Välkommen till en Waldorfförskola

I denna skrift försöker vi att ge er en liten inblick i waldorfpedagogiken

och på vilket sätt vår Waldorfförskola arbetar med denna pedagogik.

Waldorfförskolan och skolan utvecklar hela människan –

tanke, känsla och vilja Waldorfpedagogiken anser att barnets väg till kunskap om sig själv och

världen går från handen genom hjärtat till huvudet. Teoretiska,

konstnärliga och praktiska ämnen har alla lika stor betydelse.

I Waldorfförskolan får barn vara barn utforska sig själva, sin omgivning

och sina färdigheter i sin egen takt; förbli kreativa i både lek och

skapande. Goda förebilder, trygghet och kontinuitet präglar vardagen!

I Waldorfförskolan lägger de vuxna stor vikt vid alla praktiska och

konkreta verksamheter. Men det gäller inte så mycket att göra

tillsammans med barnen utan att vara med barnen på ett sådant sätt att

de stimuleras till egen aktivitet.

Det handlar inte om att barnet lära sig, utan att barnet får vara med på

det som den vuxne gör, men på sina egna villkor! Barnet utvecklas bäst

om det i leken får härma den vuxne i det den gör utan tvång, fritt, helt

utifrån sina egna förutsättningar och sin egen vilja.

Lpfö 98 (Läroplan för förskolan) NORMER OCH VÄRDEN

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att

utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska

värderingar och efterhand omfatta dem.

Lpfö 98 (Läroplan för förskolan) NORMER OCH VÄRDEN

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt,

solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att

upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och

livsfrågor i vardagen.

Waldorfpedagogiken har funnits sedan 1919 och utvecklats till att finnas

i över 80 länder runt jorden, med ca. 2500 förskolor. I Sverige finns idag

78 waldorfförskolor. En återkommande dagsrytm, stor omsorg om miljö

och naturmaterial samt tonvikten på barnets egen utvecklingsmöjlighet

i den fria leken, i praktiska och konstnärliga aktiviteter kännetecknar

waldorfförskolorna världen över.

Det finns även över 1000 Waldorfskolor världen över, i ett sextiotal

länder; varav över 100 i Norden; 14 i Storstockholmsområdet.

Waldorfpedagogiken grundar sig på en antroposofisk syn på människan

som en själslig och andlig varelse. Grundaren hette Rudolf Steiner.

På Vanadislunden arbetar vi med små barngrupper för att säkerställa

den trygga och lugna miljön och att varje barn kommer till sin rätt, i sin

egen takt.

Waldorfförskolan uppmuntrar till kreativitet, fantasi och lek Att låta barnen få leka är något av det bästa man kan göra för dess

utveckling.

I Skolverkets läroplan för förskolor betonas lekens betydelse för barns

utveckling och lärande. Men risken finns att vi i vår vilja att barnen ska

få leka, styr deras lek, strukturerar sönder den. Vi måste stimulera

barnens naturliga kreativitet istället. Något man på Waldorfförskolor är

noga med. Sedan följer vi såklart riktlinjerna i LPFÖ 98.

Redan i förskolan läggs en grund till en livslång lust att lära sig.

Nyfikenhet och förundran är viktiga element i detta.

Vanadislunden och Waldorfpedagogiken På Vanadislunden jobbar vi aktivt med års- och veckorytm som bidrar till

utvecklande upplevelser och erfarenheter för barnen som samtidigt

stärka deras viljekraft.

