Ett arbetshäfte för åk 8

Samhällskunskap 4

Så styrs Sverige

Anj vt 16

Österledskolan

Sidan 2 av 23

1. Sverige är en demokratiSverige är en demokrati. Ordet demokrati

kommer från grekiskan och betyder folkvälde eller folkstyre. Att Sverige är demokratiskt innebär alltså att svenska folket får vara med och bestämma över hur Sverige ska styras. Det gör vi när det är val vart fjärde år – då utser folket vilka personer och vilka partier som ska vara med i riksdagen – alltså vilka som får bestämma de kommande fyra åren, fram till nästa val. Tycker det svenska folket att riksdagen har gjort ett dåligt jobb kan vi rösta så att de blir en ny riksdag efter nästa val.

Bara för att ett land kallar sig demokrati betyder inte det att alla länder styrs på exakt samma sätt. Vi i Sverige har en version av demokrati, USA har en annan version, Storbritannien en tredje. Vissa länder är monarkier (de har en kung eller drottning som statschef) och andra är republiker (de har en vald president som statschef). Vissa presidenter har väldigt mycket makt (som USA:s president) medan andra inte har någon politisk makt alls (som ex. Tysklands president).

Två typer av demokratiDet finns två typer av demokrati kan man säga: direkt och

indirekt.

● Direkt demokrati: vid ex. klassråd röstar alla direkt och man kommer snabbt fram till ett beslut. Om klassen ska välja mellan en klassresa till Liseberg eller Tivoli så vinner det förslaget som får flest röster. Så fungerar det fortfarande i mindre sammanhang (i föreningar, vissa byar i Schweiz etc.)

Sidan 3 av 23

● Indirekt eller representativ demokrati innebär att man väljer en representant som får rösta i ens ställe. Ett exempel kan vara att klassen väljer en representant till elevrådet som får rösta för hela klassen. Ett annat exempel är vid riksdagsval – jag röstar fram en person som får lov att rösta i riksdagen i mitt ställe (så slipper jag åka dit varje gång det ska röstas). Man överlämnar alltså rätten att besluta till någon annan.

Olika åsikter i en demokratiI en demokrati är det viktigt att alla människor har samma

värde, att de har lika mycket att säga till om (allmän och lika rösträtt). Dessutom är det viktigt att alla åsikter kan framföras och diskuteras. Därför har vi fria massmedier, åsiktsfrihet och yttrandefrihet i Sverige.

Om nu alla ska få ha vilka åsikter som helst är det viktigt att man i en demokrati kan respektera och tolerera varandra. Man får inte slå någon på käften för att den inte tycker som man själv. Man måste kompromissa, samarbeta och acceptera beslut som är tagna i demokratisk ordning även om man inte är helt överens. Lever man i en demokrati får man följa demokratins ”spelregler”.

En demokrati kan råka ut problem: om en stor del av folket inte bryr sig och slutar delta i val - då kan man säga att dessa inte har någon representant i riksdagen (och då kanske de känner att de inte behöver följa demokratiska beslut). Vad ska man göra med ett politiskt parti som ställer upp i val och vill avskaffa demokrati (som nazisterna i Tyskland åren före det andra världskriget)?

DiktaturI romarriket valde man ibland en diktator som fick styra

enväldigt (på egen hand) en viss tid. Detta gjorde man när det var kris eller krig. Efter ett halvår fick man avgå som

Sidan 4 av 23

diktator.

Nutidens diktatorer avgår inte efter sex månader. I många länder har militärerna tagit makten – det kallas militärdiktaturer. Det har funnits i både Europa (exempelvis Portugal, Spanien, Grekland ända fram till 1970-talet) och nästan hela Sydamerika och många länder i Afrika. I en del arabiska länder är all makt samlad hos en kunglig familj. På bilden ser du Idi Amin som var en riktigt ruskig diktator i Uganda på 1970-talet.

