BUDGET 2017 · 2018-08-28 · utbildningsnämnden för extra undervisningstid matematik. Driftbudget per förvaltning Elkostnaderna fortsätter att minska. De beräknas minska med

1

KOMMUNALA BOLAG

Plan 2018-2019

BUDGET2017

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse ............................................................................... 3Driftbudget per förvaltning sammanfattning ............................................. 8Budgetförändringar ...................................................................................11Resultatbudget ...................................................................................... 13Finansieringsbudget ......................................................................................14Balansbudget ......................................................................................... 15

Investeringsbudget ................................................................................. 16Nämndernas ej beslutade investeringsönskemål ................................... 19

Driftbudget per nämnd/ förvaltningKommunledningsförvaltningen ................................................................ 21Tekniska förvaltningen ............................................................................. 25Exploateringsbudget ................................................................................ 27Miljö- och byggnämnden ......................................................................... 32Barn- och utbildningsnämnden ................................................................ 34Socialnämnden ........................................................................................ 39Kultur- och fritidsnämnden....................................................................... 47Övriga nämnder ....................................................................................... 52Finansieringsrapport ................................................................................ 53Kommunala bolag.................................................................................... 54Målstyrning 2017 ..................................................................................... 55Ekonomistyrningsregler ........................................................................... 59Protokoll kommunfullmäktige................................................................... 62

3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MålstyrningVisionKommunfullmäktige beslutade under 2014 om en ny vision för Ljungby kommun: ”I Ljungby kommun formar vi framti-den tillsammans”. ”I Ljungby kommun” betyder att den omfattar hela den geografiska yta som Ljungby kommun utgörs av. Med orden ”formar vi framtiden” vill vi säga att framtiden inte är något vi sitter och väntar på ska ske utan något vi skapar. Detta är en central del i vår vision och vårt sätt att se på världen och hur förändring sker!Ordet ”tillsammans” betyder att vi samarbetar och hjälps åt. Att vi samarbetar med våra medborgare och kunder, mel-lan kommun och näringsliv, tjänstemän och politiker, olika nämnder och förvaltningar och även med andra kommuner och aktörer i vår närregion. I Ljungby har vi en närhet till varandra som gör att vi kan samarbeta över alla gränser.Vår modell, som ska hjälpa oss att arbeta mot visionen, består av två delar: struktur och kultur. Strukturen består av vision, strategiska områden och mål. De tre strategiska områden som kommunfullmäktige beslutat att vi ska ha fokus på under den kommande mandatperioden är tillväxt, kunskap och livskvalitet.Kulturen består av vår värdegrund som ska styra oss i varda-gen: vi är öppna, vi är framåt och vi vill.

Strategiska områdenUnder mandatperioden 2015-2018 ska kommunen fokusera särskilt på de tre strategiska områdena tillväxt, kunskap och livskvalitet. Vad som avses under respektive område framgår av bilden nedan.

Övergripande mål

I samband med att kommunfullmäktige antar budgeten beslutar de också om mål för alla nämnder och styrelser. Dessa mål kallas övergripande mål och sorteras in under de tre strategiska områdena. Varje nämnd och styrelse ska ha ett eller två övergripande mål under varje strategiskt område. Det kan också finnas övergripande mål som gäller för hela kommunen. De övergripande målen är inte direkt mätbara i siffror utan måluppfyllelsen avgörs av hur väl förvaltnings-målen sammantaget uppfylls.

FörvaltningsmålNämnder och styrelser beslutar om mål för förvaltningens olika verksamheter. Antalet förvaltningsmål anpassas utifrån verksamheten och alla avdelningar eller verksamhetsområden ska ingå. Förvaltningsmålen ska vara konkreta och mätbara. Måluppfyllelsen redovisas i delårs- och årsbokslutet.

Kommunfullmäktige beslutar om följande mål för 2017:1. Strategiskt område tillväxt

1.1 Övergripande: Verksamheten bedrivs på ett ekono-miskt hållbart sätt

1.2 Tekniska nämnden: Med en väl utbyggd infrastruktur och en bra service formar vi ett attraktivt samhälle med en positiv utveckling1.3 Socialnämnden: God grundtrygghet skapar tillväxt för individen och verksamheten1.4 Socialnämnden: Vi tar tillvara individens resurser och förmågor.1.5 Kommunstyrelsen: Goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning.1.6 Kommunstyrelsen: Utbyggd infrastruktur ger ökad rörlighet för människor, varor, tjänster och idéer.1.7 Barn- och utbildningsnämnden: Barns och elevers entreprenöriella förhållningssätt utvecklas genom att kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras.1.8 Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever har kontakt med arbetslivet utanför skolan.1.9 Kultur- och fritidsnämnden: Genom att stödja en till-gänglig mångfald av kultur, föreningsliv och idrott, bidrar vi till individens utveckling och samhällets attraktivitet.1.10 Miljö- och byggnämnden: Genom framsynt plane-ring underlättar vi för dem som bor, vistas och verkar i kommunen.

2. Strategiskt område kunskap2.1 Övergripande: Genom hög kompetens skapas ett samhälle för framtiden.2.2 Tekniska nämnden: Genom lärande och kompetens-utveckling får vi en stimulerande/ attraktiv arbetsplats.2.3 Socialnämnden: Motiverad personal med relevant utbildning ger rättssäkerhet samt god och trygg omsorg och vård.2.4 Socialnämnden: Vi använder metoder och teknik som bidrar till utveckling som är av värde för individen och verksamheten.2.5 Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever ska i sitt lärande utvecklas maximalt.2.6 Kultur- och fritidsnämnden: Genom kultur, idrott och föreningsliv ges möjligheter till nya kunskaper och färdigheter som bidrar till utveckling, folkbildning, glädje och gemenskap.2.7 Miljö- och byggnämnden: Människor som bor och verkar i kommunen ska vara delaktiga i samhällsutveck-lingen.

3. Strategiskt område Livskvalitet3.1 Övergripande: Verksamheten bedrivs på ett ekolo-giskt hållbart sätt.3.2 Övergripande: Verksamheten bedrivs på ett socialt hållbart sätt.3.3 Tekniska nämnden: Vi skapar förutsättningar för god hälsa, trygga och tilltalande miljöer där vi hushåller med våra resurser.3.4 Socialnämnden: De insatser socialnämnden erbjuder är förebyggande och leder till förbättrade livsvillkor samt ökad självständighet.3.5 Socialnämnden: Alla som är i kontakt med social-nämnden i Ljungby kommun får god service och gott bemötande.

4


3.6 Kommunstyrelse/ Överförmyndarnämnd: Gott värdskap och hög service skapar en attraktiv kommun.3.7 Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever trivs och mår bra i en god miljö.3.8 Kultur- och fritidsnämnden: Skapa och utveckla mötesplatser med kultur och idrott som berikar gemenskap och bidrar till alla människors hälsa och välbefinnande. Vi stöttar särskilt aktiviteter och arrangemang som har barn och unga i fokus.3.9 Miljö- och byggnämnden: Livsmiljön i Ljungby kom-mun ska präglas av rent vatten, frisk luft och attraktiva miljöer.

Finansiella målKommunens egna kapital ska inflationsskyddas, dvs. resul-tatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital. Inflationen definieras som (KPI dec år 1/KPI dec år 0)-1*100.Resultatet ska motsvara minst 2 procent av skatte-intäkter och generella statsbidrag. Investeringar ska självfinansieras över fyra år (en mandat-period) under perioden 2015-2018. Självfinansiering definie-ras som att resultat plus avskrivningar ska vara större än inves-teringarna. Om investeringarna är större innebär det försämrad likviditet eller krav på upplåning.

Soliditeten för kommunen inklusive pensionsåtaganden ska överstiga 30 procent.

Samhällsekonomisk utvecklingDen svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt också un-der 2017. Under 2016 beräknas BNP öka med 3,2 procent och 2017 med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är kraftigt ökade investeringar och en snabbt växande offentlig konsum-tion i kölvattnet av fjolårets stora antal asylsökande. Exporten och hushållens konsumtionsutgifter ökar under 2016 relativt måttligt, men förväntas öka i snabbare takt 2017. År 2017 kan beskrivas som ett högkonjunkturår för svensk ekonomis del. En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktion innebär att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Antalet arbe-tade timmar i den svenska ekonomin beräknas 2017 öka med 1,3 procent vilket kan jämföras med en ökning med 1,8 procent 2016. Den positiva utvecklingen innebär att arbetslösheten gradvis minskar ner mot 6 procent. Återhämtningen i svensk ekonomi, med en relativt stark utveck-ling av sysselsättningen har inneburit en gynnsam utveckling av kommunernas skatteunderlag. I reala termer beräknas skatteun-derlaget öka med i genomsnitt 2 procent åren 2015-2017 vilket är ungefär det dubbla mot normalt. I och med att den svenska ekonomin efter 2017 förutsätts återgå till konjunkturell balans och därmed utvecklas i lugnare tempo blir skatteunderlagets ut-veckling åren 2018-2020 betydligt svagare. Det blir då betydligt svårare för kommunsektorn att få intäkter och kostnader att gå ihop. Reala ökningar i skatteunderlaget på 0,5-1,0 procent ska klara demografiska krav som årligen växer med 1,5 procent.

Källa: SKL, cirkulär 16:65

Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell ökning

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2015-2020

SKL, dec 5,0 4,8 4,4 3,6 3,5 3,8 28,0

ESV nov/dec 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 29,7

SKL, okt 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 28,9

Regeringen, september 5,2 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 31,4

Statsbidrag och utjämningsbidragStatsbidrag och utjämningsbidrag (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Inkomstutjämningsbidrag 256 099 278 568Kostnadsutjämningsavgift -32 381 -43 600Regleringsbidrag/ -avgift -789 -273LSS-utjämningsbidrag 20 438 17 804Kommunal fastighetsavgift 48 882 50 157Intäkt välfärdsmiljarder 15 358Totalt 292 249 318 013

Befolkningsprognos och demografiKommunledningsförvaltningen har tagit fram en befolk-ningsprognos som sträcker sig fram till 2025. I prognosen räknar vi med ett negativt födelsenetto men ett positivt flyttningsnetto. Vi räknar totalt sett med en befolk-ningsökning med 78 personer 2016 och 88 personer 2017. De åldersgrupper som ökar mest är 13-15 år och 80 år och äldre.Nämnderna kompenseras för ökade kostnader på grund av ökat invånarantal i olika åldersgrupper. En justering har gjorts för 2015 och 2016. För 2015 är invånarantalet definitivt och för 2016 finns en ny prognos. Totalt sett kompenseras förvaltningarna med 10 mkr, varav barn- och utbildningsnämnden står för 9 mkr. Socialnämnden får en minskad budget med 1,5 mkr beroende på att antalet äldre inte ökade i den takt som beräknades i tidigare budget.

InternräntaInternräntan har sänkts från 2,5 procent till 1,8 procent. Enligt SKL:s rekommendation utgår vi numera från kommunens genomsnittliga ränta för upplåning. Sänkningen har medfört en minskning av förvaltningarnas budget för kapitalkostnad och internhyra med sammanlagt 8,8 mkr.

LöneökningarDen beräknade löneökningsnivån ligger på 3 procent.

Sociala avgifterDen sociala avgiften är sänkt från 38,43 procent till 38,33 procent för 2017. Sänkningen genomfördes redan under 2016.

PensionskostnaderI pensionskostnaden ingår följande olika delar:

5


• Pensionsutbetalningar avser utbetalningar till pensionärer.• Avsättning till pensioner är kostnader för särskild avtals-

pension och PA-KL-pensioner (gäller personer födda 1937 och tidigare).

• Den avgiftsbestämda ålderspensionen är pensionsbetal-ningar för personalen. För 2017 sätts 4,5 procent av lönen av till pension.

• Pensionspremier är försäkringspremier för pension enligt pensionsplanen KAP-KL.

• För alla pensionskostnader betalas en särskild löneskatt på 24,26 procent.

Finansiella intäkterDe finansiella intäkterna är precis som tidigare budgeterade till 17 mkr. Intäkten för kapitalförvaltningen är budgeterad till 10 mkr. Övriga finansiella intäkter avser framför allt borgensavgifter, där budgeterat belopp ligger på 3,9 mkr. En annan stor intäkt är återbäring från Kommuninvest som är budgeterad till 2 mkr.

Finansiella kostnaderDe finansiella kostnaderna har budgeterats till 11,8 mkr, att jämföra med 13,2 mkr i budget 2016. Minskningen beror på att räntorna har gått ner.

Kommunfullmäktiges beslutInflationskompensation Nämnderna kompenseras med kostnaden motsvarande 2,4 % för köp av tjänst, t.ex. interkommunal ersättning och LOV inom hemtjänsten. Totalt ligger inflationskompensationen på 3 mkr, varav barn- och utbildningsnämnden 1,7 mkr och socialnämnden 1,2 mkr.

Övriga budgetförändringarMinskning av ramen har skett för anslag som höjdes tillfälligt 2016; Agunnaryds bygdegård och drift och kapitalkostnad servicehus. Justering av ramarna har även gjorts efter för-ändrade statsbidrag, exempelvis utökad budget till barn- och utbildningsnämnden för extra undervisningstid matematik.

Driftbudget per förvaltning Elkostnaderna fortsätter att minska. De beräknas minska med 7 procent från 2016 till 2017. Nämndernas budget minskas med 0,5 mkr.

KommunledningsförvaltningenKommunledningsförvaltningen får utökad budget med 200 tkr för miljöfond. Budgeten utökas även tillfälligt 2017 med 150 tkr för bidrag till Önne sluss.Kommunledningsförvaltningen får ökad budget med 200 tkr för kommunfullmäktige. Den nya tjänsten som integrations-samordnare kompenseras med 925 tkr inklusive aktiviteter.Minskning görs med 150 tkr för utvecklingsmedel CIL, vilket finansierar en utökning av landsbygdsutvecklartjänsterna med samma belopp.Nytt ekonomisystem har inneburit lägre licenskostnader; budgeten minskas med 100 tkr.Kommunstyrelsens oförutsedda utgifter minskas med 50 tkr.

Tekniska nämnden

Tekniska nämnden får utökad budget med 600 tkr för att finansiera en tjänst som lokalsamordnare.

En tillfällig utökning av budgeten för 2017 görs med 1 000 tkr för rivningar samt med 600 tkr för städledare.

Tekniska nämnden uppmanas att se över sina taxor vilket ska ge ökade intäkter med ytterligare 500 tkr.

Miljö- och byggnämndenMiljö- och byggnämnden har begärt sammantaget 530 tkr i ökad budget, varav 500 tkr är en tillfällig utökning 2017. Budgetberedningen föreslår att kostnaden antingen kan täckas via resultatbalanserade medel eller genom ökade intäkter för planavgifter.

Barn- och utbildningsnämndenI utredningen ”Förutsättningar för chefskap i Ljungby kom-mun” framkom det att det behövs fler chefstjänster inom barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildnings-nämnden får utökad budget med 1 360 tkr vilket motsvarar 2 tjänster.Barn- och utbildningsnämnden tillförs 1 318 tkr enligt utred-ningen ”Ljungby kommunala gymnasieskola 2020”.Barn- och utbildningsnämnden får 800 tkr för att genomföra vårdutbildning på komvux, Sunnerbogymnasiet, för de som är på väg att bli lasade. Kompensation görs också som tidigare beslutats av kom-munfullmäktige för extra kostnader för moduler Hjortbergs-skolan, 2 321 tkr.

SocialnämndenI utredningen ”Förutsättningar för chefskap i Ljungby kom-mun” framkom det att det behövs fler chefstjänster inom socialförvaltningen. Socialnämndens kostnad för nya chefer täcks genom statsbidrag för ökad bemanning inom äldre-omsorgen under 2017 och 2018.Socialnämnden får utökad budget med 1 200 tkr för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.Socialnämndens budget utökas med 1 500 tkr, vilket kan användas till de behov som socialnämnden prioriterar.

Kultur- och fritidsnämndenKultur- och fritidsnämnden får minskad budget med 275 tkr för drift- och kapitalkostnad för servicehus vid Kronoskogs-badet, eftersom investeringen har skjutits upp.Kultur- och fritidsnämnden får utökad budget för städning av Ljungby Arena med 500 tkr och Lagavallen 225 tkr. Kultur- och fritidsnämnden får ökad budget med 700 tkr för att införa kulturskola.Nämnden begärde även 100 tkr för inventering och rap-portering inför kulturmiljöplan. Kostnaden får täckas inom befintlig budget eller genom resultatbalanserade medel.

ÖverförmyndarnämndenÖverförmyndarverksamheten är lågt bemannad jämfört med andra kommuner samtidigt som kostnaden för gode män har stigit kraftigt de senaste åren. Överförmyndarnämnden får utökad budget med 900 tkr.

6


Gemensamma nämnden Kostnaderna för gemensamma nämnden för familjerätt till-sammans med Markaryd och Älmhults kommuner har ökat. Budgeten utökas med 150 tkr.

RevisionRevisionen får ökad budget med 50 tkr.

FinansieringMedfinansiering fiber har tagits bort från budgeten.För integrationsarbete har budgeterats 400 tkr som förvalt-ningarna kan söka medel från. Beslut om fördelning tas av kommunstyrelsen.Statsbidragen ökar genom att regeringen föreslagit en ökning av statsbidragen med 10 miljarder kr, varav 20 mkr tilldelats Ljungby kommun.

Årets resultatÅrets resultat för 2017 ligger på 20 028 tkr. Det budgeterade resultatet ligger under det finansiella målet om att resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och generella stats-bidrag. Det budgeterade resultatet motsvarar 1,3 procent. För att nå det finansiella målet krävs ett resultat på ca 30 mkr.

För 2018 finns en budgetanpassning på 49 000 tkr för att nå det finansiella målet och 55 000 tkr för 2018.

InvesteringsbudgetNämnderna har lämnat in begäran om investeringar på sam-mantaget 238 905 tkr för 2017, 181 405 tkr exkl VA och renhållning. Fullmäktiges beslut ligger på 184 155 tkr, 126 655 tkr exkl VA och renhållning. Det finansiella målet är att investeringar ska självfinansieras, exkl VA och ren-hållning. Målet uppnås inte utan självfinansiering ligger på enbart 59 procent. För att finansiera investeringarna krävs en upplåning på 85 100 tkr.

KommunledningsförvaltningenBudgeten för exploateringsverksamhet tas bort eftersom budgeten finns inom tekniska nämnden.

Tekniska nämndenFöre detta Laganskolan ligger i budgeten med 21 mkr 2017 för att göra om till förskola. Projektet har även tidigare fun-nits med i budgeten men omfördelats till andra projekt.Budgeten för reinvesteringar höjs till 20 mkr under 2017 och 2018, därefter 15 mkr årligen. Höjningen görs på grund av att det är många fastigheter med akuta behov av exempelvis byte av tak och ventilation.För asfaltering gator budgeteras 10 mkr som en tillfällig höj-ning 2017, normal nivå ska ligga på 4 mkr årligen.Nya investeringar för gata är pendlarparkering Myrebo-rondellen och som en del av centrumplanen, Olofsgatan – Kungsgatan samt Rune B Johanssons gata. För VA och renhållning budgeteras sammantaget 57 500 tkr. De stora posterna är ledningsförnyelse, 6 000 tkr, VA-plan nya verksamhetsområden, 25 000 tkr samt exploatering bo-stadsområden 7 500 tkr.

Miljö- och byggnämndenBudgeten har utökats med 150 tkr för IT-systemet Geosecma planmodul.

Barn- och utbildningsnämndenFör 2018 ligger i plan återuppförande av del av Hjortsbergs-skolan, 55 mkr. Minskning har gjorts av anslaget för inventa-rier till 2 mkr, tillfälligt för 2017.

Socialnämnden

Budgeten har utökats med 11 200 tkr för nytt LSS-boende inkl inventarier.

Kultur- och fritidsnämndenBudgeten för Grand har flyttats fram till 2018-2019. Skate-boardpark har lagts in i plan 2018 med 6 mkr. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda omfattningen av intresset för skateboard och parkour.

Plan 2018-2021För 2018-2021 finns totalt planerade investeringar på 562 530 tkr, där merparten ligger under 2018-2019. Investeringsbudgeten kommer att utökas med investeringar som tas in från ”Listan”.

ListanEj beslutade investeringar men som är begärda av nämnderna ligger på en separat lista. För att de ska komma in i inves-teringsbudgeten krävs att de genomgår de första faserna i investeringsprocessen, idéfas, förstudiefas och programfas.

Uppdrag

En extra internkontroll ska göras för att kontrollera att kommunfullmäktiges beslut har blivit verkställda. Internkontrollen ska vara klar senast vid 2016-12-31.

En extra internkontroll ska göras för att kontrollera att återsökning av medel från Migrationsverket görs i tillräcklig omfattning. Internkontrollen ska vara klar senast 2016-12-31.

Det finns sedan tidigare ett beslut om att det ska ske en årlig genomlysning av olika nämnder. För 2017 ska det göras en uppföljning av genomlysningen av tekniska nämndens verksamhet, som gjordes under 2016. Den nya genomlysningen ska innefatta en fördjupning inom vissa delar av tekniska nämndens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram en resurs till tekniska förvaltningen med ambition att starta efter sommaren 2016 för att hjälpa tekniska förvaltningen utifrån genomlysningen och följa upp detta arbete nästa år.

Kommunledningsförvaltningen har fått 200 tkr i budget 2017 för miljöfond. Kommunledningsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen får i uppdrag att ta fram ett regelverk för hur pengarna ska användas. Klart senast 2016-12-31.

Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att göra en utredning om organisatorisk hemvist för LSS-verksamheten för barn och ungdomar. Utredningen ska göras i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Utredningen ska vara klar senast 2017-02-28.

7


Tekniska nämnden får i uppdrag att se över prissättning inom kostverksamheten, exempelvis för lunchgäster som inte är pensionärer. Klart senast 2016-12-31.

Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda hur skötsel av grönytor och lekplatser kan samordnas mellan tekniska, kultur och fritid samt Ljungbybostäder eller om det finns möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande. Klart senast 2017-12-31.

Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjlighet för hållbart kommunalt byggande. Klart senast 2017-06-30.

Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda hur lokalvård kan samordnas mellan tekniska, barn och utbildning, kultur och fritid samt Ljungbybostäder eller om det finns det möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande. Klart senast 2017-06-30.

Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda hur kommunens vaktmästarorganisation kan samordnas mellan tekniska, kultur- och fritid, barn- och utbildning, samt Ljungbybostäder eller om det finns det möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande. Klart senast 2017-04-30.

Tekniska nämnden får i uppdrag att även inkludera lokalvård och vaktmästeri i utredningen om hur skötsel av grönytor och lekplatser kan samordnas mellan tekniska, kultur- och fritid, barn- och utbildning, samt Ljungbybostäder eller om det finns möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande.

Tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att göra ombyggnad av Kungshögsskolan för att inrymma fler elever. Utredningen ska vara klar 2016-12-31.

Tekniska nämnden och övriga berörda nämnder får i uppdrag att följa upp medborgardialogen om Aspebacken och föreslå användning och utformning av området.

Tekniska nämnden ska ta fram en detaljerad plan för vilka investeringar som ska göras inom VA-verksamheten 2017.

Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram uppgifter om hur mycket större fordon, exempelvis väghyvel, används. Syftet är att se om det är lönsamt att köpa fordon eller att hyra in fordon genom entreprenörer.

Socialnämnden tillsammans med tekniska nämnden får i uppdrag att utveckla och färdigställa projekt återbruk. Rapportering görs till kommunstyrelsen senast 2017-06-30

Övriga beslut

I ekonomistyrningsreglerna finns regeln att omdisponering mellan olika investeringsprojekt kan göras efter beslut av kommunstyrelsen (upp till 5 mkr). Regeln kompletteras med att omdisponering enbart kan göras vid beständiga överskott för projekt, inte vid tillfälliga överskott för ett projekt. Investeringar där utgiften understiger budgeterad utgift får omdisponeras.

