Åter till full sysselsättningOm behovet av en aktiv ekonomisk politik

Stefan Carlén och Christer Persson

Sysselsättningspolitiken har alltid så länge det funnits ett socialdemokratiskt parti varit en huvudfråga. Vi anser den vara

så viktig, att inga doktriner … komma att hindra oss att utan fördomar försöka finna vägarna fram till ett samhälle, där man

har sysselsättningen tryggad.

Tage Erlander

Massarbetslöshetens gissel

Ökad social och ekonomisk utslagning• Utsatta grupper slås långvarigt ut från arbetsmarknaden / har svårt att få en fast anknytning till

arbetslivet• Försämrad folkhälsa, ökad sjuklighet, minskad medellivslängd• Ökad fattigdom, växande klyftor och ökad kriminalitet

Löntagarnas position på arbetsmarknaden försvagas• Ökat antal otrygga anställningar, ofrivilliga deltider• Arbetsgivarnas marknadsmakt stärks, ökad belastning på alla löntagargrupper• Ökad rädsla och osäkerhet i arbetslivet, tystare arbetslivsklimat, svårare att arbeta facklig med

organisering, förebyggande arbetsmiljöarbete, utvecklande arbetsplatser mm

Undergräver statsfinanser och långsiktig finansiering av välfärden• Kraftigt minskade skatteintäkter och ökade sociala utgifter• Långsiktig press på den produktiva välfärden (välfärdstjänster, socialförsäkringar, omställning

mm)

Behovet av en aktiv ekonomisk politikDen kapitalistiska marknadsekonomin har en inneboende instabilitet

Motverkas av en aktiv ekonomisk politik

Penningpolitik:- Räntesättning- Växelkursförändring

Finanspolitik- Skatter- Offentliga utgifter (konsumtion och investeringar)

Automatiska stabilisatorerBeslutade åtgärder

Historiska utvecklingen av stabiliseringspolitiken

Mellankrigstiden: Marknadsliberal åtstramande politik skapar massarbetslöshet

Arbetslösheten i Sverige 1911 - 1950

Nytänkandets revolution

• Stockholmsskolan • Keynes General Theory: 1936• Rhen/Meidnermodellen

utvecklas– Från massarbetslöshet till överfull

sysselsättning– Åtstramande finanspolitik,

solidarisk lönepolitik, aktiv arbetsmarknadspolitik (1951)

– Vid lågkonjunkturer en expansiv finanspolitik

• Den aktiva finanspolitikens skördetid 1945-1973

Massarbetslöshetens återkomst 70-talskrisen

Arbetslöshet i Sverige, EMU och USA 1960-2012

Krisen 1974/75 en vägdelare

Ny ekonomisk politik etableras baserad på monetarism (Milton Friedman).Åtstramningspolitiken i Europa på 70-talet leder till massarbetslöshet, USA under Reagans första tid på 80-talet.Stimulanspolitik i Sverige leder till fortsatt hög sysselsättning (74/76)

Krisen 1990 leder till att Sverige också drabbas av massarbetslöshet.- Kronförsvaret genom höga räntor

leder till en åtstramande sparchock som ökar arbetslösheten från 2 till 11 procent.

- Ett nytt ekonomiskt tänkande (normpolitik) etablerar sig i Sverige

Massarbetslöshet i Europa sedan 1970-talet och i Sverige sedan 1990-talet

Vad var det som hände?• Finanskapitalismens utveckling från 1970-talet – några särdrag och konsekvenser

- Ekonomins finansiella sida har fått allt större betydelse i jämförelse med produktionen- Kortsiktigt beteende som allt mer inriktas på att maximera aktieägarnas avkastning- Kraftig expansion av finanssektorn, av finansiella instrument- Sjunkande löneandel och stigande vinstandel – har lett till minskade produktiva

investeringar- Företagen priorietera nedskärningar och kostnadsjakt för långsiktigt ägande- Vinsterna som görs sparas i större utsträckning, ökar förmögenhetsklyftor, minskar sysselsättning

• Förändrat ekonomiskt-politiskt tänkande. Normpolitikens återinträde i Sverige under 90-talets början

- I grunden ett förkastande av Rehn/Meidner-tänkande och keynesianska synsätt- Bygger på särskilda ekonomiska doktriner, bla

- monetarism (Milton Friedman mfl)- rationella förväntningar (Robert Lucas mfl)- utbudsekonomi (övrig chicagoskola mm)