I en diktatur är det endast de styrandes vilja som gäller. Vanligt folk har ingenting att säga till om och riktiga, demokratiska val förekommer inte. Det är vanligt att människor som protesterar ”försvinner” in i fängelser eller mördas. Censur (kontroll över massmedierna) införs så att bara diktatorns åsikter kommer fram till befolkningen.

Demokrati i SverigeAtt Sverige ska ha en riksdag och

en regering som utses genom val står i våra grundlagar som är de viktigaste lagarna i Sverige. Den grundlagen som handlar om riksdag och regering heter Regeringsformen och förkortas RF. Där står det bland annat att ”All offentlig makt utgår från folket" och "Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val”.

Tre val på samma dagVilka ska få makten att styra Sverige? Det bestämmer det

svenska folket vart fjärde år genom att rösta. Valen sker alltid på samma dag: den andra söndagen i september. Då är det val till:

● Riksdagen

● KommunfullmäktigeSidan 5 av 23

● Landstingsfullmäktige

Riksdagen. Till riksdagen väljs 349 ledamöter från hela landet. Riksdagen stiftar (bestämmer) alla lagar som gäller i Sverige. Riksdagen beslutar också om statens inkomster (hur mycket skatt folket ska betala m.m.) och utgifter (hur statens alla pengar ska användas – skolor, sjukvård eller militären m.m.).

Kommunfullmäktige. Sverige har omkring 290 kommuner och Halmstad är en av dem (den 19:e största kommunen i landet med c:a 95 000 invånare). I Halland finns det sex kommuner. I var och en av dem väljs ledamöter till kommunfullmäktige. Det är "kommunens riksdag" – de bestämmer i kommunen om skatter, om man ska bygga nya dagis, vad det ska kosta att gå på badhuset m.m.

Landstingsfullmäktige. Ledamöter väljs även till Sveriges 23 landsting. Landstingen har bland annat hand om hälso- och sjukvården i länet. Här i Halland kallas landstinget för ”Region Halland”. Sjukhuset i Halmstad är länssjukhus – extra stort för att ta hand även om folk från Varberg, Laholm m.fl.

Det finns ett fjärde val som är viktigt för Sverige – valet till Europaparlamentet. Det valet hålls vart femte år samtidigt i alla 28 EU-länderna. Många av de lagar som gäller i Sverige stiftas av EU och Europaparlamentet.

Vem får rösta?För att få rösta ska du ha fyllt 18 år eller göra det senast

på valdagen – det är då man blir myndig. Detta gäller för alla fyra valen. Dessutom gäller:

● För att få rösta i valet till Europaparlamentet måste man vara medborgare i något av EU:s 28 medlemsländer.

Sidan 6 av 23

● För att få rösta i riksdagsvalet måste du vara svensk medborgare.

● För att få rösta i kommun- och landstingsvalen måste du vara ”folkbokförd” i kommunen – du måste alltså bo i Halmstads kommun för att få rösta till Halmstads kommunfullmäktige. Om du inte är svensk medborgare måste du ha bott i kommunen i tre år. Då får du rösta i två av valen (kommun och landsting).

Fria och hemliga valI Regeringsformen står det att riksdagen ska utses genom

"fria, hemliga och direkta val". Detta betyder att:

● Fria val: Medborgarna ska kunna rösta som de själva vill. Ingen ska kunna hindra eller tvinga dem att rösta. Ingen ska heller tvinga någon att rösta på ett visst parti.

● Hemliga val: Ingen ska behöva visa eller tala om vilket parti man röstade på.

● Direkta val: Valresultatet talar direkt om vilka som kommer att sitta i riksdagen, kommunfullmäktige etc. Partierna får inte efter valet byta ut folk som kommer med i riksdagen istället för de som stod med på valsedlarna. Resultatet avgör också vilket eller vilka partier som ska bilda regering som ska styra Sverige (mer om detta senare).

2. Vi går till valDet märks på flera sätt när valdagen börjar närma sig.

Valaffischerna trängs om utrymmet. Runt om i landet ordnas valmöten. Ministrar, riksdagsledamöter och kommunpolitiker sprider sitt partis politik. Allmänheten vill ha svar på sina frågor. Blir det flera jobb? Hur blir det för skolan? För de

Sidan 7 av 23

gamla? Blir det stopp på miljöförstöringen?