Verksamheten i förskolan bygger på naturens och kulturens rytm och

växlingar under året, veckan och under dagens gång. Leken har stort

utrymme och uppmuntras bland annat genom lekmaterial som lätt kan

förändras, av sagor, rim och ramsor och av dockspel. I denna ålder (1-7

år) lär sig barnen bäst genom efterhärmning och detta är en oersättlig

inspirationskälla till lek, och det utvecklar hela människan; tanken,

känslan och viljan. På Vanadislunden strävar vi efter att ge barnen

många tillfällen att härma riktiga arbeten. Vi märker att detta stärker

barnens självkänsla och utvecklar deras olika färdigheter. Barnen leker

mycket och i denna lustfyllda aktivitet erövrar de egenskaper inom

socialt samspel, skapande, utforskande, iakttagande och språket.

http://alicesteiner.nt.edu.au/wp-content/uploads/2011/04/260672293_640.jpg

Dagsrytm Varje dag har en fast dagsrytm som skapar struktur och lugn och ro för

alla på förskolan. Barnen lär sig allteftersom när det är dags för en

aktivitet, en måltid, vila eller fri lek. Dagsrytmen är som ett tryggt stöd

i barnens utveckling. Det är barnen som växer och förändras

allteftersom och inte dagarna. På så vis erfar även barnen själva att de

växer. De kan uppleva en fast rutin på nytt om och om igen.

På mornarna brukar barnen leka i barnträdgårdarna; där de upptäcker

olika lekar och material som kan skiljer sig från allt från blommor till

grenar, kottar, snöbollar och vattenrännilar beroende på årstid.

Under förmiddagen har de äldre barnen olika pedagogiska aktiviteter i

enlighet med veckorytmen.

Efter lunchen vilar barnen på fårfällar för att komma till ro och samla

krafter för eftermiddagen. Sagostunden leder barnen till en annan värld

som de kan skapa i sin egen fantasi. Sagorna upprepas ofta och följer

årsrytmen; så barnen blir glada när de känner igen sagorna från förra

året. De äldre barnen kan så småningom, med hjälp av den vuxne

återberätta sagan eller dramatiserar den själva i leken. Detta stärker

minnet, uttrycksförmågan och den egna upplevelsen kring rättvisa,

orättvisa, det ljusa, det mörka, det vackra.

Efter mellanmålet på eftermiddagen brukar det vara tid för fri lek i

barnträdgården. Lekstuga, lekbrandbilen och andra leksaker blandas i

lek med material från naturen.

Återföreningen med föräldrarna efter en dag på förskolan är en viktig

och ibland väldigt efterlängtad händelse. Då är det viktigt att barnet är i

centrum och att en bra och lugn överlämning kan ske.

Veckorytmen Varje vecka har en fast rytm över året som anpassar sig något i de olika

årstiderna och åldersgrupperna.

Aktiviteter som utflykter, bakning, handarbete, målning och dylikt

brukar infalla på en fast dag. Barnen börjar lära sig veckodagarna genom

dagarnas olika karaktär.

Utflykterna är vanligtvis på måndagarna för att komma ihop som grupp

efter en händelserik helg. Barnen har ofta mycket spring i benen. Barnen

få även ett tillfälle att utforska naturen, läar sig att ta ansvar för sin egen

matsäck och ta med sig idéer, kottar och stenar tillbaka som kan

användas för vidare lek eller berättelse som om ekorrens vinterförråd

vid senare tillfälle.

Vid sångsamlingar har vi ibland hjälp även extern sångpedagog som

även ha med sig olika instrument och berättelser kring musik, sång,

rörelse och toner. En glädjerik stund med sånger man tar med sig hem.

Bakningen i mitten av veckan ger både värde till viktiga sysslor. Att

knåda deg, forma den, stunder av väntan när det gräddas i ugnen och

senare glädjen att kunna bjuda på bröd man har bakat till sin familj

hemma. Alla sinnen är i samspel: Utifrån barnet kraft formas ett bröd

genom målmedveten beröring, ögonen ser hur det växer fram,

luktsinnet stimulerarnas.

På hantverksdagen kan det vara vått-i-vått målning, bivax eller tovning.

Här skapar barnen olika alster, dels enligt instruktion och dels enligt den

egna fantasin.

