Sprk-, ls- och skrivutvecklande frhllningsstt

Ls- och skrivdagen 2015 Malm 28 maj

Johanna Kristensson Leg logoped & verksamhetsutvecklare

Resurscentrum Krnhuset, Halmstad & Oribi, Lund

Varfr r sprk och lsning s viktigt?

Sprkets och lsningens betydelse i samhllet kan inte nog betonas.

Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhllet till fljd av en bristande sprk-, ls- och skrivfrmga.

En god sprk-, ls- och skrivfrmga ger bttre anstllningsmjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhlle. (Klla: OECD Equity & Quality in Education, PIRLS, PISA, SOU 2012 Lsandets kultur)

Vr utmaning

Stora skillnader mellan pojkar och flickor inom matematik, lsfrstelse och naturvetenskap till flickornas frdel. Strst skillnad i lsfrstelse.

De svagare lsarna blir fler.

De starka lsarna blir frre.

Ofta har vi identifierat elever med lssvrigheter s tidigt som i k 1-2, men det r nd de som har fortsatt stora svrigheter i k 9 och kanske inte blir behriga till gymnasiet. Vad gr vi konkret fr att alla elever ska lyckas?

Fokus p frebyggande arbete och tidiga insatser

Med ett s viktigt uppdrag gr det inte att vnta p att eleverna frst ska misslyckas innan ngot grs.

All forskning visar att det r det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna som har en avgrande betydelse fr en framgngsrik skolgng.

Sprk-, ls- och skrivutveckling brjar lngt innan skolstarten.

Elever vet tidigt (ibland redan innan skolstart) om de kommer att tillhra de lsandes klubb eller inte.

Den akademiska sjlvbilden behver strkas redan frn brjan, dvs. innan eleven hunnit misslyckas med sin lsning. Hga frvntningar!

Det hr var vad vi sg i Halmstad

2004 visade statistik att huvuddelen av eleverna med ls- och skrivsvrigheter uppmrksammades sent, dvs. frn k 5 och uppt.

Trots mnga olika slags tgrder som sommarskola, screeningar, uppfljningsuppdrag, kommunlicenser etc s har mluppfyllelsen i kommunen inte kat

Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola

kan anvnda det svenska sprket p ett rikt och nyanserat stt

Sprk, lrande och identitetsutveckling r nra frknippande. Genom rika

mjligheter att samtala, lsa och skriva ska varje elev f mjlighet att utveckla sina mjligheter att

kommunicera och drmed f tilltro till sin sprkliga frmga

Syfte

Skapa kommungemensamma strategier fr att uppmrksamma och flja barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling p ett likvrdigt och systematiskt stt. Detta fr att kvalitetsskra barns och elevers kunskapsutveckling i ett 1-16 rs perspektiv

Skapa en rd trd i barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling

Medvetandegra det frebyggande arbetets och de tidiga insatsernas betydelse fr en framgngsrik skolgng

Tidigt upptcka och stta in tgrder fr barn och elever som behver std i sin sprk-, ls- och skrivutveckling

Utvecklingsomrden

Det skiljer sig mycket t p vilken frskola/skola barnen/eleverna gr vad gller det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet.

Mnga lrare vet inte vad de jobbar med i de andra rskurserna och knyter inte an till hur eleverna har jobbat tidigare

Man brjar om frn brjan vid olika verlmningar

Ofta mer fokus p avkodning och lshastighet n text- och lsfrstelse. Det sker mycket tyst lsning utan reflektion.

Utvecklingsomrden

Syftet med hglsning r inte alltid tydligt. Tiden fr hglsning finns inte alltid i verksamheten.

Kartlggning ses ibland bde som frebyggande arbete och tgrder.

Arbetet med alternativa verktyg saknas p nstan alla skolor. Om de anvnds s anvnds de inte i frebyggande syfte utan fr enstaka elever med ls- och skrivsvrigheter

Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i Halmstads kommun

verlmning och mottagande

verlmning med fokus p barns och elevers starka sidor

Inte bara fokus p brister och svrigheter

Hur har undervisningen sett ut?

Hur vrderas tidigare arbetsstt och undervisning?

