Geologi

Geografi 3

Österledskolan

Innehållsförtecknin

Sidan 2

g1. Jordytan formas.........................................................................3

Jordens inre............................................................................................................3Geologi som vetenskap..........................................................................................3Kontinentaldrift......................................................................................................4Jordbävningar.........................................................................................................4Vulkaner.................................................................................................................5Uppgifter................................................................................................................6

2. Jordytan omformas....................................................................7Bryta sönder - flytta - bygga upp igen....................................................................7Vatten.....................................................................................................................7Vatten och is..........................................................................................................7Isen......................................................................................................................... 8Inlandsisen.............................................................................................................8Uppgifter..............................................................................................................10

3. Vårt klimat..............................................................................11Klimatzoner..........................................................................................................11Uppgifter..............................................................................................................12Atmosfären...........................................................................................................13Temperatur - varmt eller kallt..............................................................................14Kallare högre upp.................................................................................................14Havet jämnar ut...................................................................................................14Luft i rörelse.........................................................................................................15Luftens tryck........................................................................................................15Uppgifter..............................................................................................................16

4. Olika klimatområden................................................................17Den tropiska zonen..............................................................................................17De stora grässlätterna..........................................................................................18Sol och torka i jordens öknar................................................................................19Den tempererade zonen.......................................................................................19Polarzonen............................................................................................................20Uppgifter..............................................................................................................22

5. Vattnet i naturen.....................................................................23Vattnets kretslopp................................................................................................23Varför regnar det?................................................................................................24Var regnar det?....................................................................................................24Uppgifter..............................................................................................................25

Sidan 3

1. Jordytan formasJordens inre

Jorden är mer än 4 000 miljoner år gammal. Från början var den ett glödande klot. Nu har ytan på klotet svalnat. Det är på ytan, på jordskorpan, som vi människor lever och bor. Jordskorpan är bara ett tunt skal, sex-sju mil tjockt. Under det finns ett tjockare lager. Vi kallar det manteln.

Varmare och varmare blir det, ju längre in man kommer. Den innersta delen av klotet kallas kärnan. Värmen i den får järnet där att flyta. Längst in är det kanske 4 000 grader varmt. Dit in är det mera än 600 mil.

Jordens inre är inte lugnt. Där finns det krafter som gärna ställer till det. Då blir det jordskalv och vulkanutbrott. Vår jordskorpa har det inte så lätt. Den skakar, den spricker och får sina veck.

Geologi som vetenskapFrån första början trodde geologerna att jorden var skapad av Gud

precis så som den ser ut nu, med kontinenter, berg, hav och floder på samma platser som de är idag. Det var ju så det berättades i Bibeln. Geologerna kunde dock inte riktigt förklara varför jordbävningar och vulkanutbrott inträffade. Man behövde bättre kunskap om jorden som stämde överens med verkligheten.

Sidan 4

I början av 1900-talet började geologer ifrågasätta Bibelns berättelse om jordens ursprung, främst en geolog som hette Alfred Wegener. Han hade en ny tanke: alla kontinenterna egentligen hade suttit ihop för länge, länge sedan (för 100–200 miljoner år sedan). Han kallade denna ”urkontinent” för Pangea.

KontinentaldriftDet som sedan hände var att denna kontinent sprack upp i stora

bitar som fortfarande ”flyter” omkring. Det finns tolv stora plattor och några mindre som rör sig med c:a 5 cm per år nuförtiden. Vissa kontinentalplattor håller på att krocka – där bildas bergskedjor som Himalaya (som uppstår p.g.a. att Indien krockar in i Asien). Där de glider isär bildas djupa sprickor där lava väller upp ur jordens inre. Det bildas vulkaner. Där plattorna gnids mot varandra blir det ofta jordbävningar (exempelvis i Turkiet, Japan och Mexico).

Även Sverige har flyttat på sig – en gång låg Sverige vid ekvatorn – raukarna på Gotland är rester av urgamla korallrev!!

JordbävningarDet händer någonstans på

jorden varje dag. Krafterna i jordens inre är i farten. Jordskorpan har sina svaga

Sidan 5

ställen. Där sätter krafterna in stöten. De trycker på. Det blir ett jordskalv eller jordbävning som det också kallas. Jordytan börjar skaka. Ibland känns det lätt, som en darrning. Ofta är skalvet mycket tydligt. Någon gång är jordskalven otäckt starka. Jordskorpan spricker sönder. Hus rasar ihop. Gator och vägar förstörs. Människor dör. Många, många förlorar sina hem.

