€¦ · Web viewExempel på aktiviteter är värdegrundsarbete och metodutveckling inom område våld i nära relationer och metodutveckling inom området egenmakt och hälsa genom

Uppföljningsrapport 2 2015 SDN

Innehållsförteckning1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning...........................................5

2 Förvaltningsövergripande..........................................................................................6

2.1 Verksamhetens utveckling.............................................................................................6

2.2 Utfall och prognos, befolkningsramen...........................................................................7

2.2.1 Utfall till och med perioden.................................................................................7

2.2.2 Prognos................................................................................................................7

2.3 Utfall och prognos, resursnämndsuppgifter...................................................................8

2.3.1 Utfall till och med perioden.................................................................................8

2.3.2 Prognos................................................................................................................8

2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling.....................................9

2.5 Utveckling inom personalområdet.................................................................................9

2.5.1 Rekryteringsläget.................................................................................................9

2.5.2 Övrig utveckling inom personalområdet...........................................................10

2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag...............................................................12

2.6.1 Utredningar Barn och familj.............................................................................12

2.6.2 Betygsresultat vårterminen 2015.......................................................................13

2.6.3 Studiehandledning och modersmålsstöd på annat modersmål än svenska.......14

2.6.4 Ej verkställda SoL/LSS-beslut............................................................................15

2.6.5 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah..................................................15

2.7 Kommunbidrag och nämndbidrag................................................................................16

2.7.1 Kommunbidrag KF/KS.......................................................................................16

2.8 Resultat enligt organisationsstrukturen........................................................................17

3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde.....................................19

3.1 Förskola........................................................................................................................19

3.2 Skola.............................................................................................................................19

3.3 Äldreomsorg.................................................................................................................19

3.4 Individ- och familjeomsorg..........................................................................................20

3.5 Funktionshinderverksamhet.........................................................................................21

3.6 Kultur och fritid............................................................................................................21

4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges prioriterade mål.......................................22

4.1 Mänskliga rättigheter...................................................................................................22

4.1.1 Prioriterat mål: Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka..............................................................................................22

4.2 Att främja livschanser och motverka sociala och hälsomässiga risker........................22

4.2.1 Prioriterat mål: Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader.................................................................................22

SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2015 SDN 2(35)

4.2.2 Prioriterat mål: Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska...............................................................................23

4.3 Mångfald, samhörighet och nationella minoriteter......................................................24

4.3.1 Prioriterat mål: Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas................................................................................................................24

4.4 Jämställdhet..................................................................................................................24

4.4.1 Prioriterat mål: Skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor ska minska................................................................................................................24

4.4.2 Prioriterat mål: Stadens verksamheter ska vara jämställda.............................24

4.5 Folkhälsa......................................................................................................................25

4.5.1 Prioriterat mål: Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska...........................................25

4.5.2 Prioriterat mål: Barns fysiska miljö ska bli bättre............................................26

4.6 Insatser för personer med funktionsnedsättning..........................................................26

4.7 Skola och utbildning....................................................................................................27

4.7.1 Prioriterat mål: Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor......................27

4.7.2 Prioriterat mål: Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden....................................28

4.8 Rik fritid för unga.........................................................................................................29

4.8.1 Prioriterat mål: Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka...................................................................................29

4.9 Äldre göteborgare.........................................................................................................29

4.9.1 Prioriterat mål: Äldres inflytande ska öka........................................................29

4.10 Göteborg tar ansvar för klimatet..................................................................................30

4.10.1 Prioriterat mål: Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp.........................................30

4.10.2 Prioriterat mål: 2020 ska utsläppen av koldioxid i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990. 2035 ska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare....................................................................30

4.10.3 Prioriterat mål: Använda bostadsbyggandet till att ställa om Göteborg till en socialt och ekologiskt hållbar föregångsstad..........................................30

4.11 Bostad för alla..............................................................................................................31

4.11.1 Prioriterat mål: Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre................................................................................................31

4.11.2 Prioriterat mål: Allmännyttan ska behålla sin andel av produktionen av hyresrätter..........................................................................................................31

4.12 Resurshushållningen ska öka.......................................................................................31

4.12.1 Prioriterat mål: Resurshushållningen ska öka..................................................31

4.13 God stadsmiljö och trafik för tillgänglighet.................................................................32


4.13.1 Prioriterat mål: Trafiksystemets negativa påverkan på miljön, klimatet och hälsan ska minska.......................................................................................32

4.14 Bevara biologiska mångfalden.....................................................................................32

4.14.1 Prioriterat mål: Den biologiska mångfalden ska främjas.................................32

4.15 Näringsliv och turism...................................................................................................33

4.15.1 Prioriterat mål: Göteborgs företagsklimat ska förbättras och ett hållbart näringsliv ska främjas........................................................................................33

4.16 Arbetsmarknad.............................................................................................................33

4.16.1 Prioriterat mål: Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka..................................................................................33

4.17 Vuxenutbildning...........................................................................................................34

4.18 Kultur...........................................................................................................................34

4.18.1 Prioriterat mål: Tillgängligheten till kultur ska öka.........................................34

4.19 Personal........................................................................................................................35

4.19.1 Prioriterat mål: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra..............................................................................................................35

4.20 Upphandling.................................................................................................................35

4.20.1 Prioriterat mål: Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka..............35

Bilagor

Bilaga 1: Lex Maria

Bilaga 2: Delårsmall UR 2 2015

Bilaga 3: Ej verkställda SoL-beslut

Bilaga 4: Ej verkställda LSS-beslut


1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till för

Utifrån de tre målen: "Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader", "Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden" och "Äldres inflytande över sin vardag ska öka" har tvärsektoriella aktiviteter tagits fram. Dessa är kopplade till flera av de åtgärdsområden som rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg ringar in.

Östra Göteborg har till och med augusti tagit emot 93 ensamkommande barn, alla med anknytning till stadsdelen. Många verksamheter har omprioriterat resurser för att tillgodose de uppkomna behoven.

Till och med augusti har stadsdelens grundskolor tagit emot 241 nyanlända elever. Under motsvarande period har 127 nyanlända barn påbörjat en förskoleplacering i stadsdelens förskolor. Mottagandet sker i enlighet med stadsdelens framtagna handlingsplan.

En tjänst för metodutveckling av ungt inflytande har inrättats inom sektor Kultur och Fritid

Stadsdelen initierar flera olika arbetssätt och aktiviteter för att öka sysselsättningen för grupper långt från arbetsmarknaden.

Det pågår ett arbete för ett tryggare Östra Göteborg i samverkan mellan polisen, det civila samhället och förvaltningen.

Sektor Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård har utbildat omsorgshandledare som ska stötta sina kollegor i samband med införandet av "Attraktiv hemtjänst".

Medarbetare

Sjukfrånvaron ligger fortfarande högt, och ökar. Förvaltningen har ett ökande rekryteringsbehov. Det är speciellt svårt att rekrytera socialsekreterare, förskollärare och

sjuksköterskor med specialistutbildning. Östra Göteborg attraherar nya medarbetare. Fler medarbetare väljer aktivt att

arbeta i stadsdelen jämfört med tidigare. 43 förstelärare har hittills anställts i stadsdelen.

Verksamhetens processer

För att stödja mottagande och introduktion av nyanlända elever pågår ett utvecklingsarbete inom språkstödjande arbetssätt. Bland annat inom studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet.

Ett miljöledningssystem i syfte att strukturera och systematisera förvaltningens sammanlagda miljöarbete har tagits fram.

Förvaltningen har i samarbete med andra förvaltningar planerat ett flertal aktiviteter för att förbättra och tillgängliggöra lokaler.

Ekonomi

Resultatet för perioden januari till augusti är - 8 900 tkr i förhållande till periodiserad budget.

Största avvikelserna mot budget finns inom sektorn Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och beror på ökade behov inom köpt vård och boende.

Prognosen för hela förvaltningen för året är +- 0 tkr. Förvaltningens ekonomiska utmaningar hänger ihop med det ökade antalet

nyanlända som kommer till Östra Göteborg.


2 Förvaltningsövergripande

2.1 Verksamhetens utveckling

Befolkningsutvecklingen

Östra Göteborg kommer att växa befolkningsmässigt de kommande åren. Redan nu är det svårt att göra träffsäkra och rättvisande befolkningsprognoser främst rörande barnen i förskole- och skolåldern. Inflyttningen ser olika ut och den befolkning som kommer till stadsdelen har delvis olika behov. Nybyggnationen i Kviberg och delar av Kortedala attraherar barnfamiljer och personer som är väl etablerade i samhället och på arbetsmarknaden.

EBO-inflyttningen och ensamkommande flyktingbarn innebär planeringsmässiga utmaningar för stadsdelen eftersom denna sker spontant in i befintligt lägenhetsbestånd. Den första tiden i Sverige och de insatser som ges till nyanlända, oavsett ålder, är avgörande för hur den fortsatta etableringen i Sverige ser ut och fungerar.

Demografin i stadsdelen spelar idag en begränsad roll i hur förvaltningen planerar sin verksamhet med undantag för förskola, skola och delvis äldreomsorg. Befolkningsstatistiken på delområdesnivå måste utvecklas till att bli ett naturligt instrument i hur stadsdelens verksamheter planeras och förläggs resursmässigt. En växande andel trångbodda tonåringar kan t ex innebära en stor utmaning för stadsdelen om inte deras behov av en meningsfull fritid och mötesplatser kan tillgodoses på ett bra sätt.

Att tillgodose grundläggande behov

En viktig faktor för att säkra arbetet med en social hållbarhet och ökad trygghet i stadsdelen är samhällets förmåga att tillgodose grundläggande behov för de boende i stadsdelen. Till de grundläggande behoven räknas en trygg och stabil boendesituation, tillgång till en bra skola och utbildning för både barn och vuxna samt att andra uppgifter som samhället enligt lag skall leverera inom ramen för t ex socialtjänsten. Brister samhället eller stadsdelen inom detta området finns ett tydligt samband med att andra kompensatoriska insatser måste sättas in vilket är kostnadsdrivande. Boendesituationen är ansträngd liksom möjligheterna att på ett bra sätt bereda plats i delar av våra skolor där måluppfyllelsen varierar inom stadsdelen. Socialtjänsten har också svårt att i delar klara sitt uppdrag sett till utredningstider med mera. Det finns därför anledning att följa stadsdelens och stadens förmåga att tillgodose grundläggande behov för att på sikt kunna skapa beslutsmässiga förutsättningar för att dessa skall kunna prioriteras.

Trygghet

De skjutningar som har drabbat stadsdelen och staden kan ibland reduceras till uppgörelser mellan kriminella. Det är dock viktigt att inte underskatta påverkan på närområdet ur ett trygghetsperspektiv där såväl den fysiska tryggheten, upplevelsen av rättsvårdande myndigheters tillkortakommanden både utifrån demokrati och gränssättning påverkas allvarligt i området. Det strukturella våldskapitalet som de kriminella gängen besitter måste mötas med starka samhällsbyggande insatser.


2.2 Utfall och prognos, befolkningsramen

Perioden Helår

Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Utfall fg år

Nettokostnad -1 601 090 -1 582 008 -19 082 -2 429 350 -2 429 350 -2 290 280

Kommunbidrag 1 624 901 1 614 680 10 221 -2 429 350 2 429 350 2 291 182

Resultat 23 811 32 672 -8 861 0 0 902

Eget kapital 37 376 37 376 36 688

Lönekostnad exkl arvoden -617 705 -562 032 -55 673 -968 672 -875 868 -894 106

Arbetad tid (årsarbetare) 2 963 2 904

Lönekostnad per årsarbetare -326 -308

I aktuell budget för helåret finns inte personalbudget med för Stöd i hemmet på ca 87 000 tkr pga prestationsersättning inom sektorn. Tar förvaltningen hänsyn till detta innebär det att aktuell budget för helår är ca 963 000.

2.2.1 Utfall till och med perioden

Resultatet för befolkningsramen under perioden januari-augusti är cirka 23 800 tkr. Detta innebär att förvaltningen har en negativ avvikelse på cirka 8 900 tkr mot periodiserad budget för den aktuella perioden.