Valet får allt mer tid i radio och TV. Tidningarna fylls med de senaste valnyheterna.

ValsedlarnaMed posten kommer partiernas broschyrer

och deras valsedlar. Dessa används när man röstar.

Varje parti har tre valsedlar. Sedlarna har olika färg: den gula används till riksdagsval, den blå till landstingsval och för kommunalvalet gäller den vita valsedeln.

På varje valsedel står en lista med namn. Det är namnen på partiets kandidater. Ju fler röster partiet får i valet, desto fler personer från listan blir valda.

RöstkortetAlla som har rätt att rösta får ett röstkort.

Det skickas med posten några veckor före valet. Kortet visar att man finns med i röstlängden. Det är en lista på alla som får rösta i det område, det valdistriktet, där man bor. På röstkortet står vart man ska gå för att rösta.

ValdagenPå valdagen klockan åtta på morgonen öppnar

vallokalerna. Lokalen är oftast i en skola eller ett dagis. Utanför den väntar representanter för de olika partierna. De delar ut valsedlar. Innanför ingången finns också bord med valsedlar framlagda.

Vid ingången får den som ska rösta tre valkuvert (ett för varje val) av en valförrättare. Inne i lokalen finns skärmar uppställda. Den som ska rösta går bakom en skärm. I skydd

Sidan 8 av 23

av den stoppar man sina valsedlar i kuverten. Ingen ska kunna se vilket parti man röstar på. Valhemligheten är viktig.

Sedan går den som röstat fram till valförrättarna. För dessa visar man sitt röstkort och id-kort. Den röstande prickas av i röstlängden. Ingen kan därför rösta två gånger. Valförrättaren lägger kuverten i en låda med tre olika springor, en vit, en blå och en gul. Lådan kallas valurna.

Rösta genom ombudGamla och sjuka kan ha svårt att ta sig till vallokalen. Då

kan man skicka en annan person. Denna kallas för ombud. En sak är viktig: den som röstar ska själv lägga i valsedeln i valkuvertet. Han eller hon ska också klistra igen det.

FörtidsröstningOm någon vill rösta i förväg går det bra. Då går man till en

vallokal som är öppen i förväg. Där kan man förtidsrösta från 18 dagar före valet och ända fram till valdagen. Vid valet 2010 var det nästan 40 % av väljarna som förtidsröstade.

Rösträkning och valvakaVallokalerna stängs klockan åtta på kvällen. Valförrättarna

öppnar då valurnan och börjar räkna rösterna noga. Vill man som väljare titta på rösträkningen så att allt går rätt till går det bra – ytterdörrarna är inte låsta.

I radio och TV är det valvakor. Röstsiffrorna börjar snart strömma in. Det är spännande timmar innan resultatet är klart. Efter bara några timmar brukar resultatet vara klart. Vi vet om Sverige fått en ny regering eller om den gamla sitter

Sidan 9 av 23

fyra är till.

Valsystemet i SverigePå 1800-talet fungerade rösträtten lite annorlunda

än vad den gör nu – då spelade kön, inkomst och förmögenhet väldigt stor betydelse. Det var bara svenska myndiga män som betalade statlig skatt som fick rösta.

Kvinnor fick inte rösta, och de flesta män var för fattiga för att få rösta. I kommunala val kunde rika personer ha flera hundra röster, och även företag hade kommunal rösträtt.

1921 ändrades hela systemet: Sverige införde allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Att rösträtten är allmän innebär att alla vuxna fick rösträtt, och ”lika rösträtt” innebär att alla har en röst var. Beslutet togs redan 1918 – men det första riktiga demokratiska valet i Sverige inträffade 1921.

Proportionellt valsystem - rättvist valresultat

Hur ska valresultatet översättas till platser i riksdagen? Riksdagen har ju 349 platser – hur ska de fördelas rättvist efter ett val? Här i Sverige har vi ett av de mest rättvisa valsystemen i världen – valresultatet stämmer väldigt bra överens med hur platserna fördelas.

