Embed Size (px)
Citation preview
1
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2
Anna-Lena Joelsson
Maria Larsson
Handledare: Erik Piculell
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa
Karlskrona, januari 2021
2
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2021
Vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2
Anna-Lena Joelsson Maria Larsson
Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och är den folksjukdom som ökar mest runt om i världen. Riskfaktorerna att utveckla sjukdomen är bland annat fysisk inaktivitet, fetma och ärftlighet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar med exempelvis fysisk aktivitet. Studien fokuserar på genomförandet av livsstilsförändringar relaterat till fysisk aktivitet och patienters svårigheter att genomföra daglig fysisk aktivitet, främst på grund av bristande motivation. För att patienten ska kunna tillämpa egenvård och skaffa sig en mer aktiv livsstil bör sjuksköterskan utgå ifrån en personcentrerad vård för att motivera till bättre levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie som grundades på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes på manifest nivå med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom det tre kategorier och sex underkategorier; upplevelsen av fysisk aktivitet, betydelsen av det sociala stödet och upplevelsen av stöd från vårdpersonal. Upplevelsen av fysisk aktivitet inriktar sig på motivationens betydelse och på de hinder och begränsningar som patienten upplever. Det sociala stödet kunde bidra med både negativ och positiv inverkan på patientens genomförande av fysisk aktivitet. Även sjukvården hade en betydande roll för både motivationen och genomförandet av fysisk aktivitet. Slutsats: Genomförandet av fysisk aktivitet kunde upplevas på olika sätt. Patienterna upplevde framför allt att sjukvården kunde komma med mer konkret information angående olika former av fysiska aktiviteter för att kunna bli mer individanpassat. Nyckelord: diabetes typ 2, fysisk aktivitet, livsstilsförändringar, patienter, upplevelse
3
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................... 5
Bakgrund .................................................................................................................................. 6
Diabetes mellitus .................................................................................................................... 6 Diabetes typ 2 ..................................................................................................................... 6
Sjuksköterskans roll i behandling vid diabetes typ 2 ............................................................. 7 Begreppet patient ................................................................................................................ 7 Personcentrerad vård ......................................................................................................... 7 Motiverande samtal ............................................................................................................ 8
Livsstilsförändringar .............................................................................................................. 8 Fysisk aktivitet .................................................................................................................... 9
Dorothea Orems egenvårdsteori ........................................................................................... 10
Problemformulering ............................................................................................................. 11
Syfte ......................................................................................................................................... 11
Metod ...................................................................................................................................... 12
Design................................................................................................................................... 12
Datainsamling ....................................................................................................................... 12
Urval ..................................................................................................................................... 14
Kvalitetsgranskning .............................................................................................................. 14
Analys................................................................................................................................... 15
Etiskt övervägande ............................................................................................................... 15
Resultat ................................................................................................................................... 16
Upplevelsen av fysisk aktivitet ............................................................................................ 17 Upplevelsen av rutiner ...................................................................................................... 17 Att känna sina begränsningar ........................................................................................... 17 Känslan av hinder i samband med fysisk aktivitet ............................................................ 18 Motivationens betydelse ................................................................................................... 19
Betydelsen av det sociala stödet ........................................................................................... 21 Upplevelsen av stöd och motivation från familj och närstående ...................................... 21 Att känna av stöd från sociala grupper ............................................................................ 22
Upplevelsen av stöd från vårdpersonal ................................................................................ 23
Diskussion ............................................................................................................................... 24
Metoddiskussion................................................................................................................... 24
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 28
Slutsats ................................................................................................................................. 31
4
Kliniska implikationer ........................................................................................................... 31
Fortsatt forskning .................................................................................................................. 31
Självständighet ....................................................................................................................... 32
Referenser ............................................................................................................................... 33
Bilaga 1 Artikelsök .................................................................................................................. 37
Bilaga 2 Granskningsprotokoll ................................................................................................ 40
Bilaga 3 Artikelöversikt ........................................................................................................... 44
Bilaga 4 Meningsenheter ......................................................................................................... 47
5
Inledning
Enligt World Health Organization (WHO, 2020) är diabetes typ 2 en kronisk
folksjukdom som varje år ökar kraftigt runt om i hela världen. Tidigare har diabetes typ
2 bara setts hos vuxna, men har nu börjat bli vanligt även hos den yngre generationen.
Den snabba globala ökningen av diabetes typ 2 handlar enligt Scherstén (2005) om den
socioekonomiska statusen. I samhällen där den ekonomiska utvecklingen ökat, har
också både incidensen och prevalensen av diabetes typ 2 ökat. Förändrade levnadsvanor
såsom att människan äter mer och rör sig mindre, resulterar i en ökad fetma och
övervikt bland befolkningen. Scherstén (2005) menar också att sambandet med övervikt
och fysisk inaktivitet påskyndar och ökar riskerna för utvecklandet av diabetes typ 2. Bo
et al., (2020) menar på att patienter med diabetes typ 2 även löper en högre risk för
psykologiska och emotionella problem.
För att kunna erbjuda en optimal omvårdnad för denna typ av patientgrupp är det av stor
vikt att sjuksköterskan erhåller rätt sorts kunskap om både sjukdom och
livsstilsförändringar som patienten bör förhålla sig till för att upprätthålla en god
livskvalitet. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) menar att sjuksköterskan ska arbeta
utefter en personcentrerad vård, vilket menas med att patienten ska sättas i centrum för
vården framför dess sjukdom och ses som en beslutskapabel, jämbördig och värdefull
samarbetspartner genom hela omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskan ska även ha en
öppenhet för att vilja lyssna till patientens egna berättelser och upplevelser av sin
aktuella situation.
Det anses viktigt att studera detta ämne närmare för att öka kunskapen samt förståelsen
för patientens upplevelse av livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet, vilket
kan komma till att bidra till en bättre vård och möte mellan patient och sjuksköterska.
6
Bakgrund
Diabetes mellitus
Eriksson och Eriksson (2012) förklarar att diabetes innefattar diabetes typ 1 och
diabetes typ 2. Diabetes typ 1 innebär det att kroppens eget immunförsvar bildar
antikroppar som angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln, vilket
gör att betacellerna reduceras och det uppstår insulinbrist i kroppen. Vid diabetes typ 2
har patienten en funktionell insulinbrist på grund av att kroppen och dess vävnader har
utvecklat en insulinresistens vilket innebär att kroppen har utvecklat ett motstånd mot
insulinets verkan i cellerna.
Eriksson och Eriksson (2012) menar vidare att diabetes är en kronisk sjukdom och har
olika orsaker till att den utvecklas. Främst är det kopplat till den typ av livsstil patienten
har. Gemensamt med alla former av diabetes är att det förekommer kronisk
hyperglykemi, alltså förhöjt blodsockerhalt i blodet. Detta beror på att det råder
insulinbrist i blodet eller att vävnaderna i kroppen har nedsatt känslighet för insulin, så
kallad insulinresistens. Upptaget av glukos försämras på så sätt i alla vävnader vilka är
beroende av insulinet för att kunna ta upp glukosen i blodet.
Enligt World Health Organization (WHO, 2016) uppskattas det att 422 miljoner
människor i världen levde med diabetes år 2014, till jämförelse med 108 miljoner
människor år 1980. Diabetes typ 2 har nästan fördubblats sedan år 1980 och ökat från
4,7% till 8,5% hos den vuxna befolkningen. Dessa siffror står i relation till att
riskfaktorer som övervikt eller fetma. Det senaste årtiondet har sjukdomen ökat främst i
låginkomstländer än i industriländer. År 2030 beräknas det till 552 miljoner människor
som har diabetes typ 1 och diabetes typ 2 i världen. Enligt Socialstyrelsen (2018) har
5% av Sveriges befolkning diabetes.
Diabetes typ 2
Eriksson och Eriksson (2012) menar att utav all diagnostiserad diabetes består cirka
80% av diabetes typ 2, vilket gör den till den vanligaste formen av diabetes. Det är
också den diabetesformen som ökar mest i världen. Ökningen ses främst bland yngre
personer i samband av att riskfaktorer som fetma och inaktivitet. Ökningen bero på att
yngre personer har mer stillasittande livsstil med datorer och tv-spel vilket medför till
många timmars stillasittande vilket också leder till att de rör sig mindre än vad yngre
7
personer gjorde förr. Riskfaktorer till att utveckla sjukdomen är ärftlighet, fysisk
inaktivitet, övervikt, fetma och rökning.
Eriksson och Eriksson (2012) menar vidare att diagnosen ställs vid upprepade förhöjda
värden av plasmaglukosen då den överstiger 6,1 mmol/l när personen är fastande, samt
också ett förhöjt HbA1C som ligger över 48 mmol/mol. Behandlingen av diabetes är att
hålla målet med glukoshalten på normala nivåer i blodet för att uppnå symtomfrihet och
undvika risken för komplikationer. Hörnstenarna i behandlingen vid diabetes typ 2 är
kost, motion och en god egenvård i första hand med stöd av perorala antidiabetika.
Sjuksköterskans roll i behandling vid diabetes typ 2
Svensk sjuksköterskeförening (2017b) förklarar att omvårdnaden är sjuksköterskans
specifika kompetens och omfattar den vetenskapliga kunskapen, samt också det
patientnära arbetet som har sin grund i en humanistisk människosyn.
Begreppet patient Kasén (2012) förklarar att begreppet ‘patient’ tidigare har definierats som ‘den lidande
människan’, men har på senare år symboliseras som ‘människan som vårdas’. I denna
studie ses begreppet ‘patient’ som en person som fått diagnosen diabetes typ 2.
Personcentrerad vård Personcentrerad vård är enligt svensk sjuksköterskeförening (2017a) en av
sjuksköterskans sex kärnkompetenser och handlar om att både patienterna och de
anhöriga blir förstådda och sedda som unika personer med egna individuella
värderingar, resurser, behov och förväntningar. Vårdmötet mellan en patient och
sjuksköterska ska ses med en ömsesidig öppenhet för varandras kunskap samt utgå ifrån
patientens egna upplevelser och berättelser. En personcentrerad vård utgår enligt
Boström et al. (2020) ifrån en jämlik relation och likasinnad respekt mellan både patient
och sjuksköterska. Forskning har visat att en personcentrerad vård kan medföra fler
positiva egenskaper än bara ett gott vårdmöte, bland annat minska depressiva symtom
och öka självkänslan hos patienten. Genom att lyssna till patienten och försöka förstå
dennes perspektiv på hälsa, har det också visats att sjuksköterskan får en bättre inblick i
patienten som person och är mer villig till att prata med patienten som en jämbördig
istället för en professionell eller expert. Wikblad (2012a) förklarar också vikten av
samverkan i team vid behandling av diabetes typ 2. Professioner såsom läkare, dietist,
8
kurator och sjuksköterska arbetar tillsammans med patienten för att utveckla en
egenvårdsplan som patienten kan förhålla sig till för att upprätthålla en god livskvalitet
med bra levnadsvanor.
Motiverande samtal
Motiverande samtal är enligt Miller och Rollnick (2013) en samtalsmetod som används
som rådgivning och behandling inom hälso- och sjukvården av till exempel
sjuksköterskan för att underlätta en förändringsprocess. Metoden används för att hjälpa
patienter att åstadkomma en bättre livskvalitet, hälsa och livslängd, och läggs upp på ett
sätt så att patienten i behov talar sig själv in i en förändring genom att samtalen grundar
sig på dennes egna intressen och värderingar. Nourizadeh et al. (2020) menar också att
de patienter som erhåller stöd i samband med motiverande samtal vid ett
förändringsarbete, får ett bättre resultat än de som enbart erhåller tydliga instruktioner
på vad de ska förhålla sig till. Tillsammans med fysisk aktivitet på recept kan en patient
med diabetes typ 2 erhålla ett bra stöd till en god livskvalitet med bättre levnadsvanor.
