Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt

& digitala lärverktyg

Högskolan Kristianstad 18 mars 2016

Johanna Kristensson, leg logoped & språk-, läs- och skrivutvecklare Resurscentrum Kärnhuset, Halmstads kommun

& Oribi, Lund

Innehåll

Vikten av språk-, läs- och skrivutvecklande arbete

Genomgång av Halmstads kommuns Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Tidsenliga digitala lärverktyg för att stödja elevers språk-, läs- och skrivutveckling

Förmiddag:

Eftermiddag:

Varför är god språk- och läsförmåga så viktigt?

Språkets och läsningens betydelse i samhället kan inte nog betonas.

Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.

En god språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle. (Källa: OECD Equity & Quality in Education, PIRLS, PISA, SOU 2012 Läsandets kultur)

Fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser

Med ett så viktigt uppdrag går det inte att vänta på att eleverna först ska misslyckas innan något görs.

All forskning visar att det är det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna som har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång.

Språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten.

Elever vet tidigt (ibland redan innan skolstart) om de kommer att tillhöra ”Läsarnas klubb” eller inte.

Den akademiska självbilden behöver stärkas redan från början, dvs. innan eleven hunnit misslyckas med sin läsning. Höga förväntningar!

FramgångsfaktorerYrkesskicklighet, dvs. kunna bedöma var eleven befinner sig i sin läsutveckling, ha kunskap om olika läsinlärningsstrategier/metoder samt kunna utvärdera, analysera och följa upp effekterna av dessa

Specialpedagogiska kunskaper inom läs- och skriv kan vara avgörande

Studieteknik

Tidigt sätta in olika alternativa lärverktyg

Bygga på personliga intressen

OBS! En dyslexiutredning utan åtgärder är ibland sämre för eleven än ingen utredning alls

Erfarenheter från Halmstad

2004 visade statistik att huvuddelen av eleverna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammades sent, dvs. fr.o.m åk 5 och uppåt.

Trots många olika slags åtgärder som sommarskola, screeningar, uppföljningsuppdrag, kommunlicenser etc. så ökade inte måluppfyllelsen i kommunen.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippande. Genom rika

möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få möjlighet att utveckla sina möjligheter att

kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”

Vår utmaning…

Stora skillnader mellan pojkar och flickor inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap till flickornas fördel. Störst skillnad i läsförståelse.

De svagare läsarna blir fler.

De starka läsarna blir färre.

Ofta har vi identifierat elever med lässvårigheter så tidigt som i åk 1-2, men det är ändå de som har fortsatt stora svårigheter i åk 9 och kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Vad gör vi konkret för att alla elever ska lyckas?

Syfte

Skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt. Detta för att kvalitetssäkra deras kunskapsutveckling i ett 1-16 års perspektiv.

Medvetandegöra det förebyggande arbetet och de tidiga insatsernas betydelse för en framgångsrik skolgång.

Tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för barn och elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling.

Intervjuer med lärare i F-3, rektorer, specialpedagoger, speciallärare,

förskolepersonal och förskolechefer för att ta reda på styrkor och behov

Utvecklingsområden

Det skiljer sig mycket åt på vilken förskola/skola barnen/eleverna går vad gäller språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet.

Många lärare vet inte vad de jobbar med i de andra årskurserna. Det finns ingen röd tråd och man knyter inte an till hur eleverna jobbat tidigare.

Det tas inte alltid vara på det som är gjort i tidigare årskurser eller förskola. Istället börjar man om från början. Fokus i överlämningar och mottagande är oftast allt annat än språkutveckling.

Ofta mer fokus på avkodning och läshastighet än text- och läsförståelse. Det sker mycket tyst läsning utan reflektion.

Utvecklingsområden

Syftet med högläsning i förskolan är inte alltid tydligt. Tiden finns inte alltid för högläsning i verksamheten.

Arbetet med alternativa verktyg saknas på nästan alla förskolor och skolor. De används inte förebyggande utan för enstaka elever med läs- och skrivsvårigheter.

Många resurspersoner som arbetar med elever i behov av särskilt stöd har inte pedagogisk kompetens. http://korta.nu/hstdsprak

Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och

skrivutveckling

Förebyggande arbete och tidiga insatser

Medvetna strategier för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet, så att alla barn är med redan från början

Flexibel strategi-, metod och materialanvändning samt organisation

Vad är syftet med det vi gör? T.ex. varför högläser/tystläser vi?

Observation, kartläggning och analys

Språk-, läs- och skrivutvecklingen behöver följas systematiskt

Syftet behöver styra vilket bedömningsstöd/kartläggningsmaterial som används. Inte tvärtom!

Kartläggningen och analysen måste ha koppling till den undervisning som har bedrivits

Den måste också ha koppling till de mål och kunskapskrav som ska uppnås

Åtgärder och särskilt stöd

Åtgärder och särskilt stöd behöver sättas in omedelbart ett behov har uppmärksammats.

Olika behov kräver olika åtgärder.

Hur kan undervisningen utvecklas och dess effekt på lärandet?

Hur flexibel är verksamheten att organisera för olika sorters stöd inom elevgruppen?

Uppföljning, utvärdering, utveckling & utmaning

Vilken undervisning och vilka insatser har haft effekt på elevernas lärande?

Uppföljningar och utvärderingar behöver leda till att undervisningen utvecklas.

Både pedagogernas och elevernas utveckling behöver vara i fokus.

Överlämning och mottagande

Överlämning med fokus på barns och elevers starka sidor.

Inte bara fokus på brister och svårigheter.

Hur har undervisningen sett ut?

Hur värderas tidigare arbetssätt och undervisning?

Några förutsättningar för språkutvecklande förhållningssätt

En medvetenhet kring, inte bara ATT vi arbetar språkutvecklande, utan HUR vi gör det

Att identifiera kunskaper, behov och utvecklingsområden istället för att låta metoder och material styra verksamheten

Utrymme för att lärarna gemensamt kan planera och reflektera kring kortsiktiga och långsiktiga mål

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (formativ bedömning) sker hela tiden. Lärarna vet var eleverna befinner sig i sitt lärande

Eleverna är väl förtrogna med de mål som ska uppnås, hur de ska nås och vad de behöver utveckla

Feedback som ges för lärandet framåt

Hållpunkt för förskoleklass

”Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och därmed god beredskap inför den kommande formella läs- och skrivinlärningen i åk 1. Alla elever har en effektiv bokstavskännedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse samt sin reflekterande förmåga. ” Förslag på Kunskapskrav för läsförståelse i åk 1

Kommer att gälla från 1 juli 2016

Vad gör vi? Varför gör vi det? Hur gör vi? Vad blev resultatet? Fick det förväntad

effekt på barnens och elevernas lärande? Hur går vi vidare?

Återkommande frågor Detta har vi lärt oss

Större medvetenhet kring språkutvecklande arbetssätt. Pedagogerna ser den röda tråden tydligare. Allra främst i förskolan och lägre årskurser.

Lätt att “fastna” i de första processerna och inte komma vidare.

Arbetet bär inte “sig självt”. VIktigt att hålla i processerna. Rektors/förskolechefs roll är väldigt viktig.

Specialpedagogen/specialläraren får inte vara ensam bärare av arbetet

Olika lärverktyg

Det finns en mängd olika digitala lärverktyg som kan underlätta och kompensera vid läs- och skrivsvårigheter

T.ex. talsyntes, rättstavningsprogram, tal- och ljudböcker, anteckningsfunktioner, presentationsverktyg etc.

Förhoppningen är att dessa ska ses som vilka verktyg som helst bland alla andra

Många verktyg finns nu tillgängliga till mobiltelefoner och lärplattor

Frågan är:

När och hur och för vilka introduceras olika lärverktyg för språk-, läs- och skrivutveckling?

Olika syften med olika lärverktyg

Förebyggande

Tidiga insatser

Kompenserande (viktigt att skilja på träning och kompensation)

Språkutvecklande i alla åldrar

Olika verktyg är med andra ord

bra för ALLA och måste därför

erbjudas ALLA

Erbjud olika verktyg för…

ökad delaktighet

ökad likvärdighet

ökad tillgänglighet

ökad självständighet

minskad stigmatisering

Några ord om talsyntes

Uppläsning av markerad text

Ger direkt återkoppling vid skrivning

Förenklar ”sökläsning”

Utmärkt vid andraspråksinlärning

Finns på många olika modersmål

OBS!

Inget verktyg är i sig pedagogiskt. Det måste finnas ett medvetet syfte kring vad som ska

utvecklas och uppnås.

Detsamma gäller med alla andra metoder, material och verktyg.

De största utmaningarna?

Hur ska de olika alternativa verktygen integreras naturligt i undervisningen och hur får vi bort ”hjälpmedelsstämpeln”?

