Parkerings-prissättning och Parkingshantering

Parkeringsavgifter och parkeringshantering

www.transportlearning.net

Parkerings-prissättning

ochParkingshantering



Parking policy

Problem – negativa effekter

Typisk policyutveckling

Policykonflikter

Vad kontrollerar kommunen?

Reglering av gatuparkering

“Off-street parking”

Ekonomiska effekter av parkering

“Park and ride”

Hur vinna acceptans för en parkeringspolicy

Några slutsatser



Seminariets struktur

Vid slutet av lektionen bör ni ha en förståelse för:

• Några definitioner

• Parkering – positiva och negativa effekter

• Typisk policyutveckling och - konflikter

• Vad kontrollerar kommunerna?

• Reglering av gatuparkering

• “Off-street parking” – typer, kostnader, kontroll, användning

• Effekter av parkering på ekonomin

• “Park and ride” (Parkera + kollektivtrafik)

• Hur vinna acceptand för sin parkeringspolicy



Några definitioner

Gatuparkering “On-street”

Allmän parkering

Allmän parkering på avgränsad yta

Private non-residential (PNR) Privat (ej boende)

Biljettautomat



Positiva effekter av smart parkeringshantering

Har effekter på transportval

Kan stödja lokala ekonomiska utvecklingen

Stor inkomstbringare

Förbättrar trafiksäkerheten

Påverkar bilägandet



Negativa effekter av parkering

Effekter av gatuparkering (och letande efter) på: trängsel, trafiksäkerhet miljö Blockerar bussfiler och - hållplatser; gångbanor

och korsningar

“Off-street”: Byggnationskostnader och nyttjad yta

Mark - €3k/plats

Byggnad – €15-20k/plats

Under mark - €25k/plats och uppåt

Inducerar biltrafik i rusningstid



Uppgift

Vilka är de huvudsakliga problem som är relaterade till parkering i er stad?

Diskutera detta 10 minuter tillsammans med din granne.

Sedan diskuterar vi detta gemensamt, för att hitta gemensamma nämnare – och skillnader.



Policykonflikter

Ekonomisk vitalitet

Efterfråge-/trängsel-

hantering

Inkomstbringare

Säkerhet/ tillgänglighet ?



Typisk utveckling av parkeringspolicy

Från COST 342 (särskilt relevant för gatuparkering)

• Steg 1 – inga problem,

• Steg 2 – efterfrågan > tillgången, reglering införs

• Steg 3 - efterfrågan stiger ytterligare – tidsbegränsning införs för att favorisera korttidsparkerare - folk som ska handla eller besöka

• Steg 4 – pendlare motas ut – konflikter med boende – boendeparkering införs

• Steg 5 – allt större diffrentiering av parkeringsavgifter

• Steg 6 – “park and ride” (infartsparkering + kollektivtrafik).

• Steg 7 – införandet av parkering i mobility management



Vad kan kommunerna påverka?

De kontrollerar:• Reglering av gatuparkering

• (I några länder) övervakning av gatuparkering

• Parkeringsstandard för nyexploateringar

• Publik “off-street”-parkering som ägs eller kontrolleras

• Parkering för egen personal

MEN de kontrollerar inte:• Befintlig PNR (Privat ej boende) och boendes parkering

• Publika “off-street”-parkeringar som de inte äger och/eller driver

• (I de flesta länder) övervakning av gatuparkering – inklusive bötesgivande och bötesinhämtning



Typ Ägande Nivå på kommunens kontroll över existerande

parkering

Typisk policy-respons för hantering av transportefterfrågan

Gatu-park-ering

Publik Fullständig (men allmänhetens acceptans behövs)

Kontrollera tillgänglighet/ omsättning/kostnader genom reglering

Reduera tillgången Ändring av avgifter

Publik eller privat

Ofta betydande “Prisa ut” pendlare - billigare för shoppare

Privat boende-P Ingen Reducera standarder för nyexploateringar (bilfritt boende)

Off-street

Privat icke-boende (ex kontor)

Ingen (i de flesta länder) Reducera standarder för nyexploateringar Införa nya villkor för nyexploateringar,

t.ex. parkeringsavgifter Privat icke-

boende shopping/fritid

Ingen förutom i Australien Reducera standarder för nyexploateringar Införa nya villkor för nyexploateringar, t.ex. parkeringsavgifter, tider då man inte kan parkera

Alltså… policies för att hantera efterfrågan



Reglering/kontroll av gatuparkering

Enforcement powers

• Skillnader runtom i Europa

• Trend (?) från polis till lokal myndighet (kommun)

• Parkering lågprioriterat för polis och rättsväsende

T.ex. Storbrittannien “avkriminaliserat” parkingssystemet

Kommuner i Europa har möjligheter

Kan ta tid att implementera

Rådgivning



Några länders avgifter för gatuparkering

Avgift per timma (€) (2002)Wien 0.87Bryssel 0.50Paris 1.00 – 3.00Lyon 1.50 – 5.00Bremen 0.60 – 1.50Köln 1.00 – 2.00Stuttgart 0.20 – 2.00Munchen 2.00 – 2.50Dublin 1.00 – 1.90Amsterdam 1.60 - 2.50Maastricht 1.40Lissabon 0.50Madrid 0.60 – 1.20Barcelona 0.90 – 1.20Edinburgh 1.20 – 3.00Centrala London 7.00



Off-street parking

Vem bygger “off-street” publik parkering? Vem betalar för den? Hur mycket kostar den?