Fysisk aktivitet på recept är enligt Folkhälsomyndigheten (2019) en arbetsmetod som
kan användas antingen som ett komplement eller ersättning till en
läkemedelsbehandling. Sørensen et al. (2010) menar att de patienter som erhållit ett
recept på fysisk aktivitet har under en kortare period haft lättare att utföra regelbunden
daglig fysisk aktivitet och med det också förbättrat livskvaliteten hos patienterna,
framförallt hos den äldre generationen.
Livsstilsförändringar Wikblad (2012a) menar att i behandlingen av diabetes typ 2 ingår det i sjuksköterskans
roll att motivera patienten till egenvård och livsstilsförändringar för att undvika en
medicinsk behandling. Vidare förklarar Wikblad (2012b) att egenvård för patienter med
diabetes kan delas in i primär-, sekundär-, och tertiärprevention. Primärpreventionen
inriktar sig på att minska risken att utveckla diabetes typ 2 genom att exempelvis öka
den dagliga fysiska aktiviteten och minska i vikt. Sekundärpreventionen tas vid om en
patient drabbats av diabetes typ 2, och då handlar det om att hålla glukoshalten under
god kontroll för att minska risken till senare och förvärrade komplikationer. Skulle
patienten ändå utveckla senare komplikationer tillkommer den tertiära preventionen,
vilket kan vara till exempel fotvård för patienter som utvecklat perifer neuropati.
9
Abuelmagd et al. (2019) visar på att många patienter med diabetes typ 2 är noga med
att hålla sig till en hälsosam kost, med mindre socker och mer grönsaker, eftersom de är
rädda att kosten kan förvärra sjukdomen. Däremot är det många som har svårt att utföra
daglig fysisk aktivitet, framför allt på grund av trötthet eller bristande motivation till
utförandet av fysisk aktivitet. O’Brien et al. (2015) menar också att patienter kan sakna
motivationen de erhåller av sjuksköterskan om sjuksköterskan själv uppvisar på dåliga
levnadsvanor som till exempel övervikt. Linmans et al. (2015) menar att patienterna är
själv ofta motiverade till att göra livsstilsförändringar, men kan ibland uppleva att
sjuksköterskan och sjukvården skattar deras motivation mindre än patienterna själva.
Patienter med diabetes typ 2 känner sig ofta nöjda med sin livsstil och att de har gjort de
ändringar inom kost och motion som krävs. Sjuksköterskan hävdar dock att det krävs
mer av patienten för att få en hållbar hälsa.
Som sjuksköterska är det enligt O’Brien et al. (2015) viktigt att erhålla rätt sorts
kunskap, både om upplevelser patienter kan ha, men också om bemötande gentemot
patienten. Enligt Egidius (2020) tyder begreppet ’upplevelse’ på något en person
upplever, något som tas in och påverkar ens sätt att känna, tänka och vara. Begreppet
syftar till något som en person är med om, inte bara något som uppfattats eller hört
talats om. Linmans et al. (2015) menar vidare att patienten och sjuksköterskan har olika
upplevelser av patientens fysiska aktivitet i vardagen. Många gånger överskattar
patienterna sin faktiska fysiska aktivitet.
Fysisk aktivitet Begreppet fysisk aktivitet kan förklaras enligt Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och
Sjukdomsbehandling (FYSS, 2011) som en aktivitet eller en kroppsrörelse som har en
större energiförbrukning än i vila. Ringsberg (2014) menar att kroppen är skapad till att
röra på sig. Människor har i alla tider rört på sig, samlat sin föda och ätit mat för att
överleva. På detta sätt har människan levt i tusentals år men detta har under tiden
förändrats och människans livsstil är idag mer inaktiv, och tillgången till mat har blivit
konstant. Människors levnadsstandard har förhöjts vilket gör att människan inte längre
behöver använda kroppen för fysisk aktivitet i vardagen så som tidigare. Den fysiska
aktiviteten har i stället förflyttats från vardagen till mer enskilda och intensiva
aktiviteter på till exempel gym. Detta har gjort att människor är mer stillasittande fler
timmar i sträck under dagen än tidigare, både genom sina arbeten och genom att bilen
används till och från olika platser i samhället, exempelvis mellan hemmet och arbetet.
10
Enligt FYSS (2011) är rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna individer,
personer över 18 år, att vara fysisk aktiva sammanlagt 150 minuter i veckan eller 75
minuter med mer intensiv träning i veckan. Aktiviteten och tiden bör fördelas över alla
dagar i veckan. Även mer lågintensiv träning har en positiv effekt på hälsan så som 30
minuters promenad minst fem dagar i veckan.
FYSS (2011) menar att fysisk aktivitet har en god effekt på hälsan i alla åldrar. Det
minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och
kärlkramp. Fysisk aktivitet har enligt Rydholm Hedman (2014) även god effekt vid
behandling av metabola sjukdomar, som till exempel diabetes typ 2 och fetma. Fysisk
aktivitet har också en effektiv effekt att förebygga sjukdom och är en skyddsfaktor mot
ohälsa, men även till att förebygga nedsatt rörlighet, frakturer och fallolyckor.
Magkos et al. (2020) förklarar att vid diabetes typ 2 har det visat att regelbunden fysisk
aktivitet har en stor inverkan på hälsan. Hälsosamma effekter ses i insulinresistensen
och att HbA1C sjunker, men även för blodtrycket och kolesterolhalten. I kombination
av fysisk aktivitet och lågkalorikost kan patienter med diabetes typ 2 uppnå hälsosamma
effekter.
Dorothea Orems egenvårdsteori
Som teoretisk referensram valdes Dorothea Orems omvårdnadsteori till denna studie.
Detta på grund av att begreppet egenvård är en primär del i både Orems
omvårdnadsteori, samt i den personcentrerade vården som sjuksköterskan utför. Orem
(2001) menar med egenvård, att den enskilda människan själv ska ta initiativet till att
skapa samt upprätthålla välbefinnande och hälsa. Målet med egenvården är att patienten
ska kunna tillgodose sina egenvårdsbehov, men för att kunna göra detta måste
patientens egenvårdskapacitet tas fram. Egenvårdskapaciteten handlar om att patienten
ska kunna identifiera sina egenvårdskrav, fatta beslut, samt också att kunna utföra
dessa. Sjuksköterskans uppgift är att urskilja eventuell bristande egenvårdskapacitet hos
patienten för att kunna ta fram de egenvårdskrav som patienten ska förhålla sig till för
att uppnå och tillgodose dennes egenvårdsbehov. Sjuksköterskan ska alltså motivera
patienten till att uppfylla sina egenvårdskrav. Orem (2001) har tagit fram hjälpmetoder
som sjuksköterskan kan använda sig av för att hjälpa patienten till egenvård, exempel på
dessa är att ge ett fysiskt och psykologiskt stöd samt utveckla en miljö som främjar både
11
utveckling och undervisning. Patientens roll är då att delta aktivt i processen för att
kunna utveckla både färdighet och kunskap som krävs för att upprätthålla de
livsstilsförändringar som leder till ett ökat välbefinnande och hälsa.
Problemformulering Enligt WHO (2020) är diabetes typ 2 är en kronisk folkhälsosjukdom som ökar kraftigt
bland befolkningen globalt runt om i världen. Anledningen till detta är att samhället har
med åren blivit allt mer fysiskt inaktivt och övervikten och fetman har ökat kraftigt
bland befolkningen. Detta är enligt Ringsberg (2014) på grund av att människors
levnadsstandard har förbättrats med åren, och att det moderna samhället inte längre
behöver kämpa för att överleva. O’Brien et al. (2015) menar på att majoriteten av
diabetes typ 2 drabbade vet hur de ska förhålla sig till rätt sorts levnadsvanor, men att de
istället grundar sig på ointresse, självdisciplin eller brist på motivation. O’Brien et al.
(2015) menar också på att det ibland kan finnas en kunskapsbrist hos den professionella
sjuksköterskan, samt även en bristande förståelse till patienten i sin helhet. Hasseler et
al. (2010) anser även att diabetesvården behöver ett bättre personcentrerat
vårdperspektiv för att kunna hjälpa patienter med både egenvård och livskvalitet. Därför
anses det att denna studie kan komma till nytta för den professionella sjuksköterskan,
och bidra till en ökad förståelse för patienter med diabetes typ 2 upplevelse och
genomförande av livsstilsförändringar.
Syfte Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att genomföra
livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2.
12
Metod Design
För att besvara syftet till studien gjordes en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv
ansats. En kvalitativ litteraturstudie är enligt Kristensson (2014) en av flera
forskningsmetoder som utgår ifrån en humanistisk inriktning, vilket betyder att varje
människa är unik samt att dess upplevelser och verklighetsuppfattningar är individuella.
Detta gör att denna metod passar in för att besvara denna studies syfte, då syftet är att
beskriva en patients upplevelse av fysisk aktivitet. En litteraturstudie innebär enligt
Kristensson (2014) att en strukturerad sökning efter väsentlig litteratur utförs för att
besvara syftet i studien. Efter att litteraturen är framtagen ska denna på ett kritiskt sätt
värderas för att sedan sammanställas. En litteraturstudie kan ses som den vanligaste
typen av studie som utförs för att kunna besvara ett specifikt syfte. Detta är ett bra sätt
att sammanställa andras forskningsresultat för att besvara en specifik fråga som i sin tur
kan leda till hur ett specifikt kliniskt problem kan komma till att lösas eller i alla fall
förstås. En induktiv ansats är enligt Kristensson (2014) att studien går från delar till en
helhet. Henricson och Billhult (2017) förklarar också att induktiv ansats är när forskaren
utgår från studiens deltagares levda erfarenheter av en företeelse, samt att syftet är att
resultatet ska kunna framställa en teori eller ställas mot en teori i till exempel en
diskussion i ett examensarbete.
Datainsamling
I litteraturstudien användes databaserna PubMed och CINAHL. Karlsson (2017)
förklarar att PubMed är en av de största databaserna inom framförallt medicin och
innehåller mer än 25 miljoner artiklar, samt att CINAHL innehåller artiklar inom bland
annat omvårdnad och är enligt Polit och Beck (2008) den viktigaste databasen för
sjuksköterskan. Databaserna beskrivs enligt Kristensson (2014) som en forskningsbank
där vetenskapliga studier kategoriseras med hjälp av nyckelbegrepp.
En systematisk sökning gjordes med bärande begrepp i syftet som till exempel
patienters upplevelser, livsstilsförändringar och fysisk aktivitet. Sökningarna gjordes
både i fritext och med indexord för att få kontrollerade sökningar. Kristensson (2014)
menar att det är viktigt att skapa sig en bra sökstrategi vilken ska ge relevant data till
studiens syfte. Vidare menar Kristensson (2014) att arbetet med sökningarna ska ske
systematiskt med hjälp av sökord och nyckelbegrepp som ingår i syftet för att på så sätt
identifiera relevant litteratur till studien. Indexord kan också definieras som ämnesord
13
som artiklarna handlar om. I PubMed kallas indexorden för MeSH-termer (Medical
Subject Headings) och i CINAHL kallas de för subject headings. Att söka med fritext
kan både vara positivt och negativt. Det positiva är att med fritext går det att få ett större
antal artiklar, det negativa är dock att det ofta genererar till fler artiklar som är
irrelevanta till studiens syfte och problemområde. I denna studie användes sökningar
både i fritext och indexord för att få ut det bästa sökresultatet som svarar mot studiens
syfte. En bra sökning ska enligt Kristensson (2014) innehålla så få fritextord som
möjligt och bör främst baseras på indexord.
Karlsson (2014) förklarar att den booleska termen AND är den som används mest. Detta
gör sökningen mer specifik genom att flera av de valda synonymerna finns med i de
artiklar som kommer i sökningen. Det booleska ordet OR används när ord ska
kombineras tillsamman för att söka på närliggande begrepp. Detta gör att sökningen blir
bredare där det endast behöver vara ett av orden med i träfflistan. Sökorden med
liknande synonymer grupperades sedan och placerades i block med de booleska
termerna AND och OR (se bilaga 1).
För att få det mest relevanta sökresultatet användes i denna litteraturstudie synonymer
till diabetes typ 2 som type 2 diabetes, type 2 diabetes mellitus, diabetes mellitus type 2
och diabetes type 2 tillsammans med synonymer till physical activity som exercise och
motion och även ord som patient perspective, health behavior, lifestyle changes, patient
eller patientens och Qualitative research.
De totala sökningarna i CINAHL och PubMed gav totalt 570 artikelträffar som lästes på
titelnivå. Av dessa sorterades 299 artiklar bort och kvarvarande abstract lästes igenom.
Efter denna genomläsning sorterades ytterligare 133 artiklar bort och kvar lästes 138
artiklar igenom i fulltext. Kvarvarande 36 artiklar som uppfyllde syftet gick därefter
vidare till kvalitetsgranskningen (se figur 1).
Titelnivå Abstraktnivå Fulltextnivå Artiklar till kvalitetsgranskning
570 271 138 36
Figur 1. Sammanfattning av den totala artikelsökningen
14
Urval
Kristensson (2014) förklarar att urvalet ska baseras utifrån studiens syfte vilket
innefattar både inklusionskriterier och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna i denna
studie var kvalitativa artiklar som innefattade vuxna patienter över 18 år med diabetes
typ 2 och deras upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk
aktivitet. Alla artiklar skulle också vara etiskt granskade. Artiklarna skulle visa på
aktuell forskning och därför valdes artiklar ut som publicerades mellan åren 2000 och
2020. Alla artiklarna skulle också vara peer-reviewed och skrivna på engelska. Med
peer-reviewed menar Polit och Beck (2008) att artikeln är granskad av expertis inom
samma forskningsområde och får på detta sätt en god och vetenskaplig standard på
innehållet.
Kvalitetsgranskning
Vid genomförandet av kvalitetsgranskningen av de 36 utvalda artiklarna användes
granskningsmallen från SBU (2020a) för bedömning av studier med kvalitativ metodik
med fokus på patientupplevelser. En granskningsmall är enligt Kristensson (2014) ett
formulär med frågor som syftar till att bedöma artiklarnas trovärdighet och kvalitet.
Granskningsmallen innehåller 8 frågor som baseras på överensstämmelse med teori,
deltagare, datainsamling, analys, vilka som gjorde studien, relevansen i studien,
koherensen och om studien hade tillräckligt med data för ett relevant resultat. Någon
fråga om etik ingick inte i formuläret utan det lades till i bedömningen. Frågorna kunde
besvaras med “ja” “nej” eller “oklart.” Målet var att få så många” ja” som möjligt för att
undvika bias och att visa en hög kvalitet på de utvalda artiklarna. Om en artikel skulle få
flertalet “nej’’ eller “oklart” sorterades denna bort och ingick inte i studien. Enligt SBU
(2020b) finns inga fasta gränser för när en studies kriterier ska sättas, utan det är upp till
bedömaren att klassa kvaliteten på de vetenskapliga artiklarna högt, medel eller lågt för
att undvika bias. De artiklar som svarade till inklusionskriterierna
kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall (se bilaga 2). Det beslutades
att artiklarna skulle ha sex till åtta ’’ja’’ för att bli godkända i kvalitetsgranskningen,
vilket betyder, om artiklarna fick tre eller flera ’’nej’’ eller ’’oklart’’ sorterades de bort.
Utav de 36 artiklarna var det 21 artiklar som inte uppfyllde kvalitetskraven. Kvar
återstod det 15 artiklar som alla blev godkända enligt kvalitetsgranskningen och
uppfyllde studiens syfte (se bilaga 3).
15
Analys
Artiklarna i denna studie analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) tolkning
av en kvalitativ innehållsanalys. Den analysmetod som användes i studien var en
manifest innehållsanalys, vilket förklaras enligt Graneheim och Lundman (2004) som en
text som tolkas utifrån det synliga och uppenbara i meningarna, till skillnad från en så
kallad latent analys som tolkas av en underliggande mening av texten. De vetenskapliga
artiklar som slutligen valdes ut att besvara syftet lästes igenom flera gånger separat,
detta för att finna ett helhetsperspektiv av det samlade materialet. Graneheim och
Lundman (2004) menar på att det är lättare att skaffa en helhetsuppfattning om hela
textmaterialet läses igenom noga.
Artiklarna delades upp och meningsenheter plockades ut för att sedan diskuteras. Med
meningsenheter menar Graneheim och Lundman (2004) på meningsbärande stycken
eller begrepp i texten. Dessa kan utgöras av både ord, stycken eller meningar av en text
som gemensamt hör samman genom sitt innehåll. Meningsenheterna översättes
ordagrant från engelska till svenska och kondenserades därefter, vilket menas med att
texten kortades ner utan att tappa meningsenheternas innebörd. Efter kondenseringen
kodades meningarna, vilket Graneheim och Lundman (2004) förklarar som att
meningsenheterna får en så kallad etikett eller kod som kort beskriver dess innehåll (se
bilaga 4). Graneheim och Lundman (2004) förklarar att kategorier är en samlad data
med gemensamt innehåll. Fortsättningsvis menar Graneheim och Lundman (2004) att
ingen data ska falla bort mellan två kategorier, och inte heller passa in i fler än en
kategori, vilket innebär att ingen data som svarar till syftet får eller ska uteslutas för att
det inte finns en passande kategori. Vidare delas även kategorierna upp i
underkategorier med olika abstraktionsnivåer.
Kategorier som togs fram för denna studie var upplevelsen av fysisk aktivitet, betydelsen
av det sociala stödet och upplevelsen av stöd från vårdpersonal med tillhörande
underkategorier (se figur 2).
Etiskt övervägande
Kjellström (2017) förklarar att en viktig etisk utmaning vid ett forskningsarbete som
handlar om människor är att undvika att deltagarna skadas, utnyttjas eller såras på något
vis. Detta grundar sig på Belmontrapportens fyra etiska principer; autonomiprincipen,
nyttoprincipen, inte skada- principen och rättviseprincipen. Det är också enligt
16
Kristensson (2014) av största vikt att förhålla sig på ett forskningsetiskt sätt vid all
medicinsk forskning för att det vetenskapliga värdet ska bibehållas i en litteraturstudie.
Helsingforsdeklarationen är enligt Kjellström (2017) den mest välkända av de olika
riktlinjerna inom medicinsk klinisk forskning. All forskning ska enligt
Helsingforsdeklarationen granskas av oberoende personer för att kunna avgöra om
forskningen är etisk.
De 15 utvalda artiklarna i denna studie har alla blivit etiskt granskade av en
granskningskommitté i det landet där studien gjordes, samt att forskarna också fört ett
etiskt resonemang kring sina deltagare. En del artiklar hade redovisat detta utförligt och
en del kortfattat men uppfyller ändå kraven för ett etiskt utförande av studien. I de valda
artiklarna i denna studie var alla deltagarna med på frivillig basis och kunde hoppa av
forskningsstudierna om de ville. De fick även skriftlig och muntlig information om vad
studien innebar. Alla artiklarna tog hänsyn till detta och intervjuerna utfördes i en säker
miljö där alla deltagarna var anonyma.
Resultat Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier, Upplevelsen av fysisk aktivitet,
Betydelsen av det sociala stödet och Upplevelsen av stöd från vårdpersonal. Dessa
kategorier delas även upp i sex underkategorier (se figur 2).
Upplevelsen av fysisk aktivitet
Upplevelsen av rutiner
Att känna sina begränsningar
Känslan av hinder i samband med fysisk
aktivitet
Motivationens betydelse
Betydelsen av det sociala stödet
Upplevelsen av stöd och motivation från
familj och närstående
Att känna av stöd från sociala grupper
Upplevelsen av stöd från
vårdpersonal
Figur 2. Kategorier och underkategorier.
17
Upplevelsen av fysisk aktivitet Patienters upplevelse av att utöva fysisk aktivitet är blandade. Många upplever att det är
positivt med rutiner och att det gör det lättare att tillämpa fysisk aktivitet som en livsstil
i vardagen istället för något som de måste göra. Däremot är det många patienter som
upplever det svårt att hitta motivationen till träning.
Upplevelsen av rutiner En del patienter upplever att träningen blir lättare om det finns ett träningsschema att
förhålla sig till (Dye et al., 2003). Kvinnor med diabetes upplever ett ökat
självförtroende i samband med fysisk aktivitet och manliga patienter upplever sig
piggare och energirika (Ferrand et al., 2008). Flertalet patienter tycker att rutiner leder
till motivation (Reynolds et al., 2020) men också att det i slutändan blir till en livsstil
(Sebire et al., 2018). Rutiner blir till slut som en vana (Reynolds et al., 2020), men även
om många upplever det svårt i början så blir det lättare med tiden och patienterna lär sig
mer om vikten av egenvård och skapar sig en bättre självkänsla (Ferrand et al., 2008).
’’it’s got to the stage where I enjoy it and I almost need it at the end of the
day…’’ (Peel et al., 2010, s. 575).
Det är dock flera som anser att fysisk aktivitet är mer som något de måste göra, som en
syssla (Peel et al., 2010), andra anser att det blir lättare om träningen är kul och istället
blir till en hobby (Ferrand et al., 2008).
Att känna sina begränsningar Patienter med diabetes typ 2 upplever en känsla av hopplöshet när det kommer till att
utöva egenvårdsmetoder relaterat till sin diabetesdiagnos (Pesantes et al. 2018). Många
känner sig också hjälplösa (Sebire et al. 2018) och flera anser att träning är det samma
som smärta (Peel et al. 2010).
I’d like to be able to do more exercise, but I have arthritis so it’s a
problem. I’m limited to how much I can do but having said that ... I’ve
been trying to go for a walk around the block (Peel et al., 2010, s. 574).
På grund av fysisk smärta till följd av komplikationer till diabetessjukdomen, upplever
flertalet att både rörligheten och uthålligheten blivit begränsad (Pesantes et al. 2018).
Detta beskrevs som ett hinder för att vara fysiskt aktiv eftersom kroppen i sig upplevs
18
som en barriär. Detta resulterade då i funktionella begränsningar av patienternas
förmåga till utövandet av fysisk aktivitet (Lidegaard et al., 2016). Patienter med diabetes
typ 2 upplever att diabetesdiagnosen innebär en djupare känsla av bräcklighet och
sårbarhet, vilket kan för många vara svårt att acceptera (Graffigna et al., 2014). Det
finns också de som upplever sig tvingade till att träna på grund av sin diabetesdiagnos
(Peel et al., 2010), men också de som vill träna men inte har rätt kunskap om hur de ska
gå tillväga (Dye et al., 2003).
’’If there were an instructor in the room [fitness room] to ‘’tell people
what to do’’ more seniors would use the room’’ (Dye et al., 2003, s.122).
Patienterna upplever inte sig själva som starka nog att utöva någon form av
ansträngande fysisk aktivitet, utan förhåller sig istället för promenader som träning (Peel
et al., 2010). Att inte heller känna motivation till träning kan begränsa patienten, denne
måste själv vilja träna annars upplevs det mer som ett tvång och ett måste (Beverly &
Wray, 2008).
Känslan av hinder i samband med fysisk aktivitet
Att göra livsstilsförändringar med fysisk aktivitet upplevs som ett hot mot patientens
livskvalitet och att det inte var i linje med ett gott liv, eller att allt med fysisk aktivitet
upplevs som otrevligt. Att fysisk aktivitet var nödvändig vid livsstilsförändringar vid
diabetes typ 2 var patienterna väl medvetna om men såg det inte som en investering i sig
själva (Sebire et al., 2018).
Upplevelsen av att vara beroende av sin kropp och dess begränsningar gjorde att de inte
utövade någon fysisk aktivitet. De skyller ofta på kroppsliga åkommor som ont i knän,
artrit och trötthet. En del var rädda att uppleva smärta vid ökad träning vilket gjorde att
de hellre avstod. Det skapade en osäkerhet i vad som var hälsosam nivå av fysisk
aktivitet och den som kunde åstadkomma smärta (Lidegaard et al., 2016; Peel et al.,
2010; Dye et al., 2003).
Känslan av att inte ha intresset eller viljan för fysisk aktivitet var en annan orsak till att
patienterna inte engagerade sig. Patienter som inte utövat fysisk aktivitet tidigare i sin
vardag hade svårt att anamma denna vana som behövdes för att få en bättre hälsa
(Laranjo et al., 2015). Hade inte patienterna motivationen till fysisk aktivitet var
19
upplevelsen att de hittade ursäkter och blev experter på att skjuta upp det till
morgondagen som aldrig kom (Peel et al., 2010). En del upplever att deras ålder gjorde
att de inte kunde ändra sina liv. Hade de levt detta liv i så många år, varför var det då
lönt att ändra på något nu när de ändå snart skulle dö (Booth et al., 2012).
”I don’t have the will to exercise; I end up sitting on the couch. I prefer
being at home than going outside to walk.” (Laranjo et al., 2015, s. 108)
Miljön spelar också en stor roll i upplevelsen av fysisk aktivitet, främst om den skulle
utföras utomhus. Om det skulle göras var kravet att upplevelsen skulle vara njutbar
vilket det inte uppfattades som om det var mörkt ute, om det regnade eller om det var
för kallt (Reynolds et al., 2020).
Fysisk aktivitet kändes även som en prioriteringsfråga. Patienterna upplever att det finns
andra saker i livet som behöver prioriteras först såsom tiden med familjen eller
hushållssysslor. Patienter i arbetsför ålder upplever även känslan av att tiden inte räckte
till eller att orken för fysisk aktivitet inte finns efter en lång arbetsdag (Reynolds et al.,
2020; Lindegaard et al., 2016).
I just don’t have time for it. Well, when I get home, I just get sucked into
family life... if my schedule at work gets drawn out and my husband is off
travelling. Then it’s exercise that pays, every time, see? (Lidegaard et al.,
2016, s. 1680)
Motivationens betydelse För vissa patienter gav deras diagnos med diabetes en stark motivation till att göra
livsstilsförändring (Sebire et al., 2018). Risken att drabbas av hjärtsjukdomar motiverar
patienterna till fysisk aktivitet (Dye et al., 2003) även att också kunna utföra den fysiska
aktiviteten självständigt skapade motivation (Brobeck et al., 2014). Patienterna fortsätter
upprätthålla sin motivation till utförandet av fysisk aktivitet när de märker en väsentlig
skillnad i både sina blodsockernivåer och andra hälsofaktorer (He et al., 2013).
När patienterna upplever att de får mer energi och känner sig piggare i kroppen av att
vara fysiskt aktiva, skapas en känsla av både psykisk och fysisk tillfredsställelse som
vidare gav motivation till att fortsätta sin egenvård (Dye et al., 2003; Malpass et al.,
2009).
20
När patienterna satte upp delmål eller att de började med fysisk aktivitet i en liten skala
med till exempel promenader eller gjorde små rörelser genom att sitta på en stol, kunde
patienterna uppleva att de klarar av en liten omställning vilket gjorde de mer motiverade
till att fortsätta (Dye et al., 2003). Ett recept på fysisk aktivitet kunde också öka
motivationen under den förskrivna tid som receptet varade (Reynolds et al., 2020).
’’The study has motivated me, to walk and do some exercise more than
what I would do normally.’’ (Reynolds et al., 2020, s.177).
Patienter fann sin motivation genom att hitta en balans mellan kost och fysisk aktivitet.
Om patienterna äter ”fel” kost eller äter för mycket av ”det goda” blev känslan att de
måste kompensera för detta genom att träna (Sebire et al., 2018; Graffigna et al., 2014).
Även när patienterna märker att de går ner i vikt med fysisk aktivitet och att kroppen
kan ta hand om sockret, skapas en förståelse av kopplingen mellan fysisk aktivitet och
hälsa (Ferrand et al., 2008).
’’Sometimes I eat a bit more, although I know that is not right, but when I
do, I’ll do some physical exercises to balance the extra that I ate.’’
(Graffigna et al., 2014 s. 4).
Patienterna fann även motivation när de såg vad sjukdomen orsakade andra
medmänniskor med diabetes typ 2 men som inte utövade fysisk aktivitet eller andra
livsstilsförändringar. Det gjorde att de fick känslan av att inte vilja hamna i samma
situation i framtiden. Upplevelsen att kunna få kontroll över sjukdomen genom sin
egenvård gav motivation (Dye et al., 2003; Sebire et al., 2018). Patienter kände även att
de kunde göra något för att få ett längre liv, att få vara med i framtida händelser så som
att få uppleva sitt första barnbarn eller något av barnens bröllop, vilket gav
motivationen till att göra livsstilsförändringar (Beverly et al., 2008).
Känslan av motivation kan även infinna sig om patienten har sällskap som till exempel
en hund vilket gör att de kommer ut på promenad varje dag vilket också leder till en
regelbundenhet i den fysiska aktiviteten (Peel et al., 2010). Patienter med en stark
gudstro fann också sin motivation till fysisk aktivitet genom att tillbe högre makter och
få en bättre sinnesstämning och kraft tillsammans med deras Gud (Dye et al., 2003).
21
‘’We’ve got a Labrador you’ve got to exercise every day. I have a good
walk every day.’’ (Peel et al., 2010, s. 574).
Betydelsen av det sociala stödet Patienterna har olika upplevelser när det kommer till stödet från familj och närstående.
En del patienter upplever att familjemedlemmarna ger ett bra stöd genom att följa med
på promenader eller uppmuntra till annan fysisk aktivitet. En annan grupp patienter
upplever däremot en saknad av stöd från framför allt familjemedlemmar och att det
kunde finnas en oförståelse relaterat till sjukdomen. Att träna tillsammans i grupp med
andra kunde också upplevas som mer motiverande än att träna självständigt. Att också
kunna träffa andra personer som lever med diabetes typ 2 kunde vara en positiv
upplevelse.
Upplevelsen av stöd och motivation från familj och närstående Patienterna upplever att det är mer motiverande att promenera tillsammans med andra,
eller att promenera till en marknad eller liknande där de finns saker att titta på samtidigt
(Dye et al., 2003). Att promenera med familjemedlemmar kan även vara ett bra sätt för
att få kvalitetstid med barn och barnbarn (Reynolds et al., 2020). Familjemedlemmar
fungerar också bra för en del patienter som extra stöd och motivation (Pesantes et al.,
2018).
‘’My son tells me, “mom, are you going to go on a walk? Let’s go, get the
dog, all three of us will go’’ (Pesantes et al., 2018, s. 1876).
Kvinnliga patienter med diabetes typ 2 anser att träning tillsammans med väninnor är
motiverande och även ett bra sätt att utveckla en närmare vänskap med ett emotionellt
stöd, värme och uppmuntran (Ferrand et al., 2008). En granne kan hjälpa till att
motivera till fysisk aktivitet genom att utöka avståndet på promenaderna (Dye et al.,
2003). När en granne motiverar till att fortsätta promenera även om avståndet blir för
långt för patienten, kunde det ändå upplevas som en positiv inverkan. Skulle grannen
flytta, upplevs det dock svårare att fortsätta promenera och motivationen försämrades.
(Peel et al., 2010).
I had a neighbour two doors down and we used to walk a lot. We used to
walk right round the country park and it took two hours on a Sunday
22
morning, but she moved and it’s not quite so easy now (Peel et al., 2010, s.
573).
Även äkta makar till patienterna hjälper till för att förstärka egenvårdsbeteendet genom
att stötta utan att tjata (Beverly & Wray, 2008).
Here I am a diabetic and the same thing a year or so later she was
diagnosed. I think at the time you need support and she gave it to me.
Then later on when she needed it, I tried to give all the support I could. I
make sure that she exercises! (Beverly & Wray, 2008, s. 216).
En del patienter upplever ibland också en saknad av stöd och även försök till sabotage
av deras ansträngningar från sina familjemedlemmar (Laranjo et al., 2015). Även
familjemedlemmarnas saknad av förståelse över hur dessa patienters fysiska tillstånd
kan begränsa patienternas träning och känslan av stöd (Pesantes et al., 2018). En del
familjemedlemmar säger till när det är dags att ta en promenad (Reynolds et al. 2020)
eller på annat sätt ser till att patienten utökar sin fysiska aktivitet, till exempel genom att
registrera sin mamma på danslektioner. (Pesantes et al., 2018). Genom att istället ge
komplimanger för träning kunde ses som en uppmuntran och motivation till att fortsätta
träna (Dye et al., 2003).
‘’I walk with my sister and she now says I’m fitter than she is’’ (Reynolds
et al., 2020, s. 177).
Att känna av stöd från sociala grupper Patienterna menar på att de föredrar att lära sig mer om levnadsvanor i mindre grupper
då de känner sig mer bekväma att ställa frågor om sin sjukdom med ett mindre antal
deltagare närvarande (Dye et al., 2003).
’’I feel quite confident with people solving the same problem as me. . . . I
do not feel lonely’’ (He et al., 2013, s. 498).
Fysisk aktivitet i grupp gjorde det också möjligt att komma överens om att ha en
ömsesidig och trevlig stund tillsammans utanför hemmet och diskutera med varandra
om olika aktiviteter de kan göra för sig själva och kanske även ta till sig som hobby
23
(Ferrand et al., 2008). Att träna tillsammans med andra människor är också positivt
gentemot den sociala aspekten (Lidegaard et al., 2016).
‘’It would be nice to have dedicated spaces in which to meet with other
patients to do activities together. Like cooking classes or physical activity
programs. This would be very useful to feel connected and less lonely’’
(Graffigna et al., 2014, s. 8).
Patienter poängterar också vikten av att ha någon som kan följa och lära dem det de inte
visste om träning i samband med diabetes typ 2. Det gav patienterna även motivationen
att ge sin tid tillbaka för att underlätta för de som ställer upp med hjälp, men också för
att det är av nytta för patienten själv. Att vara tillsammans med andra visar också på mer
motivation att fortsätta i samma rytm, än hur det skulle vara att fortsätta på egen hand
(Casey et al., 2010).
‘’Going on into this rhythm, which when you are out of this programme
and you are on your own. AH! Do I feel like going? I don’t feel like
going! I’ll go tomorrow, and then tomorrow never comes’’ (Casey et al.,
2010, s. 81).
Upplevelsen av stöd från vårdpersonal
Patienterna upplever att det finns en brist på information från vårdpersonalen angående
kunskap om diabetes typ 2 och hur fysisk aktivitet skulle passa in i vardagen.
