Stockholms universitetInstitutionen för journalistik, medier och kommunikationC-uppsats våren 2009Karin Ahlberg och Mikael Lind V07-20

Året med kungafamiljenEtt kungligt PR-vapen eller SVT:s kronjuvel?

En semiotisk analys av TV-programmet ”Året med kungafamiljen”

1

Innehållsförteckning

1. Abstract – sammanfattning s. 3

2. Inledning s. 4

3. Val av analysobjekt s. 4

3. Problemformulering s. 5

4. Hypotes och frågeställningar s. 5

5. Tidigare forskning s. 5

6. Metod s. 6

6.1 Teorier kring denotation och konnotation s. 6

6.3 Tillvägagångssätt s. 7

6.2 Material och avgränsning s. 7

7. Teorianknytning s. 8

7.1 Teorier om TV s. 8

7.2 Förhållandet mellan monarki, media och makt i de europeiska kungahusen s. 9

8. Analys s. 14

8.1 Kontextualisering s. 14

8.2 Analysresultat s. 14

8.2.1 Prinsessan Madeleine s. 14

8.2.2 Drottning Silvia s. 16

8.2.3 Prins Carl Philip s. 18

8.2.4 Kung Carl Gustaf s. 20

8.2.5 Kronprinsessan Victoria s. 22

9. Slutsats och kritisk reflektion s. 24

9.1 Slutsats s. 24

9.2 Kritisk reflektion av arbetet och arbetsprocessen s. 29

10. Källförteckning s. 30

11. Bilagor s. 31

11.1 Intervjuguide s. 31

11.2 Intervju med Inger Nildén s. 32

11.3 Intervju med Roland Zuiderveld s. 37

11.4 Kodmall s. 38

11.5 Schema över programmets inslag s. 39

11.6 Analys av respektive inslag s. 41

2

1. Abstract - sammanfattning

Vi har gjort en semiotisk och symbolinriktad bildanalys av programmet Ӂret med

Kungafamiljen” som sände den 29/12 2006. Vår frågeställning var ”Hur porträtteras den

svenska kungafamiljen i TV-programmet ”Året med kungafamiljen” i Sveriges Television?”

Vår hypotes var att kungafamiljen får behålla sin makt och position just genom att de

porträtteras som lite högre stående, och att de inte är riktigt som oss andra. Genom hur Svt

valde intervjutillfällen och genom Kungafamiljens klädval upprätthölls en fördelaktig bild av

kungafamiljen vilket förstärkte vår hypotes. Vår slutsats blev att det är pressavdelningen på

hovet som sätter agendan för programmet. Inga inslag är spontana utan bygger på idén om

”exklusivitet”, och den har Svt rättat sig efter. Man vänder sig däremot mot idén om att

programmet endast skulle skildra det som hovet vill få fram.

3

2. Inledning

Svt har som tradition att sända programmet ”Året med Kungafamiljen” där publiken får följa

den svenska kungafamiljen under ett år. Vi har valt att genomföra en semiotisk och

symbolinriktad bildanalys av programmet för att se hur det är utformat och om det kan säga

något om hur Kungahuset och/eller Svt vill att vi ska uppfatta kungafamiljen. Utifrån teorier

om TV som kulturellt system och teorier kring klasstillhörighet och hur det visas i TV, kan

det vara intressant att se ifall Kungahuset och Svt kan sägas vara budbärare av denna

maktstruktur. Hur skildras egentligen vårt kungahus? Vilken position tillskrivs de kungliga?

Vilka medel används för att påvisa deras sociala och kulturella överlägsenhet?

Genom att granska i vilka sammanhang de kungliga porträtteras, hur de är klädda och om det

förekommer några symboler, vill vi djupare granska hur en bild kan förmedla ett budskap

genom att lägga fokus på vissa objekt och vilken betydelse det har för hur man tolkar det man

ser. Vi vill också undersöka hur ett program som haft ett liknande koncept i över tre decennier

fortfarande kan vara populärt.

3. Val av analysobjekt

Vi har valt att studera programmet ”Året med Kungafamiljen” som sändes den 29 december

2009. Bildsekvenserna vi valt är där respektive kungamedlem förekommer ensam och vi har

försökt välja de inslag som överensstämmer tidsmässigt. I det stora hela råder en ojämn

fördelning av inslag per familjemedlem, något som också påpekas i intervjun med Inger

Nildén, programmets producent. Hon menar att orsaken till att inslagen ser ut som de gör är

att hovets pressavdelning ger pressen tillgång till hovets kalender i början av varje år. Därefter

har Svt möjlighet att uttrycka önskemål om vilka inslag de vill ha med i programmet. Svt

strävar efter exklusivitet och därför är det i slutändan hovets pressansvariga som beslutar om

vilka tillfällen som är aktuella. (audiovisuella medier – Kungliga biblioteket). (se bilaga 2)

År 2006 hade Drottning Silvia suttit 30 år på tronen och därför blev det extra fokus på henne.

När produktionsteamet på SVT får tillgång till kalendern börjar planeringen för hur

programmet ska läggas upp. SVT vill helst ha exklusiva intervjuer men det är inte alltid de får

igenom sina önskemål, enligt Inger Nildén. Programmet har årligen i snitt två miljoner tittare

och riktar sig till alla åldersgrupper, de flesta av dem är kvinnor i medelåldern. Programmets

reporter Roland Zuiderveld menar att det förklaras med att programmet sänds vid den

4

tidpunkt på dygnet då den åldersgruppen är mest representerad (se bilaga 3, se bilaga 4 –

tittarsiffror).

3. Problemformulering

I vilka sammanhang porträtteras den svenska kungafamiljen i TV-programmet ”Året med

kungafamiljen” i Sveriges Television?

4. Hypotes och frågeställningar

Vår hypotes är att det svenska kungahuset, genom att påverka innehållet, använder det årligen

återkommande programmet ”Året med Kungafamiljen” som ett medel för att upprätthålla sin

samhällsposition. Vi kommer att djupgående analysera faktorer i de valda inslagen som:

I vilka sammanhang förekommer medlemmarna ur kungahuset?

På vilket sätt används symboler, klädsel och miljö i positioneringen av deras roller

som kungligheter?

Till vilken grad har kungahuset kunnat påverka programinnehållet?

5. Tidigare forskning

Vi har tittat på tidigare b- samt c-uppsatser på JMK men tycker inte att någon av dem är

relevanta för det arbete vi skall genomföra. Caroline Troedsson, Maja Sommelius, studenter

vid Department of Service Management inom Lunds universitet har skrivit en magisteruppsats

som handlar om det svenska kungahusets betydelse för att etablera Sverige som varumärke.

De har granskat faktorer som kungahusets värde som marknadsförare för Sverige och har

kommit fram att Kungen inte är främmande för att se sig själv som varumärke för Sverige, det

svenska kungahuset är medvetet om sitt medievärde. I uppsatsen hävdas bland annat att

hovets pressavdelning tror att kanaler som Svt och tv4 ser svårigheter i att kombinera en

modern framtoning med något så traditionellt som reportage om ett kungahus. Författarna går

dock inte in mer djupgående på hur det svenska hovet använder Svt som en kanal för att

förstärka bilden av det svenska kungahuset som varumärke. (Troedsson 2007:49)

5

6. Metod

6.1 Teorier kring denotation och konnotation samt tillvägagångssätt

Utifrån Roland Barthes teorier om denotation/konnotation samt Fiske/de Saussures metoder

att tolka tecken har vi valt att göra en semiotisk analys av ett avsnitt i den årliga följetongen

”Året med kungafamiljen”. Vi skapade ett analysschema med stöd av Pierces teori att ett

tecken är en helhet som består av tre oskiljaktiga delar, det betecknande som är den påtagliga

sidan av hos tecknet, nämligen det vi ser och hör etc. Därefter tittar vi på innebörden av det

påtagliga för att slutligen förena vad vi ser med innebörden genom en tolkningsakt. (Barthes

1977b:22ff) (Fiske 2004:65ff) (Hansson 1992: 17ff)

Denotation kan beskrivas som den första eller direkta betydelsen av en bild. Hansson,

Karlsson & Nordström pratar om bildens manifesta innehåll, denotativa tecken eller

teckenkedjor, dvs. fenomen som är uppenbart synliga och kan beskrivas. Barthes menar att

konnotation är den betydelse vi tillskriver objektet i ett andra stadium, och kan beskrivas som

latent innehåll: konnotativa tecken eller teckenkedjor, dvs. symboliska och associativa

betydelser. De bör så långt det vara rimligt och möjligt tolkas och beskrivas för att betydelsen

och innebörden ska bli så komplett som möjligt (Hansson 1992:17), (Barthes 1977b:22ff).

Konnotationen är knuten till tid och rum och är således kultur- och kontextberoende. Även

Hansson, Karlsson och Nordström (Hansson 1992:9) menar att beroende på vår kultur ser och

tolkar vi världen på olika sätt. Men de menar också att omvärlden kan betraktas passivt eller

aktivt: ”den kreativa människan kan fylla det sedda med symboler och nya betydelsebottnar.

Att verkligen se kräver förmågan att kombinera och sammanställa, att reducera det

oväsentliga och ladda tingen med egna betydelser”. (Hansson 1992:10) Alla människor har

ett bildspråk som de använder för att bearbeta yttre och inre upplevelser i sitt medvetande.

Bilderna som vi individer framställer kan inte betraktas som ett språk, det är endast handlingar

där språket tillämpas. På samma sätt är tolkningen av vad vi ser en individuell handling som

tillämpas utifrån det överindividuella språkets regler och normer. (Hansson 1992:10)

Författaren Morley hänvisar till att läsarens/tolkarens egen negocieringsposition, exempelvis

läsarens utbildning, yrke och religion (Fiske 2001:152), spelar in vid själva avkodningen av

bilden. En fotograf kan förstå en annan fotografs syfte, på samma sätt som en historiker kan

förmå att placera föremål på en bild i ett korrekt sammanhang.

I de inslag vi har analyserat kan man, om man vill, tolka in en hel del budskap.

6

Bitte Alling-Ode skriver om hur en bild kan förmedla ett budskap genom att lägga fokus på

vissa objekt framför andra vilket kan ha stor betydelse för hur man tolkar en bild. I de

bildsekvenser vi valt att tolka ingår föremål, vissa starkare symboler än andra, och vi kan bara

gissa oss till varför de exponeras på det sätt de gör. (Ekström 2000:44)

Både Saussure och Pierce talar om tolkningen och tydandet av tecken. Barthes menar att

tolkningen sker utifrån läsarens sociala, psykologiska och kulturella kontext. Viktigt är att

komma ihåg att även upphovsmannen har sina utgångspunkter som i sin tur ligger till grund

för hur han förmedlar budskapet i bilden. (Fiske 2004:65) (Barthes 1977b: 22ff)

Frithiof Dahlby hänvisar till Booregaard som menar att symbolen i sin enkla form uttrycker

något som kan förklara långt mer än en bokstavlig förklaring kan göra. (Dahlby 1983:1)

J.C. Cooper menar att attribut som vanligtvis avbildar något konkret, kan samtidigt ha

symboliska innebörder. (Cooper 1989:1)

Tillvägagångssätt

Under den semiotiska bildanalysen hade vi en gemensam diskussionssession där vi först på en

denotativ, och senare på en konnotativ nivå analyserade de utvalda inslagen utifrån de

referensramar och associationer som fanns hos oss som personer. Först därefter har vi

konsulterat semiotiska teoretiker och symbollexikon för att fördjupa analysen djupare. Som en

kompletterande del har vi också intervjuat produktionsteamet bakom SVT:s program.

6.3 Material och avgränsning

Programmet är 56 minuter långt och innehåller 16 inslag. Att studera respektive inslag i detalj

skulle vara en för omfattande analys att göra för en c-uppsats. Däremot medföljer en bilaga

med utförlig analys av respektive inslag.

Det råder ojämn fördelning mellan medlemmarna i kungafamiljen vad gäller hur många inslag

de medverkar i. För att få så rättvis bild av respektive medlem har därför analysen avgränsats

till 5 inslag där respektive medlem förekommer ensam.

7

7. Teorianknytning

7.1 Teorier om TV

Personporträtt – kändisfixering

Tv-programmet ”Året med Kungafamiljen” började sändas i Svt 1977. Enligt Furuhammar

förändrades den svenska dokumentärfilmens innehåll kring 1979, och kom snart att mer och

mer domineras av en individcentrerad programkategori. Den här utvecklingen ledde

successivt till att tv slutgiltigt gick in i sitt kroniskt kändisfixerade tillstånd, vilket var en

förklaring till det växande intresset för programmet om den svenska kungafamiljen.

(se bilaga 1) (Furhammar 1995:259)

Åttiotalets personintresse i TV kännetecknades på det hela taget mer av prestationsvördnad än

av kändiskult. En annan utveckling inom SVT var att dokumentärfilmers plats i TV-tablån

byttes ut mot lekprogram. Den växande konkurrensen märktes alltså av redan då och

mönstren ser vi än idag i TV-utbudet. (Furhammar 1995:259)

Var det bättre förr?