Barnen uppleva de olika kvalitéer av olika material och hur mycket

motstånd materialet bjuder dem när de skapar.

Vattenfärgerna som lätt flyter ut över pappret och blandar sig med

andra färger är inte bara former utan olika färger och nyanser uppstår.

Titta man på olika vått-i-vått bilder av barn som bara har målat med en

enda färg ser man tydligt hur mycket barnets karaktär speglar sig i sina

skapelser.

Bivaxet är från början är hård, kallt och omedgörligt som med mycket

tålamod, knådande och kroppsvärme allteftersom mjuknar och låter sig

formas. Belöningen är fantasifulla gestalter och djur och väldigt

väldoftande små händer.

Fredagarna är till för att tillsammans vårda tingen. Det är viktigt för

barnen att de uppleva att man kan laga, fixa, göra rent och vårda. Detta

är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv och för att lära sig att värdesätta

saker och ting runtomkring oss. Vi gör världen ”hel” tillsammans.

Årsrytm / Årstidsfester För att barnet ska kunna få konkreta upplevelser av året och dess

förlopp firar vi ett antal årstidsfester varje år. Vissa av dessa fester firas

bara på förskolan och till vissa fester är föräldrarna inbjudna.

I Sverige faller det sig än så länge naturligt att fira de högtider som finns

i vår almanacka, det vill säga de som bygger på en kristen tro och de

berättelser och legender som finns i vårt kulturarv. Det finns dock inget

som säger att vi inte kan fira andra kulturers högtider. Waldorf-

pedagogiken är för alla oavsett religion.

I början av hösten firar vi skördefest med allt det goda som naturen kan

ger oss i all sin färgprakt. Frukt, grönsaker, blommor och annat från skog

och trädgård samlas till vårt gemensamma skördebord.

I samma tid, vid slutet av september firar vi Mikaeli eller modets fest.

Barnen får höra sagan om riddar Göran och draken (som liksom alla

andra sagor alltid slutar lyckligt). Denna saga ger barnen inspiration till

fortsatt lek i modets tecken och de äldsta barnen blir då dubbade till

riddare.

I november, där dagarna mörknar allt mera firar vi Martinsfesten; där vi

målar, klipper och klistrar våra lanternor eller lyktor till Martinfesten På

sångleken sjunger vi lanternsånger och annat som hör denna fest till.

Adventsträdgård: Vi går in i juletid genom att tända ett ljus i advents-

spiralen. Med ett litet ljusäpple får barnen gå in i en spiral av granris,

tända sitt ljus, vända om och gå tillbaka.

Någonstans på vägen ut ställer barnet ned ljuset i granriset. På så sätt

blir hela spiralen till sist upplyst av små äppelljus. När alla ljus är tända

berättar fröken en saga.

I december väntar Lucia. Våra förskolebarn får uppleva de äldre barnens

fina sång och ibland musik. Det är mycket uppskattat av de yngre och

glädjen är stor när de får bjuda luciatåget på pepparkakor, lussebullar

och saft.

Julavslutning / Jul: I december blir det mycket sång, berättelser och

bakning med jultema. På julavslutningen är alla föräldrar inbjudna till

sånglekar, bakelser och samvaro.

I februari, när dagarna börjar blir längre igen men naturen fortfarande

sover firar vi maskerad (Fasching som traditionellt har varit vid början

av fastan) för att uppliva och färgsätta vardagen och lära sig att krypa in

i andra roller så som snälla djur och härma deras karaktär. Maskerad

firar vi bara i vissa år. Andra år nöjer vi oss med goda hembakade semlor;

”fettisdagen”

Påsk och Pingst har traditionellt varit viktiga högtider och vårt firandet

kan ser lite olika ut; men allt i vårens tecken. Vi tovar, tar fram höns,

tuppar och ägg, dekorerar med blommor och bakar god påskbröd

tillsammans. Barnen brukar få så gräs, säd eller annat i krukor inne och

sedan följa det som växer fram. Runt pingst brukar det vara en stor

picknik eller utflykt bland blommar och fåglar.