Patienterna saknar information om konkreta aktiviteter eller övningar de kan göra och
upplever istället att informationen är för abstrakt för att kunna följas. Flertalet patienter
påpekar att de saknar kunskap om vilken typ och vilken mängd träning som passar med
hänsyn till deras begränsade individuella fysiska förmåga (Lidegaard et al., 2016).
’’I might get rid of my diabetes if I exercised... But actually I really don’t
know what I should do’’ (Lidegaard et al., 2016, s. 1680).
Patienterna ville få mer konkreta exempel på aktiviteter som var bra för just dem
(Graffigna et al., 2014). Patienterna upplever även att intresset från vårdpersonal var
bristfälligt med informationen som visar de stora hälsoeffekterna på patienternas
blodsocker som fysisk aktivitet ger (Peel et al., 2010).
24
Patienterna ville bli sedda som enskilda individer och att kunna tala om sina problem
med att göra en förändring, samt att kunna sätta ord på dem, vilket gjorde att de blev
synbara för både patienten och sjuksköterskan (Brobeck et al., 2014). Patienterna kände
även att de inte blev uppmärksammade för den personen de var, utan det gavs allmänna
råd till alla utan att ta hänsyn till olika personers förutsättningar (Dye et al., 2003). I
motiverande samtal med sjuksköterskan blev de sedda och upplevde känslan av att inte
vara ensam i sin situation, att de tillsammans kunde göra förändringar (Brobeck et al.,
2014).
Livsstilssamtal mellan patient och sjuksköterskan skapade en känsla av välbefinnande.
Patienten upplever ett stöd från sjuksköterskan och känner att de inte är ensamma om
sina problem. Upplevelsen av att det var tillåtet att misslyckas gjorde dem motiverade
att fortsätta. När det fanns en känsla av ömsesidig respekt mellan sjuksköterskan och
patienten upplevdes råden och tipsen som bra information istället som pekpinnar
(Brobeck et al., 2014). Patienterna satte en stor tilltro till medicinsk expertis eftersom
det var därifrån de förväntade sig att de skulle få sin kunskap och hjälp (He et al., 2013).
’’I prefer expert consultation service in big hospitals. . . . I trust their
clinical experience. . . . The experts can tell me what exercises suit me best
instead of just suggesting me to do exercises..’’ (He et al., 2013, s. 497).
Diskussion
Metoddiskussion
Studien som gjordes var en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.
Anledningen till att en litteraturstudie gjordes var för att kunna beskriva patienter med
diabetes typ 2 upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk
aktivitet. Kristensson (2014) menar att en kvalitativ litteraturstudie utgår från en
humanistisk inriktning och ett holistiskt synsätt, vilket betyder att se till hela människan
och dess upplevelser. Med en induktiv ansats skapades möjligheten att utforska och
studera fakta om det aktuella syftet, vilket senare kunde sammanställas i ett resultat.
Genom att ge sin tolkning av resultatet menar Kristensson (2014) att forskningen inte är
ute efter att mäta något utan att nå en djupare förståelse och en detaljerad bild av
verkligheten. Med detta i åtanke ansågs det ändå vara passade till studiens syfte med att
25
beskriva en patients upplevelse. Det optimala hade varit om det funnits en möjlighet att
genomföra en egen kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats för att få ett otolkat
dataresultat på patienters upplevelser, men på grund av tidsbrist gick inte detta att
genomföra.
Sökningen efter de vetenskapliga artiklarna gjordes i databaserna PubMed och
CINAHL. Databaserna valdes för att de har ett stort utbud inom medicin och omvårdnad
och därmed svarade till studiens syfte. Hade fler databaser använts hade sökningen
eventuellt blivit bredare och fler relevanta artiklar hade hittats och påverkat studiens
resultat. Sökningarna i databaserna gjordes även med hjälp av booleska termer som
AND och OR.
AND användes för att få avgränsningar och precisera sökningen och OR användes för
att kunna kombinera olika synonymer med de bärande begreppen i syftet vilket gjorde
att sökningen utökades och kunde generera i fler antal artiklar. Att använda den
booleska termen OR gör också så att relevanta artiklar som innehåller olika synonymer
för ett bärande begrepp kommer upp, och utökar därmed sökresultatet i databaserna.
Den booleska termen NOT användes inte i sökningen då det ansågs att artiklar med ett
relevant resultat till syftet kunde gått förlorat.
Ord som användes i sökningarna var begrepp som skulle kunna relateras till syftet och
synonymer till dessa. Sökningarna i CINAHL utgick från både indexord och fritextord,
vilket genererade i ett bra antal träffar. Liknande sökning i PubMed gav ett sämre
resultat i träffar. Anledningen till detta är som Kristensson (2014) beskriver för att
PubMed har ett större utbud av medicinsk forskning istället för forskning inom
omvårdnadsämnet. Därför byttes fritextorden ut mot indexord vilket resulterade i ett
bättre sökresultat, dock skiljer sig indexorden i de olika databaserna sig åt och därför
kan sökningarna se olika ut i de två databaserna.
Syftet var från början att rikta in sig på nydiagnostiserade patienter, men det uppstod
delade meningar om vad som räknades som nydiagnostiserad. Sökningen som gjordes
med newly diagnosed i databasen CINAHL valdes ändå att tas med eftersom de utvalda
artiklarna ändå var relevant för studien. Eftersom syftet för studien ändrades gjordes
aldrig en sökning med newly diagnosed i PubMed. Anledningen till att indexordet
qualitative research lades till i sökningen i PubMed var för att föregående sökningar
26
hade visat på ett stort antal kvantitativa artiklar. Detta för att PubMed är enligt
Kristensson (2014) den största databasen med framför allt vetenskaplig litteratur inom
den medicinska vetenskapen och kan därför generera i fler kvantitativa
forskningsstudier. Qualitativ research krävdes aldrig för sökningarna i CINAHL då
sökningarna resulterade i fler kvalitativa artiklar. Kristensson (2014) menar att en bra
sökning bör innehålla så få fritextord som möjligt och istället baseras på indexord.
Alla valda artiklar var skrivna mellan åren 2003–2020. Hade artiklar innan 2000-talet
valts, skulle det ha kunnat påverka resultatet och eventuellt gett en annan bild om hur
upplevelserna av att genomföra fysisk aktivitet upplevs idag. Skulle tidsspannet ändras
till tio år hade forskningen varit mer aktuell men hade möjligen inte ändrat resultatet
nämnvärt. De artiklar i studien som är över tio år anses dock vara relevanta för
genomförandet av livsstilsförändringar idag.
Inklusionskriterierna till denna studie var att alla artiklar skulle vara kvalitativa och ha
målgruppen vuxna patienter över 18 år med diagnosen diabetes typ 2. Valet av
målgrupp grundar sig på uppfattningen av att dessa patienter kommer att mötas i yrket
som sjuksköterska. Enligt WHO (2020) ses det en ökning av diabetes typ 2 även hos
barn. Till denna studie valdes barn som målgrupp att exkluderas för att upplevelsen av
fysisk aktivitet kan upplevas olika om patienterna är barn eller vuxen, vilket då skulle
kunna påverka studiens resultat. Alla artiklarna skulle också vara skrivna på engelska
eftersom det var ett språk som behärskades både i tal och skrift. Ingen sökning gjordes
efter svenska artiklar vilket kunde resulterat i fler artiklar och en lättare förståelse av
innehållet, vilket skulle kunna ha varit till en fördel.
Efter sökningarna i databaserna hade 36 artiklar tagits ut för att läsas igenom mer
ingående i fulltext och även kvalitetsgranskas med hjälp av SBU (2020a)
granskningsmall. De artiklar som inte svarade till inklusionskriterierna eller inte
godkändes i kvalitetsgranskningen sorterades ut och kvar var 15 artiklar. SBU (2020a)
granskningsmall innehåller åtta frågor som ska kunna bedöma om artikeln innehåller
tillräckligt med relevant data för att passa i resultatet. De 15 artiklar som godkändes
efter kvalitetsgranskningen ökar även trovärdigheten i studiens resultat då det blivit
granskade både genom en granskningsmall och att de alla gått igenom en etisk
granskning. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att en studie ska kunna bedömas
27
överförbar till andra grupper eller situationer om resultatet är tydligt skrivet men också
innehåller trovärdiga och pålitliga källor.
SBU (2020b) förklarar att granskningsmallen bara är till som ett stöd för att bedöma
artiklarnas eventuella styrkor och svagheter och att det inte finns några fasta gränser för
om en artikel har en hög, medel eller låg kvalitet. Det är alltså upp till bedömaren själv
att sätta den gränsen för att undvika bias. För denna studie skulle en artikel ha sex till
åtta ’’ja’’ för att genomgå kvalitetsgranskningen. Artiklarna delades upp och granskade
hälften vardera. Eftersom det fanns en granskningsmall att följa, ansågs det inte var
nödvändigt att granska samma artiklar, däremot upplevdes granskningsmallen otydlig
med tanke på hur bedömningen skulle gå till. Därför ansågs det också viktigt att
diskutera och gå igenom de åtta frågorna i granskningsmallen innan
kvalitetsgranskningen för att få en så enad tolkning och bedömning av artiklarna. Att
inte granska artiklarna tillsammans kan ses som en svaghet då det finns utrymme för
enskild tolkning av frågorna i granskningsmallen.
De 15 artiklarna som inkluderades i resultatet var från olika delar av världen. Länder
som ingick i studien var från Storbritannien, USA, Frankrike, Nya Zeeland, Danmark,
Kanada, Italien, Sverige, Portugal och Kina. Studiens syfte bygger på patienters
upplevelse av att genomföra fysisk aktivitet. Då en upplevelse är något individuellt
skulle resultatet möjligtvis kunna vara överförbart oavsett vart i världen patienterna
befinner sig.
Analysen i studien gjordes enligt de steg som ingår i Graneheim och Lundmans (2004)
tolkning av en innehållsanalys. Eftersom en innehållsanalys passar sig bäst när
obearbetade data ska analyseras, det vill säga som exempelvis inspelade intervjuer från
en intervjustudie. Detta ansågs därför inte var den bästa analysmetod för just denna
studie då den använda datan redan är analyserad. Det beslutades dock att
innehållsanalysen av Graneheim och Lundman (2004) skulle behållas då den beskriver
analysförfarandet noggrant, vilket ledde till att analysen blev mer lätthanterlig.
Graneheim och Lundman (2004) menar att en kvalitativ innehållsanalys är en bra metod
för studenter när de deltar i en forskningskurs för första gången.
Genom att använda sig av en manifest innehållsanalys var för att få resultatet så textnära
som möjlig. Svårigheter med kvalitativa studier är att resultaten oftast är tolkade och
28
därför kan resultatet innehålla latenta inslag. Artiklarna delades upp och meningsenheter
plockades ut separat för att sedan gå igenom dessa tillsammans. Tillsammans översattes
och kondenserades också meningsenheterna. Översättningen av meningsenheterna
gjordes från engelska till svenska med hjälp av Google Translate för att det skulle bli
lättare att sedan kondensera och koda meningarna. Enligt Polit och Beck (2008) bör
översättningen göras så sent som möjligt i analysen för att minimera risken att den
ursprungliga meningen tappar sin betydelse. Det ansåg dock vara lättare att översätta
den ursprungliga meningen bokstavligt från start. Genom en bokstavlig översättning av
meningsenheterna ansågs det då att meningen inte skulle tappa sin betydelse. Efter
kondenseringen kodades meningarna vilket ledde till en tydligare bild på hur
meningarna skulle kategoriseras. Tillsammans kategoriserandes meningsenheterna i
både kategorier och underkategorier. Citat användes för att styrka texten i resultatet.