Sverige har ett proportionellt valsystem – det betyder att platserna fördelas rättvist. Sveriges valsystem är proportionellt på två sätt: utifrån a) geografi och utifrån b) valresultatet.

Geografi: Sverige är indelat i 29 valkretsar (som oftast följer länsgränserna). Mandaten (betyder samma sak som ”riksdagsplatser”) är fördelade efter hur mycket folk det bor inom varje valkrets. Detta görs långt innan valdagen. Detta gör man för att riksdagsledamöterna ska komma från hela

Sidan 10 av 23

Sverige. Den valkretsen där det bor minst folk är Gotland – de har två mandat, den största (Stockholms län) har flest - 39 mandat. Hallands valkrets har 12 mandat. Av de 349 mandaten fördelas totalt 310 så här (de kallas ”fasta mandat”), och man sparar 39 mandat till en andra omgång (de kallas ”utjämningsmandat”).

Valresultat: Man tänker så här: om Socialdemokraterna får 40 % av Hallands röster ska de också få 40 % av Hallands 12 fasta mandat (40% av 12 mandat = 4,8 som avrundas neråt till 4 mandat.). Får Moderaterna 25% av rösterna får de 25% av mandaten (25% av 12 mandat = 3 mandat). Ibland blir det mandat eller röster ”över” i en valkrets (i exemplet ovan blev det 0,8 mandat ”över” för socialdemokraterna). Alla överblivna röster från hela landet samlas ihop till en andra omgång och tävlar då om de 39 s.k. utjämningsmandaten. Dessa är till för att mandatfördelningen ska bli så rättvis som möjligt för hela landet.

Till slut så blir det väldigt rättvist – det stämmer väldigt bra överens: varje parti får mandat i riksdagen efter hur stor del av rösterna man fått. Det finns dock en ”spärr” mot småpartier, man måste få minst 4% av rösterna i landet.

3. De politiska partiernaViktiga likheter

I en del länder är skillnaderna mycket stora mellan de olika politiska partierna. I Sverige är det inte så. Här är de större partierna överens i flera viktiga frågor. Demokrati och jämställdhet är två sådana frågor.

Alla riksdagspartier vill slå vakt om demokratin. Den ska vara byggd på frihet och rättvisa. Kvinnor och män ska vara jämställda. De ska behandlas lika och ha samma rättigheter.

Sidan 11 av 23

De två blocken Partierna är inte alltid överens. Det finns

många skillnader mellan dem. l Sverige finns två politiska block. Det är det borgerliga och det socialistiska blocket. Mellan dem går en gräns. Till det borgerliga blocket (Alliansen) hör Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet räknas till det socialistiska blocket (de rödgröna). Sverigedemokraterna är inte med i något block.

StatenHur mycket ska staten bestämma? I den frågan är

skillnaden stor mellan de två politiska blocken.

Det socialistiska blocket vill att staten ska bestämma mycket. Det är lättare att få ett rättvisare samhälle då menar man. Skillnaden mellan olika grupper blir inte så stor. Det gäller exempelvis mellan dem som har mycket pengar och dem som har mindre.

De borgerliga vill att staten och kommunen ska få mindre att säga till om. Om enskilda personer får ta ansvaret blir kvaliteten bättre, menar de borgerliga.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S) Partiet bildades 1889. I mer än femtio år har det varit

Sveriges största politiska parti. Det vill bland annat arbeta för:

● jämlikhet. De ekonomiska klyftorna mellan människor ska minska. Alla ska få samma möjlighet till utbildning och arbete.

● att barnomsorg, skola, sjukvård och värd av gamla till största delen ska skötas av stat, landsting och kommun.

Sidan 12 av 23

Vänsterpartiet (V) Partiet bildades 1917. Sitt nuvarande namn fick det 1990.