BUDGET 2017 BUDGET 2017

8

Budget per nämnd och förvaltning 2017 (tkr)

Budget 2016 Budget 2017

Kommunledningsförvaltning 85 431 79 689Teknisk nämnd 120 836 124 097Miljö- och byggnämnd 9 741 10 161Barn- och utbildningsnämnd 540 927 568 100Socialnämnd 566 227 574 869Kultur- och fritidsnämnd 66 281 67 322Valnämnd 14 14Överförmyndarnämnd 3 132 4 056Revision 850 904Gemensamma nämnden 1 291 1 446

SUMMA 1 394 730 1 430 658

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

Inflationskompensation 0Sänkta sociala avgifter -36Agunnaryds bygdegård -1 300Sänkt internränta -93Färdtjänst flytt från KLF till SN -7 144Miljöfond 200Bidrag Önne sluss 150Elkostnader -1Kommunfullmäktige 200Integrationssamordnare 925CIL -150Landsbygdsutveckling 150Ekonomisystem -100KS oförutsedda -50Lättläst -15Demografifaktor justering 15/16 172Demografifaktor 2017 348Justering demografi skolskjuts -195Löneökning 885Ek.handläggare från SN till KLF 312

SUMMA -5 742

Inflationskompensation 69Kapitalkostnadskompensation 0Demografifaktor justering 15/16 262Demografifaktor 2017 546Sänkta sociala avgifter -77Rivningar 1 000Lokalsamordnare 600

TEKNISK NÄMND

BUDGET 2017

9

Städledare 600Bilpool, från socialnämnd 661Sänkt internränta -2 462Elkostnader -79Löneökning 2 141

SUMMA 3 261

MILJÖ- OCH BYGGNÄMND

Demografifaktor justering 15/16 13Demografifaktor 2017 22Sänkt internränta -15Sänkta sociala avgifter -12Löneökning 412

SUMMA 420

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND

Inflationskompensation 1 717Demografifaktor justering 15/16 5 183Demografifaktor 2017 4 040Justering demografi skolskjuts 195Sänkta sociala avgifter -386Fler chefstjänster 1 360Komvux vårdutbildning 800Hjortsbergsskolan moduler 2 321Löneökning 11 363Sänkt internränta -2 815Gymnasieutredning 1 318Lovskola 83Rätt till komvux 1 497Ökad undervisningstid matematik (4-6) 653Nya gymnasiesärskolan 27Elkostnader -183

SUMMA 27 173

SOCIALNÄMND

Inflationskompensation 1 226Demografifaktor justering 15/16 -4 091Demografifaktor 2017 2 606Sänkta sociala avgifter -496Sänkt internränta -2 234Färdtjänst flytt från KLF till SN 7 144Ek.handläggare från SN till KLF -312Bilpool till teknisk nämnd -661Elkostnader -117Höjt takbelopp högkostnadsskydd ÄO -221Stödboendereform -55Ökad bemanning äldreomsorg 1 200Utökad budget 1 500


10

Löneökning 3 153

SUMMA 8 642

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND

Demografifaktor justering 15/16 143Demografifaktor 2017 372Drift o kapitalkostnad servicehus -275Lättläst 15Ommålning Gamla Torg -130Sänkta sociala avgifter -29Sänkt internränta -1 176Elkostnader -119Kulturskola 700Städning Lagavallen 225Städning Ljungby Arena 500Löneökning 815Kapitalkostnadskompensation

SUMMA 1 041

VALNÄMND

SUMMA 0

ÖVERFÖRMYNDARE

Löneökning 17Sänkta sociala avgifter -2Utökad budget 900Demografifaktor justering 15/16 2Demografifaktor 2017 7

SUMMA 924

REVISION

Utökad budget 50Demografifaktor justering 15/16 2Demografifaktor 2017 2

SUMMA 54

GEMENSAMMA NÄMNDEN

Gemensamma nämndenDemografifaktor justering 15/16 2Demografifaktor 2017 3Utökad budget 150

SUMMA 155

BUDGET 2017

11

BU

DG

ETFÖ

RÄ

ND

RIN

GA

R (t

kr)

KLF

TNM

BN

BU

NSN

KFN

Öve

rfR

evis

ion

Gem

nä

mnd

Tota

lt

Infla

tions

kom

pens

atio

n69

1 71

71

226

3 01

2D

emog

rafif

akto

r jus

terin

g 15

/16

172

262

135

183

-4 0

9114

32

22

1 68

8D

emog

rafif

akto

r 201

734

854

622

4 04

02

606

372

72

37

946

Löne

ökni

ng88

52

141

412

11 3

633

153

815

1718

786

Kap

italk

ostn

adsk

ompe

nsat

ion

0Lo

kalb

anke

n0

Agu

nnar

yds

bygd

egår

d-1

300

-1 3

00E

kono

mih

andl

ägga

re31

2-3

120

Färd

tjäns

t flyt

t frå

n K

LF ti

ll S

N-7

144

7 14

40

Elk

ostn

ader

-1-7

9-1

83-1

17-1

19-4

99U

töka

d bu

dget

1 50

090

050

150

2 60

0Ö

kad

bem

anni

ng ä

ldre

omso

rg1

200

1 20

0D

rift o

kap

italk

ostn

ad s

ervi

cehu

s-2

75-2

75O

mm

ålni

ng G

amla

Tor

g-1

30-1

30S

tädl

edar

e60

060

0S

änkt

a so

cial

a av

gifte

r-3

6-7

7-1

2-3

86-4

96-2

9-2

-1 0

38S

änkt

inte

rnrä

nta

-93

-2 4

62-1

5-2

815

-2 2

34-1

176

-8 7

95H

jorts

berg

ssko

lan

mod

uler

2 32

12

321

Höj

t tak

belo

pp h

ögko

stna

dssk

ydd

ÄO

-221

-221

Öka

d un

derv

isni

ngst

id m

atem

atik

(4-6

)65

365

3M

iljöf

ond

200

200

Bid

rag

Önn

e sl

uss

150

150

Nya

gym

nasi

esär

skol

an27

27K

omm

unfu

llmäk

tige

200

200

Inte

grat

ions

sam

ordn

are

925

925

CIL

-150

-150

KS

ofö

ruts

edda

-50

-50

Lättl

äst

-15

150

Land

sbyg

dsut

veck

ling

150

150

Eko

nom

isys

tem

-100

-100

Loka

lsam

ordn

are

600

600


12

BU

DG

ETFÖ

RÄ

ND

RIN

GA

R (t

kr)

KLF

TNM

BN

BU

NSN

KFN

Öve

rfR

evis

ion

Gem

nä

mnd

Tota

lt

Riv

ning

ar1

000

1 00

0Fl

er c

hefs

tjäns

ter

1 36

01

360

Kom

vux

vård

utbi

ldni

ng80

080

0Lo

vsko

la83

83R

ätt t

ill k

omvu

x1

497

1 49

7B

ilpoo

l66

1-6

610

Stä

dnin

g La

gava

llen

225

225

Stä

dnin

g Lj

ungb

y A

rena

500

500

Kul

turs

kola

n70

070

0S

tödb

oend

eref

orm

-55

-55

Gym

nasi

eutre

dnin

g1

318

1 31

8Ju

ster

ing

dem

ogra

fi sk

olsk

juts

-195

195

0

SUM

MA

-5 7

423

261

420

27 1

738

642

1 04

192

454

155

35 9

28

BUDGET 2017

13

RES

ULT

ATB

UD

GET

201

7-20

19 (t

kr)

Bud

get 2

016

Bud

get 2

017

Plan

201

8Pl

an 2

019

Verk

sam

hete

ns n

etto

kost

nad

-1 3

94 7

30-1

430

658

-1 4

42 1

57-1

455

157

Res

ulta

tbal

anse

ring

-8 0

78-1

461

-3 8

810

Kap

ital-

och

drift

kost

nads

kom

pens

atio

n-1

715

-3 1

00-3

700

-4 7

00O

förd

elad

löne

pott

-25

573

-41

214

-81

214

-102

428

Ofö

rdel

ad in

tegr

atio

nspo

tt0

-400

00

Bud

geta

npas

snin

g0

049

000

55 0

00K

apita

lkos

tnad

41 7

6432

205

33 2

0534

205

Pen

sion

er

-93

460

-93

909

-103

168

-107

379

Kal

kyle

rade

PO

-pål

ägg

56 0

0057

650

59 4

0061

200

Övr

igt

-9 6

00-5

100

-5 3

00-5

500

Verk

sam

hete

ns n

etto

kost

nad

-1 4

35 3

92-1

485

987

-1 4

97 8

15-1

524

759

Ska

ttein

täkt

er1

142

734

1 18

2 83

01

226

195

1 26

9 11

2G

ener

ella

sta

tsbi

drag

o u

tjäm

ning

292

249

318

013

300

537

289

756

Fina

nsie

lla in

täkt

er17

000

17 0

0017

000

17 0

00Fi

nans

iella

kos

tnad

er-1

3 21

5-1

1 82

8-1

6 14

5-1

9 88

1

ÅR

ETS

RES

ULT

AT3

376

20 0

2829

772

31 2

28

Fina

nsie

llt m

ål re

sulta

t 2 %

av s

katte

intä

kter

och

sta

tsbi

drag

0,2%

1,3%

2,0%

2,0%

av sk

attein

täkter

och s

tatsb

idrag

0,5%

2,5%

2,5%

Res

ulta

t uta

n bu

dget

anpa

ssni

ng/ b

uffe

rt3

376

20 0

28-1

9 22

8-2

3 77

2


14

FIN

AN

SIER

ING

SBU

DG

ET 2

017-

2019

(tkr

)

Bud

get 2

016

Bud

get 2

017

Plan

201

8Pl

an 2

019

Den

löpa

nde

verk

sam

hete

nR

esul

tat e

fter s

katte

r o fi

nans

netto

exk

l avs

kriv

ning

ar83

376

108

028

117

772

119

228

Just

erin

g fö

r avs

ättn

inga

r0

00

0

SUM

MA

LÖPA

ND

E VE

RK

SAM

HET

83 3

7610

8 02

811

7 77

211

9 22

8

Förä

ndrin

g av

röre

lsek

apita

l0

00

0

Inve

ster

ings

verk

sam

het

Bru

ttoin

vest

erin

gar

-148

758

-184

155

-194

930

-170

300

Förs

äljn

ing

av a

nläg

gnin

gar

1 50

01

500

1 50

01

500

Inve

ster

ing

över

förin

g-2

5 06

0-7

1 22

40

0

SUM

MA

AN

VÄN

DA

MED

EL-1

72 3

18-2

53 8

79-1

93 4

30-1

68 8

00

Fina

nsie

rings

verk

sam

het

Nyu

ppta

gna

lån

88 9

4285

100

75 6

5849

572

Am

orte

ringa

r0

00

0Fö

ränd

ring

lång

frist

iga

ford

ringa

r-8

9 00

00

00

SUM

MA

FIN

AN

SIER

ING

SVER

KSA

MH

ET88

942

85 1

0075

658

49 5

72

Förä

ndrin

g av

likv

ida

med

el0

-60

751

00

Likv

ida

med

el å

rets

bör

jan

10 0

0070

752

10 0

0010

000

Likv

ida

med

el å

rets

slu

t10

000

10 0

0010

000

10 0

00

Själ

vfina

nsie

rings

grad

inve

ster

inga

r48

%59

%60

%70

%(fi

nans

iellt

mål

100

% ö

ver f

yra

år)

BUDGET 2017

15

BA

LAN

SBU

DG

ET 2

017-

2019

(tkr

)

Bud

get

2016

Bud

get 2

017

Plan

201

8Pl

an 2

019

TILL

GÅ

NG

AR

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r1

743

395

1 84

7 03

81

952

468

2 03

3 26

8

Om

sättn

ings

tillg

ånga

r58

7 18

361

4 41

861

4 41

861

4 41

8- v

arav

likv

ida

med

el10

000

10 0

0010

000

10 0

00

SUM

MA

TILL

GÅ

NG

AR

2 33

0 57

82

461

456

2 56

6 88

62

647

686

EGET

KA

PITA

L, A

VSÄ

TTN

ING

AR

OC

H S

KU

LDER

Ege

t kap

ital

1 38

8 73

91

420

034

1 44

9 80

61

481

034

- var

av å

rets

resu

ltat

3 37

620

028

29 7

7231

228

Avsä

ttnin

gar

49 5

8061

170

61 1

7061

170

Lång

frist

iga

skul

der

604

769

643

961

719

619

769

191

Kor

tfris

tiga

skul

der

287

490

336

291

336

291

336

291

SUM

MA

EGET

KA

PITA

L, A

VSÄ

TTN

ING

AR

OC

H S

KU

LDER

2

330

578

2 46

1 45

62

566

886

2 64

7 68

6

AVK

AST

NIN

G P

Å E

GET

KA

PITA

L 0,

2%1,

4%2,

1%2,

1%

SOLI

DIT

ET60

%58

%56

%56

%

INVESTERINGSBUDGET 2017 SAMT PLAN 2018-2021

16

Förvaltning Investeringsprojekt 2017Budget

2018Plan

2019Plan

2020Plan

2021Plan

TN övergripande Inventarier 1 500 1 750 1 250 1 300 1 650

Maskiner och fordon, inkl räddningstjänsten 3 075 5 250 2 500 1 900 6 500

Projekteringskostnader 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500Åtgärder enl klimatanpassningsplan 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa TN övergripande inkl räddningstjänsten 7 075 9 500 6 250 5 700 10 650TN Fastighetsavd Utbyte lekutrustningar 500 500 500 500 500

Laganskolan omb till förskola 21 000Reinvesteringar 20 000 20 000 15 000 15 000 15 000Säkerhetsåtgärder 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000Tillgänglighet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000Verksamhetsförändringar lokaler BU,SN 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300Arbetsmiljöåtgärder enligt skyddsronder 3 150 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa TN fastighetsavdelning 49 450 26 300 21 300 21 300 21 300TN Gata Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000Trafikskyltning 500 500 500 500 500

Summa TN Gata-trafiksäkerhet 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500TN Gata Gator och GC-vägar

IndustriområdenKarlsro Stenvägen 1 400Bostadsområden och övrigtBostadsområdet Björket, etapp 1-2 (25 st) 1 000Bostadsområdet Björket, etapp B del 1 (26 st) 4 800Bostadsområdet Björket, etapp B del 2 (43 st) 4 800Bostadsområde Sallebro 200Österleden 0 500 20 000Asfaltering exploateringsområden 1 500 1 500 1 500 2 000 2 000Asfaltering gator 10 000 6 000 4 000 4 000 5 000Gång- och cykelvägarUtbyggnad av GC vägar 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000GC-väg Ljungby-Lagan 2 000GC-väg Ljungby-Ryssby asfaltering 3 500GC-väg Kungsgatan-Långgatan 2 000GC-väg Söderleden-Ljungbystopp 100 2 000GC-väg Näsvägen 100 2 000GC-väg Ryssby Storgatan-Lunnavallen 100 2 500GC-vägar Björket / Byagården inkl bro Lagan 300 5 000GC-väg Lagan- från ny rastplats 500GC-väg Ljungby-Mjälen överförledn (ok KoF) 500 10 000GC Ljungby/Lagan flytt av Stömsnäsvägen 600GC-väg till Tutaryd 800

Summa TN gata - Gator och GC-vägar 24 400 19 000 51 800 8 000 9 000TN Gata Belysning

GC-vägar (belysning) 100 100 100 100 100Belysning övriga orter 100 100 100 100 100

Summa TN gata - Belysning 200 200 200 200 200TN Gata Övrigt

Parkeringsplats Snickaren 13 1 500


17

Pendlarparkering Myreborondellen och infart 2 500Stationsgatan Ryssby (grönstrukturplan) 2 500

Återställning JA- Lagers väg 4 000Fritidsvägen Kv Fritiden 800Märtha Ljungbergsvägen 100 400Oxtorget anslutning Föreningsgatan 500 5 000Drottninggatan 500 5 500Rune B Johanssons gata 11 000Olofsgatan-Kungsgatan 4 000Salutorget 300 5 300Smedjegatan 200Föreningsgatan-Drottninggatan 200Bryggerigränd 50Stationsgatan (Fabriksgatan-Helsingborgsv) 200 2 500Hammarrondellen 300 5 500

Summa TN Gata - Övrigt 17 800 10 850 24 200 0 0Summa TN Gata 43 900 31 550 77 700 9 700 10 700TN Park Tillgänglighetsanpassning lekplatser 500 500 500 500 600

Grönstrukturplan Ryssby 250Grönytor och lekplats Björket 300 300 1 000 200

Summa TN Park 800 1 050 1 500 700 600TN expl Markförvärv 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Tätortskarta 200 3 000Fritidskarta 350Scanning Ljungby stad 300Scanning Bolmens västra/södra, Bolmsö 500Scanning, övriga tätorter 600

Summa TN Exploatering 3 300 3 500 3 000 3 600 3 550

SUMMA Teknisk nämnd exkl. VA/renh 104 525 71 900 109 750 41 000 46 800

TN VA/renh VattenVattentäkter 500 500 500 500 500Ombyggnad av mindre vattenverk 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa Vatten 2 500 1 500 1 500 1 500 1 500TN VA/renh Avlopp

Ombyggnad av pumpstationer 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000Övervakningssystem 1 500 1 500 500 500 500Ombygg mindre avloppsreningsverk 3 000 500 500 500 3 000Ljungby Avloppsreningsverk 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500Ny maskinutrustning 500 500 500 500 500

Summa Avlopp 8 500 6 000 5 000 5 000 7 500TN VA/renh VA-ledningar

Exploatering av bostadsområden 7 500 2 500 2 500 2 500 2 500Exploatering industriområden 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500Ledningsförnyelse vatten och avlopp 6 000 6 000 6 000 8 000 8 000Ny maskinutrustning 500 500 500 500 500VA-plan projektering 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000VA-plan nya verksamhetsområden 25 000 20 000 20 000 20 000 20 000

Summa VA-ledningar 43 500 32 500 32 500 34 500 34 500


2018Plan

2019Plan

2020Plan

2021Plan


18

TN VA/renh RenhållningInvesteringar renhållning 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000Optisk sorteringsanläggning 2 000

Summa Renhållning 3 000 1 000 1 000 1 000 1 000Summa TF VA/renh 57 500 41 000 40 000 42 000 44 500

Teknisk nämnd summa 162 025 112 900 149 750 83 000 91 300

KLF IT investeringar 4 700 4 700 4 700 4 700 4 700Inventarier KLF 150 150 150 150 150

kommunledningsförvalTning summa 4 850 4 850 4 850 4 850 4 850

BUN Inventarier BUN 2 000 3 000 3 000 3 000 3 000Åtgärder enligt räddningstjänst, skyddskom, arbetsmiljöinsp mm 100 100 100 100 100

Maskinell utrustning för lokalvård 100 100 100Lärararbetsplatser 75 75 75 75 75Anpassning av skolgårdar enligt handikap- planen 175 175 175 175 175Hjortsbergsskolan återuppförande av byggnad 55 000

Hjortsbergsskolan inventarier 500

Barn- o uTBildningsnämnd summa 2 450 58 850 3 450 3 450 3 350

KFN Offentlig utsmyckning 100 100 100 100 100Investeringar Kultur-Fritid 700 700 700 700 700Grand, projektering och införande 9 000 9 000Skateboardpark/BMX/ parkourpark 6 000Utegym 80 80Ny bubbelpool simhallen 150

kulTur- o friTidsnämnd summa 1 030 15 880 9 800 800 800

MBN Geosecma planmodul 150Inventarier 100 100 100 100 100

miljö- o Byggnämnd summa 250 100 100 100 100

SN Förnyelser möbler boenden ÄO+OF 250 250 250 250 250Inventarier socialförvaltning 400 400 400 400 400Arbetsmiljöåtgärder 400 400 400 400 400Reinvesteringar sängar 320 320 320 320 320Reinvesteringar taklyft 200 200 200 200 200IT-förbättringar 430 430 430 430 430Reinvesteringar mobil-TES 250 250 250 250 250Reinvesteringar nyckelgömmor 100 100 100 100 100Inventarier nytt LSS-boende 200Nytt LSS-boende 11 000

socialnämnd summa 13 550 2 350 2 350 2 350 2 350

summa ToTalT 184 155 194 930 170 300 94 550 102 750

Exkl VA 126 655 153 930 130 300 52 550 58 250


2018Plan

2019Plan

2020Plan

2021Plan


19

Nämndernas ej beslutade investeringsönskemål

Förvaltning/ Investeringsprojekt Kommentarer

Tekniska nämndenParkavdelningenNy lekpkats/fritidsyta Brunnsparken 2017 projektering 500 tkr, 2018 utförandeGrönstrukturplan Ryssby 2017 projektering 250 tkr, 2018 utförandeGatuavdelningenIndustriområde Eka etapp 1 norra delen 2019 projektering, 2020 utförandeIndustriområde Eka etapp 2 västra delen 2020 projektering, 2021 utförandeBostadsområde Sallebro 2017 projektering 200 tkr, 2018 utförandeMärtha Ljungbergsvägen 2018 och 2019 projektering 100 + 400 tkr, 2020 utförandeParkeringsplats Gängesvägen-Kånnavägen 2018 utförandeGC-väg Lagan - från ny rastplats 2018 projektering 500 tkr, 2019 utförandeGC-väg Ljungby-Angelstad (till Kultur och Fritid) 2019 projektering och utförandeGC-väg Angelstad-Bolmen (till Kultur och Fritid) 2019 projektering och utförandeCentrumplanenSmedjegatan 2018 projektering 200 tkr, 2019 utförandeFöreningsgatan-Drottninggatan 2018 projektering 200 tkr, 2019 utförandeKungsgatan-Drottninggatan 2019 projektering, 2020 utförandeBryggerigränd 2018 projektering 50 tkr, 2019 utförandeDrottninggatan (Föreningsgatan-Bryggerirondell) 2021 utförandeDrottninggatan (Bergagatan-Drottningplan) 2021 utförande

Barn- och utbildningsnämnden

Astradskolan Etappvis renovering under 5-6 år, under perioden 2017-2021. Förstudie klar, 170 mkr

Ny förskola Kungshögsområdet Utredning av struktur av förskoleverksamhet visar på för lite kapacitet i västra delen av Ljungby tätort

Grundskolor i Ljungby tätort Det finns en kapacitetsbrist i årskurs F-9. Utredning påbörjad.

Nybyggnation och renovering av förskolelokaler Tekniska förvaltningen har gjort en preliminär kartläggning av lokalernas standard och återstående livslängd

Bolmsö förskola Den äldre delen är redan uttjänt.

Astrads förskolor (gula villan) Uttjänt 2006, finns rivningslov på denna byggnad.

Kajsa Kavat Uttjänt 2010

Regnbågens förskola (Strömgatan) Uttjänt 2013

Fogdeskolans förskola Uttjänt 2020

Ryssby förskola Uttjänt 2021

Kånna förskola Uttjänt 2021

Donationsgatans förskola Uttjänt 2022

Renovering av skolor Verksamhetsanpassning av skollokaler till modern pedagogik.


20



Kultur- och fritidsnämndenKv FritidenBokbussgarageBelysning o skyltning biblioteket o musikskolanBokbussSocialnämndenFörstudie och projektering nytt äldreboendeInventarier nytt äldreboendeNybyggnad/ tillbyggnad äldreboende



KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

21

MGJMagnus budgetmall 2017-03-08 16:10:06Verksamhet Budget 2016 Budget 2017Totalt Intäkter -12 415 -12 692

Kostnader 97 846 92 381Nettokostnad 85 431 79 689

10 Nämnds- och styrelseverksamhet Intäkter -27 -27Kostnader 8 082 7 382Nettokostnad 8 055 7 355

11 Stöd till politiska partier Kostnader 1 071 1 071Nettokostnad 1 071 1 071

13 Kommunövergripande verksamhet Intäkter -98 -617Kostnader 1 121 1 665Nettokostnad 1 023 1 048

22 Utåtriktade åtgärder Intäkter -645 -1 004Kostnader 8 487 9 535Nettokostnad 7 842 8 531

23 Turistverksamhet Kostnader 30 30Nettokostnad 30 30

24 Gator o vägar samt parkering Kostnader 28 28Nettokostnad 28 28

27 Säkerhetsarbete Intäkter -700 -716Kostnader 715 1 009Nettokostnad 15 293

48 Centrum för informationslogistik Kostnader 8 524 8 374Nettokostnad 8 524 8 374

53 Färdtjänst Intäkter -840 0Kostnader 7 984 0Nettokostnad 7 144 0

61 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter -464 -580Kostnader 5 178 4 904Nettokostnad 4 714 4 324

70 Stab Intäkter -161 -149Kostnader 4 683 5 694Nettokostnad 4 522 5 545

72 Kansliavdelningen Intäkter -939 -1 054Kostnader 9 133 9 249Nettokostnad 8 194 8 195

73 Ekonomiavdelningen Intäkter -1 102 -1 106Kostnader 8 852 9 248Nettokostnad 7 750 8 142

74 Personalavdelningen Intäkter -312 -312Kostnader 13 800 13 885Nettokostnad 13 488 13 573

77 Service- och IT-avdelningen Intäkter -7 127 -7 127Kostnader 20 158 20 307Nettokostnad 13 031 13 180

1 / 1

1. Ekonomisk rapport




22

2. Mål

2.1 Strategiskt område: TillväxtNämndsmål: Goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning.Förvaltningsmål:• Arbetslösheten ska minska (Antal öppet arbetslösa och

personer i program med aktivitetsstöd 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år).

• Den sammanlagda ökningen av förädlingsvärdet för alla aktiebolag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner.

• Andelen nystartade företag är i topp 5 av våra 20 refe-renskommuner.

• Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommu-ner i SKLs Insiktsmätning.

• Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommu-ner i Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimatet.

Nämndsmål: Utbyggd infrastruktur ger ökad rörlighet för idéer, människor, varor och tjänster.Förvaltningsmål:• Antalet resor med kollektivtrafik ska öka.• Minst ett av kommunens prioriterade objekt ska tas med

i nationell eller regional plan för infrastruktursatsningar när dessa upprättas eller revideras.

• Andelen medborgare som har tillgång till fiber för bred-band ska öka med minst 5 % per år.

2.2 Strategiskt område: KunskapNämndsmål: Genom hög kompetens skapas en professionell verksamhet och ett samhälle för framtiden.Förvaltningsmål:• Minst en ny utbildning på Högskolecentrum Ljungby

HCLY vart annat år.• Antal heltidsstudenter på HCLY ska öka varje år.• Antal uppdragsutbildningar på HCLY ska öka.• Andelen anställda på kommunledningsförvaltningen med

eftergymnasial utbildning ska öka.

2.3 Strategiskt område: LivskvalitetNämndsmål: Attrahera och behålla medborgare genom god service och kreativa miljöer.Förvaltningsmål:• Huspriserna är i topp 5 av våra 20 referenskommuner.• Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommu-

ner i tidningen Fokus kommunranking ”Bäst att bo”.• Ljungby kommun är topp 5 av våra 20 referenskommu-

ner i servicemätningen som redovisas i KKIK (mått 1-3).

3. Årets verksamhet

3.1 Sammanfattning

Kommunledningsförvaltningen fick i 2017 års budget ökade anslag till miljöfond (200 tkr), bidrag Önne sluss (150 tkr), integration (925 tkr), kommunfullmäktige (200 tkr) och landsbygdsutveckling (150 tkr). Demografi har kompenserats med 325 tkr och löneökningar med 885 tkr.

Minskning av budget har gjorts för Agunnaryds bygdegård (1 300 tkr), CIL (150 tkr), ekonomisystem (100 tkr) och KS oförutsedda (50 tkr). Budgeten för färdtjänst har flyttats till socialnämnden.

