Autonoma Drift- och Underhållsfordon för CykelstråkAnna Carlsson Tekn. Dr. Viveca Wallqvist Tekn. Dr. CIT – Stiftelsen Chalmers Industriteknik SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BAKGRUNDÖkad cykelpendling

Positiva Effekter- Miljö- Hälsa

Sedan 2008 utgör cyklister den största gruppen av skadade väg-trafikanter som vårdas på sjukhus[VTI (2013) rapport 801]

=>Cyklar

Bilar

Negativa Effekter- Olyckor- Skador

BAKGRUNDKan man få fler att cykla och

samtidigt minska risken för olyckor och skador?

”Om cykeln är på väg att bli ett fullvärdigt alternativ till personbil och kollektivtrafik så bör denna säsongsvariation minska.” [TRAFA (2015) rapport 2015:14]

Dubbelt så många cykelresormaj–okt jämfört med nov–apr[TRAFA (2015) rapport 2015:14]

=>

Detta återspeglas även i skadestatistiken[VTI (2013) rapport 801]

=>=> ~90% i tätort=> 8 av 10 i singelolyckor=> 44% pga brister i DoU*

*Drift- och Underhåll

=> Var tredje pga halka

Allvarligt skadade cyklister:[VTI (2013) rapport 801]

BAKGRUND

Tid på dygnet

Förd

elni

ng

Allvarligt skadade cyklister (singelolyckor pga halka på is/snö)

Kan man få fler att cykla och samtidigt minska risken för olyckor och skador?

Allvarligt skadade cyklister:[VTI (2013) rapport 801]

Hälften av halkolyckorna på is/snö inträffar på morgonen mellan kl. 6−10

=>

Viktigt att säkerställa god halkbekämpning före kl. 6

=>

SYFTEAutonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark

Pågående FFI-finansierad förstudieProjektledare: Viveca Wallqvist (SP)Mål: Skapa underlag för större projektansökan

=>

Förberedelser pågår för en större projektansökan Planerat: Hösten 2016Mål: Ta fram en körbar prototyp

=>

RESULTAT FÖRSTUDIE

Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark

Dagens metoder för drift- och underhåll

Nyttor med autonoma drift- och underhållsfordon

=> Även till nytta för fotgängare och andra trafikantgrupper

=> Har begränsningar=> Kräver intensiva arbetsinsatser på obekväma arbetstider

=> Kontinuerligt underhåll/övervakning + Komplement

=> Förbättrad arbetsmiljö

=> Frigör resurser från vården (minskad skaderisk + ökad folkhälsa)

=> Behöver inte ta pauser; kan köra på obekväm arbetstid

RESULTAT FÖRSTUDIE

Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark

Frågeställningar – Exempel

*Dagens metod: Personalkostnad ~50% av kostnaden (=grov uppskattning)

=> Konfliktsituationer (cyklist, gångtrafikant, etc)=> ”Misuse” (hackning, tolkning, …)=> Körförhållanden & Körscenarier=> Detektion, Optimering & Kvalitetssäkring=> Användningsområden (säsongs-/ branschoberoende)=> Kostnader*

Robotmaskiner (snöröjning, gräsklippning)(Exempel: http://robotnyheter.se/2014/11/29/har-ar-robotarna-som-skoter-snorojningen/#more-28646)

STATE-OF-THE-ART

Sopsaltning (=vald snöröjningsmetod)

Har visat på god effekt [Niska & Blomqvist (2016)]

Två varianter:

*Fördel: Olika redskap kan kopplas på beroende på säsong(gräsklippare, grus- och lövsopare, transportörer, …)

Flygplatssnöplog (Yeti, Øveraasen) (http://www.dagbladet.no/2015/10/27/nyheter/okonomi/hegnarno/snomaking/avinor/41695064/)

1) Integrerat i fordon2) Kopplat till redskapsbärare*

[Niska & Blomqvist (2015) VTI-notat 29]

SaltlösningRedskapsbärareSopning

IDÉSKISS

Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark II

=> Teknik från fordonsindustrin (radar/LIDAR/kamera + DGPS + IKT)

=> Flera användningsområden (snöröjning, renhållning, cykelväg, flygplats, gräsklippning, inspektion, …)

=> Elektrifiering (miljö, buller, manövrerbarhet)

Utformning=> Redskapsbärare=> Autonom drift=> Sensorpaket för positionering, uppkoppling, monitorering=> Iterativt (Prototyp 1.0, prototyp 2.0, …)

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN

Arbetet har utförts med stöd från programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, FFI