I Sverige är jordskorpan inte svag utan stark. Vi klarar oss ändå inte ifrån mindre skalv. Någon gång varje år skälver jorden till, även här.

VulkanerEn kastrull står på spisen. Den är full med vatten. Locket är på.

Vattnet kokar. Trycket i kastrullen ökar. En del vatten söker sig bort. Locket lyfts. Kokande vatten tar sig ut. Med vår jord är det som med kastrullen. Trycket i klotet ökar. Det börjar bli för stort. En del av det glödheta smälta berget, magman, får inte plats i jordens inre. Den letar efter något ställe i jordskorpan att ta sig ut.

En vulkan är ett sådant ställe. Vulkanen får ett utbrott. Marken skakar. Det fräser och dånar. Ur vulkanens hål, kratern, slungas gas och rök, aska och stenar. Ut flyter det smälta berget. Nu kallas det lava. Lavan kan ställa till med mycket stora skador innan den stelnar. Idag har jorden 450 aktiva vulkaner. Flera av vulkanerna finns på Island.

Sidan 6

Uppgifter

1. Vad heter jordklotets olika delar? Rita pilar till rätt ställe…

2. Varför blir det jordbävningar

ibland?____________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Sidan 7

3. Vad var Pangea?__________________________________________________________

___________________________________________________________________________

2. Jordytan omformasBryta sönder - flytta - bygga upp igen

Att bryta sönder jordytan klarar naturen själv. Den saknar inte krafter. Vittring kallas det. Vatten, is och vind förändrar jorden.

VattenFrån pyttesmå sandkorn till stora

stenar. När vattnet sätter fart följer de med. Bäckar, åar och floder bjuder på resan. Många mil bort. Där tar resan slut. Då är det dags för sanden, gruset och stenen att bygga upp ny mark.

Vatten och isIbland hjälps krafterna åt. Då kan hela berg försvinna. Så här går

det till:

1) Vatten rinner ned och fyller en spricka i berget.

2) Kylan kommer.

3) Vattnet blir till is.

4) Isen vill ha mera plats. Den spänner ut sig.

5) Berget spricker sönder och blir till sten, grus och sand.

Sidan 8

IsenTemperaturen kryper under noll. Vinter! Det nästan luktar kyla av

ordet. Inte bara du och jag fryser, det gör regndropparna med. De fryser till snöflingor. Det börjar snöa. Snön kan försvinna bort eller bli kvar lång tid.

Vid havet är det ont om kyla. Där töar snön lätt bort. Bor du på en höjd får du det kallare. Snön håller sig envist kvar. Månad efter månad. Högt upp i bergen väntar snögränsen. Ovanför den hinner snön aldrig att smälta undan. Marken är vit. Året om. Ny snö lägger sig på den gamla. I dalar och skrevor trycks snön ihop och blir tung. Den blir till is. En isström - en glaciär - växer fram. Sakta, sakta rör sig isen ned genom dalen. Hela tiden slipar den och sliter på den mark den glider över.

InlandsisenEtt tjockt täcke av is. Över hela Sverige. En inlandsis. Kan du

tänka dig det? Så har det varit mer än en gång. För länge sedan. Från fjällen i norr kom den. En väldig isström. Sakta och säkert lade sig isen över Sverige. Hela berg klämdes sönder. Blev till stenar, grus och sand. Isen slet bort stora bitar av berget. Dessa hade bara att glida

Sidan 9

med. Långt bort. Du ser dem ofta i skogen. Vi kallar dem flyttblock. Allt följde med när isen drog fram.

Värmen kom tillbaka. Isen smälte bort. Kvar blev lera, sand, grus och stenar i en enda röra. Allt det som varit fastfruset i isen. Du kan finna det nästan överallt, vi kallar det moränmark.

Uppgifter1. Regnvatten fyller en spricka i berget. Kylan kommer. Vad händer?________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Sidan 10

2. Vad är ett ”flyttblock”?____________________________________________________

___________________________________________________________________________

3. Vad är en glaciär?_________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4. Vad betyder vittring?______________________________________________________

___________________________________________________________________________

5. Berätta kort om inlandsisen!______________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

6.