Enligt Bourdieu ser vi en tendens idag av en kommersialisering av tv-mediet som uttrycker

sig genom att tv-mediet sätter normen, påtvingas tittarna ”kulturella produkter” som

talkshows och scener ur det verkliga livet, avslöjande exponeringar av upplevelser och

erfarenheter, ofta extrema och ägnade att tillfredställa olika former av exhibitionism. Ett

exempel på det är alla de spel- och lekprogram som alla vill vara med i, även om de bara är

åskådare så finns chansen att synas i. De TV-kanaler som med störst framgång och cynism

söker det sensationella, det spektakulära och det extraordinära har kommit att dominera, vilket

gör att de journalister som arbetar inom televisionen påtvingas en viss syn på information som

tidigare var förvisad till den så kallade sensationspressen med dess reportage om sport och

skvaller. Och på samma gång kommer journalister av en viss typ, de mest cyniska, de mest

likgiltiga för varje form av etik, att påtvinga sina ”värderingar” sitt sätt att vara och klä sig,

sina människoideal på andra journalister. Drivna av konkurrensen om marknadsandelar

tillgriper TV-kanalerna i allt högre grad sensationspressens gamla trick och ägnar den bästa,

om inte hela tiden åt skvaller och sportnyheter. Det blir allt vanligare att de första inslagen i

TV-nyheterna, oavsett vad som har hänt i världen, ägnas åt resultat från någon sporthändelse,

eller åt de mest anekdotiska och rituella aspekterna av det politiska livet (utländska statsbesök

osv.) eller naturkatastrofer, olyckor, eldsvådor – kort sagt sådant som kan väcka nyfikenhet

8

och inte kräver att man besitter någon särskild kompetens, i synnerhet inte politisk. (Bourdieu

1998:75)

Gemensamma utgångspunkter och dess effekter för journalistiken

Bourdieu menar att det finns ett visst förhållande till språket, allt som till exempel ingår i ett

begrepp som ”gå hem i TV”. Det här ligger till grund för det urval journalisterna gör ur den

sociala verkligheten. Ingenting undgår denna gallring genom det journalistiska urvalet, det vill

säga den censur som journalisterna utövar utan att ens vara medvetna om det, genom att

enbart ta till sig det som intresserar dem, det som fångar deras uppmärksamhet, det vill säga

stämmer med deras tolkningsram. Enligt Bourdieu förbiser de och osynliggör andra

uttryckssätt som vore lika förtjänta att nå en stor publik. (Bourdieu 1998:72)

Ideologier och maktordning

I avsnittet ”Samhällsklasser och sociala skillnader I TV” presenterar Kjell Nowak och Sven

Ross sin innehållsanalys av svensk och inköpt TV-fiktion, och kopplar sedan detta till olika

teorier om vårt samhälles maktstrukturer. De tar upp frågan om vem och vilka som skildras

och får komma till tals. (Nowak/Ross 1991:85)

Nowak och Ross menar att en allmän uppfattning inom den marxistiska medieforskningen är

att massmedierna i kapitalistiska samhällen endast reproducerar och upprätthåller en borgerlig

ideologi. De konstaterar också att det råder olika uppfattningar om ideologibegreppet, men

menar att de senaste 30 årens medieforskning faktiskt visat att medieutbudet, och då särskilt

TV, domineras av socialt och kulturellt starka grupper. Detta kan kopplas till Elisabeth

Noelle-Neumanns teori om tystnadsspiralen, att vissa grupper aldrig får komma till tals och

har stora problem att bryta igenom mediebruset. Precis som Richard Keeble skriver i sin

artikel ”Journalism ethics”, är det vissa grupper, som må vara nog så stora i samhället, men

som ändå inte representeras i media, som t.ex. olika etniska grupper, religiösa grupper,

miljörörelsen, fredsrörelsen samt vänster- och feministgrupper. (Keeble 2005:63)

Arbetarklassens ”normativa samtycke”

Författarna menar vidare att många marxister utgår ifrån Gramscis hegemonibegrepp, att

alltså den dominerande klassen lyckas erövra ett kulturellt ledarskap, men att de gör detta

tillsammans med det politiska och ekonomiska etablissemanget. Arbetarklassen kontrolleras

genom att de via medierna, och då framförallt TV, matas med budskap om sin egen

9

underlägsenhet, som kommer från just ledande institutioner inom samhällets toppskikt. Denna

orättvisa maktordning gör att de får just makten att fortsätta behålla sin makt. De menar att det

råder ett ”normativt samtycke” inom arbetarklassen i dessa frågor. Det som hindrar de

”vanliga” människorna från att frigöra sig från sin underlägsna plats i samhällsstegen är

medvetenheten om sin egen ekonomiska position och att de faktiskt i sitt vardagsliv matas

med dessa föreställningar om hur samhället ska fungera/fungerar. Författarna menar här att

resultatet av att det finns en dominerande klass (kulturell, ekonomisk, politisk) och en

underlägsen (arbetarklassen) blir ett ”dualistiskt medvetande som är fragmentariskt och

osammanhängande, vilket leder till politisk passivitet”. (Nowak/Ross 1991:85)

Författarna tar också upp den kritik som riktats mot detta sätt att se på samhällets rådande

ideologi, och menar att medborgarna inte alls accepterar att vara underordnade och att man

faktiskt är medveten om sin egen position, men inte är i reell makt att påverka den.

(Nowak/Ross 1991:85)

Det ska börjas i tid - kultivationsteorin

George Gerbner lanserade 1976 kultivationsteorin. Enligt den får publiken sin uppfattning av

verkligheten direkt från (framförallt) TV och att de köper den bilden rakt av, utan kritik.

Redan från tidig ålder matas vi med bilder och idéer om hur samhället ser ut och hur det

fungerar, vi kultiveras, i denna tro om hur världen förhåller sig. Och utifrån dessa idéer styrs

våra förväntningar, förhoppningar och rädslor. Gerbners hypotes är alltså att ju mer vi ser på

TV, desto mer överensstämmer till slut våra egna värderingar med det vi ser på TV. (McQuail

2005:552)

Svensk och inköpt TV-fiktion

Åter till Nowak och Ross, som i artikeln presenterar den innehållsanalys av både svenska och

inköpta TV-program de genomfört. De menar att innehållet och karaktärerna som skildras i

störst utsträckning kommer från medel- och överklass, och att de ”arbetarkaraktärer” som

förekommer inte utvecklas eller ges något större utrymme. På flera punkter skiljde sig de

svenska programmen från de inköpta, t.ex. så är det större skillnader mellan kvinnor och män

i de inköpta programmen, medan de svenska var bättre på att framhäva just kvinnorollerna. I

den mån det förekom arbetare så hade dessa en (fortfarande liten) men något mer

framträdande roll i svenska TV-program. De svenska programmen var relativt bra på att visa

10

på de faktiska sociala skillnader som finns mellan de olika samhällsklasserna, att arbetarna

faktiskt har en lägre levnadsstandard än medel- och överklassen. (Nowak/Ross 1991:111)

Man kan således dra slutsatsen att publiken/tittarna/vi lär känna de skildrade personerna bäst

och får se en verklighet skildrad ur deras perspektiv vad gäller t.ex. levnadsvillkor och

ekonomisk situation etc. Författarna menar att TV genom att skildra just vissa (privilegierade)

grupper, gör att man tillmäter dem respekt och prestige som sedan befolkningen tar till sig och

rättar sig efter. En annan effekt skulle vara att de skildrade grupperna får en starkare

gruppidentitet och gruppkänsla, ett slags ytterligare förstärkande av ”vi” och ”de”. Man kan

alltså anta att TV genom att skildra dessa grupper hjälper till att befästa redan rådande

maktförhållanden och: ”mönster av över- och underordning i samhället”. (Nowak/Ross

1991:111)

TV som maktfaktor

TV besitter i så fall stor makt att påverka vår syn på samhället, och kan i viss mån sägas vara

konserverande av vissa ideal. Nowak/Ross hänvisar till Golding och Murdoch: ”the

prevailing structure of advantage and inequality are presented as natural and inevitable”.

(Golding & Murdoch 1980:73).

Vi matas alltså med föreställningen om att så som verkligheten skildras i TV är den, på riktigt,

och detta är naturligt och oundvikligt och vi kan inte förändra den. Skomakare, bliv vid din

läst!

7.2 Förhållandet mellan monarki, media och makt i Europa

Att konsumera verkligheten

Författarna Blain och O’Donnell granskar några av de europeiska kungahusen och deras

relation till media genom att ingående granska förhållandet mellan det brittiska samhället,

beslutsfattare, kungahuset och brittisk media. De menar Tidigare har teoretiker förklarat och

tolkat sociala och kulturella processer utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Blain och O’Donnell

hänvisar till Jean Baudrillard som studerar sociala och kulturella processer i det

västeuropeiska samhället utifrån ett symboliskt perspektiv. Baudrillard menar att sociala och

kulturella händelser konsumeras. Televisionen blir, enligt denna teori, världen där tecken och

symboler har ersatt objekt i en värld som baseras på konsumtion. Blain och O’Donnell tar

mediebevakningen av den brittiska prinsessan Dianas begravning som ett exempel på detta

perspektiv. Tv-sändningen av begravningen tog skepnaden av ”media reality” från dess

11

sociala, kulturella och psykologiska existens men även som en upplevelse att konsumera för

tv-tittarna. (Blain 2003:38)

Blain och O’Donnell menar att vissa trender inom det västeuropeiska mättade mediesamhället

har lett till att samhällskritiker har dragit slutsatsen att konsumtion har ersätt de ideologiska

och politiska elementen i samhällsinvånarnas liv. Även om specifika ideologiska frågor

studeras såsom utvärdering av feminism eller gemensamma ideologier mellan europeiska

länder så finns ändå ännu starkare ideologier som dominerar över stora grupper över

nationsgränser. Intresset för medieproducenter hamnar högt upp antagligen för att de har

avgörande inflytande. Blain och O’Donnell spekulerar i att fenomenet monarki i media kan

mycket väl bottna i ekonomiska och politiska orsaker, lika mycket som kulturella och

psykologiska. Men fenomenet manifesteras genom ett kretslopp av produktion och reception

där det slutligen tycks ha fått ekonomisk och politisk tyngd eftersom det från början har

kulturell och psykologisk betydelse. Även om kunglig mediebevakning främst drivs av

ekonomiska vinster för medieindustrin och politiska förmåner för dess företrädare så menar

författarna att exponering för kungliga händelser och personer manifesteras som ett

psykologiskt behov som påverkas av kulturell verklighet. På så vis är det svårt att förneka ett

offentligt och privat behov av att förmedla en känsla av att vara delaktig i de kungligas

vardagliga liv. Enligt Blain och O’Donnell använder media ett språk för att förmedla

kungligheterna som är väldigt slående så som anspelning på sagor och känslouttryck som

pekar på djupt psykologiskt förhållningssätt. Media invaggar tv-tittaren i en känsla av ett

behov av att se kungligheterna genom att ge så mycket medieutrymme åt ämnet. (Blain

2003:60)

Brittisk medias förhållningssätt till det brittiska kungahuset

Enligt Blain och O’Donnell har brittisk media problem att kritisera det brittiska kungahuset på

ett seriöst sätt. Nyhetsvärdet i att bevaka kungligheter är så högt att det inte går att ersättas

mot något annat. Det brittiska kungahuset är en institution som upplevs som en handelsvara.

Enligt författarna finns en uppfattning i samhället bland vissa grupper, att det är kutym att

visa lojalitet mot den brittiska kungafamiljen. Anhängare av partiet Tory är traditionellt sett

anhängare av det brittiska kungahuset och partiets förhållningssätt ses som något

eftersträvansvärt. Till denna grupp tillhör överklassen och aristokratin som tjänar på att

behålla det traditionella. Här tenderar en viss grupp inom media, som författarna kallar för

12

medie-eliten, att inte ifrågasätta den brittiska överklassens levnadsvanor utan istället

framställa deras levnadssätt som ett ideal

De politiska intressen som vill se samhällsförändringar i Storbritannien, såsom ett

självständigt Skottland får inte samma utrymme i brittisk media och har därför svårigheter att

kritisera eliten och beslutsfattarna. (Blain 2003:59)

Kändisar porträtteras som kungligheter – utveckling mot ett klasslöst samhälle?

Blain och O’Donnell menar att under början av 00-talet utvecklades mediebevakningen av

kända personer och gav mer intrycket att de kända eftersträvar att leva som kungligheter

genom att köpa bostäder som liknar palats. Paret David och Victoria Beckhams hem refereras

i brittisk media som ”Beckham palace” som en anspelning på det brittiska kungahusets

residens Buckingham Palace. Trots att det borde vara mer naturligt för mediekonsumenten att

identifiera sig med dessa typer av kändisar som från början tillhörde under- eller medelklassen

så representerar kungligheterna som något bestående, som alltid har funnits där, som en del av

samhällsstrukturen. (Blain 2003:170)

Förhållandet mellan kungahusets roll och den politiska sfären

Blain diskuterar de europeiska kungahusens relation till massmedia och beslutsfattare. De

menar att det brittiska kungahuset inte behöver försvara sin position genom vad de tillför den

politiska moderniteten. Övriga kungahus, såsom det holländska och spanska kungahuset

inviger och räddar förhållanden inom den politiska sfären. Som ett exempel är holländsk

media väldigt känslig för kritik mot hur det orange husets uppträder och vilket symboliskt

värde de har inom holländsk politik. Som vi har sett tidigare har det spanska kungahusets

förhållande den politiska sfären en motsatt symbolisk funktion än det brittiska kungahuset. I

Spanien, när demokratin var hotad av statskupp, ”fanns kungen där på plats för att försvara

demokratin när han så väl behövdes.” (2003: 179)

13

8. Analys

8.1 Kontextualisering

Bildsekvenserna vi valt sändes i programmet ”Året med Kungafamiljen” i december 2006.

SVT har haft ett årligt kungaprogram sedan 1977 vilket har varit exklusivt för SVT under

decennier. Enligt Inger Nildén betyder det oerhört mycket för Svt att de får möjlighet att göra

programmet eftersom de har traditionen bakom sig. Hon menar att det svenska kungahuset är

väl medvetna om att programmets tittarvärde/görs och att de genom programmet/på så vis får

möjlighet att visa vad de gör för att representera Sverige (se bilaga 2)

Vi har gjort ett urval av inslag i programmet där respektive familjemedlem kommer till tals

och är i fokus. Programmet innehåller 16 inslag och är 56 minuter och 2 sekunder långt. Vi

har plockat ut fem avsnitt ur programmet där respektive medlem ur kungafamiljen är

huvudperson.

8.2 Analysresultat

8.2.1 Prinsessan Madeleines c-uppsats

Inslag 4 av 16

Tid: 09:15 – 12:31

Antal inslag där prinsessan Madeleine medverkar: 2/16

Denotation - beskrivning

Första nivån – vad vi ser?

Personer: Intervjuaren och prinsessan Madeleine

Föremål: En exteriör bild av ett slott, en interiör med stolar och böcker

Tal 1: Och prinsessan har också skrivit en c-uppsats i ämnet och nu undrar jag är det själva

slottet som var mest fascinerande eller var den insats som Drottning Victoria gjorde i

tillblivelsen av slottet? Ja, när jag började, eller när jag valde ämnet, jag tänkte att det här vill

jag verkligen skriva om för att Solliden betyder väldigt mycket för mig och hela min familj

och så därför var valet ganska lätt sen när jag skulle skriva en uppsats att det föll på Solliden

och e jag har varit så här väldigt fascinerad över slottet och hur det ser ut, jag har alltid gått

och funderat lite varför ändå hur det ser ut som det gör. För det är ju väldigt italiensk-

inspirerade och hur ett sånt hus, hur det på ett sätt väl, ändå smälter in väldigt fint här uppe i

Norden. Det är egentligen lite konstigt, men e som sagt så jag har alltid varit lite fascinerad av

14

det hela så jag började studera all litteratur och jag läste å då upptäckte jag mer och mer om

hur intressant drottning Victoria verkligen var och hela hennes livshistoria så det är svårt att

svara på frågan om det är slottet eller om det är Drottning Victoria för jag blev väldigt

fascinerad av båda två faktiskt.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Prinsessan bär en vit blus med öppen krage, en brun cardigan och

guldörhängen.

Färger: Brun, vit, guld

Föremål: En mikrofonmygga på prinsessans cardigan, mörkbruna ekstolar, antika böcker i

perfekta rader, ekbord.

Miljö/sammanhang: Intervjun är gjord inomhus i vad vi uppfattar som ett gammalt bibliotek.

Runt prinsessan ser vi också tomma stolar.

Tal 2: Prinsessan talar som om hon vill övertyga oss om sitt engagemang. Hon svarar ”rätt”

på frågorna. Hon talar som utifrån ett skrivet manus.

Förekomst av symboler: Nej.

Konnotation – tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning: Brun är en jordfärg och gör att prinsessan gör ett jordnära intryck.

Kroppshållning: Prinsessan sitter vid ett bord. Hon är avslappnad med händerna vilande i

knäet. Hon är rak i ryggen. Hon ger ett oavslappnat intryck, det här är ingen situation som hon

känner sig bekväm i.

Ansiktsuttryck: Hon är koncentrerad men tillmötesgående. Hon har ett öppet ansikte, stora

öppna ögon.