- Tyskland (ordoliberalism), Sverige (samlas under namnet normpolitik)• Hävdade att staten inte med stabiliseringspolitik kunde skapa full sysselsättning (eftersom

individer och marknader anpassar sig) Istället skulle staten slå fast och upprätthålla normer för att tvinga företag, hushåll och löntagare att anpassa sig. Anpassningsprocessen kunde bli tuff och brutal – men det fanns ingen annan väg

Normpolitik på svenska

• Inflationsbekämpning överordnades målet om full sysselsättning 1990• Bildt/Wibble-doktrinerna 1991-1994• Enighet om normen att alltid hålla en fast växelkurs – orsakade en katastrof

som vi ännu inte hämtat oss ifrån 1990-1992• Införandet av inflationsmål 2 procent, och en starkt oberoende riksbank• Införande av ett hårt tvingade finanspolitiskt regelverk med överskottsmål,

utgiftstak, ”beräknat reformutrymme” balanskrav i kommunerna mm

• Utbudsekonomi efter 2006– Kraftigt sänkta skatter, – Kraftigt försämrad a-kassa och nygammal arbetslinje– Försämrade trygghetssystem och privatiseringsvåg bland offentliga tjänster

• Sverige 2012: Nödläge: – Fortsatt massarbetslöshet, kraftigt ökad långtidsarbetslöshet och utslagning, ökade sociala

klyftor och hårt pressad välfärd

Ett nytänkande är på väg

• Ökat intresse internationellt och bland ekonomer för en mer aktiv ekonomisk politik

• En renässans för ett mer Keynesianskt synsätt• En aktiv ekonomisk politik har effekt på arbetslösheten

– IMF har erkänt att man underskattat ”multiplikatorerna”– Avsaknad av aktiv ekonomisk politik har lett till ”persistens”, dvs att

kullar av arbetslösa permanent slås ut från arbetsmarknaden

• Synen på statsskuld och offentliga finanser• Synen på inflation och arbetslöshet (phillipskurvan)

Statsfinanserna och en aktiv ekonomisk politik

Är en förändrad syn på finanspolitiken omöjlig? En enkel tankefigur.

Budgetalternativ

BNP Skuld kr Skuld %År 0 3 500 1 400 40,0Tre olika alternativ för År 1a) År 1 med överskott 1% av BNP 3 675 1 365 37,1b) År 1 med budgetbalans 3 675 1 400 38,1c) År 1 med underskott 1% av BNP 3 675 1 435 39,0

Skillnaden mellan alternativ a och c är ett utrymme av 70 miljarder för mer efterfrågestimulanser (investeringar, höjd offentlig/privat konsumtion)

OBS! Är ”kameralt” beräknat utan några multiplikatoreffekter. Sett över ett år innebär dock en extra stimulans av säg 70 miljarder att BNP ökar mer, och att statsskuldskvoten sjunker mer.

Inflation och arbetslöshet

Arbetslöshet och inflation i Sverige 1960-2010

Det långsiktiga sambandet mellan inflation och arbetslöshet

Phillipskurva på lång sikt enligt monetarister mfl

Phillipskurva på lång sikt enligt ny forskning, Akerlof mfl

Investeringarna har minskat och arbetslösheten har ökat

Arbetslöshet och investeringskvot i Sverige 1960-2010

Sambandet mellan investeringar och arbetslöshet i Sverige 1960-2010Källa: OECD, AMECO

Omprövning behövs av den ekonomiska politiken

Ett nytt ekonomiskt tänkande• Ständigt misslyckad stabilisering och bristande efterfrågan skapar ”persistens” och långsiktigt hög

arbetslöshet – ett nytt synsätt har vunnit insteg• Stort behov av att öka investeringsvolymerna• Behov av satsningar på välfärds-, arbetsmarknads, utbildnings- och näringspolitik är nödvändigt –

får inte trängas undan av nödvändiga investeringssatsningar

Aktivera finanspolitiken• En passiv finanspolitik biter inte mot massarbetslösheten

Modernisera det finanspolitiska regelverket• Fel att i denna extrema massarbetslöshetssituation samla pengar på hög• Överskottsmålet är i dagsläget skadligt

Gör lånefinansiering av statliga infrastrukturprojekt till huvudregel• Är redan i dag möjligt, men borde bli huvudregel

Genomföra ett omfattande och uthålligt investeringsprogram