databas för registering av protokoll för

systematiska översikter. Databasen administeras av Centre of Reviews and Dissemination, University

of York (http://www.crd.york.ac.uk/prospero/).

3.1 Litteratursökning

Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed (från 1946), Cochrane Library (2016, issue 1)

och Cinahl (1981) till och med januari 2016. För en mer detaljerad beskrivning av vilka söktermer och

begränsningar som använts, se Bilaga 1. Förutom sökningar i databaser har referenslistor i relevanta

arbeten granskats.

3.2 Domänindelning

Viktiga domäner inom ämnesområdet äldretandvård identifierades på förhand av projektets

sakkunniga. Listan med föreslagna domäner skickades därefter på remiss till olika företrädare inom

svensk tandvård med inriktning äldretandvård (Bilaga 2). Efter inkomna remissvar fastställdes

nedanstående domäner och underdomäner:

1. Karies

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning

d. Icke-operativ och operativ behandling

2. Parodontal sjukdom inkl. implantatrelaterat

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


3. Orofacial smärta och käkfunktion

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


http://www.crd.york.ac.uk/prospero/

8

4. Slemhinnelesioner

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


5. Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


6. Muntorrhet

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


7. Halitosis

a. Diagnostik

b. Prevention

c. Riskbedömning


8. Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status

a. Infektionsbelastning pga obehandlat tillstånd

i. Diagnostik

ii. Riskbedömning

b. Ospecifik smärta

i. Diagnostik

ii. Prevention

iii. Riskbedömning

c. Nutritionsstatus

i. Diagnostik

ii. Prevention

iii. Riskbedömning

9. Förmåga till samspel och kommunikation

a. Tandvårdsrädsla

i. Diagnostik

ii. Prevention

iii. Riskbedömning

iv. Behandling

b. Kognitiv förmåga

9

i. Diagnostik

ii. Prevention

iii. Riskbedömning

iv. Förhållningssätt och åtgärder

c. Förmåga att kommunicera

i. Prevention

ii. Riskbedömning

iii. Förhållningssätt och åtgärder

d. Sedering inkl. narkos

i. Prevention

ii. Riskbedömning

iii. Förhållningssätt och genomförande

e. Terapiplanering och vårdmål utifrån patientens situation – förbättra, bevara, fördröja

lindra

10. Livskvalitet

a. Estetik

b. Socialt samspel

c. Funktion

d. Smärta

e. Patientens upplevelser - önskemål

11. Etik

a. Prioriteringar

b. Socioekonomi

c. Autonomi, integritet, tvång

d. Kulturella skillnader

12. Organisation

a. Bevarade vårdkontakter

i. Tandvårdens organisation

ii. Kommunala verksamheters organisation

iii. Samhällsstöd och regelverk

b. Daglig munvård

i. Egenvård

ii. Stöd för daglig munvård

iii. Hjälpmedel

c. Kunskap, kompetens och attityder

i. Tandvårdspersonal

ii. Personal i hälso- och sjukvård samt vård och omsorg

iii. Effekter av utbildning

d. Implementering

e. Ekonomiska tandvårdsstöd

f. Tillgänglighet

i. Uppsökande verksamhet

10

ii. Mobil tandvård

iii. Anpassning av kliniker till patientens fysiska begränsning

g. Vårdplanering

i. Vårdnivåer i tandvården, remissmöjligheter

ii. Informationsöverföring mellan vårdgivare

iii. Multidisciplinära team

3.3 Urvalskriterier

Vi har sökt systematiska översikter inom ovanstående domäner, avseende en äldre population

definierad som minst 65 år samt i behov av någon form av vård eller omsorg, exempelvis vid särskilt

boende, inom hemtjänsten eller hemsjukvården. Därutöver har även systematiska översikter på

personer under 65 år med demenssjukdom inkluderats.

3.4 Avgränsningar

Protetisk behandling utelämnades vid domänindelningen. Systematiska översikter på andra språk än

engelska samt de nordiska språken exkluderades. Grå litteratur har inte beaktats. Med grå litteratur

menas forskningspublikationer som inte har publicerats som kvalitetsgranskade artiklar eller

monografier av ett förlag. Det kan t.ex. vara konferensbidrag eller rapporter. Utgivningen sker

vanligen genom organisationer, institutioner eller myndigheter som inte har någon vanlig

förlagsutgivning.

3.5 Metodik för urval av systematiska översikter

Med stöd av urvalskriterierna identifierades och selekterades relevanta systematiska översikter i tre

steg: (1) litteratursökning, (2) urval efter bedömning av de systematiska översikternas

sammanfattning (abstrakt) samt (3) urval efter att ha läst de systematiska översikterna i sin helhet.

Granskningen av sammanfattningarna (abstrakt) gjordes av projektets sakkunniga. Urvalet av

systematiska översikter som skulle granskas i fulltext var generöst, vilket innebar att endast de

artiklar som med säkerhet inte uppfyllde kriterierna exkluderades.

Relevansbedömningen av de systematiska översikterna i fulltext genomfördes oberoende parvis av

projektgruppens sakkunniga. Vid oenighet fördes först en diskussion inom läsparet och ibland

involverades hela projektgruppen i diskussionen. Efter enighet fattades beslut om inklusion eller

exklusion.

3.6 Metodik för bedömning av de systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet

De systematiska översikternas vetenskapliga kvalitet bedömdes med stöd av en granskningsmall för

systematiska översikter (AMSTAR) [11]. I enlighet med tidigare systematiska kartläggningar [12] kom

projektgruppen fram till att frågorna 1–3 och 5–8 i AMSTAR var de viktigaste (Tabell 2).

11

Tabell 2 AMSTAR-kriterier

Kvalitet

Kriterium

Hög kvalitet Ja-svar på följande frågor*:

Redovisas en förutbestämd metod för genomförandet? (AMSTAR fråga 1)

Gjordes studieurval och dataextraktion av två oberoende granskare? (AMSTAR fråga 2)

Var litteratursökningen av tillfredsställande omfattning? (AMSTAR fråga 3)

Användes studiernas publikationsform som ett inklusions-/exklusionskriterium? (AMSTAR

fråga 4)**

Finns förteckningar över inkluderade och exkluderade studier?*** (AMSTAR fråga 5)

Har de inkluderade studiernas karakteristika och resultat redovisats? (AMSTAR fråga 6)

Har den vetenskapliga kvaliteten hos de ingående studierna utvärderats och

dokumenterats? (AMSTAR fråga 7)

Har vederbörlig hänsyn tagits till de inkluderade studiernas vetenskapliga kvalitet vid

formulering av slutsatserna? (AMSTAR fråga 8)

Användes lämpliga metoder för sammanvägning av studiernas resultat? (AMSTAR fråga

9)

Har sannolikheten för publikationsbias bedömts? (AMSTAR fråga 10)

Är eventuella intressekonflikter angivna? (AMSTAR fråga 11)

Medelhög kvalitet Ja-svar på frågorna 1, 2 och 5–8, två eller fler databassökningar

Låg kvalitet Ett nej-svar på någon av frågorna listade under medelhög kvalitet eller litteratursökning

som begränsats till en databas

* Frågorna utgår från granskningsmallen AMSTAR.

** Ett JA svar på denna fråga anses inte ingå för att göra bedömningen hög kvalitet

*** En förteckning över inkluderade studier måste finnas, däremot kan förteckning över exkluderade studier saknas.

Om en fråga i AMSTAR inte besvarats i översikten bedömdes detta som att författarna inte

rapporterat detta, vilket resulterade i ett nej-svar. Projektgruppen har strävat efter att avgöra om

översiktsförfattarna haft intressekonflikter samt om de tagit hänsyn till detta vid kvalitetsbedömning

av primärstudierna. Projektgruppen har dock inte bedömt eventuella intressekonflikter hos

författarna till de ingående primärstudierna.

Kvalitetsgranskningen genomfördes av projektgruppens medlemmar där samtliga översikter

granskades av minst två personer oberoende av varandra. I fall där en granskare varit medförfattare i

en översikt, överlämnades granskning till två andra projektmedlemmar för att undvika jäv.

Oenigheter löstes genom konsensus och en tredje person inom projektgruppen rådfrågades vid

behov.

Vid uppdatering av systematiska översikter inom samma ämnesområde och av samma

huvudförfattare, inkluderas endast den senast publicerade. Om fler översikter besvarar samma

frågeställning, valdes den senaste översikten med bästa kvalitet [13]. När projektgruppen fann

12

systematiska översikter som till stor del inkluderat samma primärstudier men inte var helt identiska,

har båda översikterna inkluderats i denna kartläggning. Detta har då kommenterats i resultattexten.

3.7 Metoder för sammanställning av resultat

För att tydliggöra inom vilka domäner det finns vetenskapligt sammanställd kunskap respektive

kunskapsluckor, sammanfattades resultat genom att beskriva de översikter som inkluderats men inte

genom att slå ihop några resultat. Enligt arbetsprocessen beskriven av Whitlock och medarbetare

gjordes ingen sammanställning av effektstorleken för de olika interventionerna [13].

Vetenskapliga kunskapsluckor identifierades enligt SBU:s kriterier för en kunskapslucka, det vill säga

att systematiska litteraturöversikter visar på osäkert kunskapsläge (inga/få/dåliga studier eller

motsägelsefulla resultat), eller att det saknas systematiska översikter av medelhög eller hög kvalitet.

Vetenskapliga kunskapsluckor identifierades i befintliga översikter av hög eller medelhög kvalitet. För

att kunna fylla dessa kunskapsluckor behövs fler nya studier av god kvalitet. För de områden där det

saknas systematiska översikter av hög kvalitet behövs en översikt.

3.8 Etiska aspekter För att identifiera relevanta etiska frågor användes SBU:s vägledning (http://www.sbu.se/sv/var-

metod/).

4. Resultat

Flödesschema från litteratursökningen, relevansurval, samt kvalitetsbedöming av de systematiska

översikterna redovisas i Figur 1.

http://www.sbu.se/sv/var-metod/

http://www.sbu.se/sv/var-metod/

13

Figur 1. Flödesschema

Antal granskade abstrakt

1557

Exkluderade abstrakt

1373

Inkluderade fulltextöversikter

25

Fulltextöversikter

184

Exkluderade fulltextöversikter

159

Låg kvalitet

17

Hög/medelhög kvalitet

8

En mer ingående beskrivning av de systematiska översikterna återfinns i Bilaga 3, 4, och 5 enligt

följande:

Bilaga 3. Systemstiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk för bias)

Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk för bias)

Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter med huvudsaklig exklusionsorsak

Nedan redovisas kortfattat resultatet från respektive domän (1–12) och dess relevans för

ämnesområdet ”äldres munhälsa och tandvård”.

14

4.1. Karies

Karies utgör en av tandvårdens stora folksjukdomar och risken att utveckla karies är tätt

sammankopplad med en rad kända riskfaktorer [14]. Tandvården i Sverige har sedan mitten av 1970-

talet framgångsrikt arbetat sjukdomsförebyggande för att minska kariesförekomsten hos barn och

ungdomar. Den äldre delen av befolkningen utgör nästa utmaning för tandvårdens

sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlande arbete. Riskfaktorer som muntorrhet, minskad

oral motorik, passivitet, tidigare genomförd tandvård och minskad förmåga till egenvård är

förknippade med kariesutveckling i samband med åldrande och tilltagande skörhet. Ingen

systematisk översikt kunde identifieras enligt de kriterier som ställts.

4.2. Parodontit

Parodontit orsakar destruktion av tandens stödvävnader och är ett kroniskt inflammationstillstånd

med skovvis förlopp (perioder av av olika svårighetsgrad). Riskfaktorer för parodontit omfattar bla

bakteriell belastning, genetiska förutsättningar och rökning [15]. Under senare tid har även

parodontitliknande förändringar vid implantat – periimplantit ökat som en följd av den ökade

förekomsten av konstruktioner med käkbensförankrade implantat som ersättning av förlorade

tänder. Vid sökningen kunde inga systematiska översikter identifieras inom domänen.

4.3. Orofacial smärta och käkfunktion

Den äldre patienten kan ha en komplex och svårdiagnosticerad smärtanamnes. Det är inte ovanligt

med dentala smärttillstånd som maskeras av läkemedel förskrivna för behandling av artros eller

andra diffusa smärttillstånd. Diagnostik och behandling av smärta av odontogent ursprung (dvs

smärtan kommer från tänderna) försvåras ytterligare om patienten är kognitivt nedsatt. Ingen

systematisk översikt med hög- eller medelhög kvalitet kunde inkluderas inom ramen för denna

domän.

4.4. Slemhinnelesioner

Slemhinnelesioner i orala vävnader förekommer oftare hos äldre individer än hos yngre- och

medelålders vuxna. Det är av stor vikt för patientsäkerhet och behandlingseffektivitet att

slemhinnelesioner som kan associeras till åldrande och multisjuklighet systematiskt beforskas. Vid

sökningen kunde dock inga systematiska översikter identifieras inom domänen.

4.5 Oral motorik – tal, tugg-, svälj-, para- och läppfunktion

Med oral motorik avses förmågan att viljemässigt kunna styra och röra på munnens olika delar,

funktionen påverkas av muskelstyrka/tonus, känsel och rörlighet hos musklerna i och runt munnen.

Den orala motoriken hos äldre är viktig då den påverkar såväl tal, tuggning som sväljning vilket i sin

tur kan påverka den äldre personens nutritionsstatus med effekter för daglig livskvalité och bevarad

hälsa. [16]. Tre systematiska översikter hittades under domänen, inom området tuggning, men

samtliga klassificerades med hög risk för bias efter granskning och inkluderades inte. Inga

systematiska översikter påträffades under tal, svälj-, para- och läppfunktion.

4.6 Muntorrhet

Muntorrhet är ett vanligt förekommande tillstånd hos många äldre personer, inte sällan som en

bieffekt av olika medicineringar [17]. Tillståndet kan orsaka svårigheter med att såväl att tala, tugga

och svälja samt ge smakstörningar. Inga systematiska översikter har påträffats inom domänområdet.

15

4.7 Halitosis

Halitosis är ett tillstånd med intensiv dålig lukt från munnen. Vanligast kommer halitosis från

munhålan, benämnt intra-oral halitosis, orsakat av en nedbrytningsprocess av proteiner, från ex

bakterier och matrester som resulterar i illaluktande svavelgaser. Behandlande insatser inleds med

att tillse att infektionsfrihet råder i munhålan. Preparat innehållande zink kan ge en viss effekt.

Halitosis hos äldre personer kan vara socialt handikappande, speciellt i situationer där omvårdnad

behövs [18]. Dock har inga systematiska översikter påträffats inom domänområdet.

4.8 Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status

Tre systematiska översikter med medelhög kvalitet kunde sorteras in under domänen. Ingen översikt

med hög kvalitet kunde identifieras. En översikt handlade om infektionsbelastning på grund av

obehandlat tillstånd [19] och två om nutritionsproblem [20, 21]. Inga översikter sorterade in under

domänen ospecifik smärta.