3.2 Samverkan Markaryd/ ÄlmhultLjungby kommun har påbörjat ett arbete för administrativ samverkan med Markaryds och Älmhults kommuner. Alla tre kommunerna har deltagit i den länsgemensamma upp-handlingen av inköps-, ekonomi- och personalsystem och har alltså från och med 2016 samma system.Syftet med samverkan är:●● Effektivare och kostnadseffektivare organisation●● Bättre förutsättningar för standardisering av arbetssätt,

rutiner och system●● Fler specialister - mer spetskompetens och större kompe-

tensbredd●● Attraktivare arbetsgivare – bättre kompetensförsörjning●● Kunskapsöverföring mellan organisationerna●● Minskad sårbarhet

3.3 LeanArbetet med att utbilda nya arbetsgrupper i lean kommer att fortlöpa. Minst 14 nya grundutbildningar i lean kommer att hållas under året. Arbetsgrupper som gått grundutbildningen kommer även erbjudas coachingpass i syfte att starta upp förbättringsarbetet i verksamheterna, vidare kan även viss uppföljning erbjudas. Verksamhetsanpassade mätetal kommer löpande att implementeras i de verksamheter som startat sitt förbättringsarbete.

Vi kommer att samverka med andra kommuner och närings-livet, främst i Ljungby kommun, både i form av studiebesök, gemensamma utbildningar och nätverkande för att lära mer, inspirera och inspireras. Interna utbyten mellan olika nämn-der och arbetsgrupper kommer också att uppmuntras och någon form av gemensamt arrangemang för dessa utbyten kommer att anordnas.

3.4 Arbetsgivaransvar

PersonalavdelningenFör att möta behovet av nya ledare deltar Ljungby kommun i satsningen Förberedande ledarprogram. Programmet vänder sig till redan anställda medarbetare och är en utbildning i samverkan mellan länets kommuner.

Chef i Ljungby kommer under 2017 att utvecklas och årets fokus kommer att vara ledarskap. Till mötesforumet kommer externa föreläsare anlitas.

Personalavdelningen kommer under 2017 att fortsatt sam-arbeta med Markaryds och Älmhults kommun inom flera områden för att hitta gemensamma arbetssätt och kunskapsö-verföring.

Personalavdelningen kommer under året att utveckla en HR strategi samt analysera uppgifter och resurser.

Ljungby kommun har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utvecklat ett arbetssätt som syftar till tidiga och gemensamma insatser i rehabiliteringsärenden. Detta innebär att alla sjukskrivningar som pågått 60 dagar kommer att genomgå en särskild bedömning om de ska vara föremål för gemensamma och tidiga insatser.


23

Satsningen på att bjuda in långtidssjukskrivna medarbetare till gemenskap, information och enklare former av aktiviteter kommer också att fortsätta.

Som en del i arbetet med att minska sjukskrivningstalen kommer medarbetare med återkommande sjukskrivningar erbjudas hälsosamtal via företagshälsovården.

Upphandling av pensionsförvaltning och företagshälsovård kommer att ske under 2016/2017.

JämställdhetPersonalavdelningen har samordningsansvaret för kommu-nens jämställdhetsarbete men varje förvaltning har ansvaret att driva frågan. Förvaltningarna har utsedda jämställdhets-strateger som ska vara ett stöd för cheferna och jämställd-hetsombuden med jämställdhetsintegreringen i den dagliga verksamheten.En lönekartläggning ska genomföras där syftet är att upp-täcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mel-lan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Upptäcks löneskillnader som inte går att förklara kommer en handlingsplan att tas fram med förslag på åtgärder och kostnader för dessa.

3.5 ArbetsmarknadsåtgärderUnder 2017 fortsätter arbetet med att förbättra arbetslösa kommuninvånares möjligheter till arbete med fokus på unga invånare. Antalet feriearbeten beräknas till cirka 240. Kostnaden för feriearbeten beräknas öka genom höjda sociala avgifter för ungdomar.

SysselsättningsprojektLjungby kommun fortsätter att stötta Svenska Migrationscen-trets och arbetsförmedlingens satsning på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Migrationscentrets regionkontor i Ljungby kommer att ha ett tjugotal personer anställda som arbetar med digitalisering av arkivmaterial under 2017.Även digitalisering av Hertzbergs fotoarkiv kommer att fortsätta. Under 2017 kommer 1,75 heltidstjänster avsättas för arbete med digitalisering och bevarande av de negativ och bilder som ingår i projektet.

3.6 EkonomistödUnder 2016 har ekonomiavdelningen jobbat intensivt med byte av bank, kodplan och ekonomisystem. Arbetet med eko-nomisystemet kommer att fortgå under 2017 med att slutföra olika delar i projektet. Bland annat kommer en ny budget- och prognosmodul börja användas fullt ut, vi ska börja skicka e-fakturor till våra kunder och arkivering måste göras av gammalt ekonomisystem.Upphandling av kapitalförvaltare resulterade i att flertalet fonder ska säljas av och vi kommer att anlita nya kapitalför-valtare och fonder under slutet av 2016 och början av 2017.Under 2017 kommer vi även att arbeta med införandet av det nya systemet för resultatbalansering där varje resultaten-het garanteras att få behålla en tredjedel av sitt ekonomiska resultat och respektive nämnd en tredjedel.

3.7 ITArbetet med att ansluta kommunala arbetsställen till fiber-bredband fortsätter. Processen sker i dialog med respektive

verksamhet där behovet styr hur infrastrukturen utformas. Anslutning till fiber innebär att en översyn av telefonin görs vilket innebär att verksamheten ofta går mot mer mobil tele-foni samt att gammal teknik för fast telefoni ersätts med ny.

År 2017 kommer det trådlösa nätet vara fullt utbyggt för skolorna enligt skolans önskemål. Nytt avtal för Microsoftli-censer och upphandling av datacenter kommer kräva mycket tid och resurser under året.

2017 kommer få ökande konsultkostnader då de inköpta timbankarna kommer vara förverkade och licenskostnader för trådlösa enheter kommer öka. Då Microsoft förändrar sin licensmodell och Ljungby kommuns anställda använder synkning av mobil mer måste vi förändra våra Microsoft- avtal vilket innebär en fördyring på ca 20-30 procent per år.

3.8 KansliavdelningSamhällsbetalda resorAnsvaret för färdtjänst flyttades 2016 över från kommunled-ningsförvaltningen till socialförvaltningen. De budgetmedel för färdtjänst som tidigare har funnits hos kommunlednings-förvaltningen har därmed flyttats över med full effekt från och med 2017.

Infrastruktur och kommunikationerLjungby kommun har under 2015-2016 aktivt arbetat för en västlig sträckning av höghastighetsjärnvägen med ett stationsläge i Ljungby. Den 2 februari 2016 meddelande Sverigeförhandlarna att den västra sträckningen valts mellan Jönköping och Malmö och redovisade stationslägen i Jön-köping, Värnamo, Hässleholm, Lund och Malmö. Ljungby kommun tog med hjälp av konsultbyrå fram en utredning om nyttan av ett stationsläge i Ljungby utifrån att det ändå be-hövs förbigångsspår på den ca 12 mil långa sträckan mellan Värnamo och Hässleholm. Utredningen presenterades under våren för Sverigeförhandlarna och Trafikverket. Representan-ter för Ljungby kommun medverkar kontinuerligt i Trafikver-kets referensgrupp för åtgärdsvalsstudie(ÅVS) för sträckan Jönköping- Malmö. Dessutom fortsätter samarbetet med Re-gion Jönköping, Jönköpings, Vaggeryds, Värnamo, Ljungby, Tranås, Ulricehamn och Markaryds kommuner under namnet Stationsnätverket samt i Europakorridoren. För att kunna genomföra översiktsplanearbetet och handlägga pågående tillståndsärenden valde Ljungby kommun att ta fram en egen utredning om två alternativa sträckningar av höghastighets-järnvägen genom kommunen och stationslägen ca 2.5- 3 km från Ljungby centrum. Utredningen färdigställs i oktober och ska presenteras för Sverigeförhandlingen i november 2016. Förvaltningen kommer även att delta i en arbetsgrupp tillsam-mans med Region Kronoberg och Trafikverket i framarbetan-det av ny Länstransportplan. Arbetsgruppen kommer dessut-om att inleda jobbet med nationell plan för transportsystemet 2018-2029. I dessa dokument ska förslag på infrastruktursats-ningar i regionen sammanställas och prioriteras.Vägplanen för utbyggnad av motorväg på E4 förbi Ljungby skall fastställas och detaljprojekteringsarbetet pågår för fullt. Kommunen bidrar i processen med kunskaper, krav och syn-punkter på vattenskyddsfrågan, utformning av trafikplatser och planfria korsningar mm. Utbyggnaden planeras 2018-2021.

TEKNISKA NÄMNDEN, EXKL. VA OCH RENHÅLLNINGKOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

24

3.9 Högre utbildningHögskolecentrum Ljungby, HCLY, samverkar med kommu-nens och regionens näringsliv och Linnéuniversitetet. De tre utbildningsanordnarna samverkar i föreningen HögskoleCen-trum Ljungby. Ljungby kommun stödjer HCLY ekonomiskt med 8,4 miljoner kronor.Inför höstterminen 2017 ansöker utbildningsanordnarna om att få starta 8 nya yrkeshögskoleutbildningar. En ny utbild-ning startar på HCLY höstterminen 2017, nämligen sjukskö-terskeutbildning. Utbildningen genomförs av Linnéuniversi-tetet och Centrum för Informationslogistik, CIL. Under 2017 kommer CIL och Ljungby kommun att fortsätta utvecklingen av vår nod i Linneaus Technical Centre, LTC, för att på plats erbjuda våra företag kontakter för tillämpad forskning i sam-verkan med universitetet. För att öka servicen till företag och bidra till en bättre kompetensmatchning kommer det att göras en ökad satsning på att få fler utbildningar till Ljungby.För 2017 har vi budgeterat 4 485 tkr i bidrag, 3 039 tkr i hyra och 850 tkr i utvecklingsmedel. Totalt 8 374 tkr.På Högskolecentrum Ljungby, HCLY, har antalet utbildningar minskat då Yrkeshögskolemyndigheten inte beviljat fortsätt-ning av flera utbildningar. De fyra utbildningsanordnarna samverkar i föreningen HögskoleCentrum Ljungby. Inför höstterminen 2016 ansöker utbildningsanordnarna om att få starta 7 nya yrkeshögskoleutbildningar (YH).

3.10 Information och marknadsföringDe största informationskanalerna till medborgarna är idag kommunens webbplats, facebook-kanal och Veckonytt. Via vår webbplats kan medborgarna inte bara få information utan även utföra tjänster. Arbetet med att utveckla e-tjänsterna kommer att fortsätta under 2017. Marknadsföring av kommunen sker på flera sätt genom infor-mationsmaterial, webbplatsen, profilartiklar, turistbroschyrer, särskilda projekt, sponsring och inte minst genom vänligt och professionellt bemötande av personalen – det goda värdska-pet.

3.11 Näringsliv och turismBasen i kommunens näringslivsarbete är kontakten med företagarna i kommunen och deras organisationer. För att nå målet att ge näringslivet ”goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning” är det viktigt att skapa goda kontakter. Näringslivsavdelningen fångar upp företagarnas önskemål och behov och lotsar rätt i den kommunala organisationen. Det ger lättillgänglighet och snabb och personlig återkoppling. Näringslivsavdelningen medverkar i en rad olika projekt för att stötta och stärka det lokala näringslivet.Besöksnäringen är Sveriges snabbaste växande näring och Ljungby kommun har beslutat att stärka arbeta med besöks-näringen. För att öka tillväxttakten till nationell nivå behövs ökade resurser och strategiskt arbete. Ljungby kommun ingår i Leaderområdet, Leader Linné Småland, under programperioden 2014-2020. Leaderarbetet innebär möjligheter för utveckling av landsbygden i Ljungby kommun genom att nya företag uppstår, arbetstillfällen ska-pas, nätverk som ger affärsmöjligheter och genom kompe-tensutvecklingsinsatser mot näring.

3.12 Internationellt arbeteGenom ökad efterfrågan på kompetensutveckling, erfaren-hetsutbyte och extern finansiering ses inter-nationalisering som ett allt viktigare verktyg för utvecklingen av Ljungby kommun. Informationsspridning om och omvärldsbevakning av EU-möjligheter sker på flera sätt genom informations-träffar, seminarietillfällen, kommunens blogg om EU och internationellt arbete, utbildningstillfällen, nätverkande och inte minst genom fysiska möten med idébärare som vill söka pengar på sin idé. Målgrupperna för aktiviteterna har varierat; förtroendevalda, tjänstemän, företagare och ideella aktörer.

Under 2016 har kommunen varit projektägare, partner och/eller medfinansiär i olika internationella projekt exempel-vis VäxArena för näringslivet och två olika ICLD-projekt med kommuner i Sydafrika respektive Mocambique. Flera nya projektansökningar har lämnats in gällande exempelvis Erasmus + och Horisont 2020. Årets presidieresa gick under temat EU och internationellt arbete. Inom ramen för presi-dieresan besökte politiker och förvaltningschefer bland annat Sveriges riksdag och Europahuset i Stockholm. I oktober växlades det internationella arbetet upp genom en EU-sam-ordnare på heltid.

3.12 Trygghet och säkerhetsarbete

Under året som gått har arbetet med trygghet och säker-het förändrats. Kommunen har tagit ett helhetsgrepp över området och arbetar nu förvaltningsövergripande med skydd mot oönskade händelser, det vill säga mot kriser, olyckor och brott som drabbar människor, egendom, miljö eller samhälls-funktion. Arbetet är brett och sträcker sig längs hela skalan från frekventa händelser som påverkar ett fåtal människor till ovanliga händelser som drabbar hela eller delar av samhället.

Ett arbete med att identifiera samhällsviktig verksamhet har påbörjats under hösten och kommer att fortsätta under 2017. Under året kommer även säkerhetsskyddet att ses över. Från nationellt håll har kommunen fått indikationer på att arbetet med civilt försvar kommer att utökas. Exakt vad detta kom-mer att innebära är dock oklart i nuläget.

25

TEKNISKA NÄMNDEN, EXKL. VA OCH RENHÅLLNING

MGJBudgetdokument per nämnd 2017-04-19 16:23:35

Verksamhet Budget 2016 Budget 2017Totalt Intäkter -222 593 -222 260


10 Nämnds- och styrelseverksamhet Intäkter -302 -384Kostnader 923 1 222Nettokostnad 621 838

21 Fysisk o teknisk planering Intäkter -9 793 -11 084Kostnader 19 146 20 659Nettokostnad 9 353 9 575

24 Gator o vägar Intäkter -23 307 -23 326Kostnader 59 715 58 918Nettokostnad 36 408 35 592

25 Parker Intäkter -13 188 -14 610Kostnader 22 629 24 134Nettokostnad 9 441 9 524

26 Miljö- och hälsoskydd Intäkter -224 0Kostnader 223 0Nettokostnad -1 0

27 Räddningsverksamhet Intäkter -1 549 -1 542Kostnader 28 839 29 064Nettokostnad 27 290 27 522

31 Kulturfastigheter Intäkter -2 185 -2 560Kostnader 2 375 2 617Nettokostnad 190 57

34 Idrotts- o fritidsanläggningar Intäkter -14 297 -17 266Kostnader 14 107 12 939Nettokostnad -190 -4 327

40 Kost grundskola Intäkter -2 706 -3 133Kostnader 19 679 20 380Nettokostnad 16 973 17 247

41 Kost förskola Intäkter -159 -158Kostnader 5 384 5 282Nettokostnad 5 225 5 124

43 Kost förskoleklass Kostnader 94 90Nettokostnad 94 90

44 Interkommunal ersättning kost Kostnader 924 960Nettokostnad 924 960

46 Kost gymnasieskola Intäkter -310 -350Kostnader 4 020 4 188Nettokostnad 3 710 3 838

1 / 2


26

TEKNISKA NÄMNDEN, EXKL. VA OCH RENHÅLLNINGTEKNISKA NÄMNDEN, EXKL. VA OCH RENHÅLLNING

MGJBudgetdokument per nämnd 2017-04-19 16:23:35

Verksamhet Budget 2016 Budget 201751 Kost äldreomsorg Intäkter -17 861 -17 735


71 Gemensam kost Kostnader 2 416 2 547Nettokostnad 2 416 2 547

75 Egna verksamhetslokaler Intäkter -106 539 -98 790Kostnader 107 457 105 487Nettokostnad 918 6 697

76 Hyrda verksamhetslokaler Intäkter -26 348 -28 419Kostnader 26 348 28 112Nettokostnad 0 -307

81 Kommersiell verksamhet Intäkter -3 825 -2 903Kostnader 3 516 3 066Nettokostnad -309 163

2 / 2


Verksamhet Budget 2016 Budget 2017

Totalt Intäkter -84 490 -86 735Kostnader 82 490 84 735Nettokostnad -2 000 -2 000

86 Vattenfs o avloppshantering Intäkter -52 430 -54 102Kostnader 52 430 54 102Nettokostnad 0 0

87 Avfallshantering Intäkter -32 060 -32 633Kostnader 30 060 30 633Nettokostnad -2 000 -2 000

VA OCH RENHÅLLNING

27

TEKNISKA NÄMNDEN, EXKL. VA OCH RENHÅLLNING

Exploateringsbudget 2017-2021

Likviditetsplan exploateringar, tkr Totalt projekt 2017 2018 2019 2020 2021

exploaTering BosTäder

Replösa Björket, bostäder Utgift 1 900 400 500 100 100 100Inkomst -13 400 -700 -700 -700 -700 -700

Tomter i Ryssby Utgift 190 0 0 0 0 0Inkomst -190 0 -85 0 0 0

Järnvägsområdet i centrum, bostäder Utgift 3 550 50 1 050 50 150 0Inkomst -4 300 0 -3 300 0 -1 000 0

Replösa Byagården Utgift 400 0 0 0 50 0Inkomst -3 400 0 0 0 -600 0

Sallebro Replösa Utgift 900 100 50 0 0 0Inkomst -2 200 0 -2 200 0 0 0

exploaTering indusTrier

NV Industriområdet, Eka Utgift 20 200 2 875 1 975 75 75 75Inkomst -18 000 -700 -700 -700 -700 -700

Västergatan Lagan Utgift 9 700 10 4 000 10 10 10Inkomst -5 700 -200 0 -200 -200 -200

Karlsro Rosendal Utgift 39 300 300 75 100 75 75Inkomst -56 600 -8 000 -1 000 -2 000 -1 000 -1 000

neTTo exploaTeringsverksamheT -27 650 -5 865 -335 -3 265 -3 740 -2 340

markförvärv/markförsäljning

Markförvärv, inlösen Utgift 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000Markförsäljning utöver exploateringsprojekt Inkomst -100 -100 -100 -100 -100

neTTo mark och exploaTeringsverksamheT -2 965 2 565 -365 -840 560

28

TEKNISKA NÄMNDENTEKNISKA NÄMNDEN

2. Mål

2.1 Strategiska området tillväxtÖvergripande mål

Med en väl utbyggd infrastruktur och en bra service formar vi ett attraktivt samhälle med en positiv utveckling.

FörvaltningsmålDet ska alltid finnas attraktiv mark och god infrastruktur för nyetableringar av boende och närings liv.Vatten -och avloppsförsörjningen samt renhållning ska upple-vas hålla hög kvalitet och ha god leveranssäkerhet.

2.2 Strategiska området kunskapÖvergripande målGenom hög kompetens skapar vi en professionell verksamhet med bra kvalitet och ett samhälle för framtiden.Genom lärande och kompetensutveckling får vi en stimule-rande/attraktiv arbetsplats.

FörvaltningsmålMedborgarna ska vara nöjda med service, tillgänglighet, information och bemötande.Kommunens fastighetsverksamhet ska tillhandahålla ända-målsenliga lokaler och hålla god service och bemötande.Kommunens kostverksamhet ska hålla god service och bemö-tande.Medarbetarna ska uppleva att arbetsmiljön är god.Medarbetarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål.

2.3 Strategiska området livskvalitetÖvergripande mål

Vi skapar förutsättningar för god hälsa, trygga och tilltalande miljöer där vi hushåller med våra resurser.

FörvaltningsmålMåltider i skola och omsorg ska vara hållbara, kvalitetssäk-rade och välsmakande.Alla som bor, vistas och verkar i kommunen ska känna säker-het och trygghet.Gator, gång- och cykelvägar ska vara tillgängliga och trafik-säkra under alla årstider.Den offentliga miljön ska upplevas attraktiv, trygg och trivsam.


Tekniska nämnden ska erbjuda tydlig teknisk service och skapa en trygg, säker och utvecklande miljö för alla som bor och vistas i Ljungby kommun.Tekniska nämnden svarar för kommunens tekniska servi-cefunktioner inom huvudsakligen följande områden; gator och trafik, parker och grönområden, vatten och avlopp, renhållning, fastig hets förvaltning, exploatering, tomter, kartfram ställning, rädd ningstjänst, hyror och arrenden samt kostverksam het.

3.1 SammanfattningFör 2017 ska det göras en uppföljning av genomlysningen av tekniska nämndens verksamhet, som gjordes under 2016.Tekniska nämnden har fått i uppdrag att utreda hur skötsel av grönytor och lekplatser, lokalvård och vaktmästeri kan samordnas eller om det finns möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande.

Budgetförändringar tkrLöneökning 2 141Rivningar 1 000Demografi 808Administrativ tjänst bilpoolen 661Lokalsamordnare 600Städledare 600Inflationskompensation 69Sänkta sociala avgifter -77Elkostnader -79Summa 5 723

Nämnden skulle fått demografisk kompensation med 1 320 tkr men den har tagits bort av besparingsskäl.

3.2 Exploatering och markMät- och kartverksamhet

Utvecklingen inom GIS-området (geografiska informations-system) skapar nya förutsättningar för planering och utveck-ling av verksamheter. Intresse och behov från andra förvalt-ningar ökar, därmed ökar även arbetsbelastningen.

Avdelningen kommer att arbeta med att göra kartinformation tillgänglig för allmänheten. GPS-tekniken (mätning med stöd av satteliter) utvecklas så att den kan användas såväl för för-rättningsmätning som för detaljmätning. Den nya översikts-planen kommer att använda sig av nya publiceringsalternativ där kartans åtkomst i datorn är viktig.

Exploatering och markreservPlanering för nya bostads- och industriområden förut-sätter långsiktighet i markförsörjningen, oavsett konjunktur-svängningar och tillfällig efterfrågan. Inom verksamhetsområdena Karlsro och Rosendal pågår försäljning av mark. Arbetet med kommunens markförsörjning för nästkommande områden påbörjas då exploateringsprocessen spänner över lång tid med start i markförvärvet via planprocessen fram tills att marken är grovplanerad samt vatten avlopp och gator är utbyggda. Förvaltningen har beställt en ny detaljplan för nästa industriområde, norr om Eka industriområde.Inom området Replösa Björket kommer 25 tomter, av totalt 92, att bjudas ut till försäljning. Planering för nästa bostadsområde, öster om John A Lagers väg, kommer att påbörjas under 2017.Detaljplaneläggning är begärd för några olika områden i Ljungby stad, däribland Östra Torg och Lagavallen, för att möjliggöra byggnation av flerbostadshus och för grupphusbebyggelse. För utbyggnaden av flerfamiljshus kommer planläggningen av kvarteret Aspebacken och området Sallebro att ge ett tillskott av tomtmark. Planprocessen kommer dock att kräva att medel avsätts för olika typer av miljöundersökningar samt kostnader för

29

TEKNISKA NÄMNDEN

rivning och sanering.

3.3 Gator, vägar och parkerProjektering

Projekteringsenheten utför uppdrag åt verksamheterna exploatering och mark, gator, vägar och parker samt vatten och avlopp. Projekteringsenhetens personal kommer mesta-dels att arbeta med uppdrag som rör tekniska förvaltningens investeringar. Om behov finns av externa projekteringskon-sulttjänster kommer dessa tjänster inhandlas inom planerade investeringsprojekt och därmed belasta projektens budgetar. Utredningsuppdrag och förstudier kring eventuella framtida projekt inryms inte i avdelningens budget. Detta begränsar förvaltningens möjligheter till långsiktig planering av inves-teringsprojekt.

GatudriftSkötsel av gator, gång- och cykelvägar ska utföras med prioritering av kvalité och ekonomi. Planeringen ska vara långsiktig för att förvalta de investeringar som är gjorda i det befintliga vägnätet. Långsiktig planering är även en förutsättning för kloka framtida investeringar. Skötseln görs enligt de planer som tagits fram och dessa ger vägnäten en god tillgänglighet och en hög trafiksäkerhet. En rätt anpassad fordonspark ger låga driftkostnader och en bra miljöanpass-ning. Det ger en bra flexibilitet med att använda rätt maskin vid anläggnings- och underhållarbeten. Det ger även förut-sättningar för att upprätthålla en god kvalité på vägar, gator och cykel- och gångvägar.

VinterväghållningFör att kunna disponera personalstyrka och fordonspark på bästa sätt har en översyn och revidering av snöröjningen gjorts under 2016. Därmed har samtliga röjningsrundorna kunnat kortas ned i tid, för att överensstämma med de re-gelverk som finns avseende begränsningar av körtid. Bered-skapsstyrkan har reviderats så att minskning av ett fordon har kunnat göras, utan att insatserna avseende skolvägar, cykel-vägar och gator blivit drabbade gällande halkbekämpning och snöröjning.

ParkdriftOdling sker i avdelningens växthusanläggning för att på ett ekonomiskt och effektivt sätt få fram så bra växter som möjligt. I samarbete med gatuavdelningen utförs renhållning och sopning på offentliga platser enligt planerat körschema. En stor del av avdelningens resurser läggs på fastighetsav-delningens objekt, till exempel skötsel av skolgårdar och utemiljöer vid särskilda boenden. Röjning och avverkning utförs på uppdrag av exploateringsavdelningen. Renovering och ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa kommunens lekplatser i parker och skolmiljöer kommer att fortsätta. I samarbete med Brottsförebyggande rådet identifieras områ-den som upplevs otrygga, dessa åtgärdas sedan av parkavdel-ningen. Detta arbete pågår kontinuerligt.