Budgetjusteringar har gjorts inom alla sektorer förutom sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder, enligt den åtgärdsplan som nämnden beslutade om i mars.

Två sektorer samt försörjningsstöd har en negativ avvikelse i sitt resultat på cirka 51 600 tkr tom augusti.

Förvaltningen har ekonomiska avvikelser inom bland annat följande områden:

Köpt vård och boende - Kostnaden per dygn har ökat mer än budgeterat prisindex och volymen har ökat vilket innebär ökade kostnader.

Försörjningsstöd - Antal hushåll har ökat marginellt medan ersättningsnivån till respektive hushåll ökar vilket till största delen beror på att hushållen består av fler personer än tidigare.

Studiehandledning - ökat behov Familjehemsplaceringar - ökat behov Barn- och elevpeng - befolkningsutveckling

2.2.2 Prognos

Förvaltningen lämnar ett prognostiseras resultat för året på +- 0 tkr. Nämnden fattade beslut i april månad om att använda 8 000 tkr av det egna kapitalet för att balansera förvaltningens ekonomi. Förvaltningen ser i dagsläget inget behov av att använda 8 000 tkr av det egna kapitalet som nämnden har beslutat om. Nämnden har även beslutat att använda 2 000 tkr av eget kapital för att finansiera stadsdelsvärdar i förvaltningen från och med juni 2015. Förvaltningen ser i dagsläget inget behov av att använda 2 000 tkr av det egna kapitalet för att finansiera stadsdelsvärdar.

Förvaltningen ser en risknivå på 10 000 tkr eller motsvarande cirka 0,4 %. I förvaltningens riskbedömning ingår: ekonomiska effekter av åtgärdsplaner som beslutades i mars, kostnadsökningar inom försörjningsstöd, ökade kostnader för köpt vård och boende. Uppdaterad befolkningsprognos visar på 800 invånare fler än i befolkningsprognosen, som ligger till grund för budget 2015. De största avvikelserna är


inom 1-5 år (+113 barn), 6-15 år (+116 ungdomar) och över 65 år (+50 äldre).

Prognosen för antal nyanlända till stadsdelen vid årets början i åldersgruppen 0-16 år var 325. Hittills i år har stadsdelen tagit emot 281 nyanlända i åldersgruppen 0-16 år. Det ökade antalet ställer högre och högre krav på förvaltningens verksamheter inom alla områden.

Förvaltningen största utmaningar förutom ökningen av antalet nyanlända är inom sektorn Individ och familjeomsorg samt Funktionshinder och då inom området boende.

2.3 Utfall och prognos, resursnämndsuppgifter

Perioden Helår

Resursnämndsuppgift Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Prognos

utg EK

Ungdomars fritid, Radar 72 -325 0 -325 0 0 1 413

Regionbibliotek, Kortedala Bibliotek

-29 0 -29 0 0 688

Kulturhus Bergsjön 221 0 221 75 0 0

2.3.1 Utfall till och med perioden

Ungdomars fritid, Radar 72.Avvikelsen beror framförallt på lokalhyrorna, som har ett högre utfall än budgeterat. Hyran är under omförhandling och dialog förs om att använda mindre lokalytor.

Regionbibliotek, Kortedala BibliotekAvvikelsen är marginell och beräknad.

Kulturhus BergsjönKulturhuset Bergsjön har under året ingen budget, men avvikelsen är marginell och resultatet det förväntade.

2.3.2 Prognos

Ungdomars fritid, Radar 72.Omförhandling av hyran och uppsägning av vissa lokalytor är påbörjade i samarbete med förvaltare och hyresvärd. Lokalerna nyttjas också av annan verksamhet finansierad inom befolkningsramen. Prognosen är att motsvarande 225 tkr belastar andra verksamheter inom förvaltningen.

Regionbibliotek, Kortedala BibliotekPrognosen är att överskott för perioden ska användas för materialinköp under resterande del av året.

Kulturhus BergsjönPrognosen är att Kulturhuset Bergsjön ska ge ett positivt resultat, för att balansera föregående års negativa resultatavvikelse.


2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period

föregående år

Prognos helår jämfört med helår föregående

år

Nettokostnadsutveckling 8,1 % 6,6 %

Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 7,9 % 8,3 %

Personalvolymsutveckling 5,6 % 2,0 %

Nettokostnadsökningen januari - augusti mot föregående år är på 8,1 % eller motsvarande cirka 119 400 tkr och beror till största delen på expansionen inom förskolan och Bostad med särskild service, ökat barn- och elevantal och ökade kostnader för köpt vård och boende.

Försörjningsstödet har en nettokostnadsminskning på -0,5 % för perioden mot samma period föregående år eller motsvarande cirka 2 000 tkr.

Prognosen för nettokostnadsutvecklingen för året kommer att vara 6,6 % jämfört med 2014, vilket motsvarar cirka 151 800 tkr. Den största nettokostnadsökningen för året finns inom sektor Utbildning på 7,7 % mot föregående år, vilket motsvarar cirka 71 000 tkr som hör ihop med ökat barn- och elevantal. Inom Individ- och familjeomsorg är det en nettokostnadsökning på 4,5 % eller motsvarande 28 400 tkr.

Personalvolymen har ökat inom alla sektorer jämfört med samma period föregående år. Antalet barn i skola och förskola har ökat, vilket lett till ökad personalvolym inom sektor Utbildning.

Årets prognos är svårbedömd, då det är svårt att veta hur antalet nyanlända invånare utvecklas.

2.5 Utveckling inom personalområdet

2.5.1 Rekryteringsläget

Förvaltningen ser en tydlig trend att antal annonseringar har ökat under de senaste åren, vilket bland annat är kopplat till den ökande befolkningen och ett ökat behov av stöd och service. Den ökande personalrörligheten och pensionsavgångar är ytterligare orsaker.

Det är fortsatt svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. En strategi för att möta detta har lagts upp inom sektor IFO-FH. Den innebär bland annat att fler enhetschefer och 1:e socialsekreterare har anställts, seniorhandläggare kommer att bli aktuella, alla socialsekreterare går introduktionsutbildningar och handläggarskola samt uppstart av områdesvisa praktikgrupper och rekrytering av nyutexaminerade socialsekreterare som får en kortare traineetjänstgöring innan de placeras på specifik enhet. Resultatet så här långt är att verksamheten har rekryterat EC med lång erfarenhet, ytterligare 1:e socialsekreterare har anställts och detta har genererat att även erfarna socialsekreterare ser Östra Göteborg som en attraktiv stadsdel att arbeta i.

Svårigheterna att attrahera, rekrytera och behålla förskollärare kvarstår och bristen på utbildade förskollärare kommer att hålla i sig. Förvaltningen behöver därför planera för möjligheter till att vidareutbilda redan anställda barnskötare.

Ett strategiskt arbete har påbörjats inom sektor Utbildning kring just bristen på förskollärare, där en arbetsgrupp bestående av förskolechefer har tillsatts för att arbeta


med marknadsföring av stadsdelens förskolor och utveckla metoder för att attrahera nya medarbetare. Gruppen har nu utökats även med rektorer, och gruppen kommer också att se över vilka arenor sektor Utbildning ska synas på, exempelvis högskolor, arbetsmarknadsdagar och sociala medier. Detta arbete planeras fortsätta inom övriga sektorer.

Prognosen för staden och kommuner i Sverige visar på att det kommer att bli ytterligare brist på flera av våra stora yrkesgrupper så som undersköterskor, lärare, sjuksköterskor med flera. Stadsdelen har utmaningar vad gäller att attrahera och behålla medarbetare som har en arbetsmarknad i andra stadsdelar, kommuner eller arbetsgivare. Ytterligare en kategori som är svårrekryterad är stödpedagoger och specialpedagoger. I början av året deltog Östra Göteborg tillsammans med Västra Göteborg vid så kallade Road shows som initierades av Intraservice där Göteborgs Stad som enda arbetsgivare besökte Borås Högskola samt Göteborgs Universitet. Där fick förskollärarstudenter möjlighet att lyssna till en lunchföreläsning där våra förskolechefer samt pedagoger berättade om hur det är att jobba som förskollärare i vår stadsdel. Detta ses som ett koncept att arbeta vidare med.

Stadsdelens arbete med att bli en hälsofrämjande organisation är en viktig del i att både attrahera och behålla medarbetare. Arbetssättet med ett ökat stöd vid rekrytering har visat sig ha haft positiv påverkan på chefernas arbetsmiljö, kopplat till hanterbarhet. Att redan från start arbeta strategiskt och kvalitetssäkrat i rekryteringsprocessen för att förhindra felrekryteringar sparar både tid och pengar för cheferna. Även introduktionen för nya medarbetare och chefer är av stor vikt för att behålla medarbetare och chefer i stadsdelen. Förvaltningen har tagit fram en gemensam introduktionsguide för nya medarbetare och nya chefer, vilket är en del i detta arbete. Arbete pågår nu med implementering av dessa i verksamheterna.

För att kunna möta det framtida behovet av arbetskraft är det av högsta vikt att stadsdelen fortsätter utveckla marknadsföringen av Östra Göteborg som en attraktiv arbetsgivare.

2.5.2 Övrig utveckling inom personalområdet

Chefers arbetsmiljö och hälsa (CHOA)

Sedan 2012 har förvaltningen drivit ett arbetsmiljöprojektarbete i syfte att stärka chefers förutsättningar för egen god hälsa och bra arbetsmiljö. Projektet styrs av förvaltningsledningen och arbetet leds av områdescheferna som samarbetar med HR och övriga stödfunktioner i olika delprojekt. Det är en hög delaktighet från cheferna själva. En plan för uppföljning har lagts fram till 2020 för att kunna se långsiktiga positiva effekter på chefers hälsa och arbetsmiljö. Under våren 2015 avslutades delprojektet Arbetsmiljö för chefer. Fokus har varit på att förbättra och skapa ramar för ett bättre arbetsmiljöarbete för chefer, exempelvis i en ny rutin för Arbetsmiljösamtal för chefer samt nya rutiner för APT och arbetsmiljöuppföljning för chefer. Tillhörande stödmaterial och andra dokument i syfte att användas som stöd och underlag har också tagits fram. I delprojektet Administrativt stöd har det hittills utarbetats en ny process för frånvarorapportering i Personec, förbättring av administrationen av sommarförskolor/fritids samt ett förslag på kompetensvärdering för administratörer. Dessa tre delar har genomgått en kartläggning och förbättringsåtgärder är genomförda. Den nya processen för frånvarorapportering har överlämnats till sektorsledningen för ÄO-HSV. Sektorn och HR kommer att utbilda planerare i den nya rutinen till hösten. Gällande administrationen av sommarförskolor/fritids pågår förbättringsåtgärder i både sektor Utbildning och sektor Kultur och fritid. Förslaget om kompetensvärdering för administratörer överlämnas till HR, för att utveckla intervjumallar och testa


kompetensvärderingen i samband med rekrytering av administrativ personal som ett pilotprojekt. Eftersom arbetet med chefers arbetssituation endast är det första steget mot en hälsofrämjande och attraktiv organisation – och detta nu är i full gång – arbetar HR också parallellt med andra steg. Ett exempel är en tydligare integrering av arbetsmiljö- och hälsoarbetet med ett årshjul och en tydlig struktur och plan för uppföljning under året.

Arbetsmiljöutbildning

Tillsammans med fackliga organisationer har en arbetsmiljöutbildning planerats. En första utbildningsdag för samtliga chefer och skyddsombud kommer att genomföras under senare delen av året.

Ökande sjukfrånvaro

Utvecklingen gällande sjukfrånvaron i förvaltningen följer trenden i riket och ökar. Totalt i förvaltningen har den till och med juli ökat med en knapp procentenhet i jämförelse med motsvarande period förra året och ligger nu på 9,5 % vilket är högt jämfört med likartad verksamhet i andra kommuner. Största ökningar ser vi inom måltidsverksamhet, bistånd och äldreboende. Inom måltid har fokus lagts på varje sjukskriven medarbetares situation. Inom sektor ÄO-HS bildades under våren 2015 en strategisk arbetsgrupp som skall arbeta med sjukfrånvaron. Arbetsgruppen består av chefer, HR specialist, fackliga företrädare samt ekonom. Syftet med arbetsgruppen är att ta fram en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron samt arbeta med ökad kostnadseffektivitet och kvalitet inom sektor äldreomsorg. Arbetet kommer att pågå under hela året. Inom sektor IFO-FH har biståndsverksamheten bemannats upp med bland annat fler ledare och 1:e socialsekreterare i syfte att öka stödet till socialsekreterargruppen. En undersökning av socialsekreterares arbetsmiljö kommer genomföras inom kort och kommer kunna ge en vägledning om ytterligare insatser.

