44
Familjesamverkan Delaktighet Samarbete Bemötande Kvalitet Arbetsrapport 2014:12 Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten Roger Larsson

Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

  • Upload
    others

  • View
    12

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

Familjesamverkan

Delaktighet

Samarbete

Bemötande

Kvalitet

Arbetsrapport 2014:12

Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra

samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten

Roger Larsson

Page 2: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och
Page 3: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra

samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten

Roger Larsson

Page 4: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

Arbetsrapport 2014:12

FoU Välfärd – Region Gävleborg

Layout: Gunilla Bloom Lundqvist

Page 5: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ......................................................................................................... 3

SAMMANFATTNING .................................................................................................................. 5

BAKGRUND ............................................................................................................................. 6

Regeringens ANDT-strategi ............................................................................................. 6

ANDT-arbetet i Gävleborgs län ........................................................................................ 6

Sveriges kommuner och Landstings (SKL) uppdrag ........................................................ 7

En nationell överblick ....................................................................................................... 8

UTVECKLINGSARBETET I GÄVLEBORG ....................................................................................... 9

Utvecklingsarbetets start .................................................................................................. 9

Socialtjänst Gävle ............................................................................................................ 9

Målsättning ...................................................................................................................... 9

Arbetssätt .......................................................................................................................10

Organisation ...................................................................................................................10

KARTLÄGGNINGEN .................................................................................................................12

Utdrag från kartläggningen ..............................................................................................12

UTBILDNINGSSATSNINGEN ......................................................................................................14

Deltagarnas kommentarer och önskemål ........................................................................15

Utvärdering av utbildningen ............................................................................................15

ARBETSGRUPPEN ...................................................................................................................16

Arbetsgruppens tankar om den interna samverkan, som den såg ut innan arbetet påbörjats .........................................................................................................................16

Inspiration till förslaget ....................................................................................................16

RFHL:s deltagande i arbetet ...........................................................................................17

KORT SAMMANFATTNING AV AKTUELL PROBLEMBILD .................................................................18

ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN ....................................................20

Vid anmälan/ansökan .....................................................................................................20

Vid hembesök .................................................................................................................20

Vid ett planerat första besök ...........................................................................................21

Om en individ/familj redan är aktuell inom någon arbetsgrupp ........................................21

SAMORDNAD FAMILJEPLAN (SFP) ...........................................................................................22

SFP-modellens flöde .......................................................................................................22

ARBETSGRUPPENS ÖVRIGA FÖRSLAG TILL UTVECKLAD SAMVERKAN ..........................................25

Föräldra- barncoacher ....................................................................................................25

Samverkan inom familjebehandlingen/beroendevården ..................................................25

Andra utvecklingsområden inom Socialtjänst Gävle ........................................................26

FÖRVÄNTADE VINSTER MED EN FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN MELLAN

ARBETSGRUPPERNA/ENHETERNA ............................................................................................27

Vinster ur ett familjeperspektiv ........................................................................................27

Vinster ur ett socialarbetarperspektiv ..............................................................................27

Värdegrunden som utgångspunkt ...................................................................................27

IMPLEMENTERING AV MODELL FÖR UTVECKLAD SAMVERKAN .....................................................28

UPPFÖLJNING AV ARBETET .....................................................................................................31

Vad händer nu? ..............................................................................................................31

Page 6: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

4

REFERENSER .........................................................................................................................32

BILAGA 1. SAMORDNAD FAMILJEPLAN ................................................................................33

Page 7: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

5

Sammanfattning

Under perioden augusti 2013 till maj 2014 pågick ett utvecklingsarbete inom Gävles social-

tjänst. Detta arbete, som kommer att beskrivas i denna arbetsrapport, ledde fram till ett förslag

till en utvecklad samverkan mellan socialtjänstens enheter och hur socialtjänstens medar-

betare kan använda sig av varandras kompetens under ärendegången från att en familj aktu-

aliseras inom socialtjänsten till att ärendet avslutas.

En del i detta förslag till utvecklad samverkan kom att bestå i en rekommendation att an-

vända sig av det nyskapade dokument/arbetsmodellen ”Samordnad Familjeplan” (SFP), där

hela familjen tillsammans med aktuella representanter från olika arbetsgrupper inom social-

tjänsten, sammanställer en gemensam plan för hur de tillsammans ska stödja familjen på bästa

möjliga sätt under den tid de är aktuella inom socialtjänsten.

Page 8: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

6

Bakgrund

Barn som lever i familjer med missbruk har ofta en utsatt vardag och löper risk att själva ut-

veckla ohälsa och missbruk. Dessa barn upptäcks ofta för sent och får sällan den hjälp de

skulle behöva i tid. Ett väl fungerande samspel i familjen är den viktigaste skyddsfaktorn som

kan förebygga utvecklingen av problem för barnen senare i livet, oavsett förälderns eventuella

egna missbruk (Socialstyrelsen 2012b, SKL 2012).

I Socialtjänstlagen betonas även att stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med

hemmet. Såväl barn som föräldrar ska göras delaktiga i utredningen. Ett bra samarbete med

barnet och föräldrarna, är dessutom avgörande för om insatser över huvud taget kan komma

till stånd, tas emot och få avsedd effekt (Socialstyrelsen 2012b, Widerlöv 2014).

Regeringens ANDT-strategi

År 2010 antog regeringen för första gången en samlad strategi för Alkohol- Narkotika- Dop-

nings- och Tobakspolitiken (prop. 2010/11:47). Riksdagen antog därefter en samlad nationell

ANDT-strategi, som sträcker sig under åren 2011–2015 där samverkan är prioriterad på alla

nivåer, både inom EU, nationellt, regionalt och lokalt. Med denna femåriga strategi ville

regeringen öka förutsättningarna till långsiktighet, ökad samordning och samverkan mellan

myndigheter och andra aktörer. Det är regeringens uppfattning att samverkan mellan det

hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande, behandlande och rehabiliterande områdena

bör förstärkas.

Ett prioriterat mål under strategiperioden är att barn i familjer med missbruk, psykisk sjuk-

dom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Stödet ska utgå från

barnets egna förutsättningar och behov. En viktig ingång för att nå dessa barn, är genom deras

föräldrar, som ofta är kända inom missbruks- och beroendevården.

För att stödja barnen behöver barn- och föräldraperspektivet förstärkas i den vård som

kommuner och landsting erbjuder. Syftet är att föräldrarna, oavsett om de har vårdnad om

barnen eller ej, får möjlighet att stärka sitt föräldraskap och att barnens behov uppmärksam-

mas.

ANDT-arbetet i Gävleborgs län

Under 2014 antogs i Gävleborg även en regional ANDT-strategi, som gäller till 2015. Syftet

med denna strategi är att bygga en gemensam plattform för ett samlat agerande på länsnivå,

tydliggöra rollerna i det förebyggande ANDT-arbetet, samt konkretisera och stärka samverkan

och effekterna av genomförda insatser.

Det arbete som beskrivs i denna arbetsrapport ingår i Gävleborgs ANDT-arbete mål 2, där

målet är att skydda barn mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller

tobak. Bland de insatser som beskrivs under detta mål ingår stöd till föräldrar med missbruks-

problematik (Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg & Polis-

myndigheten i Gävleborgs län 2014).

Page 9: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

7

Sveriges kommuner och Landstings (SKL) uppdrag

SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och

regioner.