Infektionsbelastning på grund av obehandlat tillstånd

En systematisk översikt grundades på studier som undersökt munhygienens effekt på pneumoni och

luftvägsinfektion hos personer 65 år eller äldre på sjukhus eller äldreboende [19]. Översikten bygger

på 15 studier – fem RCT-studier, tre fall-kontrollstudier, fem tvärsnittsstudier, en retrospektiv

longitudinell studie och en systematisk översikt. Totalt ingick 3 545 patienter i studierna. Alla RCT-

studier visade en positiv effekt på förekomsten av pneumoni genom att utföra munvård (evidensnivå

2). Den absoluta riskreduktionen var 6,6–11,7 % och ”numbers needed to treat” (NNT) var 8,6–15,3

individer. Majoriteten av icke-RCT-studierna visade på liknande resultat som RCT-studierna

(evidensnivå 3). En RCT-studie beräknade att tandborstning efter varje måltid, som enda åtgärd eller i

kombination med att gnugga svalget med 1 % jodlösning dagligen, kunde förebygga ungefär ett av tio

dödsfall orsakade av pneumoni.

Inga systematiska översikter kunde identifieras som beskriver hur äldres medicinska status påverkas

av obehandlad tandlossning och andra infektioner i käkbenet.

Ospecifik smärta

Trots att smärta vars orsaker är svåra att utreda är vanlig hos äldre [22] kunde inga systematiska

översikter som beskrev ospecifik smärta identifieras.

Nutritionsstatus

Två systematiska översikter med medelhög kvalitet fokuserade på undernäring (malnutrition) och

eventuella samband med oralt status hos äldre. I en översikt av van der Pols-Vijlbrief et al [20]

studerades determinanter (avgörande faktorer) för protein-energi relaterad undernäring (PEM) hos

kvarboende äldre, dvs äldre som bor kvar i sitt eget hem. Totalt omfattade denna artikel 28

systematiska översikter. Trettiosju av 122 potentiella determinanter för PEM kunde inkluderas i en

”best evidence synthesis”. Stark evidens noterades för sambandet PEM och dålig aptit samt moderat

evidens för samband mellan PEM och total tandlöshet, avsaknad av diabetes, sjukhusvistelse och

dålig självrapporterad hälsa. Stark evidens för avsaknad av samband mellan PEM noterades för oro,

tuggsvårigheter, få vänner, ensamboende, ensamhetskänsla, närståendes bortgång, multisjuklighet,

hjärt-kärlsjukdom, stroke och användning av antiinflammatorisk medicin. Författarna konkluderar att

PEM är ett multifaktoriellt problem och att för många determinanter saknas eller finns otillräcklig

evidens. Förebyggande strategier bör inriktas på påverkbara determinanter som aptitlöshet och

tandlöshet i stället för att behandla PEM enbart med näringssupplement och kostråd.

16

Den andra systematiska översikten av van Lancker at al [21] studerade samband mellan malnutrition

och oralt status hos äldre boende på långvårdsinrättningar. Sexton studier uppfyllde

inklusionskriterierna. Nio studier fann ett samband mellan oralt status och malnutrition. Fyra studier

fann samband mellan tuggförmåga och undernäring och fem studier fann samband mellan

malnutrition och tandstatus, antal orala problem, candidos (svampinfektion), tungaffektioner samt

problem med salivflöde. Generellt bedömdes de inkluderade studierna ha medelhög metodologisk

kvalitet. Författarna konkluderar att tentativ evidens tyder på ett oberoende samband mellan oral

hälsa och malnutrition men att resultaten skall tolkas med försiktighet eftersom det saknas en

”golden standard” för både malnutrition och oral hälsa samt metodologiska svagheter hos de

inkluderade studierna.

Samband oralt status och allmänt status

Fyra systematiska översikter som fokuserar på denna problematik kunde identifieras i

litteratursökningen men samtliga dessa artiklar bedömdes ha en låg kvalitet vilket innebär att de inte

kan inkluderas i föreliggande systematiska översikt.

4.9 Förmåga till samspel och kommunikation

Äldre personer ska kunna åldras med integritet och värdighet. Alla kontakter med äldre personer ska

därför bygga på respekt för människors lika värde. En så god kommunikation som möjligt ska alltid

eftersträvas, speciellt i fall då en kognitiv svikt eller andra kommunikationshinder finns. Det är inte

ovanligt att misstag som sker inom hälso- och sjukvården och tandvården är relaterade till brister i

kommunikation och/eller till samverkan. Det är nödvändigt att tillsammans komma fram till målet

med behandlingen, vilket kan göras genom att lyssna på patientens önskemål, tänka sig in i

personens livssituation, i vilken omfattning samverkan kan förväntas och vad som är viktigt för

patienten. Inga systematiska översikter påträffades dock under domänen.

Tandvårdsrädsla

Bland människor som inte besöker tandvården regelbundet är rädsla ett av de vanligaste skälen till

att man inte går. Knappt fem procent har så kallad fobisk tandvårdsrädsla, det vill säga så stark rädsla

att man helt undviker tandvård. Med ökande ålder har tandvårdsrädda personer oftast förlorat lite

fler tänder och har fler karierade tänder än personer med regelbundna tandvårdsbesök [23]. Dock

har inga systematiska översikter påträffats inom området.

Kognitiv förmåga

Kognition är de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Den kognitiva

förmågan hos äldre personer påverkas av både primärt åldersrelaterade förändringar samt av ohälsa.

Ett flertal vanligt förekommande sjukdomar i den äldre populationen påverkar den kognitiva

förmågan, ofta genom en försämring av minne, språk och tidsuppfattning [24]. Inga systematiska

översikter har kunnat påträffas påträffats inom området.

Förmåga att kommunicera

En god kommunikation är en förutsättning för god vård och delaktighet i vården [25]. Syn och hörsel

försämras ofta med ökande ålder. Olika sjukdomstillstånd bidrar till en försämrad

kommunikationsförmåga. Dock har inga systematiska översikter påträffats inom området.

Sedering, inklusive narkos

Sedering i form av premedicinering kan vara ett hjälpmedel för att kunna behandla äldre patienter

med kognitiv svikt och/eller otillräcklig kooperation Generell anestesi, narkos, föregås alltid av en

17

risk/nytta-analys där risken för komplikationer är större ju sjukare personen är. Inga systematiska

översikter har påträffats inom området.

Terapiplanering och vårdmål utifrån patientens situation – förbättra, bevara, fördröja och lindra

Vårdproblematiken är ofta komplex och det ställs stora krav på att den odontologiska behandlingen

anpassas till patientens allmäntillstånd och livssituation. Tandvården måste samverka med andra

aktörer för att skapa goda förutsättningar för en god munhälsa/munvård [26]. Inga systematiska

översikter har dock påträffats inom området.

4.10 Livskvalitet

Begreppet livskvalitet kan tolkas på flera sätt. Livskvalitet beskrivet som välstånd, välbefinnande,

meningsfullhet och handlingsfrihet förekommer ofta i den vetenskapliga litteraturen. Oral hälsa kan

påverka alla människors livskvalitet och detta gäller även äldre personer [27]. Områden som kan

påverkas av dåligt munstatus är utseendet, det sociala samspelet, funktionen och smärtupplevelsen.

Vid sökningen kunde dock inga systematiska översikter identifieras inom domänen.

4.11 Etik

Etiska aspekter måste integreras i all vård och särskilt viktigt är det när vård ges till äldre där

autonomin (självbestämmanderätt) ofta är mer eller mindre nedsatt [28]. Integritet och

självbestämmande är nära knutna till varandra och när tvång ibland kan behöva användas i vården

utmanas både lagar och etiska principer. Etiska aspekter spelar även roll när prioriteringar ska göras

och då vården ska fördelas rättvist både ur ett behovs- och socioekonomiskt perspektiv. Även

kulturella skillnader i samhället ställer krav på ett etiskt förhållningssätt. I sökningen kunde inga

systematiska översikter inom domänen identifieras.

4.12 Organisation

Denna domän innehåller flera avsnitt. Fem systematiska översikter lades in i domänen, tre under

avsnittet Kunskap, kompetens och attityder och två under Implementering. För de övriga avsnitten

kunde inga systematiska översikter identifieras.

Bevarade vårdkontakter

Med stigande ålder och tilltagande multisjuklighet [29], involveras allt fler aktörer i den äldres liv.

Kontakterna med hälso- och sjukvården och det kommunala skyddsnätet ökar men kontakten med

tandvården tenderar att avta i de högre åldrarna [30]. Detta är troligen en form av omprioritering i

samband med ökat omsorgsberoende. I Sverige finns därför uppsökande verksamhet med

kostnadsfri munhälsobedömning i hemmet till gravt och långvarigt omsorgsberoende personer, de

flesta äldre.

Inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.

Daglig munvård

Då riskfaktorerna för oral ohälsa ökar med stigande ålder, ökar vikten av daglig munvård, samtidigt

som förmågan hos den enskilde äldre individen ofta avtar [31]. Det innebär att behovet av olika stöd

och hjälpmedel ökar men inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.

Kunskap, kompetens och attityder

Med den uppsökande verksamheten, har mycket av ansvaret för äldretandvården placerats hos

tandhygienisterna som också utbildar vårdpersonalen i oral hälsa, både teoretiskt och praktiskt.

Översikterna tar upp effekterna av sådana utbildningsinsatser. de Lugt-Lustig [32] gav med sex

18

inkluderade studier, viss evidens för att utbildningsprogram i oral hälsa till personal på vård- och

omsorgsboenden, ger bättre kunskap och attityder men de påverkar inte de praktiska färdigheterna

att utföra munvård. En Cochrane-översikt av Brady [33] fokuserade på interventioner som syftade till

att ge en förbättrad munhygien för patienter som haft en stroke. Baserat på tre inkluderade studier,

kunde en förbättring av vårdpersonalens kunskap och attityder, patienternas proteshygien och årlig

nyförekomst av lunginflammation ses, men inte av hygiennivån för naturliga tänder.

I en översikt av Wang [34] var det primära utfallsmåttet normal oral slemhinna och det sekundära

utfallsmåttet procentuell andel av äldre utan synligt plack och protesstomatit (nflammerad

slemhinna under protesen). Fem inkluderade studier gav begränsad evidens för att utbildning i oral

hälsa till vårdpersonal ger förbättrad oral hälsa hos de äldre.

Implementering

Även om vi vet vilken kunskap och vilka metoder som bör tillämpas i praktiken, visar forskningen att

det är svårt att ändra ett beteende [32, 33]. Low [35] publicerade en systematisk översikt över

interventioner som syftade till att förändra vårdpersonalens beteende och därmed skapa

förbättringar för boende på vård- och omsorgsboenden. Sextiotre inkluderade studier grupperades i

följande områden där interventioner utfört oral hälsa (n=3), hygien och infektionskontroll (n=3 ),

nutrition (n=2), sjukhemsrelaterad pneumoni (n=2), depression (n=2)

förskrivning/behandlingsrekommendationer (n=7), tvång (n=3), hantering av beteendemässiga och

psykologiska symptom på demens (n=6 ), reduktion och prevention av fall (n=11 ),

kvalitetsförbättring (n=9 ), vårdfilosofi (n=10) och övriga (n=5). Ingen enskild intervention,

kombination eller ökat antal av komponenter ökade sannolikheten för ett positivt utfall. Det är

möjligt att ändra vårdpersonalens rutiner men det är komplext och flera studier beskrev hinder hos

vårdpersonalen (personalombyten, högt vårdtryck, attityder) eller organisationen (finansiering,

resurser, logistik). En översikt av Weening-Verbree [36] ger inte heller några rekommendationer om

speciella strategier för implementering. Oftast adresseras kunskap, self-efficacy (upplevd egen

förmåga att hantera olika slags situationer och händelser) och underlättande faktorer för ett önskat

beteende men författarna påpekar att minnesträning, klinisk feedback och sociala normer bör

studeras.

Ekonomiska tandvårdsstöd

I Sverige infördes 1999 det reformerade tandvårdsstödet med uppsökande verksamhet och

nödvändig tandvård till omsorgsberoende grupper. Ett tredje steg har också utvecklats med

ytterligare former av ekonomiskt stöd såsom STB (särskilt tandvårdsstöd) och F-tandvård (vid

långvarig sjukdom/funktionsnedsättning). Inga systematiska översikter identifierades för detta

avsnitt.

Tillgänglighet

Fler individer på vård- och omsorgsboende än i eget boende erbjuds särskilt tandvårdsstöd, trots att

allt fler äldre och funktionshindrade idag bor kvar i eget boende med omfattande hjälp från

hemtjänst och hemsjukvård [9]. I vissa delar av landet förekommer mobil tandvård av varierande

omfattning, likaså varierar tillgången på anpassade tandkliniker. Många som i livets slutskede får en

plats ett vård- och omsorgsboende, uppvisar mycket dåligt tandstatus, när de kommer i kontakt med

tandvården. Inga systematiska översikter identifierades för detta avsnitt.

19

Vårdplanering

Olika verksamheter har olika journalsystem och remissmöjligheterna varierar i olika delar av landet.

Landsting och kommuner agerar ofta självständigt, även om det idag finns nationella

tvärprofessionella satsningar såsom Senior Alert [8]. Inga systematiska översikter identifierades för

detta avsnitt.

5. Etiska aspekter

Åtgärdernas påverkan på hälsa

Behandling av den orala hälsan hos sköra äldre ger ökad livskvalitet och välbefinnande genom bl.a.

smärtfrihet, mindre halitosis, bättre estetik och bättre tuggförmåga. Man även kunna tänka sig att en

ökad livslängd skulle kunna uppnås genom minskad risk för social isolering, bättre nutrition och

mindre infektionsbelastning. I en rapport från SBU konstateras att behandling av tandförluster inte

bara återskapar orala funktioner utan också har betydelse för social status och självkänsla. Det är inte

bara fråga om att få tänderna tillbaka utan det innebär för många att ”återfå sin orala livsvärld” [37].

Om vetenskapligt grundad kunskap saknas om vissa grupper riskerar dessa patienter att få sämre

vård [38]. ”Göra gott principen”och ”rättviseprincipen” ger stöd åt att man genom forskning skulle

kunna minska kunskapsluckor vad gäller svaga grupper som t. ex. multisjuka och kognitivt

funktionsnedsatta. Avsaknad av denna forskning är dock värd att notera. Förbisedda grupper är

bland andra kroniskt sjuka personer, patienter med särskilda behov i tandvården och patienter med

demenssjukdomar [39]. Det är viktigt, av rättviseskäl, att tandvårdsrelevant kunskap tas fram även

för utsatta grupper. Då inte kunskapen kan fås fram på annat sätt förutsätter det ibland att berörda

individer inkluderas i studier även om de inte kan ge informerat samtycke. Sådan forskning måste

vara rigoröst reglerad [40].

Att det till stor del saknas specifikt vetenskapligt underlag för val av metoder för diagnos och

behandling innebär inte att det helt saknas grund för att välja en viss metod framför en annan i

klinisk praxis. Exempelvis bör metoder, som kan innebära att patienter utsätts för stora risker,

undvikas. Metoder som medför särskilt höga kostnader bör likaså undvikas till dess att de prövats i

vetenskapliga studier. Vidare är diagnos och behandling som har stöd i relevanta etablerade

teoretiska antaganden att föredra, i väntan på empiriskt stöd, framför metoder som saknar sådan

teoretisk grund. I frånvaro av vetenskapligt stöd för något annat bör man också hålla sig till

etablerade behandlingar [41].

