Legeringar som förekommer I mynt

Anders Dernback

Olika

Guld Elektron, elektrum Silver Sterlingsilver Verksilver Andra silverhalter Billion Koppar Brons Mässing Kopparnickel Järn Nordic gold (aluminiumbrons)

Guld

Används i olika halter, där 24 karat är rent guld. Legeras med koppar eller silver, beroende på vilken hårdhet och färg man eftersträvar. 21,6 karat (900/1000) är vanligast i nordiska guldmynt Dukaten präglades I 23,4 karats (976/1000) guld T. e x är guldmedaljerna med Bernadotteregenternas mynttyper präglade I denna halt

Silver Silver:

999+/1000 kallas finsilverSterlingsilver: 925/1000 kallas för Sterlingsilver.

Dagens jubileumsmynt myntas I denna haltVerksilver: Senast ett mynt präglades I 830/1000

verksilver var 10-kronan 1972Tidigare var detta den lägsta halten som fick kallas silver. Från 1 jan. 2000 får även 800/1000 halt kallas silver

Andra silverhalter 900/1000: Jubel femma 1935 878/1000: Riksdalerräkning 875/1000: Riksdaler 750/1000: Markmynt, Riksdaler

Specie, och Riksmynt 1830-1873, öresmynt 1855-1872

694/1000: Mark och Caroliner 691/1000: Lägre riksdalervalörer 800/1000: 1 + 2 kronor 1875-76,

1940-42

Billion

Silver- och kopparlegering med mindre än 50 % silver.

1 + 2 kronan mellan 1942 – 1966/68, 50- och 25- öringen 1943-1961 och 10- öringen år 1880 – 1962

Även jubelmynt femmor: 1952, 1959, 1962 och vanliga femmor 1954, 1955, och 1971 präglades med 400/1000 halt

50 % koppar, 5 % zink och 5 % nickel

Koppar

100 % koppar, eller snarare så rent som tidens metoder tillät, används I kopparmynten åren 1624 – 1855

Den kopparliknande 50- öringen från 1992 och framåt består av 97 % koppar, 2,5 % zink och 0,5 % tenn

Brons

Brons är en legering av koppar och tenn

Svenska bronsmynt mellan 1856 – 1971 innehåller 95 % koppar, 4 % tenn och 1 % zink.

5- öringen 1972 samma

Brons är vanligt för medaljer

Mässing

Mässing är legering av koppar och zink

Olika blandning mellan dem för olika krav på egenskaper

Har inte användts som mynt legering

Kopparnickel: 75 % koppar / 25 % nickel, användes 1920- och 1940- talen, 1962 1991 för 50 – öring

Svenska kronmyntet 1968

Järn

Järn

Under 1:a och 2:a världskrigen myntades de lägre svenska öresvalörerna i 100 % järn.

Nordic gold

Aluminiumbrons

89 % koppar och 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn. Euro- mynten och 50- kronan till Astrid Lindgrens minne. I 10 – kronan sedan 1991

Greshams silverlag

Det finns exempel på när silvervärdet i mynt som var felfria översteg värdet på köpkraften i myntet. Allmänheten filade bort lite silver på varje mynt, och utan att mynten förlorade sin köpkraft. Mynten var inte så skadade att dessa återkallades, men lite silver från mängder med mynt kunde stjälas riskfritt. Till slut fanns inga felfria mynt i cirkulation, värdet på de felfria var ju högre då dessa hade en högre silverhalt.

Helt nedsmälta och silvervärdet var värt mer än köpkraften i myntet som betalningsmedel

Dåliga mynt driver bort goda mynt från marknaden /samma med gratis råd / betalråd