Med utgångspunkt från huvudmännens efterfrågan av nationellt stöd för att utveckla sitt ar-

bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-

tika-, dopnings- och tobakspolitiken, har staten och SKL sedan 2008 ingått årliga överens-

kommelser om stöd till utveckling av en mer evidensbaserad missbruks- och beroendevård

och uppbyggnad av en långsiktig struktur för kunskapsförsörjning inom både socialtjänst och

hälso- och sjukvård. Utvecklingsarbetet har fått namnet Kunskap till Praktik och ingår sedan

2011 i en bredare överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik, vilken omfattar

flera av socialtjänstens områden, bl.a. i syfte att stärka barn- och föräldraperspektivet i miss-

bruks- och beroendevården. Tanken med det nationella stödet är att ge huvudmännen förut-

sättningar att, efter projekttidens slut, själva ansvara för sitt fortsatta utvecklingsarbete inom

området.

Med utgångspunkt från detta genomförde SKL en nationell kartläggning under en vecka i

september 2012. Vuxna som var inskrivna i någon form av beroendevård tillfrågades. Genom

denna kartläggning nåddes 2446 föräldrar med minderåriga barn, som var 3851 till antalet.

Som exempel framgick att bara 40 % av föräldrarna fått prata om sitt föräldraskap, 32 % var

oroliga för sina barn och att endast 26 % av barnen fick stöd (SKL 2013).

Resultatet från kartläggningen ledde till att en nationell fördjupningsutbildning togs fram, i

syfte att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks och beroendevården. En

grundtanke med utbildningen är att se över och utarbeta rutiner för vården, både inom hälso-

och sjukvården och inom kommunerna. Här upptäcktes ett tydligt utvecklingsområde, att ut-

veckla samverkan inom socialtjänsten mellan de som arbetar med barn respektive deras för-

äldrar, som inte sällan har en missbruksproblematik.

Som ett led i överenskommelsen mellan staten och SKL från 2011, om stöd till utveckling

av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården, som utgår från

den samlade ANDT-strategin, beslutade SKL under 2013 att även ge stimulansmedel till ut-

vecklingen av samverkan inom socialtjänsten, mellan de som arbetar med placerade barn och

de som arbetar med deras (ofta missbrukande) föräldrar. Socialstyrelsen, som också de har ett

uppdrag från staten att arbeta med frågan, valde att arbeta med fem pilotkommuner för ut-

veckling av den interna samverkan, varav Sandvikens kommun är en. SKL valde att gå ut

med en inbjudan brett i landet, i alla län som anser arbetet vara angeläget. I slutändan kom 46

kommuner och 3 stadsdelar att ingå i arbetet.

SKL avsåg att använda sig av redan etablerade stödstrukturer i länen, för att hjälpa pilot-

kommunerna i processen med att förbättra sin interna samverkan. Därav stimulerades samver-

kan mellan länens processledare för Kunskap till praktik, som har till uppgift att stödja ut-

vecklingen av missbruks- och beroendevården och/eller stödja utvecklingen av ett förstärkt

barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården, samt utvecklingsledarna för

barn och unga, med uppgift att stödja utvecklingen inom kommunerna runt placerade barn.

Båda dessa uppdrag är kopplade till var sin styrgrupp i länet.

Page 10: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

8

En nationell överblick

I syfte skapa en överblick över alla de utvecklingsarbeten som tangerar området önskade SKL

att alla län som tänkte arbeta med frågan skulle beskriva det egna länets utvecklingsarbete. De

beskrivningar som inkom sammanställdes i en pedagogisk karta över Sverige, både av SKL

och av Nationellt Kunskapscenter Anhöriga (NKA). På dessa kartor kan besökaren klicka sig

in på olika län och olika kommuner, för att ta del av beskrivningar av de utvecklingsarbeten

som pågår, när det gäller insatser för barn i familjer med missbruk inom de olika projekten

som stöds av Socialstyrelsen, SKL och Folkhälsoinstitutet (FHI) (se referens, webb-länkar).

Page 11: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

9

Utvecklingsarbetet i Gävleborg

Utvecklingsarbetets start

Under våren 2013 tillfrågades socialcheferna i Gävleborgs kommuner, om de önskade delta i

ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla samverkan mellan anställda inom socialtjänsten som

arbetar med barn som är föremål för placering och/eller andra omfattande insatser, och de som

arbetar med barnens ofta missbrukande föräldrar. Gävle kommun anmälde sitt intresse att

delta.

Socialtjänst Gävle

Socialtjänst Gävle är uppdelad i två fristående enheter med var sin enhetschef; Biståndsen-

heten och Familjeenheten. Båda har reception/mottagning i centrala Gävle, ca 300 meter ifrån

varandra. Båda enheterna har såväl myndighetsutövning som stöd och behandlingsinsatser,

inklusive viss dygnetruntvård.

Inom Familjeenheten är målgruppen barn/ungdomar och deras familjer. Enheten har tretton

specialiserade fristående verksamheter som leds av nio förstalinjechefer (några chefer ansva-

rar för två verksamheter.)

Inom Biståndsenheten är målgruppen vuxna personer över 18 år. Enheten erbjuder hjälp

bland annat inom områdena missbruks- beroendeproblematik, försörjningsstöd, bostadspro-

blem, behov av socialt stöd samt mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Biståndsen-

heten har nio specialiserade verksamheter som leds av sex förstalinjechefer. Även här före-

kommer att en chef ansvarar för två verksamheter. En relativt ung verksamhet, som startade i

januari 2013, är Unga Vuxna. Denna arbetsgrupp vänder sig till personer mellan 18–25 år och

hanterar såväl försörjningsstöd som utredning i fråga om vård och behandling. Unga Vuxna

har även en behandlingsdel är kopplad till sig, ”Kompassen”, som förutom sin ordinarie mål-

grupp även erbjuder samtal och beroendevård till ungdomar 15–17 år, men som då är kopplat

till Familjeenhetens uppdrag. Sammantaget gör detta verksamheten unik i den för övrigt spe-

cialiserade socialtjänsten.

Målsättning

Socialtjänst Gävle gav följande beskrivning av det tänkta utvecklingsarbetets målsättning:

Att socialtjänstens interna samverkan för att stödja föräldraskapet för barn och

ungdomar som är aktuella för omfattande öppenvårdsinsatser eller placeringar ut-

vecklas.

Att genom utarbetande av gemensamma mål och rutiner skapa en långsiktig struktur

i arbetet med målgruppen.

Att bygga upp ett fungerande nätverk för barn och föräldrastöd inom kommunen.

Att kvalitetssäkra stödet till föräldrar och barn.

Page 12: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

10

Arbetssätt

För att nå denna målsättning önskade enhetscheferna att en kartläggning och analys av pro-

blembilden gjordes, samt att en arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänsten

med bl.a. kartläggningen som underlag ska presentera ett förslag till handlingsplan för arbetet,

innehållande gemensamma målformuleringar, rutiner och varaktiga strukturer hur arbetet kan

bibehållas och utvecklas.

Tidsramen för arbetet var att förslaget från arbetsgruppen ska presenteras inför sommaren

2014, samt att en ledningsdiskusison gällande en utvecklad samverkan inom socialtjänsten

ska ske under hösten 2014.

Figur 1. Utvecklingsarbetets process i kronologisk ordning.

Organisation

Vid det första mötet med enhetscheferna beslutades att dessa två, tillsammans med processle-

daren för KtP (föräldrastöd/missbruk o beroende) och utvecklingsledaren för placerade barn,

skulle utgöra styrgrupp för utvecklingsarbetet, som fick arbetsnamnet ”Föräldrastödssamver-

kan”.

En arbetsgrupp bestående av 10 personer (alla kvinnor), fem från vardera enhet, tillsattes.

När enhetscheferna gick ut med en förfrågan till respektive enhet om deltagande i arbetsgrup-

pen, kunde de konstatera att det fanns ett stort intresse, vilket medförde att det inte förelåg

några problem att få ett brett deltagande i arbetsgruppen.