Vänsterpartiet vill bland annat verka för att:

● samhället får mer makt i de stora företagen

● minska det militära försvaret

● snabbt få bort kärnkraften.

Miljöpartiet de gröna (Mp) Miljöpartiet bildades 1981. Det vill arbeta för:

● stränga lagar som skyddar miljön och som hindrar att den förstörs,

● förbättrad teknik. Den ska ge friskare miljö och bättre arbetsförhållanden.

Kristdemokraterna (Kd) Partiet bildades 1964. Partiet vill bland annat verka för:

● familjen och äktenskapet ska betyda mer

● kristna regler och ideal ska styra våra liv.

Moderata samlingspartiet (M) 1938 fick det namnet högerpartiet. 1969 bytte man till

Moderata samlingspartiet. Det vill bland annat arbeta för:

● fri företagsamhet. Det står för fri handel och industri,

● fri konkurrens på de flesta områden i samhället. Staten ska få mindre att bestämma,

● ett starkt försvar.

Liberalerna (L) Liberal kommer av det latinska ordet liber. För liberalerna

är rätten att tro, tänka, tala och skriva fritt mycket viktig. 1934 bildades Folkpartiet. 2015 bytte partiet namn till Liberalerna. Partiet vill bland annat arbeta för:

● fri företagsamhet och fri konkurrens,

● att människor ska stå fria från staten och andra som Sidan 13 av 23

har makt.

Centerpartiet (C) Bondeförbundet bildades 1922. Det skulle vara ett parti för

landsbygdens befolkning. 1958 bytte partiet namn till Centerpartiet. Centerpartiet vill arbeta för:

● stöd till svenskt jordbruk,

● att företag och industrier ska finnas över hela Sverige,

● att snabbt få bort kärnkraften.

Sverigedemokraterna (SD) Partiet är det senaste som kommit in i riksdagen. Partiet

grundades 1988. Partiet beskriver sig själva som ett demokratiskt, nationalistiskt och socialkonservativt parti. Partiet vill arbeta för:

● en begränsad flykting- och invandringspolitik,

● en trygg och värdig ålderdom,

● Bekämpa brottsligheten.

4. Arbetet i riksdagen

Sidan 14 av 23

Det här är riksdagshuset. Här inne arbetar 349

riksdagsledamöter. Vi har valt dem för att bestämma hur Sverige ska fungera. De har makten över regeringen, skolorna, polisen och försvaret. Riksdagen beslutar vad skolans elever ska lära sig. Den bestämmer hur mycket vi ska betala i skatt, hur stort vårt försvar ska vara och mycket annat.

Annika Nilsson var en av de 349. Hon var tidigare riksdagsledamot för socialdemokraterna. Vi ställer två frågor till henne: Hur kom du till riksdagen? Hur är det att arbeta där?

Annika är uppfödd med politik— Jag växte upp i Helsingborg. Mina föräldrar är

socialdemokrater. Så länge jag minns har jag gått med dem i förstamajtåget. Men det var när statsminister Olof Palme mördades 1986 som jag bestämde mig. Jag skulle börja arbeta politiskt, berättar Annika. Därför gick jag med i SSU. Det är Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund.

Valet 1994Efter studenten blev det studier och politiskt arbete i Lund,

berättar Annika. Socialdemokraterna hade förlorat mänga väljare det senaste valet. Något måste göras, tyckte de. ”Vi måste dra till oss ungdomar. De unga ska känna att det finns riksdagsledamöter som tänker som dom”, sa partiets ledning.

Sidan 15 av 23

Annika placerades högt upp på valsedeln till riksdagsvalet. Inför valet arbetade hon dygnet runt inom SSU.

— För mig var det världens härligaste val. Vi vann och jag blev invald i riksdagen.

Helst ville Annika arbeta med frågor om utbildning och kultur. Det fick hon också göra. Annika kom med i riksdagens kulturutskott.

Hur ser din arbetsdag ut?— Helgerna och en dag i veckan är jag i Helsingborg. Då är

det partiarbete på hemmaplan. I riksdagen är det många möten. Mellan mötena måste jag sätta mig in i en massa frågor. Lediga kvällar? Nej, det blir det sällan. Även då är det möten och studiebesök.