Olika digitala lärverktyg genom åren

Tidsenligt lärverktyg

Google översätt SayHi IntoWords Legimus

AudioNote Voice AssistantInläsningstjänstClaroSpeak

• Talsyntes • Ljudning • Taligenkänning • Anteckningar • Röstmeddelanden • Diktafon • Skanner • OCR • Daisyspelare • M.fl.Prizmo Education Skolstil

Inbyggd talsyntes

Läs upp markering är en funktion som finns inbyggd i iPad. Under Inställningar – Hjälpmedel - Tal slår du på “Läs upp markering".

Ladda ner förbättrad kvalitet på flera olika språk.

Dikteringsfunktion

Skicka röstmeddelanden Läsarvy

Före Efter

Appar med ljudning och skriveko

Claro Speak - Talsyntesapp med uppläsningsstöd efter ljud, ord och mening. Foto-till-text-funktion. Många språk. Kostar 40 kr.

Skolstil & Skolstil 2 - Vanlig ASL-app. Bokstavsljudning och uppläsningsstöd med hjälp av Googles talsyntes eller högkvalitativ. Kostar 30 resp 75 kr.

IntoWords - Skrivapp med bokstavsljudning, talsyntes och ocr-funktion. Skanna text och få den uppläst. 129 kr (skrivapp) + 65 kr (ocr) + 40 kr (engelskt språkpaket)

Foto-till-text med ocr

Claro Scanpen 75 kr

Prizmo 109 kr

Pixter 40 kr

Google Översätt Gratis

Anteckningsappar

Notability – Spela in samtidigt som du antecknar. Navigera enkelt i din föreläsning genom att klicka på ordet eftersom text och är synkade. Kostar 59 kr. Både skriva- och ritaläge.

AudioNote – Samma funktion som ovan. Dessutom en tidsangivelse under tiden när du skriver. Kostar 50 kr.

Daisy-appar för tal- och ljudböcker

Legimus - Innehåller ca 100.000 talböcker. För personer med något läshinder. Inget intyg krävs.

Inläsningstjänst (för abonnemangskunder) - innehåller ca 4000 inlästa läromedel och 2500 skönlitterära ljudböcker. Kan erbjudas ALLA elever!

Direktöversättning

Google Översätt (gratis) - med många funktioner som foto-till-text, talsyntes och direktöversättning i kameran

Worldictionary (gratis el 30 kr) - översätt enstaka ord direkt med hjälp av kameran

SayHi (50 kr) - taligenkänning och talsyntes. En slags “extratolk”

Myscript calculator - miniräknare som gör om din handskrivna text till datortext. Gratis.

Educreations - Spela in, rita och titta/lyssna igen. Gratis.

Visualisera uträkningar

Presentationsverktyg

Keynote iMovieBook Creator

Rättstavning

Oribi Writer lanseras snart. Består av en ordbehandlare med formateringsmöjligheter.

Rättstavning på svenska och engelska

Talsyntes medan du skriver och efteråt

Bokstavsljudning

Tillägg till Chrome & Google Docs

På en Chromebook arbetar man i det s.k. molnet, vilket kräver en wifi-uppkoppling.

Tillägg (program) finns till både webbläsaren Chrome och till Google Docs.

Många skolor väljer att arbeta med GAFE (Google Apps for Education). Det är gratis (fast tilläggen kostar oftast pengar)

Stava Rex för Google Docs

Stava Rex fångar upp och föreslår rättningar av vanliga grammatik- och uttrycksfel.

Innehåller en högkvalitativ svensk ordbok

Ett rättstavningsprogram som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text. Finns för PC, Mac och Google Docs

Stava Rex hittar och rättar gravare stavfel som neulitret och skonalist (neutralitet och journalist).

Stava Rex innehåller flera tusen varningar för lättförväxlade ord och uttryck, t.ex. för orden ysta/Ystad och kakla/kackla.

SpellRight för Google Docs

SpellRight rättar typiska fel som svensktalande personer gör på engelska, både vad gäller stavning och grammatik, t.ex. djörni och shus (journey och shoes).

Utöver grava stavfel, lättförväxlade ord samt grammatik så innehåller SpellRight även översättningshjälp.

Få dina rättningsförslag översatta till ca 90 olika språk inuti SpellRight-fältet.

Kontakt

johanna.kristensson@halmstad.se

@JoKristensson

"Språk och digitala verktyg i förskolan - idéer och inspiration" (Nypon förlag)

http://korta.nu/hstdsprak

http://logopedeniskolan.se