Biståndsenheten representerades av: Vuxenteamet (utredning vuxna missbrukare),

Hemstagården (HVB för vuxna med missbruksproblematik), Hemsta öppenvård,

Försörjningsstöd, Unga Vuxna (18–25 år).

Familjeenheten representerades av: Familjebehandlingen (två deltagare), Utrednings-

grupp barn, Familjehemsgruppen, Grinden (Barnstödsgrupp).

Då utvecklingsarbetet redan inledningsvis tänkt inkludera brukarperspektivet i arbetet kon-

taktades RFHL (inkl. Quinnoqulan), vilka sedan bistod arbetet med sina erfarenheter, som re-

ferensgrupp.

SKL som samordnar utvecklingsarbetet på nationell nivå önskade en fortlöpande rapporte-

ring från Processledaren och Utvecklingsledaren.

Page 13: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

11

Figur 2. Utvecklingsarbetets organisation.

Page 14: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

12

Kartläggningen

En kartläggning av socialtjänstens interna samverkan, samt dess arbete med målgruppen, ge-

nomfördes under början på 2014 som inledning av utvecklingsarbetet, vilken kom att få nam-

net ”Vilket stöd får föräldrar med missbruks-/beroendeproblematik?”

Kartläggningen var tänkt att omfatta 20 intervjuer, men kom i slutändan att bestå av 16 in-

tervjuer, fördelat lika mellan chefer och personal.

Figur 3. Fördelning av intervjuerna i kartläggningen.

Utdrag från kartläggningen

Kartläggningen, som sammanställdes till arbetsrapporten ”Vilket stöd får föräldrar med miss-

bruks/beroendeproblematik?” (Markstedt 2014), lyfter bland annat fram:

I en specialiserad verksamhet (vilket Gävles socialtjänst är) krävs en hög grad av

samarbete för att möta upp klienterna/familjernas komplexa behov av hjälp och stöd.

I Gävle finns tendenser att ingen handläggare tar ansvar för helheten. Detta p.g.a.

otydliga och rigida gränsdragningar mellan verksamheter, samt bristande struktur i

samarbetet.

Det finns (minst) två ingångar till socialtjänsten. Båda enheternas ingångar arbetar

med vuxna, vilka ofta är föräldrar, vilket gör att det kan vara svårt för den enskilde

att hamna rätt i systemet.

Det finns rutiner för det vardagliga arbetet i alla verksamheter, men de är inte alltid

skriftliga och inte heller helt samstämmiga. Det pågår ett arbete med en förvalt-

ningshandbok, vilket troligt kommer att förbättra detta.

De rutiner som finns kan upplevas som hinder för samverkan, då den anställde ofta

”bara” gör det som står i rutinen i stället för att se helheten.

Personalen känner inte hela sin organisation, utan oftast bara sin egen enhet. Nyan-

ställd personal bör därför få introduktion över enhetsgränserna.

Samverkan är ofta individbunden. En utarbetad rutin saknas för detta och. Persona-

len önskar en mer öppen socialtjänst, samt att arbetet runt familjer sker i team.

Biståndsenheten behöver mer kunskap om familjearbete och Familjeenheten be-

höver mer kunskap om missbruks- och beroendefrågor.

Page 15: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

13

Föräldrar som har kontakt med socialtjänsten har ett behov att få prata om sitt

föräldraskap och få stöd i sin föräldraroll.

Socialtjänsten missar ofta papporna till barnen som blir aktuella inom socialtjänsten,

framförallt om de ej är vårdnadshavare till barnen.

Page 16: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

14

Utbildningssatsningen

Den utbildning som man i Gävle beslutade att genomföra, var

SKL:s nationella fördjupningsutbildning ”Att stärka barn- och

föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården”. Den ut-

bildningen består av 13 föreläsningsfilmer, samt ett komplette-

rande arbetsmaterial med olika diskussionsfrågor utifrån det

ämne som filmen handlar om. (SKL 2012). De teman utbild-

ningen hanterar är:

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och

skydd.

Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks-

och beroendevården.

Psykologiska behov för utveckling och hälsa hos

mindre barn och tonåringar.

Att som barn växa upp med missbrukande föräldrar.

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga.

Motiverande samtal – MI i samtalet med föräldrar med missbruk och beroende.

Att ta upp frågan med föräldrar

Checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller bero-

ende.

Hur kan föräldrar tillgodose barns behov?

Föräldrar på distans.

Samlade erfarenheter av att vara förälder i missbruk.

Anmälningsskyldigheten och socialtjänstens utredning om barns behov.

Utbildningen genomfördes under februari – april 2014 och avsnitten fördelades till 3 hel-

dagar, en heldag per månad. Den tillgängliga lokal som enhetscheferna bedömde som lämp-

lig, kunde ta emot ca 30 personer.

Enhetscheferna beslutade att 80 personer skulle gå utbildningen, vilket innebar tre utbild-

ningsomgångar med 25–30 personer i varje. Ett tydligt önskemål från enhetscheferna var att

utbildningen skulle prioriteras av både personal och chefer, då syftet är vidare än att bara för-

kovra sig. Att även cheferna uppmanades att prioritera utbildningen var tänkt att sända en

tydlig signal till övriga deltagare att detta är en prioriterad fråga. 76 personer kom att påbörja

utbildningen och 60 personer fullföljde den (var med på alla dagar). Av de som deltog fanns

bl.a. utredare, behandlare, stödpersonal, gruppchefer samt en av enhetscheferna. De chefer

som deltog, kom alla från Familjeenheten.

Page 17: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

15

Det var deltagarna i utvecklingsarbetets arbetsgrupp som fick till uppgift att agera kursle-

dare, vilket innebar att se till att kursdeltagarna fick se rätt filmer, samt att rätt frågor diskute-

rades. Ett initialt stöd gavs av processledaren, som även hjälpte till med det administrativa ar-

betet runt utbildningen, som mottagande av anmälningar, uppdelande av diskussionsgrupper,

sammanställande av deltagarnas kommentarer i diskussionsgruppernas arbetshäften, kursut-

värdering, samt utfärdande av kursintyg till de som genomgått hela utbildningen.

Deltagarnas kommentarer och önskemål

Under utbildningen fick deltagarna gemensamma arbetshäften för att skriva det som kom

fram i gruppdiskussionerna, som sedan skulle lämnas in till kursledaren. Det som bl.a.

framkom var:

Det måste finnas tydliga rutiner för samverkan.

Gemensamma (biståndsenhetens personal och familjeenhetens personal) hembesök

och besök i gemensamma ärenden.

Samplanering av utredningar och insatser i gemensamma ärenden.

I syfte att lära känna sin organisation önskas en ökad möjlighet till auskultation på

varandras enheter, arbetsplatser.

Det måste finnas ett utvecklat familje- och föräldraperspektiv i hela socialtjänsten,

även hos dem som arbetar med olika typer av insatser.

En tydlig styrning från ledningen önskas, med fokus på samverkan.

Fler gemensamma utbildningar, för att ge möjlighet till dialog med kollegor från

andra arbetsplatser.

Stödet till missbrukande föräldrar, med fokus på just föräldraskapet, måste utveck-

las.

Ett ökat brukarinflytande önskas inom socialtjänsten.

Utvärdering av utbildningen

Efter avslutad utbildning genomfördes en utvärdering, vilken i stort visade att flertalet delta-

gare (av de 45 personer som svarat) ansåg att utbildningen i sig höll en relativt låg kunskaps-

nivå. En anledning till detta kan vara att de flesta deltagare var erfarna socialarbetare.

Det deltagarna lyfte fram som den stora nyttan med utbildningen, var den gav möjlighet att

träffa kollegor från organisationen och diskutera gemensamma frågor utifrån olika perspektiv.

Detta var något som lyftes fram på olika sätt genom hela utvecklingsarbetet, och som även

efterfrågats framåt.

