2012 mars

ÅrGÅNG 13

49

Det måste satsas meri Varbergs norra delar

Nytt förlagi Veddige

restauraNgKungsängen

Vi sKa till KyrKaN!

2200

2 •

pen

Teknologi från skörd till skörd

AMAZONE GPS-SWITCHTROLIGEN DIN MEST LÖNSAMMA INVESTERING

Mer info fi nner du på http://korta.nu/GPS-Switch eller på vår hemsida www.sodhaak.se

A-G

PS

S10

1 •

pen

MINIMERAR MISTOR OCH DUBBELSPRIDNING• Automatiskt och exakt till- och frånslag av sprutan eller spridaren vid vändtegen

• Automatisk anpassning av arbetsbredden vid kilformade fält

• Just nu kampanj på GPS-Switch - Endast 9 900:-* (Ord. ca-pris: 31 850:-)

– Alltid optimalt utnyttjande av insatsmedlen – Alltid maximal effekt –Söderberg & Haak Maskin AB • 245 25 Staffanstorp 046-25 92 00 • mail@sodhaak.se • www.sodhaak.se

*Erbjudandet gäller vid köp av ny Amazone UX växtskydds-spruta eller ZA-M/ZG-B Hydro konstgödselspridare fr o m 1/10 2010. Pris exkl moms. Lokala variationer kan förekomma.

**Enl tidningen Der fortschrittliche Landwirt nr 14, 2010.

Spara upp till 9 % av insats-

medlen!**

2200

2 •

pen

Teknologi från skörd till skörd

AMAZONE GPS-SWITCHTROLIGEN DIN MEST LÖNSAMMA INVESTERING

Mer info fi nner du på http://korta.nu/GPS-Switch eller på vår hemsida www.sodhaak.se

A-G

PS

S10

1 •

pen

MINIMERAR MISTOR OCH DUBBELSPRIDNING• Automatiskt och exakt till- och frånslag av sprutan eller spridaren vid vändtegen

• Automatisk anpassning av arbetsbredden vid kilformade fält

• Just nu kampanj på GPS-Switch - Endast 9 900:-* (Ord. ca-pris: 31 850:-)

– Alltid optimalt utnyttjande av insatsmedlen – Alltid maximal effekt –Söderberg & Haak Maskin AB • 245 25 Staffanstorp 046-25 92 00 • mail@sodhaak.se • www.sodhaak.se

*Erbjudandet gäller vid köp av ny Amazone UX växtskydds-spruta eller ZA-M/ZG-B Hydro konstgödselspridare fr o m 1/10 2010. Pris exkl moms. Lokala variationer kan förekomma.

**Enl tidningen Der fortschrittliche Landwirt nr 14, 2010.

Spara upp till 9 % av insats-

medlen!**

VÅRVISNING 24-25 MARS

KL 10-15. VI BJUDER PÅ KAFFE.Kom och

se de nya modellernafrån Suzuki

Vi bjuder på kaffe!

VälkommenVinn en

vecka i en ny Suzuki

Nya vinter-hjul till alla som köper ny bil i helgen

VÄLKOMMEN PÅ

22-23 oktoberÖppet hus!

VeddigeBil & Traktor

B U T I K • V E R K S T A D • R E S E R V D E L A R

VeddigeBil & Traktor

B U T I K • V E R K S T A D • R E S E R V D E L A R

Viskastigen 57, Box 66, 432 07 Veddige Tel. 0340-63 99 50www.veddigebilotraktor.se

SVERIGEPORTO BETALTAB OLOFLARSGÅRD

OLOFLARSGÅRDGALTABÄCK 21432 76 TVÅÅKER

B

VINN EN VECKA I EN FULLTANKAD SUZUKITag med inbjudan och deltag i lotteriet.