Off-street-parkering för boende?

• T.ex. Lyon

Publik off-street vs privat off-street (ej boende)

Större industri – vem kontrollerar den?

Priser – skall vara

• < on-street?

• Högre timavgift för längre parkeringstid



Parkering och ekonomisk vitalitet

Leder mer parkering till bättre ekonomi?

Leder mindre parkering till sämre ekonomi?

Vad betyder parkering för:

• Var shoppare väljer att handla?

• Var företag väljer att lokalisera sig?

Är vissa handlare mer beroende av parkering än andra?



Park and ride 1

Varför bygga “park and ride” (P + kollektivtrafik)?

1970-1990 220% ökning av P+R ställen och 337% ökning av P+R platser i “Europa” (COST 342)

Framgångsrika P+R behöver:• Frekvent snabb (billig) kollektivtrafik till centrum

• Brist på parkering i centrum

• Lättillgängliga platser

• Högkvalitativa och säkra faciliteter

% av efterfrågan kommer att komma från resor som tidigare gjordes med enbart kollektivtrafik

Icke-officiella P+R?



Park and ride 2

Effekter av P+R på trafiken (COST 342)

• Wien – P+R tar 12% av trafiken till centrum

• Chester – 20%

• Madrid – 20,000 användare per dag; Barcelona, 12,000; Hanover, 10,000.

• Strasbourg – P+R nyckelelement för spårvagnens succé. 43% av motoriserade resor sker nu med kollektivtrafik.

• Oxford, UK – 3-9% reduktion av resor till centrum.



Parkeringsstandarder för nyexploateringar

= antalet parkeringar som nya byggnader förses med

Tillgodose behovet eller kontrollera behovet?

Relatera parkeringförsörjning till tillgång till kollektivtrafik

Tillgodose behovet från vissa användare, t.ex. Funktionshindrade, föräldrar, cyklister

Bör det finnas centrala vägledning för parkering?

Exploatörers reaktion på reglerad parkeringstillgång



PPG13 Parkingsstandarder (UK)

Det finns max-standarder

• Matvarubutik: 1 plats per 14m2

• Övriga butiker: 1 plats per 20m2

• Bio och konferens: 1 plats per 5 säten

• B1 inklusive kontor: 1 plats per 30m2 = 1 space per 2-3 anställda

• Högre utbildning - 1 plats per 2 anställda + 1 plats per 15 studenter

• Idrottsarenor: 1 plats per 15 säten

• Boende (PPG3) max 1.5 platser/hus



Parkeringsstandarder på annat håll

Stad m2 golvyta per

parkingsplats Paris 250-166 Lyon 100-43 Madrid 100 Barcelona 100 Hamburg 40-65 Frankfurt 30-50 Antwerp (high PT accessibility) 300-600 Antwerp (low PT accessibility) 60-120 Bryssel Ingen standard •Europa går mot max-standarder…



Parkering och mobility management

Mobility management – användandet av “mjuka” åtgärder för att få mer ut av ett transportsystem

Parkering – påverkar mobilitet

Mobility management ska inkludera:

• Parkerings-/”park and ride”-information

• Parking management vid stora arbetsplatser och vid evenemang

• Länk mellan parkeringsavgifter och pris på kollektivtrafik



Implementering av “arbetsplats-parking management”

När parkeringsavgifter eller –ransonering implementeras som en del av “plats-baserad” mobility management, behöver följande beaktas:

• Behov av klara mål och erkännande av problem

• Process för att införa avgifter

• Avgiftsnivåer, undantag från dem

• Kontroll

• Anställningsavtal

• Administration

• Användande av avgifter

• Overspill



Att erhålla acceptans för en parkeringspolicy

Kommunicera ändringar och orsaker till dem

Allmänheten känner till och förstår åtgärderna.

Upplevd nytta

Avgifter och andra regleringar relaterat till problemets storlek.

Alternativ transport av god standard existerar.

Inkomster används rättvist och öppet

Parkingsregleringen upprätthålls konsekvent och rättvist

Ej överdrivna böter och relaterade till överträdelsens allvarlighet



Slutsatser

Parkering – nyckelfaktor för val av färdsätt

Parkering – en nyckelkarakteristika i en transportpolicy

Parkeringsutbud – skall kontrolleras och relateras till tillgång till andra transportsätt?

Länk mellan parkering och ekonomisk vitalitet – komplex och oklar

PNR (privat, ej boendes parkering) kan tacklas med politisk vilja

Kontrollerade zoner kan ge lokala fördelar

Park and ride kräver omsorgsfull utvärdering



Uppgift

Läs sammanfattningen av slutsatserna från COST 342.

Tänk – redo att diskutera:

• Är dessa slutsatser relevanta för din egen stad?

• Fattas någon slutsats?

• Hur skulle du göra för att implementera rekommendationerna?

• Vilka barriärer skulle du konfronteras med vid införandet av rekommendationerna?



Uppgift

Arbeta individuellt

Du är ansvarig för en parkeringspolicy i din stad eller kommun.

Utveckla grunddragen i en parkeringsstrategi för din stad. Du har 45 minuter på dig. Beakta följande:

• Vilka är de mest problematiska frågorna?

• Vilka policies väljer du att införa och varför?

• Vilka kommer de största bariärerna att bli – och hur ska du övervinna dem?

• Finns några problem som du inte kommer att kunna hantera effektivt?

• Vilken ytterligare information behöver du för att kunna ta effektiva beslut?

Documents

Parkerings-prissättning och Parkingshantering