— Visst är jobbet ansträngande. Jag är nästan aldrig ledig. Då är det inte lätt att hälla kontakten med gamla kompisar. Men det här jobbet är roligt. Det är därför jag gör det. Jag älskar det. Utan den känslan tappar man lusten.

Hur går arbetet i riksdagen till?RiksmötetNär det är dags för ett nytt arbetsår

samlas riksdagens 349 ledamöter i början av september till riksmöte. Kungen förklarar mötet öppnat. Statsministern berättar sedan vad regeringen vill göra det året som kommer. Det talet kallas regeringsförklaring.

Riksdagen väljer en talman. Talmannen, som också kan vara en kvinna, leder arbetet i riksdagen. Talmannen är ordförande vid sammanträdena. I kammaren eller plenisalen samlas ledamöterna under året för att diskutera och fatta beslut. På TV ser vi ofta bilder från den stora salen.

Sedan pågår arbetet för riksdagens ledamöter fram till Sidan 16 av 23

början av juni. Hösten domineras av budgetarbete, medan våren ägnas åt lagstiftning. Både regeringen och riksdagsledamöterna får lämna förslag på nya lagar och beslut. De kallas propositioner (förslag från regeringen) och motioner (förslag från riksdagsledamöterna). I september har man under två veckor ”allmän motionstid” då riksdagsledamöterna får lämna in egna lagförslag.

RiksdagsgruppernaLedamöter från samma parti bildar tillsammans partiets

riksdagsgrupp. Den är viktig för arbetet i riksdagen. I riksdagsgruppen avgörs hur partiet ska rösta i olika frågor. Här diskuterar partierna vilken politik partiet ska föra.

Utskotten förbereder ärendenVarje år beslutar riksdagen i tusentals frågor. Ingen

ledamot kan sätta sig in i allt. Därför finns det 16 utskott (arbetsgrupper) för olika områden. Annika är, som du nyss läst, med i kulturutskottet. I utskotten utreds, diskuteras och förbereds alla frågor och lagförslag som har med kulturpolitik att göra. Först när detta arbetet är klart är det dags för votering (omröstning) i kammaren (plenisalen). Man kan säga att arbetet i utskotten är grunden för hela arbetet i riksdagen.

Frågor som gäller ex. teve, radio, tidningar och andra massmedier behandlas i kulturutskottet. Skolfrågor behandlas i utbildningsutskottet, järnvägar och vägar behandlas i trafikutskottet och så vidare.

5. Riksdagens uppgifterRiksdagen har tre stora uppgifter:

● riksdagen stiftar lagar

● riksdagen beslutar om statens inkomster och utgifter

● riksdagen granskar regeringens arbete.Sidan 17 av 23

Riksdagen stiftar lagarRiksdagen beslutar om nya lagar. Den tar bort

lagar som blivit för gamla. Vi skiljer mellan grundlagar och allmänna lagar. Grundlagarna bestämmer hur riksdagen och regeringen ska styra Sverige. De talar också om vilka friheter och rättigheter vi har. Det finns fyra grundlagar.

Att införa och ändra en allmän lag görs genom omröstning i riksdagen. Att ändra en grundlag är svårare. Då måste två riksdagar fatta samma beslut. Mellan besluten ska det dessutom vara ett val till riksdagen.

Riksdagen beslutar om inkomster och utgifterBudgetpropositionenI september varje år får riksdagen ett viktigt förslag från

regeringen. Det är ett förslag till hur Sveriges inkomster och utgifter ska se ut nästa år. Ett annat namn för det är budget. Förslag som kommer från regeringen kallas propositioner. Därför kallas det här förslaget budgetproposition.

Riksdagen ska rösta om budgetförslaget. När det är gjort är statsbudgeten klar för ett år framåt. Statsbudgeten är viktig. Den sätter sina spår i alla svenska medborgares ekonomi.