Ditt lottnummer 1098475

LOTTSEDEL

ViSKA! tAcK till: innehåll:Om strandprOmenad Och hundrastgård… …… 3

tanzania ………………………………………………………… 4

”mOderna tider” i Östra derOme …………………… 8

BOsses histOrisKa hÖrna ……………………………… 10

jennie på utflyKt… ………………………………………… 13

det måste satsas mer i VarBergs nOrra delar … 14

KOrt men Kärnfull rappOrt från Östra derOme 17

energisKa lufsare ………………………………………… 18

Vi sKa till KyrKan! ………………………………………… 21

nytt fÖrlag i Veddige …………………………………… 31

dans i aranäsgården …………………………………… 33

gänget i grusgrOpen …………………………………… 34

hällenäs såg ………………………………………………… 39

restaurang Kungsängen ……………………………… 41

på gång i Karl gustaV. …………………………………… 41

finns det några sOm Vill Bli en ny zlatan eller en

ny martha ? …………………………………………………… 41

lOKal utVecKlingsplan fÖr Veddige ……………… 42

VisKan har nått sitt slut! ……………………………… 43

prOgram fÖr 2012 – Våren ……………………………… 44

andreassOns åKeri aB

dina fÖrsäKringar VisKadalen-VarBerg

eKlÖws supermarKet

eleKtrO emanuel

energi & VVs-KOnsult

esOn pac

hemKÖp Veddige

hj rÖr aB

j-O Bygg BOmiljÖ aB

peBe prOduKter aB

rÖrfix

sparBanKen VarBerg

strängBetOng

VarBergs BOstad

VarBergsOrtens elKraft eK.fÖr.

Veddige åKeri aB

williams

VisKa! ges ut av VeddigeVisionen och distribueras gratis till hushåll i Veddige. lösnummer säljes på redaktionen. pris: 10 kr. tidningen är befriad från moms och annonsskatt.

aNsVarIG UtGIVarE: sandor Olah, sandor@veddige.nu.

DIstrIBUtION: Västsvensk tidningsdistribution. www.vtd.se.

rEDaKtION: alf haraldsson ……… 0703-700 616 ……alf@veddige.nu Bo emanuelsson …… 0705-626996 … bo@veddige.nu gerry ahlberg ……… 0709-686 563 gerry@veddige.nu sandor Olah ………… 0703-742 255 sandor@veddige.nu

aDrEss: VisKa! c/o O.l.s.a. Viskastigen 46, 432 67 Veddige tel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nu

INtErNEt: www.veddige.nu

OmslaG: Bilder ur innehållet.

tryCK: geson. upplaga: 4200 ex. PaPPEr: svanenmärkt.

NÄsta NUmmEr: … 16 juni 2012

maNUsstOPP: ……… 28 maj 2012.

DONatION: ………… Bg 5113-7859, VeddigeVisionen

PrENUmEratION: … 150:-/år

Om strandpromenad och hundrastgård…Den 16 februari samlades vi, ovan avbil-

dade damer och herrar för att prata lite om kommunens planer för Veddige. Lite, för att det är inte för mycket direkt, men vi är glada för nästan ingenting som kommunen ger oss.

Initiativtagare till mötet var Andreas Lindqvist, arkitekt, en av de få tjänstemän i Varbergs Kommun som har veddigefrågor varmt om hjärtat. På hans skrivbord ligger just nu utformningen av den efterlängtade strandpromenaden i Veddige (är det någon

som har ett bra förslag på ett namn på pro-menadstigen?). Andreas ville höra några veddigebor om detaljfrågor. Det avslapp-nade mötet höll vi hos Williams (tack för det Bengt!).

Sådana möten brukar bli roliga när man väl kommer igång, vi höll på i nästan två timmar. Vi tittade på kartor och pekade ut platser där vi hade önskemål om parkbän-kar, grillplatser och soptunnor. Vi fick höra att malmstenarna är omhändertagna, de ska tvättas och iordningställas för att fungera

som rustika bord – precis som ägaren Ove Emanuelsson, en gång för några decennier sen kört dit stenarna för. Vi fick också reda på att en gammal kvarnruin hittades där Viskan har dubbla fåror. Önskemål om en fortsatt utbyggnad mot Karl XI:s skans omnämndes.

Fler som var överens om att en hundrast-gård skulle sitta fint där en gång Sandhem stod. Ja, mycket går att prata om men allting har en tråkig ekonomisk sida också…

sandor olah

4 ViSKA! 2012-1

taNzaNIavårt grötprojekt

5ViSKA! 2012-1

I februArI 2011 åKte VI, LottA ottoSSon och MAggAn börjeSSon tILL tAnzAnIA, på Vårt LIVS StorA äVentyr. det SoM nu är en Stor deL I VårA LIV.