De som av olika anledningar inte fullföljde utbildningsomgången har informerats om möj-

ligheten att ta del av filmerna i efterhand. De som inte fick möjlighet att delta i utbildningen

denna gång har möjlighet till detta i efterhand då Socialtjänst Gävle nu har flera möjliga

kursledare att använda sig av.

Page 18: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

16

Arbetsgruppen

Arbetsgruppen träffades en gång i månaden, totalt 6 tillfällen, mellan november 2013 – maj

2014. Uppdraget från styrgruppen var:

Processa fram ett förslag till utvecklad samverkan och presentera detta för styrgrup-

pen inför sommaren 2014.

Agera kursledare i fördjupningsutbildningen ”Förstärkt barn- och föräldraperspektiv

i missbruks- och beroendevården”.

Arbetsgruppens sammankomster ägde rum i FoU Välfärds lokaler och sammankallande var

processledaren för KtP, som även iordninggjorde en dagordning och dokumenterade alla mö-

ten.

Arbetsgruppens tankar om den interna samverkan, som den såg ut innan arbetet påbörjats

Hela socialtjänsten är specialiserad, vilket gör de anställda duktiga på sina uppgifter.

Men samtidigt finns det ett tydligt ”stuprörstänk” inom organisationen, vilket gör det

svårt att komma åt varandras kompetens samt samordna utredningar och insatser.

I de fall samverkan sker är den oftast ”individbunden”, d.v.s. att man arbetar med

den som man arbetat med tidigare, vilket missgynnar nyanställda och ger en ojämn

socialtjänst.

Det finns ett behov av att utveckla alla arbetsgrupper inom socialtjänsten till att ha

ett familjeperspektiv.

Samverkan kan bl.a. hindras av tidsbrist, personalomsättning, omorganisationer, att

personalen inte känner till vad ”den andra” enheten gör, eller att klienten motsätter

sig samverkan.

Inspiration till förslaget

Fyra grundpelare som inspirerat arbetsgruppen till detta förslag till utvecklad samverkan har

varit:

Arbetsgruppen diskussioner runt egna erfarenheter av samverkan, bl.a. via fallbe-

skrivningar.

Kursdeltagarnas anteckningar från SKLs fördjupningsutbildning.

Den kartläggning som genomfördes, samt

Referensgruppens deltagande och feedback.

En tidig tanke arbetsgruppen hade var att göra ett studiebesök i Tyresö kommun, vars social-

tjänsts struktur påminner om Gävles och där de har en väl utvecklad samverkan mellan enhet-

erna. Men detta lyckades man inte få till stånd inom ramen för detta arbete, då den tillfrågade

kommunen inte hade möjlighet att ta emot besök innan sommaren. Under arbetets gång fram-

kom dock att flera från Gävle redan varit i Tyresö på studiebesök, erfarenheter som lades till

de diskussioner som fördes i detta forum. En annan kommuns inspirerande utvecklingsarbete

Page 19: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

17

är Sandvikens kommuns socialtjänst, som tidigare nämnts är en av Socialstyrelsens pilot-

kommuner, som utvecklat en arbetsmodell som de kallar för ”tillfälliga team”, men som med

anledning av tidsbrist inte heller besöktes. Information om detta utvecklingsarbete finns att

finna på den tidigare nämnda pedagogiska kartan, NKAs hemsida (se referens, Webb-länkar).

Arbetsgruppens deltagare tilldelades två skrifter av processledaren, utgivna av Socialstyrel-

sen:

”Föräldraskap och missbruk”, som belyser ämnet i syfte att underlätta för läsaren att

ta upp föräldraskap och samtala med föräldern om barnens situation i utredning eller

behandling.

”Om Implementering”, vilken som titeln antyder, handlar om vad användaren måste

tänka på och vilka steg som måste tas, för att en metod ska implementeras i arbetet.

Processledaren och utvecklingsledaren deltog även vid flertalet sammankomster på SKL, till-

sammans med kollegor från övriga landet, vilka arbetade med liknande utvecklingsarbeten.

Syftet med sammankomsterna var att ge möjlighet att dela med sig av andras arbeten, samt få

input i form av olika föreläsare. Vid ett tillfälle var även enhetscheferna medbjudna, vilket

uppskattades av dessa.

RFHL:s deltagande i arbetet

För att få ett brukarperspektiv på arbetet bjöds två representanter från RFHL in till ett arbets-

gruppsmöte, en man och en kvinna (som även är engagerad i Quinnoqulan i Gävle), vilka be-

rättade om sina egna erfarenheter av socialtjänsten och som även fick del av en kortfattad re-

dovisning av den kartläggning som gjorts, samt beskrivning av hur arbetsgruppen tänkt runt

en utvecklad samverkan.

Precis som både SKL (2012), Socialstyrelsen (2012b) och Widerlöv (2014) konstaterat,

önskar referensgruppen att personal inom socialtjänsten måste börja våga fråga om missbruk,

då de annars inte kan erbjuda den hjälp, som föräldern faktiskt behöver. De bekräftar även det

som kartläggningen (Markstedt 2014) visat, att pappa-perspektivet måste lyftas fram mer än

idag. För mycket ansvar läggs idag på mamman, trots egna stora svårigheter, och för mycket

”hänsyn” tas till pappans svårigheter, trots att dessa två kan ha samma problemtyngd Som ett

exempel kontaktas aldrig pappan om barnet är placerat, om pappan inte har delad vårdnad.

Men oftast kontaktas mamman om situationen är den omvända med frågan ”varför fungerar

inte umgänget?”, vilket kan upplevas som att socialarbetaren skuldbelägger mamman. Repre-

sentanterna, som ville betona att samverkan måste förbättras för att ge familjerna bättre stöd

och vård, var nöjda med hur det presenterade förslaget var tänkt.

I slutet av processen, innan det färdiga förslaget var tänkt att skickas till enhetscheferna,

önskades även en genomläsning och feedback på förslaget av representanterna från RFHL.

Men vid detta tillfälle hade de tyvärr ingen möjlighet att hinna ge några synpunkter.

Page 20: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

18

Kort sammanfattning av aktuell problembild

Med utgångspunkt från enhetschefernas projektbeskrivning, projektarbetsgruppens resone-

mang, resultatet från den kartläggning som gjorts, samt kommentarer från den dokumentation

som fördes under den utbildningssatsning som gjordes i samband med detta utvecklingsar-

bete, ges här en kortfattad beskrivning av problembilden.

Socialtjänst Gävles uppdelning i två enheter, med dess specialiserade arbetsgrupper har bi-

dragit till att personalen generellt sett är mycket kompetenta i det de gör, men det har även in-

neburit tydliga ”stuprör” i organisationen, stuprör som gör det svårt att förstå varandras orga-

nisation, svårt att komma åt varandras kompetens och svårt att samordna utredningar och

eventuella insatser. I de fall det finns skriftliga rutiner kan dessa ibland upplevas som hinder

för samverkan, då de tydliggör gränsdragningarna mellan arbetsgrupperna, vad som ska göras

och vad som inte måste göras. Denna ”gräns” kan upplevas vara svår att kliva över, framför

allt i en slimmad organisation där tid är en hårdvara. I de fall samverkan sker, upplevs den

som individbunden, d.v.s. att man gärna samarbetar med de som man brukar samarbeta med.

Då blir det ofta bra för familjen/individen, men det skapar samtidigt en svårighet för de som

inte har dessa upparbetade samverkanskontakter, bl.a. för nyanställda, vilket ger en ojämn

kvalité på det som socialtjänsten kan erbjuda. Bekymmer med samverkan är inte bara något

som personalen på ”golvet” upplever, då även mellanchefer saknar ett strukturerat teamarbete

och efterlyser ett utökat chefssamarbete.