Sjukfrånvaro generellt är komplex och det finns i regel inte någon enskild orsak. Noggranna analyser av orsakssamband måste genomföras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Ett första steg är att fokusera på långtidsfrånvaron och att stödja ledare och chefer i att arbeta hälsofrämjande.

Hälsopott

För att stimulera till aktiviteter och insatser som främjar hälsan och den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare och chefer beslutade förvaltningsledningen 2014 att inrätta en hälsopott. 20 verksamheter med varierande typer av arbetsuppgifter från olika sektorer fick ett ekonomiskt stöd på mellan 3000 och 8000 kronor från potten. Allt från enheter med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter – med behov av stärkande träning eller avslappningsövningar – till enheter där insatsen snarare handlar om mental stresshantering och återhämtning. Exempel på aktiviteter som initierats tack vare hälsopotten är simskola för medarbetare inom måltidsservice, inköp av gå- stavar och walkandtalk-möten på Bergsjöskolan samt införskaffande av redskap till träningsrum inom personlig assistans. Några verksamheter kommer att presentera sitt arbete på stadsdelens Hälsoevent den 15 september för att inspirera andra verksamheter att söka pengar från 2015 års Hälsopott för att kunna genomföra hälsofrämjande aktiviteter.

Lärarbehörighetskartläggning

HR-avdelningen har för Sektor Utbildnings räkning genomfört behörighetskartläggningar av förskola, grundskola och särskola. Den finns nu en komplett bild av lärarbehörigheten i stadsdelens kommunala skolor och förskolor. I korthet visar kartläggningen att behörigheten inom förskolan och grundskolan är god generellt sett men att vissa förskoleenheter saknar behöriga och legitimerade


förskollärare. Inom grundskolan är behörigheten god bland tillsvidareanställd pedagogisk personal men behöriga/legitimerade lärare saknas i vissa bristämnen till exempel naturvetenskapliga- och praktisk-estetiska ämnen samt svenska som andraspråk. I Särskolan gäller övergångsregler till och med 30 juni 2018, men obehörigheten inom Särskolan är mycket stor eftersom det krävs både en grundläggande lärarexamen i aktuellt ämne samt en påbyggnadsutbildning till speciallärare/specialpedagog med inriktning utvecklingsstörning.

Personalomsättning

Sedan 2011 har antalet avgångar och rekryteringar ökat varje år. Även det totala antalet medarbetare i Östra Göteborg har ökat. En djupare analys av personalomsättningen har påbörjats på HR-avdelningen och resultatet kommer presenteras under hösten. När det gäller chefsomsättningen så har antalet rekryteringar av enhetschefer fördubblats jämfört med juni 2014. Det betyder inte att cheferna i större utsträckning valt att lämna förvaltningen utan att vi medvetet valt att öka antalet chefer. Hittills har förvaltningen rekryterat 23 nya chefer, varav 2 områdeschefer. Det är en reell ökning med 13 chefstjänster.

Attraktiv arbetsgivare

I samband med bland annat rekrytering får vi indikationer på att förvaltningen lyckats bättre under 2015 med att attrahera medarbetare som aktivt väljer att arbeta i förvaltningen. Att delta i Road shows på skolor för att kunna tydliggöra vilket arbete som bedrivs i förvaltningen och vad man som medarbetare kan få vara delaktig i har positiv betydelse. Stor vikt läggs på en god introduktion för nya medarbetare. Förbättringsarbetet med att introducera nya chefer är också aktuellt. Vid de två tillfällen som erbjuds ligger fokus på hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation, hur budgetprocessen ser ut, uppföljning och kontroll, hälsofrämjande ledarskap, kommunikation och miljöstyrning. Ett påbörjat arbete med en ledarskapsplattform kommer att återupptas under hösten. Det är viktigt att tydliggöra vad staden och förvaltningen kräver av en chef men också vilket stöd chefen kan få i sin utveckling av det egna ledarskapet. Allt i syfte att ge förvaltningens chefer förutsättningar att kunna utöva ett gott ledarskap, stimulera till ett gott medarbetarskap för en god måluppfyllelse.

2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag

2.6.1 Utredningar Barn och familj

2013 2014 2015

Antal pågående utredningar Barn och familj mer än 120 dgr

178 146 346

> 120 dgr EKB (ensamkommande barn): 2013: 13 st, 2014 16 st, 2015 36 st

Fortfarande håller inte förvaltningen den lagstadgade utredningstiden på 4 månader för ett stort antal barnavårdsutredningar. Så har det varit under flera år och flera av utredningarna är eftersläpningar sedan tidigare. Det är angeläget att dessa utredningar avslutas så snart som möjligt. Många anmälningar är av allvarlig karaktär och antal utredningar som inleds växer i snabbare takt än de som avslutas, vilket innebär att Barn- och Familjeenheten arbetar under en mycket hög arbetsbelastning. Flera insatser har gjorts för att komma tillrätta med problemet. Personalförstärkningar, i form av fler socialsekreterare och 1:e socialsekreterare, har gjorts, konsulter har tagits in och en mottagningsgrupp har tillskapats. Dessa insatser har inte varit tillräckliga, varför organiseringen setts över och en ny enhet med nyinrättade tjänster, enhetschef och 1:e-socialsekreterare, kommer att startas. Stadens rekommendation enligt


"kommissionsrapporten" följs härmed. Stadsdelen kommer dessutom införa seniorhandläggare för att öka stöd och stabilitet. Förutsättningarna för socialsekreterarna att göra ett gott jobb ökar härmed, vilket i sin tur sannolikt innebär att de kommer att stanna kvar på sina arbeten i högre utsträckning än idag. Förvaltningen kommer att utreda om det behövs ytterligare socialsekreterare för att lagens intentioner ska kunna följas.

2.6.2 Betygsresultat vårterminen 2015

Liksom för staden i övrigt har måluppfyllelsen i stadsdelen för åk 9 gått ner. I Östra Göteborg har andelen elever med betyg i alla ämnen sänkts från 44 % till närmare 40 %. Sjunkande resultat ses på två högstadieskolor och en stor bidragande orsak uppges vara det ökande antalet nyanlända elever som kommit under året och därmed inte haft en rimlig chans att få betyg i alla ämnen. Av elever i åk 9 är 18 % nyanlända och har anlänt under de senaste 2,5 åren. En viktig framtida fråga är hur dessa elevers utveckling och progression i lärandet kan synliggöras på ett mer rättvisande sätt. Kvantitativa mätetal kan exempelvis kompletteras med uppföljning av mer kvalitativ art.

Exklusive nyanlända elever ligger stadsdelens måluppfyllelse på 47 %. Enligt rektorerna har elevers frånvaro en märkbar betydelse för den generella måluppfyllelsen. Därför är det av stor vikt att skolornas systematiska närvaroarbete fortskrider. Anpassad undervisning och språkutvecklande arbetsätt är andra insatser rektorerna uppger har en inverkan på elevernas resultat. Behörigheten till gymnasiet har också sjunkit med dryga två procentenheter till 55,3 %. Tendensen är nationell och Skolverket slår fast att föräldrarnas utbildningsbakgrund, elevernas kön och bakgrund är betydande faktorer för elevernas kunskapsresultat i stort men även för deras behörighet till gymnasiet.

I åk 7-8 finns ännu ingen samlad betygsstatistik, så uppföljningen för dessa årskurser sker utifrån andel godkända elever per ämne. NO och matematik ligger fortfarande lågt i förhållande till andra ämnen. Positiva resultat ses främst inom praktisk-estetiska ämnen, bortsett från Idrott och hälsa där måluppfyllelsen sviktar på grund av simningen. Så här långt ser stadsdelens sammanlagda resultat ut att vara stabilt inför kommande verksamhetsår. Framöver behöver sektorn på ett mer systematiskt sätt skapa förutsättningar för att öka elevernas simkunnighet.

I åk 6 har såväl betyg som nationella prov förbättrats något sedan föregående år. I åk 3 har eleverna generellt lyckats prestera bättre på nationella prov, medan den totala måluppfyllelsen ligger på motsvarande nivå som 2014. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. Utifrån mätetal och rektorernas uppföljningar har sektorsledningen gjort en sammanfattning. Denna påvisar en svagt ökande trend inom svenska/svenska som andraspråk och engelska i åk 3-6. I åk 3 även i matematik. Ur rektorernas analyser framgår att detta sannolikt beror på elevernas ökade läsförståelse, vilket bland annat härleds till insatser som ”Reading to learn” och ”En läsande klass". Engelskan är ett ämne som eleverna generellt visar ett stort intresse inför och möter på i många olika sammanhang och därför blir stärkta i. Förbättringar i matematik (åk 3) antas bero på "Mattelyftet”, den kompetensutvecklingsinsats många av stadsdelens låg- och mellanstadielärare deltagit i. Studiehandledning i matematik uppges också bidragit till den ökade måluppfyllelsen.

En av flera framgångsfaktorer är skolornas och lärarnas möjlighet och förmåga att kartlägga, möta upp och kompensera för elevernas varierande behov. Trots en rad kompensatoriska åtgärder (se 4.7.1 och 2.6.3) gör sektorn bedömningen att dessa inte är tillräckliga för att fullt ut möta elevernas varierade förutsättningar och behov. Framöver behöver påbörjade aktiviteter intensifieras och fördjupas. Skolan måste i allt högre grad samarbeta med andra aktörer för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget, vilket


också bekräftas av Skolverket. I linje med stadens arbete kring social hållbarhet är en rad aktiviteter påbörjade i stadsdelen (se 4.5.1).

”Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag men förmår inte i tillräcklig utsträckning uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar. Barn till högutbildade föräldrar lyckas generellt bättre än barn till lågutbildade, pojkar har sämre betyg än flickor och elever med utländsk bakgrund har generellt sämre resultat än elever med svensk bakgrund” (Skolverkets lägesbedömning 2015, sid 9)

Inom ramen för skolans kunskapsuppdrag pågår också ett långsiktigt arbete för att stärka förutsättningarna för ökad måluppfyllelse. Dessa insatser bygger såväl på rektorernas uppföljningar som på forskning (se 4.7.2).

2.6.3 Studiehandledning och modersmålsstöd på annat modersmål än svenska

Läsåret 2012/2013

Läsåret 2013/2014

Läsåret 2014/2014

Antal flickor, med annat modersmål än svenska, som deltagit i studiehandledning på sitt modersmål

130 136 129

Antal pojkar, med annat modersmål än svenska, som deltagit i studiehandledning på sitt modersmål

150 144

*Måtten för studiehandledning är ej kvalitetssäkrade för tidigare år då rutinen för rapportering av studiehandledning strukturerats upp under 2014. Därmed anses risken stor för att måtten beräknats fram utifrån olika underlag. Nyckeltalen avser såväl studiehandledning i egen som i köpt regi.

Studiehandledning på annat modersmål än svenska

Utifrån rektorernas uppföljningar i kombination med studiehandledningens ökade kostnad gör sektor utbildning bedömningen att merparten av de elever som varit i behov av studiehandledning fått det. Det finns dock ett mindre antal elever som av ekonomiska skäl ej fått den studiehandledning de enligt skolförordningen haft rätt till. Behovet är stort och trots stora satsningar, såväl i staden som i stadsdelen, så räcker det inte hela vägen fram. Till och med augusti har stadsdelens grundskolor tagit emot 241 nyanlända elever och mottagandet sker i enlighet med stadsdelens framtagna handlingsplan. Av stadsdelens grundskoleelever är närmare 80 % berättigade modersmålsundervisning. Studiehandledning bedrivs på 36 olika språk. Den köpta studiehandledningen har ökat markant under 2014 och 2015. Flera rektorer uppger att de successivt ökat anställningarna av personal med annat modersmål än svenska i syfte att anordna studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet i egen regi. Enligt rektorerna skapar detta kontinuitet och trygghet för eleverna och anses öka möjligheterna till att möta elevernas kunskapsbehov. Rektorerna anger att studiehandledningen ger en mycket positiv effekt för den enskilde eleven men att samarbetet med såväl språkcentrum som mellan studiehandledaren och klassläraren är av stor betydelse för studiehandledningens kvalitet. Dock kan den lokala samordningen kring studiehandledningen förbättras ytterligare.

Antal elever som deltagit i studiehandledning ser enligt nyckeltalen ut att ha minskat under gånget verksamhetsår, vilket inte överensstämmer med ökat behov och kostnad. En tänkbar orsak kan vara att studiehandledningen i allt högre utsträckning bedrivs i egen regi och i andra former än tidigare. Om studiehandledning exempelvis ges i grupp kan mätetal där antal unika elever mäts bli ett trubbigt sätt att redovisa på. En annan trolig orsak kan vara att rutinen för registrering i Procapita behöver uppdateras i enlighet med sektorns "Lathund för språkstödjande aktiviteter". Möte för detta är inplanerat.


Modersmålsstöd i förskolan

Inom förskolan ges modersmålsstöd företrädesvis via befintlig flerspråkig personal. På vissa enheter resursstärks introduktionen tillfälligt med en pedagog som talar barnets och familjens modersmål. På andra enheter har särskilda "Modersmålspedagoger" anställts. Den pedagogiska miljön utformas på ett sådant sätt att den verkar språkstödjande för alla barn och möjliggör ett interkulturellt lärande med stöd av exempelvis litteratur, bilder och musik. Teknisk utrustning har utökats främst i form av surfplattor, vilket skapar ytterligare möjligheter att stödja barnens modersmål. Flera enheter använder sig av "Teckenkommunikation som stöd", vilket anses ha en gynnsam effekt för flerspråkiga barn. Några chefer uppger att de aktivt samarbetar med vårdnadshavarna och uppmuntrar dem till att tala modersmålet med sina barn. Att de tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger barnens språkdomäner i syfte att kunna stödja barnens språkutveckling på bästa möjliga sätt. Pedagogernas förhållningsätt är något annat som lyfts som en framgångsfaktor. Vikten av att lärarna är nyfikna och aktivt visar intresse och därigenom stödjer barnens flerspråkiga identitet. Några av förskolecheferna uppger att det ibland kan det vara svårt att organisera modersmålsstöd för små språkgrupper, vilket utmanar formen och framöver kan kräva ett utökat samarbete mellan verksamheter. Under året har ett arbetsmaterial utarbetats som skall vara till stöd för samtliga förskolor i stadsdelen. Det kommer att bli klart i början av hösten 2015 och kallas ”Främjande modersmålsstöd i förskolan i Östra Göteborg”. Arbetsmaterialet utgör en bilaga till den, under året, framtagna handlingsplanen för nyanlända barn i förskolan. Till och med augusti har 127 nyanlända barn påbörjat en förskoleplacering i stadsdelens förskolor

2.6.4 Ej verkställda SoL/LSS-beslut

SoL 2015-06-30 LSS 2015-06-30

Antal beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag 17 25

Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet 0 5

Inom sektor IFO-FH är samtliga ej verkställda SoL-beslut boendebeslut. Orsaken till att de inte har kunnat verkställas är i samtliga fall, utom ett, resursbrist. En majoritet av LSS-besluten som ej verkställts är beslut om särskilt boende. Även här är orsaken till stor del resursbrist, men även att den enskilde tackat nej till specifikt erbjudande.

Inom sektor ÄO-HS är samtliga ej verkställda SoL-beslut särskilt boendebeslut. Orsaken är i samtliga fall att den enskilde har tackat nej till erbjudande om särskilt boende och kvarstår i kön då de befinner sig i ordinärt boende.

2.6.5 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah

Kvartal 2 2015

Antal anmälningar enligt Lex Maria 1

Antal anmälningar enligt Lex Sarah 0

Lex Maria

Under andra kvartalet 2015 har det gjorts en anmälan enligt lex Maria till Inspektion för vård och omsorg .

Följande åtgärder har vidtagits på övergripande nivå:


Utbildningsinsatser pågår och planeras gällande förskrivningsprocessen i antidecubitusmadrasser och produktkunskap. Insatserna planeras vara återkommande fram igenom. Sårvårdsombud kommer utses bland sjuksköterskor i syfte att få en fördjupad kunskap i sårvård genom återkommande externa utbildningar. Ombuden kommer att vara interna utbildare för kollegor i verksamheten i syfte att höja kunskap och kompetens i sårvård.

Kommande åtgärder och förbättringsförlag under hösten 2015:

Genomgång med all legitimerad personal i syfte att tydliggöra tvärprofessionellt samarbete, yrkesansvar och samverkan med läkare och anhöriga.

2.7 Kommunbidrag och nämndbidrag

2.7.1 Kommunbidrag KF/KS

Beslut Kommunbidrag i tkr

KF beslut november 2014 2 393 000

Expansionsanslag, Kvibergs terasser 8 100

Utvecklingsfond 1 900

Kompletterande budgetbeslut, april 2015 1 400

Kompletterande budgetbeslut, juni 2015 16 850

Expansionsanslag Gräsmånadsgatan 8 100

SUMMA 2 429 350

Kompletterande budgetbeslut, april 2015 avser:

1 000 tkr Försenad Bergsjöhöjd 2

200 tkr Ekologiska livsmedel

200 tkr Förstärkning av stöd för elever med särskilda behov

Kompletterande budgetbeslut, juni 2015 avser:

750 tkr Social hållbarhet

400 tkr Kuratortjänster Ungdomsmottagningarna

4 200 tkr Satsningarna inom äldreomsorgen

11 500 tkr Satsning inom skolan

Kompletterande budget augusti 2015 avser:

8 100 tkr Expansionsanslag Gräsmånadsgatan


2.8 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per sektor/område

Utfall perioden Aktuell budget perioden

Resultatavvikelse perioden Prognos helår Aktuell budget

helår

Utbildning -800 0 -800 0 0

Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård

1 293 0 1 293 342 0

Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder

-45 769 0 -45 769 -52 400 0

Försörjningsstd -5 028 0 -5 028 -6 000 0

Kultur och Friid 1 129 0 1 129 525 0

Ledning och styrning inkl. stöd

72 996 32 682 40 314 57 533 0

Summa 23 811 32 672 -8 861 0 0

Utbildning

Sektorn lämnar ett periodresultat på -800 tkr och en årsprognos på +- 0 tkr. Den negativa avvikelsen för perioden beror på anpassning av budget utifrån åtgärdsplan i mars samt höga kostnader för studiehandledning och ökat elev- och barnantal. Sektorn fick i augusti ett tillskott i ram på 6 000 tkr för att balansera sitt resultat. Den stora flyktingströmmen medför att antal barn och elever inom verksamheten fortsätter att öka. Antal nyanlända januari till och med augusti 2015 inom förskolan är 40 st barn och inom skolan 241 elever. Efterfrågan av särskolplatser har ökat vilket innebär att särskolan kommer att expandera under hösten och tillhörande kostnader måste omhändertas inom befintlig ram. Sektorn har ett ökat behov av studiehandledning och introduktionsplatser.

Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård

Sektorn har totalt en ekonomi i balans och lämnar en positiv årsprognos på 300 tkr. Den positiva avvikelsen beror på att avsättningen för volymförändringar i köp/sälj av boendeplatser inte behöver nyttjas. Sektorn har obalanser inom vissa enheter inom Äldreboende och Stöd i hemmet. Dessa obalanser beror på för hög bemanning i förhållande till ram. Sektorn lägger nu stort fokus på bemanning och samordning mellan enheter. Staden har infört gemensam boendeplanering inom äldreboende, utveckling av denna verksamhet följer sektorn noggrant. Arbetet med Attraktiv Hemtjänst är nu i full gång.

Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder exkl. försörjningsstöd

Sektorn lämnar en negativ årsprognos på -52 400 tkr. En stor risk för sektorn är att kostnaderna för köpt vård och boende inom Individ- och familjeomsorg inte ser ut att minska. Kostnaden per dygn har ökat mer än budgeterat prisindex och volymen har ökat vilket innebär ökade kostnader. Den största ökningen finns inom köpt vård för de som är under 25 år. Ärendetillströmningen inom Barn och familj har varit mycket stor sedan hösten 2014 och allt fler ärenden är komplicerade och kräver utredningar och placeringar. Sektorn ser ökad hedersproblematik och våldsärenden som innebär höga dygnskostnader.

En stor ekonomisk risk för sektorn är de oroligheter i omvärlden som innebär att andelen nyanlända till Östra Göteborg kommer att öka ytterligare under 2015 och


framåt.

Sektorn har under året arbetat mycket med att få full bemanning inom alla områden och därmed skapa förutsättningar för rättsäkerhet och på lång sikt minskade kostnader. Sektorn är i stort sätt i mål med att få full bemanning inom alla områden.

Kostnaden för sektorns egen produktion är en av de lägsta i jämförelse med övriga i staden och enligt brukarundersökningar uppfattas kvaliteten som hög.

En stor möjlighet för sektorn är att få tillgång till fler bostäder. Om förvaltningen får tillgång till 15 lägenheter per år i tre år bedöms detta innebära att förvaltningens nettokostnader minskar med cirka 40 000 tkr för perioden.

Försörjningsstöd – utbetalt försörjningsstöd inkl återbetalning och statsbidrag

Försörjningsstödets årsprognos beräknas att hamna på - 6 000 tkr, vilket är en förbättring med 4 000 tkr jämfört med föregående prognos. Utbetalt försörjningsstöd i juli och augusti är det lägsta på fyra år. Förvaltningen avslutar fler ärenden än vad som påbörjas, vilket kan vara en effekt av den satsningen som förvaltningen påbörjade i slutet av 2014 i form av ökad bemanning inom försörjningsstöd. Andelen långtidsberoende fortsätter att öka svagt. Försörjningsstöd har tilldelats en kompletteringsbudget på 2 600 tkr.

Kultur och fritid

Sektor Kultur och fritid lämnar en årsprognos på + 525 tkr efter budgetjusteringar för åtgärdsplanen som är beslutad i mars.

Ledning och styrning inklusive Stöd

Stödfunktionerna lämnar en årsprognos på + 1 300 tkr efter budgetjusteringar för åtgärdsplanen som är beslutad i mars.

Lednings och styrnings budget består av 20 000 tkr, för att hantera oförutsedda händelser i förvaltningen. Därtill kommer bokslutsposter motsvarande 4 000 tkr, kompletteringsbudget och statsbidrag 20 000 tkr samt 10 000 kr för beslutad åtgärdsplan i mars månad.


3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde

3.1 Förskola


föregående år


år



Ökning av nettokostnadsutveckling härleds till ökat antal barn i förskolan.

Personalvolymsutvecklingen ökar av samma anledning som nettokostnad.

3.2 Skola


föregående år


år


Personalvolymsutveckling skola inkl skolbarnomsorg 5,6 % 3,9 %

Ökning av nettokostnadsutveckling härleds till ökat antal barn i skola och skolbarnsomsorg.

Personalvolymsutvecklingen ökar av samma anledning som nettokostnad. .

3.3 Äldreomsorg


föregående år


år

Nettokostnadsutveckling 4 % 5,9 %

Personalvolymsutveckling ordinärt boende och förebyggande verksamhet 2,2 % 0,5 %

Antal hemtjänsttimmar (65- år) -6,7 % -4,7 %

Antal personer med hemtjänst (65- år) -4,4 %

Antal personer med pågående hälso- och sjukvårdsinsatser (65- år) -14,3 %

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning inklusive korttidsplatser -0,2 % 0,6 %*2

Antal nyttjade korttidsplatser egen befolkning 19 %*1 23,8 %*1

Personalvolymsutveckling äldreboende 1 % -0,9 %

Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl. korttidsvistelse -3,1 % -13,1 %*3

*1. Sektorn har inte ökat nyttjade korttidsplatser. Skillnaden är sättet att beräkna. Enligt anvisningar så ska köpta plaster inklusive så kallade kort långtid räknas med. De som kommer över från IFO-FH är benämnda på detta sätt. Dessa har inte varit inkluderade i tidigare siffror. Sektorn hanterar den interna korttiden om 18-19 platser och har köpt vid specifika tillfällen. 3 nya ärenden har gått över till ÄO från IFO-FH 1/6 2015. *2 = Felaktig siffra. En minskning från 308 till 305 är den korrekta bedömningen *3 = Felaktig siffra. Den egna produktionen utgår inte från befolkningens behov. Siffran som är levererad är utifrån befolkningens behov inte den egna produktionen, Produktionen har under året minskat med 5 platser. Götaholm är inte inkluderat i årets beräkning eftersom det inte är i nämndens egen regi. Den egna produktionen i årets beräkning står för antalet platser som stadsdelen producerar plus korttid minus Götaholms äldreboende.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är en ökning med 4,0 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på indexuppräkningar och verksamhetsförändringar. Nettokostnadsutvecklingen för helår bedöms fortsätta till en ökning med 5,9 procent


jämfört med föregående år.

Personalutvecklingen inom äldreboende har ökat med 1 procent jämfört med perioden föregående år. Huvudsakligen en effekt av konvertering av äldreboendeplatser från somatik till demens. Omfattande utbildningsinsatser har genomförts för personal under våren 2015. Detta kräver vikarier. Personalutvecklingen inom hemtjänsten visar på en ökning av 2,2 procent jämfört med samma period förra året. Under våren har en metodutvecklare och tre omsorgshandledare rekryterats inom programmet Attraktiv hemtjänst. Prognosen för helåret förväntas öka jämfört med föregående år på grund av satsningar inom ordinärt boende.

Prognosen för helår äldreboende är något mindre än vad som prognostiserades i UR 1 då det inte är några inplanerade förändringar eller större utbildningsinsatser. Avseende sjuksköterskor på särskilt boende planeras två sjuksköterskor anställas under hösten.

Hemtjänsttimmar för perioden har minskat med 6,7 procent. Antalet personer med hemtjänst över 65 år har minskat med 4,4 procent. Antalet personer med pågående hälso- och sjukvårdsinsatser har minskat med 14,3 procent jämfört med perioden föregående år. Enskilda i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser följer samma mönster som för hemtjänsten.

Behovet av korttidsplaster och äldreboendeplatser har minskat jämfört med föregående år. Detta följer befolkningsutvecklingen i stadsdelen och är även ett resultat av ett aktivt processarbete i sektorn.

3.4 Individ- och familjeomsorg


föregående år


år


- varav nettokostnadsutveckling försörjningsstöd -0,5 % -1,6 %


Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård 148,8 % 21 %

Antal barn och unga i familjehem 46,7 % 125,9 %

Antal vårddygn vuxna, institutionsvård 29,5 % 31,4 %

Antal boendedygn, Boendeverksamheten och övrigt boende 41,9 % -5,3 %

Ökningen av nettokostnaden beror på att antalet vårddygn för vuxna och barn har ökat. Det har skett en ökning av både institutionsvård och familjehemsplaceringar. När det gäller barnen är skälen dels att antalet barnavårdsanmälningar ökat med cirka 80 % under tre år och dels att antalet ensamkommande flyktingbarn, som kommer till stadsdelen på anknytning, ökat stort.

Antalet vårddygn vuxna har ökat, dock inte i samma omfattning som för barn. Störst ökning bland vuxna har skett i gruppen 18-25 år, med beroendeproblematik.

Förvaltningens kostnader för köpt boende ökar markant inom kategorin tak över huvudet, men även inom kategorierna våld i nära relationer, kommunala kontrakt samt tränings- och referensboende.

Personalvolymsutvecklingen har sin grund i utökningen av en 1:e socialsekreterare och sju socialsekreterare på Barn- och Familjeenheten. Utökningen här har inneburit att det i dag finns en mottagningsgrupp som kan hantera det ökade antalet anmälningar och förhandsbedömningar. Dessvärre har det inte påverkat ärendemängden per


socialsekreterare som fortfarande ligger på en hög nivå, i snitt 33 ärenden per handläggare (riktvärde är mellan 20 -25 ärenden per handläggare). En utökning av personalen har även skett på Kontakt- och Familjehemsenheten med en 1:e socialsekreterare och ett antal barnsekreterare. Denna ökning är direkt kopplad till att Östra Göteborg tar emot ett stort antal ensamkommande flyktingbarn. Försörjningsstödsenheterna har ökat antalet socialsekreterare och det har skett en förtätning av 1:e socialsekreterare. Utökningen ligger i linje med kommissionsarbetets intentioner.

3.5 Funktionshinderverksamhet


föregående år


år



Antal personer med insats enligt LSS 9,3 % 7,4 %

Antal personer med bistånd enligt SoL 3,7 % 1,8 %

Antalet personer med funktionsnedsättning fortsätter att öka. Tidigare ökade antalet personer med SoL-insatser, men den ökningen har stannat av. Nu ökar personer med insatser enligt LSS mer. Det innebär en ökad kostnad. Flera nyöppnade boenden innebär också en ökad kostnad. Det är dock endast ett boende som ger kostnader på helår.

Personalvolymen ökar på grund av nyöppnade boenden och fler personer med behov av daglig verksamhet, som inneburit att fler medarbetare har behövt rekryteras.

3.6 Kultur och fritid


föregående år


år



Kostnads- och personalutvecklingen är förväntad. Fler i befolkningen har fått möjlighet att nyttja servicen av kulturskola, bibliotek och fritid. Inom fritidsverksamheten har förvaltningen satsat på underhåll och tillgänglighet av befintliga mötesplatser, och startat en ny generationsövergripande mötesplats i Gamlestaden. Fritidsgården Bergsjögården har återöppnat efter att ha totalrenoverats.

Förvaltningen har under perioden minskat andelen kontrakt som mellanhyresvärd, då det är fackförvaltningar som har det uppdraget.

Gällande lokalnyttjandet har förvaltningen vidtagit en del åtgärder för att tillgängliggöra lokalerna för nya och fler föreningar och icketraditionella föreningssammanslutningar. Ett dilemma är att många av lokalerna överbokas av gammal hävd och tradition av etablerade föreningar, och därför är det svårt för nya föreningar att få tillgång till lokalerna. Lokalhyrorna indexregleras enligt stadens budget varje år, men förvaltningen har inte haft möjlighet att anpassa de hyreskostnader som andrahandshyresgästerna debiteras.

Förvaltningen har inom verksamheterna kultur och fritid omprioriterat resurser, och har därigenom kunnat möta behovet för gruppen nyanlända.


4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges prioriterade mål

4.1 Mänskliga rättigheter

4.1.1 Prioriterat mål: Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka

Arbete pågår med att skapa tydlighet och en väl fungerande verksamhet som stöd för nämndens mål om när, var och hur medborgardialog ska genomföras.

Arbete pågår med att utvärdera och planera för medborgarkontorets (ett kontor i Bergsjön) fortsatta verksamhet. Syfte, mål och förutsättningar arbetas igenom för att säkerställa en stadengemensam kvalitet och för att tillmötesgå den nivå på medborgarkontorets tjänster som förväntas och efterfrågas av invånarna.

4.2 Att främja livschanser och motverka sociala och hälsomässiga risker

4.2.1 Prioriterat mål: Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader

Östra Göteborg fokuserar på ett gemensamt arbete över sektorerna. För övergripande information om arbetet se 4.5.1. Nedan redovisas några av aktiviteterna:

Arbete mot våld i nära relationerUppdraget är att höja kompetens och medvetenhet hos personalen om våld i nära relationer samt ta fram handlingsplaner på förvaltnings- och sektorsnivå för arbetet mot våld i nära relationer.

En framtagen problembild av våld i stadsdelen ska göras känd i förvaltningen och bidra till en ökad medvetenhet om både förekomsten av och karaktären på våldet. Problembilden ska, tillsammans med stadens plan mot våld i nära relationer, ligga till grund för handlingsplanerna. Man arbetar även med värdegrundsarbete, metodutveckling, utbildningsinsatser. Arbetet skall på sikt bli en naturlig del av arbetet inom ramen för ”Tryggare Östra Göteborg”.

Medarbetare på stan Uppdraget är att skapa kompetenshöjande aktiviteter för medarbetare i förvaltningen med syfte att stärka medvetenheten och kännedomen om stadsdelen, dess invånare samt om andra verksamheter och sektorer inom förvaltningen. Målet är att bättre kunna tillvarata både befolkningens och medarbetares engagemang och kompetens i alla verksamheter.En samordnande medarbetare har rekryterats. Kompetenshöjande aktiviteter för medarbetare genomförs under hösten.

Mötesplatser i offentliga rumUppdraget är att förbättra befintliga mötesplatser i stadsdelen och öka förvaltningsdeltagandet på exempelvis stadsdelsdagar, för att utöka möjligheten till möten mellan olika människor och mellan invånare och förvaltning.Generellt gäller anpassning av lokalerna ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt förslag på ny hyresmodell, vilket skulle kunna ge fler möjlighet att nyttja lokalerna. Förvaltningen har i samarbete med andra förvaltningar planerat och beställt ett flertal åtgärder.

Utbildning hela vägen

Syftet är att underlätta övergången mellan grund- och gymnasieskola för ungdomar med låg måluppfyllelse för att gymnasieutbildning ska slutföras. Huvudaktiviteten är att


systematiskt kartlägga orsaker till frånvaro bland högstadieelever för att kunna arbeta förebyggande med ungdomar som riskerar att inte få behörighet till gymnasieskolan. Aktiviteten är ett led i att säkerställa arbetet med handlingsplanen för närvaroarbetet i skolan och sker i samarbete med IFO-FH.

Rekryterade skolsocionomer genomför under hösten en kartläggning av frånvaroorsaker samt skapar struktur för samarbete med berörda aktörer i elevens omgivning. Arbetet kopplas till KAA (kommunala aktivitetsansvaret) som förstärks med en resurs för att kunna erbjuda individuellt anpassade insatser för att motivera ungdomar 16-20 år som vare sig arbetar eller studerar, tillbaka till studier, praktik eller arbete.

Utöver ovanstående sektorsöverskridande aktiviteter arbetar förvaltningen med boendefrågan. Denna är komplex och innefattar såväl vräkningsförebyggande, akuta som långsiktiga insatser för individer, som på olika sätt haft svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Östra Göteborg har sedan tidigare ett väl utvecklat samarbete med fastighetsägarna. Förvaltningen har under året, genom en omstrukturering, möjliggjort ett intensivare samarbete med Fastighetskontoret om remisser till och uppföljning av sociala kontrakt. Sedan våren 2015 följer förvaltningen mer tydligt de olika typer av akutinsatser som görs för människor som saknar bostad. Den övergripande målsättningen är att personer i behov av "tak över huvudet" får effektiv hjälp att söka och finna bostad.

4.2.2 Prioriterat mål: Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska

Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, är sedan 2014 ett förtydligat uppdrag att kartlägga, söka upp och erbjuda aktiviteter till ungdomar 16-20 som varken arbetar eller studerar. Staden har genom Utbildningsförvaltningen som samordnande part byggt upp nya strukturer och rutiner för att möta den förtydligade lagstiftningen inom området. Det är upp till varje stadsdel att forma de aktiviteter som skall erbjudas ungdomarna inom målgruppen. Inom ramen för sociala fonden har medel beviljats för att förstärka aktivitetsdelen inom stadsdelen. Arbetet, som är en del av aktiviteten "Utbildning hela vägen", har planerats under våren i samverkan med Utbildningssektorn, Kultur och fritid samt IFO/FH. En resursförstärkning har satts in från och med augusti. Flera rapporter har uppmärksammat att en fullgjord gymnasieskola mycket tydligt minskar riskerna för framtida arbetslöshet, långvarigt bidragsberoende och ohälsa.

Parallellt med detta har förvaltningen inlett ett samarbete med räddningstjänsten för att kunna erbjuda ett antal ungdomar i riskzon anställningar på räddningsstationerna.

För att minska antalet hushåll i långvarigt försörjningsstöd arbetar förvaltningen på flera fronter. Förvaltningen kartlägger på ett strukturerat sätt vilka vägar som finns för att klienter ska nå självförsörjning. Kunskap om olika verksamheters uppdrag, däribland det nystartade Kompetenscentrums uppdrag, är en viktig del i detta arbete. Förvaltningen har även ökat samarbetet med andra aktörer som har till uppgift att vara en del på vägen till självförsörjning och genom samverkan utvecklas effektivare metoder för att påskynda processen till arbete. Kartläggning av specifika klienters behov av insatser och stöd samt möjligheter att nå självförsörjning genomförs, för att erbjuda rätt insats. En ny utredningsmetod, FIA-metoden (Förutsättningar inför arbete), prövas. Här fokuseras framför allt föräldrar i långvarigt försörjningsstödsberoende, inom ramen för aktiviteten "Insatser för föräldrar med långvarigt försörjningsstöd". Ett arbete för att höja bidragstagares utbildningsnivå pågår också.

Förvaltningens egna utförarverksamheter erbjuder individanpassade insatser för personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Utgångspunkten för deltagande är den enskildes önskan om en förbättrad livssituation, bättre hälsa och sysselsättning.


Ökad måluppfyllelse nås på sikt genom att färre personer går in i långvarigt försörjningsstöd idag, då allt fler i kortvarigt behov av försörjningsstöd snabbare blir självförsörjande.

4.3 Mångfald, samhörighet och nationella minoriteter

4.3.1 Prioriterat mål: Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas

Förvaltningen har valt att arbeta med detta under målet "Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska", strategier och aktiviteter är detsamma. För insats under 2015 se punkt 4.5.1

4.4 Jämställdhet

4.4.1 Prioriterat mål: Skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor ska minska

Det pågår en rad aktiviteter inom samtliga sektorer som har bäring på målet. Exempel på aktiviteter är värdegrundsarbete och metodutveckling inom område våld i nära relationer och metodutveckling inom området egenmakt och hälsa genom Hälsoteket och hälsoguider.

En tydlig strategi för hur hela förvaltningen ska identifiera, lyfta och följa skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevda hälsa, egenmakt och egenförsörjning behöver arbetas fram. Detta bör kopplas till Östra Göteborgs sektorsövergripande arbete för att främja invånarnas förutsättningar för ett gott liv se 4.5.1.

Uppföljningsfråga med anledning av nämndens roll som processägare för det prioriterade målet

Förvaltningen har tagit in frågan om sitt processägarskap och konstaterar att arbetsformer behöver utvecklas och samordnas i staden och med den lokala nämnden för att skapa en tydlighet och jämförbarhet över staden i de olika processägarmålen.

Målet är en naturlig del av stadens sociala hållbarhetsarbete och den nya organisationen som skall stödja arbetet i staden är precis igång satt och delredovisningar kring de prioriterade målen kommer att ges under september/oktober. Utifrån erfarenheterna därifrån kommer en tydlig strategi för målet att formas.

4.4.2 Prioriterat mål: Stadens verksamheter ska vara jämställda

Ett arbete har påbörjats gällande likabehandling av medarbetare genom att en kartläggning sker av vad som görs i verksamheterna. Tre frågor har ställts till sektorerna. Frågorna är:

På vilket sätt arbetar ni med att underlätta för medarbetare att kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap?

Hur arbetar ni med likabehandlingsplaner?

Hur arbetar ni med analys av könsuppdelad statistik i exempelvis arbetsmiljöuppföljning?

Svaren kommer att behandlas och analyseras under hösten.

Alla enheter inom sektor Utbildning samt flera av Östra Göteborgs övriga enheter har eller har påbörjat arbete med att ta fram Likabehandlingsplaner, både ur brukar- och


medarbetarperspektiv.

4.5 Folkhälsa

4.5.1 Prioriterat mål: Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska

Östra Göteborg fokuserar på ett gemensamt arbete över sektorerna för att främja invånarnas förutsättningar till ett gott liv. Detta arbete tar sikte på förvaltnings egna strategiska mål för social hållbarhet:

Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader.

Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden.

Äldres inflytande över sin vardag ska öka.

Aktiviteter som tagits fram sektorsövergripande, arbetas med som uppdrag i linjen men involverar medarbetare samt ska komma till nytta för målgrupper inom flera sektorer. Aktiviteterna är kopplade till flera av de åtgärdsområden som rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg ringar in. Uppdragen har en egen struktur för planering och uppföljning enligt projektlogik och planering och rapportering av uppdragen sker i separata rapporter i Rappet. Nedan finns kort info om uppdragen.

Medarbetare på stanLäs mer under 4.2.1

Mötesplatser i offentliga rumLäs mer under 4.2.1

Insatser för föräldrar med långvarigt försörjningsstödIdentifiera föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och deras behov, för att kunna erbjuda lämpliga insatser för dem - och på längre sikt nå en högre närvaro och måluppfyllelse hos berörda barn i förskola och skola. Läs mer under 4.2.2

Operativ lotsStärkt samverkan mellan aktörer som arbetar med barn, unga och unga vuxna med psykisk ohälsa, för stöd till en väg in i arbetslivet. Målet att minska långtidsberoendet av försörjningsstöd hos unga i stadsdelen. Arbetssättet ska införlivas i ordinarie verksamhet från 2016.Läs mer under 4.16.1

Arbete mot våld i nära relationerLäs mer under 4.2.1

Utbildning hela vägenGenom motivationshöjande och individuellt anpassade insatser underlätta övergången mellan grund- och gymnasieskola för ungdomar med låg måluppfyllelse med syftet att de ska slutföra gymnasieutbildning.Läs mer under 4.2.1

FamiljelyftetEn fortsatt utveckling och spridning av arbetssättet Familjelyftet - ett samarbete mellan skola och familj för ökad skolnärvaro, trivsel och måluppfyllelse hos eleven.Läs mer under 4.7.1 och 4.7.2

Samarbete med föräldrar (förskola)Genom insatser för förbättrat samarbete och stärkta relationer mellan förskolepersonal,


andra berörda verksamheter samt föräldrar, ska barns och unga utveckling och lärande gynnas.Läs mer under 4.7.1 och 4.7.2

Systematiskt närvaroarbete i förskola (IT-stöd)Testa användning av ett digitalt närvarosystem på två förskolor i Östra Göteborg, som ett sätt att säkerställa barnens närvarotid.Läs mer under 4.7.1 och 4.7.2

Utöver ovanstående aktiviteter har förvaltningens deltagande i samverkansplattform FOU folkhälsa Nordost formaliserats under våren 2015 och rekryteringar till FOU ledare och koordinator påbörjats under sommaren. Arbetet beräknas komma igång under hösten och leda till att stärka forskningsförankring inom stadsdelen samt att resultat inom beforskade områden bättre kan tas tillvara inom stadsdelens verksamheter.

Insatser kopplade till folkhälsoavtal och tillhörande plattform har planerats och påbörjats. En processamordnare med folkhälsoinriktning har tillsatts med syfte att stärka och tydliggöra samarbetet mellan stadsdelens offentliga och regionala verksamheter inom närområdessamverkan (NOSAM).

4.5.2 Prioriterat mål: Barns fysiska miljö ska bli bättre

Sektor utbildning

Målet avseende barns fysiska miljö har brutits ner i ett verksamhetsmål berörande elevrådets och elevskyddsombudens delaktighet i arbetsmiljöarbetet. Verksamhetsmålet är kopplat till nationella mål och härleder till rådande styrdokument, såväl i skollag som arbetsmiljölag. Verksamhetsmålet med tillhörande aktivitet har fördelats ut till berörda rektorer i åk 7-9. Utöver verksamhetsmålet har en rad aktiviteter fördelats ut direkt från nämndmålet till särskilt utsedda förskolechefer och rektorer som via specifika projekt och satsningar är involverade i såväl planering som uppföljning av målet. Exempel på detta är arbetet med "Gröna gårdar", "Förskolebussen" och "Giftfri förskola/skola" Planeringsledare för lokaler och miljö deltar i planering av aktiviteter. Såväl verksamhetsmål som ovan nämnda aktiviteter är mycket avgränsade och konkreta, vilket förenklar uppföljningen. Komplexiteten ligger i att säkerställa om de insatser som görs ökar elevernas nöjdhet med den fysiska miljön.

Sektorns verksamhetsmål och aktiviteter stödjer formulerad strategi. Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven omhändertas genom att exempelvis satsningar på ökad tillgänglighet till natur och grönområden har bäring på förbättrad folkhälsa.

4.6 Insatser för personer med funktionsnedsättning

Insatserna skall vara integrerade och utgå från ordinarie verksamheter och inte i första hand vara separata lösningar. Metoder skall vara baserade på evidens och erfarenhet. Daglig verksamhet skall anpassas till egna intressen och förutsättningar. Individer skall ha rätt att välja daglig verksamhet över hela staden.

Integrerade insatser

Utifrån genomförandeplanerna får personerna sina behov tillgodosedda utifrån daglig livsföring, daglig verksamhet och fritidsintresse. Detta sker i möjligaste mån på naturliga arenor i samhället. Möjligheten till valfrihet i daglig verksamhet är ur ett staden perspektiv en viktig aspekt. I dagläget är flertalet personer med rätt till daglig verksamhet sysselsatta i stadsdelens 20 enheter.


Evidens och erfarenhet

Inför arbetet med att ta fram kompetensutvecklingsplanen har enhetschefer i området samlat områdets stödpedagoger för att identifiera behoven av ökad kompetens. En inventering av områdets utbildningsbehov sammanställdes och ligger till grund för en flerårig kompetensutvecklingsplan. (Några av de identifierade behoven är evidensbaserade och beprövade metoder ESL, Bo Hejskov och problemskapande beteende samt kommunikation för personer med neurologiska funktionsnedsättningar och demens).

Planen sträcker sig från 2015 till 2018 och utgår från de behoven som finns på enheterna. Planen revideras årligen. Dialog har förts med planeringsledarna i staden samt psykiatrisamordningen för att planera för framtida behov. Under planens utformning har behovet av kvalitetssäkring i verksamheterna betonats.

Metoder för kunskapsöverföring och implementering skall säkerställas där syftet är att detta/dessa ska vara inbyggda i området för att upprätthålla kvalitén i verksamheterna över tid.

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning som pågår är kompetensutveckling gällande våld i nära relationer (se avsnitt 4.2.1) och en rad insatser för att öka sysselsättningen för målgruppen (se avsnitt 4.2.2 och 4.16.1).

4.7 Skola och utbildning

4.7.1 Prioriterat mål: Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor

Skolans kompensatoriska uppdrag är ett av sektorns tre prioriterade utvecklingsområden och utgör därmed stommen i det systematiska kvalitetsarbetet. Målet återfinns i såväl sektorns som enheternas verksamhetsplaner och är i sin tur nedbrutet i fem verksamhetsmål som kopplas till ansvarig områdeschef. De är länkade till skolans nationella styrdokument och genererar en rad konkreta och uppföljningsbara aktiviteter. Några av dessa omhändertas i hela linjen, andra endast på områdesnivå. De flesta chefer kompletterar verksamhetsmålen med egna enhetsspecifika aktiviteter. Därmed blir varje verksamhetsplan unik och speglar lokala förhållanden. Verksamhetsmålen omfattar följande:

Systematiskt närvaroarbete

Mottagande och introduktion av nyanlända barn och elever

Språkutvecklande arbetsätt och kommunikation

Utveckla elevhälsans förebyggande arbete

Inkluderande förhållningssätt

Vissa verksamhetsmål har konkretiserats ytterligare via så kallade "resultatmoduler". Dessa är kopplade till målets övriga aktiviteter och syftar till att synliggöra viktig information och/eller viktiga nyckeltal som är av betydelse för enheternas och sektorns analys. Inom ramen för stadsdelens strategiska mål för social hållbarhet finns ytterligare aktiviteter (se 4.5.1). Dessa är sektorsövergripande men inkluderas och hanteras på samma sätt som övriga aktiviteter i sektorns verksamhetsplan. De är kopplade till såväl detta mål som kunskapsmålet (se 4.7.2)

Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven omhändertas genom att merparten av nyckeltalen redovisas per kön och därmed utgör ett underlag för chefernas analyser.


Alla de verksamhetsmål och aktiviteter som ligger under skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att öka elevernas förutsättningar till goda livschanser. De verksamhetsmål och aktiviteter sektorn valt att arbeta vidare med inom det kompensatoriska uppdraget tar stöd i resultat från tidigare uppföljningar d.v.s. beprövad erfarenhet och i aktuell forskning som påvisar framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse.

4.7.2 Prioriterat mål: Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden

Skolans uppdrag att öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden har en tydlig koppling till sektorns tre prioriterade utvecklingsområden: det kompensatoriska uppdraget, pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete. Målet återfinns i såväl sektorns som enheternas verksamhetsplaner och är i sin tur nedbrutet i sex verksamhetsmål som kopplas till ansvarig områdeschef. De är länkade till skolans nationella styrdokument och genererar en rad konkreta och uppföljningsbara aktiviteter. Några av dessa omhändertas i hela linjen, andra endast på områdesnivå. De flesta chefer kompletterar verksamhetsmålen med egna enhetsspecifika aktiviteter. Därmed blir varje verksamhetsplan unik och speglar lokala förhållanden. Verksamhetsmålen omfattar följande:

Bedömning och analys Ökad lärarbehörighet Ökad kvalitet och likvärdighet i fritidshem Utvecklingsarbete i särskolan IKT Systematiskt kvalitetsarbete

Vissa verksamhetsmål har konkretiserats ytterligare via så kallade "resultatmoduler". Dessa är kopplade till målets övriga aktiviteter och syftar till att synliggöra viktig information och/eller viktiga nyckeltal som är av betydelse för enheternas och sektorns analys. Inom ramen för stadsdelens strategiska mål för social hållbarhet finns ytterligare aktiviteter (se 4.5.1). Dessa är sektorsövergripande men inkluderas och hanteras på samma sätt som övriga aktiviteter i sektorns verksamhetsplan. De är kopplade till såväl detta mål som det kompensatoriska (se 4.7.1)

Sektorns verksamhetsmål och aktiviteter stödjer formulerad strategi. Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiven omhändertas genom att merparten av nyckeltalen redovisas per kön och därmed utgör ett underlag för chefernas analyser. Att ge barn och elever goda förutsättningar och lika villkor för lärande är särskilt viktigt i vår stadsdel, då elevgrupperna är relativt heterogena. Det ställs stora krav på det pedagogiska ledarskapet genom att skapa goda lärandemiljöer och att organisera och anpassa undervisningen efter elevernas förkunskaper och behov.

De verksamhetsmål och aktiviteter sektorn valt att arbeta vidare med inom kunskapsuppdraget tar stöd i resultat från tidigare uppföljningar d.v.s. beprövad erfarenhet och i aktuell forskning som påvisar framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse.


4.8 Rik fritid för unga

4.8.1 Prioriterat mål: Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka

I strategierna har förvaltningen beskrivit dialoger och inflytande som en plattform för ökad måluppfyllelse.

Genom gårds- och ungdomsråd ska det kvalitetsarbete som bedrivs inom ramen för KEKS, kvalitet och kompetens i samverkan utvecklas. I detta arbete ingår också att genomföra ungdomsenkäten Lupp, som genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. En tjänst har inrättats för metodutveckling av ungt inflytande.

Inom kulturskolans El Sistema sker fortsatt utveckling av brukarinflytande genom att eleverna och elevernas familj träffar kulturskolans lärare regelbundet. Mer gemensam och samlad information om kulturskolan via exempelvis www.goteborg.se, gör det lättare för eleverna att påverka kulturskolan, de pedagogiska processerna och utbudet.

Brukarråd för biblioteken, framförallt genom sociala medier, är etablerade och det finns många möjligheter både genom förvaltningens egna kanaler, men också genom stadsbibliotekets olika kanaler att direkt påverka utbud och service. Systematisering för omhändertagande är under utveckling.

För att kunna utveckla inflytandet för besökare på mötesplatser är det av vikt att fler får tillgång till de mötesplatser förvaltningen förfogar över. Det arbete som förvaltningen genomför beskrivs under 4.2.1, Mötesplatser i offentliga rum.

4.9 Äldre göteborgare

4.9.1 Prioriterat mål: Äldres inflytande ska öka

Alla enheter ska under året genomföra en rad aktiviteter för att öka inflytande för den enskilde.

Verksamhetsmål för äldreomsorgen är att fortsätta utveckla arbetet med genomförandeplaner. Planerna ska skrivas i jagform för att stärka den enskildes delaktighet. Stickprov av genomförandeplanerna i Treserva är planerade under hösten.

Omsorgshandledare inom hemtjänst ska stötta omsorgspersonalen i det praktiska arbetet med upprättande och uppföljning av genomförandeplaner. Detta är en del av attraktiv hemtjänst. På äldreboendena ska dokumentationsombuden finnas till för att stötta medarbetare i dokumentation och genomförandeplan. Det är planerat att stärka dokumentationsombudens kompetens hösten 2015. Enheterna ska schemalägga tid för dokumentationsombuden i det fortsatta arbetet.

Verksamhetsmål för hälso- och sjukvården är att individuella vårdplaner upprättas tillsammans med patienten. Ett mobilt arbetssätt, där ny teknik används, ska successivt införas. En del nyinskrivna patienter saknar idag vårdplaner. Enhetschefer ska systematiskt arbeta med medarbetare i det dagliga arbetet så att det säkerställs att enskilda är delaktiga utifrån förmåga.

Kostnad per brukare 2014 skiljer sig mellan män och kvinnor. Inom sektorn kommer detta ligga till grund för en djupare analys ur ett jämlikhetsperspektiv under hösten.

Äldreomsorgen gör en särskild satsning avseende att utveckla upplevelsen kring måltiden på äldreboende. Mat och måltider ska präglas av ett tydligt kvalitets- och servicetänkande. Efter en workshop, med bred delaktighet, i samarbetet med måltidsverksamheten upprättades en handlingsplan. Under året har sektorn fokus på


utveckling av matråd på äldreboenden. Satsningar med frivilliga krafter på äldreboende ska utvecklas.

Den tvärsektoriella aktiviteten gällande att göra det möjligt för äldre att äta på bamba sker i samarbete med sektor kultur och fritid samt sektor utbildning. En omvärldsbevakning och en intressentanalys är genomförd. En planering för att göra en försökspilot i Fjällbo finns och beräknas starta 2015-11-01. En så kallad måltidsvärdinna ska rekryteras för att guida och stödja i arbetet.

4.10 Göteborg tar ansvar för klimatet

4.10.1 Prioriterat mål: Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp

Förvaltningens främsta strategi för att arbeta med samtliga miljömål är arbetet med miljödiplomeringen. Miljödiplomeringen innebär att struktur skapas i miljöarbetet vilket effektiviserar och underlättar för verksamheterna att göra miljömedvetna val.

För att minska utsläppen av växthusgaser erbjuder förvaltningen årskort på kollektivtrafiken, cykelförmån och cykelleasing till samtliga medarbetare samt möjligheten för verksamheterna att söka pengar från klimatkompensationen för åtgärder som minskar tjänsteresor med bil.För att minska resor till och från möten finns videokonferensutrustning i förvaltningen.

Förvaltningen deltar även i tre stadenövergripande projekten som initierats med miljöprogramspengar; Skrota skräpet, Lärande hållbara måltider och Ansvarsfull kemikalieanvändning (se 4.12.1 och 4.14.1).Farligt avfallsrunda har initierats i förvaltningen (se 4.12.1).

Arbetet med miljödiplomeringen, miljöprogramsprojekten, klimatkompensation och farligt avfallsrundan underlättar för verksamheterna att göra miljömedvetna val och detta bedöms leda till ökad måluppfyllelse.

4.10.2 Prioriterat mål: 2020 ska utsläppen av koldioxid i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990. 2035 ska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare

Se 4.10.1

4.10.3 Prioriterat mål: Använda bostadsbyggandet till att ställa om Göteborg till en socialt och ekologiskt hållbar föregångsstad

Förvaltningen planerar eller bygger inte bostäder men är en aktiv samverkanspart under plan- och genomförandeskedet. I arbetet Hela staden socialt hållbar finns mål 3; Arbete och inkomst - skapa förutsättningar för arbete. Där deltar förvaltningen tillsammans med övriga stadsdelsförvaltningar, NAV (nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning), BRG (Business Region Göteborg) och representanter för näringslivet för att hitta en hållbar samverkansstruktur. Indirekt kan förvaltningen t ex bidra till att sociala hänsyn vid upphandling av tjänster används.

Stadsdelsförvaltningen bidrar med det lokala perspektivet för att säkerställa befolkningens behov av kollektivtrafik, lekplatser, natur och rekreationsområden med mera. Detta understöds också av nämndens vision.


4.11 Bostad för alla

4.11.1 Prioriterat mål: Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre

Målet bedöms som ett mål som nämnden inte direkt kan påverka. Nämnden kan dock bidra genom att kommunicera lokala förhållanden, behov och önskemål till planerande förvaltningar och andra aktörer.

Under 2015 har nämnden inrättat ett samhällsutvecklingsråd för Östra Göteborg, som ett forum för fördjupad dialog och kunskapsinhämtning, där erfarenhetsutbyte kan ske även med invånare och externa aktörer. Rådets syfte är att skapa ökade förutsättningar för nämnden att ta ansvar för drivande av stadsutvecklingsfrågor och för förvaltningen att arbeta efter de politiska intentionerna kring stadsutveckling.

En strategi är att förvaltningen i hög grad ska samverka med stadens planerande förvaltningar för framtagande av detaljplaner för ökat bostadsbyggande i området. Utgångspunkten är stadens olika strategidokument, exempelvis utbyggnadsstrategin för Göteborg 2035. Förvaltningen stödjer planer som kan öka byggandet även i delområden som av marknaden i nuläget anses vara mindre attraktiva att investera i. Vidare identifierar förvaltningen strategiska stråk och utbyggnadsområden som knyter ihop delområdena med varandra och på sikt övriga staden. I samband med planering genomförs dialoger och sociala konsekvensanalyser (SKA/BKA), där även jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv beaktas.

Målet rör flera av förvaltningens sektorer. Sektorerna bidrar genom att identifiera och uppmärksamma behov som olika grupper av befolkningen har med avseende på boende, till exempel egen bostad, hyresnivåer, tillgänglighet, trygghetsboende, BmSS med mera. Dessa behov kommuniceras bland annat till de planerande förvaltningarna och andra berörda aktörer under planeringsprocessen. Många av behoven behöver staden arbeta med gemensamt, de kan eller bör inte lösas inom en enskild stadsdel.

God kommunikation mellan stadens nämnder och förvaltningar om befintliga behov och önskad utveckling i stadsdelen i planeringsprocessens tidiga skede stödjer möjligheten för ökad måluppfyllelse.

4.11.2 Prioriterat mål: Allmännyttan ska behålla sin andel av produktionen av hyresrätter

Målet är viktigt för Östra Göteborg även om förvaltningen bara har en indirekt möjlighet att påverka. Bostadsproduktionen behöver öka och då många hushåll i stadsdelen saknar ekonomiska möjligheter att köpa en bostad måste hyresrätter byggas.

4.12 Resurshushållningen ska öka

4.12.1 Prioriterat mål: Resurshushållningen ska öka

Arbetet med miljödiplomeringen innebär att verksamheterna ser över och, vid behov, förbättrar avfallshanteringen samt inköpsrutiner.

Centralköket, förskolor och skolor fortsätter mäta matsvinnet och inom samtliga verksamheter arbetar område Måltid med information och aktiviteter kring matsvinn.

Farligt avfallsrunda har inrättats i förvaltningen.

Förvaltningen har en samordnare för avfallshantering som stödjer verksamheterna


operativt i att se över avfallshanteringen samt se till att sorteringen fungerar.Utöver detta deltar förvaltningen i projektet Skrota skräpet som drivs av Kretslopp och vatten vilket innebär ytterligare stöd i fungerande avfallshantering samt kompetensutveckling av medarbetare inom avfallsfrågan.

Arbetet med miljödiplomeringen, matsvinnsaktiviteter, farligt avfallsrundan, ökat stöd inom avfallshanteringen samt deltagande i projektet Skrota skräpet innebär att verksamheternas arbete underlättas och effektiviseras. Detta bedöms öka måluppfyllelsen.

4.13 God stadsmiljö och trafik för tillgänglighet

4.13.1 Prioriterat mål: Trafiksystemets negativa påverkan på miljön, klimatet och hälsan ska minska

Nämndens vision anger att det ska finnas en utökad och välfungerande kollektivtrafik i Östra Göteborg 2021. Förvaltningen kommunicerar visionen i dialogen med trafikkontoret och Västtrafik, bland annat genom önskemål om fler kollektiva tvärförbindelser inom området samt till närliggande områden.

Stadsdelsförvaltningen stödjer de planerande förvaltningarna i arbetet med att fler ska kunna bo med möjlighet att välja kollektivtrafik och cykel som färdmedel framför att använda bil. Östra Göteborg ligger i den så kallade mellanstaden och utbyggnadsstrategin (UP 2014) pekar ut stråket utefter spårvagnsspåret som löper genom stadsdelen som ett lämpligt utbyggnadsområde för fler bostäder. Förvaltningen deltar i arbetet med att identifiera möjliga delområden för bostadsbyggande i detta stråk.

Delar av Gamlestaden är idag hårt belastat av genomfartstrafik som saknar alternativa färdvägar. En ny tunnel i Artillerigatan under knutpunkt Gamlestads Torg, för biltrafik till E45:an är planerad vilket kommer att minska effekterna av genomfartstrafiken i de kommande utbyggnadsområdena runt Gamlestadstorget.

Beträffande övriga insatser med syftet att förbättra miljö, klimat och hälsa hänvisar förvaltningen till punkt 4.10 Göteborg tar ansvar för klimatet. Transportutredning har genomförts och ett antal aktiviteter är beslutade baserat på resultatet. Effektivare och mer miljövänlig bilpool är en del av detta.

4.14 Bevara biologiska mångfalden

4.14.1 Prioriterat mål: Den biologiska mångfalden ska främjas

I arbetet med miljödiplomeringen ingår att se över alla kemikalier och byta ut, i den mån det går, de som inte är miljömärkta och som innehåller riskminsknings- och utfasningsämnen.

Stadsdelsförvaltningen deltar i projektet Ansvarsfull kemikalieanvändning där fokus 2015 ligger på Giftfri förskola där stöd ges till förskolorna i att rensa ut giftiga kemikalier.

Samtidigt fortsätter arbetet med miljömåltider och inköp av ekologiska livsmedel. Förvaltningen deltar med en förskola, två skolor och två äldreboenden i projektet Lärande hållbara måltider där syftet är att öka andelen miljömåltider och minska matsvinnet genom att öka kunskapen om miljömåltider och samverkan mellan måltidspersonalen och den pedagogiska/omsorgspersonalen.

Arbetet med miljödiplomeringen, Giftfri förskola och Lärande hållbara måltider bedöms öka måluppfyllelsen genom att förvaltningen får bättre kontroll över de kemikalier som


används och kunskap kring utfasning av farliga kemikalier. Samtidigt bidrar arbetet med miljömåltider att medvetandet ökar kring ekologiska livsmedel vilket bedöms öka måluppfyllelsen.

4.15 Näringsliv och turism

4.15.1 Prioriterat mål: Göteborgs företagsklimat ska förbättras och ett hållbart näringsliv ska främjas

Nämnden prioriterar målet och i den av nämnden beslutade Vision Östra Göteborg anges att 2021 ska Östra Göteborg ha fler arbetstillfällen, goda möjligheter för och stöd till småföretagande, använda sociala hänsyn vid upphandling, företagskluster vid våra stadsdelstorg och trafikstråk, att Bergsjödalen ska bli ett industriområde fyllt av verksamheter och liv samt att Gamlestaden-Bellevue-Kviberg ett sammanhållet och livskraftigt verksamhetstråk.

Arbete pågår för att forma en samverkansstruktur mellan SDF Angered och Business Region Göteborg (BRG) för att stimulera företagandet i nordost. Förvaltningen är också representerade i arbetet med "Hela staden socialt hållbar" och delaktiviteten; Arbete och inkomst - skapa förutsättningar för arbete.

4.16 Arbetsmarknad

4.16.1 Prioriterat mål: Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka

Stadsdelen har en stor utmaning i arbetet med att öka sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden. I dessa grupper återfinns personer med psykisk ohälsa, personer med svag skolunderbyggnad och som utvecklat ett långvarigt bidragsberoende samt personer med andra former av arbetshinder.

Östra Göteborg är pilotstadsdel för den nya organisationen för Kompetenscentrum, som kommer att drivas av Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Dessa center kommer att arbeta med personer som bedöms komma i arbete eller studier inom loppet av 18 månader. De grupper som inte är aktuella för Kompetenscentrum blir kvar i stadsdelen och en delvis ny organisation, för att möta denna grupps behov, behöver formas. En inledande kartläggning av de behov som finns är genomförd.

Även nya arbetssätt kan behöva prövas. Stadsdelen förebereder en ESF-ansökan för att möta behoven hos personer med en ohälsoproblematik och som är i behov av insatser för att närma sig arbetsmarknaden eller öka sin sysselsättning.

Unga Vuxna AB är en verksamhet som riktar sig till personer mellan 18 – 35 år, med någon form av psykisk ohälsa. Verksamheten drivs av Boendestödsenheten i Östra Göteborg och aktivitetshuset Sekelhuset, Social Resursförvaltning. Verksamheten erbjuder aktiviteter varje vardag och har sin bas på aktivitetshuset Sekelhuset. Aktiviteterna har både praktisk och teoretisk inriktning. Målet är att möjliggöra för deltagarna att kunna komma ut i studier, arbete, praktik eller hitta annan meningsfull sysselsättning. För att vidareutveckla verksamheten används IPS-metoden (Individual Placement and Support). IPS är en metod som tar sin utgångspunkt i bland annat den enskildes egen önskan om att komma i sysselsättning och hans eller hennes intressen, resurser och behov, för att få stöd i att finna, få och behålla ett arbete.

Operativ Lots, som är en av de sektorsövergripande aktiviteterna (se avsnitt 4.5.1) är en utveckling av Unga Vuxna AB. Uppdraget är att stärka samverkan mellan aktörer som jobbar med unga vuxna med psykisk ohälsa och stödja målgruppen till en väg in i


arbetslivet. Detta görs genom att förstärka organisationen med en ny lotsfunktion, som har i uppdrag att samordna, följa upp och formalisera arbetet med målgruppen både på en strategisk och operativ nivå. För att minska långtidsberoendet i målgruppen ska lotsfunktionen arbeta för att deltagare ska ha rätt ersättning, insats och aktivitet inom bland annat arbetsmarknadsområdet.

Inom ramen för Hälsoguidesprojektet erbjuds hälsoguidesutbildning till invånarna i stadsdelen. Målet är att erbjuda hälsoinformation som i sin tur kan bidra till god hälsa hos befolkningen.

Returhuset skall bidra till att personer kommer närmare arbete. Deltagande i Returhusets aktiviteter ska bidra till ökad livskvalitet och att stärka kontrollen över den egna livssituationen. Utgångspunkten för arbetet är den enskildes önskan om en förbättrad livssituation, bättre hälsa och sysselsättning. Genom samverkan utvecklas effektivare metoder för att påskynda processen till arbete.

Förvaltningen bedömer att en högre måluppfyllelse kommer att nås genom att nya och befintliga evidensbaserade arbetssätt utvecklas. Arbetssätten tar sin utgångspunkt i de särskilda behov som grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden har, bland annat en förbättrad hälsa.

4.17 Vuxenutbildning

Bedömd som ett mål där nämnden inte direkt kan påverka.

4.18 Kultur

4.18.1 Prioriterat mål: Tillgängligheten till kultur ska öka

SDN Östra Göteborg är tillsammans med Kulturnämnden processägare för målet (se 4.18.1.1)Förvaltningen har fokuserat på att tillgängliggöra lokaler för kultur. Förvaltningen har tagit fram förslag på spelregler och riktlinjer för nyttjande av lokaler, och startat upprustningen av lokaler för kultur. Förvaltningen har i större utsträckning än tidigare samplanerat lokaler för kultur och fritid.

Förvaltningen har ökat samarbetet med andra förvaltningar i olika nätverk. Verksamheterna har skapat bättre underlag för att kunna analysera resurstilldelning, för att på sikt i större omfattning kunna göra en annan resursfördelning i stadsdelen.

Uppföljningsfråga med anledning av nämndens roll som processägare för det prioriterade målet

Förvaltningen har medverkat till att skapa olika arbetsgrupper i staden, som har slutfört sina uppdrag att ta fram handlingsplaner för Göteborgs stads kulturprogram. Handlingsplanerna ska till kulturnämnden för beslut för fortsatta arbete lokalt i stadsdelarna. Presidierna för SDN Östra Göteborg och Kulturnämnden har fortsatt samarbeta, och har beslutat om att arrangera en kulturkonferens under hösten, där de förväntade deltagarna är både politiker och tjänstemän.

Ett gemensamt kalendarium är framtaget och publicerat på goteborg.se, där det finns samlad och tillgänglig information om kulturutbud. Kulturskolan har i arbetsgrupper arbetat fram ett nytt grafiskt uttryck och mer samlad information om kulturskolan har tagits fram, som genom publicering på goteborg.se ska tillgängliggöra kulturskolan. Gällande meröppet bibliotek har biblioteken i gemensamma arbetsgrupper påbörjat arbetet med upphandling av låsteknik som möjliggör att bibliotekskortinnehavare kan använda biblioteket även på tider då personal inte finns på plats.


Projektet med Stadsteatern för att tillgängliggöra och erbjuda teaterföreställningar har förlängts till sommaren 2016.

4.19 Personal

4.19.1 Prioriterat mål: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra

I samband med 2015 års lönerevision tog Östra Göteborg hänsyn till den årliga handlingsplanen för jämställda och konkurrenskraftiga löner. Beslut togs att en prioritering och extrasatsning skulle göras på ett antal kvinnodominerade yrkesområden, så som sjuksköterskor, förskollärare, socialsekreterare, lärare samt ett antal mindre yrkesgrupper, för att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Denna satsning visar sig i lönestatistiken och lönespridningen i flertalet yrkesgrupper ligger nu i enlighet med Stadens lönepolitiska målbild för jämställda löner. Denna strategi kommer Östra Göteborg fortsätta att arbeta med för att uppnå målet om att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra.

4.20 Upphandling

4.20.1 Prioriterat mål: Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka

Förvaltningen ger ökad kunskap om social hänsyn via informationsmöten med inköpsspecialisterna i förvaltningen.

I Östra Göteborg görs få upphandlingar som är över tröskelvärdet för direktupphandling (505 800 kr). Förvaltningen gör inga egna upphandlingar, eventuella upphandlingar sker i samarbete med kommunens Upphandlingsbolag.

Förvaltningen har ej möjlighet att bidra till ökad måluppfyllelse såsom verksamheten och behoven ser ut idag.

De ramavtal som finns med möjlighet att ställa krav om social hänsyn är: hantverkstjänster, hyra av entreprenadmaskiner med förare, lekplatsutrustning, parkmöbler, parkutrustning, tekniska konsulter, städtjänster. Av samtliga ramavtal med social hänsyn är det endast ett som används i Östra Göteborg, städtjänster. Ramavtalet för städtjänster används i första hand vid beställning av fönsterputs. Andra städtjänster inom ramavtal utförs till större del av vår interna städverksamhet.

Behovet av fönsterputs ser olika ut inom olika verksamheter vilket innebär att det är svårt att göra ett gemensamt avrop för hela förvaltningen. Kontraktsvärdena blir därmed låga och genomförs under en kortare period. Konsekvensen av detta blir en begränsad möjlighet att tillämpa kraven om social hänsyn.


Documents

€¦ · Web viewExempel på aktiviteter är värdegrundsarbete och metodutveckling inom område våld i nära relationer och metodutveckling inom området egenmakt och hälsa genom