Graneheim och Lundman (2004) menar att trovärdigheten i resultat ökar genom
användningen av citat. Citaten valdes dock att inte översättas för att de inte mista sin
innebörd.
Resultatdiskussion
Syftet till studien var vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar
med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2. De centrala fynden från
resultatet som kommer diskuteras är patienters upplevelse av fysisk aktivitet,
motivationens betydelse och stödet från sjukvården.
Resultatet visar på att upplevelsen av att fysisk aktivitet kan vara individuellt. Dels
kunde det bero på själva inställningen och vilka mål patienten har för att börja med
fysisk aktivitet och flera patienter kunde också uppleva att det var mer som en börda och
tvång än något positivt. Även kroppsliga begränsningar kunde påverka patientens
upplevelse av fysisk aktivitet. Albarran et al. (2006) stärker resultatet och menar på att
patienterna gärna undviker att utföra fysisk aktivitet på grund av bland annat utmattning,
lathet eller diabetesrelaterade symtom som exempelvis huvudvärk och yrsel. Rädslan av
att också känna smärta vid en ökad träningsfrekvens, eller att inte erhålla rätt sorts
information om fysiska aktiviteter eller övningar gjorde patienterna osäkra på vad som
var en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Detta menar Hasseler (2010) kan leda till både
begränsningar av sociala kontakter samt även av begränsningar i dagliga livet.
Resultatet visar också på att flera patienter behöver få till rutiner för att den fysiska
aktiviteten ska bli till en vardag. När patienterna upplevde att den fysiska aktiviteten
29
blivit till en vana i det dagliga livet, hade de skapat sig en ny och hälsosam livsstil.
Hasseler (2010) menar att fysisk aktivitet i vardagen leder till både ett gott
välbefinnande och en ökad livskvalitet hos patienterna.
Det andra centrala fyndet från resultatet visade på att upplevelsen av att finna
motivation till fysisk aktivitet kan vara varierande från patient till patient. Själva
sjukdomen kan leda till motivation, att en diabetes typ 2 diagnos kan leda till att
patienter upplever en starkare motivation till att göra livsstilsförändringar. Patienterna
kunde också känna motivation när de såg vad sjukdomen gjorde mot personer som inte
utövade fysisk aktivitet eller andra livsstilsförändringar vilket skapade känslan av att
”sådär vill inte jag bli”. Känslan av att vara en del av framtiden kan vara en inspiration
till att hitta motivation. Patienterna känner en ökad motivation till livsstilsförändringar
när de inser att de kan drabbas av följdsjukdomar av sin diabetes till exempel
hjärtsjukdomar. Motivationen har enligt Orem (2001) en stor betydelse för hur patienten
ska klara av sin egenvård.
Enligt resultatet upplevde patienterna en förbättrad hälsa och såg fler hälsofördelar med
sin egenvård med fysisk aktivitet, med detta kunde patienterna upprätthålla sin
motivation och kunde bibehålla den en längre tid. Resultatet visar vidare att patienterna
upplevde att de kände sig piggare och fick mer energi av sin fysiska aktivitet, samt att
det skapades en känsla av tillfredsställelse. Detta gav då ett välmående både fysiskt och
psykisk för patienten vilket också ledde till bibehållandet av motivationen. Orem (2001)
menar även på att patienterna har ett eget ansvar att utföra sin egenvård i den mån de
kan och har möjlighet till. Linmans et al. (2015) menar att patientmotivationen är en
nyckelfaktor för en framgångsrik självhantering vid diabetes typ 2. Linmans et al.
(2015) menar vidare, att på grund av betydelsen av patientmotivationen bör
motivationsnivån bedömas, till exempel för att kunna rikta sig till rådgivning för att
behandlingen av diabetes typ 2 ska kunna bli framgångsrik. Genom motiverande samtal
menar Miller och Rollnick (2013) att sjuksköterskan kan uppmuntra och stötta patienten
i förändringsprocessen mot livsstilsförändringar och belysa patientens intressen och
värderingar. Detta styrks även av Nourizadeh et al. (2020) som menar att patienterna når
en framgång och får en ökad motivation i sina livsstilsförändringar om de får en tillgång
till motiverande samtal av en sjuksköterska.
30
Det sista centrala fyndet som diskuteras är att stödet från sjukvården kunde upplevas
olika mellan patienterna. Patienterna kunde uppleva att det fanns en bristande
information från vårdpersonalen angående hur patienterna skulle kunna kombinera
fysisk aktivitet med det dagliga livet. Patienterna ansåg att de inte fick tillräckligt med
konkret information om hur de skulle gå tillväga eller vilken typ av fysisk aktivitet de
skulle utföra. Ett och samma träningsschema för alla diabetespatienter passar inte
eftersom varje patient är en unik. Patienterna kunde också uppleva svårigheter med
träning på grund av saknaden av professionell hjälp och vägvisning om både hur och var
de ska träna. Folkhälsomyndigheten (2020) förklarar rekommendationerna för hur
mycket fysisk aktivitet en vuxen person över 18 år ska uppnå i veckan både när det
kommer till motion och muskelstärkande träning. Däremot finns inga tydliga
beskrivningar eller förslag på övningar på exempelvis den muskelstärkande träningen
och hur den ska utföras eller gå till. Resultatet styrks även av Edwall et al. (2008) som
menar att genomförandet av livsstilsförändringar underlättas om patienten erhåller
information som är användbart i det dagliga livet. Orem (2001) menar också på att
sjukvårdspersonal ska med sin kunskap kunna bidra till att hälsa uppnås även om
patienterna upplever en obalans och osäkerhet i sin egenvård (Orem, 2001). En
ömsesidig interaktion mellan sjuksköterska och patient är nödvändig för att underlätta
patientens livsstilsförändringar. För att öka motivationen och få patienten att känna sig
delaktig ska sjuksköterskan prata med patienten och inte till patienten, vilket även
svensk sjuksköterskeförening (2017a) och Boström et al. (2020) menar handlar om en
personcentrerad vård och den likasinnade respekt som bör infinna sig mellan
sjuksköterskan och patienten.
De positiva aspekterna som patienterna kunde uppleva med stöd från sjukvården var
bland annat motiverande samtal med sjuksköterskan. Patienterna upplevde en större
motivation från sjukvården när de kände sig accepterade som enskild människa istället
för en diabetespatient. Resultatet visade också på att patienterna sätter en stor tilltro på
sjukvården och att det är därifrån de ska få både kunskap och hjälp. Edwall et al. (2008)
förklarar att patienterna visade på mer självförtroende i sin egenvård när de upplevde att
det fanns ett stöd från sjukvården. Sjukvårdspersonalen behöver vara mer uppmärksam
på vad patienten föredrar för att kunna utforma en genomförbar träningsplan
tillsammans på ett gemensamt sätt. Orem (2001) menar att sjuksköterskan kan hjälpa
patienten att främja dennes egenvård genom att ge både ett fysiskt och psykiskt stöd,
samt även att utveckla en miljö som också främjar undervisning och utveckling.
31
Slutsats Studieresultatet baseras på patienter med diabetes typ 2 upplevelser på genomförandet
av fysisk aktivitet. Varje människas upplevelse är unik och därför kan inte resultatet i
denna studie generaliseras för alla som är diagnostiserade med diabetes typ 2.
Sjukdomen hämmade patienterna både fysisk och psykiskt i vardagen, vilket gjorde att
inställningen till fysisk aktivitet inte alltid upplevdes positivt. Sociala relationer var en
viktig faktor för stödet i både sjukdomen och motivationen till livsstilsförändringar.
Genom att ha en gemenskap med andra personer som befann sig i samma situation
ledde detta till mer motivation och glädje, samt gjorde det lättare att bibehålla de nya
träningsrutinerna. Stödet från sjukvården var bristfälligt då de flesta råden upplevdes
generella och patienterna saknade mer konkreta tips på fysiska aktiviteter som är mer
individuellt anpassade. För att sjukvården ska kunna ge en god personcentrerad vård till
patienten krävs det att sjuksköterskan lyssnar till varje patients upplevelse och erbjuder
stödjande motiverande samtal för att stärka patienten i sin egenvård.
Kliniska implikationer Med hjälp av litteraturstudiens resultat kan sjukvården få en större kunskap inom
området och skaffa sig en bättre förståelse för patientens individualitet när det kommer
till upplevelsen av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet. För
att förbättra upplevelsen av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2 behöver
sjuksköterskan se till hela patienten och lyssna till dess individuella svårigheter med
sjukdomen. Genom att tillämpa en personcentrerad vård kan sjuksköterskan ge lämpliga
och användbara råd vid patientens egenvård med inriktning på fysisk aktivitet vilket har
visat att patienten kan bibehålla sin motivation till förändring i sin livsstil.
Fortsatt forskning Utifrån studien ses det att vidare forskning kring fysisk aktivitet och dess betydelse för
sjukdomen diabetes typ 2 behöver genomföras. Majoriteten av forskningen som hittades
belyste vikten av god kosthållning och viktminskning och inte effekterna av
genomförandet av fysisk aktivitet, därför bör fler studier göras för att upplysa vikten av
fysisk aktivitet för denna patientgrupp. Även forskning om den yngre generationens
upplevelser av fysisk aktivitet bör genomföras eftersom diabetes typ 2 även ökar hos
denna patientgrupp.
32
Självständighet Anna-Lena Joelsson och Maria Larsson har varit lika aktiva under arbetets gång. I
bakgrunden skrev Anna-Lena om diabetes och diabetes typ 2 samt stycket om fysisk
aktivitet. Maria skrev om sjuksköterskans roll och den personcentrerade vården samt
även om motiverande samtal och livsstilsförändringar. Stycket om referensramen skrevs
tillsammans. Metoden delades upp där Anna-Lena skrev datainsamling, urval,
kvalitetsgranskning och om de etiska överväganden och Maria skrev om designen och
analysen.
Artikelsökningarna i databaserna gjordes var för sig. Anna-Lena gjorde sökningar i
PubMed och Maria gjorde sökningar i CINAHL. De utvalda artiklarna
lästes gemensamt igenom. Artiklarna delades upp och granskades var för sig men
diskuterades tillsammans. Meningsenheter plockades ut var för sig men översattes,
kondenserades och kodades gemensamt.
Resultatet delades upp och skrevs separat. Anna-Lena skrev om underkategorierna
upplevelsen av hinder i samband med fysisk aktivitet och motivationens betydelse, samt
även om stödet från sjukvården. Maria skrev om underkategorierna betydelsen av
rutiner, att känna sina begränsningar samt sammanfattningen av överkategorin
upplevelsen av fysisk aktivitet. Maria skrev även om det sociala stödet. Efter att alla
resultatdelarna var färdigskrivna sammanställdes resultatet till en gemensam text av
Anna-Lena och Maria tillsammans. De två diskussionsdelarna diskuterades och skrevs
tillsammans.
Hela arbetet har arbetats och sammanställts av både Anna-Lena och Maria gemensamt
med ett gott samarbete. Under rådande omständigheter med covid-19 pandemin har det
gemensamma arbetet skett på distans över Zoom. Tabellerna för bilagorna har gjorts
tillsammans. Maria har stått för designen.