Några tydliga utvecklingsområden som framträder är:

Det saknas rutiner för samverkan mellan enheterna, mellan olika handläggare/

utredare, chefer, men även mellan de som arbetar med insatser, t.ex. behandlare.

Uppdelningen i två enheter och bristen på samverkan dem emellan gör att många

saknar känslan av att det är en socialtjänst.

Hela socialtjänsten behöver tänka i ett familjeperspektiv, snarare än ett

individperspektiv.

Det sker en ständig personalomsättning och omorganisationer inom respektive

enhet.

Personalen har inte tillräckliga kunskaper om varandras arbetsområden och ansvar,

vilket gör det svårt att främja en nödvändig kunskapsöverförning mellan arbetsgrup-

perna/enheterna.

Klienter som motsätter sig kontakt med handläggare, arbetsgrupper, enheter innebär

tydliga utmaningar för arbetet och samverkan.

Personalens tidsbrist.

Arbetsformer i syfte att stödja föräldrar, vars barn blivit placerade, saknas.

Brister i kunskap om missbruk/beroendefrågor inom familjeenheten.

Brister i kunskap om föräldraskap och barnperspektivet inom Biståndsenheten.

En ideologisk samsyn kring missbruk/beroende och föräldraskap saknas.

Brister i kunskapen om ”Hur stödja missbrukande föräldrar”.

Page 21: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

19

Vad som ändock upplevs positivt i denna sammanställning är personalens medvetenhet, att

problem beskrivs som problem, samt att en stark önskan om förändring och förbättring

präglar hela förvaltningen, på alla nivåer.

Page 22: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

20

Arbetsgruppens förslag till förbättrad samverkan

Här kommer nu en beskrivning av det förslag till rutin för förbättrad samverkan inom Social-

tjänst Gävle, som arbetsgruppen för utvecklingsarbetet processat fram.

Vid anmälan/ansökan

När en familj blir aktuell inom biståndsenhetens eller familjeenhetens mottagningsgrupper,

via ansökan eller anmälan, ska den handläggare som tar emot informationen göra en för-

handsbedömning. I denna förhandsbedömning ska:

handläggaren som arbetar på familjeenheten, förutom de frågor som vanligtvis ställs,

undersöka om det förekommer missbruk/beroende i familjebilden. Detta kan för-

slagsvis ske via screeninginstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorders Identifica-

tion Test), vilket då ”kvalitetssäkrat” vilka frågor som ställts;

handläggaren som arbetar på biståndsenheten, förutom de frågor som vanligtvis

ställs, ställa frågor om föräldraskap, inklusive eventuellt umgänge med barn som

föräldern inte har vårdnad om, eventuella ”bonusbarn”, kontakt med den andre för-

äldern, förslagsvis använda sig av en nätverkskarta för att kartlägga nätverket;

Vid ev. hänvisning bör den handläggare som tagit emot informationen aktivt försöka

följa den det gäller, till den arbetsgrupp som kan hantera ärendet. På detta sätt fångar

socialtjänsten upp de som är hjälpsökande, men inte har förmåga att själv söka hjälp.

Om beröringspunkter finns, alternativt att familjen redan är aktuell på den ”andra” enheten,

ska handläggaren omedelbart kontakta den andra enhetens mottagningsgrupp, alternativt

eventuell handläggare, för inledande av samverkan.

Vid hembesök

Om den som anmälan gäller inte är hjälpsökande och ovillig att komma till socialtjänstens lo-

kaler, diskuteras om ett hembesök istället kan genomföras. Om ett hembesök ska genomföras,

och det finns beröringspunkter inom båda enheterna, planeras detta tillsammans av mottag-

ningsgrupperna på båda enheterna.

Vid hembesöket ska handläggare från båda enheterna alltid finnas med, för att ge möjlighet

att informera familjen om vilken hjälp som går att erhållas på frivillig väg. Hur ärendet hante-

ras efter detta beslutas därefter enligt familjernas behov och gängse lagstiftning, men här kan

alltså familjen bli aktuell för utredning inom båda enheterna.

Om familjen är hjälpsökande kan ett gemensamt besök på socialtjänstens lokaler planeras.

Familjen erbjuds då en ”Samordnad Familjeplan”. Samordnad Familjeplan, eller SFP som den

även kallas, kommer att beskrivas närmare lite längre fram i texten.

Page 23: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

21

Vid ett planerat första besök

Om det vid aktualiseringstillfället framkommer att familjen kan vara i behov av insatser från

flera arbetsgrupper inom socialtjänst Gävle, ska representant från de andra arbetsgrupperna

bjudas in till ett gemensamt första besök med familjen.

Under besöket ska handläggarna från båda enheterna ges möjlighet att informera familjen

om vilken hjälp som går att erhålla inom socialtjänsten. Om familjen önskar hjälp från minst

två arbetsgrupper, erbjuds de en Samordnad Familjeplan.

Om en individ/familj redan är aktuell inom någon arbetsgrupp

Om behov av insatser från flera arbetsgrupper uppstår under ett redan pågående ärende, ska

individen/familjen informeras om möjligheten till en Samordnad Familjeplan. Om ett intresse

för detta uppstår, sker arbetet ske enligt en ”SFP- rutin”.

Figur 4. Illustrerar flödet i den utvecklade samverkan.

Page 24: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

22

Samordnad Familjeplan (SFP)

Framtagandet av denna modell är tydligt inspirerad av Samordnad Individuell Plan (SIP), vil-

ket är en lagstyrd modell för samverkan mellan kommun och Landsting, i de fall ett vårdbe-

hov bedöms sträcka sig över myndighetsgränserna. Till skillnad från SIP är ”SFP” tänkt att

användas inom socialtjänsten (kommunen), med syftet att förflytta det vanligtvis rådande in-

dividperspektivet, till ett familjeperspektiv.

En SFP ersätter inte ordinarie utredningsdokument eller vårdplaner, utan ska ses som ett

kompletterande dokument, där familjen och representanter från olika arbetsgrupper sitter ned

vid samma tillfälle och kommer överens om en samordning av socialtjänstens utredningar och

insatser.

En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen, har eller är i behov av in-

satser från flera enheter inom socialtjänsten. En SFP kan även innefatta andra viktiga myndig-

heter, till exempel försäkringskassan, skolan, omvårdnadsförvaltningen o.s.v. Andra handläg-

gare, från övriga delar av kommunen, kan alltså med fördel bjudas in att delta in och kom-

plettera den samordnade planen.

Om familjens behov av hjälp/stöd/vård även innefattar insatser från Landstinget, ska en SIP

initieras istället för en SFP.

Målsättningen med SFP, förutom familjens ökade delaktighet i sin egen planering, är att ut-

redningar och erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för

att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver, när de behöver

det.

SFP-modellens flöde

Om familjen accepterar att en samordning av insatserna ska göras, sker detta efter följande

SFP-flöde.

1. Identifiering: Ett behov om samordning av insatser identifieras av någon handläggare

inom organisationen, som informerar den/de vuxna om SFP, samt vad detta skulle

kunna innebära för familjen. Om samtycke till att inleda ett SFP-arbete ges, invente-

rar de tillsammans (socialarbetaren och familjen) vilka personer/funktioner som är

viktiga för familjen och som därför bör vara delaktiga i planen.

2. Sammankallande av deltagare: Den som identifierat familjens behov av SFP ansva-

rar även för initierandet och sammankallandet av deltagare och samordning av det

första SFP-mötet. I samråd med vårdnadshavare sammankallas familjen, tillsammans

med aktuella handläggare och ev. utförare inom socialtjänsten, samt övriga i kom-

munen.

Om någon i familjen bedöms vara i behov av en kontakt med en specifik arbets-

grupp inom socialtjänsten, riktas en ansökan om detta med hjälp av SFP-samordna-

ren, för att möjliggöra att även representant från denna grupp kan närvara.

Den arbetsgrupp som bjuds in till en SFP ska delta, så långt det är möjligt. Det är

viktigt här att inte begränsa deltagandet till att endast gälla handläggare på enheterna,

utan att det även bör inkludera andra, för familjen viktiga utförare.

Page 25: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

23

3. SFP-mötet: Målsättningen ska vara att en samordnad plan för familjen, ska samman-

ställas skyndsamt, men senast inom en månad efter det att behovet upptäckts.

En ansvarig handläggare för SFP utses av deltagarna. Planering av stöd och hjälp

för alla familjemedlemmar ska dokumenteras i ett gemensamt dokument. I dokumen-

tet ska beskrivas:

– Var inom socialtjänsten/kommunen, familjemedlemmarna är aktuella idag.

– Familjens beskrivning av aktuell situation/problem och resurser.

– Familjens beskrivning av vad de anser sig behöva för typ av hjälp.

– Respektive arbetsgrupp ska beskriva vad de redan vet om familjen, samt på vilket

sätt familjen kan få del av de insatser de önskar (var ska de ansöka om detta, be-

skrivning av vad som behöver utredas innan eventuell insats kan erbjudas, samt ut-

redningstid).

– En tydlig planering för barnen och de vuxna görs, med mål, tänkta insatser, när

planen ska följas upp samt vem som är ansvarig för vilken insats.

– Det ska även framgå om eventuella frågeställningar ska lyftas till övergripande

chefer, och när i så fall detta ska ske.

– Vilka som deltagit i SFP-arbetet.

– När en SFP-uppföljning ska göras.

Det är ett gemensamt ansvar för alla deltagarna i SFP-arbetet att meddela eventuella

avvikelser från planen. Detta ska skyndsamt meddelas ansvarig SFP-samordnare, som

vid behov sammankallar till nytt SFP-möte.

4. Insatser alt utredning initieras: De behov av utredning alt insatser som framkommit

under SFP-mötet ska initieras skyndsamt. I detta steg påbörjas insatser och ev. ytter-

ligare utredningar från de olika arbetsgrupperna, enligt vad som överenskommits på

SFP-mötet.

Det är viktigt att poängtera att utredningsprocesserna vid de olika arbetsgrupperna

kan vara olika långa, samt att beslut om eventuella insatser sker enligt en delega-

tionsordning, vilket kan innebära att det tar olika lång tid för socialtjänstens arbets-

grupper att nå de gemensamma målen i planeringen.

Vid avvikelser från planen, meddelas detta den som utsetts som SFP-samordnare.

I vissa fall kan det vara av vikt att denna avvikelse meddelas berörd chef, som får ta

med sig eventuella problem i samverkan till nästa chefsmöte.

5. Uppföljning: I detta steg är det tänkt att följa upp de insatser som familjen erbjudits.

En uppdatering av aktuell situation ges, vad som skett sedan senaste mötet. Om

individen det gäller godkänt det, kan kopior av viktig dokumentation delas med an-

nan utredningsgrupp, till exempel resultat från eventuella insatser och utredningar

m.m. Annars delas detta muntligen. Vid behov revideras planeringen, vilket doku-

menteras i SFP-formulär.

Om familjens behov av ytterligare stöd och hjälp inte längre behöver samordnas,

alternativt att de inte har behov av något ytterligare stöd alls, kan kontakten avslutas.

Minst en uppföljning av SFP1 skall genomföras.

6. Avslut: Ett avslut av SFP kan göras, då behov av samordning av insatser inte längre

behövs. Oplanerade avslut av ärendet måste meddelas ansvarig för SFP-planeringen

och lyftas på nästa SFP-möte för ny planering.

1 SFP-dokumentet finns som bilaga till denna arbetsrapport.

Page 26: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

24

Figur 4. Bild på flödet.

Identifiering

Ett behov om samordning av insatser identifieras.

Sammankallande av deltagare

Den som identifierat familjens behov av SFP, ansvarar för

initierandet och sammankallandet av deltagare och samordning av det

första SFP-mötet.

I samråd med vårdnadshavare sammankallas familjen,

tillsammans med aktuella handläggare och ev utförare inom

socialtjänsten, samt övriga kommunen.

Om någon i familjen bedöms vara i behov av en kontakt med en specifik arbetsgrupp inom

socialtjänsten, riktas en ansökan om detta med hjälp av

samordnaren/sammankallaren.

SFP-mötet

Ansvarig handläggare för SFP utses.

Alla familjemedlemmars

planering av av stöd/hjälp ska

dokumenteras i ett gemensamt dokument

Målsättningen ska vara att en samordnad plan för familjen, ska sammanställas inom en månad från det att behovet upptäckts.

Insatser eller utredningar

påbörjas.

I detta steg påbörjas insatser

och ev. ytterligare

utredningar från de olika

arbetsgrupperna, enligt vad som

överenskommits på SFP-mötet.

Uppföljning

Uppföljning av SFP skall göras enligt planering.

Eventuella avvikelser från

planen ska lyftas, i första hand till samordnaren för

planen.

Avslut

Ett avslut av SFP kan göras, då

behov av samordning av

insatser inte längre behövs.

Page 27: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

25

Arbetsgruppens övriga förslag till utvecklad samverkan

Förutom den rutin för ökad samverkan mellan enheterna och SFP kom arbetsgruppen även

fram till andra förslag, utifrån de olika problemområden som enhetscheferna, kartläggningen

och utbildningssatsningen berörde, vilket beskrivs nedan.

Föräldra- barncoacher

Tillsättandet av ”Föräldra- barncoacher” var något som arbetsgruppen bedömde som viktigt i

implementeringsprocessen och för att sätta samverkan och familjeperspektivet i fokus. Inspi-

rationen till detta är de ”våldscoacher” socialtjänsten har, samt den framgångsrika satsning

som gjorts på det området.

En föräldra- barncoach bör förslagsvis utses i varje arbetsgrupp, med uppgift att se till att

det förstärkta barn- och föräldraperspektivet kvarstår inom den gruppen, samt att påminna sin

grupp om att en rutin för samverkan finns och ska användas inom hela socialtjänsten. Inom

Familjeenheten bör denna coach även ha ett fokus på att frågor om alkohol och narkotika

ställs till föräldrar och vårdnadshavare.

Förslagsvis ges coacherna möjlighet till egen utveckling i frågorna genom att skapa ett in-

ternt nätverk med övriga coacher, där de kan dela sina erfarenheter och ges möjlighet till fort-

satt utveckling och utbildning.

Samverkan inom familjebehandlingen/beroendevården

Något som framkom i både kartläggningens intervjuer med chefer och anställda, samt i fler-

talet av de gruppanteckningar som fördes under utbildningen – ”Att stärka barn och föräldra-

perspektivet…” är att stöd till missbrukande föräldrar, vars barn blivit omhändertagna, helt

saknas i förvaltningen. Hemsta öppenvårds föräldragrupper och familjeenhetens resurs som

tidigare coachat och matchat föräldrar till behandling, har dragits in.

Det finns en generell önskan om, samt förmodade vinster i att samköra delar av familjebe-

handlingen med den traditionella beroendevården i gemensamma ärenden. På detta sätt bred-

das behandlingen och förståelsen för individens hela problematik och den enskilde behöver

inte berätta samma saker flera gånger. Två förslag som lyftes fram för diskussion var:

Behandlarna i respektive verksamhet bjuds in till vissa tematillfällen i respektive be-

handlingsgrupp.

En samlokalisering av delar av personalen, med fokus på familjeärenden.