Sidan 11

3. Vårt klimatBegreppet ”klimat” berättar hur vädret brukar vara under en årstid

på en viss plats. ”Väder” är det vi har varje dag; det kan regna, vara blåsigt, molnigt eller solsken. Vädret kan variera väldigt mycket – men hur brukar vädret vara i Halmstad på vårarna? Svaret man får på den frågan handlar om klimatet – hur en normal vår är i Halmstad. För att kunna beskriva klimatet måste man kolla hur vädret har varit förr om åren – man brukar titta 30 år bakåt i tiden och ta ett genomsnitt av nederbörd (regn och snö) och temperatur.

För att beskriva en orts klimat gör man ett så kallat klimatdiagram. Det innehåller uppgifter om ortens medeltemperatur och genomsnittliga regnmängder för varje månad för de senaste 30 åren.

Sidan 12

KlimatzonerJorden brukar delas in i fyra klimatzoner – och den tydligaste

skillnaden mellan de olika zonerna är temperaturen. Inom en zon är det liknande klimat.

o Polarzon: Kallt! Medeltemperaturen aldrig över +10°C.

o Tempererad zon: Frostrisk stor del av året. Varmaste

månaden över +10°C. Sverige ligger i denna zon.

o Subtropisk zon: Liten risk för frost. Varmaste månaden över

+20°C.

o Tropisk zon: Frostfritt. Alla månader över +18°C.

Klimatzonerna delas in i mindre zoner mycket beroende på hur nära havet man är (havet jämnar ut temperaturerna och ger mer nederbörd). Så är t.ex. den tempererade zonen indelad i fastlandsklimat (kallare vintrar och mindre nederbörd) och kustklimat (jämnare temperatur och mer nederbörd). Halmstad har alltså kustklimat inom den tempererade zonen.

Uppgifter1. Vad är det för skillnad på väder och klimat?__________________________________

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

Sidan 13

2. Hur påverkar närheten till havet klimatet?____________________________________

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

3. Beskriv fastlandsklimat______________________________________________________

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

4. Hur gör man ett klimatdiagram?______________________________________________

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

AtmosfärenDu ser den inte. Ändå finns den runt omkring dig. Du klarar dig inte

utan den. Vad är det då som är så viktigt? Jo, luften naturligtvis! Livet på jorden måste ha luft. Den finns i ett lager runt jordklotet. Luftlagret - atmosfären - är tunt. Tänk dig vårt klot stort som ett äpple. Atmosfären är då inte tjockare än skalet på äpplet. Jordens dragningskraft håller kvar luften. Den skulle annars försvinna ut i rymden.

Luften är en blandning av flera gaser. Syret är en av gaserna. För oss är det livsviktigt. Luften ger oss inte bara syre. Den skyddar också. På dagen hindrar den solens strålar från att bränna upp oss. Om natten håller den kvar solvärmen.

Sidan 14

Vårt väder bildas i den luft som ligger närmast jordytan. Det är här som moln, regn, snö och vind blir till. 10-15 kilometer upp i atmosfären finns ett lager av gasen ozon. För oss är den gasen av stort värde. Den skyddar mot solens skadliga strålning. Det tunna ozonlagret hotas av människan. Vi släpper ut freongaser som förstör ozonet. Du har säkert hört talas om ”ozonhål”.

Temperatur - varmt eller kalltDu vet att jorden har varma och kalla områden. Vid ekvatorn är det

alltid mycket varmt. 25 plusgrader är en vanlig temperatur året om. Nordpolen och Sydpolen har ofta 40 grader kallt på vintern. Sommarens temperatur stannar där vid några plusgrader. Antarktis har världsrekord i kyla. Hela 89 minusgrader har mätts upp där. Värmerekordet håller Saharaöknen i Afrika. En gång var det nästan 58 grader varmt där.

Kallare högre uppBergiga trakter är kallare än låga områden. Vad beror det på? Jo,

luften blir tunnare ju högre upp du kommer. Den tunna luften värms mindre än luften på låg höjd. Det här märks tydligt vid ekvatorn. På de låga slätterna där är det varmt. De högsta bergens toppar har snö året om.

Sidan 15

Havet jämnar utVår landyta blir fort uppvärmd på våren. Den tappar också värmen

snabbt när hösten kommer. De som bor långt från havet får därför varma somrar och kalla vintrar. Vi talar om fastlandsklimat.

Havet gör tvärtemot landytan. Vattnet håller kvar vinterkylan på våren. Under hösten släpper det långsamt ifrån sig sommarvärmen. Längs kusterna får man svala somrar och milda vintrar. Här är det kustklimat.