33
Referenser *= artiklar använda i resultatet
Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K. & Toverud, E-L. (2019). Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian journal of primary health care, 37(3), 345–352. https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639911
Albarran, N. B., Ballesteros, M. N., Morales, G. G. & Ortega, M. I. (2006). Dietary behavior and type 2 diabetes care. Patient Education and Counseling 61, 191–199. doi: 10.1016/j.pec.2005.03.008
*Beverly, E. A. & Wray, L. A. (2008). The role of collective efficacy in exercise adherence: a qualitative study of spousal support and Type 2 diabetes management. Health education research 25(2), 211–223. https://doi.org/10.1093/her/cyn032
*Booth, A. O., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S. J. & McKinley, M. C. (2012). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14, 293–306. https://doi.org/10.1017/S1463423612000412
Bo, A., Pouwer, F., Juul, L., Nicolaisen, K. & Maindal, H. T. (2020). Prevalence and correlates of diabetes distress, perceived stress and depressive symptoms among adults with early‐onset Type 2 diabetes: cross‐sectional survey results from the Danish DD2 study. Diabetic Medicine. 37(10), 1679-1687. https://doi.org/10.1111/dme.14087
Boström, E., Ali, L., Fors, A., Ekman, I. & Erichsen Andersson, A. (2020). Registered nurses’ experiences of communication with patients when practising person–centred care over the phone: a qualitative interview study. BMC Nurcing. 19(54), 1–8. https://doi.org/10.1186/s12912-020-00448-4
*Brobeck, E., Odencrants,S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13(1), 1-14. https://doi.org/10.1186/1472-6955-13-13
*Casey, D., De Civita, M. & Dasgupta, K. (2010). Understanding physical activity facilitators and barriers during and following a supervised exercise programme in type 2 diabetes: a qualitative study. Diabetic Medicine 27(1), 79–84. https://doi.org/10.1111/j.1464-5491.2009.02873.x
*Dye, C. J., Haley-Zitlin, V. & Willoughby, D. (2003). Insights from older adults with type 2 diabetes: making dietary and exercise changes. The diabetes educater, 29(1), 116–127. https://doi.org/10.1177/014572170302900116.
Edwall, L-l., Hellstrom, A-l., Ohrn, I. & Danielson, E. (2008).The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing 17, 772–781. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02015.x
Egidius, H. (2020). Psykologilexikon. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Upplevelse
Eriksson, E., & Eriksson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur.
*Ferrand, C., Claire Perrin, C. & Nasarre, S. (2008). Blackwell Publishing Ltd Motives for regular physical activity in women and men: a qualitative study in French adults
34
with type 2 diabetes, belonging to a patients’ association. Health and Social Care in the Community, 16(5), 511–520. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2008.00773.x
Folkhälsomyndigheten. (11 april 2019). Fysisk aktivitet på recept på export https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/
Folkhälsomyndigheten. (25 november 2020). Fysisk aktivitet – rekommendationer. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. (FYSS, 2011). Lite är bra och mer är bättre.http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna/
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, (24), 105–112 https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Graffigna, G., Barello, S., Libreri, C. & Bosio, C. A. (2014). How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice. BMC Public Health, 14(648), 1–12. https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-648
Hasseler, M. K., von der Heide, M. & Indefrey, S. (2010). Resources for and barriers to effective diabetes care management—experiences and perspectives of people with type 2 diabetes. Journal of Public Health 19, 65-71. https://doi.org/10.1007/s10389-010-0354-6
*He, W., Zhang, Y. & Zhao, F. (2013). Factors influencing exercises in Chinese people with type 2 diabetes. International Nursing Review 60, 494–500. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/inr.12046
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), vetenskaplig teori och metod. (uppl. 2:1 s.111–120). Studentlitteratur.
Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (uppl. 2:5 s. 81–96). Studentlitteratur.
Kasén, A. (2012). ’Patient’ och ’sjuksköterska’ i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (uppl. 1:7 s. 99–114). Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (uppl. 2:1 s. 57–80). Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
*Laranjo, L., Neves, A. L., Costa, A., Ribeiro, R. T., Couto, L. & Sá, A. B. (2015) Facilitators, barriers and expectations in the self management of type 2 diabetes—a qualitative study from Portugal. European Journal of General Practice, 21(2), 103–110, https://doi.org/10.3109/13814788.2014.1000855
*Lidegaard, L. P., Schwennesen, N., Willaing, I. & Færch, K. (2016). Research: Educational and Psychological Aspects Barriers to and motivators for physical activity among people with Type 2 diabetes: patients’ perspectives. Diabetic Medicine 33, 1677–1685. https://doi.org/10.1111/dme.13167
35
Linmans, J.J., Knottnerus, A., & Spigt (2015). How motivated are patients with type 2 diabetes to change their lifestyle? A survey among patients and healthcare professionals. Primary care Diabetes, (9)439–445. https://doi.org/10.1016/j.pcd.2015.02.001
Magkos, F., Hjort, M.F., & Astrup, A. (2020). Diet and exercise in the prevention and treatment of typ 2 diabetes mellitus. Nature Reviews Endocrinology, (16)545-555. https://doi.org/10.1038/s41574-020-0381-5
Miller, W. R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal - att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur.
*Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K. M. (2009). Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and Counseling 74, 258–263. https://doi.org/10.1016/j.pec.2008.08.018
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (uppl.2:1, s. 421–438). Studentlitteratur.
Nourizadeh, R., Azami, S., Farshbaf-Khalili, A. & Mehrabi, E. (2020). The Effect of Motivational Interviewing on Women with Overweight and Obesity Before Conception. Journal of Nutrition Education and Behavior. 52(9), 859–866. https://doi.org/10.1016/j.jneb.2020.04.219
O’Brien, C. A., van Rooyen, D. & Ricks, E. (2015). Self-management Experiences Of Persons Living With Diabetes Mellitus Type 2. Africa Journal of Nursing and Midwifery. 17(2), 103–117. https://doi.org/10.25159/2520-5293/229
Orem, D. E. (2001). Nursing concepts of practice. (uppl. 6). Mosby.
*Peel, E., Douglas, M., Parry, O. & Lawton, J. (2010). Type 2 diabetes and dog walking: patients’ longitudinal perspectives about implementing and sustaining physical activity. British Journal of General Practice 60, 570–577. https://doi.org/10.3399/bjgp10X515061
*Pesantes, M. A., Del Valle, A., Diez-Canseco, F., Bernabé-Ortiz1, A., Portocarrero, J., Trujillo, A., Cornejo, P., Manrique, K. & Miranda, J. J. (2018). Family support and diabetes: Patient’s experiences from a public hospital in Peru. Qualitative Health Research 28(12) 1871–1882. https://doi.org/10.1177/1049732318784906
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip0711/2007006184.html
*Reynolds, A. N., Moodie, I., Venn, B. & Mann, J. (2020). How do we support walking prescriptions for type 2 diabetes management? Facilitators and barriers following a 3-month prescription. J prim health care, 12(2), 173–180. https://doi.org/10.1071/HC20023
Ringsberg, K-C (2014) Livsstil och hälsa. I Friberg, F & Öhlen, J (red.) Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. (uppl. 2:2 s. 387–412). Studentlitteratur
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa. (uppl. 2:2 s.333–359). Studentlitteratur
SBU (15 oktober 2020a). SBU:s metodbok. https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/#granskningsmall
36
SBU (6 oktober 2020b). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf?fbclid=IwAR3nBueLcDIY7CXkn3pThbWkRCaAF2mg9QH7E4-NNqnmYuOOKJ9xcbqnviw
Scherstén, B. (2005). Epidemiologi vid typ 2-diabetes och möjligheter till prevention. I C-D. Agardh, C. Berne & J. Östman (Red.), Diabetes (3:e uppl., s. 68–77). Liber.
*Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A. & Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health 18(204), 1–10. https://doi.org/10.1186/s12889-018-5114-5
Socialstyrelsen (oktober 2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. https://swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Sørensen, J., Bak Sørensen, J., Skovgaard, T., Bredahl, T. & Puggaard, L. (2010). Exercise on prescription: changes in physical activity and health-related quality of life in five Danish programmes. European Journal of Public Health. 21(1), 56-62. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckq003
Wikblad, K. (2012a). Det multifunktionella diabetesteamet. I K. Wikblad (Red.) Omvårdnad vid diabetes. (uppl. 2:1 s. 27–28). Studentlitteratur.
Wikblad, K. (2012b). Egenvårdsutbildning. I K. Wikblad (Red.) Omvårdnad vid diabetes. (uppl. 2:1 s. 129–140). Studentlitteratur.
World health organisation (WHO, 2016). Global report on diabetes. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204874/WHO_NMH_NVI_16.3_eng.pdf;jsessionid=2A6C11A37EB1B210E793940DB7A43166?sequence=
World health organisation. (WHO, 2020). Diabetes. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes
37
Bilaga 1 Artikelsök
Datum Sökordskombinationer Begränsningar (Limits)
Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa fulltext-artiklar
Antal valda
artiklar CINAHL 201117
S1 (MH "Life Style Changes")
12,430
S2 Lifestyle Changes 6873 S3 S1 OR S2
17,531
S4 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2")
62,231
S5 diabetes type 2 77,560 S6 diabetes mellitus type 2 66,817 S7 type 2 diabetes 77,533 S8 type 2 diabetes mellitus 66,799 S9 S4 OR S5 OR S6 OR S7
OR S8
77,100
S10 experience
363,699
S11
S3 AND S9 AND S10
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date: 2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
53
53
8
6
S12 (MH "Physical Activity")
42,163
S13 physical activity 82,465
S14 S12 OR S13
81,825
S15
S3 AND S9 AND S14
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date: 2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
15
15
15
1
S16
S9 AND S10 AND S14
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date:2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
75
75
40
2
S17 patient perspective
12,658
S18
S9 AND S14 AND S17
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date: 2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
7
7
7
1
38
201118 CINAHL
S1 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2")
62,244
S2 diabetes mellitus type 2 66,817
S3 type 2 diabetes mellitus 66,799 S4 type 2 diabetes 77,533 S5 diabetes type 2 77,560
S6 S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5
77,118
S7 "patient perspectives" 1,039
S8 "newly diagnosed" 14,303
S9 (MH "Physical Activity") 42,172
10 physical activity 82,465 S11 S9 OR S10 81,847 S12 S6 AND S7 AND S8
AND S11 0
S13
S6 AND S8 AND 11
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date: 2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
42
42
20
2
201118 CINAHL
S1 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2")
62,244
S2 diabetes mellitus type 2 66,817 S3 patient 2,114,969 S4 (MH "Life Style
Changes") 12,432
S5 lifestyle changes 6,873 S6 lifestyle 45,874 S7 (MH "Physical
Activity") 42,172
S8 physical activity 82,465 S9 exercise 186,899 S10 S1 OR S2 66,431 S11 S4 OR S5 OR S6 53,660 S12 S7 OR S8 OR S9 241,862
S13
S3 AND S10 AND S11
AND S12
Research Article; Peer-Reviewed; Published
Date: 2000–2020; English Language; Language:
English; Age Groups: All Adult
289
40
19
5
39
201123 PubMed
S1 MeSh: Diabetes Mellitus 438,343 S2 Type 2 diabetes 173,488
S3 S1 OR S2 Filters: English; Published
Date: 2000–2020; peer-reviewed
140,333
S4 Exercise 436,822 S5 MeSH: Physical activity 531,694 S6 motion 285,724
S7 S4 OR S5 OR S6 Filters:English; Published Date: 2000-2020; Peer-
reviewed 811,845
S8 MeSh: Self- management Filters: English; Published
Date: 2000–2020; Peer-reviewed
75,866
S9 MeSh: Qualitative research Filters: English; Published
Date: 2000–2020; Peer-reviewed
177,092
S10 S3 AND S7 AND S8 AND
S9
Filters: English; Published Date: 2000–2020; Peer-
reviewed 89 39 30 19
40
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Bedömning av studier med kvalitativ metodik
UPPDATERAD 2020‐10‐06
Författare: __________________________ År: ____________________
Granskare: ____________________________________________________
Sammanvägd bedömning av metodologiska brister:
Obetydliga eller mindre Måttliga
Stora brister, studien ingår inte i syntesen
Kommentarer:
bedömning av studier med kvalitativ metodik 1
41
Kommentarer:
2 sbu – statens beredning för medicinsk och social utvärdering
1. Överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metodik i studien1
Vilken teori eller filosofisk hållning utgick författarna från?