Det hela började med att Lottas sys-terdotter Ida Sjöstrand, som är uppvuxen i Åsa, gick på Hållands folkhögskola i Åre på u-landslinjen 2008/2009. I utbildningen ingick en två månader lång studieresa till Tanzania och eleverna blev utplacerade i afrikanska familjer. Ida fick bo hos Nico med familj och han har blivit vår närmaste kontakt i det arbete som vi startade när vi var där. Ida gjorde besök i en masaiiby som heter Mwakikonge, den ligger i nordöstra Tanzania nära den Kenyanska gränsen, och fick vara delaktig i skolans arbete där. När hon skulle åka därifrån fick hon med sig en ”önskelista” på saker som behövdes till skolan. Ida tog emot denna men var fast besluten att aldrig åka tillbaka eftersom hon tyckte det var svårt att se deras fattigdom. Ida hade startat en organisation som heter Agape 2011. Agape betyder villkorslös kärlek utan att behöva få något tillbaka.

Året efter började Ida känna att hon ändå längtade tillbaka och ville hjälpa barnen i skolan. Hon träffade då Clara Möller, från Donsö, som också var elev på Hallands folkhögskola och de två tillsammans bör-jade fundera på hur de skulle kunna samla pengar till förmån för masaiiskolan. De hade olika projekt för denna insamling,

bland annat packade man kunders matvaror i kassar på ICA i Åre och detta inbringade cirka 17000:-. Då bestämde de sig för att resa i januari 2011. Lotta fick frågan om hon ville följa med eftersom hon alltid velat göra något liknande men inte vågat. Hon var först tveksam men efter att ha frågat Maggan om hon ville hänga på, och det ville hon gärna, och där började även vår planering för resan. Febril aktivitet inleddes, ledigt från våra jobb, flygbiljetter, vaccinationer, myggnät

och en massa andra ”bra att ha saker”. Även en tripp till GeKås för att inhandla en massa saker till skolan och presenter till familjer som vi skulle besöka.

Ida och Clara gav sig iväg den 1 januari och vi kom efter den 27 januari. Vi landade i storstaden Dar es Salam och där stannade i två dagar innan resan fortsatte med buss till en by som heter Pongwe. En resa med otroligt många nya intryck, överfull buss

utan säkerhetstänk och utanför bussfönst-ret såg vi mycket skräp i naturen. I Pongwe hälsade vi på vänner till Ida och Clara. Efter två dagar där åkte vi till en stad som heter Tanga för att göra inköpen till skolan, vi köpte en vattentank på 5000 liter och till den behövdes också takrännor för att kunna samla upp vattnet från taket på skolan. Det köptes också en massa skolböcker och plast som vi sedan klädde böckerna med för att skydda dem. Vi beställde möbler till lärar-

rummen, bokhyllor, stolar och bord. Vi köpte också brädor för att man skulle tillverka nya skolbänkar och färg för att måla skolbyggnaden. Innan avresan till vår slutdestination Duga Maforoni fick vi veta att det inte fanns så mycket

”flaskvatten”, som fyra vita kvinnor kunde tänkas behöva under två veckor, att köpa i byn och vi fick i all hast räkna

ut hur mycket vatten vi behövde köpa med oss. Det blev flera hundra liter som skulle räcka till både matlagning och dusch. Vi fick ytterligare en oväntad överraskning, det visade sig att man stängt av strömmen till gästhuset där vi skulle bo, så det var bara att köpa en generator så vi fick lite ljus. Hur skulle vi nu kunna frakta allt detta till Duga Maforoni och vidare till masaiiskolan, som låg 40 minuter med bil i cirka 20 km/tim,

taNzaNIaida Var fast Besluten

att aldrig åKa tillBaKa eftersOm hOn tycKte

det Var sVårt att se deras fattigdOm

6 ViSKA! 2012-1

på en knappt framkomlig väg rätt ut i ingenmansland? Som genom ett troll-slag fixade en av våra nyvunna vänner fram en lastbil och massor av folk som hjälpte oss med allt. Dessa inköp tog oss en hel dag att genomföra och vi var inte framme där vi skulle bo innan det var kolsvart ute och elektrikern som var med fick börja med att koppla in vår generator.

Nico hade ordnat med boendet och anställt två unga afrikanska tjejer som lagade maten till oss och även en vakt som vakade över oss dygnet runt. Allt detta till en billig peng.