3.4 RäddningstjänstOrganisation

Under 2017 kommer en organisationsöversyn att genomföras i syfte att hitta effektiviseringsmöjligheter. Samverkan med övriga räddningstjänster i Kronobergs län förbättras genom den nystartade ekonomiska föreningen Räddsam Kronoberg.

PersonalFrämst inom deltidsstyrkorna finns en ökad rörlighet. De senaste deltidsrekryteringarna visar även att de sökandes ordinarie arbetsgivare inte ger sitt samtyckte för en eventu-ell anställning. Behovet av nyrekrytering kommer att öka de närmaste åren och en ökad personalomsättning påverkar inte bara kostnaderna utan leder också till kompetens- och erfarenhetsbrist inom viktiga områden. Kompetenshöjning behövs för att kunna utföra tillsyner till-räckligt bra och ofta. Tillståndshanteringen av brandfarliga och explosiva varor ligger även fortsättningsvis på räddningstjänsten. Idag saknas resurser för hantering av tillstånd och för utbildning av perso-nal som ska hantera tillstånden.

FörebyggandeUtbildningsverksamhet riktad mot den enskilde och företag för att öka deras förmåga att agera samt förebygga brand och andra olyckor kommer att fortsätta. Utbildningarna som genomförs är bland annat verksamhetsanpassade brand-skyddsutbildningar, kurser i heta arbeten och hjärt- och lung-räddning. Behovet av brandförebyggande rådgivning fortsätter att öka. För att stärka den enskilde i olycksförebyggande och brand-skydd kommer räddningstjänsten att vara ute på evenemang för att informera och ge råd. Räddningstjänsten kommer att förbättra sin uppsökande verksamhet, framför allt med inrikt-ning mot landsbygden där insatstiden kan vara lång.De prioriterade områdena inom tillsynsverksamheten kom-mer att tas fram gemensamt av räddningstjänsterna i länet i samarbetet RäddSam Kronoberg. Tematillsyner kommer att genomföras vid större evenemang.

3.5 FastigheterVerksamhetslokalerUArbete med lokalförsörjningsstrategi kommer att fortsätta under 2017. Arbetet innebär att investeringar och reinveste-ringar på kommunens fastigheter planeras på 20 års sikt för att möjliggöra bättre framförhållning. Påbörjat arbete med lokalgruppen fortsätter under 2017. Gruppen samordnar förvaltningarnas lokalbehov.Utveckling och efterfrågan på rätt verksamhetslokaler ökar. Avdelningen har fått flera önskemål om översyn av bygg-nadsbeståndet inom olika verksamhetsområden, främst inom förskolor, skolor samt kultur- och fritidsbyggnader. Fortsatta verksamhetsanpassningar för förvaltningarna pågår löpande och i ökande utsträckning. Arbete inleds 2017 med projektering av nybyggnation av Klövervägens förskola och Hjortsbergsskolan. Arbetet med att driftoptimera fastigheterna kommer att intensifieras genom att en driftoptimerare anställs. Syftet med tjänsten är att miljöpåverkan och driftskostnader ska minska. Samarbete pågår med räddningstjänsten för att minska kost-naderna för fellarm. Arbetet för att förbättra tillgängligheten i våra lokaler pågår ständigt.

LokalbankKommunen äger några tomma lokaler där den framtida användningen i dagsläget är okänd, dessa lokaler kallas lokalbank.

30

TEKNISKA NÄMNDENTEKNISKA NÄMNDEN

Lokalbanken ska innehålla relevanta lokaler som kan använ-das för att ge viss flexibilitet för kommunens verksamheter. Arbetet med att minska icke önskvärda ytor kommer att fortsätta genom rivningsarbete och försäljning.

InternhyraArbete med utredning av ny internhyra pågår och kommer att fortsätta under 2017. Målsättning är att ny internhyra ska tas i bruk 2018. Idag är internhyran kallhyra. Ett av målen är att internhyran ska vara varmhyra för att ge fastighetsförvalt-ningen incitament att sänka driftkostnaden. Ett annat mål är att skapa en mer rättvis hyressättning inom kommunen.

RivningarUnder 2017 har budget beviljats för rivning av fastigheter. Under 2017 kommer fastighetsavdelningen att riva tomma fastigheter inom Eka 3:3 och Eka 3:6/Ekalund för att frigöra industrimark. Vidare kommer Berghem 1:7 att rivas på grund av att fastigheten ligger för nära rondellen samt att det inte finns någon fungerande infiltration.

3.6 KostKostverksamhet

Maten är viktig för våra barn och äldre. Alla ska erbjudas god och vällagad mat med bra kvalitet. Bra mat gör att barnen blir piggare och får lättare att lära. Mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. För de äldre är måltiden dagens höjdpunkt. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Bra mat är en viktig del av vården.

Det ställs stora krav på kompetent personal avseende special-koster med mera. Skollagen ställer krav på att kommunen kan styrka att maten är näringsriktig, vilket innebär att matsedlar för elever kontinuerligt näringsberäknas. För att kvalitets-säkra näringsinnehållet inom äldreomsorgen näringsberäknas lunchen och detta ska utökas med övriga måltider. En policy för måltider har tagits fram och tillhörande handlingsplaner ska utarbetas. Eftersom det är en målsättning att öka andelen mat lagad från grunden kommer kökens förutsättningar att utföra detta, att kartläggas.

Kostavdelningen arbetar med ökad intensitet för mer kli-matsmarta måltider. Det innebär bland annat att andelen vegetariska rätter inom förskola och skola prioriteras, inköp av frukt och grönsaker anpassas efter säsong och arbete med att minska matsvinnet. Andelen ekologiska inköp och prioritering på svenskt kött fortsätter tills målen nås. Ljungby kommun är en Fairtrade city vilket bland annat innebär att andelen Fairtrade produkter ska öka inom kommunen och detta påverkar kostavdelningen.

Antalet matgäster inom förskola och skola har ökat betydligt. Av budgetmässiga skäl kan avdelningen komma att behöva sänka ambitionsnivån, vilket främst kommer att ske genom förändrade menyer och matsedlar.

Kundfokus och service betyder mycket för måltidsupplevel-sen. Utifrån enkäter och attitydundersökningar ska kundnöjd-heten behållas alternativt öka. En kartläggning av restaurang-miljöerna ligger till grund för investeringar som ska syfta till att säkerställa en stimulerande måltidsmiljö och bra arbets-miljö för elever, gäster och personal.

Under 2017 kommer exempelvis Brunnsgårdens restaurang och samlingssal att få nya möbler.

Restaurang Åsikten

Restaurang Åsikten drivs som en intraprenad. Målsättningen är att restaurangen ska vara ekonomiskt självgående. För-utom den service som ingår till det särskilda boendet ska restaurangen fortsättningsvis ha kvällsöppet för större bokade sällskap.

3.7 ÖvrigtTeknisk nämndUnder verksamhetsåret 2017 bör antalet sammanträden ses över för att få budgeten i balans.

KansliRekrytering av ny teknisk chef kommer att pågå under första delen av 2017. En tillförordnad teknisk chef är tillsatt tills rekrytering är klar. Detta innebär även att en tf planeringschef är tillsatt och avdelningen saknar en personal under rekryte-ringsperioden. Projektledning av infrastrukturprojekt kommer även fortsätt-ningsvis att drivas av enheten. Detsamma gäller för adminis-trativa projekt så som det kommunala partnerskapsprojektet mellan Ljungbys räddningstjänst och Tlokwes räddnings-tjänst i Sydafrika.De administrativa funktionerna kring nämndsekretariat, dia-rium och informatör behöver utvecklas och organiseras. Detta bör med fördel göras förvaltningsövergripande där bland annat ersättarplanering ses över.

Marksanering2016-09-27 godkände Mark- och miljödomstolen Ljungby kommuns miljökonsekvensbeskrivningar och lämnade till-stånd enligt 9 och 11 kapitlen i miljöbalken för att återuppta och fortsätta saneringen av norra Färsjön och bäcken mellan Färsjön och Vidöstern. Arbetena är beräknade att påbörjas/återupptas under 2017.

TorgVid en framtida ombyggnad av Salutorget kommer torghan-deln att behöva ändra placering. Den nya tillfälliga place-ringen kommer i god tid att kommuniceras med torgknallar och andra handlare.

SkogPå grund av stormar och avverkning är virkesförrådet lågt och behöver byggas upp. Åldersfördelningen är skev, med mycket ung skog. Detta innebär höga röjnings- och gallrings-kostnader. För skogens skötsel behövs röjnings- och gall-ringsåtgärder de närmaste åren. Förstagallringarna som görs efter röjningarna kommer att ha ett lågt virkesnetto. De stora skogsvårdskostnaderna i kombination med minskad avverk-ning leder till att det skogliga nettot stannar på 500 tkr för det kommande året. Parkavdelningen sköter vår tätortsnära skog, bland annat för ökad trivsel och trygghet.

BilpoolMålsättningen är att kommunens samtliga bilar ska ingå i bilpoolen. Bilpoolens primära mål är att sänka kostnaderna på bilarna genom bättre samordning och användning.

31

TEKNISKA NÄMNDEN

Samt att frigöra tid för de som använder bilarna till deras ordinarie tjänstgöring.

3.8 Vatten och avloppArbeten enligt VA-planen fortgår. Byholma kommer, som första samhälle i planen att få kommunalt vatten och avlopp. Idag finns det enbart enskilda brunnar och avloppsanlägg-ningar där. Arbete med vattenskyddsområdesföreskrifter för Ljungby fortsätter. Ledningsnätförnyelse med relaining och nyanläggning pågår enligt uppgjord plan bland annat på Rune B Johanssons gata. Nybyggnation av vatten-, avlopps- och dagvattenledningar kommer att utföras på nya bostadsområ-det Björket.

3.9 AvfallOptisk sorteringsanläggningNybyggnation av optisk sorteringsanläggning för matavfall kommer att ske efter upphandling. Hushållen kommer att samla in sitt matavfall i en enfärgad påse. Denna påse sorte-ras sedan ut från övrigt avfall ur hushållets sopkärl. Matavfal-let skickas iväg för att bli biogas. Hushållen kommer inte att behöva byta ut sina sopkärl.

Taxefinansierad renhållningArbetet med målen i avfallsplanen fortsätter. Aktiviteter så-som öppet hus och föreläsningar om hur avfallet kan minskas kommer att anordnas.Miljökalendern som delas ut till alla hushåll i Ljungby kom-mun kommer att fortsätta innehålla information om hushål-lens avfall.Regeringen har under en tid arbetat med hur förpackningar och tidningar ska samlas in. En utredning om hur kommu-nerna ska ta över ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar kommer presenteras under året. Det är fastighets-nära insamling av förpackningar och tidningar som disku-teras samt obligatorisk insamling av matavfall. Detta kommer framöver att påverka insamlingssystemet och kostnaden för insamlingen av hushållsavfall i kommunen

DeponiArbeten med att sluttäcka den gamla deponin för icke farligt avfall pågår med att bygga upp rätt lutningar. Sluttäckningen av deponin för farligt avfall kommer att ske under året. Peng-arna är sedan tidigare fonderade för ändamålet.

4. Investeringsbudget

4.1 CentrumplanEtapperna kring ombyggnad av centrum fortsätter. Under 2017 kommer Rune B Johanssons gata, Olofsgatan och Kungsgatan att byggas om. I samband med detta förnyas även delar av VA-ledningsnätet. En mindre anpassning av Lilla Torg behövs för att planteringsytorna ska skyddas från gående.

4.2 KarlsroUnder 2017 fortsätter byggnationen av VA-ledningar och vä-gar inom industriområdet Karlsro. Movägen kommer att anpassas till ny detaljplan och Stenvä-gen kommer att byggas ut.

4.3 Björket Utbyggnaden av bostadsområdet Björkets första etapp påbörjades under vintern 2015 och har fortsatt under 2016. Under 2017 påbörjas andra etappen av området. Arbetena består bland annat i anläggande av gator och vatten-, dagvatten- och avloppsnät för 25 stycken tomter. Dessutom påbörjas arbeten med att anlägga gräsytor och plantera träd inom vissa områden, främst i det område där gator färdigställts under 2016.

4.4 Bergalyckans förskolaDen befintliga förskolan byggs till. Om- och tillbyggnad påbörjas 2017 och är planerad att slutföras 2018. Förskolan kommer att planeras så att tillagningsköket får en gemensam restaurang för alla avdelningar.

4.5 Reinvesteringar fastigheterBudget för reinvesteringar har ökats till 20 miljoner kronor för 2017. Planering för renovering av Björkäng i Lidhult planeras, likaså planering för renovering av omklädningsrum och duschar i Sunnerbohallens sporthall. Övriga fokusområden under året kommer att vara utbyte och renovering av installationer som ventilationsaggregat, styr- och övervakning och läckande tak och fasader.

4.6 BeläggningBeläggningsplanen är upprättad som en treårig prioritetsplan för åtagande i tid och behov. Prioriteringarna kan förändras i tid. Bedömning sker på spårdjup, krackelering, mekaniska skador och tvär-all, alltså vägens lutning. Under 2017 är budgeten för beläggning av vägar fördubblad.Innan asfaltering filmas ledningsnätet invändigt så att dåliga partier kan bytas ut innan asfalten läggs.

4.7 Vatten och avloppProjektering av överföringsledning mellan Ljungby och Bollstad pågår. I projektet ska cykelväg och fiber samförläggas. Kostnaderna ska fördelas mellan kommunen, Trafikverket och Ljungby Energi AB. Marklösen påbörjas av exploateringsavdelningen för åtkomst av utrymme för ledningar. För befintliga vatten- och avloppsreningsverk sker reparation och utbyte av pumpar med mera konti-nuerligt under året. Exempelvis kommer vattenverket i Södra Ljunga att renoveras under året, i Ljungby kommer en större pumpstation att renoveras och i Hamneda kommer reningsverket att kompletteras med ett reningssteg för större partiklar som toapapper och tops.

4.8 AvfallPå Bredemad byggs en optisk (färg) sorteringsanläggning för matavfall. Anläggningen kan mycket enkelt och kostnadseffektivt senare kompletteras med fler linjer som sorterar ut förpackningar och tidningar. Systemets enkla påbyggnadsmöjligheter ger kommunen fördelar när den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och tidningar ska införas.

32

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN

1. Ekonomisk rapportMGJBudgetdokument per nämnd 2017-04-19 10:41:14

Verksamhet Budget 2016 Budget 2017

Totalt Intäkter -11 408 -11 455Kostnader 21 149 21 616Nettokostnad 9 741 10 161

100 Nämnd och styrelseverksamhet Kostnader 903 935Nettokostnad 903 935

215 Fysisk/ tekn plan, bostadsförb Intäkter -3 990 -4 605Kostnader 6 252 6 593Nettokostnad 2 262 1 988

261 Miljö o hälsoskydd m.utövn Intäkter -4 518 -4 250Kostnader 9 726 9 998Nettokostnad 5 208 5 748

263 Miljö, hälsa o hållbar utv Intäkter -2 900 -2 600Kostnader 4 268 4 090Nettokostnad 1 368 1 490

1 / 1

33


2. Mål

Strategiskt område: Tillväxt Nämndsmål:

Genom framsynt planering underlättar vi för dem som bor, vistas och verkar i kommunen

Förvaltningsmål: •● 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i Ljungby

stad•● 25 planlagda tomter för bostäder ska finnas i kommunens

övriga orter•● 40 ha planlagd industrimark ska finnas i kommunen•● 15 dagar är genomsnittstiden för handläggning av

bygglov från att ärendet är komplett.•● 75 NKI (Nöjd-Kund-Index) ska vi ligga på i SKL´s

servicemätning ”Löpande insikt”.

Strategiskt område: KunskapNämndsmål:Människor som bor och verkar i kommunen ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen

Förvaltningsmål: •● 10 utåtriktade aktiviteter ska genomföras.

Strategiskt område: LivskvalitetNämndsmål:Livsmiljön i Ljungby kommun präglas av rent vatten, frisk luft och attraktiva miljöer

Förvaltningsmål: • 100 % av planerade inspektioner och kontroller i

tillsynsplanen för miljöskydd ska genomföras.• 100 % av planerade inspektioner och kontroller i

tillsynsplanen för hälsoskydd ska genomföras.• 100 % av planerade inspektioner och kontroller i

tillsynsplanen för livsmedel ska genomföras.• Andelen godkända avlopp ska öka med 5 % jämfört med

föregående år.• Bostäder och förskolor i nya detaljplanerade områden

ska ha tillgång till ordnat parkområde i form av kvarterspark, lekplats, bollplan eller liknande på ett avstånd av högst 300 meter.

Övergripande integrationsmål:

I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle

Förvaltningsmål:

• Planlagd mark ska finnas för 75 lägenheter i flerbostadshus.


Miljö- och byggnämnden har tillsynsansvar över bland an-nat plan – och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen. Nämnden leder verksamheten, beslutar i övergripande ären-den och delegerar till förvaltningen. Miljö- och byggnämn-den ska utöver lagarna verka för en god miljö- och byggnads-kultur, ha en god och tilltalande stads- och landskapsmiljö, ta initiativ i frågor om planläggning, byggande, fastighetsbild-ning och miljöfrågor. En viktig del av verksamheten är att lämna råd och upplysningar samt ta tillvara de möjligheter lagarna ger för att förenkla och underlätta för den enskilde. Förvaltningen arbetar med förbättringsarbete enligt lean. För att veta vad våra kunder/medborgare tycker om vår ärende-hantering kommer servicemätningar utföras genom ”Löpande insikt”. Resultatet i mätningen utgör ett viktigt underlag i fortsatt förbättringsarbete. Förvaltningen har en viktig roll i att ge information inom miljö, bygg och plan. Tio träffar planeras under 2017 som riktar sig till olika målgrupperArbetet med att ta fram ett nytt förslag till översiktsplan fort-löper och prioriteras under 2017. Utredningar och underlags-material kommer inledningsvis att tas fram. Revidering av bostadsförsörjningsprogramet, vindkraftplan samt klimatanpassningsplan planeras att antas under 2017. Arbete med höghastighetstågets dragning fortlöper under året. Nämnden prioriterar för att ha god planberedskap gällande detaljplaner för småhus, villor, flerbostadshus och industrier. En planarkitekt kommer projektanställas under året för att kunna hantera den ökade ärendemängden. Handlägga inkommande ansökningar om strandskyddsdis-pens, bygglov, förhandsbesked samt anmälningspliktiga åtgärder prioriteras i första hand. Förstärkning av beman-ningen på byggavdelningen gjordes under 2016 vilket gör att nämnden har som avsikt att bibehålla en kort handläggnings-tid samt att under 2017 prioritera de tillsynsärenden som bortprioriterades under föregående år. Tillsyn ska ske av miljöavdelningen enligt fastställd tillsyns-plan enligt miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen och an-dra lagstiftningar. Arbetet innebär tillsynsbesök, granskningar och godkännande av olika rapporter samt anmälnings- och tillståndsärenden av olika slag. Inom den ordinarie tillsynen väljs olika fokusområden ut. Inom industrins verksamhet fokuseras exempelvis på oljeavskiljare och energifrågor. Arbetet med att ta över tillsynen på berg-, grus- och mo-räntäkterna från länsstyrelsen påbörjas under 2017. Likaså överta tillsynen över vattenskyddsområden som fastställts av länsstyrelsen. Miljöövervakning sker i form av mätning av radioaktiv strål-ning, mätning av utsläpp till luft samt kalkning av våra sjöar. Under 2017 kommer miljöstrategen att fokusera på samråds-process och antagande av energiplanen, nystart av åtgärder för Borgmästaravtalet och implementering av ett nytt kemi-kaliehanteringssystem.

34

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENBARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN




10 Nämnds- och styrelseverksamhet Kostnader 1 092 1 106Nettokostnad 1 092 1 106

40 Gemensam administration Intäkter -2 283 -316Kostnader 28 215 39 324Nettokostnad 25 932 39 008

41 Förskola Intäkter -24 008 -24 289Kostnader 133 906 142 158Nettokostnad 109 898 117 869

42 Fritidshem Intäkter -9 219 -9 081Kostnader 37 190 36 160Nettokostnad 27 971 27 079

43 Förskoleklass Intäkter -54 -54Kostnader 10 555 11380Nettokostnad 10 501 11 326

44 Grundskola Intäkter -1 186 -6 186Kostnader 233 431 240 866Nettokostnad 232 245 234 680

45 Obligatorisk särskola Intäkter -2 132 -2 132Kostnader 10 836 11 802Nettokostnad 8 704 9 670

46 Gymnasieskola Intäkter -15 813 -15 813Kostnader 109 479 110 895Nettokostnad 93 666 95 082

47 Gymnasiesärskola Intäkter -560 -560Kostnader 5 006 5 230Nettokostnad 4 446 4 670

48 Kommunal vuxenutbildning Intäkter -600 -600Kostnader 10 929 12 982Nettokostnad 10 329 12 382

51 Korttidsboende och LSS Intäkter -1 973 -1 973Kostnader 18 066 17 151Nettokostnad 16 093 15 178

74 Arbetsmiljö Kostnader 50 50Nettokostnad 50 50

35

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN


3.1 VerksamhetsidéVVi ska ge barn och elever utbildning (lärande/kunskap, omsorg och social utveckling) av god kvalitet för ett livslångt lärande. Vi utgår från den enskildes förutsättningar, samhäl-lets krav och våra gemensamma resurser.

Nämndens verksamhet regleras främst av skollag, förord-ningar, läroplaner och kursplaner. I skollagen regleras att kommunen är skyldig att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Måldokumenten ger barn, elever, föräldrar och personal i samtliga verksam-heter information om den politiska ambitionen för skolan och förskolan.

3.2 AnsvarsområdeBarn- och utbildningsnämnden ansvar är att med hög kvalitet tillgodose kommuninvånarnas behov av: •● Förskola

Verksamhet för barn i åldern 1-5 år. Verksamheten bedrivs i 23 kommunala förskolor och i sex fristående förskolor. Kommunen har tillsynsansvar över alla förskolor.

•● FritidshemVerksamhet för barn i ålder 6-13 år.Bedrivs på morgonen innan skolan börjar samt efter skoldagens slut samt på lov.

•● Förskoleklass Verksamhet för barn i åldern 6 år.Förskoleklass är en integrerad verksamhet i grundskolan men är en frivillig skolform. Verksamheten erbjuds under 525 timmar per år och vanligtvis under förmiddagen.

•● GrundskolaVerksamhet för barn i åldern 7-15 år.Grundskolan är en obligatorisk verksamhet. Verksamheten bedrivs i 13 grundskolor varav 3 skolor med år 7-9.

•● GymnasieskolaVerksamhet för ungdomar i åldern 16-19.Verksamheten bedrivs vid Sunnerbogymnasiet och är en frivillig skolform.

•● Vuxenutbildning Utbildningsverksamhet för vuxna. Genomförs som grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och SFI (svenska för invandrare). Denna bedrivs för att ge vuxna möjlighet att få grundskole- eller gymnasiekompetens.

•● Särskola Verksamhet för barn med utvecklingsstörning. Bedrivs som grundsärskola, gymnasiesärskola samt särvuxenutbildning. Ska ge kunskaper, färdigheter och omvårdnad med utgångspunkt i den enskilda elevens behov

•● LSS verksamhet för barn och ungdom.Bedrivs för barn- och ungdomar i åldern 0-17 år.

Verksamheten är till för att ge barn/ungdomar med funktionsnedsättning och deras familj ett stöd i vardagen.

3.3 Sammanfattning av verksamhetsförändringar

Preliminär budget

Budgeten för 2017 är en preliminär budget på grund av att internhyrorna inte har färdigställts ännu.

VolymförändringarAvser kommunens egen verksamhet.Förskola 1 332 tkrFritidshem 905 tkrFörskoleklass 157 tkrGrundskola 4 953 tkrSumma 7 347 tkr

3.4 Verksamhetsförändringar övergripande

Kvaliteten i våra verksamheter följs upp på ett nytt sätt sedan 2014. Processen innebär att vi följer upp fyra olika områden vid olika tidpunkter under året. Vilka områden som följs upp under året väljs ut från år till år. Vid varje uppföljning lämnar alla enheter in uppföljning och sedan sammanställs en central rapport på förvaltningen. Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas ihop med respektive förskolas/skolas eget kvalitetsarbete. Processen utgår från de allmänna råden från Skolverket för hur man följer upp kvalitet.

Extra statsbidrag på 736 tkr utbetalas till kommunen för att täcka kommunens extra kostnader för introduktionsår för lärarna.

Ljungby kommun har beviljats statsbidrag på drygt 1,2 mkr för mindre grupper på förskolan för läsåret 2016/2017. Bidraget ska användas till att minska barngruppernas storlek eller för att undvika en planerad utökning av barngruppernas storlek.

Ljungby kommun har beviljats statsbidrag för lågstadiesatsningen på 4,9 mkr för läsåret 2016/2017. Bidraget kan sökas av huvudmän för att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev.

Ljungby kommun har beviljats statsbidrag för fritidshemssatsningen på 1,2 mkr för läsåret 2016/2017.

Bidraget kan sökas av huvudmän för att höja utbildningens kvalitet. Bidraget ska användas till personalkostnader.

Ljungby kommun har beviljats statsbidrag för lärarlönelyftet på 7,7 mkr för läsåret 2016/2017.

Lärarlönelyftet är till för att huvudmän ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.

Ljungby kommun har beviljats statsbidrag för karriärlärare på 3,7 mkr för läsåret 2016/2017. Syftet är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med 5 000 kronor per månad respektive 10 000 kronor per månad. För 2017 fick vi statsbidrag för att kunna tillsätta 44 förstelärare.

36


PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och utvalda kommuner. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Hittills har fler än 120 skolor i 35 kommuner påbörjat arbetet med PRIO. Utvärderingar visar att arbetet värderas högt av såväl lärare som skolledningar.