Page 28: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

26

Andra utvecklingsområden inom Socialtjänst Gävle

Andra förbättringsförslag som framkommit i detta arbete, varav några bedöms vara extra vik-

tiga, är:

Användandet av screeningsinstrument AUDIT (Alkohol Use Disorders Identificat-

ion Test) bör utvecklas i de arbetsgrupper som inte arbetar direkt med missbrukspro-

blematik, och därigenom inte ställer frågor om detta rutinmässigt.

Om ett screeninginstrument används rutinmässigt, kommer det att leda till att

ingen kan känna sig direkt utpekad eller kränkt av frågorna. Förfarandet kommer

istället fånga upp fler föräldrar som är i behov av stöd och hjälp för att bryta sitt

riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, vilket direkt skulle underlätta bedöm-

ningen av individen/familjens behov av hjälp och stöd. Även hos den som inte

svarar på frågorna helt ärligt, kan ett ”frö” väckas, så denne förhoppningsvis berättar

om sina bekymmer och söker hjälp vid ett senare tillfälle.

Rutinerna att kartlägga våld, missbruk, psykisk ohälsa i familjen är inte samstäm-

miga mellan enheterna eller arbetsgrupperna, och i vissa fall inte heller skriftliga.

Detta bör tydliggöras i den framtida förvaltningshandboken.

I kartläggningen framkom att ett chefsforum för mellanchefer önskas, där de kan

diskutera förändringar i sin egen verksamhet samt samordna gemensamma utbild-

ningsinsatser.

Generellt finns bristande kunskap om varandras verksamheter! För att förbättra detta fram-

över, ges följande förslag:

En del utbildningssatsningar bör även fortsättningsvis vara gemensamma för att

bygga upp en gemensam utbildningsgrund, samt för att fortsätta främja samarbetet

mellan enheterna/verksamheterna.

Både chefer och medarbetare bör använda auskultation som ett sätt att lära känna sin

organisation.

Förbättra intranätets information om verksamheterna! Det finns ett starkt önskemål

att allas verksamheter och olika projekt ska beskrivas på intranätet.

Kommunens offentliga webbplats bör göras mer brukarvänlig, så brukaren lätt kan

söka fram den information som önskas. Informationen bör vara anpassad även uti-

från ett barnperspektiv.

Det finns ett generellt önskemål att en brukarvänlig folder skapas, innehållande vilka

verksamheter som kan erbjuda vilka insatser, samt kontaktuppgifter. Informationen

bör vara anpassad även utifrån ett barnperspektiv.

Familjeenhetens personal behöver och önskar mer kunskap i missbruks- och

beroendefrågor och biståndsenhetens personal behöver och önskar mer kunskap i

föräldrafrågor och att utveckla sitt barnperspektiv.

Förmodligen kommer en förbättrad samverkan mellan arbetsgrupperna att avhjälpa

delar av denna kunskapsbrist, men kan även skapa en starkare önskan om att för-

djupa sina kunskaper.

Utveckla ett gemensamt introduktionsprogram för nyanställda inom båda enheterna,

som ger kunskap om hela socialtjänstens organisation.

Page 29: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

27

Förväntade vinster med en förbättrad samverkan mellan arbetsgrupperna/enheterna

Det är svårt att spekulera i eventuella vinster med ett förändrat arbetssätt, innan det ens har ta-

gits i bruk, men här kommer i alla fall ett försök.

Vinster ur ett familjeperspektiv

En ökad grad av samverkan kommer troligen på kort sikt att leda till att familjerna minskar

sin faktiska tid inom socialtjänsten, vilket innebär att de upplever sig få rätt hjälp snabbare.

Viktigt är även att en sammantagen handlingsplan, här kallad SFP, gör alla inblandade del-

aktiga och medveten hur situationen ser ut. Skriften ”Havererat föräldraskap” gör även gäl-

lande att tydliga syften från alla inblandade, delmål och mål kan fungera som en motivations-

kompass för föräldrarna (Widerlöv 2014). Denna samverkan mellan enheterna/arbets-

grupperna kommer även ge en känsla av att det finns en ingång till socialtjänsten, trots att det

i praktiken finns flera, samt att korrigeringar i vårdkedjad kan göras snabbare, i de fall det

behövs. Kontentan av detta borde bli att den totala kvalitén på de utredningar och de insatser

socialtjänsten erbjuder, generellt blir bättre.

Vinster ur ett socialarbetarperspektiv

Utifrån socialarbetarens perspektiv kommer en ökad grad av samverkan initialt innebära ett

merarbete, då fler möten med kollegor runt klienter som man kanske inte varit involverad i tar

tid. Men i förlängningen, då familjen förhoppningsvis får rätt hjälp snabbare, bör trycket på

socialtjänstens mottagnings- och utredningsenheter att minska, vilket bör generera ett lugn

och en större tillfredställelse i arbetet.

Andra vinster för socialarbetaren bör även vara att man kommer närmare upplevelsen att

alla arbetar mot samma mål, närmare sina kollegor och därmed närmare upplevelsen att vara

en socialtjänst. Därutöver är även annan vinst en både kort och långsiktig kompetenshöjning

genom lärande möten med kollegor som besitter annan kompetens och erfarenhet.

Värdegrunden som utgångspunkt

Sammantaget är detta förslag ett försök att utgå ifrån

Gävle kommuns värdegrund, det vill säga de värde-

ringar som uttrycker kommunens väg för att på bästa

sätt tillgodose medborgarnas och kundernas gemen-

samma intressen: Ett bra bemötande, gott samarbete

och kvalité.

I detta förslag har även delaktighet lagts till, för att

poängtera den kanske viktigaste pusselbiten; Brukar-

medverkan!

Page 30: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

28

Implementering av modell för utvecklad samverkan

I Socialstyrelsens skrift (2012a)”Om implementering” förklaras implementering som en pro-

cedur, vilken används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerstäl-

ler att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet.

Figur 5. Implementeringsprocessen ses som ett flöde.

Sett utifrån denna modell ligger förslaget till utvecklad samverkan i den första delen av pro-

cessen. Men så småningom bör socialtjänsten kunna se vilken förändring som metoden fak-

tiskt innebär.

Vad som kan nämnas som framgångsfaktorer, som enligt Socialstyrelsen visat sig särskilt

viktiga vid implementeringen av metoder är:

Kompetens: För att en metod ska få avsedd effekt måste den användas på rätt sätt.

För att uppnå detta krävs ett urval av vilka som ska använda sig av metoden, utbild-

ning/information om metoden och dess syfte, samt handledning i metoden, dvs. nå-

gon som kan ge stöd i användandet.

Alla medarbetare måste alltså informeras om syftet med metoden och vilken för-

väntad nytta den kommer att göra. Om de första försöken att använda sig av meto-

den inte blir 100 procentiga, finns det en risk att erfarna socialarbetarna faller till-

baka i gamla ”icke-rutiner” istället för att fortsätta arbeta in det nya arbetssättet trots

att det ”nya” i längden skulle vara bättre för alla parter, inte minst familjerna. Sedan

är tiden ett problem, då det ofta är arbetsbelastningen som styr vardagen. Detta för-

slag kommer inte innebära att arbetsbelastningen minskar, i alla fall inte till en bör-

jan. Det kommer däremot innebära att familjerna kommer få ett bättre

stöd/omhändertagande, samt att det kommer att påskynda vårdtiderna om insatserna

sker i en vårdkedja, istället för som lösrykta insatser.

Organisation: En stödjande och långsiktig organisation som vid behov omfördelar

tid, personal och ekonomi för att underlätta en god samordning. Det bör även finnas

en positiv inställning till nytänkande, kompetensutveckling, samt en god beredskap

till förändring.

Behovsinventering

Vilket förändringsbehov som finns och utifrån det försöka komma på hur tillfredställa

behovet.