Nu började vårt arbete i masaiskolan och dit tog vi oss med en liten bil som vi fått hyra av byns polis. På väg till skolan första dagen trodde vi inte att bilen skulle klara påfrestningarna på den i stort sett obefintliga vägen med massor av stenar, hålor, grenar och rötter som tog i under-redet och skrapade lacken. Vi stannade halvvägs och vågade inte fortsätta då vi var rädda att bli ersättningsskyldiga för bilen. Vår vägvisare Clement körde före på motorcykel och för oss var det bara att hoppa på där bak, han körde två vändor för att vi skulle komma fram till skolan. I Sverige hade det varit otänkbart utan vare sig hjälm eller skyddskläder men vi kom fram oskadda. Väl framme blev vi varmt mottagna av alla barnen och lärarna i skolan.

Vi var i skolan varje dag i två veckor, där fick vi se till att allt blev gjort som tänkt var. Det skulle gjutas fundament till vattentan-ken och takrännorna skulle på plats, mål-ning, plasta in böckerna och så vidare. Ett lyckat drag var att vi hade med oss nål och tråd för vi lagade massor av barnens skoluniformer. Det blev inte alltid så vackert och var inte helt lätt eftersom barnen inte ville ta av sig kläderna men vi gjorde så gott vi kunde. Behovet var stort och nu vet vi att nål, tråd och knappar är enkla medel att ha med sig.

Förutom arbetet i skolan blev vi hembjudna till många masaiier och har fått vänner för livet. Vi var lite oroliga för vad de skulle bjuda oss på men tro det eller inte vi blev bjudna

på Fanta, Coca cola och Sprite och kex!! En lustig grej är att nästan alla har mobiltelefon men eftersom masaiierna inte har någon el får man gå in till byn för att kunna ladda dem.

Ida och Clara fick också varsin pappa, Maggan fick två väninnor, Maria och Rutie, och Lotta fick en dotter som heter Agnes. Runt detta var det stora ceremonier och vi

fick smycken och masaikläder och Ida fick en get.

En kväll efter maten satt vi och spånade på om vi kunde göra något mer för barnen på skolan. Flera flickor hade svimmat av under vår vistelse där och vi trodde kanske att detta berodde på vatten- och närings-brist, masaiierna trodde däremot att det var onda andar. Vi fick veta att många av barnen varken ätit eller druckit innan de kom till skolan. Då föddes idén om att vi kanske

skulle kunna ge barnen ett mål mat om dagen. Vi tog hjälp av Nico och han ordnade så att vi kunde besöka en kokerska på en förskola och vi fick reda på ungefär hur mycket ingredi-enser som skulle kunna gå åt per barn och dag och utifrån det räknade vi ut vad det skulle kosta. Vi hade pengar kvar för att kunna ge barnen ett mål gröt om dagen i en månad och även till inköp av grytor, slevar och muggar att äta ur. Två kvinnor anställdes för

att laga gröten men först måste två eldstä-der byggas vid skolan och en murare fixade detta. Vind- och solskydd började byggas av masaikvinnorna men var inte helt färdigt när vi lämnade skolan. Man kunde inte heller laga mat på eldstäderna eftersom de skulle härda några dagar men allt fungerar som det ska och barnen får sin gröt varje dag.

För att hålla projektet levande behövde vi fixa 500:- var i månaden och det har lyckats över förväntan. Det är många av våra vänner som är engagerade och skänker pengar vilket gör att vi har planer på att utöka projektet som ligger oss varmt om hjärtat. Våra visioner är att kunna utöka maten med ris och bönor några dagar i veckan, nya skoluniformer,

borra en brunn som även kommer byborna till del. Skolhälsovård är ytterligare en del i projektet och vi jobbar stenhårt på att samla in så mycket pengar som möjligt för nästa år planerar vi att resa tillbaka.

Alla pengar som skänks går oavkortat till projektet, vi skickar pengar månadsvis till ett kyrkans konto som Nico och Cle-ment tillsammans disponerar och ansvarar för inköp av ingredienser och lön till koker-skorna.

När vi var där var det 230 elever på skolan, nu är det 280 elever som får ett mål mat dagligen.