Hänger syfte och fråga ihop med teori/filosofisk hållning? Ja
Nej
Oklart
Kommentarer:
2. Deltagare
Hur gjordes urvalet?
Stödfrågor för bedömning av brister i urvalsförfarandet: Är urvalet lämpligt för att besvara frågan? Är rekryteringsmetoden lämpligt vald och genomförd?
Ja
Nej
Oklart
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten?
Kommentarer:
3. Datainsamling
Vilka metoder användes för datainsamling?
Finns det allvarliga brister i datainsamlingen som kan påverka tillförlitligheten?
Ja
Nej
Oklart
42
4. Analys
Vilka metoder användes för analys?
Stödfrågor för bedömning av brister i analyssteget: Är vald analysmetod lämplig och genomförd på ett lämpligt sätt? Var forskarna reflexiva vid tolkning av data? Validerades tolkningarna?
Ja
Nej
Oklart
Finns det allvarliga brister i analysen som kan påverka tillförlitligheten?
Kommentarer:
5. Forskaren
Vilken bakgrund och kompetens hade forskarna?
Stödfrågor för bedömning av brister: Har forskarna någon relation till studiedeltagarna som kan påverka datainsamlingen?
Har forskarna hanterat sin förförståelse på ett acceptabelt sätt? Var forskarna oberoende av finansiella eller andra förutsättningar som kunde påverka analysen?
Ja
Nej
Oklart
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten?
Kommentarer:
Gör en total bedömning av risken för att metodproblem påverkar resultaten. För in det på
sidan 1.
bedömning av studier med kvalitativ metodik 3
43
Frågor som används i samband med bedömning i CERQual Bedömningarna görs enbart för studier som ska ingå i syntesen.
6. Relevans
Studien är relevant Studien har partiell relevans Studien har indirekt relevans Relevansen går inte att bedöma
Kommentarer:
7. Koherens
Stödfrågor: Användes huvuddelen av data i analysen? Hanterades motstridiga data på ett lämpligt sätt? Underbyggde insamlade data resultatet?
Ja
Nej
Oklart
Sammantaget, finns det allvarliga svagheter som kan leda till bristande koherens i det sammanvägda vetenskapliga underlaget?
Kommentarer:
8. Tillräckliga data
Stödfrågor: Var antalet studiedeltagare tillräckligt stort? (t.ex. om mättnad uppnåtts) Har formen för datainsamling varit sådan att den medger möjlighet till rika data?
Ja
Nej
Oklart
Kommentarer:
4 sbu – statens beredning för medicinsk och social utvärdering
44
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare/år/land Titel Metod Urval Kvalitet
Beverly, E. A. & Wray, L. A. 2008 USA
The role of collective efficacy in exercise adherence: a qualitative study of spousal support and Type 2 diabetes management
Kvalitativ studie med intervjuer i fokusgrupper.
I denna studie var det 30 par (60 vuxna) totalt. 23 par hade en person diabetes och en make som inte har diabetes, och 6 par som båda hade diagnostiserats med diabetes. 1 par exkluderades. Gruppmedlemmar varierade efter ålder (50 år och äldre), kön, etnicitet och yrke
Hög
Booth, A.O., Lowis,C ., Dean, M., Hunter, S.J. & McKinley, M.C 2012 Storbritannien
Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals
Kvalitativ studie med intervjuer. Inspelade diskussioner om fysisk aktivitet och livsstilsförändringar
Fokusgrupper med nyligen blivit diagnostiserade med diabetes typ 2. Vuxna kvinnor i åldern 45–73 år.
Hög
Brobeck, E., Odencrants,S., Bergh, H. & Hildingh,C 2014 Sverige
Patients' experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study
Studien har en beskrivande design och kvalitativ innehållsanalys med intervjuer
16 vuxna patienter som besökt en legitimerad sjuksköterska för motiverande samtal intervjuades
Hög
Casey,D., De Civita, M. & Dasgupta,K 2010 Canada
Education and Psychological Aspects Understanding physical activity facilitators and barriers during and following a supervised exercise programme in Type 2 diabetes: a qualitative study
Fokus Diskussioner i grupp om fysisk aktivitet
Tre fokusgrupper med totalt 16 deltagare med diagnosen diabetes typ 2. Vuxna över 18 år
Hög
Dye, C. J., Haley-Zitlin, V. & Willoughby, D. 2003 USA
Insights from older adults with type 2 diabetes: making dietary and exercise changes.
Kvalitativ metod med fyra fokusgrupper.
31 deltagare med diabetes typ 2, ålder över 55 år.
Hög
45
Ferrand, C., Claire Perrin, C. & Nasarre, S. 2008 Frankrike
Blackwell Publishing Ltd Motives for regular physical activity in women and men: a qualitative study in French adults with type 2 diabetes, belonging to a patients’ association
Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjudata
23 vuxna med diabetes typ 2, fjorton kvinnor och nio män i åldrarna 35–78 år.
Hög
Graffigna, G., Barello,S., Libreri,C. & Bosio, C. A 2014 Italien
How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice
En kvalitativ hälsoforskningsdesign användes för att identifiera, utforska och förklara komplexa attityder och erfarenheter av typ 2-diabetespatienter när det gäller att hantera sin egen vård i det dagliga livet. Intervjuer, Patienters dagböcker under en vecka
29 vuxna patienter Type-2 med okontrollerad diabetes
Hög
He, W., Zhang, Y. & Zhao, F. 2013 Kina
Factors influencing exercises in Chinese people with type 2 diabetes
Kvalitativ studiemetod med djupgående semistrukturerade intervjuer
17 deltagare diagnostiserade med diabetes typ 2 i minst 6 månader
Hög
Laranjo,L., Neves,A L.,Costa,A., Ribeiro, R T., Couto, L. & B Sá, A 2015 Portugal
Facilitators, barriers and expectations in the self management of type 2 diabetes—a qualitative study from Portugal
En kvalitativ beskrivande metod togs med fokusgrupper som datainsamlingsmetod Videoinspelade. Öppna frågor
Patienter med typ 2 diabetes, över 18 år
Hög
Lidegaard,L. P., Schwennesen,N., Willaing, I. & Færch, K. 2016 Danmark
Research: Educational and Psychological Aspects Barriers to and motivators for physical activity among people with Type 2 diabetes: patients’ perspectives
En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor om fysisk aktivitet. Delades sedan in i teman
28 vuxna med Diabetes Typ 2 diagnos. Ålder 39–71 år.
Hög
46
Malpass, A., Andrews, R. & Turner, K. M. 2009 Storbritannien
Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study
Kvalitativ metod med djupgående intervjuer.
30 personer, 18 kvinnor och 12 män, valdes slumpmässigt ut 6 månader efter diagnostisering av diabetes typ 2
Hög
Peel, E., Douglas, M., Parry, O. & Lawton, J. 2010 Storbritannien
Type 2 diabetes and dog walking: patients’ longitudinal perspectives about implementing and sustaining physical activity
Kvalitativ studie med upprepade djupgående intervjuer.
40 patienter rekryterades från start ca. sex månader efter att ha fått diagnosen typ 2 diabetes, de intervjuades vid 3 tillfällen. 20 patienter fortsatte och blev intervjuade 4 år senare.
Hög
Pesantes, M. A., Del Valle, A., Diez-Canseco, F., Bernabé-Ortiz1, A., Portocarrero, J., Trujillo, A., Cornejo, P., Manrique, K. & Miranda, J. J. 2018 USA
Family Support and Diabetes: Patient’s Experiences From a Public Hospital in Peru
En kvalitativ studie med ett fenomenologiskt tillvägagångssätt
20 deltagare, varav 15 deltagare var kvinna. Deltagarnas medelålder var 55 år (intervall: 43 till 69 år). Deltagarna hade i genomsnitt 12 år med diabetes typ 2 sedan första diagnosen.
Hög
Reynolds, A. N., Moodie, I., Venn, B. & Mann, J. 2020 Nya Zeeland
How do we support walking prescriptions for type 2 diabetes management? Facilitators and barriers following a 3-month prescription
Kvalitativ analys anpassad till grundad teorimetod.
28 vuxna med åldern 18–75 diagnostiserade med diabetes typ 2
Hög
Sebire, S. J., Toumpakari,
Z., Turner, K. M., Cooper,
A. R., Page, A. S., Malpass, A. & Andrews, R. C. 2018 Storbritannien
“I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus
En sekundär analys av semistrukturerade intervjudata, med deduktiv riktad innehållsanalys
30 vuxna, 18 kvinnor 12 män som nyligen diagnostiserats med typ 2-diabetes
Hög
47
Bilaga 4 Meningsenheter
Meningsenheter Översatt Meningsenhet
Kondensering Kod Underkategori Kategori
I've made this my lifestyle now, my exercise, it’s just such a routine
Jag har gjort detta till min livsstil nu, min träning, det går på rutin
Livsstil blir till rutin
Känslan med rutiner av fysisk aktivitet
Vikten av rutiner Upplevelsen av fysisk aktivitet
The physical condition was described as a barrier to being physically active
Det fysiska tillståndet beskrevs som ett hinder för att var fysisk aktiv
Fysiska tillståndet ett hinder
Upplevelsen av hinder
Att känna sina begränsningar
The temperature drops significantly and I look and think, do I really want to go for a walk
Temperaturen sjönk betydligt och jag tittade och tänkte, vill jag verkligen gå på en promenad?
Temperaturen sjönk och tänker om
Bristande motivation leder till undanflykter
Försvarsmekanismer i samband med fysisk aktivitet
Knowing how my mother went with her diabetes and the fact that before she died she could only just about see, I thought “well I don’t want that happening to me
Vetskapen om hur det gick för min mamma och hennes diabetes och faktum var innan hon dog kunde hon knappt se. Jag tänkte” “ja jag vill inte det ska hända mig”
Vill inte råka ut för samma som sin mamma
Motivation till att inte bli försämrad i sin sjukdom
Motivationens betydelse
family members accompanying them on walks as part of their efforts to engage in recommended physical activity.
familjemedlemmar som följde med dem på deras promenader som en del av deras ansträngningar för att delta i rekommenderad fysisk aktivitet.
Familjemedlemmar deltar i fysisk aktivitet
Upplevelsen av familjestöd
Att känna stöd och motivation från familj och närstående
Upplevelsen av det sociala stödet
I think it’s a good idea to work out with other people. I like that a lot because of the social aspect…
Jag tror det är en god ide att träna med andra människor. Jag tycker mycket om det på grund av den sociala aspekten...
Socialt att träna med andra
Sällskap motiverar
Känslan av stöd från grupper
When I got back home, I went through everything we had talked about, and it felt really good. I was really happy…the nurse radiates real positivity and made me feel that I could easily fix this.
När jag kom hem, gick jag igenom allt vi hade pratat om, och det kändes väldigt bra. Jag var verkligen glad... sjuksköterskan utstrålade äkta positivitet och fick mig att känna att jag lätt skulle fixa detta
Kände sig glad efter samtal med sjuksköterskan.
Motiverande samtal av sjuksköterskan
Upplevelsen av stöd från vårdpersonal