Svårighetsgraden hos de orala hälsotillstånden spänner mellan lätta, t. ex. estetik och kosmetik; till

svåra i form av t. ex. undernutrition. De svårare tillstånden kan i värsta fall leda till svåra lidanden och

död om de inte åtgärdas i tid. En äldre individ med dålig munhälsa kan påverka anhörigas och

närståendes livssituation och livskvalitet. Halitosis, tugg och sväljsvårigheter kan vara ett hinder i

sociala relationer. Smärta och tuggproblem kan påverka nutrition med negativa effekter på

allmänhälsa och därmed ökat omvårdnadskrav på närstående. Bristande munhälsa medför också ofta

behov av frekventa akutbesök med behov av assistans och stöd från närstående.

Åtgärdernas förenlighet med etiska värden

Vid demens och andra former av kognitiva funktionsnedsättningar är det ofta svårt för individen själv

att vara delaktig i beslut som rör åtgärder för att bevara eller förbättra munhälsan. Ofta måste någon

ställföreträdande göra detta. Behandling vid nedsatt kognitiv funktion kan upplevas som övergrepp

och intrång i den personliga integriteten. Anhöriga kan därtill få ytterligare omvårdnadsansvar och

20

belastning i de fall som individen saknar förmåga till egenvård och behöver hjälp med regelbunden

munvård.

Ett annat etiskt dilemma som kan uppstå är då den dementa äldre säger nej till munhygieninsatser i

den dagliga omvårdnaden. Omvårdnadspersonalen står relativt ofta inför en situation där de slits

mellan socialtjänstlagens krav på självbestämmande och hälso- och sjukvårdslagens krav på att en

patient ska ges god och säker vård. Ovana att utföra munvård gör att omvårdnadspersonalen i det

enskilda fallet kan komma att välja att avstå från munvård, medan stöd från tandvårdspersonal eller

demenssjuksköterska skulle kunnat vara till hjälp. Sådant råd och stöd skulle kunna innebära att

munvården kan utföras i samråd med den äldre, ibland med särskilda riktade insatser.

Strukturella faktorer med etiska implikationer

Sköra och beroende äldre med svag autonomi har svårt att hävda sin rätt till vård. Regionala

skillnader i tillämpning av ersättningssystem kan leda till skillnader i tillgång av vård. Dagens situation

innebär att äldre med svag autonomi kan ha svårighet att få tillgång till vård och den omvårdnad som

krävs för att behålla en god munhälsa. I dagsläget finns stora skillnader mellan landsting i praxis vid

tandvårdsstöd inom ramen för så kallad ”uppsökande och nödvändig tandvård”. Huruvida t. ex. fast

protetik ska ingå i den nödvändiga tandvården avgör respektive landsting, liksom hur detta ska

hanteras. Medan vissa landsting tillstyrker omfattande behandling finns andra som överhuvudtaget

inte godkänner behandlingar med exempelvis implantat.

Det kan heller inte uteslutas att en ökad satsning på vård och omvårdnad för sköra och beroende

äldre kan leda till vissa undanträngningseffekter för mindre prioriterade grupper.

Undanträngningseffekter kan hanteras och begränsas genom en fortsatt positiv utveckling av

munhälsan i den yngre befolkningen samt effektiviseringar i riskbedömning och riskrelaterade

åtgärder.

Vidare kan det finnas risk för att hälso- och sjukvårdens professioner och kommunal

omvårdnadspersonal nedprioriterar oral hälsa av t. ex. tidsbrist eller brist på kunskap. På

motsvarande sätt finns det även en risk att tandvårdspersonal nedprioriterar äldre med komplicerad

medicinsk, odontologisk och/eller social problematik. Skillnader i prioriteringar mellan olika

vårdorganisationer innebär en ojämlik tillgång av vård och omvårdnad för sköra äldre. En nationell

konsensus om prioriteringar inom tandvården skulle motverka detta.

Det är heller inte alltid tydligt för hemtjänst- och sjukvårdspersonal var gränsen går mellan

munhygienåtgärder som egenvård i omvårdnaden hos en person som betraktas som relativt frisk i

munnen och munhygienåtgärder som en del av hälso- och sjukvård hos en person som har en

munsjukdom.

Långsiktiga etiska konsekvenser

På lång sikt kan en identifiering av kunskapsluckor – och beforskning av dessa – och implementering

av forskningsresultat medföra mycket positiva konsekvenser genom ökad jämlikhet för sköra och

beroende äldre vad gäller vård och hälsa. Att identifiera kunskapsluckor för att identifiera

forskningsområden inom området sköra och beroende äldres munhälsa och munvård skapar

förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för denna grupp. En sammanvägning av konsekvenser

av dessa åtgärder visar på övervägande positiva effekter i relation till de fyra etiska principerna;

”Göra gott-principen”, ”Inte skada-principen”, ”Autonomiprincipen” och ”Rättviseprincipen”.

21

6. Hälsoekonomiska aspekter

I en utvärdering av metoder avseende äldres orala hälsa är det av vikt att också hälsoekonomiska

aspekter beaktas. I hälsoekonomiska utvärderingar jämförs en metods effekt i relation till dess

kostnad. Metoden som utvärderas ska jämföras med bästa möjliga alternativ. De hälsoekonomiska

aspekterna vid äldres orala hälsa påverkas i hög grad av vilka metoder som är effektiva, vilket gör att

tidigare kapitels resultat i den här rapporten får stor betydelse.

Värdet av att göra en systematisk översikt av hälsoekonomiska studier har ifrågasatts, då varje analys

är specifik för just sina förhållanden [42]. Det finns dock ändå skäl att kritiskt granska tidigare studier,

men då med syftet att identifiera den studien som förefaller mest lik den aktuella beslutssituationen,

samt för att identifiera viktiga hälsoekonomiska samband. Av den anledningen har en sökning av

hälsoekonomiska studier utförts inom ramen för det här projektet. Sökningen genomfördes med

samma begrepp som i den övriga litteratursökningen, men med tillägg av hälsoekonomiska termer.

Sökningen resulterade i ett fåtal hälsoekonomiska studier. De studier som uppfyllde

inklusionskriterierna kunde inte inkluderas av två skäl, antingen var beräkningarna grundade på

kliniska resultat som i rapporten bedömts vara av låg kvalitet, eller presenterades inte några

kvantitativa data. Det saknas alltså hälsoekonomiska studier av god kvalitet som kan besvara

rapportens frågeställningar.

För de flesta områden som ingår i den här rapportens kartläggning saknas systematiska översikter

som ger underlag för evidens för vilka metoder som är effektiva, vilket gör att det inte heller går att

bedöma de hälsoekonomiska aspekterna.

Inom domänen ”Organisation - Kunskap, kompetens och attityder” har emellertid tre systematiska

översikter identifierats. Det förefaller finnas begränsad evidens avseende effekten av

utbildningsinsatser till vårdpersonalen i oral hälsa, men det går inte att i dagsläget avgöra vilken

utbildningsmetod som är kostnadseffektiv. Kostnadsberäkningar av Cleves et al [43] har visat att

utbildningen i sig inte behöver leda till stora kostnader om den ges effektivt, och givet att insatsen

förväntas ge effekt på äldres tandhälsa förefaller det troligt att den är kostnadseffektiv.

Det förefaller finnas ett samband mellan bristande munhygien och pneumonier (se 4.8), och detta får

i sådana fall även ekonomiska konsekvenser. Givet effektiva åtgärder för att förbättra munhygienen

skulle det få långtgående konsekvenser båda för de äldre hälsa och de totala kostnaderna.

Beräkningar avseende detta saknas dock.

National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i England och Wales har publicerat riktlinjer

avseende oral hälsa hos vuxna i vårdboende [44]. De ekonomiska aspekterna i dessa riktlinjer baseras

på en analys av Cleves et al [43]. Denna analys består av en översikt avseende ekonomiska studier

inom området och egengjorda kostnads-konsekvensanalyser. Översikten visade att det saknas

evidens avseende ekonomiska aspekter. Två studier identifierades som presenterade kostnader för

utbildning till personal på vårdboende avseende oral hälsa. En av dessa var ifrån Storbritannien [45],

och ansågs därför lämplig som underlag för kostnader vid de egna analyserna. Analyserna visade att

införande av en utbildningsintervention i sig inte behöver leda till stora kostnader, utan det är de

återkommande och upprepande momenten som driver kostnaderna. Idag saknas emellertid evidens

för vilken effekt som olika åtgärder medför, vilket gör att det inte går att bedöma

kostnadseffektiviteten.

22

I en studie ifrån Sverige har Lundqvist et al. (2015) analyserat hälsoekonomiska aspekter för

hemtandvård jämfört med tandvård på stationär klinik för äldre vid särskilda boenden [46]. I studien

finns inga primärdata. Analyserna visar att hemtandvård för många äldre vid särskilda boenden kan

leda till sänkta samhälleliga kostnader och med bibehållen eller positiv påverkan på deras livskvalitet.

Detta förutsätter liknande kvalitet för de olika behandlingsalternativen.

Mariño et al (2014) har genomfört en kostnadsminimeringsanalys av ett skräddarsytt

munhälsoprogram för äldre immigranter i Australien [47]. De påvisar att det studerade programmet

förväntas spara stora resurser i jämförelse med om varje person individuellt får liknande information.

Det är viktigt att beakta åtgärders kostnadseffektivitet för att kunna informera beslutsfattare om hur

begränsade resurser kan användas effektivt. Prioritering inom hälso- och sjukvården och tandvården

är nödvändigt då samhällsresurserna är begränsade och prioriteringar kan göras utifrån flera olika

aspekter, varav kostnadseffektivitet är en. Den här rapporten visar att det finns många

kunskapsluckor avseende hälsoekonomiska aspekter inom äldretandvård, och det finns därmed ett

stort behov av studier avseende kostnadseffektiviteten av åtgärder inom äldres orala hälsa. Med

tanke på att Sverige har en ökande äldre befolkning med ett förväntat ökat behov av

tandvårdsinsatser leder detta till att tandvårdskostnaderna för denna patientgrupp förväntas öka

kraftigt, vilket gör att behov av kunskap om insatser kostnadseffektivitet blir än viktigare.

I det här sammanhanget behöver man också fundera över hur kostnaderna fördelas inom samhället.

Det behövs hälsoekonomiska analyser av de ekonomiska stöd som finns för äldre inom tandvården.

Vårdanalys [9] har exempelvis visat att en relativt liten andel av de äldre får del av de ekonomiska

stöd som finns och bedömt att konsekvenserna av detta är en ökad risk för försämrad tandhälsa,

något som kan leda till både höga kostnaden för den enskilde samt höga samhällsekonomiska

kostnader.

7. Överväganden för forskning och praktik

Äldretandvård är ett ungt ämnesområde där stora områden är outforskade. I brist på evidens

tillämpas kunskap från yngre åldersgrupper och friska patienter på äldre patienter. Samtidigt finns

också en utmaning i att överföra kunskap till de yrkesgrupper som dagligen vårdar omsorgsberoende

äldre. Det är viktigt att rätt kunskap överförs, som leder till ett ändrat beteende och ändrade

arbetsrutiner i önskad riktning. En annan aspekt är det ökande antalet äldre med kognitiva

funktionsnedsättningar som är beroende av sina vårdgivares agerande. Ytterligare en aspekt är

skillnader i etnisk bakgrund. Många invandrade äldre har nu behov av vård och omsorg, likaså har en

stor andel vårdpersonal inte svenskt ursprung. Det finns en stor etisk problematik inom

äldretandvård, vilket gör behovet av rätt kunskap hos rätt personer ännu större.

För att hantera det nya scenariot med många betandade äldre i höga åldrar och tilltagande

sjuklighet, har samtliga Folktandvårdsorganisationer bildat ett nationellt nätverk för äldretandvård.

Kompetenscentra med inriktning på äldretandvård har etablerats av flera landsting och regioner.

Dessa kompetenscentra har olika inriktning och organisation men gemensamt är en ambition att

sprida och utveckla kunskap om äldres munhälsa och tandvård.

Konkreta resultat av arbetet vid dessa kompetenscentra är utveckling av informationsmaterial,

instruktionsfilmer och kliniska hjälpmedel som t. ex. Gerioweb, ett webbaserat terapiplaneringsstöd

vid behandling aväldre patienter med komplicerad problematik. Verktyget skapar en ”bank” av

patientfall och nationella seminarier ges regelbundet via detta system. Vid flera av landets

23

kompetenscentra drivs också olika forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på äldres

munhälsa och speciella tandvårdsproblematik. Det finns inom tandvården således olika arenor och

kanaler att adressera både kunskapsluckor och spridning av nya rön. Det är också viktigt att etablera

ämnet äldretandvård inom grundutbildningen till de olika tandvårdsyrkena. Idag varierar

undervisningen från ett eget ämne på Karolinska institutets tandläkarprogram till enstaka

föreläsningar som integreras i andra ämnen på övriga utbildningsorter. Tandhygienistprogrammen är

bättre rustade, men ofta läggs tyngdpunkten på äldretandvård inom det tredje påbyggnadsåret som

inte alla studenter genomför.

Äldretandvård är inte bara tandvårdens angelägenhet. Alla professioner som är involverade i äldres

omhändertagande, bör ha grundläggande kunskaper om oral hälsa. Mycket av den forskning som

görs och planeras, bör också utföras i samarbete med andra yrkesprofessioner.

8. Diskussion

Äldre drabbas ofta av skador på tänder och slemhinnor som hade kunnat undvikas om den dagliga

munvården hade utförts och den äldre personen regelbundet hade besökt tandvården. Försummad

munvård leder ofta också till försämrad allmän hälsa, t.ex. till följd av att näringsintaget försvåras

eller att tändernas bakteriebeläggningar ökar risken för pneumonier [19].

Äldretandvård är ett nytt och omfattande ämnesområde som berör allt från friska och oberoende till

multisjuka och omsorgsberoende äldre. Däremellan finns sköra äldre, i en period då hälsan och

många viktiga funktioner sviktar. I Sverige har äldretandvården utvecklats snabbare än i många andra

länder beroende på den demografiska utvecklingen. Ämnet har vuxit fram i takt med att den ökande

äldre befolkningen behåller allt fler av sina naturliga tänder högt upp i åren. Svenska staten har

försökt att möta de äldres tandvårdsbehov med en lag om särskilt tandvårdsstöd för

omsorgsberoende och funktionshindrade [48]. Systemet omfattar uppsökande, kostnadsfri

munhälsobedömning i hemmet och nödvändig tandvård för hälso-och sjukvårdsavgift samt

utbildning för vårdpersonalen. Tandhygienistprofessionen utför en stor del av dessa uppgifter och

tandhygienistprogrammen innehåller kurser i äldretandvård, ibland dock huvudsakligen inom

påbyggnadsprogrammen. Det finns behov av förbättringar. På tandläkarprogrammen ger hittills

endast Karolinska institutet en särskild kurs i ämnet. I Malmö tillämpas problembaserat lärande (PBL)

varför enskilda ämneskurser ej används.

Forskningen om implementering av nya forskningsresultat eller evidens inom hälso- och sjukvården

har ökat men implementering av ny kunskap inom äldres munhälsa och tandvård är ett nytt

forskningsområde som skulle kunna omfatta såväl tandvården som vård och omsorg samt hemtjänst.

Här saknas kunskap om effektiva åtgärder i överförande av ny kunskap. Ett nytt forskningsfält inom

tandvården är också att utvärdera modeller av personcentrerad vård för äldre personer och i

samarbete med vård och omsorg för de som erhåller stöd och hjälp från hemtjänst och i särskilda

boenden.

Ett mål för det särskilda tandvårdsstödet är en förbättrad nutritionsförmåga. Det är viktigt att besvär

från munhålan beaktas och åtgärdas innan anpassning av kostkonsistens eller måltidssituationen

görs, likaså att munhälsoeffekter av specialkoster eller kosttillägg uppmärksammas [49].

WHO rapporterar att nära 100 % av den vuxna befolkningen har erfarenhet av kariessjukdomen och

15-20 % har allvarlig parodontal sjukdom. Äldre personer, om de har naturliga tänder kvar, har ökad

risk för karies och parodontit även om parodontal sjukdom oftast debuterar i medelåldern. Peri-

24

implantit ökar hos de äldre. Trots att sjukdomarna är vanligt förekommande saknas kunskap om

effektiva behandlingsmetoder för äldre [50].

Enligt de lagar som styr vård och omsorg [51-53] ska patienters självbestämmande respekteras. Trots

detta saknas till stor del kunskap om hur främst omsorgsberoende äldre ser på munvård och

omvårdnad. En systematisk översikt som beskriver äldres uppfattning i måltidssituationer kunde

identifieras i sökningen, men inkluderades inte i resultatdelen på grund av låg kvalitet. De äldre

efterfrågar anpassad rådgivning om nutrition och stöd från omsorgspersonalen för att undvika

negativa erfarenheter och skamkänslor vid måltiderna [54]. Mer kunskap behöver inhämtas om de

äldres uppfattning om vård och omsorg relaterad till munhälsa och om äldres önskemål och

prioriteringar.

Det är många aktörer runt de äldre, med varierande utbildningar och erfarenhet. Helhetssyn är

viktigt, vilket innebär förståelse för olika aktörers insatser och förmåga att samarbeta [55].

Resultaten pekar på att patientcentrerad vård oftast leder till betydande förbättringar, även om

insatserna genomförs och resultaten mäts på olika sätt. Olika effekter av patientcentrerad vård har

undersökts såsom patienternas delaktighet, tillfredsställelse och livskvalitet, fysisk funktion, vårdtid,

och återinläggning till sjukhus [56]. När det gäller samordnad individuell plan, SIP (2 kap. 7 §

Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f § hälso- och sjukvårdslagen, HSL) [51, 53] har munhälsan oftast

inte varit prioriterad men området får successivt ökad uppmärksamhet. Ett gott exempel på hur man

satt in munhälsan i ett större sammanhang, i gränssnittet mellan allmän och specifik omvårdnad, är

munbedömningsinstrumentet ROAG [8].

Metodologiska aspekter

Denna kartläggning bygger på systematiska översikter av medelhög eller hög kvalitet. Systematiska

översikter av låg kvalitet kan dock innehålla originalstudier av hög kvalitet. Överföring av

internationella forskningsresultat till svenska förhållanden måste också göras med försiktighet.

Förutom att giltigheten kan förändras över tid, kan även skillnader i demografi, levnadsstandard,

social struktur och kulturella skillnader spela roll. Hälsoläget varierar mellan länder och

befolkningsgrupper vilket innebär att förekomsten av munsjukdomar varierar i olika delar av världen.

Om sjukdomsförekomsten är hög i en population är effekten av interventionen mer uttalad.

Dessutom om den preventiva vården, inkluderande människors egenvård, är dåligt utbyggd är det

lättare att få effekt av en intervention. Det kan även föreligga skillnader när det gäller diagnostik,

behandlingsval och tolkning av behandlingsresultat.

9. Medverkande i rapporten

Sakkunniga

Anne-Marie Boström, Karolinska institutet

Thomas Davidson, hälsoekonom, Linköpings universitet och Malmö högskola

Pia Gabre, Folktandvården Uppsala och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Lars Gahnberg, Folktandvården Västra Götaland och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Gunilla Sandborgh Englund, Karolinska institutet

Pia Skott, Folktandvården Stockholms län AB och Karolinska institutet

Katri Ståhlnacke, Folktandvården Region Örebro län, Örebro universitet

Inger Wårdh, Karolinska institutet

25

HTA-O (metod)

Álfheidur Ástvaldsdóttir, Karolinska institutet

Mikael Nilsson, projektledare, Malmö högskola

Sofia Tranæus, Malmö högskola

Hanna Wilhelmsson, informationsspecialist, Malmö högskola

Pernilla Östlund, Malmö högskola

Externa granskare

Gunhild Strand, Universitetet i Bergen

Inger von Bültzingslöwen, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Bindningar och jäv

Sakkunniga och granskare har inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument

finns tillgängliga på HTA-O:s kansli. HTA-O har bedömt att de förhållanden som redovisas där är

förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Stort tack till Gert Helgesson, LIME, Karolinska institutet för ovärderlig hjälp med genomläsning av etiskt avsnitt.

Christina Stenervik och Daniel Bengmark, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola för skarp

korrekturläsning.

26

Bilagor

Bilaga 1. Sökstrategier

Äldretandvård PubMed 12 februari 2016

Sökord Antal träffar

Äldre

1. Äldre

("postmenopause"[MeSH Terms] OR "aged"[MeSH Terms] OR

"geriatric dentistry"[MeSH Terms] OR "geriatrics"[MeSH

Terms] OR "Long-Term Care"[Mesh] OR "Retirement"[Mesh]

OR "Housing for the Elderly"[Mesh] OR "Nursing

Homes"[Mesh] OR "Homes for the Aged"[Mesh] OR

senior*[Title/Abstract] OR geriatric*[Title/Abstract] OR

elder*[Title/Abstract] OR older adult*[Title/Abstract] OR

older patient*[Title/Abstract] OR care home*[Title/Abstract]

OR nursing home*[Title/Abstract] OR "post

menopausal"[Title/Abstract] OR "late life"[Title/Abstract] OR

pension*[Title/Abstract] OR retire*[Title/Abstract] OR older

population[Title/Abstract] OR older resident*[Title/Abstract]

OR older citizen*[Title/Abstract] OR

postmenopausal[Title/Abstract] OR oldest old[Title/Abstract]

OR older people[Title/Abstract] OR older

women[Title/Abstract] OR older men[Title/Abstract] OR older

person*[Title/Abstract])

2 693 460

Tandvård

2. Tandvård

("dental health services"[MeSH Terms] OR "oral

health"[MeSH Terms] OR "oral hygiene"[MeSH Terms] OR

"Dentistry"[Mesh] OR (hygiene[Title/Abstract] OR

healthcare[Title/Abstract] OR "health care"[Title/Abstract] OR

care[Title/Abstract]) AND (dental[Title/Abstract] OR

oral[Title/Abstract] OR mouth[Title/Abstract]))

393 102

3. Karies (caries[Title/Abstract] OR "dental caries"[MeSH Terms]) 49 923

4. Parodontit

("periodontal diseases"[MeSH Terms] OR

periodont*[Title/Abstract] OR gingivit*[Title/Abstract] OR

"tooth loss"[Title/Abstract])

100 583

5. Muntorrhet

("xerostomia"[MeSH Terms] OR xerostom*[Title/Abstract] OR

dry mouth*[Title/Abstract] OR "mouth

dryness"[Title/Abstract] OR hyposaliv*[Title/Abstract])

18 556

6. Halitosis (bad breath[Title/Abstract] OR oral malod*[Title/Abstract] OR

halitosis[Title/Abstract] OR "halitosis"[MeSH Terms]) 1 720

27


(("mucositis"[MeSH Terms]) OR ulcer*[Title/Abstract] OR

candid*[Title/Abstract] OR mucositis[Title/Abstract]) AND

(dental[Title/Abstract] OR oral[Title/Abstract] OR

mouth[Title/Abstract])) OR "oral ulcer"[MeSH Terms] OR

"stomatitis"[MeSH Terms] OR "candidiasis, oral"[MeSH

Terms] OR "lichen planus, oral"[MeSH Terms] OR "oral lichen

planus"[Title/Abstract] OR "mouth mucosa/pathology"[MeSH

Terms]

50 677

8. TMJD

(tmjd[Title/Abstract] OR temporomandibular

disorder*[Title/Abstract] OR temporomandibular joint

disorder*[Title/Abstract] OR tmd[Title/Abstract] OR tmj

disorder*[Title/Abstract] OR "temporomandibular joint

disorders"[MeSH Terms])

17 553

9. Ospecifik smärta

("facial pain"[MeSH Terms] OR "facial neuralgia"[MeSH

Terms] OR "Burning Mouth Syndrome"[Mesh] OR "burning

mouth syndrome"[Title/Abstract]) OR ((facial[Title/Abstract]

OR jaw[Title/Abstract] OR orofacial[Title/Abstract] OR

craniofacial[Title/Abstract] OR trigem*[Title/Abstract] OR

oral[Title/Abstract]) AND (neuralg*[Title/Abstract] OR

pain[Title/Abstract])) OR toothache[Title/Abstract]

45 944

10.Kooperations-

problem

("dentist patient relations"[MeSH Terms] OR "dental

hygienists"[Title/Abstract] OR dentists[Title/Abstract] OR

"dentists"[MeSH Terms] OR "Dental Auxiliaries"[Mesh]

46 125

11. Oral motorik

("mastication"[MeSH Terms]) OR masticat*[Title/Abstract] OR

chewing[Title/Abstract] OR "deglutition"[MeSH Terms] OR

"deglutition disorders"[MeSH Terms] OR deglutition

disorder*[Title/Abstract] OR dysphag*[Title/Abstract] OR

swallow*[Title/Abstract] OR speech[MeSH Terms] OR "speech

disorders"[MeSH Terms] OR speech disorder*[Title/Abstract]

OR "malocclusion"[MeSH Terms] OR "bruxism"[MeSH Terms]

OR parafunction*[Title/Abstract] OR

malocclu*[Title/Abstract] OR teeth grind*[Title/Abstract] OR

bruxi*[Title/Abstract] OR "sialorrhea"[MeSH Terms] OR

sialorr*[Title/Abstract] OR drool*[Title/Abstract] OR

hypersaliv*[Title/Abstract]

175 088

12. Protetik

(denture*[Title/Abstract]) OR ((dental[Title/Abstract] AND

(prosthes*[Title/Abstract] OR implant*[Title/Abstract] OR

fixture*[Title/Abstract])) OR "Dental Prosthesis"[Mesh])

104 000

13. Övriga mun- och

tandsjukdomar

("cheilitis"[MeSH Terms] OR cheilit*[Title/Abstract] OR

"mouth neoplasms"[MeSH Terms] OR ((oral[Title/Abstract]

OR mouth[Title/Abstract]) AND (neoplasms[Title/Abstract] OR

113 077

28

cancer[Title/Abstract])) OR "tooth, nonvital"[MeSH Terms] OR

"pulpless teeth"[Title/Abstract] OR "pulpless

tooth"[Title/Abstract] OR "nonvital teeth"[Title/Abstract] OR

"nonvital tooth"[Title/Abstract] OR "focal infection,

dental"[MeSH Terms] OR dental focal

infection*[Title/Abstract] OR "tooth ankylosis"[MeSH Terms]

OR ((tooth[Title/Abstract] OR teeth[Title/Abstract] OR

dental[Title/Abstract]) AND ankylos*[Title/Abstract]) OR

tooth wear[MeSH Terms]) OR ((tooth[Title/Abstract] OR

teeth[Title/Abstract] OR dental[Title/Abstract] OR

occlusal[Title/Abstract]) AND (wear[Title/Abstract] OR

abrasion[Title/Abstract] OR erosion[Title/Abstract] OR

attrition[Title/Abstract])) OR "tongue diseases"[MeSH Terms]

OR glossiti*[Title/Abstract] OR "glossalgia"[Title/Abstract]

14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 OR

#11 OR #12 OR #13 803 677

Studiedesign

12. Systematiska

översikter systematic[sb] 275 017

Äldre och tandvård #1 AND #11 119 884

Äldre och tandvård och

systematiska översikter #1 AND #11 AND #12 1223

29

Äldretandvård Cinahl, 15 februari 2016


Äldre

1. Äldre

"oldest old" OR "older population" OR "older citizen*" OR

"older resident*" OR "late life" OR (MH "Gerontologic

Care") OR "in old age" "long term care" OR geriatric* OR

pension* OR retire* OR "older men" OR "older women"

OR elder* OR senior* OR "older adult*" OR "older people"

OR "older person*" OR "older patient*" OR (MH "Aged+")

OR postmenopaus* OR "nursing home*" OR (MH "Nursing

Homes+") OR (MH "Housing for the Elderly")

433 952

Tandvård

2. Tandvård

((oral OR dental OR mouth) AND (care OR health* OR

hygiene)) OR (MH "Mouth Care+") OR (MH "Oral Health")

OR (MH "Dental Care for Aged") OR (MH "Dental Care")

OR (MH "Dental Health Services") OR (MH "Dentistry+")

67 477

3. Karies TI caries OR (MH "Dental Caries") 5 159

4. Parodontit "tooth loss" OR gingivit* OR periodont* OR (MH

"Periodontal Diseases+") 10 879

5. Muntorrhet (MH "Xerostomia+") OR xerostom* OR hyposaliv* OR

"mouth dryness" OR "dry mouth*" 2 496

6. Halitosis “bad breath” OR “oral malod*” OR halitosis 403


((oral OR dental OR mouth) AND (ulcer* OR candid* OR

mucositis)) OR oral lichen planus OR (MH "Stomatitis+")

OR (MH "Candidiasis, Oral") OR (MH "Mouth Mucosa/PA")

5 196

8. TMJD

tmjd OR tmj disorder* OR tmd OR temporomandibular

joint disorder* OR temporomandibular disorder* OR (MH

"Temporomandibular Joint Diseases+")

3 074


burning mouth syndrome OR (facial OR jaw OR orofacial

OR craniofacial OR trigem* OR oral) AND (neuralg* OR

pain) OR toothache OR (MH "Trigeminal Nerve Diseases+")

8 128

10. Kooperationsproblem Dentists or “dental hygienists” 12 735

11. Oral motorik

(MH "Dental Occlusion+") OR (MH "Deglutition Disorders")

OR (MH "Deglutition") OR (MH "Bruxism") OR (MH

"Mastication") OR TI mastica* OR speech OR deglutition

OR swallow* OR dysphag* OR bruxi* OR parafunction* OR

"dental occlusion" OR malocclus*

15 277

30

12. Protetik denture* OR (dental AND (prosthes* OR implant* OR

fixture*)) OR (MH "Dental Prosthesis+") 9 314


tandsjukdomar

glossit* OR (MH "Tongue Diseases+") OR ( (tooth or dental

or teeth or occlusal) ) AND ( (wear or abrasion or erosion

or attrition) ) OR (MH "Tooth Diseases+") OR tooth

ankylosis OR (dental or oral or mouth) N5 infect* OR

"nonvital tooth" OR "nonvital teeth" OR "pulpless tooth"

OR "pulpless teeth" OR (mouth or oral) N5 (cancer or

neoplasms) OR (MH "Mouth Neoplasms+")

22 726

14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10

OR #11 OR #12 OR #13 108 498

Studiedesign

15. Systematiska översikter

(söksträng från University of

Texas5)

(TI (systematic* n3 review*)) or (AB (systematic* n3

review*)) or (TI (systematic* n3 bibliographic*)) or (AB

(systematic* n3 bibliographic*)) or (TI (systematic* n3

literature)) or (AB (systematic* n3 literature)) or (TI

(comprehensive* n3 literature)) or (AB (comprehensive*

n3 literature)) or (TI (comprehensive* n3 bibliographic*))

or (AB (comprehensive* n3 bibliographic*)) or (TI

(integrative n3 review)) or (AB (integrative n3 review)) or

(JN “Cochrane Database of Systematic Reviews”) or (TI

(information n2 synthesis)) or (TI (data n2 synthesis)) or

(AB (information n2 synthesis)) or (AB (data n2 synthesis))

or (TI (data n2 extract*)) or (AB (data n2 extract*)) or (TI

(medline or pubmed or psyclit or cinahl or (psycinfo not

“psycinfo database”) or “web of science” or scopus or

embase)) or (AB (medline or pubmed or psyclit or cinahl or

(psycinfo not “psycinfo database”) or “web of science” or

scopus or embase)) or (MH “Systematic Review”) or (MH

“Meta Analysis”) or (TI (meta-analy* or metaanaly*)) or

(AB (meta-analy* or metaanaly*))

69 049

Äldre och tandvård #1 AND #14 16 911

Äldre och tandvård och

systematiska översikter #1 AND #14 AND #15 356

5 http://libguides.sph.uth.tmc.edu/cinahl_filters

http://libguides.sph.uth.tmc.edu/cinahl_filters

31

Äldretandvård Cochrane 12 februari 2016


Äldre

1. Äldre

MeSH descriptor: [Aged] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Geriatrics] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Postmenopause] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Long-Term Care] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Housing for the Elderly] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Nursing Homes] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Homes for the Aged] explode all trees OR

"older patients":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

senior*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

geriatric*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "older

adults":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

elder*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "care

home*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

"nursing home*":ti,ab,kw (Word variations have been searched)

OR postmenopaus*:ti,ab,kw (Word variations have been searched)

OR "post menopaus*":ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR "late life":ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR pension*:ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR retire*:ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR "older population":ti,ab,kw (Word variations have

been searched) OR "older resident*":ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR "older citizen*":ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR "older people":ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR "older women":ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR "older men":ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR "older person*":ti,ab,kw (Word variations

have been searched)

46 763

Tandvård

2. Tandvård

MeSH descriptor: [Dental Health Services] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Oral Health] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Oral Hygiene] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Dentistry] OR

(dental or oral or mouth) and (hygiene or care or health*):ti,ab,kw

(Word variations have been searched)

44 090

3. Karies caries:ti (Word variations have been searched) OR

MeSH descriptor: [Dental Caries] explode all trees 2 615

32

4. Parodontit

MeSH descriptor: [Periodontal Diseases] explode all trees OR

periodont*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

gingivit*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "tooth

loss":ti,ab,kw (Word variations have been searched)

7558

5. Muntorrhet

MeSH descriptor: [Xerostomia] explode all trees OR

xerostom*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "dry

mouth":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "mouth

dryness":ti,ab,kw (Word variations have been searched)

3 734

6. Halitosis

MeSH descriptor: [Halitosis] explode all trees OR halitosis:ti,ab,kw

(Word variations have been searched) OR "oral malod*":ti,ab,kw

(Word variations have been searched) OR "bad breath":ti,ab,kw


292


MeSH descriptor: [Candidiasis, Oral] explode all trees OR MeSH

descriptor: [Stomatitis] explode all trees OR MeSH descriptor: [Oral

Ulcer] explode all trees OR MeSH descriptor: [Mouth Mucosa]

explode all trees OR MeSH descriptor: [Lichen Planus, Oral] explode

all trees OR (dental or oral or mouth) NEAR (mucositis or ulcer* OR

candid*):ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "oral

lichen planus":ti,ab,kw (Word variations have been searched)

3036

8. TMJD

MeSH descriptor: [Temporomandibular Joint Disorders] explode all

trees OR tmjd:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

tmd:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "tmj

disorder*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

"temporomandibular disorder*":ti,ab,kw (Word variations have

been searched) OR "temporomandibular joint disorder*":ti,ab,kw


831


MeSH descriptor: [Facial Pain] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Facial Neuralgia] explode all trees OR

"burning mouth syndrome":ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR (facial or jaw or orofacial or craniofacial or trigem* or

oral) NEAR (pain or neuralg*):ti,ab,kw (Word variations have been

searched)

3289

10. Kooperations-

problem

MeSH descriptor: [Dental Auxiliaries] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Dental Anxiety] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Dentist-Patient Relations] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Dentists] explode all trees OR

1444

33

dental and (fear or anxiety):ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR dentists:ti,ab,kw (Word variations have been

searched) OR "dental hygienists":ti,ab,kw (Word variations have

been searched)

11. Oral motorik

masticat*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

MeSH descriptor: [Deglutition Disorders] explode all trees OR

deglutition:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

dysphag*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

swallow*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

MeSH descriptor: [Speech] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Speech Disorders] explode all trees OR

speech:ti (Word variations have been searched) OR

MeSH descriptor: [Bruxism] explode all trees OR

MeSH descriptor: [Malocclusion] explode all trees OR

parafunction*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

malocclu*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR "teeth

grind*":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

bruxi*:ti,ab,kw (Word variations have been searched)

8297

12. Protetik

MeSH descriptor: [Dental Prosthesis] explode all trees OR

denture*:ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR dental

and (prosthes* or implant* or fixture*):ti,ab,kw (Word variations

have been searched)

4663


tandsjukdomar

MeSH descriptor: [Mouth Neoplasms] explode all trees OR (mouth

or oral) NEAR (neoplasms or cancer):ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR

MeSH descriptor: [Tooth, Nonvital] explode all trees OR MeSH

descriptor: [Focal Infection, Dental] explode all trees OR "dental

focal infection":ti,ab,kw (Word variations have been searched) OR

(tooth or teeth or dental) and ankylos*:ti,ab,kw (Word variations

have been searched) OR

MeSH descriptor: [Tooth Wear] explode all trees OR (tooth or teeth

or dental or occlusal) and (wear or abrasion or attrition):ti,ab,kw

(Word variations have been searched) OR

MeSH descriptor: [Tongue Diseases] explode all trees

3131

14. #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 or #11 or

#12 or #13 63 853

Äldre och tandvård #1 AND #11

2861

CDSR: 75

DARE: 17

Central:

2746

CMR: 7

HTA: 3

NHS EED: 13

34

Bilaga 2. Remissinstanser

1. Svensk förening för orofacial medicin [email protected]

2. Svensk sjuksköterskeförening [email protected]

3. Alla ämnesföreningar (utom pedodonti och ortodonti)

a. Svensk bettfysiologisk förening [email protected]

b. Svensk parodontologförening [email protected]

c. Svensk förening för oral protetik [email protected]

d. Svensk förening för odontologisk radiologi [email protected]

e. Svenska endodontiföreningen [email protected]

f. Svensk käkkirurgisk förening [email protected]

g. Svensk förening för cariologi [email protected]

h. Svensk samhällsodontologisk förening [email protected]

i. Svensk geriatrisk förening [email protected]

4. Kunskapscentrum för äldretandvård Västernorrland [email protected]

5. Kunskapscentrum för äldretanvård i Värmland [email protected]

6. Nationella nätverket för äldretandvård [email protected]

7. Äldrecentrum [email protected]

8. Petteri Sjögren, [email protected]

9. Svensk Tandhygienistförening [email protected]

10. Svenska Tandläkare‐Sällskapet [email protected]

11. SKL:s beställarnätverk för tandvård [email protected]

12. Göran Friman [email protected].

13. Gunhild Strand, Bergen, [email protected]

14. Föreningen Sveriges socialtjänstchefer [email protected]

15. PRO [email protected]

16. SPF [email protected]

17. Gunilla Nordenram, [email protected]

35

Bilaga 3. Systematiska översikter med låg/medelhög risk för systematiska fel (risk of bias)

Referens Syfte Ålder Antal studier Antal

deltagare

Huvudresultat enligt

författarna

Skattad

evidensnivå

enligt

författarna

Risk för Bias

enligt HTA-O

Sjögren et al

2008

[19]

Sverige

Sammanfatta befintliga studier

om hur munhygien påverkar

pneumoni och

luftvägsinfektioner

≥ 65 år Totalt 15:

5 RCT

3 fall-koh

5 tvärsnitt

1 retro

1 SÖ

3545 Munvård minskar

risken för pneumoni

och

luftvägsinfektioner

(absolut

riskreduktion AAR:

6,6–11,7 %;

”numbers needed to

treat” NNT: 8,6–

15,3).

2 och 3 Medelhög

Van Lancker et al

2012

[21]

Holland

Att fastställa om ett samband

finns mellan oral hälsa och

undernäring hos

institutionaliserade äldre

> 80 år Totalt 16

tvärsnittsstudier

40 - 3088 Tentativ evidens

tyder på ett

oberoende samband

mellan oral hälsa och

undernäring hos

institutionaliserade

äldre. På grund av

metodologiska

begränsningar bör

resultaten tolkas

med försiktighet och

ytterligare studier

behövs för att

fastställa ett

eventuellt

orsakssamband

Ej angivet Medelhög

36

mellan oral hälsa och

undernäring.

van der Pols-

Vijlbrief et al

2014

[20]

Holland

Att ge en evidensbaserad

översikt av potentiella

determinanter för protein-energi

undernäring (PEM) hos

”kvarboende” äldre.

> 65 år Totalt 28:

10 longitudinella

18

tvärsnittsstudier

49 – 12 883 Man fann stark

evidens för en

association mellan

PEM och dålig aptit.

Moderat evidens

noterades för en

association mellan

PEM och;

sjukhusvistelse, dålig

självrapporterad

hälsa, avsaknad av

diabetes och

tandlöshet.


Brady MC et al

2006

[33]

Storbritannien

Jämföra effekten av

munvårdsinterventio-ner med

vanlig vård för att säkerställa

munhygienen på patienter som

haft en stroke

All ages 3 studier:

2 RCT

1 cluster RCT

(randomisering i

block)

615 pat En förbättring av

vårdpersonalens

kunskap och

attityder,

patienternas

proteshygien och

incidensen av

pneumonier kunde

ses, men inte av

hygiennivån på

naturliga tänder.

1-2 Medelhög

de Lugt-Lustig et

al

2014

[32]

Holland

Att göra en systematisk översikt

av litteratur om effekten av

utbildningsprogram i oral hälsa

till personal på vård- och

omsorgsboenden avseende

kunskap om och attityder till oral

>65

(Pat)

6 studier:

2 RCT

2 cross-sectional

1 quasi-

experimental

464 pat

470 personal

Viss evidens för att

utbildningsprogram i

oral hälsa till

personal på vård-

och

omsorgsboenden

1-2 Medelhög

37

hälsa samt praktiska färdigheter

att utföra munvård

1 longitudinal

experimental

kan ge bättre

kunskap och

attityder men ingen

förbättring av de

praktiska

färdigheterna att

utföra munvård

kunde ses.

Low et al

2015

[35]

Australien

Göra en systematisk översikt av

interventioner som syftar till att

förändra vårdpersonalens

beteende och därmed skapa

förbättringar för de boende på

vård- och omsorgsboenden

Framgår ej 63 studier, varav 3

relaterade till oral

hälsa:

1 RCT

1 cluster RCT

1 single-blind RCT

Fram-går ej Ingen enskild

intervention,

kombination eller

ökat antal av

komponenter ökade

sannolikheten för ett

positivt utfall.

Interventioner inom

specifika områden

såsom munvård, gav

oftare positivt utfall

än inom mer

generella, såsom

vårdfilosofi, likaså

studier där

interventionsteorier

använts. Det var

dock ofta oklart hur

och om intervention

och utfallsmått

hängde samman. Det

är möjligt att ändra

vårdpersonalens

rutiner men det är

2-3 Medelhög

38

komplext. Flera

studier beskrev

hinder hos

vårdpersonalen

(personalombyten,

högt vårdtryck,

attityder) eller

organisationen

(finansiering,

resurser, logistik).

Man måste beakta

hur varje ingående

komponents

försvårande och

underlättande

omständigheter kan

inverka på utfallet av

en intervention.

Wang et al

2015

[34]

Taiwan

Att utvärdera effekterna av

utbildning I oral hälsa till

vårdpersonal på oralt

hälsostatus hos äldre vårdtagare

>65

(pat)

5 studier:

1 RCT

4 pre-post

602 pat Begränsad evidens

för att utbildning i

oral hälsa till

vårdpersonal leder

till förbättrad oral

hälsa hos äldre

vårdtagare.

1-2 Medelhög

Weening-Verbree

et al

2013

[36]

Holland

Att utvärdera strategier för att

implementera aktiviteter som

förbättrar den orala hälsan hos

äldre på sjukhem från ett

beteendeförändringsperspektiv,

för att bestämma ett

strategiinnehåll på

Framgår ej 20 studier: Ca 2500 pat

Ca 5400

personal

Kunskap, self-

efficacy och

underlättande av ett

önskvärt beteende

är ofta använda

strategier. Ingen

enskild strategi kan


39

determinantnivå och dess

effektivitet

rekommenderas

framför någon annan

men man bör

noggrant studera

kontext och

målgrupp innan val

av strategi. Man bör

också pröva att träna

minnet, ge feedback

och mobilisera

sociala normer.

40

Bilaga 4. Systematiska översikter med hög risk för systematiska fel (risk of bias)

Reference No answer to AMSTAR

question number

Rejnefelt I, Andersson P, Renvert S. Oral health status in individuals with

dementia living in special facilities. Int J Dent Hyg. 2006 May;4(2):67-71

1,2,3,4,5,7,8,9,10,11

Faggion CM Jr. Critical appraisal of evidence supporting the placement of

dental implants in patients with neurodegenerative diseases.

Gerodontology. 2016 Mar;33(1):2-10

2,4,5,7,8,9,10

Kashbour WA, Rousseau NS, Ellis JS, Thomason JM. Patients' experiences of

dental implant treatment: A literature review of key qualitative studies. J

Dent. 2015 Jul;43(7):789-97

1,5,7,8,10,11

Bots-VantSpijker PC, Vanobbergen JN, Schols JM, Schaub RM, Bots CP, de

Baat C. Barriers of delivering oral health care to older people experienced

by dentists: a systematic literature review. Community Dent Oral

Epidemiol. 2014 Apr;42(2):113-21

1, 6,7,8,9,10,11

Coker E, Ploeg J, Kaasalainen S. The effect of programs to improve oral

hygiene outcomes for older residents in long-term care: a systematic

review. Res Gerontol Nurs. 2014 Mar-Apr;7(2):87-100

2,5,9,11

Gottschalck et al Assessment instrumente zur pflegerischen beurteilung des

mundes.

1,2,35,6,8,9,10,11

Alagiakrishnan K, Bhanji RA, Kurian M. Evaluation and management of

oropharyngeal dysphagia in different types of dementia: a systematic

review. Arch Gerontol Geriatr. 2013 Jan-Feb;56(1):1-9

2,4,5,7,8,9,10

Hirano Y, Onozuka M. Chewing and attention: a positive effect on sustained

attention. Biomed Res Int. 2015;2015:367026. doi: 10.1155/2015/367026.

Review

1,2,3,6,7,8,9,10,11

Ioannidis G, Paschalidis T, Petridis HP, Anastassiadou V. The influence of

age on tooth supported fixed prosthetic restoration longevity. A systematic

review. J Dent. 2010 Mar;38(3):173-81

1,8,10,11

Naka O, Anastassiadou V, Pissiotis A. Association between functional tooth

units and chewing ability in older adults: a systematic review.

Gerodontology. 2014 Sep;31(3):166-77

1,4,7,8,9,10,11

Passia N, Kern M. The single midline implant in the edentulous mandible: a

systematic review. Clin Oral Investig. 2014 Sep;18(7):1719-24

2,3,7,8,9,10,11

Shen T, Lv J, Wang L, Wang W, Zhang D. Association between tooth loss and

dementia among older people: a meta-analysis. Int J Geriatr Psychiatry.

2016 Aug;31(8):953-5

1,2,4,5,6,7,8,9

Larsen LK, Uhrenfeldt L. Patients' lived experiences of a reduced intake of

food and drinks during illness: a literature review. Scand J Caring Sci. 2013

Mar;27(1):184-94

1,2,4,7,8,10,11

Tôrres LH, Tellez M, Hilgert JB, Hugo FN, de Sousa MD, Ismail AI. Frailty,

Frailty Components, and Oral Health: A Systematic Review. J Am Geriatr

Soc. 2015 Dec;63(12):2555-2562

2,4,8,9,10

van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de

Baat C. Meta-analysis of dysphagia and aspiration pneumonia in frail elders.

J Dent Res. 2011 Dec;90(12):1398-404

2,4,5,7,8,9,10,11

41


Baat C. Oral health care and aspiration pneumonia in frail older people: a

systematic literature review. Gerodontology. 2013 Mar;30(1):3-9

2,4,7,8,9,10,11


Baat C. Risk factors for aspiration pneumonia in frail older people: a

systematic literature review. J Am Med Dir Assoc. 2011 Jun;12(5):344-54

2,5,7,8,10

42

Bilaga 5. Exkluderade systematiska översikter

Reference Reason for exclusion

(1998). "Periodontal implications: medically compromised

patients, older adults and anxiety." Journal of the American

Dental Association (1939) 129 Suppl: 19S-28S.

Not Systematic review

(2004). "Oral hygiene care for adults with dementia in

residential aged care facilities." Best Practice 8(4): 1-6 6p.

Not found

Weber 2012. "Survival and Complication Rates of Fixed Partial

Dentures Supported by a Combination of Teeth and

Implants." Journal of Evidence-Based Dental Practice 12: 215-

216 212p.

Wrong population

Thomason 2012. "The Use of Mandibular Implant-Retained

Overdentures Improve Patient Satisfaction and Quality of

Life." Journal of Evidence-Based Dental Practice 12: 182-184

183p.

Wrong population

(2013). "Proceedings of the National Coalition Consensus

Conference on Oral Health of Vulnerable Older Adults and

Persons with Disabilities." Special care in dentistry: official

publication of the American Association of Hospital Dentists,

the Academy of Dentistry for the Handicapped, and the

American Society for Geriatric Dentistry 33(4): 204-206.


(2016). "Oral Chlorhexidine Use to Prevent Ventilator-

Associated Pneumonia in Adults." Dimensions of Critical Care

Nursing 35(1): 25-36 12p.

Wrong population

Affoo, R. H., et al. (2015). "Meta-Analysis of Salivary Flow

Rates in Young and Older Adults." Journal of the American

Geriatrics Society 63(10): 2142-2151.

Wrong population

Affoo, R. H., et al. (2013). "Swallowing dysfunction and

autonomic nervous system dysfunction in Alzheimer's

disease: a scoping review of the evidence." Journal of the

American Geriatrics Society 61(12): 2203-2213.

Wrong population

Agha-Hosseini, F. and M. S. Moosavi (2013). "An evidence-

based review literature about risk indicators and

management of unknown-origin xerostomia." Journal of

dentistry (Tehran, Iran) 10(3): 273-282.

Wrong population

Alagl, A. S. and S. G. Bhat (2015). "Ascorbic acid: New role of

an age-old micronutrient in the management of periodontal

disease in older adults." Geriatrics & Gerontology

International 15(3): 241-254 214p.


Albrecht, M., et al. (2013). Oral health educational

interventions for nursing home staff and residents, John

Wiley & Sons, Ltd.

Protcol

Aliko, A., et al. (2015). "World Workshop on Oral Medicine VI:

clinical implications of medication-induced salivary gland

dysfunction." Oral surgery, oral medicine, oral pathology and

oral radiology 120(2): 185-206.

Wrong population

Altman, K. W., et al. (2010). "Consequence of dysphagia in the

hospitalized patient: impact on prognosis and hospital

resources." Archives of Otolaryngology--Head & Neck Surgery

136(8): 784-789.


Antunes, E. B. and N. Lunet (2012). "Effects of the head lift

exercise on the swallow function: a systematic review."

Gerodontology 29(4): 247-257.

Wrong population

43

Arpin, S. (2009). "Oral hygiene in elderly people in hospitals

and nursing homes." Evidence-based dentistry 10(2): 46.


Aselage, M. B. (2010). "Measuring mealtime difficulties:

eating, feeding and meal behaviours in older adults with

dementia." Journal of Clinical Nursing 19(5): 621-631 611p.


Ashford, J., et al. (2009). "Evidence-based systematic review:

Oropharyngeal dysphagia behavioral treatments. Part III --

Impact of dysphagia treatments on populations with

neurological disorders." Journal of Rehabilitation Research &

Development 46(2): 195-204 110p.

Wrong population

Assuncao, W. G., et al. (2010). "A comparison of patient

satisfaction between treatment with conventional complete

dentures and overdentures in the elderly: a literature

review." Gerodontology 27(2): 154-162.

Wrong population

Axelsson, S., et al. (2004). "Effect of combined caries-

preventive methods: a systematic review of controlled clinical

trials." Acta Odontologica Scandinavica 62(3): 163-169.

Wrong population

Azarpazhooh, A. and J. L. Leake (2006). "Systematic review of

the association between respiratory diseases and oral

health." Journal of periodontology 77(9): 1465-1482.

Wrong population

Bae, J.-H., et al. (2015). "Desensitizing toothpaste versus

placebo for dentin hypersensitivity: a systematic review and

meta-analysis." Journal of clinical periodontology 42(2): 131-

141 111p.


Barbato, P. R. and K. G. Peres (2015). "Contextual

socioeconomic determinants of tooth loss in adults and

elderly: a systematic review." Revista brasileira de

epidemiologia = Brazilian journal of epidemiology 18(2): 357-

371.

Wrong population

Barnes, C. M. (2014). "Dental Hygiene Intervention to Prevent

Nosocomial Pneumonias." Journal of Evidence-Based Dental

Practice 14: 103-114 112p.


Beck, A. M., et al. (2011). "A review of the effect of oral

nutritional interventions on both weight change and

functional outcomes in older nursing home residents

(Structured abstract)." e-SPEN 6(3): e101-e105.

Not found

Bell, C. L., et al. (2013). "Prevalence and measures of

nutritional compromise among nursing home patients:

weight loss, low body mass index, malnutrition, and feeding

dependency, a systematic review of the literature." Journal of

the American Medical Directors Association 14(2): 94-100.

Out of topic

Blanchet, P. J., et al. (2005). "Oral dyskinesia: a clinical

overview." International Journal of Prosthodontics 18(1): 10-

19 10p.


Boehm, T. K. and F. A. Scannapieco (2007). "The

epidemiology, consequences and management of periodontal

disease in older adults." Journal of the American Dental

Association (JADA) 138: 26S-33S 21p.


Boisvert, R., et al. (1990). "The dental health of

institutionalized elderly patients: from awareness to action."

Journal (Canadian Dental Association) 56(3): 223-224.


Brazzelli, M., et al. (2006). "Systematic review of the

effectiveness and cost-effectiveness of HealOzone for the

treatment of occlusal pit/fissure caries and root caries."

Wrong population

44

Health technology assessment (Winchester, England) 10(16):

iii-iv, ix-80.

British Society for, D. and G. Oral Health Working (2000). "The

development of standards for domiciliary dental care

services: guidelines and recommendations." Gerodontology

17(2): 119-122.


Brondani, M. A., et al. (2012). "A conventional microwave

oven for denture cleaning: a critical review." Gerodontology

29(2): e6-15.

Wrong population

Buchanan, J. A. and J. M. Zakrzewska (2010). "Burning mouth

syndrome." BMJ clinical evidence 2010: 1301.


Caines, B. (2010). "Evidence summary: why is access to dental

care for frail elderly people worse than for other groups?"

British dental journal 208(3): 119-122.


Candy, B., et al. (2009). "Enteral tube feeding in older people

with advanced dementia: findings from a Cochrane

systematic review." International journal of palliative nursing

15(8): 396-404.


Carson, S. J. (2013). "Limited evidence for existing caries

assessment systems." Evidence-based dentistry 14(1): 10-11.


Carson, S. J. and M. Edwards (2014). "Barriers to providing

dental care for older people." Evidence-based dentistry 15(1):

14-15.


Chalmers, J., et al. (2004). "Evidence-based protocol: oral

hygiene care for functionally dependent and cognitively

impaired older adults." Journal of gerontological nursing

30(11): 5-12.


Chalmers J, Pearson A. Oral hygiene care for residents with

dementia: a literature review. J Adv Nurs. 2005

Nov;52(4):410-9. Review


Chalmers, J. M. and A. Pearson (2005). "A systematic review

of oral health assessment by nurses and carers for residents

with dementia in residential care facilities." Special care in

dentistry: official publication of the American Association of

Hospital Dentists, the Academy of Dentistry for the

Handicapped, and the American Society for Geriatric

Dentistry 25(5): 227-233.

Wrong population

Chen, H., et al. (2013). "Smoking, radiotherapy, diabetes and

osteoporosis as risk factors for dental implant failure: a meta-

analysis." PloS one 8(8): e71955.

Wrong population

Chiappelli, F., et al. (2006). "Clinical evidence and evidence-

based dental treatment of special populations: patients with

Alzheimer's disease." Journal of the California Dental

Association 34(6): 439-447.


Clinical, C. D. A. C. o. and A. Scientific (2012). "Best practices

for aging adults in private dental practice." Dental assistant

(Chicago, Ill.: 1994) 81(1): 38, 40-31, 47.

Not found

Cobban, S. J. (2012). Improving Oral Health for Elderly

Residents of Long-Term Care Facilities, University of Alberta

(Canada). Dissertation/Thesis: 186 p-186 p 181p.

Not found

Coker, E., et al. (2013). "A concept analysis of oral hygiene

care in dependent older adults." Journal of advanced nursing

69(10): 2360-2371 2312p.


45

Coleman, P. (2002). "Improving oral health care for the frail

elderly: a review of widespread problems and best practices."

Geriatric nursing (New York, N.Y.) 23(4): 189-199.


Corcuera-Flores, J. R., et al. (2014). "Dental treatment for

handicapped patients; sedation vs general anesthesia and

update of dental treatment in patients with different

diseases." Medicina oral, patologia oral y cirugia bucal 19(2):

e170-176.

Wrong population

Creugers, N. H., et al. (1994). "A meta-analysis of durability

data on conventional fixed bridges." Community dentistry

and oral epidemiology 22(6): 448-452.

Wrong population

Cunha, M., et al. (2014). "Oral Health, Literacy and Quality of

Life in Elderly people - Systematic Literature Review." Revista

de Enfermagem Referência 4(1): 125-134 110p.

Not found

Cunha, M., et al. (2014). "Oral Health, Literacy and Quality of

Life in the Elderly – Systematic Literature Review." Revista de

Enfermagem Referência 4(1): 121-129 129p.

Not found

Curzio, J. and M. McCowan (2000). "Getting research into

practice: developing oral hygiene standards." British journal

of nursing (Mark Allen Publishing) 9(7): 434-438.


Daniels, B., et al. (2013). "Management of xerostomia in older

adults: a systematic review (Provisional abstract)." Journal of

Pharmacy Technology 29(1): 13-22.

Wrong population

Davies, R. M. (2003). "The prevention of dental caries and

periodontal disease from the cradle to the grave: what is the

best available evidence?" Dental update 30(4): 170-176, 178-

179.


Davies, R. M. (2004). "The rational use of oral care products in

the elderly." Clinical oral investigations 8(1): 2-5.


Dawson, T. (2012). "Barriers to effective communication with

elderly patients: an exploration of evidence-based practice

within the healthcare professions." Dental health 51(2): 6-9

4p.

Not found

de Freitas, R. F., et al. (2013). "Counselling and self-

management therapies for temporomandibular disorders: a

systematic review." Journal of oral rehabilitation 40(11): 864-

874.

Wrong population

De Kanter, R. J., et al. (1993). "Prevalence in the Dutch adult

population and a meta-analysis of signs and symptoms of

temporomandibular disorder." Journal of dental research

72(11): 1509-1518.

Wrong population

De Waal, Y. C. M., et al. (2013). "Differences in peri-implant

conditions between fully and partially edentulous subjects: a

systematic review." Journal of clinical periodontology 40(3):

266-286 221p.

Wrong population

De Visschere, L. M., et al. (2011). "An oral health care

guideline for institutionalised older people." Gerodontology

28(4): 307-310.


Dixon, D., et al. (2009). "Calcium and vitamin D use among

adults in periodontal disease maintenance programmes."

British dental journal 206(12): 627-631; discussion 617.


Doucette, C. (2009). "Review: enhanced oral hygiene prevents

respiratory infection in elderly people in hospitals and nursing

homes." Evidence Based Nursing 12(2): 55-55 51p.


46

Duane, B. (2011). "Limited evidence of the effect of

chlorhexidine varnish (CHX-V) on root caries." Evidence-based

dentistry 12(2): 39-40.


Ducasse, D., et al. (2013). "Burning mouth syndrome: current

clinical, physiopathologic, and therapeutic data." Regional

anesthesia and pain medicine 38(5): 380-390.

Wrong population

Edwards, B. J. and C. A. Migliorati (2008). "Osteoporosis and

its implications for dental patients." Journal of the American

Dental Association (JADA) 139(5): 545-552 548p.

Wrong population

Edwards, M. (2008). "Staff training improved oral hygiene in

patients following stroke." Evidence-based dentistry 9(3): 73.


Eisenstadt, E. S. (2010). "Dysphagia and aspiration pneumonia

in older adults." Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners 22(1): 17-22 16p.


El Solh, A. A. and R. Saliba (2007). "Pharmacologic prevention

of aspiration pneumonia: a systematic review." The American

journal of geriatric pharmacotherapy 5(4): 352-362.

Wrong population

El-Rabbany, M., et al. (2015). "Prophylactic oral health

procedures to prevent hospital-acquired and ventilator-

associated pneumonia: a systematic review." International

journal of nursing studies 52(1): 452-464.


El-Solh, A. A. (2011). "Association between pneumonia and

oral care in nursing home residents." Lung 189(3): 173-180.


Esposito, M., et al. (2013). Interventions for replacing missing

teeth: antibiotics at dental implant placement to prevent

complications, John Wiley & Sons, Ltd.

Wrong population

Esposito, M. and V. Worthington Helen (2013). Interventions

for replacing missing teeth: hyperbaric oxygen therapy for

irradiated patients who require dental implants, John Wiley &

Sons, Ltd.

Wrong population

Fallon, T., et al. (2006). "Implementation of oral health

recommendations into two residential aged care facilities in a

regional Australian city." International journal of evidence-

based healthcare 4(3): 162-179.


Farias Neto, A., et al. (2010). "Masticatory efficiency in

denture wearers with bilateral balanced occlusion and canine

guidance." Brazilian dental journal 21(2): 165-169.


Farias-Neto, A., et al. (2013). "Face-bow transfer in

prosthodontics: a systematic review of the literature." Journal

of oral rehabilitation 40(9): 686-692.

Wrong population

Farrell, J. J. and S. C. Petrik (2009). "Hydration and nosocomial

pneumonia: killing two birds with one stone (a toothbrush)."

Rehabilitation nursing: the official journal of the Association

of Rehabilitation Nurses 34(2): 47-50, 83.


Fedorowicz, Z., et al. (2013). Antibiotic use for irreversible

pulpitis, John Wiley & Sons, Ltd.

Wrong population

Forsell, M., et al. (2011). "An evidence-based oral hygiene

education program for nursing staff." Nurse education in

practice 11(4): 256-259.


Furness, S., et al. (2011). "Interventions for the management

of dry mouth: topical therapies." The Cochrane database of

systematic reviews (12):CD008934. doi (12): CD008934.

Wrong population

Georg, D. (2006). "Improving the oral health of older adults

with dementia/cognitive impairment living in a residential


47

aged care facility." International journal of evidence-based

healthcare 4(1): 54-61.

Ghezzi, E. M. (2014). "Developing pathways for oral care in

elders: evidence-based interventions for dental caries

prevention in dentate elders." Gerodontology 31 Suppl 1: 31-

36.


Gibson, G., et al. (2011). "Supplemental fluoride use for

moderate and high caries risk adults: a systematic review."

Journal of public health dentistry 71(3): 171-184.

Wrong population

Grytten, J. and D. Holst (2013). "Perspectives on providing

good access to dental services for elderly people: patient

selection, dentists' responsibility and budget management."

Gerodontology 30(2): 98-104.


Gunsolley JC. Clinical efficacy of antimicrobial mouthrinses. J

Dent. 2010 Jun;38 Suppl 1:S6-10. doi: 10.1016/S0300-

5712(10)70004-X. Review.

Out of topic

Han, P., P. Suarez-Durall and R. Mulligan (2015). "Dry mouth:

a critical topic for older adult patients." Journal of

prosthodontic research 59(1): 6-19.


Hansen, T., A. Kjaersgaard and J. Faber (2011). "Measuring

elderly dysphagic patients' performance in eating--a review."

Disability and rehabilitation 33(21-22): 1931-1940.

Out of topic

Harris R, Gamboa A, Dailey Y, Ashcroft A. One-to-one dietary

interventions undertaken in a dental setting to change dietary

behaviour. Cochrane Database

Wrong population

Hebling E, Pereira AC. Oral health-related quality of life: a

critical appraisal of assessment tools used in elderly people.

Gerodontology. 2007 Sep;24(3):151-61.

Out of topic

Heydecke, G., J. R. Penrod, Y. Takanashi, J. P. Lund, J. S. Feine

and J. M. Thomason (2005). "Cost-effectiveness of

mandibular two-implant overdentures and conventional

dentures in the edentulous elderly (Provisional abstract)."

Journal of dental research 84(9): 794-799.


Hodgkinson, B., D. Evans and J. Wood (2003). "Maintaining

oral hydration in older adults: a systematic review."

International journal of nursing practice 9(3): S19-28 11p.

Out of topic

Issa Y, Brunton PA, Glenny AM, Duxbury AJ. Healing of oral

lichenoid lesions after replacing amalgam restorations: a

systematic review. Oral Surg Oral Med

Oral Pathol Oral Radiol Endod. 2004 Nov;98(5):553-65

Out of topic

Javed F, Al-Hezaimi K, Almas K, Romanos GE. Is titanium

sensitivity associated with allergic reactions in patients with

dental implants? A systematic review. Clin Implant Dent Relat

Res. 2013 Feb;15(1):47-52.

Out of topic

Jerez-Roig, J., L. F. Medeiros, V. A. Silva, C. L. Bezerra, L. A.

Cavalcante, G. Piuvezam and D. L. Souza (2014). "Prevalence

of self-medication and associated factors in an elderly

population: a systematic review." Drugs & aging 31(12): 883-

896.

Out of topic

Kaneoka A, Pisegna JM, Miloro KV, Lo M, Saito H, Riquelme

LF, LaValley MP, Langmore SE. Prevention of Healthcare-

Associated Pneumonia with Oral Care in Individuals Without

Mechanical Ventilation: A Systematic Review and Meta-

Out of topic

48

Analysis of Randomized Controlled Trials. Infect Control Hosp

Epidemiol. 2015 Aug;36(8):899-906.

Karlsson, M. R., C. I. Diogo Lofgren and H. M. Jansson (2008).

"The effect of laser therapy as an adjunct to non-surgical

periodontal treatment in subjects with chronic periodontitis:

a systematic review." Journal of periodontology 79(11): 2021-

2028.

Out of topic

Kay E, Vascott D, Hocking A, Nield H, Dorr C, Barrett H. A

review of approaches for dental practice teams for promoting

oral health. Community Dent Oral Epidemiol. 2016

Aug;44(4):313-30

Wrong population

Kazemi S, Savabi G, Khazaei S, Savabi O, Esmaillzadeh A,

Keshteli AH, Adibi P. Association between food intake and

oral health in elderly: SEPAHAN systematic review no. 8. Dent

Res J (Isfahan). 2011 Dec;8(Suppl 1):S15-20.

Out of topic

Keukenmeester, R., D. Slot, M. Putt and G. Weijden (2013).

"The effect of sugar-free chewing gum on plaque and clinical

parameters of gingival inflammation: a systematic review."

International Journal of Dental Hygiene 11(1): 2-14 13p.

Out of topic

Keukenmeester, R., D. Slot, M. Putt and G. Weijden (2014).

"The effect of medicated, sugar-free chewing gum on plaque

and clinical parameters of gingival inflammation: a systematic

review." International Journal of Dental Hygiene 12(1): 2-16

15p.

Out of topic

Kuo, Y. W., M. Yen, S. Fetzer and J. D. Lee (2013).

"Toothbrushing versus toothbrushing plus tongue cleaning in

reducing halitosis and tongue coating: a systematic review

and meta-analysis." Nursing research 62(6): 422-429.

Out of topic

Lam OL, Zhang W, Samaranayake LP, Li LS, McGrath C. A

systematic review of the effectiveness of oral health

promotion activities among patients with cardiovascular

disease. Int J Cardiol. 2011 Sep 15;151(3):261-7

Out of topic

Levin, L. and M. Halperin-Sternfeld (2013). "Tooth

preservation or implant placement." Journal of the American

Dental Association (JADA) 144(10): 1119-1133 1115p.

Wrong population

Li, R., Y. Zhao and L. Ye (2014). "How to make choice of the

carious removal methods, Carisolv or traditional drilling? A

meta-analysis." Journal of oral rehabilitation 41(6): 432-442.

Wrong population

Liu, H. X., Q. J. Liang, P. Xiao, H. X. Jiao, Y. Gao and A.

Ahmetjiang (2012). "The effectiveness of cognitive-

behavioural therapy for temporomandibular disorders: a

systematic review." Journal of oral rehabilitation 39(1): 55-62.

Out of topic

Liu, W., E. Galik, M. Boltz, E. S. Nahm and B. Resnick (2015).

"Optimizing Eating Performance for Older Adults With

Dementia Living in Long-term Care: A Systematic Review."

Worldviews on evidence-based nursing / Sigma Theta Tau

International, Honor Society of Nursing 12(4): 228-235.

Out of topic

Liu W, Cheon J, Thomas SA. Interventions on mealtime

difficulties in older adults with dementia: a systematic review.

Int J Nurs Stud. 2014 Jan;51(1):14-27.

Out of topic

Marino, R. J., J. Fajardo, H. Calache and M. Morgan (2014).

"Cost-minimization analysis of a tailored oral health

intervention designed for immigrant older adults (Provisional


49

abstract)." Geriatrics and Gerontology International 14(2):

336-340.

Matear, D. W. and D. Clarke (1999). "Considerations for the

use of oral sedation in the institutionalized geriatric patient

during dental interventions: a review of the literature."

Special care in dentistry: official publication of the American

Association of Hospital Dentists, the Academy of Dentistry for

the Handicapped, and the American Society for Geriatric

Dentistry 19(2): 56-63.


Nieuwenhuizen, W. F., H. Weenen, P. Rigby and M. M.

Hetherington (2010). "Older adults and patients in need of

nutritional support: review of current treatment options and

factors influencing nutritional intake." Clinical Nutrition 29(2):

160-169 110p.


Watt, R. G. and V. C. Marinho (2005). "Does oral health

promotion improve oral hygiene and gingival health?"

Periodontol 2000 37: 35-47.

Complex SR

Referred reference included in the present SR

Nusair S, Rubinow A. The use of oral pilocarpine in xerostomia

and Sjogren's syndrome. Seminars in Arthritis & Rheumatism.

1999;28(6):360-7 8p.

Wrong population

Pace CC, McCullough GH. The association between oral

microorgansims and aspiration pneumonia in the

institutionalized elderly: review and recommendations.

Dysphagia. 2010;25(4):307-22.


Palència L, Espelt A, Cornejo-Ovalle M, Borrell C.

Socioeconomic inequalities in the use of dental care services

in Europe: what is the role of public coverage? Community

Dentistry & Oral Epidemiology. 2014;42(2):97-105 9p.


Pazianas M, Miller P, Blumentals WA, Bernal M, Kothawala P.

A review of the literature on osteonecrosis of the jaw in

patients with osteoporosis treated with oral

bisphosphonates: prevalence, risk factors, and clinical

characteristics. Clinical therapeutics. 2007;29(8):1548-58.

Wrong population

Pons-Fuster A, Jornet PL. Dental implants in patients with oral

lichen planus: A narrative review. Quintessence international.

2014;45(7):599-603 5p.


Ricketts D, Lamont T, Innes Nicola PT, Kidd E, Clarkson Jan E.

Operative caries management in adults and children. John

Wiley & Sons, Ltd, 2013 Contract No.: Report.

Wrong population

Ritter AV, Shugars DA, Bader JD. Root caries risk indicators: a

systematic review of risk models. Community dentistry and

oral epidemiology. 2010;38(5):383-97.

Wrong population

Rivinius C. Burning mouth syndrome: Identification, diagnosis,

and treatment. Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners. 2009;21(8):423-9 7p.


Roberts-Thomson KF, Luzzi L, Brennan DS. Social inequality in

use of dental services: relief of pain and extractions.

Australian & New Zealand Journal of Public Health.

2008;32(5):444-9 6p.


Rutz da Silva F, Padilha EZ, Cândido VS, Cavassim R, Pereira

AC, Hebling E. Relationship between quality of root canal

obturation and periapical lesion in elderly patients: a

systematic review. Gerodontology. 2016 Sep;33(3):290-8.

Wrong population

50

Scannapieco FA, Bush RB, Paju S. Associations between

periodontal disease and risk for nosocomial bacterial

pneumonia and chronic obstructive pulmonary disease. A

systematic review. Annals of Periodontology / The American

Academy of Periodontology. 2003;8(1):54-69.

Wrong population

Schou S. Implant treatment in periodontitis-susceptible

patients: a systematic review. Journal of oral rehabilitation.

2008;35 Suppl 1:9-22.

Wrong population

Schwendicke F, Stolpe M. Direct pulp capping after a carious

exposure versus root canal treatment: a cost-effectiveness

analysis. Journal of endodontics. 2014;40(11):1764-70.

Not SR/ Wrong population

Seidel-Bittke D. Evidence-based dentistry. How to use it.

Dentistry today. 2003;22(3):50-5.


Senna P, Del Bel Cury A, Rosing C. Non-carious cervical lesions

and occlusion: a systematic review of clinical studies. Journal

of oral rehabilitation. 2012;39(6):450-62.

Poor quality

Sheiham A, James WP. A new understanding of the

relationship between sugars, dental caries and fluoride use:

implications for limits on sugars consumption. Public health

nutrition. 2014;17(10):2176-84.

Wrong population

Slot D, Berchier C, Addy M, Velden U, Weijden G. The efficacy

of chlorhexidine dentifrice or gel on plaque, clinical

parameters of gingival inflammation and tooth discoloration:

a systematic review. International Journal of Dental Hygiene.

2014;12(1):25-35 11p.

Wrong population

Slot DE, Jorritsma KH, Cobb CM, Weijden FA. The effect of the

thermal diode laser (wavelength 808-980 nm) in non-surgical

periodontal therapy: a systematic review and meta-analysis.

Journal of clinical periodontology. 2014;41(7):681-92 12p.

Wrong population

Slot DE, Vaandrager NC, Van Loveren C, Van Palenstein

Helderman WH, Van der Weijden GA. The effect of

chlorhexidine varnish on root caries: a systematic review.

Caries research. 2011;45(2):162-73.

Wrong population

Smith A, MacEntee MI, Beattie BL, Brondani M, Bryant R, Graf

P, et al. The influence of culture on the oral health-related

beliefs and behaviours of elderly chinese immigrants: a meta-

synthesis of the literature. Journal of Cross-Cultural

Gerontology. 2013;28(1):27-47.

Wrong population

Splieth CH, Tachou A. Epidemiology of dentin

hypersensitivity. Clinical oral investigations. 2013;17 Suppl

1:S3-8.


Srivastava R, Nongkynrih B, Mathur VP, Goswami A, Gupta SK.

High burden of dental caries in geriatric population of India: a

systematic review. Indian journal of public health.

2012;56(2):129-32.

Out of topic

Stein PS, Aalboe JA, Savage MW, Scott AM. Strategies for

communicating with older dental patients. Journal of the

American Dental Association (1939). 2014;145(2):159-64.


Tada A, Miura H. Systematic review of the association of

mastication with food and nutrient intake in the independent

elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics.

2014;59(3):497-505.

Wrong population

Tahmaseb A, Wismeijer D, Coucke W, Derksen W. Computer

technology applications in surgical implant dentistry: a

Wrong population

51

systematic review. The International journal of oral &

maxillofacial implants. 2014;29 Suppl:25-42.

Tantipong H, Morkchareonpong C, Jaiyindee S, Thamlikitkul V.