Tal 3: Prinsessan förefaller nervös för vilket intryck hon gör. Hon behöver bevisa sin

intelligens för oss, som om vi inte trodde på hennes kunskap. Samtidigt upplevs hon som

uttråkad. Hon spelar en roll som hon tror förväntas av henne.

Reflektion: Den bruna färgen är en gammal symbol för självförnekelse och botgöring.

Prinsessan är yngst och står lägst i rang inom kungafamiljen, hon är alltså den som ska ta

minst plats. Det bruna tvättar också bort hennes partypastell och neutraliserar henne (Cooper

1989:58).

15

Bibliotek kan symbolisera samlad kunskap, intellekt och forskning. Prinsessan eller någon

annan (troligtvis hovets pressavdelning) har valt miljön för att bilden av den intellektuella

prinsessan ska förstärkas. Att placera någon (eller låta sig placeras) i ett bibliotek ger henne

en identitet som kunskapsbärare och kunskapstörstare. Böckerna i biblioteket är gamla och

har bruna läderband. Runt prinsessan finns ett flertal tomma stolar i ek placerade. Ekträdet

symboliserar odödlighet, något orubbligt och bestående, precis så som många uppfattar

monarkin. Boken står för bladen på visdomens träd och symboliserar sökandet och längtan

efter kunskap (Ulaner 2008:100) (Biedermann 1993:153)

Prinsessan är känd för att vara en partyprinsessa, men har länge lanserats av hovet som en

flitig student. Att placera henne i ett rum fullt av böcker, ett kungligt bibliotek, och få henne

att prata om en akademisk uppsats är ett sätt att få henne att verka mer bildad. Vi tolkar det

som att hovet vill höja prinsessans status, hennes sociala kapital ska omvandlas till ett

kulturellt kapital. Prinsessan görs om från oansvarig partypingla till präktig plugghäst. Ämnet

hon skriver om är kungligt, vilket gör det svårt för någon att slå henne på fingrarna. Reportern

ställer inga kritiska frågor om drottning Victoria, utan låter prinsessan prata på.

Uppsatsen handlar om Sollidens slott, som lät byggas av prinsessans farfarsmor drottning

Victoria. Genom att låta prinsessan ensam berätta om sin kungliga släkting, och låta henne

presentera sin uppsats fritt, tillskriver man henne ett stort ansvar. Prinsessan blir en expert i

kunglig historia och får prata oemotsagd.

8.2.2 Drottning Silvia i Lettland – om projektet Livslust

Inslag 7b av 16

Tid: 23:44 - 26:32

Antal inslag där Drottningen medverkar: 9/16

Denotation – beskrivning

Första nivån – vad vi ser?

Personer: Okända personer, Drottningen

Föremål: Kamera, symaskin, slip, strykbräda, strykjärn, maskiner

Tal 1: När vi kommer tillbaka och ser med egna ögon det här, den här utveckling. Man ser

ungdomar som man kanske träffat för tre år sen och ser att de nu för sitt eget liv. De har ett

16

bra. De har haft en utbildning här. De har blivit omhändertagna och man har gett dem

självförtroende. Man har gett dem självkänsla man har gett dem stöd och kärlek. Man har

brytt sig om dem och nu ser man resultatet. Situationen är ju inte lätt alltså. Det finns ju tyvärr

arbetslöshet. Det är så många ungdomar nu. Det är 19 % av befolkningen tillhör ju, asså är

under 18 år. Och eh det har ju också sina problem och jag tror att efter femtio år av

kommunismus i det här landet har man kanske glömt att man har ett eget ansvar också, att det

är att man kan hjälpa, man kan ge en hand, och eh så livslust är modell också.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Drottningen är klädd i en svart dräkt med en purpurfärgad

sidensjal. I håret sitter ett par solglasögon.

Föremål:

Miljö/sammanhang: Utanför ett barnhem, sedan inne i en slöjdsal på barnhemmet.

Tal 2: Drottningen talar engagerat och utan tvekan.

Förekomst av symboler och attribut: Svenska flaggor på Drottningens bil.

Konnotation – tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning: Drottningen markerar sin överhet genom att bära svart. Hon bör tas på allvar

men hon har en lekfullhet också genom att ha en stor purpurfärgad sjal runt halsen och

solglasögonen i håret. Hennes klädsel i övrigt är en tydlig markering att hon är av högre klass.

Kroppshållning: Avslappnad och öppen visar hon att hon har gjort liknande besök tidigare.

Ansiktsuttryck: Moderlig, intresserad, vänlig. Det blixtrar till av anspänning i ögonen när

den kritiska meningen om ”femtio år av kommunismus” uttalas.

Tal 3: Hon säljer in att projektet har gett ett fint resultat även om inslaget känns iscensatt.

Reflektion: Inslaget är inspelat på ett barnhem i Lettland där ungdomar har fått en chans till

ett nytt liv genom World Childhood Foundation, Drottningens egen hjälporganisation.

Ungdomar filmas medan de arbetar med diverse hantverk samtidigt som en delegation av

människor i kostym följer och visar Drottningen runt. Det känns iscensatt och tillrättalagt, och

visar med tydlighet vem som står överst och lägst i hierarkin.

Drottningen skrider i inslaget runt tillsammans med en delegation på barnhemmet. Hon är

klädd i en svart dräkt. Det pekar på allvaret i situationen, men är också en symbol för

17

urmodern, hon som förbarmar sig. Drottningens följe är stilfullt klädda. Kontrasterna till

föreståndarnas illasittande kostymer och barnhemsbarnens orangea förkläden och urtvättade

skänkkläder är stor. Orange kan vara en symbol för lycka, lyckan att ha blivit hjälpt och stå i

tacksamhetsskuld till Drottningen? (Cooper 1989:58)

Istället för att gömma sig bakom solglasögonen är hon öppen och mottaglig, och möter folket

med blicken. Att sätta något i håret är även en symbol för besmyckning, som till exempel

kungligheters sätt att bära diadem. Solglasögonen är exklusiva och glänser, de är silvriga, som

en gloria i Drottningens mörka välfönade hår.

Den purpurfärgade sjalen ger också en extra innebörd. Purpur står för kunglig makt och den

har i urminnes tider burits av regenter och kungligheter som ett tecken på deras överhöghet

och gudomlighet. Vår tolkning är att färgen betonar Drottningens maktposition. Purpur är en

symbol för stolthet, sanning och rättvisa. Inom kristendomen förknippas färgen med kunglig

och prästerlig makt, den står för sanning, ödmjukhet och botgöring. Det skulle kunna innebära

att Drottningen markerar att hon representerar kristna värden. (Cooper 1989:58)

8.2.3 Prins Carl Philip utställning vid Forsbergs skola

Inslag 8 av 16 (enda inslaget med prinsen)

Tid: 28:45-30:55

Denotation - beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: okända personer, prins Carl Philip, okänd persons ryggtavla

Föremål: bild, mappar, planscher, papper, markörer, varnings- upplysningsskyltar med

motiv, ett svartvitt fotografi som föreställer två sargade händer som håller en liten fågelunge,

mapp med pappersdokument

Tal 1: Ja, själva kraft e, m, asså, jag tror de är mer att att man ska ha något att bolla emot, som

en ledsagare, inte just att e dem här slutsemst, slututställningen har varit, just att det ska vara

ehm, människokraft eller naturkraft eller just så. Några har tolkat så men jag tror att ganska

många har inte gjort det. Jag tror att det mest har varit en säga ledsagare till de. Jag har e, fått

följa med e Klara Kyrkas och deras så att säga hjälporganisation eh för missbruk och hemlösa

e och e främst då vid plattan och deras kyrka, eh så. Jag har följt med dem som sagt och öh

18

fotat. Deras arbete men också liksom det mötet som dom gör då med de här personerna. Eeh

jag måste säga e bilderna har blivit väldigt bra ehm och eh jag har ju en bra bollplank eh till

pappa då eh som är jätteduktig eh äh men det är kul.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: prinsen bär jeans, marinblå stickad tröja, vit – och blårandig

skjortkrage, klocka, penna skymtar fram. Övriga personer bär vardagliga kläder i jordfärger.

Färger: blåvitrandigt, brunt, svart, denim, trafikskyltar i gult och rött.

Föremål: skyltar, mikrofonsladd som är fasthakad i skjortan, bord, plastmappar, trafikskyltar.

Miljö/sammanhang: utställningshall

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: rörelse i rummet

Skärpa/blickriktning: Skärpan är god, prinsens blickriktning är mot reportern, ej in i

kameran.

Tal 2: prinsen förklarar vad utställningen handlar om, vilket tema studenterna har fått arbeta

med. prinsen berättar om hans bidrag och hur det växte fram. Han svarar nästan tvångsmässigt

på frågorna men tar eget initiativ i slutet av intervjun.

Förekomst av symboler: iögonfallande trafikskyltar som hänger från taket ger en stark

kontrast mot den mörka lokalen och det svartvita fotografiet.

Konnotation – tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning: I jämförelse med de övriga i lokalen är prinsen är mer propert klädd med

skjortan under tröjan. De färggranna trafikskyltarna lyser upp den mörka lokalen. I de röda

mapparna prinsen har framför sig ligger svartvita foton, varav vi får se ett.

Kroppshållning: prinsen tittar avslappnat ner på besökarna och bemöter dem på samma nivå,

de lyssnar intresserat. Det råder en ömsesidig respekt.

Ansiktsuttryck: prinsen ser allvarlig ut när han språkar med besökarna. Han är genuint

intresserad av det han pratar om och svarar tålmodigt på deras frågor.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och är inte riktigt säker på vad han vill förmedla, detta

förstärks av att han inte är i bild.

Reflektion: Genom sitt klädval visar prinsen att han är en av folket, han är lojal och har ett

fläckfritt yttre. Under skjortärmen skymtar en silverfärgad klocka som kan stå som en symbol

19

till sociala förpliktelser och disciplin. Han bemöter besökarna på deras nivå men är medveten

om det ansvar han bär som kunglighet. Han måste inge förtroende. I bakfickan på jeansen

hänger ett par solglasögon som kan behövas som ett skydd, de döljer blicken. Inför

utställningsbesökarna förefaller Prinsen vara trygg. Han visar gärna sina alster för dem.

Däremot döljer han för tv-publiken, sina fotografier i röda mappar för att skydda de

porträtterades integritet. (Cooper 1989:59) (Ulander 2008:185)

Prinsen svarar osäkert på frågorna från tv-reportern, och det känns som att han egentligen inte

vill stå framför kameran. Han förefaller besvärad av Svt:s närvaro vilket syns i klippningen av

inslaget. Svt räddar det genom att stycka upp det i flera sekvenser, men slutomdömet blir ändå

rörigt. Enligt Inger Nildén är det svårt att göra inslag med Prinsen eftersom att han är

dyslektiker. Det kan förklara intrycket av honom som blyg och orolig att säga fel inför

kameran. (Bilaga 3)

8.2.4 Kung Carl Gustav Belysning på Stockholms slott

Inslag 15 av 16

Tid: 53:43 – 56:02

Anslag inslag där Kungen medverkar totalt: 9/16

Denotation - beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungen

Föremål: mikrofon

Tal 1: Det var ju en ganska lång tid, jag tre o vi i Stockholm, m f vi måste vänja sig vid att det

tar en stund, en kvart ungefär innan re får upp rätt temperatur i de här lamporna som ger ett

fint ljus till till till Stockholms slott å det är väl underbart att äntligen fått eh vår vår verkligen

vår klenod å kulturarv på nåt sätt upplyst på det här sättet så att alla fina arkitektoriska fina

finesser på fasaden. Man kanske inte kanske se på dan hur det är ett mer ju platt ljus, dagsljus,

men nu händer saker. Jag jag tycker det är väldigt spännande ”men, men då kanske folk tror

att det är måste ju vara oerhört dyrbart nu för Stockholms stad att hela Stockholms slott nu ska

vara upplyst varje kväll. Det roliga är att jag kommer ihåg när vi började diskutera på 80-talet

nån gång va och e då, då var ju tyvärr e diskussionerna i mitten av den här energikrisen och då

skulle det ha gett fel signaler och sen har det gått lång tid sen dess och med ny armatur skulle

20

man kalla det för med nya möjligheter att belysa det har så har det faktiskt m det har gått ner.

Det drar väldigt lite ström faktiskt. Fråga mig inte varför.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Mörk kostym slips skjorta slipsnål

Färger: Granitgrå, vit, röd

Föremål: Mikrofon, strömbrytare

Tal 2: Kungen talar engagerat och upprymt

Symboler: Ett slott

Konnotation – tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning: Den granitgrå kostymen ger ett strikt och affärsmässigt intryck, vilket

förstärks av den röda slipsen med prickar.

Kroppshållning: med sträckt kroppshållning visar kungen sin integritet och att han säker på

sin sak

Ansiktsuttryck: ett öppet och engagerat ansiktsuttryck ger känslan av att han är genuint

intresserad av ämnet.

Tal 3: Kungen anförtror sig kring ett ämne som berör honom. Han är uppvuxen där och han

visar sitt engagemang för sin hemstad och för miljön.

Reflektion: Kungen står vid fönstret i ett konferensrum visar oss sitt barndomshem som

ligger mittemot oss. Konferensrummet där vi befinner oss är tillgängligt för alla medan slottet

bara är tillgängligt för honom. Han kliver in i vår värld för att beskriva för oss hans värld.

Kungen visar oss sitt hem, slottet som är den yttersta symbolen för hans kunglighet.

Kungen beskriver öppet och engagerat vad han ser när han blickar ut över sitt barndomshem

genom ett fönster. Att se ut genom ett fönster kan säga något om hur Kungen upplever vad

han ser i sin omgivning eller sitt liv. Hemmet kan stå som en symbol för den beskyddande

och värnande modern. Barndomshemmet kan väcka känslor som kan peka på särskilda

händelser i tidiga år som satt tydliga spår. Att hemmet är ett slott väcker känslor av säkerhet

eller osäkerhet, gamla attityder som kan ha varit nödvändiga i barndomen för att skydda oss

medan vår identitet stärktes. Genom sin hållning verkar han ha ett harmoniskt förhållningssätt

till sitt barndomshem. Han hade en trygg uppväxt och han är mycket stolt över sitt arv. Husets

21

framsida kan stå som en symbol för det sociala jaget. Han identifierar sig starkt med sin roll

som Sveriges Konung. (Crisp 2004:155) (Cooper 1989:80)

8.2.5 Kronprinsessan Victorias tal på kungens 60-årsdag

Inslag 16 av 16

Tid: 53.43-56.02

Antal inslag där Kronprinsessan medverkar: 3/16

Denotation - beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kronprinsessan Victoria, kungligheter

Föremål: En mikrofon, kandelabrar, blommor, speglar, betjänter.

Tal 1: Your Majesty, Kära Pappa. Eleven years ago, when I turned 18, I delivered a speech,

in which I promised to do my very best, as a Crown Princess, to help out with what I can in

sharing your official duties. I am lucky to have you and Mom as teachers and role models.