Luft i rörelseHåll händerna över ett värmeelement. Du känner hur den luft som

värmts upp stiger mot taket. Vid taket strömmar den ut i rummet. Luften börjar snart att tappa värme. Den sjunker mot golvet och rör sig mot elementet. Luften värms där upp igen. Den gör en ny tur runt i rummet. Hela tiden sprider luften värmen från elementet.

Samma rörelse som i rummet sker ute i atmosfären. Värmen vid ekvatorn får luften att stiga. Den rör sig mot norr och söder. Luften avkyls snart. Den sjunker och strömmar åter mot ekvatorn. Det känns att luften rör sig. Det blåser ju!

Luftens tryckLuftlagret, som finns runt jorden, trycker på människan. Trycket är

mycket stort. Det är som vikten av en järnvägsvagn. Vi klarar det trycket! Det beror på att vi har samma tryck inne i vår kropp.

Sidan 16

Lufttrycket är inte lika överallt. Olika platser har olika lufttryck. Det mäts med en barometer. Det normala lufttrycket är 1 013 hPa. hPa är en förkortning för hektopascal. Bokstaven c uttalas här som k.

Väderrapporten i TV visar på lågtryck och högtryck. Ett område med lågtryck har brist på luft. Ett högtryck har överskott. På sommaren längtar vi efter luft med högt tryck. Vid högtryck blir

vädret oftast varmt och soligt. Under vintern ger högtrycket kallt och torrt väder. Lågtryck för ofta med sig regn eller snö och blåst.

Uppgifter1. Vad är atmosfären?_______________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

2. På vilket sätt skyddar luften oss?__________________________________________

___________________________________________________________________________

Sidan 17

3. Hur rör sig luften ovanför ett varmt element? _____________________________

___________________________________________________________________________

4. Vad är lufttryck? __________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4. Olika klimatområden

Nu gör vi en tur ut i världen. Vi ska besöka några områden med olika klimat. Vi är också nyfikna på hur människor och djur lever där.

Den tropiska zonenNära ekvatorn är det alltid mycket varmt och fuktigt. Solen står

högt på himlen. Marken och luften värms upp mycket. Året om är det runt 25 grader varmt i skuggan.

Här regnar det nästan varje dag. Värmen får vattnet att avdunsta fort. Det blir vattenånga. Regnmolnen fyller snart himlen. Fram på eftermiddagen kommer åskan och skyfallen.

Sidan 18

Vi har vår, sommar, höst och vinter i Sverige. Vid ekvatorn finns inga årstider. Klimatet är så gott som lika hela tiden. Det växer så det knakar. Den tropiska regnskogen breder ut sig.

Här i regnskogen växer hundratals olika slags träd. Enorma mängder av gröna växter slåss om utrymmet. Marken är täckt av lianer och snår. Det är mycket svårt att ta sig fram genom skogen. Här finns ormar, fåglar och insekter. Stora djur söker sig sällan hit.

Regnskogens klimat är inte vänligt mot besökare. Bara de människor som bott här hela sitt liv klarar fukten och hettan. För invånarna är svedjebruket viktigt. Man bränner ned en del av skogen och odlar i askan. Den är näringsrik. Men jorden blir snart utsugen. Den kan inte längre ge näring åt växterna. Därför flyttar människorna på sig. Det är dags att bränna ned en ny del av skogen.

Sidan 19

De stora grässlätternaNorr och söder om regnskogen är klimatet hett men inte så fuktigt.

Temperaturen är hög. Termometern visar året om mellan 20 till 30 grader i skuggan.

De tropiska regnen faller också hår. Men de gör ett uppe- håll under året. Området får en torrtid. Torrtiden sätter stopp för regnskogen. Här är det i stället savann och stäpp.

Savannen består mest av högt gräs. En och annan dunge med träd finns där. Stäppen är torrare än savannen. På stäppen växer mest glest, torrt gräs och buskar.

Afrikas savanner är kända för sin rikedom på djur. Här betar bufflar, elefanter, noshörningar, giraffer och sebror. I det höga gräset strövar lejon och leoparder omkring. De är på jakt efter byte.

Sol och torka i jordens öknar

Sidan 20

Vid vändkretsarna möter vi jordens största öknar. Här bestämmer högtrycken vädret. Solen skiner. Luften är torr och klar. Dagarna är heta men nätterna kan vara kalla. Här är bristen på vatten stor. Det regnar mindre än 250 mm om året. Klimatet är tufft för växterna. Det är inte många växter som kan leva här.