Sommarfesten är den kanske största och viktigaste festen på förskolan.

Det är nu vi ska ta avsked från de blivande skolbarnen. Som

avslutnings-gåva till yngre barn och föräldrar framför de barn som ska

gå vidare till skolan oftast en käpphästföreställning i samband med

sommarfesten.

Det är en av de absolut största höjdpunkterna i barnets

förskolehistoria när de, mycket stolta och i bland lite nervösa, visar upp

käpphäst-uppvisningen på sommarfesten. Föräldrarna är såklart

inbjudna och efter skådespelet blir det knytkalas med mingel, goda

bakverk och saft.

Till sist måste vi fröknarna ändå säga adjö till de stora barnen; där de

även får en avskedspresent, något litet och bra att ha i det fortsatta

livet.

Årstidsbordet:

Årstidsbordet har en central plats i rummet och det återger en bild av

naturen och även ett samklang mellan växter, mineraler, djur och

människa. Scenen på bordet förvandlas och förändras genom året och

följer de olika årstider och årstidsfesterna. Barnen upptäcker de olika

färgstämningarna och hur olika material och figurer kan skapa en hel rad

olika berättelser. Ibland kan årstidsbordet även vara utgångspunkt för

olika sagor.

Måltiderna och mat Måltiderna består av mycket mera än bara mat; de är föda för kropp och

själ. Måltiderna avnjutas med alla sinnen och ger livslust, njutning och

hälsa. Måltiderna är intimt sammankopplade med förskolans och

barnens dagsrytm. De äldre barnen hjälper till att duka bordet; alla lär

sig bordsskick och turtagning.

Maten på Vanadislunden lagas med kärlek av vår husmor och består av

en bas med utrymme för variationer. All mat är tillagad från grunden

med ekologiska råvaror och biodynamisk så långt det är möjligt.

Genom att” kombinationsäta” får vi i oss alla näringsämnen.

Material Enkelt utformade leksaker av naturmaterial används för att understödja

barnets fantasi. Av samma skäl undviker och avråder man från att

utsätta barnen från olika former av tekniska media. En Waldorfdocka

har oftast bara en antydan till ansikte. På så vis är det upp till barnets

fantasi om dockan är t.ex. glad eller ledsen eller om den ser ut som

någon de känner igen.

SKOLLAGEN kap 4

§9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen.

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska

anpassas efter deras ålder och mognad.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fantasihttps://sv.wikipedia.org/wiki/Media

Barnet kan uppleva de olika kvalitéer olika material ger i dess hårdhet,

struktur, hållbarhet, temperatur. På så sätt lär sig barnen att förstå sin

omvärld med alla sina sinnen.

Lästips Vill man fördjupa sig lite mera i betydelsen och bakgrunden av

waldorfpedagogiken då finns det väldigt mycket material. Bästa

startpunkt skulle följande skrifter kunna vara:

Waldorfpedagogik

Christine Liebendörfer, Örjan Liebendörfer

ISBN: 9789144082141

utgiven: 2013; 372 sidor

En väg till frihet

Målbeskrivning och läroplan för waldorf-

pedagogiken - förskola, grundskola, gymnasium

och fritidshem

Åldern 1-19 år

Utgiven i samarbete med Waldorfskole-

federationen och Riksföreningen

Waldorfförskolornas samråd

Detta dokument finns elektroniskt;

maila till forskolechef@waldorfskolan.se

© Skriven och sammanställd av M. Kalo, våren 2016 uppdat. 2018

Lpfö 98 (Läroplan för förskolan UTVECKLING OCH LÄRANDE

Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och

åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att

skapa mångfald i lärandet. Förskolans verksamhet ska präglas av

en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar

en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och

utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen,

innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken,

kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka

barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper

och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en

förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet

och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet.