Berit Larsson, - Jämställ.nu · Berit Larsson, Göteborgs Universitet . k r k ? Konferensen...

Berit Larsson, Göteborgs Universitet

Vad är normkritik

och varför normkritik?

Konferensen Jämställdhet 2.0 6 november 2014

BERIT LARSON

FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi berit.larson@gu.se

KVINNOFOLKHÖGSKOLAN och

GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-enheten

norm

norm (latin noʹrma ’rättesnöre’, ’regel’), det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex.

en social grupp; konvention, praxis.

Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör

överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska,

tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel

för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem.

De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i

traditioner, seder och bruk.

Författare:

Lars Bergström

Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm

         VÄRDERINGAR                  Normer    

       A/tyder                                                                          Handlingsprinciper    (hållning,  inställning)                    handlingsanvisningar  

     seder,  vanor,  tradi7oner,                juridiska  lagar,  regler            beteenden              och  föreskri>er  

NORMTYPER  

Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska språkregler Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för resultaten. Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör handla.    

MORALISKA NORMER SOCIALA NORMER •  Anger vad som uppfattas som rätt

och riktigt uppförande.

•  Normbrott manifesterar sig genom förlust av socialt anseende eller social respekt.

•  Sociala normer anses vara verksamma eftersom de internaliserats.

Konsekvens- etiska normer

Sinnelags- eller dygdeetiska normer

Handlingsnormer

NORMERS FUNKTION

Ett redskap för att styra och

kontrollera individer, grupper,

organisationer och

institutioner

Ett redskap för integration,

sammanhållning och gemenskap

Normer

SYMMETRISKA NORMER (konjunkta)

Vänder sig till alla deltagare i en grupp. (Normens adressat och normens målgrupp sammanfaller) t.ex. ”det är fel att stjäla”

ASYMMETRISKA NORMER (diskonjunkta)

Skapas för en grupp som man själv inte tillhör t.ex. ”barn skall lyda sina föräldrar”

Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory

Vem är den Andra? –vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet–

Vem är jag?

Två sätt att tänka som har problem med ”den Andra” LIKHETs-ideologi

bara de som redan definierats som

”nära” kan verkligen vara lika.

De andra får nöja sig med att

”likna oss”.

NÄRHETs-ideologi bara de som redan definierats som ”lika”

som kan vara inkorporerade med varandra

och därmed nära varandra.

De andra får hålla sig borta.

Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter där vi bär privilegier eller är underordnade! Frågor man bör ställa sig: • Vem är bärare av skillnad? • Vem tillhör och vem tillhör inte? •När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt? •Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet) beroende av?

Normer / avvikelser

v  Funktions-normalitet

v  Köns-normalitet

v  Sexualitets-normalitet

v  Etnicitets-normalitet

v  Vithets- normalitet

v  Friskhets-normalitet    

Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som

vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att

kontrollera deras responser, kommer vi att beröva

oss själva och de andra möjligheten till handlande

och därmed subjektivitet.  

Filosofen Hannah Arendt

ett ord en term

ett uttryck

en företeelse en relation

en egenskap

ett begrepp BETYDER  

BETECKNAR   INGÅR  I  likavärde  Jämlikhet  Jämställdhet  normkri2k  

ett ord en term ett uttryck

en företeelse en relation en egenskap

ett begrepp BETYDER  

BETECKNAR   INGÅR  I  Rä4visa  Makt  Demokra2  

Vad är makt?

-  en egenskap?

-  en relation? -  en förmåga? -  användandet av en förmåga? -  något man har? -  något som utövas?

av agenter (individuellt eller kollektivt)? av strukturer eller system?

Hur utövas makt?

makt

Foucault: en process

Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet

Habermas: kommunikativt handlande

Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras.

Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital

Young: asymmetrisk ömsesidighet

 Den maktlösa får inte:

•  möjlighet att använda och utveckla sina talanger

•  har inte makt över och frihet i sitt arbete

•  blir ofta respektlöst bemött på grund av

den sociala position hen intar på det sociala fältet

RÄTTVISA ORÄTTVISA

Fördelning av resurser, inkomster, ägodelar

Kan fördelas och ägas (fördelnings-paradigmet)

- att ha

Rättigheter, möjligheter, självrespekt

Relationer, inte ting.

Något man gör

– att göra

Hinder för människors utveckling och strävande

• Dominans ex. olika härskartekniker ”

• Förtryck exploatering marginalisering maktlöshet kulturell dominans våld

Iris Marion Young

Ø  Vilken  slags  aktörer  har  räP  aP  framställa  räPviseanspråk?  

Ø  Vems  intressen  och  problem  bör  beaktas?  

Ø  Vem  7llhör  den  krets  som  har  räP  7ll  likabehandling?  

Hur  bör  vi  avgränsa  frågor  om  rä@visa  i  en  globaliserad  värld?    

Diskrimineringslagen    Ø  KÖN Ø  KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET

Ø  ETNISK TILLHÖRIGHET

Ø  FUNKTIONSHINDER

Ø  SEXUELL LÄGGNING

Ø  ÅLDER

Ø  RELIGION

De jämställdhetspolitiska målen

①  En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande.

②  Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

③  Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

④  Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET

Jämlikt deltagande mellan vilka?

Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer?

VAD skall jämlikt fördelas? VEM ingår i jämlikheten?

HUR skall jämlikheten genomföras?  

Få  syn  på  makEördelningar  

”Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn

på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka

kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser

ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så

vidare.

Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.

NORM / NORMBRYTARE (avvikare)

Normal Onormal Privilegierad Marginaliserad Subjekt Objekt

En social konstruktion av normalitet

NORMKRITISK  GRANSKNING  UR  

Systemperspektiv Positivt: Integration

Negativt: strukturell diskriminering

Enskilda individers relationer till varandra

Positivt: gemenskap och samhörighet

Negativt: stigmatisering, exkludering,

trakasserier…

Diskriminering i kontrakt

STRUKTURELL NIVÅ (Vilar på ett samhällskontrakt)

Diskriminering i kontakt INDIVIDUELL NIVÅ (har ofta sin utgångspunkt i det samhälleliga kontraktet, men styrs också av andra faktorer)

Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, s. 131

Spivak: före-träda ≠ re-presentera  

Iscensättning av världen i representationer

RE-PRESENTERA (framställa)

Hur den skrivs, beskrivs, illustreras

Representation inom subjektsteori

RETORIK SOM TROP

FÖRE-TRÄDA (representera)

 Maktutövande

Representation inom stat och politik

RETORIK SOM ÖVERTALNING

Afrofobiska hatbrott

Afrofobi, en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige,

Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014 (Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa)

•  Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska

självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.

Strukturellt förtryck

•  Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts

•  Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner

•  De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande och åtlydda

•  Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper

①  Upprepad önskvärdhet

②  Dikotomisering av kön

③  Differentiering av sexualitet

④  Positionernas hierarki

⑤  Marginalisering

⑥  Problematisering

⑦  Personifiering

Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin:

Mattias Lundin, ”Heteronormativitet- vad är det?” i Elmeroth (red.), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2013, s. 63 ff.

①  En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattande.

②  Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

③  Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

④  Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

De jämställdhetspolitiska målen  

①  Upprepad önskvärdhet

②  Dikotomisering av kön

③  Differentiering av sexualitet

④  Positionernas hierarki

⑤  Marginalisering

⑥  Problematisering

⑦  Personifiering  

Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin helhet enligt Mattias Lundin:  

EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN Vilka är bakomliggande värderingar och normer? Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs…?

1.  TVÅKÖNSNORMEN Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar

2.  HETERONORMEN Bygger på en heteronormativ matris

3.  NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT

4.  MONOGAM FAMILJENORM

5.  UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet, feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm

Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet?

Att vara olik och jämlik

Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan

tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat

sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill

fortsätta att betrakta och fundera.

Michel Foucault, Övervakning och straff.

Sv. övers. 1986, s. 12