Riksdagen bestämmer hur stora skatterna ska vara både för enskilda personer och företag. Den beslutar också hur hög skatt som ska läggas på tobak, sprit, bensin m.m.

Riksdagen bestämmer också hur statens pengar ska användas: hur hög sjukförsäkringens ersättning ska vara, hur stor barnbidrag barnfamiljerna ska få, hur mycket pengar miljövård och försvar ska få och så vidare.

Riksdagens ledamöter kommer också med en mängd förslag. Dessa kallas motioner. Det kan vara förslag om att

Sidan 18 av 23

vi ska ha fler poliser eller bättre vägar. Säger riksdagen ja till förslagen ökar utgifterna.

Ofta kommer regeringspartierna och de partier som är i opposition (motståndare till regeringen) med olika förslag. Då blir det hård debatt i riksdagen. Alla partier vill vara med i diskussionen. Det gäller att visa upp sin egen ekonomiska politik. Att folket gillar den är viktigt. Det kan partiet vinna röster på i nästa val.

Transfereringar - att föra över pengarStaten får in pengar genom skatter och avgifter. Skatt

betalar du till exempel på den inkomst du får när du arbetar. Arbetsgivarna betalar också en avgift till staten för varje anställd. Dessa pengar betalas sedan ut igen till dem som behöver. Det här sättet att flytta över inkomster kallas transferering.

Det är många i vårt samhälle som behöver särskilt stöd. Till dem här barnfamiljer, pensionärer, sjuka, handikappade och arbetslösa.

6. Regering och departementParlamentarism

Grundlagen säger: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför

riksdagen."

Riksdagen är vald av folket. Ledamöterna i riksdagen ska representera folket. De ska besluta i folkets ställe. I riksdagsvalet får ett parti flest röster. Det partiet bestämmer oftast vem som ska bli statsminister. Denne utser sedan vilka som ska vara de olika ministrarna i regeringen.

Det är alltså folket som genom sina riksdagsledamöter bestämmer vilka som ska bilda regering. En regering måste ha ”riksdagens förtroende”. Regeringen måste avgå om ett

Sidan 19 av 23

viktigt förslag röstas ner av riksdagen. En regering måste ha stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. Den regeln kallas parlamentarism. Sverige är en parlamentarisk demokrati.

Sverige — en monarki

Sverige är en monarki. Det betyder att en kung eller en drottning är landets statschef. Just nu är det Karl XVI Gustav Bernadotte som är kung och statschef i Sverige. 1980 fick även kvinnor rätt att ärva tronen. Kronprinsessan Victoria kan bli regerande drottning och Estelle efter henne.

När det gäller landets styrelse spelar vår statschef/kung en väldigt liten roll. Han eller hon är inte med när regeringen sammanträder. Riksdagens beslut behöver inte godkännas av statschefen.

Regentens viktigaste uppgift är att representera Sverige. Som statschef ska han/hon göra statsbesök i andra länder. Han/hon ska ta emot utländska statschefer och mycket mera. Sveriges kung eller drottning är en symbol för värt land. Men någon verklig makt har inte regenten.

Regeringens uppgifterRegeringen består av statsministern och ett tjugotal

statsråd eller ministrar. De flesta av statsråden är chefer för ett departement. Så är till exempel finansministern chef över finansdepartementet. Statsministern är regeringschef. Han leder hela regeringens arbete.

Sidan 20 av 23

Regeringen har många viktiga uppgifter.

● Regeringen lägger fram förslag i riksdagen. Dessa kallas propositioner.

● Den ser till att riksdagens alla beslut verkligen genomförs. Regeringen har den ”verkställande” makten. Till sin hjälp har regeringen tjänstemän över hela landet.

● Regeringen har ansvar för vårt försvar. Tillsammans med riksdagen ansvarar den också för Sveriges utrikespolitik.

● Regeringen utnämner högre tjänstemän.

BudgetenHur ska statens utgifter och inkomster gå ihop? En av

regeringens viktigaste uppgifter är att göra upp en budget över Sveriges ekonomi.