Randomized controlled trial and meta-analysis of oral

decontamination with 2 % chlorhexidine solution for the

prevention of ventilator-associated pneumonia. Infection

control and hospital epidemiology. 2008;29(2):131-6.

Out of topic

Tellez M, Gomez J, Pretty I, Ellwood R, Ismail AI. Evidence on

existing caries risk assessment systems: are they predictive of

future caries? Community dentistry and oral epidemiology.

2013;41(1):67-78.

Wrong population

Thomson WM. Dental caries experience in older people over

time: what can the large cohort studies tell us? British dental

journal. 2004;196(2):89-92; discussion 87.


Tian NF, Hu XQ, Wu LJ, Wu XL, Wu YS, Zhang XL, et al. Pooled

analysis of non-union, re-operation, infection, and approach

related complications after anterior odontoid screw fixation.

PloS one. 2014;9(7):e103065.

Wrong population

Tomasi C, Wennstrom JL, Berglundh T. Longevity of teeth and

implants - a systematic review. Journal of oral rehabilitation.

2008;35 Suppl 1:23-32.

Wrong population

Turner M, Jahangiri L, Ship JA. Hyposalivation, xerostomia and

the complete denture: a systematic review. Journal of the

American Dental Association (1939). 2008;139(2):146-50.


Twetman S, Petersson L, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK,

Kallestal C, et al. Caries-preventive effect of sodium fluoride

mouthrinses: a systematic review of controlled clinical trials.

Acta Odontologica Scandinavica. 2004;62(4):223-30.

Wrong population

Ukawa S, Tamakoshi A, Sakamoto A. A systematic review of

intervention programs for frail elderly people enrolled in the

Japanese social long-term care insurance system. [Nihon

koshu eisei zasshi] Japanese journal of public health.

2015;62(1):3-19.

In Japanese

van der Putten G, Vanobbergen J, Schols J, de Baat C. Authors'

response re: 'Association of some specific nutrient

deficiencies with periodontal disease in elderly people: a

systematic literature review'.


van der Putten GJ, Vanobbergen J, De Visschere L, Schols J, de

Baat C. Association of some specific nutrient deficiencies with

periodontal disease in elderly people: A systematic literature

review. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif).

2009;25(7-8):717-22.

Wrong population

Wanner L, Manegold-Brauer G, Ulrich Brauer H. Review of

unusual intraoperative and postoperative complications

associated with endosseous implant placement. Quintessence

international. 2013;44(10):773-81 9p.

Wrong population

Van't Spijker A, Rodriguez JM, Kreulen CM, Bronkhorst EM,

Bartlett DW, Creugers NH. Prevalence of tooth wear in adults.

The International journal of prosthodontics. 2009;22(1):35-

42.

Out of topic

Weber H, Zimering Y. Survival and complication rates of fixed

partial dentures supported by a combination of teeth and

implants. Journal of Evidence-Based Dental Practice.

2010;10(1):58-60 3p.

Not Systematic review (review of SR)

52

Weed HG. 2008 - Review: enhanced oral hygiene prevents

respiratory infection in older persons in hospitals and nursing

homes. ACP Journal Club. 2009;150(3):5- 1p.

Not Systematic review (review of SR)

Wierichs RJ, Meyer-Lueckel H. Systematic review on

noninvasive treatment of root caries lesions. Journal of dental

research. 2015;94(2):261-71.

Wrong population

Visvanathan V, Nix P. Managing the patient presenting with

xerostomia: a review. International journal of clinical practice.

2010;64(3):404-7.


Worthington Helen V, Clarkson Jan E, Bryan G, Beirne Paul V.

Routine scale and polish for periodontal health in adults. John

Wiley & Sons, Ltd, 2013 Contract No. Report.

Wrong population

Vouros ID, Kalpidis CDR, Horvath A, Petrie A, Donos N.

Systematic Assessment of Clinical Outcomes in Bone-Level

and Tissue-Level Endosseous Dental Implants. International

Journal of Oral & Maxillofacial Implants. 2012;27(6):1359-74

16p.

Wrong population

Yao J, Tang H, Gao XL, McGrath C, Mattheos N. Patients'

expectations to dental implant: a systematic review of the

literature. Health and quality of life outcomes. 2014;12:153-

014-0153-9.

Wrong population

Ya-Wen K, Yen M, Fetzer S, Jiann-Der L. Toothbrushing Versus

Toothbrushing Plus Tongue Cleaning in Reducing Halitosis and

Tongue Coating. Nursing research. 2013;62(6):422-9 8p.

Wrong population

Yip KH, Smales RJ. Root surface caries in elderly people in

residential care. Journal of Disability & Oral Health.

2004;5(2):70-6 7p.


Zakrzewska JM, Forssell H, Glenny A. Interventions for the

treatment of burning mouth syndrome: a systematic review.

Journal of orofacial pain. 2003;17(4):293-300 8p.

Wrong population

Zelig R, Chung M, Touger-Decker R, Byham-Gray L. The

Relationships between Missing Teeth and/or Dental

Prostheses and Indicators of Nutritional Status in Older

Adults: A Systematic Review...2014 Food & Nutrition

Conference & Expo, October 18-21, 2014, Atlanta, GA. Journal

of the Academy of Nutrition & Dietetics. 2014;114(9):A13-A

1p.


Zeng XT, Tu ML, Liu DY, Zheng D, Zhang J, Leng W. Periodontal

disease and risk of chronic obstructive pulmonary disease: a

meta-analysis of observational studies. PloS one.

2012;7(10):e46508.

Wrong population

Zimmermann H, Zimmermann N, Hagenfeld D, Veile A, Kim

TS, Becher H. Is frequency of tooth brushing a risk factor for

periodontitis? A systematic review and meta-analysis.

Community dentistry and oral epidemiology. 2015;43(2):116-

27.

Wrong population

Zitzmann NU, Hagmann E, Weiger R. What is the prevalence

of various types of prosthetic dental restorations in Europe?

Clinical oral implants research. 2007;18 Suppl 3:20-33.


53

Referenser 1. Hugoson, A., G. Koch, and S. Johansson. Konsensuskonferens Oral hälsa. in

Konsensuskonferens. 2003. Jönköping: Förlagshuset Gothia. 2. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för tandhälsa. 2016-12-05]; Available from:

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/tandhalsa. 3. Norderyd, O., et al., Oral health of individuals aged 3-80 years in Jonkoping, Sweden during

40 years (1973-2013). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J, 2015. 39(2): p. 69-86.

4. Tôrres, L., et al., Frailty, Frailty Components, and Oral Health: A Systematic Review. Journal of the American Geriatrics Society, 2015. 63(12): p. 2555-2562 8p.

5. Socialstyrelsen Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård. 2016. 2016-3-16.

6. Mehl, A.E., et al., Oral healthcare education of future nursing personnel and auxiliary nurses. Gerodontology, 2016. 33(2): p. 233-9.

7. Wardh, I., M. Jonsson, and M. Wikstrom, Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel--an area in need of improvement. Gerodontology, 2012. 29(2): p. e787-92.

8. Edvinsson, J., et al., Senior alert: a quality registry to support a standardized, structured, and systematic preventive care process for older adults. Qual Manag Health Care, 2015. 24(2): p. 96-101.

9. vårdanalys, M.f., Tandlösa tandvårdsstöd, in Vårdanalys rapporter, M.f. vårdanalys, Editor. 2015, Myndigheten för vårdanalys: Stockholm.

10. Clapton, J., D. Rutter, and N. Sharif. SCIE Research resource 03: SCIE Systematic mapping guidance. SCIE Research resource 2009 2016-12-05]; Available from: http://www.scie.org.uk/publications/researchresources/rr03.asp.

11. Shea, B.J., et al., Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol, 2007. 7: p. 10.

12. SBU, Behandling av luftvägsinfektioner hos barn med läkemedel och andra preparat – En kartläggning av systematiska översikter. , SBU, Editor. 2016, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Stockholm.

13. Whitlock, E.P., et al., Using existing systematic reviews in complex systematic reviews. Ann Intern Med, 2008. 148(10): p. 776-82.

14. Kassebaum, N.J., et al., Global burden of untreated caries: a systematic review and metaregression. J Dent Res, 2015. 94(5): p. 650-8.

15. Lang, N. and J. Lindhe, eds. Clinical periodontology and implant dentistry. Sixth ed. 2015, John Wiley & sons, Ltd: Chicester, UK.

16. Osterberg, T. and G.E. Carlsson, Dental state, prosthodontic treatment and chewing ability - a study of five cohorts of 70-year-old subjects. J Oral Rehabil, 2007. 34(8): p. 553-9.

17. Johansson, A.K., et al., Self-reported dry mouth in Swedish population samples aged 50, 65 and 75 years. Gerodontology, 2012. 29(2): p. e107-15.

18. Nalcaci, R. and I. Baran, Factors associated with self-reported halitosis (SRH) and perceived taste disturbance (PTD) in elderly. Arch Gerontol Geriatr, 2008. 46(3): p. 307-16.

19. Sjogren, P., et al., A systematic review of the preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in elderly people in hospitals and nursing homes: effect estimates and methodological quality of randomized controlled trials. Journal of the American Geriatrics Society, 2008. 56(11): p. 2124-2130.

20. van der Pols-Vijlbrief, R., et al., Determinants of protein-energy malnutrition in community-dwelling older adults: a systematic review of observational studies. Ageing research reviews, 2014. 18: p. 112-131.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/tandhalsa

http://www.scie.org.uk/publications/researchresources/rr03.asp

54

21. Van Lancker, A., et al., The association between malnutrition and oral health status in elderly in long-term care facilities: a systematic review. International journal of nursing studies, 2012. 49(12): p. 1568-1581.

22. Gibson, S.J. and D. Lussier, Prevalence and relevance of pain in older persons. Pain Med, 2012. 13 Suppl 2: p. S23-6.

23. Pohjola, V., et al., Age-specific associations between dental fear and dental condition among adults in Finland. Acta Odontol Scand, 2008. 66(5): p. 278-85.

24. Hofer, S. and D. Alwin, eds. Handbook of Cognitive Ageing, Interdisciplinary Perspectives. 2008, SAGE Publications, Inc.

25. Gabre, P. and I. Wårdh, eds. Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning – barn, vuxna och äldre. Konsensusarbete för effektivare munhälsobefrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. . 2011, Mun-H-Centers förlag: Göteborg.

26. Walls, A., Developing pathways for oral care in elders: challenges in care for the dentate the subject? Gerodontology, 2014. 31 Suppl 1: p. 25-30.

27. Dahl, K., N. Wang, and D. Holst, Oral health-related quality of life among adults 68-77 years old in Nord-Trøndelag, Norway. Int J Dent Hyg, 2011. 9(1): p. 87-92.

28. Beauchamp, T. and J. Childress, Principles of biomedical ethics. 6th ed. 2009, New York: Oxford University Press. 417.

29. Eckerblad, J., et al., Symptom burden in community-dwelling older people with multimorbidity: a cross-sectional study. BMC Geriatr, 2015. 15: p. 1.

30. Gronbeck-Linden, I., et al., Discontinued dental attendance among elderly people in Sweden. J Int Soc Prev Community Dent, 2016. 6(3): p. 224-9.

31. Stromberg, E., et al., Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community Dent Oral Epidemiol, 2012. 40(3): p. 221-9.

32. de Lugt-Lustig, K.H., et al., Effect of oral healthcare education on knowledge, attitude and skills of care home nurses: a systematic literature review. Community dentistry and oral epidemiology, 2014. 42(1): p. 88-96.

33. Brady, M., et al., Staff-led interventions for improving oral hygiene in patients following stroke. The Cochrane database of systematic reviews, 2006. (4)(4): p. CD003864.

34. Wang, T.F., et al., Effect of oral health education programs for caregivers on oral hygiene of the elderly: A systemic review and meta-analysis. International journal of nursing studies, 2015. 52(6): p. 1090-1096.

35. Low, L.F., et al., A Systematic Review of Interventions to Change Staff Care Practices in Order to Improve Resident Outcomes in Nursing Homes. PloS one, 2015. 10(11): p. e0140711.

36. Weening-Verbree, L., et al., Oral health care in older people in long term care facilities: a systematic review of implementation strategies. International journal of nursing studies, 2013. 50(4): p. 569-582.

37. SBU, Tandförluster. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 204. 2010, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.

38. Nickel, P.J., Vulnerable populations in research: the case of the seriously ill. Theor Med Bioeth, 2006. 27(3): p. 245-64.

39. SBU, Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 161. 2002, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.

40. Norberg, A., Performing research with people who are not capable of giving their informed consent to research is sometimes justified. Nurs Ethics, 2004(11): p. 225-226.

41. SBU, Rotfyllning. En systematisk litteraturöversikt. , in SBU-rapport nr 203. 2010, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): Stockholm.

42. Anderson, R., Systematic reviews of economic evaluations: utility or futility? Health Econ, 2010. 19(3): p. 350-364.

43. Cleves, A., et al. Oral health for adults in care homes: economic report. 2016. 44. NICE, Oral health for adults in care homes. 2016: https://www.nice.org.uk/guidance/ng48.

https://www.nice.org.uk/guidance/ng48

55

45. Frenkel, H., I. Harvey, and R.G. Newcombe, Improving oral health in institutionalised elderly people by educating caregivers: a randomised controlled trial (Structured abstract). Community dentistry and oral epidemiology, 2001. 29(4): p. 289-297.

46. Lundqvist, M., et al., Health economic analyses of domiciliary dental care and care at fixed clinics for elderly nursing home residents in Sweden. Community Dent Health, 2015. 32(1): p. 39-43.

47. Marino, R.J., et al., Cost-minimization analysis of a tailored oral health intervention designed for immigrant older adults (Provisional abstract). Geriatrics and Gerontology International, 2014. 14(2): p. 336-340.

48. Tandvårdsförordning, in 1998:1338, Socialdepartementet, Editor. 1998, Socialdepartementet: Stockholm.

49. Moreira, N.C., et al., Risk Factors for Malnutrition in Older Adults: A Systematic Review of the Literature Based on Longitudinal Data. Adv Nutr, 2016. 7(3): p. 507-22.

50. Gibson, G., et al., Supplemental fluoride use for moderate and high caries risk adults: a systematic review. Journal of public health dentistry, 2011. 71(3): p. 171-184.

51. författningssamling, S., Socialtjänstlag, in 2001:453, Socialdepartementet, Editor. 2001, Socialdepartementet.

52. författningssamling, S., Tandvårdslag, in 1985:12, Socialdepartementet, Editor. 1985. 53. författningssamling, S., Hälso- och sjukvårdslag in 1982:763, Socialdepartementet, Editor.

1982: Stockholm. 54. Larsen, L.K. and L. Uhrenfeldt, Patients' lived experiences of a reduced intake of food and

drinks during illness: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2013. 27(1): p. 184-194 11p.

55. Arai, H., et al., Toward the realization of a better aged society: messages from gerontology and geriatrics. Geriatr Gerontol Int, 2012. 12(1): p. 16-22.

56. Olsson, L.E., et al., Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. J Clin Nurs, 2013. 22(3-4): p. 456-65.

Documents

Äldres munhälsa och tandvård - mah.se · muntorrhet, dålig andedräkt (halitosis), interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status, förmåga till samspel och kommunikation,