Människan har det inte heller lätt i öknen. Det är svårt att. bo kvar på samma plats. På några få ställen går det bra att bo. Det är i oaserna. Där finns det vatten. Den torra öknen saknar inte helt befolkning. Här finns ökenfolk som vandrar omkring i kanten av öknen. De är hela tiden på jakt efter mat åt sina får, getter och kameler.

Den tempererade zonenDe västra delarna av Europa har kustklimat. Vintrarna är milda.

Det snöar sällan. Somrarna blir aldrig riktigt varma.

Sidan 21

De inre delarna långt från kusten får fastlandsklimat. Det är ett hårdare klimat än kustklimatet. Vintern blir kall och sommaren varm. Här finns stora områden med barrskog. Barrträden tål de kalla och torra vintrarna.

Medelhavet har sitt eget klimat. Somrarna där är heta och torra. Det är inte bra för jordbruket. Men många semesterfirare gillar medelhavsklimatet. På vintern kommer låg trycken från Atlanten in över området. Det blir vinterregn. I bergen brukar det snöa.

Sidan 22

PolarzonenVid Nordpolen och Sydpolen är klimatet arktiskt. Här är det kallt

och ovänligt. Vintern är lång med mycket lite sol. Sommaren är kort. Det blir aldrig riktigt varmt.

Antarktis vid Sydpolen är nästan helt täckt av is. Här bor inga människor.

I norr tar Arktiska oceanen upp den mesta ytan. Havet är täckt av is. Ett landområde i norra polarområdet kallas Nordkalotten. Till Nordkalotten hör de norra delarna av Sverige, Norge och Finland. Marken är frusen året om. Tjälen går inte ur marken. Inga träd kan växa här. De växter som klarar livet på tundran är gräs, blommor, ris och buskar. Fast det är så kallt bor människor här.

Sidan 23

Uppgifter1. Beskriv regnskogen.______________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

2. Hur ser det ut på savannen?______________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

3. Beskriv de tre klimatområdena som finns i Europa.________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4. Varför växer det inga växter i Antarktis?___________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Sidan 24

5. Vattnet i naturenJorden har sitt förråd av vatten. Mängden vatten i förrådet

förändras aldrig. Det bildas inget nytt vatten, inget vatten försvinner.

Vattnets kretsloppHavet tar hela tiden emot vatten. Det kommer från floderna och

från regnet som faller över havsytan. Havet förlorar också mycket vatten. Stora mängder avdunstar bort. Det försvinner upp i luften som vattenånga. Vattenångan är en liten men viktig del av vattnet i naturen. Den kommer inte bara från havet. Vattenångan kommer också från marken, sjöarna och alla växterna.

Vattenångan blir till moln. Med hjälp av vinden rör sig molnen fram genom luften. Molnresan tar slut efter några dagar. Det vatten som avdunstade bort faller till jordytan.

Sidan 25

Varför regnar det?Mycket av vattnet i luften är osynlig vattenånga. Luften klarar av

att hålla den kvar. Den förmågan är inte alltid lika stor. Varm luft kan hålla kvar mer fuktighet än kall luft.

Den varma luften stiger uppåt. Luften blir då kallare. Den osynliga vattenångan blir till små vattendroppar. Dropparna bildar moln eller dimma. Molnen möter berg. De tvingas att stiga högre. Det blir kallare och kallare. Snart klarar inte molnen av att hålla kvar vattnet. Det faller ner som regn, hagel eller snö.

Var regnar det?Det mesta av regnet faller över havet.

Landytan får bara en femtedel av nederbörden. En del områden får mycket regn. I andra områden är det torka nästan året om.

Sidan 26

Vi kan ta ett exempel: De fuktiga havsvindarna når Himalayas södra sluttningar. Här kan det under sommaren komma 12 000 mm (12 meter!) regn. Områden norr om Himalaya regnar det mycket lite. Där är det regnskugga. Havsvindarna har redan tappat sitt regn. Det föll ned på den andra sidan av det höga Himalaya.

I ett bälte runt ekvatorn regnar det mycket. Här faller det varje år mer än 2 000 mm regn. Polartrakterna hör till de torra områdena.

Uppgifter1. Berätta om vattnets kretslopp i naturen.__________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

2. Hur bildas moln? _________________________________________________________

___________________________________________________________________________

3. Varför släpper molnet iväg regn?__________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4. Varför regnar det så mycket på Himalayas södra sida?____________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Sidan 27