Ljungby kommun gick in i projektet hösten 2014 och har genomfört projektet på tre skolor, Kungshögsskolan, Åbyskolan och Sunnerbogymnasiet. Läsåret 2016/2017 genomförs projektet på Astradskolan och Ekebackenskolan. Två halvtidstjänster PRIO-ledare har anställts och utbildats som ska leda vårt deltagande. PRIO-ledarna kartlägger och analyserar tillsammans med skolledningen skolans utvecklingsområden, utvecklar och tar fram nya verktyg och arbetssätt och slutligen implementerar dessa.

PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker:• Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan

lärare.• Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans

resurser dit de gör störst nytta.

Sommarskola för elever som har behov av särskilt stöd för att klara kunskapsmålen har genomförts 2008-2016. Statsbidrag utgår nu till alla kommuner och det är obligatoriskt för kommunerna att anordna sommarskola. Ljungby får 83 tkr för 2017. Budgeten för sommarskolan uppgår till 300 tkr.

Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla skolämnen. För att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga startades Läslyftet av Skolverket. Under läsåret 2016/2017 deltar Angelstadskolan, Agunnarydskolan, Bolmsö, Lidhultskolan, Hamnedaskola, Stensbergskolan, Hjortsbergskolan och Ekebackenskolan i projektet. Statsbidrag till handledarna söks av skolverket för detta projekt. Fram till 2018 ska alla skolor ha deltagit i detta projekt.

Läslyftets syfte är att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Fortbildningen äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen.

Målsättningen med detta projekt är att alla barn ska kunna läsa i slutet av årskurs 1 och även resultaten i läsförmågan ska öka.

3.5 Förskolan

Förskollärarnas pedagogiska ansvar har skrivits in i läroplanen. Förskollärare får ett förtydligat specifikt ansvar för till exempel att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utmanas i förhållande till målen. Det är också förskollärare som ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt dokumenteras och följs upp så att läroplanens mål och intentioner uppfylls.

Antalet födda 2015 blev 289 barn och det är något högre än 2014. För 2017 prognosticeras födelsetalet till 272.

Antal inskrivna barn i den kommunala förskolan beräknas bli 1 158 för 2017 och det är 13 fler barn än för 2016. De fristående förskolorna ökar med 32 barn till 155för 2017. Andel inskrivna barn ger indikation på hur efterfrågan av förskola utvecklas. Andelen inskrivna barn i Ljungby är 88 procent och i riket är det 83 procent.

Antal barn per årsarbetare i förskolan beräknas bli 5,4 för 2017 och det är samma nivå som 2016.

Hösten 2009 sänktes personaltätheten i förskolan som en besparingsåtgärd. De 0,1 tjänst per avdelning önskas återföras till förskolan. Detta har inte kunnat finansieras i budgeten för 2017.

3.6 FritidshemDe kommunala fritidshemmen ökar i volym med 32 barn jämfört med 2016. De fristående fritidshemmen minskar i volym med 39 barn jämfört med 2016. Antal inskrivna elever på fritidshemmen beräknas bli 1 204 för 2017. Av dessa går 1 135 elever på de kommunala fritids-hemmen. Antal elever per årsarbetare på fritidshemmen be-räknas bli 17 för 2017 och det är samma nivå som för 2016.

3.7 FörskoleklassenAntalet folkbokförda elever till förskoleklassen ökar med 14 elever på helårsbasis. Till hösten 2017 ökar elevantalet med 11 jämfört med läsåret 2016/2017 i de kommunala försko-leklasserna och det medför att antalet tjänster kommer att öka med 0,8 tjänster. Vi budgeterar att det kommer att gå 16 elever i friskolornas förskoleklasser 2017. Läsåret 2016/2017 går det 16 elever i friskolornas förskoleklasser.

Antal elever per årsarbetare i förskoleklass beräknas bli 15 för 2017 och det är samma nivå som 2016. De kommunala skolor som har färre än sju elever tilldelas ändå 0,5 tjänst i resurs för förskoleklassen.

3.8 GrundskolanFör att stärka nyanlända invandrares skolresultat utökas försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska och svenska som andraspråk från att enbart omfatta årskurs 6–9 till nu att även omfatta årskurs 1–5.

Statsbidrag för läxhjälp kan nu sökas för läsåret 2016/2017. Detta bidrag kan sökas av huvudmän och ideella läxhjälps-föreningar för att ordna läxhjälp för elever. Avsikten är att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, och att bidra till en ökad likvärdighet.

Skapande skola är ett projekt tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Till läsåret 2016/2017 har vi fått 415 tkr i bidrag från Kulturrådet.

Antalet elever som flyttar till Ljungby har ökat markant de senaste åren. Elevantalet för årskurs 1-9 ökar med 121 jäm-fört med budgeten för 2016.

Kommunens grundskolor ökar med 3,9 lärartjänster till läs-året 2017/2018 jämfört med läsåret 2016/2017 beroende på elevtalsförändringar.

37


Lingbygdens friskola har 52 elever i årskurs 1-6 för budget-året 2016. För 2017 är det prognostiserat att bli 39 elever. Budgeten för 2017 beräknas bli knappt 3,3 miljoner och det är en minskning med drygt 1 miljon koronor.

Thorén Framtid har 69 elever i årskurs 1-6 och 55 elever år 7-9 läsåret 2016/2017. Budgeten för 2017 är baserad på denna nivå för hela året då det är svårt att prognostisera deras framtida elevtal. Budgeten för 2017 beräknas bli 10,2 miljoner.

Antal elever per lärare i den kommunala grundskolan beräk-nas bli 11,9 för 2017 och det är samma nivå som 2016.

Nu har Ljungby två moderna 7-9- skolor, Åbyskolan som är helrenoverad och nybyggda Kungshögsskolan där eleverna startade höstterminen 2011. En förstudie har gjorts av Astrad-skolan och det är viktigt att Astradskolan också moderniseras och blir konkurrenskraftig.

Elevantalet har ökat stadigt i årskurs F-9 och det finns nu behov av ytterligare skolor i Ljungby tätort.

3.9 GymnasietLjungby kommunala gymnasieskola har stått inför en elev-talsminskning under en period av år, som övriga landet. Barn- och utbildningschef och samordnande rektor vid Sunnerbo-gymnasiet har på uppdrag av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott (2011-08-17) gjort en utredning som underlag till strategi för Sunnerbogymnasiet 2020.

I utredningen som kallas ”Ljungby kommunala gymnasie-skola 2020” står att elevtalsminskningen påverkar Sunnerbo-gymnasiets ekonomi negativt. Sunnerbogymnasiet behöver tillföras pengar samtidigt som utbudet av program och inrikt-ningar reducerats med hänsyn till att antalet elever minskar.

Sunnerbogymnasiet har genomfört stora besparingar under 2013 och budgeten för 2016 är i balans.

Gymnasieskolans ram har minskats med 1,3 mkr på grund av minskning av antalet folkbokförda med 17 elever för 2017. Kompensation har skett enligt gymnasieutredningen och därav blir gymnasiets budget oförändrad för 2017.

Elevkullarna till gymnasiet minskar ytterligare ett år till och till läsåret 2017/2018 är det 8 färre folkbokförda i Ljungby kommun i gymnasieåldern jämfört med innevarande läsår.

Antal elever per lärare i gymnasieskolan beräknas bli 11,9 för 2017 och det är samma nivå som för 2016.

3.10 VuxenutbildningVuxenutbildningens budget har legat på samma nivå i ett antal år. Antalet elever håller sig på drygt 250 heltidsstuderande. Under flera år har kommunen framgångsrikt sökt statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning vilket gjort det möjligt att satsa på vuxenutbildningen. Antalet platser att söka minskades drastiskt under 2012 och för 2013 ökades antalet platser något. För 2014 ökas platsantalet ytterligare något jämfört med 2013. Skolverket har i dagsläget inte fått några närmare besked om satsningen för yrkesvux kommer att fortsätta under år 2017 och framåt.

Ett riktat statsbidrag på 1,4 mkr på grund av ökad rätt till utbildning inom Komvux har införts. Har införts på gymnasial nivå för att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning samt motsvarande behörighet till yrkeshögskolan.

Tillskott på 800 tkr för vårdutbildning har tillförts vuxenutbildningens budget för att genomföra utbildning för de som är på väg att bli lasade.

Ett särskilt statsbidrag för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen finns också att söka.

SFI (svenska för invandrare) är en verksamhet som ökar. Verksamheten fick tillskott på 500 tkr i budgetramen. Undervisningen inom SFI ska även pågå under skolloven. Ett tillfälligt statsbidrag för kvalitetshöjande insatser inom svenska för invandare, sfi, finns att söka. Detta bidrag ska kunna sökas för insatser som bidrar till ökad kvalitet och individanpassning av utbildningen.

3.11 SärskolaPrognosen för grundsärskolan är att elevtalet till läsåret 2017/2018 kommer att vara 30 elever och det är en ökning med sju elever.

Elevantalet i gymnasiesärskolan är prognosticerat till samma som för 2016/2017.

3.12 LSS-VerksamhetenUnder 2017 fyller 7 barn 18 år och lämnas över till socialförvaltningen.

Under 2017 verkställer vi ett LSS-boende till en kostnad på ca 5 mkr.

Två ärenden om personlig assistent har överklagats och ligger i kammarrätten och beslut förväntas under våren 2017. Förlorar vi dessa mål kommer vår kostnad att öka med 1 mkr. Denna eventuella kostnadsökning är inte inräknad i budgeten för 2017.

4. Investeringar

Under 2017 är det inga större investeringar som är beslutade.

38


Indikatorer 2017 2016 2015 2015 2014

Antal barn i kommunal förskola 1158 1145 1113 1150 1135

Antal barn i fristående förskola 155 123 123 130 128

Antal barn i kommunalt fritidshem 1135 1103 1092 1116 1088

Antal barn i fristående fritidshem 69 108 89 114 86

Antal elever i kommunal förskoleklass 292 276 280 285 296

Antal elever i fristående förskoleklass 16 18 14 16 13

Antal elever i kommunal grundskola 2705 2578 2473 2537 2449

Antal elever i fristående grundskola 179 185 197 192 202

Antal elever i kommunal särskola 37 31 24 29 28

Antal folkbokförda i gymnasieåldern 872 889 938 923 964

Antal elever på Sunnerbogymnasiet 881 821 807 824 833

Antal elever på Sunnerbogymnasiet från annan kommun 90 90 111 103 115

Antal personer med LSS-insatser 40 40 32 43 38

Antal elever på vuxenutbildningen 250 200 200 256 233

Antal elever på SFI (svenska för invandrare) 240 220 210 246 200

KVALITETSNYCKELTALAntal barn per årsarbetare i förskola 5,4 5,4 5,4 5,6 5,4Antal barn per årsarbetare i fritidshem 17 17 17 20 18,2

Antal elever per årsarbetare i förskoleklassen 15 15 15 15,8 15,6

Antal elever per lärare, kommunala grundskolan 11,9 11,9 11,9 11,4 11,2

Antal elever per lärare, kommunala gymnasieskolan 11,9 11,9 11,9 11,6 10,3

EKONOMINYCKELTAL (ENLIGT SCB:S DEFINITION)Kostnad per barn i kommunal förskola 133 700 126 400 123 900 128 500 125 000Kostnad per barn i kommunalt fritidshem 40 500 35 400 34 700 38 900 34 000

Kostnad per elev i kommunal förskoleklass 64 100 62 100 61 300 61 600 59 700

Kostnad per elev i kommunal grundskola 95 000 93 500 90 000 91 300 89 900

Kostnad per elev i kommunal gymnasieskola 110 800 104 400 101 200 106 500 100 400

Volymnyckeltal Budget Budget Budget Bokslut Bokslut


39

SOCIALNÄMNDEN


MGJNämndsbudget 2017-03-17 09:46:22



100 Nämnd och styrelseverksamhet Kostnader 1 673 2 372Nettokostnad 1 673 2 372

130 Övrig politisk versamhet Kostnader 527 540Nettokostnad 527 540

267 Alkoholtillstånd mm Intäkter -110 -110Kostnader 440 464Nettokostnad 330 354

275 Totalförsvar och samhällsskydd Kostnader 40 40Nettokostnad 40 40

501 Gemensamma kostnader SOC Intäkter -25 -25Kostnader 20 436 18 496Nettokostnad 20 411 18 471

502 Gemensamma kostnader ÄO OF Intäkter -218 -218Kostnader 1 364 1 348Nettokostnad 1 146 1 130

510 Äldreomsorg Intäkter -43 871 -42 518Kostnader 324 447 317 055Nettokostnad 280 576 274 538

512 Hemsjukvård Intäkter -1 770 -1 718Kostnader 49 052 50 657Nettokostnad 47 282 48 939

513 Insatser enligt LSS, SFB o HSL Intäkter -65 877 -61 504Kostnader 175 751 176 739Nettokostnad 109 875 115 235

520 Insats pers m funkt.nedsättn Intäkter -2 452 -3 608Kostnader 30 399 32 017Nettokostnad 27 947 28 410

534 Färdtjänst Intäkter 0 -840Kostnader 0 7 984Nettokostnad 0 7 144

550 Gemensamma kostnader IFO Intäkter 0 0Kostnader 5 807 5 138Nettokostnad 5 807 5 138

552 Institutionsvård vuxna Intäkter -97 -97Kostnader 3 124 3 124Nettokostnad 3 027 3 027

554 HVB-vård för barn o unga Intäkter -658 -658Kostnader 14 373 14 264Nettokostnad 13 715 13 606

556 Familjehemsvård vuxna Kostnader 360 360Nettokostnad 360 360

557 Familjehemsvård barn o unga Intäkter -30 -30Kostnader 13 795 14 533Nettokostnad 13 765 14 503

558 Öppna insatser vuxna Intäkter -2 117 -2 117Kostnader 8 159 6 902Nettokostnad 6 042 4 785

1 / 2

40

SOCIALNÄMNDEN

1. Ekonomisk rapportMGJNämndsbudget 2017-03-17 09:46:22

Verksamhet Budget 2016 Budget 2017559 Vård vuxna m missbruksproblem Intäkter 2 153 0

Kostnader 0 2 053Nettokostnad 2 153 2 053

568 Öppna insatser barn o unga Kostnader 6 617 7 579Nettokostnad 6 617 7 579Intäkter 0 0

569 Barn och ungdomsvård Kostnader 6 143 8 104Nettokostnad 6 143 8 104

571 Övriga insatser till vuxna Kostnader 494 539Nettokostnad 494 539

575 Ekonomiskt bistånd Intäkter -500 -500Kostnader 18 373 18 084Nettokostnad 17 873 17 584

585 Familjerätt o familjerådgivn Intäkter -31 -37Kostnader 397 397Nettokostnad 366 360

600 Flyktingmottagande Intäkter -48 900 -73 173Kostnader 48 900 73 172Nettokostnad 0 0

749 Arbetsmiljö Kostnader 60 60Nettokostnad 60 60

2 / 2

41

SOCIALNÄMNDEN


3.1 SammanfattningSocialnämnden hade inför 2016 en budgetram på 566 227 tkr. Budgetförändringar beslut KF tkrDemografifaktor justering 15/16 -4 091Demografifaktor 2017 2 606Tillskott 1 500Ökad bemanning ÄO 1 200Färdtjänst flytt från KLF till SN 7 144Inflationskompensation 1 226Ek.handläggare från SN till KLF -312Bilpool -661Elkostnader -117Höjt takbelopp högkostnadsskydd ÄO -221Stödboendereform -55Sänkt sociala avgifter -496Löneökning 3 153Summa 10 876Löneökningarna på 3 153 tkr samt minskningen av budget för de sociala avgifterna på 496 tkr är fördelad över förvaltningen. Tillskottet på 1 500 tkr budgeteras centralt för kommande behov. Det sker en minskning av ram med 1 485 tkr inför 2017 genom demografifaktorn. Den minskningen justeras mot den ofördelade budgeten som finns centralt på förvaltningen. Inflationskompensationen läggs där kostnader för köpt verksamhet finns. Nämnden fick 1 200 tkr för ökad bemanning inom äldreomsorgen.Inför 2017 fortsätter arbetet kring att förstärka budget där det behövs genom olika omfördelningar inom socialförvaltningens tilldelade ram. Vissa justeringar har gjorts löpande under budgetåret 2016. De förändringar som skett är följande:• 1 126 tkr har omfördelats från ekonomiskt bistånd till

barn- och ungdomssektionen för att kunna anställa två socialsekreterare för en nyinrättad mottagningsenhet.

• Av de 9 000 tkr som förra året låg centralt för hemtjänsten har 4 500 tkr används för att budgetera upp hemtjänstpotten som används vid resursfördelningen och resterande 4 500 tkr har använts till att få till en budget för LSS-boendet som öppnades i november 2015.

• Budgeten för socialnämndens arvoden har justerats med 697 tkr.

• Kostnaderna för våra IT-system har ökat. Därmed har budgeten justerats från 1 785 tkr till 2 256 tkr.

3.2 Avvikelser från standardkostnad

Standardkostnad är ett mått som ger en fingervisning om kommunen har en högre eller lägre kostnad än vad som kan förväntas utifrån den relativa strukturen. Med andra ord ett mått på vad verksamheten ”borde kosta” om man inte tar hänsyn till strukturella skillnader kommuner emellan så som åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund etc. Avvikelserna kan bero på att förvaltningen bedriver verksamheten på en

2. MålEn ny styrmodell för Ljungby kommun är framtagen. Kom-munen ska fokusera särskilt på de tre strategiska områdena tillväxt, kunskap och livskvalitet. I samband med kommun-fullmäktige i juni 2014 antogs sex övergripande mål som socialnämnden arbetat fram. Dessa sex mål sorterar under de tre strategiska målen. Därefter har socialförvaltningen arbetat fram mål för förvaltningens olika verksamheter som är kopplade till de övergripande målen. Förvaltningsmålen är konkreta och mätbara.

2.1 TillväxtNämndens mål: Vi tar tillvara individens resurser och förmågor.

Förvaltningen fokuserar i sina mål på att tydliggöra det salu-togena synsättet i vårt arbete för att öka självständighet och delaktighet hos den enskilde, att minska våra kringtider och att alla genomförande-planer ska vara aktuella.

Nämndens mål: God grundtrygghet skapar tillväxt för individen och verksam-heten. För att öka tryggheten för den enskilde arbetar förvaltningen med personalkontinuitet.

2.2 KunskapNämndens mål: Motiverad personal med relevant utbildning ger rättssäkerhet samt trygg omsorg och vård. Förvaltningsmålet är att förbättra HME Index, hållbart med-arbetarengagemang. Dessutom ska förvaltningen arbeta för ökat ekonomiskt tänkande i arbetsgrupperna.

Nämndens mål:

Vi använder metoder och teknik som bidrar till utveckling av värde för individen och verksamheten. Förvaltningen ska under året implementera innovativa meto-der och/eller tekniska lösningar.

2.3 LivskvalitetNämndens mål: De insatser socialnämnden erbjuder är förebyggande och leder till förbättrade livsvillkor samt ökad självständighet.För att öka självständigheten och förbättra livsvillkoren är för-valtningens mål att minska antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd och att minska antalet unga som placeras på institution eller i familjehem, med barnens bästa i fokus.

Nämndens mål: Alla som är i kontakt med socialnämnden i Ljungby kommun får god service och gott bemötande. Förvaltningsmålet är att förbättra tillgängligheten, vår infor-mation och vårt engagemang. Varje chef ska även arbeta för att öka medarbetarnas välmående för att minska sjukfrånva-ron. Med utgångspunkt från dessa förvaltningsmål ska respektive chef tillsammans med sina anställda ta fram handlingsplaner med aktiviteter.

Under senhösten 2016 tillkom ett övergripande integrations-mål, ”I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhäl-le”. Socialförvaltningen håller på att arbeta fram ett förvalt-ningsmål kopplat till detta.

42

SOCIALNÄMNDEN

annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas. I tabellerna nedan jämförs Ljungby kommun med referenskommunerna för år 2015.

Individ och familjeomsorg2013 2014 2015

Ljungby 11,0% 7,4% 0,0%Jämförelsekommuner* 12,9% 8,5% 9,8%*) Ulricehamn, Stenungsund, Nybro, Mariestad, Håbo, Mora, AlingsåsVi har tidigare år sett en kostnadsökning inom individ- och familjeomsorgen. Den kostnadsökningen berodde på ökad ärendemängd samt att vi hade några mer kostsamma ärenden än vad vi haft genomsnittligt tidigare. Vi gjorde en översyn för att genomlysa vilka ambitionsnivåer verksamheterna ska ha för att hamna på en rimlig kostnadsnivå. Standardkostnadsavvikelsen minskades något 2014 och har fortsatt ner 2015 och visar inte längre på någon avvikelse från standardkostnaden.

Äldreomsorg2013 2014 2015

Ljungby 6,6% 8,2% 7,8%Referenskommuner* 1,5% 1,6% 1,3%

*) Laholm,, Vetlanda, Oskarshamn, Boden, Nässjö, Lindesberg, Falköping

Inom äldreomsorgen har förvaltningen en positiv avvikelse vilket kan tolkas som att vi har högre kostnader än vad strukturen motiverar. Under 2014 påbörjades en omfattande analys av hemtjänsten då det är där vi ligger högt kostnadsmässigt jämfört med våra referenskommuner. Det arbetet fortgår. 2015 minskades kostnadsavvikelsen något i jämförelse med 2014.

LSS2012 2013 2014

Ljungby -5,4% -4,0% -6,2%Referenskommuner* -5,1% -4,0% -4,2%

*) Köping, Mariestad, Vallentuna, Nässjö, Bollnäs, Ulricehamn, Finspång

Verksamheterna inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har däremot en negativ avvikelse, liksom våra referens-kommuner. Det kan analyseras som att LSS-verksamheterna har en något lägre kostnad än vad den relativa strukturen motiverar.

3.3 VerksamhetsövergripandeSocialförvaltningen är uppdelad i en verkställighets- och en myndighetsavdelning. Socialförvaltningen har under de senaste åren haft en omfat-tande utökning av sin verksamhet på grund av volymökningar. Detta har inneburit att antalet baspersonal har ökat men inte antalet chefer. Arbetsmiljöverket har de senaste åren under-sökt chefernas situation inom olika verksamheter och påpekat att chefer inom omsorg och vård har för många medarbe-tare per chef. I utredningen ”Förutsättningar för chefskap i Ljungby kommun” framkom det att det behövs fler chefstjäns-ter inom socialförvaltningen. Tack vare stimulansmedel har förvaltningen kunnat utöka antalet verksamhetsnära chefer.

Socialnämnden äskade om budget för två sektionschefer inför 2017 för att kunna hantera utökningen när stimlansmedlen inte längre finns att tillgå. Äskandet avslogs med hänvisning att förvaltningen har stimulansmedel under 2017.Ett länsgemensamt så kallat barnahus som uppfyller nationellt framtagna kriterier är i uppstart i början av 2017. Barnahuset kommer vara placerat i Växjö. Ett länsgemensamt samverkans-avtal är upprättat sedan februari 2016. Kommunerna i Kronoberg löser idag uppgiften med social-tjänst utanför kontorstid på olika vis. Vissa kommuner i länet har tjänsteman i beredskap medan andra har politiker i bered-skap. Under 2015 och 2016 har Ljungby kommun haft tjäns-temän i beredskap på helger. Tanken var att en länsgemensam social jour skulle startas upp innan sommaren. Då det har varit svårt att rekrytera lämplig personal så har starten senarelagts. Så fort rekryteringen är klar ska den länsgemensamma sociala jouren sättas igång.Sjukfrånvaron inom förvaltningen är hög. Ett av förvaltnings-målen berör detta. Det har under året arbetats med att minska sjukfrånvaron på ett flertal olika sätt. Nu under hösten 2016 verkar den uppåtgående trenden ha brutits.Som ett led i kommunens förbättringsarbete kommer social-förvaltningen att fortsätta utbildning inom Lean. Intentionen på sikt är att samtlig personal på socialförvaltningen ska arbeta med Lean.

3.4 Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgen är uppdelad i en myndighets- och en verkställighetsavdelning.

Biståndshandläggning

Biståndshandläggarna utreder och handlägger inom äldreomsorg samt för personer med funktions-nedsättning och psykiatri. Under året har en förste bistånds- och LSS-handläggare tillskapats, som till stor del arbetar med att ärendehandleda.

Utredning vuxen

Under sektionen utredning vuxna arbetar en första socialsekreterare. Funktionen ska finnas till hands för socialsekreterarna inom ekonomiskt bistånd, missbruksvården samt flyktingmottagningen.

Ljungby kommun har under flera års tid legat lågt kostnadsmässigt jämfört med jämförelsekommunerna vad gäller ekonomiskt bistånd. Så ser det fortfarande ut. Trots den låga kostnaden relativt sett så har verksamheten tidigare varit underbudgeterad. 2013 och 2014 förstärktes därför budgeten för ekonomiskt bistånd. Under 2015 minskade antal

43

SOCIALNÄMNDEN

biståndsmottagande hushåll, vilket medförde lägre utbetalt belopp. Den trenden har fortsatt. Verksamheten kommer avsluta innevarande år med ett plusresultat. Därmed kommer 1 126 tkr flyttas från ekonomiskt bistånd inför budget 2017, för att istället förstärka barn- och ungdomssektionens verksamhet.

2014 2015 2016*Medelkostnad/mån 1 222 1 090 1 007

jan-sep 2016

Utredning missbruk

Missbruksvården har de senaste åren haft en högre kostnad än budgeterat. En budgetförstärkning inför 2014 gjordes med 1 000 tkr. Under 2016 har i snitt 4 personer i månaden varit institutions-placerade. Allt tyder på att missbruksvården numer har en rimlig budgetnivå. Vid placeringar övervägs alltid lös-ningar på hemmaplan.