Frebyggande arbete och tidiga insatser

Medvetna strategier fr det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet, s att alla barn r med redan frn brjan

Flexibel strategi-, metod- och materialanvndning samt organisation

Var r syftet med det vi gr? T.ex. varfr hglser/tystlser vi?

Observation, kartlggning & analys

Sprk-, ls- och skrivutvecklingen behver fljas systematiskt

Syftet behver styra vilket bedmningsstd/kartlggningsmaterial som anvnds

Kartlggningen och analysen mste ha koppling till den undervisning som har bedrivits

Den mste ocks ha koppling till de ml och kunskapskrav som ska ns

tgrder & srskilt std

tgrder och srskilt std behver sttas in omedelbart ett behov har uppmrksammats

Olika behov krver olika tgrder

Hur kan undervisningen utvecklas och dess effekt p lrandet?

Hur flexibel r verksamheten p att organisera fr olika sorters std inom barn- och elevgruppen?

Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning

Vilken undervisning och vilka insatser har haft effekt p elevernas lrande?

Uppfljningar och utvrderingar behver leda till att undervisningen utvecklas.

Bde lrarnas och elevernas utveckling och lrande behver vara i fokus

Bedmning fr lrande

Bedmning fr lrande sker kontinuerligt. Lrarna vet var eleverna befinner sig i sitt lrare.

Eleverna r vl frtrogna med de ml som ska uppns, hur de ska ns och vad de behver utveckla

Feedback som ges fr lrandet framt

Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling

Frskoleklass:Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr den kommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektiv bokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterande frmga.

k 1:Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till ord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift.

Ngra frutsttningar fr sprkutvecklande frhllningsstt

En medvetenhet kring, inte bara ATT vi arbetar sprkutvecklande, utan HUR vi gr det

Att identifiera kunskaper, behov och utvecklingsomrden istllet fr att lta metoder och material styra verksamheten

Utrymme fr att lrarna gemensamt kan planera och reflektera kring lngsiktiga och kortsiktiga ml

Vad gr vi? Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet? Fick det frvntad effekt p barnens och

elevernas lrande? Hur gr vi vidare?

terkommande frgor

Framgngsfaktorer vid ls- och skrivsvrigheter

Yrkesskicklighet, dvs. kunna bedma var eleven befinner sig i sin lsutveckling, ha kunskap om olika lsinlrningsstrategier/metoder samt kunna utvrdera, analysera och flja upp effekterna av dessa

Specialpedagogiska kunskaper inom ls- och skriv kan vara avgrande

Studieteknik

Bygga p personliga intressen

Tidigt stta in olika alternativa verktyg

OBS! En dyslexiutredning utan tgrder r smre n ingen utredning alls

Alternativa verktyg fungerar...

Frebyggande

Tidiga insatser

Kompenserande

Sprk-, ls- och skrivutvecklande

Alternativa verktyg fungerar...

Frebyggande

Tidiga insatser

Kompenserande

Sprk-, ls- och skrivutvecklande

Alternativa verktyg r

med andra ord bra fr

ALLA!

Vilket i sin tur ger kad

Delaktighet

Likvrdighet

Tillgnglighet

SjlvstndighetEverybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a

tree, it will live its whole life believing its stupid

Albert Einstein

Tidsenliga alternativa lrverktyg

Talsyntes Ljudning Taligenknning Anteckningar Rstmeddelanden Diktafon Skanner OCR Daisyspelare M.fl.

Google verstt SayHi IntoWords Legimus

AudioNote Voice AssistantInlsningstjnstClaroSpeak

Skolstil Educreation Prizmo

OBS!

???????????????????????????

????????????????????????????????????????????????????????????????????????

?????????????????????????????????????????????????????????

?????????????????????????????????????????????????????

????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

De strsta utmaningarna?

Hur ska de olika alternativa verktygen integreras naturligt i undervisningen och hur fr vi bort hjlpmedelsstmpeln?

Kontakt

johanna.kristensson@halmstad.se

@JoKristensson"Sprk och digitala verktyg i frskolan - ider och inspiration" (Nypon frlag)http://korta.nu/hstdsprak

http://logopedeniskolan.se