Regeringen har kanske inför valet lovat väljarna förbättringar. Dessa kan kosta mycket pengar. Regeringen kan ha lovat att förbättra miljön eller se till att det finns poliser. Skolan kan ha fått löfte om mer pengar. Det vill också kommunerna ha.

Finansministern har inte pengar till allt. Han måste skära ner önskemålen om pengar. Nedskärningarna kan bli stora eller små. Det beror på hur stora statens inkomster kan bli.

Staten behöver större inkomster. I regeringen diskuterar man olika sätt att kunna öka dem: går det att höja skatten på bensin och olja, tobak och sprit? Skulle det kunna öka inkomsterna med några miljarder? Ett annat sätt är att höja olika avgifter.

Är utgifterna större än inkomsterna måste staten låna pengar. På lånen ska staten betala ränta. Utgifterna blir då ännu större. Lånen får därför inte bli för stora. Utgifterna i

Sidan 21 av 23

statens budget måste hållas nere.

7. Demokrati och diktaturVad är en demokrati?

I Sverige har vi allmän rösträtt. Genom rösträtten väljer vi de personer som ska representera oss. Det gäller riksdag, kommunfullmäktige och landsting. Miljoner svenskar har rösträtt. Det är då omöjligt att alla kan diskutera alla frågor. Alla kan inte heller rösta om alla beslut. Därför väljer vi personer som ska representera oss.

Alla människor ska ha samma rättigheter. Det är det viktiga för demokratin. De viktigaste rättigheterna i en demokrati är

● att människor kan påverka de beslut som angår dem

● att människor fritt kan välja vem eller vilka som får makt att styra och bestämma i landet

● att människor kan kontrollera hur de som har makten sköter sig.

1. YttrandefrihetVi har rätt att kritisera regering, riksdag och

kommunfullmäktige.

Vi har rätt att kritisera allt som vi är missnöjda med. Både i vårt eget land och i andra länder. Vi har till och med rätt att kritisera lagarna som ger oss rätt att kritisera.

2. TryckfrihetTidningar, radio och TV har rätt att granska och kritisera

dem som har makten.

3. Föreningsfrihet och religionsfrihetVi har rätt att gå med i vilka föreningar vi vill. Vi kan utan

lov bilda nya föreningar. Ingen myndighet kan tvinga oss att

Sidan 22 av 23

med i någon förening.

Sveriges lagar ger oss rätt att välja religion. Vi kan lämna en religion och välja någon annan. Ingen kan heller förbjuda dig att försöka få andra att tro som du. Vi har också rätt att inte tro på någon gud alls.

4. Personlig rörelsefrihetVi kan lämna Sverige om vi vill. Vi behöver inte berätta för

myndigheterna vart vi ska resa. Inte heller hur länge vi ska vara utomlands.

5. RättssäkerhetOm polisen griper en person måste en åklagare pröva om

det var riktigt.

Våra domstolar är självständiga. Regering och riksdag får inte lägga sig i domstolarnas arbete. De får inte heller påverka dem att döma på ett visst sätt.

6. Minoriteter ska skyddasDe små grupperna - minoriteterna - i samhället ska ha

samma rättigheter som de stora. Att skydda minoriteter är en av våra grundlagars viktigaste uppgifter. Det kan till exempel gälla en folkgrupp som judarna. Det kan också gälla ett litet politiskt parti. Ett parti som de stora partierna inte gillar.

Vad är en diktatur?I en demokrati som Sverige respekteras de sex rättigheter

som jag har räknat upp ovan. I diktaturer saknas de flesta eller alla dessa rättigheter. Där finns inga fria val. Invånarna kan inte välja den eller de som ska styra landet. I diktaturer saknas nästan alltid yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det är farligt att kritisera dem som styr. De som gör det avrättas, mördas eller får långa fängelsestraff.

I lagarna i en diktatur står ofta att folket har yttrandefrihet. Men lagen följs inte. Polisen förföljer och torterar kritikerna.

Sidan 23 av 23