Utredning barn och ungdom ensamkommande

Under 2016 skapades en ny utredningsfunktion riktad mot ensamkommande barn och ungdomar. Det budgeterades för 3,75 åa socialsekreterare. Enheten har utökats under året. 2017 finns det budgeterat för en förste socialsekreterare samt 3,0 åa socialsekreterare. Deras löner har hittills finansierats genom återsökning för utredningskostnaden hos Migrationsverket. En kommande utmaning är att fortsatt kunna finansiera dessa tjänster då uppföljningskostnaden i dagsläget inte ingår i återsökningsbidraget.

Utredning barn och ungdom

Under första halvåret 2016 har ärendemängden varit fortsatt hög inom sektionen utredning barn och ungdom. Budgeten har under året förstärkts med 2,0 åa för en mottagningsenhet genom omfördelning inom ram. Denna förstärkning kvarstår under 2017. Arbetet kring att kunna säkerställa en rimlig resurs i förhållande till behovet fortgår.Inom familjehemsvården har antalet placerade barn och ungdomar fortsatt att öka under 2016. Ökningen beror bland annat på att fler ensamkommande barn behöver placeras i familjehem. Kostnaderna för dessa placeringar återsöks hos Migrationsverket.

Kostnaderna för institutionsplaceringar har under 2016 återigen ökat. Det har varit ovanligt många SiS-placeringar. Med tidigare års budgetjusteringar anses ändå budgeten vara tillräcklig framöver.

FlyktingverksamhetLjungby kommun har avtal med Migrationsverket på ett mottagande av 110 flyktingar för 2016. Enligt Migrationsverkets statistik daterad 2016-11-01 har Ljungby kommun tagit emot 152 flyktingar hittills under 2016. Utöver dessa har kommunen tagit emot 12 ensamkommande barn och ungdomar som har blivit placerade på HVB samt familjehem.

44

SOCIALNÄMNDEN

Källa: Migrationsverket

Bilden är hämtad från Migrationsverket och visar utveckling-en i Sverige de senaste tre åren och fram till oktober i år. Ök-ningen var mycket kraftig under hösten 2015. Den nedersta linjen är antalet asylsökande per vecka under 2016.

År 2017 har Ljungby kommun avtal med Migrationsverket på ett mottagande av 103 flyktingar. Avtalet kring flykting-mottagandet inkluderar även ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. I och med lagen om etableringsinsatser övergår ansvaret från arbetsförmedlingen till kommunen efter två år för de personer som inte är självförsörjande. Den enskilde kan då ha behov av ekonomiskt bistånd.

Kommunen får ersättning med ett schablonbelopp som ersätt-ning för etablering och introduktion för nyanlända personer från Migrationsverket. Från och med 2015 fördelas ersätt-ningen mellan socialförvaltningen, barn- och utbildnings-förvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen enligt en fastställd fördelningsmodell. Från 2016 fördelas även en del till överförmyndarnämnden.

3.5 Verkställighet öppenvårdLänets kommuner och Region Kronoberg har beslutat om införande av en gemensam integrerad mottagning för missbruksvård med uppstart början av 2017. Mottagningar kommer att finnas i Växjö och Ljungby.

Internt HVB Fyren

Fyren är Ljungbys hem för vård eller boende med 10 platser för ungdomar mellan 15 och 20 år. Ungdomar placeras på Fyren efter utredning av socialsekreterare både enligt soci-altjänstlagen och lag om särskilda bestämmelser om vård av unga.

Internt HVB asyl

Ljungby kommun har asylboenden för ensamkommande flyktingbarn. Socialförvaltningen har avtal för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar sedan flera år, både asylsökande barn och barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Idag omfattar avtalet 84 platser för asyl och 20 för s.k. PUT-platser. Det är en ökning med 65 platser jämfört med 2015. Med anledning av detta upprättades en ny sektion med fler boendeenheter under 2016. Verksamheten tar emot ungdomar i åldrarna 15 till 18 år efter anvisning från Migrationsverket och beslut från socialnämnden. Målet för verksamheten är att ge de ensamkommande flyktingbarnen en introduktion i det svenska samhället samt att erbjuda stöd och hjälp i vardagen som ska leda till ett självständigt liv.

Från 1 juli 2017 aviseras det om en ny ersättningsform för ensamkommande barn och ungdomar. Socialförvaltningen har i och med det påbörjat en konsekvensensanalys av vad det kan komma att innebära för verksamheten samt kommunen i stort. Konsekvensanalys tillsammans med plan för åtgärder rapporteras till socialnämnden i december 2016.

Äldreomsorg

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet personer 65 år och äldre fortsätta öka. Det påverkar socialförvaltningen då det främst är åldersgruppen 80 år och äldre som ansöker om hemtjänst och särskilt boende.

Regeringen beslutade under 2015 om en tillfällig beman-ningssatsning inom äldreomsorgen under åren 2015-2018. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskil-de. Dessa stimulansmedel rekvireras årligen. Socialnämnden beslutade 2015 att höja personaltätheten på särskilt boende med 0,01 per omsorgstagare, starta upp en larmpatrull, utöka antalet sektionschefer med 4,0 åa samt starta upp projekt för salutogen vardagsrehabiliterande hemplaneringsteam. Sats-ningarna fortgår under 2017.

Särskilt boende

Ljungby kommun har 280 platser fördelade på 6 särskilda boenden. Ett av boendena, Ljungsätra, drivs på intraprenad. Ljungberga plan 4 stängdes vid årsskiftet 2015/2016. Boende på Ljungberga plan 4 erbjöds att flytta till det nyrenoverade Brunnsgården. Grundbemanningen höjs från 0,55 till 0,56 på särskilt boende med hjälp av de 1 200 tkr som tilldelats soci-alnämnden. Då förvaltningen fortfarande har ovan beskrivna stimulansmedel att tillgå kommer särskilt boende ha ett snitt på 0,57 årsarbetare per plats under 2017.

I förhållande till våra referenskommuner har vi haft lägre kostnader för särskilt boende. Det speglar även förvaltning-ens bild att vi nu har lyckats balansera kostnaderna mellan särskilt boende och hemtjänsten på ett bättre sätt.

45

SOCIALNÄMNDEN

Korttidsboende

Socialförvaltningen har 30 korttidsplatser fördelat på tre av de särskilda boendena. Budgeterad personaltäthet är 0,61 årsarbetare per plats.

Hemtjänst

Inom hemtjänsten har vi högre kostnader i förhållande till våra referenskommuner. Hemtjänsten är en komplex verk-samhet där många faktorer påverkar kostnaden. Under 2016 har antalet beviljade timmar fortsatt att öka.

Hemtjänsten tillämpar valfrihetssystemet vilket innebär att hemtjänstmottagare i kommunen kan välja mellan kommunens hemtjänst eller något privat företag. I juni 2016 utfördes 15,2 % av de beviljade timmarna av privata utförare (11,1 % i juni 2015).

Larm och teknikLarm och teknik har flyttats från att ligga under hemsjuk-vårdens organisation till att tillsammans med den nystartade larmpatrullen tillhöra äldreomsorgen.

BemanningenSocialförvaltningen har en bemanningsenhet. Enheten ska tillhandahålla personaltjänster för kortare och längre perioder vid oplanerade och planerade behov hos socialförvaltningens vård- och omsorgspersonal.

3.6 HemsjukvårdDen hälso- och sjukvård som kommunen bedriver regleras i lagstiftningen och i det hemsjukvårdsavtal som länets kom-muner tecknat med dåvarande Landstinget Kronoberg. Sedan hemsjukvården övergick till kommunerna och skatteväxling av verksamheten skedde i slutet på nittiotalet har mycket förändrats. Det utförs idag mer sjukvård i den enskildes hem. Den vård som bedrivs är betydligt mer komplex och omfat-tande än när avtalet tecknades. Kommunrehab ingår under hemsjukvårdens organisation.

3.7 Omsorgen om personer med funktionsnedsättning(OF)Omsorgen om personer med funktionsnedsättning verkstäl-ler både LSS- och SoL-insatser för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Insatserna omfattar boende, omsorg och sysselsättning för funktionsnedsatta över 18 år.

Inom personlig assistans har vi en ökning av extra insatser i form av timmar eller andra åtgärder för att säkerställa perso-nalens trygghet på grund av hot- och våldsituationer.

Vi har sedan tidigare konstaterat att det finns behov av att upprätta resursfördelningssystem inom verksamhetsområdet OF. Under 2016 har det pågått ett arbete kring att ta fram förslag på resursfördelning för bostäder med särskilt stöd och service för vuxna samt daglig verksamhet/dagverksamhet. Arbetet fortsätter under 2017.

Personlig assistans

Tidigare hade förvaltningen en ökning av extra insatser i form av timmar eller andra åtgärder för att säkerställa per-sonalens trygghet på grund av hot- och våldsituationer inom personlig assistans. Den problematiken har minskat något. Däremot har personer fått assistans indragen på grund av att Försäkringskassan har gjort omprövningar. Förvaltningen ser att det kan leda till en ökning av beslut avseende bostad med särskild service inom LSS.

Daglig verksamhet/dagverksamhet

Inom daglig verksamhet/dagverksamhet finns det behov av fler arbetsplatser och praktikplatser som i sin tur kommer att leda till ökat behov av fler medarbetare. Under 2016 har det blivit än mer påtagligt att det finns ett behov av utöka perso-nalstyrkan inom dessa verksamheter.

Boendestöd

Behovet av boendestöd inom socialpsykiatrin har ökat de senaste åren. En del av brukarna har dessutom komplex pro-blematik med samtidigt missbruk utöver psykiatrisk diagnos, så kallad samsjuklighet.

Under 2016 blev utredningen kring förvaltningens behov av att utöka boendestödet till fler målgrupper klar. Det nya arbetssättet håller på att implementeras.

4. InvesteringsbudgetÄldreomsorgSett till befolkningsökningen kommer åldersgruppen 65 år och äldre öka. Den största procentuella ökningen är i gruppen 80 år eller äldre. Den åldersgruppen har i stor utsträckning beslut om hemtjänst eller särskilt boende.

46

SOCIALNÄMNDEN

År 2015 hade Ljungby kommun 1 757 personer som var 80 år och äldre. Den siffran beräknas vara 2 031 personer år 2022, vilket är en ökning med 274 personer i jämförelse med år 2015. Enligt befolkningsprognosen kommer den ålders-gruppen fortsätta att öka. Därmed ser förvaltningen ett stort behov av ytterligare ett särskilt boende samt utökad hemtjänst. Dessutom bevakar förvaltningen utvecklingen och eventuella konsekvenser av regionens neddragning av vårdplatser, vilket ökar trycket på kommunens verksamheter.

Bostad med särskild service för vuxnaI Ljungby kommun finns idag 53 boendeplatser inom LSS-verksamheten. För att tillgodose framtida behov kommer ett nytt boende att byggas. 2017 får socialnämnden 11 200 tkr i investeringsmedel för nytt LSS-boende inklusive inventarier. Allt är klart för byggnation och beräknas vara klart somma-ren 2018.En utredning kring bostad med särskild service påbörjades under hösten 2016. Mycket tyder på att vi måste skapa fler boendeplatser under 2017.

Ensamkommande barn och ungdomarSedan år 2015 är arbetet med mottagandet av ensamkom-mande flyktingbarn ansträngt. År 2015 tog Ljungby kommun emot 151 ensamkommande barn och ungdomar. Motsvarande siffra för år 2014 var 37. Hittills under 2016 har antalet ensamkommande flyktingbarn minskat avsevärt. Den siste oktober hade vi tagit emot 13 ensamkommande barn. För att Ljungby kommun ska kunna motsvara kraven på mottagandet av de barn och ungdomar som redan anvisats hit krävs stora insatser. För att möta behovet av fler platser på HVB fattade socialnämnden i slutet av 2015 beslut om att beställa nypro-duktion av 32 lägenheter i s.k. SABO Kombohus Mini samt att teckna avtal med tekniska förvaltningen om blockförhyr-ning av dessa.

47

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

1. Ekonomisk rapportMGJBudgetdokument per nämnd 2017-04-20 16:03:26



10 Nämnds- och styrelseverksamhet Kostnader 562 862Nettokostnad 562 862

13 Ungdomsrådet Kostnader 50 50Nettokostnad 50 50

23 Turistverksamhet Intäkter -364 -389Kostnader 1 949 1 832Nettokostnad 1 585 1 443

30 Allmän fritidsverksamhet Intäkter -114 -143Kostnader 7 557 7 883Nettokostnad 7 443 7 740

31 Allmän kulturverksamhet Intäkter -845 -885Kostnader 5 566 5 281Nettokostnad 4 721 4 396

32 Biblioteksverksamhet Intäkter -1 408 -1 275Kostnader 13 739 13 937Nettokostnad 12 331 12 662

33 Musikskola Intäkter -1 713 -2 384Kostnader 9 034 10 590Nettokostnad 7 321 8 206

34 Idrotts- o fritidsanläggningar Intäkter -5 766 -5 693Kostnader 34 054 33 596Nettokostnad 28 288 27 903

35 Fritidsgårdsverksamhet Intäkter -120 -115Kostnader 4 020 4 095Nettokostnad 3 900 3 980

51 LSS Kostnader 80 80Nettokostnad 80 80

1 / 1

48


2. Mål Strategiskt område: TillväxtÖvergripande mål:

Genom att stödja en tillgänglig mångfald av kultur, föreningsliv och idrott, bidrar vi till individens utveckling och samhällets attraktivitet.

Förvaltningsmål: Vi är bland de 50 bästa friluftskommunerna i landet för kommuninvånarnas och besökarnas välbefinnande.

Strategiskt område: KunskapÖvergripande mål: Genom kultur, idrott och föreningsliv ges möjligheter till nya kunskaper och färdigheter, som bidrar till utveckling, folkbildning, glädje och gemenskap.

Förvaltningsmål: Minst 50% av alla aktiviteter och arrangemang genomförs i samarbete med andra aktörer. Fler barn och ungdomar deltar i våra aktiviteter och arrangemang jämfört med föregående mätning.

Strategiskt område: LivskvalitetÖvergripande mål: Skapa och utveckla möteplastser med kultur och idrott som berikas med gemenskap och bidrar till allas hälsa och välbefinnande. Vi stöttar särskilt aktiviteter och arrangemang som har barn och unga i fokus.

Förvaltningsmål: Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller kultur jämfört med föregående mätning.Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller idrotts- och motionsanläggningar jämfört med föregående mätning.

Övergripande mål: I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle.

Förvaltningsmål: Under 2017 kommer barn och ungdomar gratis kunna låna viss idrottsutrustning.


Vårt uppdrag är att bidra till kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande, samt ge god information om sevärdheter och upplevelser till besökare/turister i Ljungby kommun.

Vi vet att en aktiv fritid i kombination med avkoppling leder till ett friskare och hälsosammare liv. Det är viktigt att röra på sig och motionera. Det är också viktigt att berika själen med kulturens olika uttrycksformer, som stimulerar kreativt tänkande och hjälper oss att i en stressig tid kunna slappna av. Tillsammans med andra upplever vi gemenskap och minskar upplevelsen av ensamhet.

Kultur- och fritidsnämnden stöttar och uppmuntrar särskilt idrott, kultur och annan föreningsverksamhet som riktar sig till barn, ungdomar och unga vuxna.

Förvaltningen omfattar folkbiblioteken, musikskolan, kultur-arrangemang, bidragsfördelning till föreningar och studie-förbund, sportanläggningar och fritidsområden, fritidsgårdar, turistbyrån, idrottsfrågor, friluftsliv, kulturområdet Ljungby Gamla Torg samt kultur- och fritidsaktiviteter.

Under 2017 kommer vi fortsätta med det uppbyggda arbetet kring integration, mångfald och tolerans i våra verksamheter. Med hjälp av integrationsmedel kan vi erbjuda aktiviteter och föreningsbidrag för ett kraftfullare integrationsarbete i vår kommun.

Förvaltningens egna lönekriterier betonar jämställt och professionellt bemötande till våra kunder, samt uppmuntrar arbetet med leanarbete.

För att vi bättre ska klara vårt uppdrag och kunna ge information professionellt och effektivt, förstärks verksamheten med 0.5 årsarbetare förvaltningsinformatör. Budgeten för nämndens egen verksamhet förstärks. Under flera år har kostnaden för e-boksutlån ökat. Denna utveckling kommer inte att minska, därför är det av vikt att förstärka budgeten för e-boksutlån.

3.1 Allas barnVarje år börjar ca 300 sexåringar grundskolan i Ljungby kommun. Enligt statistiken hamnar 38 av dem utanför sam-hället senare i livet. Med tidiga insatser kan vi förebygga och motverka utanförskapet. ”Allas barn” är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvalt-ningen, kommunledningsförvaltningen, socialförvaltningen, studieförbund och föreningar.

Övergripande mål: Ett bra liv för allas barn

Delmål: Färre placeringar av barn och unga. Fler unga går ur skolan med fullständiga betyg. Fler barn och unga som har en aktiv och meningsfull fritid.

3.2 Allmän KulturLjungby kommuns mål är att medborgare och besökare ska kunna ta del av ett varierat kulturutbud. Samarbeten sker med föreningar och andra aktörer för att sprida kulturutbudet över kommunen. Samarbeten görs också med länsorganisationer för att öka utbudet. 2015 började verksamhetsplanen för kul-tur i Ljungby kommun att gälla. I planen görs kopplingar till Ljungby kommuns visionsarbete samt även till region Krono-bergs kulturplan, det är viktigt att Ljungby kommun är en del i Kronobergs kulturliv, vad gäller satsningar, samarbeten och utbud. År 2017 kommer den lokala kulturplanen att förnyas.

Ljungby kommun är sedan 2012 en del av Musikriket, läns-musiken Musik i Syds stora konsertsatsning i Kronobergs län. Ljungby ordnar 5 konserter med musik ur många olika genrer samt internationella gästspel. Målet med konsertserien är att bredda musikutbudet i kommunerna genom att erbjuda musikupplevelser på hemmaplan. Konserterna är mycket uppskattade.

49


Kultur på landsbygden, arbetsnamnet för kultursamarbeten mellan kommunen och bygdegårdsföreningarna, har pågått sedan 2009 och innehållit såväl utomhusfilm som musiksats-ningar på många orter. Bygdegårdsföreningarna är en aktiv part i val av kommande års kulturinriktning.

Kulturknytt, en serie offentliga teater-, musik- och dansfö-reställningar för barn och deras familjer, arrangeras på flera orter i kommunen i samarbete med bygdegårdsföreningar och andra föreningar. Ljungby kommun stöttar särskilt aktiviteter som har barn och unga i fokus.

Ljungby kommun ska verka för att öka tillämpningen av medverkans- och utställningsavtal. MU avtal är samlings-namnet för det statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning. Vi fortsätter ett gott samarbete med Ljungby konstförening gällande utställningsverksamhet i Ljungby biblioteks konsthall och på Konstväggen i Ljungby Arena.

År 2017 tillkommer ett nytt Berättarbord som planeras att berätta om Sven Ljungbergs plats.

Vi fortsätter med kulturträffarna som är ett forum där det ges möjlighet att träffas, bolla idéer och få tips och föreläsningar inom aktuella kulturområden.

3.3 FolkbiblioteketFolkbiblioteket har en viktig roll för demokratin, vi vill vara en intressant, rolig, tankeväckande och engagerande mötesplats, för ALLA. Genom att erbjuda en mötesplats för fri åsiktsbildning, informationsutbyte och tillhandahålla samhällsinformation och litteratur skapas möjligheter för invånarna att kunna delta i samhällsdebatten.Folkbiblioteket i Ljungby kommun består av huvud-biblioteket i Ljungby, filialerna i Lagan, Lidhult och Ryssby samt vårt rullande bibliotek, bokbussen.Folkbiblioteken i Ljungby ska fortsätta utvecklas enligt biblioteksplanen inom ett antal angelägna och lagstadgade områden.Under 2017 kommer folkbiblioteket lägga ett större fokus på barn och ungdomars fritid ur en läsfrämjande aspekt för att möta upp och arbeta efter bibliotekslagen, med exempelvis läsfrämjande insatser som nystartade ”högläsningsommar”.Folkbibliotekets arbete med mångspråk och integration fortsätter bland annat med vår ”Ny i Sverige hylla”.Vidare fortsätter utvecklingen med våra digitala strategier kring webb och andra av e-resurser.Befintliga samarbeten med externa aktörer såsom Studieförbunden, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Familjecentralen, BVC och Sagomuseet ska fortgå och nya samarbeten ska etableras.Kostnaderna för e- resurser ökar varje år och vi har en större efterfrågan på e-böcker. Att kunna låna ut e-böcker och andra e-medier, exempelvis strömmande ljudböcker, blir en allt viktigare förutsättning för att vi som folkbibliotek ska fortsätta vara relevanta för våra användare.Idag råder fri prissättning och en e-bok kan kosta biblioteket ett par kronor upptill ca 70 kronor beroende hur populär och ny e-boken är, detta gäller vid varje utlån. För närvarande tas nationella initiativ från Kungliga biblioteket och SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att förhandla fram

överenskommelser kring prissättning på e-böcker och tillgång till nyutgivna titlar för alla biblioteks räkning. Budget på 100 000 kronor under 2017 som är avsedd för e-böcker att därmed ha möjlighet att i större utsträckning tillgodose den ökade efterfrågan på e-böcker hos våra användare.

3.4 FritidsgårdarnaFritidsgårdsverksamheten är en viktig mötesplats för ung-domar, och vi vill ge möjligheter till nya upplevelser och spännande möten. Målgruppen är ungdomar från årskurs 6 till 9. Fritidsgårdsverksamheten i Lagan och Ljungby erbjuder en öppen verksamhet och kräver inget medlemskap. Verksamheten ger möjlighet till spontana eller planerade veckoaktiviteter som film, biljard-, bordtennis-, fotbollsturne-ringar. Vi bjuder in ungdomarna till så kallade te-möten. Här ges ungdomarna särskild möjlighet att komma med tips och förslag på innehåll i verksamheten.

Under 2017 fortsätter vi med det mycket uppskattade som-marlovsaktiviteten ”Sunnerboskoj”. Arrangemanget görs tillsammans med Smålandsidrottsförbund och Ljungby gymnastikförening. Arrangemanget görs för fjärde året i rad och är gratis för alla deltagare. Tack vare statliga bidrag hade vi möjligheten att aktivera barn och ungdomar i stora delar av kommunen och en stor del av sommarlovet. Nu hoppas vi att det även för 2017 beslutas om statliga bidrag och att vi kan aktivera barnen i samma omfattning 2017 som 2016.

Integrationsarbetet är en viktig del, som görs i det dagliga arbetet. Att kommunicera så att alla förstår är viktigt. Aktivi-tetsgrupperna anpassas efter ungdomarnas behov. Samarbetet mellan föreningar, socialtjänst och barn- och utbildningsför-valtningen är mycket viktigt.

Fritidsledarna besöker kommunens högstadieskolor varje vecka för att marknadsföra ungdomsgården och möta ungdo-mar i deras skolmiljö.

Verksamheten bedrivs aktivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Aktiviteter som tilltalar både tjejer och killar erbjudas. Vi ger också möjlighet till riktad gruppverksamhet för tjejer och killar i årskurs 7 – 9.

Fritidsgårdarna arbetar för en trygg och drogfri miljö. Sam-verkansgruppen med socialtjänst, skola, polis och Navet är en viktig grupp i det drogförebyggande arbetet.

Kommunstyrelsen har beviljat 75 000 kr för att medfinansiera projekt Europisk volontärstjänst. Därmed kan vi ta emot 2 volontärer från andra länder, vilket ger möjlighet till spän-nande internationella möten samt ökad kunskap och förstå-else för förhållanden i andra länder. Volontärerna involveras i den vardagliga verksamheten inom kultur- och fritidsför-valtningen och verksamhetschefen för fritidsgården tar det övergripande huvudansvaret.

3.5 FöreningarGenom att kultur- och fritidsnämnden ger stöd till föreningar skapar det bättre förutsättningar för dem att bedriva verksamhet, som ger möjlighet för medborgare och besökare till upplevelser, fysisk aktivitet, folkhälsa, bildning och kreativt skapande.

50


I Ljungby kommun finns ett mycket rikt och aktivt föreningsliv. 215 föreningar finns att söka i vårt förenings-register. Här finns bygdegårds-, hembygds-, idrotts-, kultur-, nykterhets-, religiösa och handikappföreningar.

Föreningar och privata aktörer kan söka 11 olika bidrag för verksamhet, arrangemang, lokaler med mera.

Under 2017 kommer vi att fortsätta bjuda in till föreningsträffar, både storträffar där alla föreningar bjudas in till och träffar där en förening träffar representanter från förvaltning och nämnd. Storträffarna som vi genomförde 2016 uppskattades och i utvärderingen önskade samtliga närvarande föreningar återkommande träffar som arrangeras av kultur- och fritidsförvaltningen.

Föreningarna kommer under 2017 även att kunna söka bidrag för integrationsarbete. Likaså fortsätter vi integrationsarbetet med projektet språkvänner och föreningskontakterna.

Idrottsskolan är populär bland barnen i årskurs 1 och 2. Genom att barnen ges möjlighet att prova på olika idrotter hoppas vi kunna aktivera fler barn i fysiska aktiviteter och i föreningslivet. Idrottsskolan sker i samverkan med flera föreningar.

3.6 Idrottshallar, arenor, kulturbyggnader, fritidsområden och sjöbad Under 2015 övergick verksamhet av Ljungby Gamla Torgs till kultur- och fritidsnämnden. Drift och underhåll av samtliga fastigheter ansvaras av tekniska nämnden. Ett intresseråd med representanter för Ljungby Gamla torgs entreprenörer, föreningar, kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning ansvarar för utvecklingen av verksamheten. Adjungerande är tekniska förvaltningen. Sommarloppmarknaden och ”Berättelser i sommarkväll” fortsätter under 2017. Lekplatsen kommer att kompletteras med fler gungor.

Teaterbiografen Grand är i behov av renovering och en förstudie presenterades för ett par år sedan.

2013 presenterades en vision för hela kvarteret Fritiden, som sträcker sig 25-35 år framöver i tid. Den första etappen med ombyggd ishall är klar och resterande del är inne i en förstudiefas som kommer att vara klar under första delen av 2017.

Lagavallens ombyggnation har färdigställts under 2016 och därmed har Ljungby kommun fått Sveriges första fotbollsplan med hybridgräs i fullformat. Under 2017 kommer vi tillsammans med svenska fotbollsförbundet att arbeta med en utvärdering av gräsmattans egenskaper.

Ett belysningsprojekt har påbörjats på friidrottsarenan för att öka möjligheten till träningsmöjligheter under sena kvällar eller mörkare årstider. Uppsättningen av belysningen slutförs under 2017.

Ett samarbete med föreningarna i Lagan och Lidhult för att projektera utegym har startats upp. Detta goda samarbete kommer att färdigställas under 2017. Utöver utegymmet har vi ett samarbete med Lidhults GoIF, för att projektera och bygga ett elljusspår i Lidhult vilket ska färdigställas under 2017 och under förutsättning att kostnaden hålls inom budget.

Ett flertal av de kommunala badplatserna kompletteras med livräddningsstolpar.

Kronoskogens elljusspår kommer att få nya mer energibesparande belysningsarmaturer under 2017 vilket ger ett säkrare spår att motionera i.

En viktig målsättning även för 2017 är att minst 95 % av barnen i femte klass ska kunna simma. Simundervisning erbjuds även till vuxna och vi vänder oss speciellt till nykomna svenskar i alla åldrar.

3.7 Musikskolan Musikskolan är populär bland barn och ungdomar. Under de senaste åren har musikskolans elevantal nästan varit detsamma, närmare 700 elever som deltar i musikskolans verksamhet, varav 60 % är flickor. Verksamheten arbetar med ett jämställdhetsperspektiv. Integrationen kommer under 2017 att vara en viktig del i vårt dagliga arbete. Integrationsarbetet fortsätter med ett samarbete med Familjecentralen med en metod som heter ” El Sistema ”och som ursprungligen kommer från Venezuela.

Musikundervisning sker i Ljungby och i samtliga landsbygds-skolor. Lärarna försöker att minska kön genom att ta in nya elever under terminens gång så fort som avanmälan sker.

År 2017 utvecklas och breddas musikskolan till en kulturskola. Två ämnen kan därmed erbjudas, musik och dans. Under början av året rekryteras 100 % danspedagog. Musikskolans nuvarande lokaler och Godsmagasinet är kulturskolans gemensamma lokaler.

Vår digitala studio har bidraget till att utveckla många elevers förmåga att komponera och arrangera egen musik. De skrivna och arragerade styckena ska framföras av elever och lärare i en ”Spelkonsert” under våren

Samarbetet fortsätter med Landstinget Kronobergs fritidskonsulent och med målsättningen att barn med funktionsnedsättning ska få en meningsfull fritid. Vi anpassar verksamheten efter de behov som krävs.

I samverkan med skolan och med de statliga medlen Skapande skola är målsättningen att nå fler barn, än vi gör traditionellt genom egenanmälan till musikskolan. Ett samarbete med Lions och Världens barn är under planering.

Under Ljungbydagarna gör vi en stor konsert, och vår önskan är att göra den tillsammans en artist som kan ge eleverna en verklighetsskildring hur det är att vara artist till yrket. Som tidigare år kommer vi att genomföra traditionella konserter och framträdanden i både i stad och i landsbygd.

3.8 TuristbyrånTurismen ingår i verksamhetsplanen för besöksnäringen. Turistbyrån ska medverka för att öka omsättningen inom besöksnäringen, synliggöra den, skapa en attraktiv bild och rikta marknadsföringen.

Turistbyrån riktar sig till besökare i kommunen och till de som hemestrar, det vill säga, invånare i närområdet som semesterar hemma. Både digitala kanaler och tryckt material används för att inspirera dessa målgrupper att upptäcka och besöka besöksmålen.

51


Hemsidan visitljungby.se och sociala medier är viktiga digi-tala kanaler för att skapa en attraktiv bild av besöksnäringen i Ljungby kommun. Det tryckta materialet utgörs i huvudsak av den årliga turistbroschyren. Den framställs tillsammans med en extern reklambyrå och trycks med en upplaga av 15 000 exemplar.

För att locka nya besökare till kommunen ska turistbyrån an-vända sig av välplacerade annonser i utländska kanaler, som tydligt beskriver Ljungby kommuns unicitet och utbud.

Turistbyrån och näringslivsavdelningen kommer 2017 att medverka i olika samarbeten som exempelvis Riksettanral-lyt, kanotleder Helge å, Lagaleden och Smålands Sjörike. Riksettanrallyts målgång 2017 är i Ljungby och blir ett stort evenemang med många väntade besökare.

Samverkan med Destination Småland fortsätter, inom bland annat IT-plattformen och varumärket Småland. Samarbeten med den ideella sektorn ska utvecklas, till exempel inom evenemang. Det kommer att ske en fortsatt satsning på na-turturism genom att marknadsföra fiske, kanotning, vandring och cykling. Turistbyrån och näringslivsavdelningen kommer att verka för att utveckla cykelleder, såsom Bolmen runt och Banvallsle-den, tillsammans med andra kommuner.

Turistbyrån är navet för turisminformation genom sin place-ring i Ljungby centrum och tillgänglighet året runt. Så kall-lade InfoPoints kommer att sättas upp på ett antal strategiska platser. Idag finns det ett etablerat samarbete med dagligvaru-handlare för att förmedla turisminformation. Under sommar-säsongen 2017 kommer turistbyrån åter igen använda sig av en mobil turistbyrå för att möta upp besökare runt om i kom-munen. Besöksinformation ska även placeras på strategiskt utvalda platser, som Ljungby Arena.

FINANSIERINGSRAPPORT

52

ÖVRIGA NÄMNDER

Överförmyndarverksamheten är en lagstadgad kommunal verksamhet som har som uppgift att utöva tillsyn över för-myndare, gode män och förvaltare. Av olika anledningar kan en person (en så kallad huvudman) behöva hjälp av en person som företräder huvudmannens intressen. Personer som före-träder benämns ställföreträdare och är vanligtvis en god man eller en förvaltare. En god man eller förvaltare är en person som, mot en mindre ersättning, frivilligt åtar sig uppdraget att stötta huvudmannen på olika vis. Överförmyndarnämnden utövar bland annat tillsyn över förvaltare, förmyndare och gode män samt utreder behov av god man eller förvaltare.

Överförmyndarverksamheten har under de senaste åren ökat i omfattning. Dels har de ensamkommande flyktingbarnen ökat i antal på grund av oroligheter i bland annat Syrien men även övriga ärenden har ökat. Överförmyndarhandläggarna hanterar överförmyndarverksamheten i Ljungby kommun men även i Markaryd och Älmhults kommun. Totalt är det strax under tusen ärenden som sköts av handläggarna vilket är en ökning med cirka 56 % sedan 2012. På grund av att arbetsbelastningen ökar med anledning av det ökade antalet ärenden i samtliga dessa tre kommuner kommer överförmyn-darverksamheten att förstärkas med en visstidsanställning under hela 2017. Även ytterligare förstärkning i samband med granskningen av årsräkningar under våren 2017 kan bli aktuellt.

Dessa förstärkningar finansieras med hjälp av återsöknings-pengar från Migrationsverket samt av att pengar har skjutits till i budgetbeslutet för 2017. De ökade intäkterna och att mer pengar har skjutits till i budgeten kommer även att innebära att arvodena till gode män och förvaltare kommer att höjas under 2017 i enlighet med tidigare fullmäktigebeslut. När det gäller budgeten för 2017 finns det några osäkerhetsfaktorer. Dels har Migrationsverket aviserat att återsökningspengarna till kommunerna kommer att minska. Dels har åldersupp-skrivning av ensamkommande flyktingbarn gjort att kostna-der som inte kan återsökas hos Migrationsverket kan kvarstå på kommunerna till dess att eventuella överklaganden och andra omständigheter är färdigutredda. Det är även osäkert hur mycket pengar överförmyndarnämnden kan få från soci-alnämnden i Markaryd och Älmhult. Dessa osäkra faktorer kommer att ha stor inverkan på resultatet för överförmyndar-verksamheten under 2017.

En professionell god man anställdes under hösten 2016 och kommer att vara i full gång under 2017 vilket kommer att innebära att kön och väntetiden när det gäller att få en god man kommer at minska. Denna tjänst finansieras med mins-kade arvodeskostnader på grund av att den anställde gode mannen har lön istället.

ÖVERFÖRMYNDARNÄMND

Mål• Årsräkningarna ska vara granskade och klara senast 1 september varje år. • Överförmyndarnämnden ska aktivt arbeta med rekrytering av nya gode män • Minst ett utbildningstillfälle för ställföreträdare ska hållas per år• Nämnden ska aktivt informera både allmänhet och kommunens personal om verksamheten • Nämnden ska verka för att långsiktigt upprätthålla kompetens och rättssäkerhet samt för att uppnå kostnadseffektivitet

• God man ska tillsättas inom tre månader från ansökan

ÖVRIGA NÄMNDER




91000 Valnämnd Kostnader 14 14Nettokostnad 14 14

92000 Överförmyndarnämnd Intäkter -1290 -3 060Kostnader 4422 7 116Nettokostnad 3 132 4 056

93000 Revision Kostnader 850 904Nettokostnad 850 904

95000 Gemensamma nämnden Kostnader 1291 1 446Nettokostnad 1 291 1 446

53

FINANSIERINGSRAPPORTFINANSIERINGSRAPPORT

Verksamhet Budget 2016 Budget 2017Totalt Intäkter -1 549 947 -1 607 898

Kostnader 151 841 157 212Nettokostnad -1 398 106 -1 450 686

21 Bredbandsutbyggnad Kostnader 4 700 0Nettokostnad 4 700 0

90 Personalförs o pensioner Intäkter -56 000 -57 650Kostnader 93 460 93 909Nettokostnad 37 460 36 259

91 Intern ränta Intäkter -41 764 -32 205Nettokostnad -41 764 -32 205

92 Allmän kommunalskatt Intäkter -1 142 734 -1 182 830Nettokostnad -1 142 734 -1 182 830

93 Gen statsbidrag o utjämning Intäkter -292 249 -318 013Nettokostnad -292 249 -318 013

94 Finansiella intäkter Intäkter -17 000 -17 000Nettokostnad -17 000 -17 000

95 Finansiella kostnader Intäkter -200 -200Kostnader 14 815 13 528Nettokostnad 14 615 13 328

96 Övrig finansiering Kostnader 38 866 49 775Nettokostnad 38 866 49 775

MÅLSTYRNING 2017

54

KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA BOLAG

Ljungby Energi AB

Intäkter i tkr 2016 2017

RÖRELSENS INTÄKTERIntäkter av elleveranser 6 368 6 201Intäkter av fjärrvärmeleveranser 69 350 70 250

Övriga energileveranser/ sopor 23 300 24 500

Intäkter av bredbandstjänster 20 328 24 900Övriga rörelseintäkter, elcertifikat 680 400Aktiverat arbete egna anläggningar 303 194SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER 120 329 126 445

Kostnader i tkr

Energi råvaror och material 46 940 49 524övriga externa rörelsekostnader 22 268 21 341Övriga försäljningskostnader 24 433 23 319SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER 93 641 94 184Resultat före avskrivning 26 688 32 261 Avskrivningar 7 314 7 399

RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 19 374 24 862

Finansiella intäkter och kostnader -237 -190

RESULTAT EFTER FIN.POSTER 19 137 24 672

Intäkter i tkr 2017

Hyror 87 900Övriga intäkter 1 500Hyresbortfall -2 400SUMMA INTÄKTER 87 000

Kostnader i tkr

Underhåll 25 000Drift (rep,skötsel,taxor,värme) 25 900Administration 10 300Övrigt (fastightesskatt,försäkringar kabel TV, fordon, förbrukn.inventarier) 4 900Avskrivningar 10 400SUMMA KOSTNADER -76 500Rörelseresultat 10 500Räntor fastighetslån -3 800Övriga finansiella poster -1 500

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 5 200

Ljungbybostäder AB

55

MÅLSTYRNING 2017KOMMUNALA BOLAG

1. sTraTegiskT område - TillväxT

1.1 Övergripande mål - GemensamtVerksamheten bedrivs på ett ekonomiskt hållbart sätt.1.1.1 Årets resultat ska motsvara minst två procent av

skatteintäkter och generella statsbidrag.1.1.2 Kommunens egna kapital ska inflationsskyddas,

dvs. resultatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital.

1.1.3 Investeringar ska självfinansieras över en mandatperiod

1.2 Övergripande Mål - Kommunstyrelsen Goda förutsättningar för nya och befintliga företag att växa och skapa sysselsättning. 1.2.1 Andelen sysselsatta i åldern 19-64 år är i topp 5

av våra 20 referenskommuner1.2.2 Den sammanlagda ökningen av förädlingsvärdet

för alla aktiebolag är i topp 5 av våra 20 referenskommuner.

1.2.3 Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i SKLs Insiktsmätning

1.2.4 Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20 referenskommuner i Svenskt näringslivs ranking av näringslivsklimatet.

1.3 KommunstyrelsenUtbyggd infrastruktur ger ökad rörlighet för människor, varor, tjänster och idéer.

2. sTraTegiskT område - kunskap

2.1 Övergripande mål - GemensamtGenom hög kompetens skapas ett samhälle för framti-den.2.1.1 Minst en ny utbildning på högskolecentrum

Ljungby HCLY vart annat år.2.1.2 Antal heltidsstudenter på HCLY ska öka varje år.2.1.3 Antal uppdragsutbildningar på HCLY ska öka.2.1.4 Andelen anställda på

kommunledningsförvaltningen med eftergymnasial utbildning ska öka.

3. sTraTegiskT område - livskvaliTeT

3.1 Övergripande Mål - GemensamtVerksamheten bedrivs på ett ekologiskt hållbart sätt.

3.1.1 Ljungby kommun ska vara bland de 20 bästa varuproducerande kommunerna i tidningen Miljöaktuellts ranking.

3.2 Övergripande Mål - GemensamtVerksamheten bedrivs på ett socialt hållbart sätt.

3.2.1 Ljungby kommun ska vara bland de 20 bästa varuproducerande kommunerna i Koladas nyckeltal för social hållbarhet.

3.3 Övergripande Mål - KommunstyrelsenAttrahera och behålla medborgare genom god service och kreativa miljöer.3.3.1 Huspriserna är i topp 5 av våra 20

referenskommuner.3.3.2 Ljungby kommun är i topp 5 av våra 20

referenskommuner i tidningen Fokus kommunranking ”Bäst att bo”.

3.3.3 Ljungby kommun är topp 5 av våra 20 referenskommuner i servicemätningen som redovisas i KKIK (mått 1-3).

3.4 I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle

3.4.1 Under 2017 kommer barn och ungdomar gratis kunna låna viss idrottsutrustning.

3.5 Kommunstyrelse/ Överförmyndarnämnd

Gott värdskap och hög service skapar en attraktiv kommun.

TEKNISKA NÄMNDEN


1.1 Övergripande mål - Tekniska nämnden: Med en väl utbyggd infrastruktur och en bra service formar vi ett attraktivt samhälle med en positiv utveckling1.1.1 Det ska alltid finnas attraktiv mark och god

infrastruktur för nyetableringar av boende och näringsliv.

1.1.2 Vatten- och avloppsförsörjning samt renhållning ska upplevas hålla hög kvalitet och ha god leveranssäkerhet.


2.1 Övergripande mål - GemensamtGenom hög kompetens skapas en professionell verk-samhet och ett samhälle för framtiden.

2.1.1 Medborgarna ska vara nöjda med service, tillgänglighet, information och bemötande.

2.1.2 Kommunens fastighetsverksamhet ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och hålla god service och bemötande.

2.1.3 Kommunens kostverksamhet ska hålla god service och bemötande.

KOMMUNSTYRELSEN

MÅLSTYRNING 2017

56

MÅLSTYRNING 2017 MÅLSTYRNING 2017

2.2 Övergripande Mål Genom lärande och kompetensutveckling får vi en stimulerande/ attraktiv arbetsplats.

2.2.1 Medarbetarna ska uppleva att arbetsmiljön är god.

2.2.2 Medarbetarna ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål.


3.1 Övergripande Mål Vi skapar förutsättningar för god hälsa, trygga och tilltalande miljöer där vi hushåller med våra resurser.

3.1.1 Måltider i skola och omsorg ska vara hållbara, kvalitetssäkrade och välsmakande.

3.1.2 Alla som bor, vistas och verkar i kommunen ska känna säkerhet och trygghet.

3.1.3 Gator, gång- och cykelvägar ska vara tillgängliga och trafiksäkra under alla årstider.

3.1.4 Den offentliga miljön ska upplevas attraktiv, trygg och trivsam.

3.2 Övergripande Mål

I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle


SOCIALNÄMNDEN


1.1 Övergripande Mål God grundtrygghet skapar tillväxt för individen och verksamheten

1.1.1 Förbättra personalkontinuiteten, antalet personer som en hemtjänsttagare möter ska minska. Avser hemtjänsttagare med minst 2 besök per dag.

1.2 Övergripande Mål Vi tar tillvara individens resurser och förmågor.

1.2.1 Varje chef ska ha minst en aktivitet som ökar det salutogena synsättet.

1.2.2 För ökad tid hos brukare/omsorgstagare/klienter ska vi minska förvaltningens ”kringtider”. Samtliga arbetsgrupper ska ta fram minst en aktivitet per chef.

1.2.3 Alla personer inom hemtjänst, särskilt boende och stöd till personer med funktionsnedsättning (OF) ska ha aktuell genomförandeplan (ej äldre än tre månader).


2.1 Övergripande Mål Motiverad personal med relevant utbildning ger rättssäkerhet samt god och trygg omsorg och vård.

2.1.1 HME Index, hållbart medarbetarengagemang ska öka i förhållande till föregående mätning.

2.1.2 Med en god ekonomi har vi en bra grund för hållbar tillväxt och trygghet. Varje chef ska ha minst en aktivitet som ökar det ekonomiska tänkandet i arbetsgruppen.

2.2 Övergripande MålVi använder metoder och teknik som bidrar till utveckling som är av värde för individen och verksamheten.

2.2.1 Under året ska innovativa metoder och/ eller tekniska lösningar implementeras inom Socialförvaltningen.


3.1 Övergripande Mål De insatser socialnämnden erbjuder är förebyggande och leder till förbättrade livsvillkor samt ökad självständighet.

3.1.1 Vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska.

3.1.2 Antalet invånare 0-20 år som placeras i institution eller familjehem ska minska.

3.2 Övergripande MålAlla som är i kontakt med socialnämnden i Ljungby kommun får god service och gott bemötande.

3.2.1 Vi ska öka vår tillgänglighet vad gäller kontaktförsök, information samt intresse och engagemang.

3.2.2 Varje chef ska arbeta för att öka medarbetarnas välmående.

3.3 Övergripande MålLjungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle.

3.3.1 Socialförvaltningen håller på att arbeta fram ett förvaltningsmål kopplat till detta.

57

MÅLSTYRNING 2017



1.1 Övergripande MålBarns och elevers entreprenöriella förhållningssätt utvecklas genom att kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras.

1.1.1 Andel elever i åk 5 och 8 i den kommunala grundskolan som anser att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer ska vara högre än föregående år.

1.1.2 Övergripande Mål - Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever har kontakt med arbetslivet utanför skolan.

1.1.3 Andel åk 7 elever i den kommunala skolan som är knutna till ett fadderföretag ska vara 100 %.


2.1 Övergripande MålBarn och elever ska i sitt lärande utvecklas maximalt.

2.1.1 Andelen barn som avslutar den kommunala förskolan för att börja förskoleklass, ska ha bättre resultat på förskoleklassens inledande tester än föregående år.

2.1.2 Andel elever i åk 3 i den kommunala grundskolan som klarar samtliga delprov på nationella prov i matematik, ska vara högre än föregående år.

2.1.3 Andel elever i åk 3 i den kommunala grundskolan ska klarat samtliga delprov på nationella prov i svenska, ska vara högre än föregående år.

2.1.4 Andel elever i åk 6 i den kommunala grundskolan som har nått minst betyget E i alla ämnen ska vara högre än föregående år.

2.1.5 Meritvärdet i åk 6 i den kommunala grundskolan ska vara högre än föregående år.

2.1.6 Andelen elever i åk 9 i den kommunala grundskolan som är behöriga till gymnasiet ska vara högre än föregående år.

2.1.7 Meritvärdet i åk 9 i den kommunala grundskolan ska vara högre än föregående år.

2.1.8 Genomsnittliga betygspoängen gällande avgångsklasser i den kommunala gymnasieskolan ska vara högre än föregående år.

2.1.9 Andelen invånare som är 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara högre än föregående år.


3.1 Övergripande Mål

Barn och elever trivs och mår bra i en god miljö.

3.1.1 Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på förskolan är högre än föregående år.

3.1.2 Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på fritidshemmet är högre än föregående år.

3.1.3 Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på grundsärskolan är högre än föregående år.

3.1.4 Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs på LSS verksamheten Planeten är högre än föregående år.

3.1.5 Andelen elever som trivs i vuxenutbildningen/sfi-verksamheten ska vara högre än föregående år.

3.2 Övergripande MålI Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle



1.1 Övergripande Mål - Kultur- och fritidsnämnden

Genom att stödja en tillgänglig mångfald av kultur, föreningsliv och idrott, bidrar vi till individens utveckling och samhällets attraktivitet.

1.1.1 Vi är bland de 50 bästa friluftskommunerna i landet för kommuninvånarnas och besökarnas välbefinnande.


2.1 Övergripande Mål - Kultur- och fritidsnämnden

Genom kultur, idrott och föreningsliv ges möjligheter till nya kunskaper och färdigheter som bidrar till utveckling, folkbildning, glädje och gemenskap.

2.1.1 Minst 50 % av alla aktiviteter och arrangemang genomförs i samarbete med andra aktörer.

2.1.2 Fler barn och ungdomar deltar i våra aktiviteter och arrangemang jämfört med föregående mätning.

3. sTraTegiskT område - livskavliTeT

3.1 Övergripande MålSkapa och utveckla mötesplatser med kultur och idrott som berikar gemenskap och bidrar till alla människors hälsa och välbefinnande. Vi stöttar särskilt aktiviteter och arrangemang som har barn och unga i fokus.

3.1.1 Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller kultur jämfört med föregående mätning.

3.1.2 Vi förbättrar Nöjd-Medborgar-Index när det gäller idrotts- och motionsanläggningar jämfört med föregående mätning.

58

MÅLSTYRNING 2017

3.2 Övergripande MålI Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle.




1.1. Övergripande Mål Genom framsynt planering underlättar vi för dem som bor, vistas och verkar i kommunen.

1.1.1. 25 planlagda tomter för småhus/villor ska finnas i Ljungby stad

1.1.2. 25 planlagda tomter för småhus/villor ska finnas i kommunens övriga orter

1.1.3. 40 ha planlagd industrimark ska finnas i kommunen

1.1.4. 15 dagar är genomsnittstiden för handläggning av bygglov från att ärendet är komplett.

1.1.5. 75 NKI (Nöjd-Kund-Index) ska vi ligga på i SKL´s servicemätning ”Löpande insikt”.


2.1. Övergripande Mål Människor som bor och verkar i kommunen ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

2.1.1 10 utåtriktade aktiviteter ska genomföras.


3.1. Övergripande Mål Livsmiljön i Ljungby kommun ska präglas av rent vatten, frisk luft och attraktiva miljöer.

3.1.1. 100 % av planerade inspektioner och kontroller i tillsynsplanen för miljöskydd ska genomföras.

3.1.2. 100 % av planerade inspektioner och kontroller i tillsynsplanen för hälsoskydd ska genomföras.

3.1.3. 100 % av planerade inspektioner och kontroller i tillsynsplanen för livsmedel ska genomföras.

3.1.4. Andelen godkända avlopp ska öka med 5 % jämfört med föregående år.

3.1.5. Bostäder och förskolor i nya detaljplanerade områden ska ha tillgång till ordnat parkområde i form av kvarterspark, lekplats, bollplan eller liknande på ett avstånd av högst 300 meter

3.2. Övergripande integrationsmål3.2.1. I Ljungby kommun inkluderar vi alla som lever

och verkar i kommunen för att forma ett socialt hållbart samhälle.

3.2.1.1. Planlagd mark ska finnas för 75 lägenheter i flerbostadshus.

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN


1.1. 1.1.1. Årsräkningarna ska vara granskade och klara

senast 1 september varje år.1.1.2. Överförmyndarnämnden ska aktivt arbeta med

rekrytering av nya gode män.1.1.3. Nämnden ska verka för att långsiktigt upprätthålla

kompetens och rättssäkerhet samt för att uppnå kost-nadseffektivitet

1.1.4. God man ska tillsättas inom tre månader från ansökan


2.1.1. Minst ett utbildningstillfälle för ställföreträdare ska hållas per år.

2.1.2. Nämnden ska aktivt informera både allmänhet och kommunens personal om verksamheten.

59

EKONOMISTYRNINGSREGLER

Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en god ekonomisk hushållning i Ljungby kommun.

FINANSIELLA MÅL

Ljungby kommun har tre finansiella mål att uppnå i budget och bokslut:1. Kommunens egna kapital ska inflationsskyddas, dvs.

resultatet ska vara minst beräknad inflation multipli-cerat med eget kapital. Inflationen definieras som (KPI dec år 1/KPI dec år 0)-1*100.

2. Resultatet ska vara motsvara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

3. Investeringar ska självfinansieras över fyra år (en mandatperiod). Självfinansiering definieras som att resultat plus avskrivningar ska vara större än investering-arna. Om investeringarna är större innebär det försämrad likviditet eller krav på upplåning.

4. Soliditeten för kommunen inklusive pensionsåtagan-den ska överstiga 30 procent.

BudgetDriftbudget, investeringsbudget och övergripande mål för Ljungby kommun beslutas av kommunfullmäktige i juni. Efter att budgeten är beslutad i kommunfullmäktige i juni kommer ärendet endast upp som ett informationsärende under hösten efter att nämnderna och styrelsen har fastställt detaljbudget, delmål och verksamhetsplan.Undantag till ovanstående process är år då allmänt val till kommunfullmäktige ägt rum. Kommunfullmäktige ska då i november månad ta upp ärendet om mål och budget och åter fastställa budgeten alternativt revidera tidigare budgetbeslut från juni.

Driftbudget

Respektive nämnd ansvarar inför kommunstyrelsen/ kom-munfullmäktige att tilldelade budgetanslag ej överskrids samt att de budgeterade prestationerna utförs i enlighet med kom-munfullmäktiges beslut.Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera om tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand – hos kommunstyrelsen – aktualisera behovet av att ändra mål för verksamheten.Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. Kommunstyrelsen kan omdisponera driftmedel mellan nämn-der.Nämnd kan hos kommunstyrelsen begära omvandling av driftmedel till investeringsmedel.Anslagsbindningen för driftbudgeten sker på förvaltnings-nivå.Omdisponering mellan olika verksamheter beslutas av nämnd (2 pos verksamhet), exempelvis mellan förskola och grund-skola eller mellan äldreomsorg och individ- och familjeom-sorg. Övriga omdisponeringar kan delegeras av nämnd.Blir prisutvecklingen högre än vad som kalkylerats i plane-ringsförutsättningar måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden.

Samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna.

InvesteringsbudgetAnslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projekt-nivå.Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mel-lan projekt och nämnder.Omdisponering mellan olika investeringsprojekt upp till 5 miljoner kr görs av kommunstyrelsen, över detta belopp av kommunfullmäktige.Samtliga investeringar över 3 miljoner kronor kräver igång-sättningstillstånd av kommunstyrelsens arbetsutskott.Det finns två typer av investeringsmedel. Det är dels enligt ordinarie regler där en investering beviljas och verksamheten själv får täcka investeringens kapitalkostnader inom tillde-lad driftbudget. Dels är det särskilda investeringsobjekt där kapitalkostnadsanslag beviljas då kommunfullmäktige ansett att nämnden inte kan täcka kostnaden inom ram.Vid begäran om investeringsmedel ska en kalkyl göras av tillkommande driftkostnader, kapitalkostnader och intäkter. Beslut investeringsbudget för större projekt, 5 mkr, ska före-gås av idéfas, förstudiefas och programfas.Kommunfullmäktige beslutar om över- och underskott inom investeringsbudgeten ska överföras till nästkommande år. Styrande är om projekten inte är avslutade eller om det avser årligen återkommande investeringsprojekt, t.ex. inventarie-anslag.

ResultatbalanseringSom huvudprincip gäller att alla över- och underskott inom driftbudgeten tas med till kommande år. Med resultatbalan-sering menas att över- och underskott överförs till nästkom-mande års budget. Fördelning av resultatet görs så att en tredjedel ska fördelas till resultatenheterna, en tredjedel fördelas till respektive nämnd och en tredjedel fördelas till kommunstyrelsen.Överskott och underskott som förs över läggs in i budgeten i sin helhet året efter bokslutet.Beslut om hur mycket som ska överföras tas av kommun-styrelsen senast under mars månad året efter bokslutet, efter begäran från nämnderna/ förvaltningsledningarna. Vid överföringen kan hänsyn tas till lagändringar eller större oförutsedda händelser som har påverkat nämndernas resultat. Vid beslut om överföring av överskott kan även justering göras om en förvaltning har fått extra medel för verksamhet som inte har startats upp. För att en nämnd ska få ta med sig ett överskott krävs att man i stort har uppnått budgeterat antal prestationer och antagna mål.En övergripande genomgång av bokslutet ska göras mellan respektive förvaltningsledning och kommunchef och ekono-michef. Syftet med genomgången är att få en samstämmighet mellan kommunledning och förvaltningsledning om undanta-gen från resultatbalanseringen.

Demografisk modellFörvaltningar får minskad eller ökad budget beroende på hur befolkningen i olika åldersgrupper förändras. Modellen utgår från befintlig budget och räknas upp eller ner med befolk-ningsförändring i relevanta åldersgrupper. Exempelvis utgår

60


förskolans uppräkning från antalet barn i åldern 1-5 år och musikskolan från antalet barn i åldern 7-18 år. Budgeten ändras från och med 2013 med 75 procent efter den demografiska modellen. Ekonomichefen har delegation att genomföra justeringar av nämndernas och förvaltningarnas budgetar med utgångspunkt från uppdaterad befolknings-prognos och beslutad demografisk modell.Vid förändring av verksamhet med anledning av ökad befolk-ning i vissa åldersgrupper ska alla kostnadsökningar kom-penseras genom den demografiska modellen, med undantag av ökade kostnader för internhyra och kapitalkostnad vid byggnation. Dessa kostnadsökningar hanteras separat.

Uppföljning och delårsbokslutRespektive nämnd ansvarar för att verksamhetens mål, om-fattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regel-bundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs.Uppföljning per nämnd ska göras efter mars, april, juni och september månad. Uppföljningarna sammanställs av eko-nomiavdelningen och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljningarna ska förutom nämndernas driftprognoser även innehålla prognos för investeringsverksamheten samt rapportering av kommunens likviditet och kapitalförvaltning. Väsentliga avvikelser ska kommenteras och analyseras.Delårsbokslut görs efter juni månads utfall. Delårsbokslutet ska fastställas av kommunfullmäktige. Det ska innehålla resultat- och balansräkning för aktuell period. Uppställning och redovisningsprinciper ska i stora drag vara desamma som i kommunens årsredovisning.När uppföljningen visar på underskott ska nämnden ta fram åtgärder för att hålla given budgetram.

Investeringsbelopp

Investeringar bokförs med projektnummer inom intervallet 20000-99999. Investeringar i kommunen ska medföra ett varaktigt värde. Det kan avse byggnationer som exempelvis skolor, till-/ombyggnationer eller inköp av fordon och inven-tarier. Det finns tre kriterier som alla ska vara uppfyllda för när ett inköp ska bokföras som en investering:

• Att investeringen ägs av kommunen. Kommunen kan inte ta upp investeringen som tillgång i balansräkningen om den har en annan ägare.

• Att det är ett varaktigt värde. Investeringen måste ha en hållbarhet på minst tre år.

• Investeringen ska ha ett betydande belopp. Riktlinjen är att inköp över 20 000 kronor exklusive moms ska bokföras som investering, annars bokförs det som drifts-kostnad.

Anskaffningsvärdet för en investering utgörs av inköpspriset och eventuella direkta kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas för sitt ändamål.

Tillkommande utgifter för en investering ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättras jämfört med det ursprung-liga anskaffningstillfället. Exempel på sådana tillkommande åtgärder är sådana som förlänger nyttjandeperioden, höjer

kapaciteten, ökar kvaliteten avsevärt eller minskar löpande kostnader.

Komponentredovisning innebär i korthet att i de fall där det finns materiella anläggningstillgångar med betydande komponenter där skillnaden i förbrukningen är väsentlig så ska tillgången delas upp på de aktuella komponenterna. Varje komponent ska skrivas av separat utifrån sin uppskattade livslängd, vilket ger en mer rättvisande redovisning.

Vid samtidig anskaffning av flera inventarier av samma kate-gori på en arbetsplats ska som anskaffningsvärde räknas det samlade anskaffningsvärdet. Varje enskild inventarie måste även ha en hållbarhet på tre år.

Statliga investeringsbidrag och investeringsbidrag från andra bidragsgivare ska redovisas som en skuld i form av en förut-betald intäkt och intäktsföras under anläggningstillgångens livslängd, investeringsbidrag får inte minska anläggningstill-gångens anskaffningsvärde. Räntebidrag kan inte redovisas som ett investeringsbidrag.

Kapitalkostnad, internränta

Kapitalkostnaden är förvaltningarnas interna kostnad gent-emot kommunens ”finans¬förvaltning” för investeringarna. Kapitalkostnaden består av två delar; avskrivning och intern ränta. Med avskrivning menas investeringens värdeminsk-ning, som är uppdelat på ett antal år beroende på investering-ens art.

Internräntan är en ränta gentemot kommunens egen ”finans-förvaltning”, en ersättning för att kommunens likvida medel minskar genom investeringen eller att man tvingas låna upp. Internräntan fastställs för nästkommande år i samband med ramtilldelning. För 2017 ligger den på 1,8 procent. Kom-munens internränta bygger på kommunens genomsnittliga upplåningskostnad.

Förvaltningarna får ingen generell kompensation vid ök-ning av kapitalkostnad. När kapitalkostnaden minskar kan man följaktligen även använda utrymmet till andra kostna-der. Endast i undantagsfall, exempelvis vid större ny- eller ombyggnationer, ska kapitalkostnaden kompenseras. Beslut om kompensation tas av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget.

Regelverket för kapitalkostnadskompensation har komplet-terats med följande punkter:

• Ingen kompensation för investeringar understigande 5% av nämndens driftbudget.

• Vid kompensation ges endast kompensation för belopp överstigande 5% av nämndens driftbudget.

• Endast kompensation för kapitalkostnadsdelen av intern-hyran, ej underhåll, drift, administration m.m.

• Kompensation ges på genomsnittlig kapitalkostnad under avskrivningstiden.

Internhyran som debiteras alla förvaltningar som hyr något av tekniska förvaltningen består till stor del av kapitalkost-nad. Om internhyran förändras på grund av ökad/ minskad kapitalkostnad får förvaltningarna ingen kompensation, med ovan angivna undantag.

61


Internhyra

Hyran regleras varje kalenderår utifrån ändrade kapita1kost-nader samt ändrade drift- och underhållskostnader. Kapital-kostnaderna består av avskrivning och internränta. Om beräk-nad kapitalkostnad avviker mot verklig kostnad med mer än 25 000 kr på ett år för en anläggning sker en rättelse av den internhyran det året. Den del av internhyran som består av drift och underhåll räknas varje år upp med konsumentpris-index (KPI). Utgångsvärdet för internhyran är utfallet 2001. Uppräkning sker utifrån index i mars jämfört med mars året innan. Mediakostnader (värme, el, sopor och vatten) ingår inte i internhyran utan betalas direkt av hyresgästen.

Extern administration omfattar framför allt försäkringar och fastighetsskatt och räknas upp med KPI. Vid nya avtal för försäkringar används faktiskt belopp. Vid större förändringar av fastighetsskatten används faktiskt belopp.

Intern administration omfattar kostnad för fastighetsförval-tare samt del av tekniska förvaltningens kansli och kommun-ledningsförvaltningen. Uppräkning sker med lönekostnads-index (Ljungby kommuns genomsnittliga löneökning med utgångspunkt från 2007 års lönenivå).

Fördelad löneökningsbudgetHuvudprincipen är att löneöversynsförhandlingar enligt cen-trala och lokala avtal kompenseras utifrån verkligt budgetut-fall.Däremot kompenseras inte löneökningar till enskilda per-soner som får löneökning under avtalsperioden, så kallad löneglidning. Vid byte av befattningshavare kompenseras inte en ökad lönekostnad.

En annan princip är att endast fasta tjänster kompenseras. För äldre- och handikappomsorgen och räddningstjänsten kompenseras dock även semestervikariers löneökningar enligt schablon.

Semester och sjukfrånvaro kompenseras enligt schablonen semester 1,5% tillägg till lönen och sjukfrånvaro 1,3% till-lägg.

Förändringar av de sociala avgifterna kompenseras till för-valtningarna.

Verksamheter som helt finansieras av intäkter kompenseras ej. Det gäller tekniska förvaltningens VA- och renhållnings-verksamhet och verksamheter som finansieras via interna och externa hyror. GS-löner kompenseras enligt formeln (löneök-ning – inflationskompensation) / 2.

Ersättningar

Den centrala löneökningspotten ska även täcka vissa av-talsenliga ökningar av ersättningar. De ersättningar som kompenseras är:• Arvode förmyndare• Ers räddningstjänst deltidsbrandmän• Timlön personliga assistenter, PAN• Timlön beredskapsavtalet• Arvode tolkar• Arvode deltidsbrandmän• Arvodesdel familjehem kontaktpersoner• Ers anhörigvårdare PAN• Befälstillägg deltidsanställda brandmän• OB-ersättning• Jour/beredskap• Sammanträdesarvode • Årsarvode förtroendevalda• Omkostnadsersättn ex dagbarnvårdare• Omkostnadsdel familjehem/ kontaktpersoner

Ersättningar som inte kompenseras är framför allt traktamen-ten, bilersättningar, övertid, timlöner som inte är angivna ovan, studieledighet och uppdragstagare.

Grunden för ersättningarna är de belopp som förvaltningarna har tagit upp i sin personalbudget.

Övrigt

Inför löneöversynsförhandlingar enligt gällande avtal ska personalutskottet ha samråd med ekonomichefen, om utrym-met för löneökningar.

Social avgift

Vid debitering av sociala avgifter mot förvaltningarna ska rekommenderade procentsatser från Sveriges Kommuner och Landsting användas.

Semesterlöneskuld

Förändringar i semesterlöneskuld fördelas ut till förvaltningar i samband med bokslut. Det som ingår i semesterlöneskulden är både innestående semester och okompenserad övertid.

62

Sammanträdesprotokoll2016-06-20

18(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

Kf § 92 Ks2016/0106 041

Budget 2017, plan 2018-2021

Beslut Kommunfullmäktige beslutar om budget 2017 och plan 2018-2021 enligt kommunstyrelsens förslag, med följande ändringar:

1. att eventuell flytt av musikskolan och försäljning av Köpingsgården inte ska utredas,

2. att öka bemanningen inom äldreomsorgen, + 1,2 mkr, 3. att erbjuda de personer som är på väg att bli Lasade och som vill arbeta i

Ljungby kommun undersköterskeutbildning på Komvux, Sunnerbogymnasiet, + 800 000 kr

4. att färdigställa centrum till och med Rune B Johanssons gata, + 11 mkr.

Reservation Samtliga ledamöter i Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet att inte återställa takbeloppet i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen och mot beslutet att färdigställa Rune B Johanssons gata under 2017.

Även Kjell Jormfeldt (MP) och Elisabeth Lindström Johannesson (MP) reserverar sig mot beslutet att färdigställa Rune B Johanssons gata under 2017.

Sammanfattning av ärendet Budgetberedningen arbetar med förslag till budget 2017 och plan 2018-2021.

Kommunstyrelsen föreslår den 7 juni 2016 att kommunfullmäktige beslutar om budget 2017 och plan 2018-2021 enligt alliansens förslag, med följande tillägg:

1. att revisorernas budget utökas 2017 med 50 000 kronor. Finansiering sker via kommunstyrelsens oförutsedda utgifter 2017.

2. att i texten om hur nämnder får omfördela pengar ska orden ”som inte blir gjorda eller” tas bort (allra sista meningen i budgeten).

3. att berörda förvaltningar får i uppdrag att följa upp medborgardialogen om Aspebacken och föreslå användning och utformning av området. Uppdraget förs in bland tekniska nämndens uppdrag.

4. att tekniska nämnden får i uppdrag att även inkludera lokalvård och vaktmästeri i utredningen om hur skötsel av grönytor och lekplatser kan

63


19(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

samordnas mellan tekniska, kultur- och fritid, barn- och utbildning, samt Ljungbybostäder eller om det finns möjlighet att lägga ut delar av skötseln på entreprenad eller som socialt företagande.

Yrkanden 1. Magnus Gunnarsson (M), Carina Bengtsson (C), Lars Solling (L), Jan Lorentzson (SD), Bo Ederström (M), Irene Olofsson (C) och Christer Henriksson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till budget.

2. Jan Lorentzson (SD) yrkar följande ändringar i kommunstyrelsens förslag till budget:

a. Slopande av integrationssamordnare under kommunledningsförvaltningen, -925 000 kr

b. Städledare under tekniska förvaltningen utgår, - 600 000 kr c. Generellt ”integrationsbidrag” som kan sökas av förvaltningarna utgår,

- 400 000 kr d. Kulturskola utgår och behåller musikskolan i nuvarande form, - 700 000

kr e. Miljöfond utgår under kommunstyrelsen, - 200 000 krf. Ingen utredning angående försäljning av Köpingsgården g. Investering i inventarier på socialförvaltningen utgår, - 400 000 kr

3. Jan Lorentzson (SD) yrkar följande tillägg i budgeten: a. Återställ takbeloppet i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen,

+ 221 000 kr b. Öka bemanningen inom äldreomsorgen, + 1,2 miljoner kr c. Starta upp utbildning i samhällsorientering för asylsökande/flyktingar på

Sunnerbogymnasiet eller annan lämplig plats i Ljungby kommun. d. Gör en översikt av hur pengarna används inom verksamheten som

handhar ensamkommande och redovisar detsamma.

4. Anne Karlsson (S) yrkar följande ändring i budgeten: a. Lokalplanerare byts mot verksamhetsutvecklare på tekniska

förvaltningen.

5. Anne Karlsson (S) yrkar följande tillägg i budgeten: a. 1 mkr till förskolan för ökad efterfrågan b. 2,9 mkr till att återföra 0,1 tjänst inom förskola c. Ökad grundbemanning inom äldreomsorgen motsvarande 3

undersköterskor, 1.2 mkr d. Utbildningsinsatser på Komvux, Sunnerbogymnasiet av de personer som

är på väg att bli Lasade och som vill arbeta i Ljungby kommun ska erbjudas undersköterskeutbildning, + 800 000 kr

e. Ökat anslag till studieförbunden, + 200 000 kr f. Ny förskola 6-8 avdelningar i Ljungby tätort, + 36 mkr

64


20(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

g. Hjortsbergsskolan 0-9 skola, + 200 mkr h. Grand – renovering, + 18 mkr i. Centrum färdigställs till och med Rune B Johanssons gata, + 11 mkr

6. Anne Karlsson (S) yrkar följande utredningsuppdrag: a. Att utreda bemanningen inom hemsjukvården och hemtjänsten. Samma

uppdrag inom IFOs verksamhet: bemanningen på utredningsenheten samt verkställigheten.

b. Att utreda ungdomars (16-20 år) behov av fritidsgård. c. Att utarbeta kraftfulla metoder mot sjukskrivningar. PAU aktiva med

uppföljning. d. Utreda projekt med 6 timmars arbetsdag på en enhet inom

äldreomsorgen. e. Utred bemanningstätheten och dess konsekvenser vid borttagande av

delade turer. f. Implementera AFS 2015:4. g. Förprojektering av äldreboende. h. Bygg bostäder – byggbonus finns att söka av regeringen. i. Ett uppdrag idag är att förvaltningscheferna tillsammans med LEAN-

samordnaren får i uppdrag att arbeta fram ett regelverk för att tillse att beslut verkställs.

7. Matija Rafaj (S) yrkar bifall till Anne Karlssons (S) yrkanden.

8. Björn Gullander yrkar bifall till Anne Karlssons (S) yrkande Grand – renovering, + 18 mkr.

9. Jan Lorentzson (SD) yrkar avslag på Anne Karlssons (S) yrkande att centrum färdigställs till och med Rune B Johanssons gata, + 11 mkr.

10. Carina Bengtsson (C) yrkar bifall till Anne Karlssons yrkande att tillskjuta 11 miljoner kronor för färdigställande av Rune B Johanssons gata 2017.

11. Kjell Jormfeldt (MP) yrkar bifall till Socialdemokraternas yrkanden, framför allt yrkandet att utreda projekt med 6 timmars arbetsdag på en enhet inom äldreomsorgen. Jormfeldt (MP) ställer sig dock inte bakom förslaget att tillskjuta 11 miljoner kronor för färdigställande av Rune B Johanssons gata 2017. Jormfeldt (MP) yrkar också att möjligheten att flytta musikskolan inte ska utredas.

12. Kerstin Wiréhn (V) yrkar a. bifall till Vänsterns yrkande som bifölls av kommunstyrelsen att berörda

förvaltningar får i uppdrag att följa upp medborgardialogen om Aspebacken och föreslå användning och utformning av området.

65


21(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

b. att grundbemanningen inom äldreomsorgen höjs med 0,01 till en kostnad av 1,2 miljoner kronor, vilket finansieras genom sänkta politikerarvoden.

c. att alliansens förslag att tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att undersöka möjligheten att flytta musikskolan tas bort.

Beslutsordning Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag till budget som huvudförslag mot följande ändringsyrkanden:

1. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande att lokalplanerare byts mot verksamhetsutvecklare på tekniska förvaltningen eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

2. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att slopa integrationssamordnare under kommunledningsförvaltningen eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

3. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att städledare under tekniska förvaltningen utgår eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

4. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att generellt integrationsbidrag som kan sökas av förvaltningarna utgår eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

5. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att kulturskola utgår och att behålla musikskolan i nuvarande form eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

6. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att miljöfond utgår under kommunstyrelsen eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

7. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) med flera yrkande att inte utreda eventuell flytt av musikskolan och försäljning av Köpingsgården eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

66


22(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för att utreda flytt och försäljning och Nej-röst för att inte utreda flytt och försäljning.

Omröstningen resulterar i 24 ja-röster och 25 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 3-4. Fullmäktige har därmed beslutat att inte utreda eventuell flytt av musikskolan och försäljning av Köpingsgården.

8. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att investering i inventarier på socialförvaltningen utgår eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

9. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att återställa takbeloppet i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att återställa takbeloppet enligt yrkandet.

Omröstningen resulterar i 39 ja-röster och 10 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 3-4. Fullmäktige har därmed beslutat att inte återställa takbeloppet i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen.

10. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) med flera yrkande att öka bemanningen inom äldreomsorgen eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.

Omröstningen resulterar i 24 ja-röster och 25 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 3-4. Fullmäktige har därmed beslutat att öka bemanningen inom äldreomsorgen till en kostnad av 1,2 miljoner kronor.

11. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Kerstin Wiréhns (V) yrkande att finansiering av ökad grundbemanningen inom äldreomsorgen sker genom sänkta politikerarvoden eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

12. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att starta upp utbildning i samhällsorientering för

67


23(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

asylsökande/flyktingar på Sunnerbogymnasiet eller annan lämplig plats i Ljungby kommun eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

13. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Jan Lorentzsons (SD) yrkande att göra en översikt av hur pengarna används inom verksamheten som handhar ensamkommande och redovisar detsamma eller att avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

14. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande om 1 mkr till ökad efterfrågan i förskola eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

15. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande om 2,9 mkr att återföra 0.1 tjänst inom förskola eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att om 2,9 mkr att återföra 0.1 tjänst inom förskola.

Omröstningen resulterar i 29 ja-röster och 20 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 5-6. Fullmäktige har därmed beslutat att inte återföra 0.1 tjänst inom förskola.

16. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande om utbildningsinsatser på Komvux, Sunnerbogymnasiet av de personer som är på väg att bli Lasade och som vill arbeta i Ljungby kommun ska erbjudas undersköterskeutbildning eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att erbjuda utbildningsinsatser till de som är på väg att bli Lasade, enligt Karlssons (S) yrkande.

Omröstningen resulterar i 24 ja-röster och 25 nej-röster. Se omröstningslista på sidorna 5-6. Fullmäktige har därmed beslutat att erbjuda de personer som är på väg att bli Lasade och som vill arbeta i Ljungby kommun undersköterskeutbildning på Komvux, Sunnerbogymnasiet.

68


24(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

17. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande om ökat anslag till studieförbunden eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för ökat anslag till studieförbunden.

Omröstningen resulterar i 28 ja-röster och 20 nej-röster. En ledamot är inte närvarande. Se omröstningslista på sidorna 5-6. Fullmäktige har därmed beslutat att inte avsätta ökat anslag till studieförbunden.

18. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande om ny förskola i Ljungby tätort eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

19. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) yrkande att utöka Hjortsbergsskolan till en 0-9 skola eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att utöka Hjortsbergsskolan till en 0-9 skola.

Omröstningen resulterar i 29 ja-röster och 20 nej-röster. En ledamot är inte närvarande. Se omröstningslista på sidorna 7-8. Fullmäktige har därmed beslutat att inte utöka Hjortsbergsskolan till en 0-9 skola.

20. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) med flera yrkande att renovera Grand eller avslå detsamma och finner att fullmäktige beslutar att avslå yrkandet.

Votering begärs och genomförs med följande omröstningsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag och Nej-röst för att renovera Grand.

Omröstningen resulterar i 29 ja-röster och 20 nej-röster. En ledamot är inte närvarande. Se omröstningslista på sidorna 7-8. Fullmäktige har därmed beslutat att inte renovera Grand år 2017.

21. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) med flera yrkande att färdigställa centrum till och med Rune B Johanssons gata eller avslå detsamma enligt Jan Lorentzsons (SD) yrkande och finner att fullmäktige beslutar att bifalla yrkandet.

69


25(38)

Kommunfullmäktige

Justerandes sign

22. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar att bifalla Anne Karlssons (S) samtliga yrkanden om utredningsuppdrag eller avslå desamma och finner att fullmäktige beslutar att avslår yrkandena.

23. Slutligen frågar ordföranden om fullmäktige beslutar att fastställa budget 2017 och plan 2018-2021 enligt kommunstyrelsens förslag, med de förändringar som beslutats tidigare under denna punkt och finner att de gör så.

Beslutsunderlag Alliansens förslag till budget. Kommunstyrelsens förslag till beslut 2016-06-07 § 104.

70

KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA BOLAGP

roduktion Ljungby komm

un Tryck Tryckservice AB

Olofsgatan 9, 341 83 LjungbyTelefon: 0372-78 90 00 vx

Fax: 0372-78 91 42Webbplats: www.ljungby.se

Documents

BUDGET 2017 · 2018-08-28 · utbildningsnämnden för extra undervisningstid matematik. Driftbudget per förvaltning Elkostnaderna fortsätter att minska. De beräknas minska med