Många har bett oss att komma och berätta och visa bilder från vår resa och det gör vi gärna. Närmast på tur är en påskbasar i Åsa den 24/3, Veddige- Ås och Sällstorps hembygds-förenings årsmöte den 27/3 och sedan ska vi till församlingshemmet i Ved-dige på ekumenisk kvinnofrukost den 31/3. ¶

Vi ficK Veta att många aV Barnen VarKen ätit eller drucKit innan de KOm till sKOlan

lOtta OttOssON

maGGaN BörjEssON

7ViSKA! 2012-1

För yttErlIGarE information, gå in på vår hemsida: www.agape-tanzania.org

IDa sjöstraND och clara Möller

VÅr VÄGVIsarE clement körde före på motorcykel och för oss var det bara att hoppa på där bak. I Sverige hade det varit otänkbart utan vare sig hjälm eller skyddskläder men vi kom fram oskadda.

VI haDE pengar kvar för att kunna ge barnen ett mål gröt om dagen i en månad och även till inköp av

grytor, slevar och muggar att äta ur.

8 ViSKA! 2012-1

FOtOt Är taget från kvarnbyggnaden på 1920-talet. du ser den nya vägen samt ”tuben” och i övre delen skymtar dammen.

”mODErNa tIDEr” I östra DErOmE

9ViSKA! 2012-1

1920-tALet InnebAr StorA

förändrIngAr för öStrA

deroMe, frAMförALLt I

den gAMLA KVArndALen

nedAn deroMeSjön.

De gamla skvaltkvarnarna som låg utmed kvarnbäcken skulle rivas. I stället skulle en ny kombinerad kvarn- och kraft-station byggas. Dessutom ändrades väg-sträckningen mellan Östra Derome by och Pletered. Den gamla vägen var i dåligt skick och hade många branta backar. Nu anlades en ny väg från byn, över åkrarna, vidare upp genom kvarndalen och sedan utmed Deromesjöns strand. Detta blev en stor för-bättring för trafiken till och från Valinge/Stamnared.

En ännu större händelse var det stora projektet att få elektricitet i bygden. Detta skulle ske genom att låta vattnet från Dero-mesjön, Hultasjön och Stamsjön driva en kraftstation. Mannen som genomförde detta, på sin tid stora projekt, var Sven Bengtsson, Olofstorp, Valinge. Han hade av vissa rådgivare fått veta att en sådan här anläggning skulle bli en lönsam verksamhet. Dock fanns det andra som redan tidigt var-nade för att tillflödet av vatten från sjöarna inte var tillräckligt stort och alltför beroende av nederbörd.

Sven Bengtsson drog igång byggnadsar-betena 1924. Vattnet leddes om via en kanal och trätuber på en sträcka av ca 700m för att ge maximal fallhöjd till kraftverket. En byggnad innehållande både kvarn och turbi-ner för elkraft byggdes. Anläggningskostna-den påstås ha varit ca 70 000kr, (1,8 miljoner i dagens penningvärde).

Ledningsnätet de första åren innefat-tade Valinge och Östra Derome, från 1927 även Västra Derome. Redan 1929 började man få problem med att vattnet inte räckte till. Strömmen ransonerades, man körde bara tidvis för att spara vatten, man fick

”beställa ström” vid tröskning och andra större arbeten. Under hela 30-talet var det

stora problem med att få vattnet att räcka

till. Man samkörde från 1934 med Skällinge

kraftverk för att klara elleveranserna, men

det var ingen bra lösning. Spänningsfallet

i de långa klena ledningarna gjorde att det

blev ”dålig ström”. Ofta lyste lamporna bara

med svag glöd. Trots försök med olika för-

bättringar lyckades man inte få tillräcklig

elproduktion. Bland annat körde man tidvis

turbinerna med en råoljemotor.

Efterhand gick flera kunder över till

andra leverantörer för att få säkrare elleve-

ranser. År 1940 tröt vattnet i sjöarna redan

på våren, då bestämde sig Sven Bengtsson

för att sälja kraftstation och ledningsnät till

Tofta Elektriska. Kraftverket drevs sedan

bara när det fanns tillgång på vatten, övrig

tid kom elen från Yngeredsfors. Samtidigt

byggdes kvarnen om till eldrift.

1955 avslutades elproduktionen, tur-

binerna såldes till Torestorp och vattnet

leddes tillbaka till den gamla fåran. Kvar-

nen togs över av Johan Andersson 1957 som

drev rörelsen fram till sin död 1968. Han

efterträddes av sin dotterson Ingemar, som

efterhand moderniserade och byggde ut

verksamheten. Sedan 2007 är det dottern

Maria och sambon Jonas som driver rörelsen.