Installation av metoden

Säkra nödvändiga resurser, d.v.s. lokaler, tid, nytt material,

rekrytering och utbildning.

Användning av metoden

Viktigt att använda sig av metodens "kärnkomponenter"

istället för att göra om och anpassa den efter eget huvud.

Vidmakthållande av metoden

Följ arbetet. Skilj på problem och förbättringsbehov som beror på metoden i sig, alt. kompetens, organisation eller ledarskap

Page 31: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

29

För att denna Arbetsmodell ska bli en del av vardagen måste den beslutas att vara

en rutin, ett gemensamt arbetssätt med en tydlig målgrupp samt generera nytta, för

en eller flera parter. Sedan tar det ibland flera år innan en metod har satt sig och bli-

vit en del av det ordinarie arbetet, vilket ställer krav på själva organisationen.

Ledarskap: Ett effektivt ledarskap som kan tydliggöra roller, ansvara för medarbe-

tare, tilldela uppgifter och hantera motstånd. Den som leder ett implementeringsar-

bete bör utöva ett adaptivt ledarskap, dvs. vara lyhörd.

Det är oklart hur sanktionerat arbetet är bland övriga chefer i förvaltningen. För

att implementeringen ska fungera måste chefer på alla nivåer inom organisationen

vara delaktiga. Gruppcheferna måste driva processen i sina arbetsgrupper,

tillsammans med den eventuella Föräldra- barncoachen, och efterfråga aktiv

samverkan och resultat. Viktigt är att även informera socialnämnden om det arbete

som görs.

Figur 6. Bild ur ”Om Implementering” – översikt över

implementeringsarbetets framgångsfaktorer.

Enhetscheferna har informerats om det faktum, att en tydlig implementeringsplan måste göras

för att de ska lyckas genomföra önskad förändring i enheternas arbetsstruktur.

Det finns dock flera framgångsfaktorer som varit tydliga under detta utvecklingsarbete, som

kommer vara viktiga även i fortsättningen:

Att enhetscheferna fortsätter vara engagerade i frågan och tar sitt ansvar att infor-

mera både socialchefen och socialnämnden om arbetet, samt efterfråga resultat från

sina gruppchefer.

Att det varit flera processer igång samtidigt, vilka alla pekat på samma behov av för-

ändring samt i stort sett samma ”lösning” på problemet.

Att de flesta medarbetarna inom socialtjänst Gävle är rutinerade socialarbetare med

mycket kunskap och engagemang, vilka även har en tydlig önskan om att utveckla

samverkan.

Att alla chefer är tydliga med viljan att utveckla samverkan, både internt och externt.

Page 32: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

30

Att alla chefer efterfrågar uppföljning och resultat.

Men viktigast av allt är att det skapas en tydlig implementeringsplan.

Fem vanliga missförstånd om förändringsarbete är att:

Effektiva metoder sprider sig själva.

Information räcker till att åstadkomma en förändring.

Utbildning leder till användning.

Förändring sker snabbt.

Det räcker med att tro på det man gör för att det ska bli bra.

Vad som kan konstateras är att en metod dör, oavsett hur bra den är, om den inte aktivt

arbetas med, efterfrågas och får näring.

Page 33: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

31

Uppföljning av arbetet

Nyttan med metoden, om utvecklingsarbetet bidragit till någon typ av förändring för mål-

gruppen, eller för socialarbetarnas arbetssituation, är omöjligt att få veta med någon säkerhet,

om inte arbetet följ upp.

I enhetschefernas projektbeskrivning nämns att måluppfyllelsen ska utvärderas, om pro-

jektet genererat bättre samarbete och rutinerna har förbättrats.

I arbetsgruppens diskussioner uppkom förslag om att göra en enkätundersökning riktad till

de familjer som får prova modellen, som ett sätt att se om familjerna märkt någon föränd-

ring/förbättring av socialtjänstens arbete. Ett annat förslag var att samforska med represen-

tanter från familjerna. Hur en utvärdering ska utföras, av vem och när, ligger på berörda che-

fer att resonera och komma överens om. Enhetscheferna är rekommenderade att vara tydlig

med målgruppen för arbetet, att till en början försöka begränsa antalet familjer, samt besluta

om på vilket sätt denna utvecklade samverkan ska utvärderas, innan det påbörjas.

En uppföljning av arbetet bör ske sex och tolv månader efter att arbetet inletts, för eventuell

korrigering av rutinen när arbetssättet hunnit provas. En viktig del i denna uppföljning bör

vara brukarnas synpunkter på arbetet. Viktiga funktioner som ska delta i uppföljningen bör

vara enhetscheferna, berörda gruppchefer, samt representanter från arbetsgrupperna, förslags-

vis föräldra- barncoacherna om denna funktion tillsatts.

Vad händer nu?

Som nämndes i början på denna rapport startade detta utvecklingsarbete med tanken att ut-

veckla samverkan mellan olika arbetsgrupper inom socialtjänstens Biståndsenhet och Famil-

jeenhet, bland annat för att kvalitetssäkra stödet till föräldrar och barn som på olika sätt är

aktuella för insatser inom socialtjänsten. Enhetscheferna har nu tagit del av arbetsgruppens

arbete och kommer att syna förslaget under sensommaren 2014. Det är sedan upp till dem och

övriga chefer inom förvaltningen att fatta beslut om vad som är genomförbart och vilka för-

ändringar som måste göras, för att Socialtjänst Gävle ska nå sin målsättning.

Page 34: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

32

Referenser

Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg & Polismyndigheten i

Gävleborgs län (2014). Strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Gävleborgs län

t.o.m. 2015. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg &

Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Markstedt, C. (2014). Vilket stöd får föräldrar med missbruks/beroendeproblematik?

Arbetsrapport 2014:5. Gävle: FoU Välfärd, Region Gävleborg.

Prop. 2010/11:47. En samlad strategi för Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobakspolitiken.

http://www.regeringen.se/sb/d/13344/a/158436.

Socialstyrelsen (2012a). Om implementering. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2012b). Föräldraskap och missbruk. Stockholm: Socialstyrelsen.

SKL (2012). Nationell fördjupning – Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks-

och beroendevården – ett arbetsmaterial för att komma vidare. Stockholm: Sveriges

kommuner och Landsting.

SKL (2013). Föräldrar i missbruks- och beroendevården - En kartläggning för att stärka

barn- och Föräldraperspektivet. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.

Widerlöv, M. (2014). Från insidan av ett havererat föräldraskap. Stockholm: Rainbow

Sweden.

Webb-länkar

Pedagogisk karta över länens utvecklingsarbete Sverige via Nationellt Kunskapscenter

Anhöriga (NKA). http://www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/karta-

missbruk/.

"Arbete i samverkan kan lösa många

problem som överstiger den enskildes förmåga".

Page 35: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

33

Bilaga 1. Samordnad familjeplan

SFP

Barn

Barn-handläggare

Vuxen-handläggare

Föräldrar eller

vårdnads-havare

Page 36: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

34

Page 37: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

35

Page 38: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

36

Page 39: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

37

Page 40: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

38

Page 41: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

39

Page 42: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

40

Page 43: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och
Page 44: Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården · bete inom området barn och unga samt från regeringens samlade strategi för alkohol-, narko-tika-, dopnings- och

Föräldrastödssamverkan Ett utvecklingsarbete inom Socialtjänst Gävle i syfte att förbättra

samverkan mellan biståndsenheten och familjeenheten

Beställ arbetsrapporten från:

[email protected]

FoU Välfärd – Region Gävleborg

Box 834

801 30 Gävle

Tel: 026-65 02 68

Hemsida: www.regiongavleborg.se/fou-valfard

Arbetsrapport 2014:12