When you became King, in 1973, you were not as fortunate as I am today. You had no Father

or Mother to lean against. Many might wonder where you find your inspiration and strength. I

´m convinced you have looked around widely to find your role models. By now I think I have

traced a few of them. As a Man of Outdoor Life, as a man of the woods, the mountains, the

waters and the wideopen landscape I am sure you feel some kinship with the King of the

forest: the Moose - Älgen. Like him you bear your Crown with elegance, enjoy the nature

more than the tarmac - and express yourself eloquently - also in silence. As a Man of Sports, 

you admire the sportsmen and- women of our country. Their successes give you outbursts of

joy - far beyond Your Royal dignity. Those sportsmen and women have certainly been your

heroes when you - so far with limited success - in ski slopes and ski tracks have tried to make

Olympic champs of your children. As a Man of Action, you are well known for having more

energy than anyone else. One of your predecessors on the Swedish throne, Gustav III, reached

out to the artists and creative people of His time. I think He has served as a role model for

you, although time and personalities differ. To balance heritage with contemporary culture is

your trademark of action. With respect for the achievements of the past you make your

imprint for the future. Last, but not least, you find inspiration and strength in all what Sweden

stands for. You love your country, its nature, people and traditions. Maybe that is what so

22

many of us can sense and feel. That is why you are appreciated and respected. You are

honoured here tonight where we have gathered for your 60th anniversary dinner. We are here

to celebrate A Man of Outdoor Life A Man of Sports A Man of Action A King for His

Family A King for His time  A King for His People Let me propose a toast for His Majesty

the King of Sweden. My father.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: En ljusgrå sidenklänning med påklistrade kristaller. Brijantdiadem,

diamanthalsband och diamantbrosch. Kungens inramade miniporträtt på bysten samt

ordenskraschan och ordensband. Diamantörhängen.

Färger: Guld, silver, diamant.

Föremål: Ett dukat festbord med silvervaser fyllda med gula blommor, guldinramade speglar,

förgyllda kandelabrar med levande ljus, galaklädda kungligheter och gäster.

Miljö/sammanhang: Galamiddag i balsalen Vita havet på Stockholms slott med anledning av

kungens 60-årsfirande.

Tal 2: Hon berättar för alla om kungen av Sverige – hennes pappa, som alla är där för att

hylla. Hennes tal upplevs som att det kommer från hjärtat.

Konnotation – tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning: Guld, silver, diamant… tecknen på rikedom och kungligt leverne är många.

Hela inslaget blir med sin prakt en uppvisning i kungliga attribut.

Kroppshållning: Stående, rak i ryggen, med båda händerna hållandes i talmanuset.

Ansiktsuttryck: Seriös, koncentrerad, men lekfull. Söker kungens blick ett par gånger för att

se om skämten gick hem.

Tal 3: Hon är entusiastisk och engagerad. Hon är så pass trygg i sin roll att hon kan bjuda på

lite spontanitet samtidigt som hon inte lämnar sitt talmanus. Hon ger intrycket att mena det

hon säger samtidigt som hon upplevs spela en offentlig roll, bete sig som hon förväntas och

inte sig själv. Välavvägt mellan dotter och tronföljare.

Reflektion: Bilden är en del av en helhet, vi behöver inte se hela rummet för att förstå att det

är en balsal. Kronprinsessans uppenbarelse i kombination med det vackra rummet gör att vi

tolkar in bilden i ytterligare ett sammanhang, nämligen att bilden är tagen på ett slott.

23

Kronprinsessan är också en arketyp för en sagornas prinsessa. Den vackra sidenklänningen,

diamantdiademet, smyckena, ordensbandet, balsalen i guld… allt är där! Detta blir

dubbeltydigt eftersom Kronprinsessan både ser ut som och faktiskt är en riktig prinsessa.

Detta är en rimlig förklaring till den högtidlighet vi upplever.

Kronprinsessans huvud är krönt med ett vackert briljantdiadem som visar på hennes kungliga

värdighet. Hon blir i våra ögon mer av en symbol än en mänsklig person, och diademet kan

tolkas som antingen en aura eller en helgongloria. Enligt symboliken kan ett diadem även

symbolisera ”det eviga” eller ”det beständiga”, då ett diadem ofta är slutet som en cirkel runt

hjässan. Fritt tolkat kan vi tycka att Kronprinsessan med sitt stråldiadem vill symbolisera

något stolt, orubbligt och solitt. (Cooper 1989:31)

Förutom diademet är hon även smyckat med briljanthalsband, armband, örhängen, brosch,

ordensband- och kraschan samt en briljantinfattad agraff med konungens porträtt. För oss är

detta ytterligare ett sätt att manifestera sin briljans och excellens genom att bära dessa

ädelstenar. Alla dessa smycken och dekorationer blir också ett kvitto på att hon är medlem i

en mycket exklusiv klubb, dit endast ett fåtal utvalda har tillträde. Porträttagraffen fungerar ju

också som ett bevis på lojalitet mot monarken.

Bakom Kronprinsessan ser vi även förgyllda speglar och lampetter med brinnande ljus.

Speglarna vill vi se som en universell symbol för tiden. Tiden som har varit, tiden som är och

tiden som kommer. Att spegla sig kan vara att syna sig själv, att genomgå en självrannsakan

och förbättra sig. Men vi kan också tolka den som att Kronprinsessan alltid är synlig, alltid i

blickfånget och har våra ögon på sig. Ljuset i lampetten är tänt, men det har inte brunnit

länge, utan det är tid kvar. Kanske kan det ses som en symbol för Kronprinsessans liv, att det

liksom hon själv till slut kommer att slockna, men att det dröjer länge än, hennes uppdrag är

inte fullgjort, och än är hon inte redo att ta över som tronföljare?

9. Slutsats och kritisk reflektion

9.1 Slutsats

Sett till hela programmet förekommer Kungaparet oftast. Drottningen får komma till tals vid

flest tillfällen. (Se bilaga ?)

Hon får också besvara de känsligaste frågorna. Kronprinsessan Victoria och Prins Carl Philip

förekommer bara en gång vardera. De besvarar frågorna som reportern ställer. I enstaka fall

24

tar de egna initiativ. Kungen och Kungabarnen svarar inte sällan som om de är på vakt,

medvetna om de konsekvenser som svaret kan få. Alla i Kungafamiljen är dock artigt leende

men ibland eftertänksamma. De vet att de måste framstå som kompetenta människor och inte

tappa kontrollen och ansiktet.

Drottningen är mest välklädd och använder lyxiga accessoarer medan Kungabarnen

förekommer oftast i vardagliga kläder. Drottningen är den som vågar vara mest färgglad,

hellila, helvitt. Kungen förekommer oftast i mörk kostym. Kungabarnen väljer jordnära

färger.

Kungen bär glasögon, Prinsen har sina solglasögon hängandes i bakfickan på sina jeans.

Drottningen bär solglasögon som diadem. Majoriteten av intervjuerna sker utomhus.

Reportern fångar medlemmarna på språng. Den enda tillrättalagda och exklusiva intervjun är

med Prinsessan Madeleine på Drottningholms bibliotek, där hon sitter ner och besvarar

frågor.

Kungafamiljen förekommer oftast i jordnära färger som kan visa på deras vilja att framstå

som en av oss dödliga. De bjuder på så vis in tittaren i deras värld eftersom de har samma

kläder som vanliga människor. Det är bara Drottningen som markerar sin högre ställning med

starka färger. Hon vet att hon har rätt att ta den platsen i det offentliga rummet.

Kungabarnen värnar om sin integritet i sitt kroppsspråk. De framstår ibland som reserverade

inför reportern, medan Kungen är lite mer avslappnad i sin framtoning. Drottningen vägleder

och tar plats gentemot reportern. Hon är aktivt deltagande och utstrålar lugn och trygghet.

Svt förstärker budskapet genom bildklipp och intervjumiljö. Att låta Drottningen komma till

tals och samtidigt visa bilder på en exotisk marknad och kvinnor i huckle är ett sätt att

mystifiera henne. När Kungen blir intervjuad visas bilder på militärer i givakt och andra män i

kostym. Prins Carl Philips framtoning som en blyg figur, förstärks när den enda intervjun med

honom sker i en mörk industrilokal.

Svt har i princip haft monopol på kunglig tv-journalistik sedan tv:s födelse. Tv-programmet

”Året med Kungafamiljen” har sänts och följt samma mönster sedan starten 1977. Det är

därför rimligt att anta att programmet hjälpt till att forma den bild som svenska folket har av

kungahuset. Vilken bild är det då som programmet ger? I det program som vi valt att

25

analysera ingår sexton olika inslag där vi får följa kungafamiljen i deras åtaganden. Tanken

är, enligt programmets producent Inger Nildén, att skildra den verklighet och vardag som

kungafamiljen lever i. Hon anser att skildringen är/ger en rättvis bild av vad kungahuset gör

eftersom Svt inte är beroende av reklamintäkter.

Däremot är programmet beroende av höga tittarsiffror, något som man också har varit

bortskämda med genom åren. Programmet ses av cirka två miljoner tittare varje år, något som

inte har förändrats genom åren. Den största andelen tittare är kvinnor i åldern 50-65 år. En

förklaring till det är att programmet sänds vid en tidpunkt då många ur den åldersgruppen

tittar på tv. (se bilaga 2)

De kungliga utför tusentals uppdrag varje år och det vore så klart omöjligt för Svt att vara

med vid samtliga av dessa., det inte heller deras intention. Svt eftersträvar framförallt

exklusivitet, och det är dessa tillfällen, då man är ensamma tillsammans med hela eller delar

av kungafamiljen, som man visar upp i programmet. Exklusiviteten kommer sig av att Hovet

är mycket restriktiva med vilka de ger tillgång och utrymme till de kungliga. Svt har under 30

år byggt upp ett enormt förtroende hos kungafamiljen, och säger även själva att de ”vet att

kungafamiljen tittar” på programmet. Den exklusiviteten vill man såklart inte förlora, och

innehållet blir därför påverkat av de premisser som råder.

Följden blir att den lilla bit av kungafamiljens vardag som vi får ta del av blir mycket snäv.

Utifrån denna bild skapar vi sedan en uppfattning om vad kungafamiljen uträttar och hur de

uppträder. Enligt Svt sysslar kungafamiljen därför endast med att inviga festliga saker, idka

välgörenhet och att sprida kunglig glans och kunskap om kungliga ämnen. Kungafamiljen

framhärdar som ofelbara samhällsmedborgare, som goda föredömen för oss andra.

Programmet har haft samma koncept, att visa pompa och ståt, så länge att Svt känner sig låsta.

”Vi har blivit vår egen framgångs fånge” (se bilaga 3), menar programmets reporter Roland

Zuiderveld. Enligt Zuiderveld har programledningen försökt att förändra innehållet i

programmet, bland annat genom att söka skildra statsbesök på ett annat sätt. I programmet är

kungaparet på statsbesök i Kanada och Turkiet, men istället för att berätta om smycken och

aftonklänningar får kungaparet frågor om EU:s utvidgning och miljösamarbete. De frågorna

besvaras undflyende, och det blir tydligt att kungaparet inte vill uttala sig. De är synbart

obekväma med allt som kan uppfattas politiskt och är rädda att säga fel. (Se bilaga 3)

26

Svt gör inte heller anspråk på kritisk granskning, eftersom man säger sig endast skildra det

arbete som kungafamiljen gör för Sverige. Enda gången det ställs en kritisk fråga är när

reportern frågar drottningen om varför hon valt att hjälpa just dessa lettiska barn, det finns ju

även andra som har det svårt? Drottningen reagerar uppenbart på frågan, eftersom den är

kritisk i sin ton. Hon finner sig dock snabbt och svarar att man inte kan hjälpa alla, och att

man kanske glömt bort att man måste göra något själv också. ”Man har kanske glömt det efter

femtio år av kommunism”, konstaterar drottningen. Det uttalandet får stå oemotsagt och

reportern ställer inga följdfrågor.

Vem får då mest ut av konceptet ”Året med kungafamiljen”?

Programmet bygger på idén om ”exklusivitet”. Pressavdelningen på hovet sätter agendan för

programmet genom att styra urvalet för vilka avsnitt man kan medge exklusivitet.

”Vi vill ju ha ut så mycket som möjligt som är, så att säga exklusivt för SVT. Det vill säga

egen inspelning där ingen annan press är närvarande. Det är ett önskemål vi alltid har, och

det brukar vi faktiskt få någon enstaka gång under året.” (se bilaga 2)

Svt:s produktionsteam vänder sig däremot mot idén om att programmet endast skulle skildra

det som hovet vill få fram. Eftersom programledningen hävdar att de själva väljer ut vilka

punkter ur kungafamiljens program de vill sända så är Svt också oberoende, menar Inger

Nildén. Men ”visst händer det att vi skickar iväg en dvd innan programmet sänds”. (se bilaga

2) Det förefaller alltsatt pressavdelningen på hovet som sätter agendan för programmet.

”Det har vi inte, utan vi planerar och äskar uppdrag som vi kan få göra och så är det en

dialog mellan dem och oss om vad som är tillgängligt. Vi kan ju aldrig göra någonting utan

att det silas genom hovets pressavdelning.”

Att ändra programmets koncept blir svårt, eftersom det bygger på att både Svt och hovets

pressavdelning ger och tar. Svt får exklusivitet, publiken får exklusiva bilder. Hovet får

förmedla den bild som de tycker och tror att publiken vill ha.

Publiken matas med bilden av en familj med goda värderingar, som idkar välgörenhet och

som vill andra väl. De är som oss, studerar och tänker på miljön, samtidigt som de glittrar och

träffar andra högt stående personer. De är lite mer än oss vanliga dödliga.

27

Överlägsenheten förstärks med hjälp av symboler för rikedom och makt. Den ende som

framstår som vardaglig, som publiken skulle kunna identifiera sig med, är Prinsen, men hans

framtoning är inte så stark i och med att han endast förekommer i ett inslag där han upplevs

som osäker i sin roll. Kronprinsessan med diadem i håret kan ingen identifiera sig med och är

svår att kritisera. Det är också svårt att kritisera en hårt arbetande och engagerad drottning

som går runt bland fattiga barn, och en prins som ger röst och bild åt hemlösa. Prinsessan

Madeleine och Kungen värnar vårt kulturarv och kungen visar sitt miljömedvetande.

Programmets producent Inger Nildén och reportern Roland Zuiderveld menar att

programmets utseende påverkas av tittarnas förväntningar. När programledningen försöker

ändra innehållet riktas kritik från tv-publiken. (Se bilaga 2) (Se bilaga 3) Det kan tolkas som

att det svenska kungahuset inte får kritiseras utan bilden av den svenska kungafamiljen ska

försvaras. Medlemmarna i kungahuset har inget svängrum att spela någon annan roll än den

tillrättalagda och opolitiska, de framstår som några slags sagoväsen som tillhör en värld som

vi vanliga inte får ta del av. Men förklaringen till att tv-publiken har svårt för att rucka på

denna bild är att de kungliga familjemedlemmarna, genom sin samhällsposition, faktiskt kan

vara en länk mellan beslutsfattare och vanliga samhällsmedborgare. Efter tsunamikatastrofen

2004 höll både dåvarande statsminister Göran Persson och Kung Carl XVI Gustav tal till det

svenska folket. Kungen refererade till personliga upplevelser om att förlora en förälder och

hans tal väckte starka känslor och fick statsministern att hamna i skuggan. Det skulle kunna

ges som ett tydligt exempel på att det svenska kungahuset, trots att det är ett opolitiskt organ,

faktiskt har både ett starkt psykologiskt och kulturellt inflytande över samhällsmedborgarna.

Just på grund av att de inte har någon beslutande makt i kombination med deras

samhällsposition kan de bli talespersoner för ”folket” under förutsättning att de har ”folkets”

förtroende. Därför är det av yttersta vikt att de ger en bild av att stå för traditionen samtidigt

som de är en röst för de svaga. Det finns många exempel på denna svåra balansgång i

programmet vi studerat. Kungafamiljen använder kungliga attribut samtidigt som de vill

förmedla ett engagemang i de utsatta i samhället genom välgörenhet och fotoutställningar som

illustrerar utsatthet.

28

9.2 Kritisk reflektion av arbetet och arbetsprocessen

Programmet som vi har analyserat sändes 2006 och den svenska hovjournalistiken har

utvecklats avsevärt sedan dess där konkurrerande kanaler har kungliga bloggar vilket skulle

kunna påverka programmets innehåll och framställning av de kungliga och därmed resultatet

av vår analys om vi studerat ett aktuellare program.

De inslag som ingår i vår analys består av olika bildsekvenser som vi avgränsat till en analys

per inslag för att få överskådlig bild av vad inslaget vill förmedla, istället för att analysera

varje bildruta. Det har påverkat tolkningsprocessen och vår slutsats innehåller inte alla

detaljer.

Vår analys har utförts vid Kungliga bibliotekets avdelning för audiovisuella medier där vi

tittat på programmet och fört anteckningar med hjälp av vårt analysschema. På grund av lagen

om upphovsrätten har vi inte haft möjlighet att redovisa skärmdumpar av inslagen.

Under arbetet har Svt varit väldigt tillmötesgående och intresserade av vårt arbete och följt

oss med intresse. Hovet har däremot varit mycket svåra att nå. Vi har vid ett tiotal tillfällen

sökt kontakt med presschefen Nina Eldh, men hon har inte velat svara på våra intervjufrågor.

Vilket också förstärker bilden av en sluten värld som sätter sina egna regler.

10. Källor

Hansson, H, Karlsson, SG & Nordström, Gert Z, Bildspråkets grunder, 1992, Förlag AW

Fiske, John (de Saussure, Ferdinand), Kommunikationsteorier, en introduktion, 2001,

Wahlström & Widstrand

Ekström & Larsson, Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, 2000, Studentlitteratur

Barthes, Roland, The photographic message, 1977, New York: Hill

Cooper J.C, Symboler, 1989, London: Thames and Hudson

Dahlby, Frithiof, De heliga tecknens hemlighet – symboler och attribut, 1977, Lund: Berlings

Barthes, Roland, Mythologies, 2007, A-Z Förlag

Dahlgren, Peter, Strategier för TV-analys, 1990, Stockholm: JMK

Nowak, Kjell, TV som kulturellt system, 1991, Stockholm: JMK

Richard Keeble, Journalism ethics, 2001, London: Routledge

Furhammar, Leif, Provisorisk svensk tv-historia, 1987

29

Biedermann, Hans, Symbollexikonet, 1993, Forum

McQuail, Denis, Mass communication theory, 2005, London: SAGE

Troedsson, Caroline, Sommelius, Maja För Sverige i tiden? 2007 Lunds universitet

Department of Service Management

Bourdieu, Pierre Om televisionen: följd av Journalistikens herravälde 1998

Blain, Neil, Hugh O’Donnell Media, Monarchy and Power. 2003, Bristol: GBR Intellect Books

Rörlig bildSVT, Året med kungafamiljen, 29 december 2006.

30

11. Bilagor

11.1 Intervjuguide

Intervjuguide för intervju med Inger Nildén och Roland Zuiderveld från SVT/Fakta

1. Hur länge har programmet sänts?

2. Vilka vänder man sig till?

3. Åldersgrupp, kön, tittarsiffror?

4. Får kungafamiljen titta innan?

5. Hur går arbetet till när man planerar programmet, finns det vissa bitar som återkommer i

varje program?

6. Har man möte med hovet innan?

7. Rekommenderar hovet vad de tycker är viktigt att ta upp?

8. Vad betyder det för Svt att man har möjlighet att göra det här programmet?

9. Är det hovet eller Svt som har mest glädje av programmet?

10. Svt ges exklusivt tillgång till kungligheterna, men de skildrar deras liv utan att utföra en

kritisk granskning, kan det sägas ligga i public services intresse?

11. Vilka önskemål har Svt ställt till hovet för att programmet ska kunna genomföras?

12. Hur ställer sig Svt till möjligheten att utöka program med kunglig inriktning?

13. Tror Svt att det finns en publik för det?

31

11.2 Intervju med Inger Nildén, programmets producent.

Intervju gjord 2 maj 2007, i ett mötesrum på SVT kl. 10–10.30. Intervjuare: Karin Ahlberg.

KA: Till vilken publik vänder sig programmet? Åldersgrupp?

IN: Jag skulle vilja säga att den vänder sig till alla men det har ju blivit så att det är ju

huvudsakligen en äldre publik som tittar.

KA: Kön?

IN: Ja, kvinnor då i majoritet

KA: Är det någon tanke kring det?

IN: Absolut inte

KA: Hur går arbetet till när ni planerar programmet?

IN: Så här kan man säga att det är redan i januari som vi för det första utvärderar det förra

programmet, vad var det som var bra, vad var det som var dåligt, vad var det som var tanken.

Och sen är det så att du kan aldrig ha en tanke i januari om vad som det årets program ska

innehålla för vi vet inte vad som kommer att hända och vad de gör under året. Man kan säga

så här att man kan i stora drag få veta i slutet av januari. Då brukar de komma ut med en sån

här halvårskalender där de prickar in de saker som är tillgängliga för all press och som de vet,

invigningar, ja sånt där va.

KA: Jubileum?

IN: Ja och du vet det är en skur av olika saker som det inte går att bygga någon programidé

på. Och vi kan ju försöka ha en programidé att vi till exempel skulle vilja följa de här unga

kungliga ett år, men det funkar ju inte så. Utan man får börja treva sig fram se och i år har vi

då hittat ett litet fokus på Linné eftersom vi vet att både kungen och drottningen är

intresserade av natur och…

KA: ja

IN: och vi tänker att det kanske kan vara något, och sen får det ge sig vart efter, när det dyker

upp så att säga någonting. Är det jubileum, till exempel, för kungen och drottningen, då kan vi

fokusera på det. Kungens 60-årsfirande, till exempel, förra året, då kunde vi ju lägga tonvikt

mot honom, och fick följa honom lite mer, vad gör han, hur har hans årsinkomst sett ut vad

vill han med sitt ämbete.

KA: mm, ok

IN: eller drottningen, eller. I år fyller ju Victoria 30 år, då ska vi försöka titta lite på henne,

vad gör hon och vilken är hennes utveckling.

KA: mm, så det är inga återkommande bitar som är med varje år?

32

IN: nej

KA: Har ni möte med hovet innan ni planerar programmet?

IN: Nej!

KA: ok

IN: Det har vi inte, utan vi planerar och äskar uppdrag som vi kan få göra och så är det en

dialog mellan dem och oss om vad som är tillgängligt. Vi kan ju aldrig göra någonting utan att

det silas genom hovets pressavdelning.

KA: ok

KA: Rekommenderar hovet vad de tycker är viktigt att ta upp?

IN: Näej, de kan alltså komma, de kan komma med något förslag, någon enstaka gång så där

att vi kommer att ha ett bra seminarium, skulle det kunna vara något för er. De säger ju aldrig

”vi tycker att ni ska göra det här” för de har de ju insett under åren att det är ju ingen idé att

göra.

KA: ok

KA: Får kungafamiljen titta på programmet innan ni sänder det?

IN: äeh, alltså när programmet är klart cirka sådär ett par dagar innan julafton, så brukar jag

skicka upp en DVD eller en kassett, och vill de då titta på det så får de göra det. Men alltså de

kan inte komma med några synpunkter. Det kan vara just tycker jag för de är ju ändå

huvudpersonerna i ett långt program. Men förra året fick de inget för då var vi så sent ute.

KA: ok

IN: Jag tror att det möjligen är mest hovets presschef som tittar igenom programmet

KA: Är det Nina Eldh som ni har mest kontakt med?

IN: Ja, det går ju genom Nina, det är ju så.

KA: Ok

KA: Vilka önskemål har ni ställt till hovet för programmet ska kunna genomföras?

IN: Vi vill ju ha ut så mycket som möjligt som är, så att säga exklusivt för SVT. Det vill säga

egen inspelning där ingen annan press är närvarande. Det är ett önskemål vi alltid har, och det

brukar vi faktiskt få någon enstaka gång under året. Det kan vara något möte med

Kronprinsessan på Öland eller det kan vara någonting med Prinsessan Madeleine, så. Vi har

redan i år fått en inspelning med Prinsessan Madeleine. Hon jobbar ju för Childhood, jag vet

inte om du känner till det. Så vi var med henne i Estland på ett besök på ett barnhem där. Hon

berätta om sitt jobb och där var ingen annan press med. Sånt är jättebra.

KA: Det tänkte vi på i det förra programmet så är det just en exklusiv intervju med henne där

hon satt ner, men inte någon av de andra medlemmarna i kungafamiljen.

33

IN: Nej, och vi har alltså bett att få göra med de andra, men det fanns inga möjligheter till det.

KA: Det var i och för sig intervjuer med de andra medlemmarna, men prinsessan var den

enda som satt ner.

IN: Ja, men det har ju med att variera bilden också. Vi hade kunnat låta kronprinsessan sitta

ner, till exempel.

KA: Vad betyder det för SVT att få möjlighet att göra det här programmet?

IN: Allt, massor, så är det ju. Tänk att vi har gjort det här programmet sen 1977. Sen 1977 har

vi haft ett årligt kungaprogram. Det är ju exklusivt för SVT. Det är ju ingen annan kanal som

gör det här och det är ingen annan kanal som skulle kunna göra det heller för att vi har ju

traditionen bakom oss och vi skulle ju bli ramaskri om vi slutade göra det. Och jag tror att

kungafamiljen är väldigt medvetna om att vi gör det här programmet därför att det är ju också

ett program som visar ju vad de gör under ett helt år. Ok, nu får ju vi plocka ut våra bitar, men

ändå kan du på något sätt som tittare se, alltså det kan vara kommunbesök, invigningar, det

kan vara resor och utbildningar. Kungen kan säga vad han tycker, alla, ja alla kan de ju

komma till tals. Och det är ju ingen reklam finansierat utan den här traditionen som vi har gör

att det programmet på något sätt vill, eller jag tycker att det är en garanti för att det ger en bra

skildring av vad de gör. Vi tar ju inte ställning i just den här redaktionen. Ja, jag tror det

betyder mycket för SVT.

KA: Så är det hovet eller SVT som har mest glädje av programmet?

IN: Båda skulle jag vilja säga, tror jag nog.

KA: SVT ges exklusiv tillgång till kungligheterna, men ni skildrar deras liv utan att utföra en

kritisk granskning, kan det sägas ligga i public services intresse?

IN: Ja, så här är det att det är inte bara vi som får exklusivitet utan TV4 får det också, tyska

ZDF är till exempel i Sverige och gör program ganska mycket, och tidningarna får också. De

är väldigt rättvisa på hovet, får vi en grej, då får någon annan press någonting annat. Det är

inte bara vi som får. Och sen kan man säga så här att evenemangsredaktionen som jag tillhör,

eller den heter ju Nyheter & Samhälle idag. Just det här programmet är inte kritiskt

granskande. Vi har Uppdrag granskning, vi har Agenda, vi har en nyhetsredaktion. Det är upp

till dom att göra granskande reportage, vilket också har gjorts av kungahuset och sen är det så

att händer något speciellt, som till exempel Brunei-affären, då går vi också in och är kritiska.

Det har varit några gånger under årets lopp där vi ifrågasatt varför man inte kan syna apanaget

mera och varför till exempel kungen kan uttala sig om vissa saker. Det här med Brunei-

affären tog vi upp. Så vi försöker att hålla en viss balans i det här programmet utan att vara

34

kritiskt granskande. Du ska veta att det inte är vår uppgift som redaktion att kritiskt granska

kungahuset.

KA: Hur ställer SVT till möjligheten att utöka program med kunglig inriktning?

IN: Positivt!

KA: Har ni någon fundering kring det?

IN: Ja, vi har, jag är webredaktör på SVT24-Direkt, vi har tagit upp ett par seminarium som

sänts. Men 24-direkt är ju ett program sänder seminarier från riksdag och regering och så där

oredigerat och då har vi tagit in seminarier från Bernadotte-biblioteket där kungen har varit

närvarande och öppnat och så där, så där har vi ju utökat lite. Jag skulle också kunna tänka

mig att utöka när kungaparet är på ett statsbesök och att göra ett separat program om vad ett

statsbesök betyder ur en rent samhällsekonomisk synvinkel, hur det öppnar dörrar och också

politik, kultur och samhälle. Och så har vi gjort några program om blev ganska bra, så vi har

börjat prata om det, ja.

KA: Sen när man ser programmet så är det mycket reklam kring näringsliv och såna bitar,

hur tänker ni där? I förra programmet så var det en del grejer kring saker inte handlade om

kungligheterna utan till exempel de var i Kina, näringslivet har satsat så här mycket på det

här projektet och en ganska lång utsvävning kring det som inte hade med dem att göra.

IN: det är ju så här att deras uppgift är ju att så att säga marknadsföra Sverige, de är ju en sorts

ambassadörer för Sverige. Och i och med att de kom till Kina, de var ju så att säga i spetsen

för näringslivet. Där tyckte vi att det var relevant att tala om vad det här har inneburit med den

här satsningen i och med att de är med. Kina är ju en expansiv nation och det kan ju vara

intressant att titta på vad det här projektet för med sig, det är ju viktigt för Sverige också, så

det var därför vi ville visa det. Och hela Göteborg var ju ett sätt att marknadsföra Sverige, så

att det var mer att vi ville visa vilka frontfigurer de är. Oftast på gott kan man säga när det

gäller det svenska näringslivet. Jag har jobbat med det här programmet i evigheter och jag har

ju sett förändringen när det gäller kungen, som har gått ifrån en lite halvbufflig, ganska trist

typ till att ha blivit en fantastisk pr-figur för Sverige och han ju börjat att jobba för Fryshuset

och den här delen att ta hand om ungdomar och har blivit en sorts förespråkare att vi ska

hjälpa ungdomar. Han har verkligen öppnat sig.

KA: Man får en uppfattning om att prins Carl Philip hamnar lite i bakgrunden.

IN: Du ska veta att alla barnen är dyslektiker och prinsen är den som har varit mest drabbad.

Vilket gör att han är blyg, orolig att säga fel. Kungen var likadan, och kungens pappa likaså.

Men när kungens pappa var ung prins så var han allmänt ansedd som otrevlig och bufflig. Han

hade en enormt svår dyslexi, vilket gjorde att öppnade han mun så sa han bara fel, och det har

35

kungen också gjort och prinsen också, och jag tror att det har med det att göra. Sen tror jag

faktiskt allvarligt talat att den här ”Hey Baberiba” – serien har inte precis saker bättre för dem.

Du kan tänka dig själv att ständigt bli förlöjligad och hånad i ett program som ses av ganska

många människor och sen ut och ställa dig och prata inför folk. Kungen har gjort en intervju i

tidningen ”Chef” men där så berättar han det att när han ställer sig upp och ska prata så undrar

han om de ser honom som kungen eller som kungen i Hey baberiba. Det är ganska sorgligt

faktiskt. Sen är det ändå så att de är ju tvungna att finna sig att de granskas, för de är ju

offentliga personer. Men det har ju svårare att göra programmet också. För det första är det så

många fler media med i bilden och sen har de, i och med att de är vuxna och har sina egna liv

idag, så har de ju en helt annan kalender. De är upptagna mycket mer, och säkerheten har

skärpts kring dom och det är ju tuffare idag. Och vi vill ju inte precis springa omkring och

vara Hänt i Veckan eller Svensk Damtidning och hålla på och tjata om pojkvännerna och den

typen av journalistik, vi gillar inte det. Vi har väl frågat någon gång, men vi har fått en ganska

vänligt men bestämt nej.

KA: Nej, man får ju inte den känslan när man tittar på programmet, snarare tvärtom att det

är väldigt seriöst och så, på vissa ställen.

IN: Man skulle ju önska kanske att SVT hade en lite mer granskande journalistik på någon

annan redaktion och de har försökt några gånger men det finns inget att granska, det är det

som är problemet. Men det kommer någon gång med jämna mellanrum, så tar man upp det på

nyheterna som går in. Jag försöker ligga på lite grann för jag tycker att man ska jämna ut

vågskålen lite grann eftersom vi inte granskar.

KA: Anledningen till att vi ställde den frågan var för att de var två frågor i programmet som

var lite vassa.

IN: Ja, men jag tycker de ska sitta där.

KA: Då får jag tacka för den här intervjun.

IN: Tack själv, och lycka till!

36

11.3 Intervju med Roland Zuiderveld, reporter i programmet.

Intervju gjord 9 maj 2007 i Svt:s matsal kl. 13–13.30. Intervjuare: Mikael Lind

ML: Vad har du gjort innan?

RZ: Jag jobbade tidigare med Lilla Magasinet, det var där jag började så att säga. Det var ett

program som bevakade olika evenemang, utställningar, invigningar. Sen har jag bevakat olika

statsbesök, jag tror att det är tre stycken hmm… Thailand, Vietnam/Brunei, Turkiet… och

några olika officiella besök, Bangladesh, men de har ju inte alltid bevakning

ML: Det är ett pågående statsbesök i Köpenhamn, varför är du inte där?

RZ: Hmm nej men jag är ju inte med varje gång, det är ju olika, jag vet faktiskt inte om vi har

någon bevakning i Köpenhamn just nu.

ML: Hur planerar ni programmet, är du delaktig i den processen?

RZ: Jaa, det är jag, vi diskuterar form, och hur vi kan förnya programmet, det är något vi

pratat mycket om, förnyelsen av programmet alltså. Vilket är lite problematiskt, programmet

är på nåt sätt sin framgångs fånge, vi har ju 2 miljoner tittare drygt, vilket är fantastiskt bra.

Det är en balansgång hur man kan förnya det…

ML: Programmet som det ser ut nu attraherar en äldre och kvinnlig publik, hur ser du på

det?

RZ: Ja det är ju där det finns ett intresse, man kan också titta på hur tv-tittandet vid just den

tidpunkten kanske är kopplat till den äldre publiken, att det är de som tittar just då och att tv-

tittandet skiljer sig över året.

ML: Du pratade innan om förnyelse av programmet, hur kan man göra det?

RZ: Ja dels är det ju en dramaturgisk förnyelse, dels är det att innehållet förändrats… jag (vi)

har velat flytta fokus från nöje till det mer statsvetenskapliga, alltså exakt vad betyder det att

vi har en kung? Vad uträttar han? Som det är nu så tas inte statsbesöken på allvar, det ses mest

som charader, som ett jippo, vilket jag tycker är trist. Visst, vi tar i programmet upp hur stora

svenska företag försöker etablera sig utomlands och det får ganska stort utrymme, för det är

viktigt trots allt, men det kanske är ännu viktigare för små företag och hur de knyter kontakter

som för dem innebär ett jättelyft.

Jag tycker det är synd att så mycket fokus alltid ska ligga på kläder, smycken… ja det rent

spektakulära, att någon kommer för sent...

(Intervjun är mycket längre men det visade sig att bandspelaren hade stängt av sig mitt i allt.

Resten av intervjun finns alltså inte transkriberad.)

37

11.4 Analysmall

Denotation – beskrivning

Första nivån – vad vi ser?

Personer

Föremål

Tal 1 – vad säger de?

Andra nivån – hur vi ser?

Klädsel och accessoarer

Färger

Föremål

Miljö/sammanhang

Ljussättning

Kameravinkel

Skärpa/blickriktning

Tal 2 – hur säger de det?

Förekomst av symboler?

Kungliga symboler

Kunglig värdighet/vardaglighet

Historiska metaforer

Konnotation – Tolkning

Vad säger det oss?

Färgtolkning

Kroppshållning

Ansiktsuttryck

Symboltolkning

Betydelse av förekommande föremål

38

Tolkning av miljö/sammanhang

Tal 3 – hur tolkar vi det de säger?

Reflektion

Förklaringar

Intervjuarens frågor och tal är kursiverade i texten. Förekommer inga frågor har det berättats i

anslaget till inslaget.

Under rubriken ”förekomst av symboler” listar vi explicita symboler. Exempelvis kors, krona,

hjärta etc. I tolkningen tar även hänsyn till

11.5 Schema över programmets inslag

INSLAG NR

TID ÄMNE HP INTERVJU INNEHÅLL

1 00.00-00.41

Amaryllisutställning Drottningen x Om blommor

2 01.41-02.48

Teaser - -

3 02.48-09.15

Kungens födelsedag del 1

Kungen X

3.a 02.48-04.35

Offentlig uppvaktning Kungen -

3.b 04.35-05.51

Privat, Drottningholm Kungen -

3.c 05.51-07.02

Fryshuset, Lugna gatan Kungen -

3.d 07.02-07.31

Presentceremoni Kungen -

3.e 07.31-08.34

Konsert Kungen -

3.f 08.34-09.15

Solliden – Drottningens present

Kungaparet X Om Drottningens present

4 09.15-12.31

Solliden - Drottning Viktoria

Prinsessan Madeleine

X Om prinsessans uppsats, om Solliden

5 12.31–15.01

Kungsrallyt Kungen X

6 15.01–21.04

Statsbesök i Turkiet Kungaparet X

6.a 16.11–16.21

Ang. Turkiets medlemskap i EU

Drottningen X

6.b ? Bildbyte X6.c 16.21–

16.30Bildbyte X

6.d 17.41–17.56

Hur hanterar kungaparet politiska frågor?

Kungen X

6.e 17.56–18.03

Bildbyte X

6.f 18.03–18.13

Bildbyte X

39

7 21.04–28.45

Silvia 30 år som Drottning

Drottningen X

7.a 21.04–22.16

Silvia Collage Drottningen -

7.b 22.16–23.44

Prisutdelning Gripsholms slott

Drottningen X Om priset

7.c 23.44–26.32

Livslust i Estland Drottningen X Om livslust och projektet

7.d 26.32–28.45

WCF Prinsessan Madeleine

X Om WCF

8 28.45-30-55

Forsbergs utställning Prins Carl-Philip X Om utställningen och hans verk

8.a 29.10–29.11

Bildbyte Prins Carl-Philip X Utställningsmaterial

8.b 29.11–29.40

Bildbyte Prins Carl-Philip X Om hans bidrag

8.c 29.40–29.40

Bildbyte Prins Carl-Philip - Om hans bidrag

8.d 29.40–29.41

Bildbyte Prins Carl-Philip X Om hans bidrag

8.e 29.41–29.50

Bildbyte Prins Carl-Philip X Om hans bidrag

8.f 29.50–29.54

Bildbyte Prins Carl-Philip X Om hans bidrag

8.g 30.40–30.54

Bildbyte Prins Carl-Philip X Om hans bidrag

9 30.55–34.00

Besök i Washington, USA

Kungaparet X

9.a 30.55–30.57

Lunch i Vita huset Kungaparet X Bild från vita huset

9.b 30.57–30.59

Bildbyte Kungaparet X

9.c 30.59–31.05

Bildbyte Kungaparet X

9.d 31.05–31-06

Bildbyte Kungaparet X

9.e 31.06- Bildbyte Kungaparet X9.f Besök vid svenska

ambassaden i Washington

Kungaparet -

10. 34.00–35.35

Praktik på UD Kronprinsessan Victoria

X Om praktiken

10.a 34.27–34.28

X

10.b Bildbyte X10.c Bildbyte X10.d Bildbyte X10.e Bildbyte X11. 35.35–

38.07Djursjukhus Kronprinsessan

Victoria-

12. 38.07–42.10

Statsbesök i Kina Kungaparet X

12.a13 42.10–

43.57Järnvägen 150 år Kungaparet -

14 43.57–50.30

Statsbesök i Kanada Kungaparet -

40

14.a Projektet Göteborg

15 50.30–53.43

Ny belysning på Stockholms slott

Kungen X

15.a Bildbyte15.b Bildbyte15.c Bildbyte15.d Bildbyte15.f Bildbyte16. 53.43–

56.02Kungens födelsedag del 2

Kungen -

11.6 Analys av respektive inslag

Inslag 1 - om Amaryllisutställning, intervju med Drottningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Silvia, intervjuaren, för oss okända personer

Föremål: Blommor, mikrofon

Tal 1: Ja, den här var väl inte dålig. Det är den nya som är kallad efter mig och den är så

djupröd sammetsfärg. Underbar alltså, fantastisk. Men så finns här andra sorterna också som

är så verkligen vackra. De har härliga namn…som Fanfare, å det, det härlig.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Drottningen bär kornblå dräkt med guldhalsband med pärlor.

Örhängen med guld och stenar, hårklämmor, rött läppstift.

Attribut: bukett

Miljö/sammanhang: Drottningholms slott

Ljussättning: Halva intervjun utan ljus, sedan starkt strålkastarljus snett ovanifrån

Kameravinkel: Lätt profil, från bysten och uppåt

Skärpa/blickriktning: god skärpa, mot reportern, bildens vänsterkant

Tal 2: Drottningen är lite uppspelt, hon är engagerad och stolt.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Metonymi: ja, vi ser delar av en gulddekorerad portik, vilket för våra tankar till ett slott. Vi

ser också blomsterarrangemang i bakgrunden som skvallrar om en blomsterutställning, vilket

också har framkommit i intervjun.

Konnotation – tolkning

41

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Drottningen har valt en kornblå dräkt som står i stark kontrast till

utställningens övriga besökare. Hon tar för sig av rummet.

Kroppshållning: Stående, avslappnat

Ansiktsuttryck: Milt leende.

Tal 3: Hon kan inte dölja att hon är intresserad av ämnet, personligen. Hon inger ett intryck

av okunskap när hon stakar sig. Hon kan inte så mycket om ämnet men hon är nyfiken.

Reflektion: Blomman kan representera det kvinnliga, den passiva principen.

Blomsterträdgårdar kan representera paradiset. Vår tolkning skulle kunna vara att drottningen

deltar i en företeelse som hyllar kvinnan, det passiva. I bakgrunden skymtar bara kvinnor. Vi

befinner oss i en sfär där mannen är utestängd. Hon talar lite trevande, lite försiktigt, tyst.

Men hon visar samtidigt med sin klädsel att hon är normen för hur en kvinna ska vara. Hon

har full kontroll på sig själv. Hon är elegant, bejakande av sin kvinnlighet med hjälp av

smycken och frisyr, samtidigt är hon lågmäld.

Inslag 2: Teaser – se programschema för förklaring

Inslag 3a-e: Collage – se programschema för förklaring

Inslag 3f: - Kungens 60-årsfirande, om drottningens present.

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungaparet

Föremål: mikrofon

Tal 1: Varför ger Drottningen en grind till Kungen i födelsedagspresent? Hon vill stänga in

mig förstås! Ja, ja, jag ville göra nånting, vack, vackert, och så har jag ju sett på Drottning

Victorias grind så den påminner ju väldigt mycket och så tyckte jag det var dags för något

trevligt.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Kungen bär kostym, näsduk, slips. Drottningen bär dräkt, blus,

scarf, pärlörhängen och diadem.

Attribut: Blomma

42

Miljö/sammanhang: Utomhus, antagligen i Sollidens slottspark

Ljussättning: Dagsljus med viss skugga

Kameravinkel: Lätt profil, från bysten och uppåt

Skärpa/blickriktning: god skärpa, mot reportern, bildens vänsterkant

Tal 2: Kungen skrattar och ler. Drottningen är en aning generad men sen stolt över sin gåva

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Kungens strikta, manliga, mörka, kontrasterar mot Drottningens ljusa, lätta

färger. Han framstår som en orubblig sten och hon som en lätt nyutslagen vårblomma.

Kroppshållning: Stående, avslappnat. Drottningen omfamnar Kungen lätt vid ett tillfälle.

Ansiktsuttryck: De skrattar och ler med hela ansiktet vilket ger intrycket av en uppsluppen

stämning.

Tal 3: Kungen får första ordet, han är man, och måste skämta bort sin rädsla för att

Drottningen kanske styr hans steg. Drottningen skrattar med honom och förklarar sig. Det är

som att hon försöker dölja sin intelligens.

Reflektion: Grinden kan symbolisera en tröskel från ett tillstånd till ett annat. I det här fallet

är den vägen till en ny livsfas. Drottningen visar här att det är dags för hennes make att gå

vidare till nästa skede i hans liv och att hon kommer att visa honom vägen (eftersom hon

redan passerat den tröskeln) och därefter vandra med honom sida vid sida.

Inslag 4 om Solliden, Drottning Victoria och Prinsessan Madeleines c-uppsats.

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Intervjuaren och prinsessan Madeleine

Föremål: Stolar, böcker

Tal 1: Och prinsessan har också skrivit en c-uppsats i ämnet och nu undrar jag är det själva

slottet som var mest fascinerande eller var den insats som Drottning Victoria gjorde i

tillblivelsen av slottet? Ja, när jag började, eller när jag valde ämnet, jag tänkte att det här vill

jag verkligen skriva om för att Solliden betyder väldigt mycket för mig och hela min familj

och så därför var valet ganska lätt sen när jag skulle skriva en uppsats att det föll på Solliden

och e jag har varit så här väldigt fascinerad över slottet och hur det ser ut, jag har alltid gått

och funderat lite varför ändå hur det ser ut som det gör. För det är ju väldigt italiensk-

inspirerade och hur ett sånt hus, hur det på ett sätt väld, ändå smälter in väldigt fint här uppe i

43

Norden. Det är egentligen lite konstigt, men e som sagt så jag har alltid varit lite fascinerad av

det hela så jag började studera all litteratur och jag läste å då upptäckte jag mer och mer om

hur intressant drottning Victoria verkligen var och hela hennes livshistoria så det är svårt att

svara på frågan om det är slottet eller om det är Drottning Victoria för jag blev väldigt

fascinerad av båda två faktiskt.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Prinsessan bär en blus med öppen krage, cardigan, och örhängen.

Attribut: mikrofon

Miljö/sammanhang: Inomhus, något slags bibliotek, intervjusammanhang, exklusivt.

Ljussättning: Strålkastare, snett ovanifrån.

Kameravinkel: Lätt profil, från bysten och uppåt

Skärpa/blickriktning: god skärpa, mot reportern, bildens högerkant

Tal 2: Prinsessan talar som om hon vill övertyga oss om sitt engagemang. Hon svarar ”rätt”

på frågorna.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Metonymi: Prinsessan intervjuas i ett rum som av oss uppfattas som ett bibliotek, man anar

men ser inte hela rummet.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Brun färg skvallrar om att prinsessan vill tona ner sig själv. Hon är avslappnad

men vill göra ett seriöst och jordnära intryck.

Kroppshållning: Prinsessan sitter vid ett bord. Hon är avslappnad med händerna vilande i

knäet.

Ansiktsuttryck: Koncentrerad men med ett öppet ansikte.

Tal 3: Prinsessan är nervös för vilket intryck hon gör. Hon behöver bevisa sin intelligens för

oss, som om vi inte trodde på hennes kunskap. Samtidigt upplevs hon som uttråkad. Hon

spelar en roll som hon tror förväntas av henne.

Reflektion: Bibliotek kan symbolisera samlad kunskap, intellekt och forskning. Prinsessan

eller någon annan (troligtvis hovets pressavdelning) har valt miljön för att bilden av den

intellektuella prinsessan ska förstärkas.

Inslag 5: Kungsrallyt

44

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungen

Föremål: -

Tal 1: Den är faktiskt väldigt behaglig å schöra, att köra, den är jättefin verkligen, eh man får

tänka på att det är en gammal bil.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Beigerutig kavaj, vit skjorta, röd fluga med vita prickar, glasögon,

solbränna.

Miljö/sammanhang: Bakom kungen syns en grå stenvägg.

Ljussättning: Ljus från höger sida

Kameravinkel: halvprofil

Skärpa/blickriktning: god skärpa

Tal 2: okonstlat, rakt på sak, inget-att-dölja känsla

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Flugan och den beigerutiga kavajen inger känslan av spektakel. Det är

meningen att kläderna ska vara från en annan tid.

Kroppshållning: står upp

Ansiktsuttryck: neutralt uttryck, inga leenden.

Tal 3: Standardsvar på standardfråga

Reflektion: Inslaget handlar om veteranbilar, ett rally som är en årlig tradition på Öland.

Kungen, tack vare att han är den han är, deltar han i detta spektakel som är endast för invigda.

Han framstår som en maskot, ett skojigt inslag som ger guldkant åt händelsen och som gör

den till en orubblig tradition.

Inslag 6.1a: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Drottningen angående Sveriges syn på

Turkiet som medlemsnation i EU.

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Okända människor

Föremål: Byggnadsställningar, matkassar, barnvagnar, kläder

45

Tal: I det här statsbesöket, ss, står nu i ett särskilt ljus som Turkiet vill bli medlem i EU och e

Sverige stödjer ju medlemskap till EU så att…

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Okända män i vardaglig klädsel, kortärmat, vita skjortor,

mönstrade skjortor, randig pikétröja, kvinnor i slöja och långa dok.

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Marknad i en stad, stadsmiljö

Ljussättning: Dagsljus

Kameravinkel: rakt framifrån

Skärpa/blickriktning: god skärpa, mot kameran eller vänd mot kameran

Tal 2: Drottningen är eftertänksam och allvarlig när hon talar om ämnet.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Metonymi: Vi ser delar av en marknad.

Historiska metaforer: Att filma på en utomhusmarknad ger en känsla av något exotiskt,

osvenskt, en annan tradition.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Jordnyans – vardaglighet, svarta dok och slöjor skvallrar om en annan

trostillhörighet än den kristna, traditionellt sett västerländska. Det som säljs på marknaden är

färgglatt, färgglada kläder och skor, barnvagnar. Klädmärkena känns igen som ”från väst”. På

så vis ges ett intryck av att öst möter väst.

Kroppshållning: Människorna på marknaden går avslappnat.

Ansiktsuttryck: Stängda ansikten.

Tal 3: Drottningen väger sina ord vilket ger en känsla av att ämnet är kontroversiellt och att

hon inte får vara partisk.

Reflektion: Drottningens lågmälda och milda tonläge samt hennes tyska accent i kombination

med bildsekvensen från den exotiska marknaden ger ett intryck av att Drottningen har en vilja

och förståelse att sätta sig in i denna kultur och synsätt. Marknaden kan representera

vardagslivets verklighet, det gäller att ta sig fram trots eventuella knuffar. Det kan också

representera ett givande och tagande i relationer till andra människor och till allmänheten.

46

Inslag 6.1b: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Drottningen angående Sveriges syn på

Turkiet som medlemsnation i EU.

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Tre okända ungdomar, en pojke och två flickor

Föremål: En bänk som går runt en bred pelare

Tal 1: I det här statsbesöket, ss, står nu i ett särskilt ljus som Turkiet vill bli medlem i EU och

e Sverige stödjer ju medlemskap till EU så att…

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: De tre ungdomarna bär jeans. Pojken bär svart t-shirt, flickan i

mitten bär svart linne, flickan längst ut till höger bär vit blus. Flickan i mitten bär militärgrön

keps, flickan längst ut täcker håret i en sidensjal

Attribut: Handväskor

Miljö/sammanhang: stadsmiljö

Ljussättning: Dagsljus

Kameravinkel: rakt framifrån

Skärpa/blickriktning: god skärpa, inzoomat rakt framifrån

Tal 2: Drottningen är eftertänksam och allvarlig när hon talar om ämnet.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Metonymi: Ungdomarna har hittat en liten oas i storstadskaoset, i bakgrunden anas trafik och

rörelse. Men där de sitter är allt helt stilla.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: De tre ungdomarna har ”västerländska kläder”. Pojken och flickan i mitten har

jeans, svart t-shirt och svart linne vilket indikerar avslappnad, icke-religiös stil. Flickan till

höger bär vit kavaj och ljusblå sidensjal som huvudbonad. Hon försöker kompromissa mellan

sin religionstillhörighet och det moderna samhället som de andra två ungdomarna verkar

anamma

Kroppshållning: De sitter med benen i kors. Flickan till höger sitter skräddarställning på

bänken.

Ansiktsuttryck: Avslappnat intryck, leenden.

47

Reflektion: Drottningens lågmälda och milda tonläge samt hennes tyska accent i kombination

med bildsekvensen på dessa ungdomar med västerländska kläder förstärker känslan av att

Drottningen, på grund av att hon just är från ett annat land och samtidigt själv har barn, har

förmågan att förstå att som ung brottas med frågor som tillhörighet och existentiella

dilemman.

Inslag 6.1c: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Drottningen angående Sveriges syn på

Turkiet som medlemsnation i EU.

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Drottningen

Föremål: -

Tal 1 Turkiet är väldigt angelägen att visa, visa sig på bästa sida och ö presentera sig till

svenska folket också.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Dräkt, pärlhalsband, pärlörhängen, solglasögon på huvudet,

läppstift,

Färger: vitt, svart och rosa

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Utomhus, grönska, mur, är vi i en park?

Ljussättning: Dagsljus, lite skugga som faller på Drottningens ansikte

Kameravinkel: lätt profil, från axlar och uppåt

Skärpa/blickriktning: god skärpa, snett uppåt till höger

Tal 2: Hon framstår som en förespråkare för Turkiet. Hon har blivit väl bemött här och det

märks.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Kunglig värdighet: I kontrast till de andra två bildsekvenserna, där hon inte är med i bild, är

Drottningen här exklusivt klädd, smyckena skvallrar om högre status, även solglasögonen.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Renlighet, upplysning, lyxig och nobel, kvinnlig elegans.

Kroppshållning: Rakryggad, håller huvudet högt.

48

Ansiktsuttryck: Allvarlig men öppen, avslappnad.

Tal 3: Hon är Turkiets taleskvinna.

Reflektion: Hon har förmågan att förstå och sätta sig in i människors dilemman men

samtidigt står hon över andra. Men trots sin höga status är hon ändå en god och inkännande

människa.

Inslag 6.3.a: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Kungen angående politiska uttalanden

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungaparet

Föremål: stroller i bakgrunden

Tal 1: När man som Kung och Drottning kommer hit och faktiskt ska representera den

svenska linjen, så att säga, hur hanterar man de här politiskt lite brännbara områden som

finns? Ja, he, om det är något brännbart så kanske man är lite försiktig, behöver inte, inte gå in

på det för mycket...

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Kungen: kostym, slips, Drottningen: dräkt, handväska, handskar,

hatt, pärlhalsband.

Färger: Han: mörk kostym, lila slips, hon: ljusrosa, vitt

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Asfalt, stad, hamn?

Ljussättning: Dagsljus, starkt solljus

Kameravinkel: Inzoomning snett ovanifrån höger

Skärpa/blickriktning: god skärpa, till höger

Tal 2: Kungen svarar lite tveksamt på frågan.

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

Kunglig värdighet: med drottningens klädval markeras högre status

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: mörk= allvarlig seriös, ljus= kvinnlig, medgörlig, kan vara en medlare, en

fredsmäklare

49

Kroppshållning: Avslappnad gång med sträckt rygg

Ansiktsuttryck: Sammanbiten.

Tal 3: Kungen överrumplas av hur rakt på sak reportern är. Det är som att reportern nästan

gör ett övertramp och kliver innanför Kungens privata gräns.

Reflektion: Kungen skulle kunna tas för vilken affärsman som helst om han inte hade haft en

välklädd kvinna med dyra accessoarer vid sin sida. Drottningen markerar med sin närvaro att

Kungen är en speciell person som ska behandlas med respekt och aktning. Detta intryck

förstärks av att det rör sig ”vanliga” människor i alldagliga kläder och barnvagn i bakgrunden.

Inslag 6.3b: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Kungen angående politiska uttalanden

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: okända

Föremål: gevär

Tal: men då de ser det här ganska e nyktert å de vet att det kommer att ta lång tid och vi

klarar det talar kanske vissa…

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: militär uniform, hjälmar

Färger: vitt, svart

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Utomhus, på ett hustak, en marmor/stenbyggnad?

Ljussättning: Dagsljus, starkt solljus, viss skugga mot fasaden

Kameravinkel: rakt framifrån

Skärpa/blickriktning: god skärpa, snett åt höger

Tal: Kungen snubblar lite på orden när han talar för Turkiet i positiv mening

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Vita och svarta färger på militärernas kläder ger en känsla av att de tillhör

marinen, vi är nära havet, de försvarar sin kustlinje, de har kontroll!

Kroppshållning: Rakryggad, håller huvudet högt.

Ansiktsuttryck: Allvarlig

Tal 3: han slappnar av och öppnar upp lite för reportern.

50

Inslag 6.3c: Statsbesök i Turkiet. Intervju med Kungen angående politiska uttalanden

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungen

Föremål: -

Tal 1: …det finns ju vissa blindskär som de vet ju om också så a, så att ö de är ganska

medvetna om de ser på långt sikt det är lite man ska göra för att det är det, det är en lång resa.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Mörkgrå kavaj, vit skjorta, färgglad slips med röd bas, lila, grönt,

guldinslag, glasögon

Färger:

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Utomhus, grönska, mur = park/parkering/trädgård?

Ljussättning: Dagsljus, skuggig bakgrund, skugga faller på Kungens ansikte

Kameravinkel: lätt profil, snett underifrån

Skärpa/blickriktning: god skärpa, Kungen står vänd snett ifrån reportern och tittar åt

vänster, men tittar då och då på reportern som står snett åt höger.

Tal 2: Kungen driver upp tempot för att snabbt besvara den besvärliga frågan.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: sober, diskret med färgglad, glansig slips= jag är seriös men har ändå exklusiv

smak och tillhör finare kretsar.

Kroppshållning: Avslappnad, men avståndstagande

Ansiktsuttryck: fundersam, lite besvärad, uns osäker

Tal 3: Han vill inte säga fel och vill framstå som intelligent eftersom han behärskar ordval

som ”blindskär”.

Reflektion: Utomhusmiljön ger känslan av att Kungen fångas på flykt från reportern.

Inslag, 7.d: World Childhood Foundation, prinsessan Madeleine intervjuas angående att

jobba med drottningen.

Denotation – beskrivning

51

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Prinsessan Madeleine

Föremål: Stolar

Tal 1: Hon kom alltid hem och berättade oftast väldigt gripande historier med hennes möte

med med barnen som är väldigt utsatta å har väldigt jobbiga bakgrunder, ehm, så det väckte...

mitt engagemang väcktes nog där för ja menar i samma anda som hon berättade om om de här

barnen så berättade hon ju även att tack vare de här projekten å hjälp å stöd så kan man... ju

även hjälpa de här barnen eh å det va det som jag kände att ja man kan verkligen göra nåt... de

var nog där det började för mej. Ett möte som jag... aldrig kommer glömma, det tror jag inte

mamma heller, vi reste ehm, för några månader sen till Ukraina och eh... tog hand om eh... aa

om unga kvinnor å barn som just fallit offer för för trafficking, och de flesta blir inlurade i det

här och eh, för att göra en lång historia kort så... fick vi i alla fall tillfälle att träffa två flickor

som eh, hade blivit utsatta för trafficking å det var... de va ett väldigt s... starkt och gripande

möte med dom, dom va i samma ålder som mej och eh... berättade om deras… situation och

vad som hade hänt dom. Det var nåt som verkligen aa har satt fast vid mej fortfarande hur

dom… hur dom stod där med darrande röster åh eh tittade på mamma å tackade henne för att

de hade hjälpt till att stödja det här programmet som för annars dom sa att utan det skulle de

inte ha orkat gå vidare.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Brun blus, glittrande små örhängen, utsläppt hår

Färger: brun

Attribut: -

Miljö/sammanhang: Inomhus, bibliotek

Ljussättning: ljus från höger, ovanifrån

Kameravinkel: halvprofil

Skärpa/blickriktning: god skärpa. Prinsessan tittar på reportern. Gör pauser ibland då hon

tittar ner i golvet

Tal 2: Hon talar engagerat men återhållsamt.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Brun färg skvallrar om att prinsessan vill tona ner sig själv. Hon är avslappnad

men vill göra ett seriöst och jordnära intryck.

52

Kroppshållning: Prinsessan sitter vid ett bord. Hon är avslappnad med händerna vilande i

knäet.

Ansiktsuttryck: Koncentrerad men med ett öppet ansikte.

Tal 3: Prinsessan är nervös för vilket intryck hon gör. Hon behöver bevisa sin intelligens för

oss, som om vi inte trodde på hennes kunskap. Samtidigt upplevs hon som uttråkad. Hon

spelar en roll som hon tror förväntas av henne.

Reflektion: Bibliotek kan symbolisera samlad kunskap, intellekt och forskning. Prinsessan

eller någon annan (troligtvis hovets pressavdelning) har valt miljön för att bilden av den

intellektuella prinsessan ska förstärkas.

Inslag 8.a: från Forsbergs skola – intervju med Carl Philip

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: okända personer, prins Carl Philip

Föremål: bil, mappar, planscher, papper, markörer

Tal 1: Ja, själva kraft e, m, asså, jag tror de är mer att att man ska ha något att bolla emot, som

en ledsagare, inte just att e dem här slutsemst, slututställningen har varit, just att det ska vara

ehm, människokraft eller naturkraft eller just så. Några har tolkat så men jag tror att ganska

många har inte gjort det. Jag tror att det mest har varit en säga ledsagare till de

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: prinsen bär jeans, marinblå tröja, vit och blårandig skjortkrage

skymtar fram. Övriga personer bär vardagliga kläder i jordfärger.

Färger: blå- vitrandig skjorta, brunt, svart, jeanstyg

Attribut: nej

Miljö/sammanhang: utställningshall

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: rörelse i rummet

Skärpa/blickriktning: god

Tal 2: prinsen förklarar vad utställningen handlar om, vilket tema studenterna har fått arbeta

med.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

53

Färgtolkning: Prinsen mer överklassklädsel än övriga med skjortan under tröjan.

Kroppshållning: prinsen tittar avslappnat ner på besökarna, de lyssnar intresserat.

Ansiktsuttryck: Prinsen har ett allvarligt ansiktsuttryck, besökarna ett intresserat.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och är inte riktigt säker på vad han vill förmedla, detta

förstärks av att han inte är i bild.

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag 8.b: forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: okänd person, ryggtavla

Föremål: varnings- upplysningsskyltar med motiv

Tal 1: Jag har e, fått följa med e Klara Kyrkas och deras så att säga hjälporganisation

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: klocka, sladd som är fasthakad i skjortan, penna

Färger: starkt i gult och rött

Miljö/sammanhang: utställningshall

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: närbild

Skärpa/blickriktning: god

Tal 2: prinsen berättar om hans bidrag och hur det växte fram.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: Mörk bakgrund, industrilokal, färggrann lampa i kontrast till okänd person

med mörka kläder.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och är inte riktigt säker på vad han vill förmedla, detta

förstärks av att han inte är i bild.

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

54

Inslag: 8.c forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: prins Carl Philip

Tal 1: eh för missbruk och hemlösa

Andra nivån - hur vi ser?

Färger: stickad mörkblå tröja, skjorta under.

Miljö/sammanhang: industrilokal

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: lätt profil

Skärpa/blickriktning: god, snett från höger

Tal 2: prinsen berättar om hans bidrag och hur det växte fram.

Kunglig vardaglighet: prinsen ser ut som vilken ung man som helst, men trots vardagliga

kläder finns en viss medvetenhet om klädkoder.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: sober men avslappnad, vardaglig

Kroppshållning: Avslappnad och på samma nivå som oss vanliga dödliga.

Ansiktsuttryck: Avslappnat och öppet, en uns nervositet anas men mer på hur han talar.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag: 8.d forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Föremål: svart-vitt foto

Tal 1: e och e främst då vid plattan och deras kyrka, eh så. Jag har följt med dem som sagt

och öh fotat.

55

Andra nivån - hur vi ser?

Färger: svart-vitt foto som föreställer två sargade händer som håller en liten fågelunge.

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: stillbild på fotografiet

Skärpa/blickriktning: god

Tal 2: prinsen berättar om hans bidrag och hur det växte fram.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: det svart-vita fotot gör ett starkt intryck.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och är inte riktigt säker på vad han vill förmedla, detta

förstärks av att han inte är i bild.

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag: 8.e forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Föremål: mapp med pappersdokument

Tal 1: deras arbete men också liksom det mötet som dom gör då med de här personerna

Andra nivån - hur vi ser?

Ljussättning: takbelysning och kamerablixt

Kameravinkel: uppifrån inzoomning närbild

Skärpa/blickriktning: god

Tal 2: prinsen berättar om hans bidrag och hur det växte fram.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: den röda mappen skvallrar om att vi inte får ta del av något. Vi får inte se

innehållet.

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och är inte riktigt säker på vad han vill förmedla, detta

förstärks av att han inte är i bild.

56

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag: 8.f forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: samma som 8.b

Föremål: samma som 8.b

Tal 1: a eeh jag måste...

Andra nivån - hur vi ser?

Färger: samma som 8.b

Ljussättning: samma som 8.b

Kameravinkel: samma som 8.b

Skärpa/blickriktning: samma som 8.b

Tal 2: prinsen tar eget initiativ

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: samma som 8.b

Tal 3: prinsen slappnar av och tar eget initiativ.

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag: 8.g forts från Forsbergsutställningen

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

se 8.c

Tal 1: säga e bilderna har blivit väldigt bra eh m och eh jag har ju en bra bollplank eh till

pappa då eh som är jätteduktig eh äh men det är kul...

Andra nivån - hur vi ser?

57

Färger: samma som 8.c

Ljussättning: samma som 8.c

Kameravinkel: samma som 8.c

Skärpa/blickriktning: samma som 8.c

Tal 2: prinsen berättar något personligt och öppnar upp och blir personlig. .

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: samma som 8.c

Tal 3: prinsen snubblar lite på orden och men vet nu vad han vill förmedla.

Reflektion: prinsen fångas i en vardaglig, okunglig miljö med människor med vardaglig

klädsel. Hans röstpålägg som är något osäkert förstärks av rörliga bilder. Det upplevs som

vardagligt och lättsamt.

Inslag: 9.a Kungaparet på lunch hos det amerikanska presidentparet i Vita Huset

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: tre okända män, det amerikanska presidentparet

Föremål: två flaggor

Tal 1: presidenten, m, mycket vänlig att ta tid att bjuda in Drottningen och mig. Vi hade så att

säga en privat lunch

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: uniform, kostym, dräkt, uniformsmössa, slips

Färger: svart, mörkblå, röd-lila, klarröd, ljusblå, vit, guldinslag

Attribut: -

Miljö/sammanhang: utanför det amerikanska presidentparets residens

Ljussättning: dagsljus

Kameravinkel: filmat snett från vänster

Skärpa/blickriktning: god skärpa

Tal 2: Kungen ursäktar sig lite för att han haft trevligt med den kontroversielle amerikanske

presidenten.

Historiska metaforer: flaggorna, männen i uniform

58

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: männen i uniform är i sina färgval strikta, seriösa, makt, auktoritet. Klara

färger – raka besked. Presidentens mörkgrå kostym signalerar en något mjukare ton. Den röda

slipsen sticker ut: jag är någon att räkna med! Presidenthustruns lila-röda dräkt säger: jag är

en mogen kvinna, jag har sett tragedier, jag har livserfarenhet. Jag är inte kunglig men ack så

nära.

Kroppshållning: Rakryggade, presidenthustrun håller sin man under armen. Vi hör ihop, han

leder mig (fast egentligen är det jag som stödjer honom).

Ansiktsuttryck: Lättsamt, inbjudande!

Tal 3: Kungen är påkommen! Han ska äta lunch med en kontroversiell man och han bara

måste förklara sig och argumentera för sin lunchträff. Personen han ska träffa är faktiskt både

mänsklig och trevlig, alla rykten till trots.

Reflektion:

Inslag: 9.b Kungaparet på lunch hos det amerikanska presidentparet i Vita Huset

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: okänd man

Föremål:

Tal: och e,

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: uniform, vit uniformsmössa med skärm, vita handskar, medaljer på

bröstet. Stora guldknappar.

Färger: svart, röda sömmar, guld, vitt

Attribut: -

Miljö/sammanhang: utomhus, utanför entrén till Vita huset.

Ljussättning: Dagsljus

Kameravinkel:

Skärpa/blickriktning: god skärpa, filmat snett från vänster

Tal 2: tvekan…

Förekomst av symboler, metonymi, metaforer, arketyper?

59

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: strikt, klara färger – raka besked, ädelt, någon att räkna med, auktoritet.

Kroppshållning: Rakryggad, på helspänn, händerna vilar i varandra. Han står i position.

Mucka inte med mig, jag försvarar detta revir!

Ansiktsuttryck: slutet, sammanbitet, tittar i koncentration, rakt fram.

Tal 3: tvekan förstärker intrycket av Kungens stress över hur han uppfattas för att ha tackat ja

till att träffa denna kontroversiella man.

Inslag: 9.c Kungaparet på lunch hos det amerikanska presidentparet i Vita Huset

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: presidentparet och kungaparet.

Föremål:

Tal: och e,

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: uniform, vit uniformsmössa med skärm, vita handskar, medaljer på

bröstet. Stora guldknappar.

Färger: svart, röda sömmar, guld, vitt

Attribut: -

Miljö/sammanhang: utomhus, utanför entrén till Vita huset.

Ljussättning: Dagsljus

Kameravinkel:

Skärpa/blickriktning: god skärpa, filmat snett från vänster

Tal 2: tvekan

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: strikt, klara färger – raka besked, ädelt, någon att räkna med, auktoritet.

Kroppshållning: Rakryggad, på helspänn, händerna vilar i varandra. Han står i position.

Mucka inte med mig, jag försvarar detta revir!

Ansiktsuttryck: slutet, sammanbitet, tittar i koncentration, rakt fram.

Tal 3: Kungen är osäker, vet inte vad han ska säga.

60

Inslag: 9d Kungaparet på lunch hos det amerikanska presidentparet i Vita Huset

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Okänd man

Föremål: Inga föremål

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: uniform, vit uniformsmössa med skärm, vita handskar, medaljer på

bröstet, stora guldknappar

Miljö och sammanhang: utomhus, utanför entrén till presidentpalatset

Ljussättning: dagsljus

Skärpa: god, filmat snett från vänster

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: strikt, klara färger, raka besked ädelt, någon att räkna, auktoritet

Kroppshållning: rakryggad, på helspänn, händerna vilar i varandra. Han står i position och

visar att han försvarar detta revir.

Ansiktsutryck: slutet sammanbitet, tittar i koncentration rakt fram

Inslag: 9e Kungaparet på lunch hos det amerikanska presidentparet i Vita Huset

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: presidentparet och kungaparet

Föremål: En bil

Tal 1: det var trevligt och otvungen samtal om både det ena och det andra. Och presidenten

var väldigt väl medveten om att jag är intresserad av miljöfrågor då frågade han om det och

framför allt om energifrågor som jag också tycker är väldigt spännande och även drottningen

visste han även hennes engagemang vad gäller ungdomar och barn och så vidare så att det

ledde till mycket samtal och diskussioner så det var trevligt.

Andra nivån - hur vi ser?

61

Klädsel och accessoarer: kungen bär kostym och slips, glasögon. Drottningen aprikosfärgad

kappa och sjal.

Färger: K: mörkblått, vinrött och vitt. D: aprikosrosa orange.

Attribut: glasögon (k) handväska (d)

Miljö/sammanhang: utanför presidentpalatset.

Ljussättning: samma som föregående

Kameravinkel: samma som föregående

Skärpa: samma som föregående

Tal 2: Låter förvånad över att samtalet med presidenten var så otvunget.

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: K: strikt, auktoritet och seriös, D: mjuk, varm, ungdomlig, frisk fläkt,

markerar att hon bär upp det faktum att hon lyser mer än alla andra – här kommer jag, ni vet

redan vem jag är!

Kroppshållning: raka ryggar, men avslappnad stämning. Alla utom kungen har händerna

utefter sidorna. Han korsar händerna över magen

Ansiktsuttryck: leenden, kungen ser något fundersam ut.

10.a Om Kronprinsessans UD-utbildning

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kronprinsessan Victoria, okända personer

Föremål: -

Tal 1: Det är riktigt skoj, är det

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel: kappa, halsband

Färger: svartvit bild

Miljö/sammanhang: klassfotografering utanför utrikesdepartementet

Ljussättning: dagsljus

Kameravinkel: snett från höger, rakt på

Skärpa: god

Kunglig vardaglighet: ja

62

Färgtolkning: -

Ansiktsutryck: leende men avvaktande, ler inför kamerablixtrarna

10b

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kronprinsessan

Föremål: böcker

Tal 1: just att det är personer som är väldigt engagerade och ö pigga på och entusiastiska,

pigga på att lära sig, pigga på att komma ut och hjälpa till när det gäller då UD eller, eller,

ambassader och så vidare och sen så läser vi mycket tillsammans med regeringskansliets

aspirantgrupp som dom har som fungerar lite på liknande sätt så att det är ju intressant å dom

har ju då sina platser redan på olika departement så man får en bra insikt då, de olika

departementen då genom deltagarna

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Svart långärmad tröja med bar hals och knappt synligt dekolletage.

Attribut: örhängen

Miljö/sammanhang: ett bibliotek, gissningsvis ett på UD

Kameravinkel: lätt profil

Skärpa/blickriktning: god/snett från höger

Konnotation – tolkning

Vad det säger oss?

Färgtolkning: svart – vardag – nedtoning

Kroppshållning: ganska avslappnad, något tillbakalutad (reserverad?). Uppsträckt haka

Ansiktsuttryck: seriös, koncentrerad, vaktar sin tunga, hit men inte längre.

Inslag 11: Kronprinsessan besöker ett djursjukhus söder om Stockholm

Ingen intervjuas

Inslag 12: Kungaparet gör statsbesök i Kina

Ingen intervjuas

63

Inslag 13: Den svenska järnvägen 150 år

Ingen intervjuas

Inslag 14: Kungaparet gör statsbesök i Kanada

Ingen intervjuas

Inslag 15: Ny belysning på slottet

Inslag 15a: forts ny belysning på slottet

Denotation – beskrivning

Första nivån - vad vi ser?

Personer: Kungen

Föremål: Mikrofon

Tal 1: Det var ju en ganska lång tid, jag tre o vi i Stockholm, m f vi måste vänja sig vid att det

tar en stund, en kvart ungefär innan re får upp rätt temperatur i de här lamporna som ger ett

fint ljus till till till Stockholms slott å det är väl underbart att äntligen fått eh vår vår verkligen

vår klenod å kulturarv på nåt sätt upplyst på det här sättet så att alla fina arkitektoriska fina

finesser på fasaden. Man kanske inte kanske se på dan hur det är ett mer ju platt ljus, dagsljus,

men nu händer saker. Jag jag tycker det är väldigt spännande ”men, men då kanske folk tror

att det är måste ju vara oerhört dyrbart nu för Stockholms stad att hela Stockholms slott nu ska

vara upplyst varje kväll.

Andra nivån - hur vi ser?

Klädsel och accessoarer: Mörk kostym granitgrå slips vit skjorta

Miljö/sammanhang: Fönster mot skeppsbron (Grand Hotel)

Ljussättning: Strålkastarljus snett ovanifrån

Kameravinkel: Från bröstet och uppåt, lätt profil

Inslag 15b: forts ny belysning på slottet

Allt samma

Tal 1: Det roliga är att jag kommer ihåg när vi började diskutera på 80-talet nån gång va

Inslag 15c: forts ny belysning på slottet

Allt samma fast inzoomat

64

Tal 1: och e då, då var ju tyvärr e diskussionerna i mitten av den här energikrisen och då

skulle det ha gett fel signaler

Inslag 15d: forts ny belysning på slottet

Allt samma som b

Tal 1: och sen har det gått lång tid sen dess och med ny armatur skulle man kalla det för med

nya möjligheter att belysa det har så har det faktiskt m det har gått ner. Det drar väldigt lite

ström faktiskt. Fråga mig inte varför.

65