Detta var historien i korta drag och jag

skulle vilja göra en utförligare beskrivning,

men det fattas en del bilder och fakta. Hör

gärna av er om ni har något att berätta, eller

bilder som hör hit.

lars-erik aNtoNssoN, östra Derome

”mODErNa tIDEr” I östra DErOmE

10 ViSKA! 2012-1

MInA berätteLSer bygger på uppgIfter från hIStorISK LItterAtur Men ocKSå MycKet från gAMLA tIdnIngSArtIKLAr och berättAd MuntLIg trAdItIon. det är ALLtSå Inget VetenSKApLIgt doKuMent. jAg hoppAS KoMMA SAnnIngen Så närA SoM MöjLIgt.

BoSSeS hiStoriSKA hörnA

FarVÄl aNNa marIE lEBECh–sörENsEN.

Vi höll på med Karl XI:s historia och hans närmande till Veddige, då vi blev avbrutna av en dansk läsare, Anna Marie Lebech-Sörensen, som bad att få komma in och berätta om släkten Krabbe, vilken en tid regerade både på säterierna Jonsjö och Strux-sjö i Veddige och Stora Kärret i Istorp. Det blev en mycket utförlig berättelse om denna släkt i 4 st. nummer av vår ViSKA-tidning. Vi tackar vänligt för detta, men i de kom-mande numren kommer vår vänlighet mot danskar att övergå till bitter fientlighet.

rEPEtItION.

För att förstå sammanhanget, måste jag göra en kort repetition av det, jag skrivit tidi-gare om Karl XI.

Prins Karl var bara 5 år gammal, när hans far begrovs på hösten 1660. Sverige fick nu styras av en förmyndarregering, som leddes av den mäktige Magnus Gabriel De la Gardie. Denna regering utförde en del goda saker. Lunds universitet startades. Kulturen gjorde framsteg. Man började ta tillvara gamla föremål och byggnader. Tyvärr över-vägde nog felen. Högadeln försåg sig med mer gårdar och rikedomar. Försvaret van-sköttes. Ekonomin sköttes dåligt. Det fanns höga tjänstemän, som inte fått ut sin lön på 14 år, vilket Karl XI fick veta på sin Eriks-gata. Trots hög kultur kulminerade häxbå-len under den här tiden.

Förmyndarregeringen hade tidigt utsett en prinsessa, som skulle bli drottning i Sve-rige. Hon hette Juliana av Hessen och var Karls kusin. Juliana deltog alltför flitigt i fes-terna vid det svenska hovet, varför hon blev med barn med den redan gifte översten vid Kungliga Livgardet, överste Gustaf Lillie. Det blev förstås skandal, varför man nu fick se sig om efter en ny prinsessa.

Den 18 december 1872 kröntes prins Karl och blev Karl XI. Han var nu 17 år gammal, en okunnig, omogen, äppelkindad pojke med ganska kort stubin. Pojken var mest intresserad av jakt och militära övningar. Fester vid hovet var ingenting för honom.

Vid kröningen vägrade Karl XI att läsa den kungaförsäkran, som förmyndarreger-ingen totat ihop för att stärka sin makt. Han läste upp samma försäkran, som hans far läst. Kungen skulle sammankalla rådet, men det fanns ingenting i vilka ärende de skulle rådfrågas. Karl XI styrde snart Sverige med sitt ”sängkammarråd”, som bestod av hans bästa vänner.

Sommaren 1673 gav kung Karl sig ut på sin Eriksgata. Det var nu han upptäckte, hur illa landet var skött. Överallt fattades det pengar. På sin färd genom Sverige träffade Karl XI sin fars gamla krigsveteraner, som nu blev hans trogna vänner. Det var general-löjtnanten Rutger von Ascheberg. När han hört dennes berättelser om deltagande i 15 fältslag, där Rutger personligen erövrat 45 fanor och baner, upphöjde han von Asch-

eberg till friherre. Trots sitt krigande hann Ascheberg få 25 barn, något som kanske är svenskt rekord. Denne tyske invandrare blev så småningom generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg, Bohuslän och Dal.

Andra, som kungen träffade, var den gamle Erik Dahlberg, som nu blev chef över landets alla fästningar. Bland nya vänner märktes också Nils Bielke, som var chef för Livgardet i slaget vid Lund. Det var då kungen sade: Kungens krona hängde på Nils Bielkes värjspets.

KrIGEt NÄrmar sIG.

Sverige var nu en militär stormakt. Man började inte krig utan att veta, var Sverige stod i en konflikt. Den franske ambassa-dören kom nu till Stockholm med en gåva, bestående av 12 mycket fina hästar. Von Ascheberg och Bielke fick varsin.

England hade nu börjat krig med Nederländerna. Frankrike tog chansen att också anfalla Nederländerna. Franska trup-per trängde in i dagens Belgien. Fransmän-nen ville nu ha stöd av Sverige. Om trupper skickades över till Pommern, skulle frans-männen betala ut 900 000 écus.

De tyska staterna och kejsaren i Wien var än en gång Frankrikes fiender.

Det här kriget blev snart ett franskt fiasko. Holländarna var starka. England slöt fort fred med Nederländerna. Danmark anslöt sig till de tyska staterna och kejsaren i Wien. Brandenburg slöt upp på deras sida.

11ViSKA! 2012-1

Nu ville fransmännen ha hjälp av Sve-rige. Hösten 1674 trängde svenska trupper in i Brandenburg under ledning av den gamle giktbrutne generalen Carl Gustaf Wrangel. Kurfursten Fredrik Wilhelm var på annan plats och slogs mot fransmännen. Under 4½ månad stod den svenska hären i Branden-burg, utan att det hände någonting. Först i maj 1675 stormade svenska trupper slot-tet Lockenitz. Fransmännen började betala. Det här kriget slutade med ”Träffningen vid Fehrbellin”. Svenska hären kunde efter någon sorts oavgjord drabbning marschera därifrån i god ordning, men det var en stor prestigeförlust för en här, som hade rykte om sig att vara oslagbar.

Sverige hade fiender som lurade i vassen. Danmark ville ha tillbaka sina förlorade län i Sverige. Neder-länderna ville behärska handeln runt Östersjön. Kejsaren i Wien ville inte över huvud tagit ha några svenskar på tysk mark.

EN Ny PrINsEssa.

Karl XI hade nu börjat kasta lystna blickar på den danska prinses-san Ulrika Eleonora, 18 år gammal och syster till Christian V. Själv var han nu 19 år. Nils Brahe hade varit i Danmark och förhandlat. Han kom hem med en beskrivning av den fagra prinsessan och alla hennes goda egenskaper. Han hade också fört diplomatiska förhandlingar med danskarna. Man hoppades få över Danmark på Sveriges sida.

Det gick bra i början. I mitten av juni 1675 tillkännagavs förlovningen mellan Karl XI och Ulrika Eleonora samtidigt i både Stockholm och Köpenhamn. Karl XI var eld och lågor. De båda ungdomarna hade ännu inte träffats, men Karl XI ville ha till stånd ett bröllop redan i augusti 1675. I Danmark tog man det lite lugnare. Brudklänningen skulle sys i Paris. Karl fick allt vänta lite.

Den 18 juni 1675 inträffade ”Träffningen vid Fehrbellin”. Den omkullkastade allt. Chistian V struntade i det förestående bröl-lopet. Det här var hans chans att ta revansch

på svenskarna. Han förklarade nu Sverige krig.

Karl XI hade gett order om, att fler solda-ter skulle skickas till Tyskland. Inget hände. Det slutade med, att förmyndarregeringen ställdes till ansvar för sin misshushållning. Johan Gyllenstierna tog tag i ekonomin. Han tillhörde högadeln. Trots detta satte han fart på den indragning av kronans gods, som påbörjats redan under Karl X Gustafs tid. På så sätt skulle man få pengar till upp-rustning av försvaret.

Den 28 september 1675 höll man Karl XI:s kröning. Det var nog högadeln i Sve-riges sista stora barockfest. Magnus Gabriel De la Gardie blev förnedrad. Hans häst stegrade sig. De la Gardie tappade det fina riksäpplet, som fick sig en bula. Själv kasta-des han av hästen och hamnade i skiten, där också hans avslagna peruk låg.

Karl XI ville få ut flottan för att slå till mot danska och nederländska fartyg. Land-

krabban Gustav Otto Stenbäck skulle leda flottan. Det tog lång tid att komma iväg. Först i oktober 1675 gick man till sjöss med 66 fartyg. Ombord fanns 2000 kanoner, 7000 sjömän och 3000 knektar. Flottan råkade ut för full storm. Med ovan besätt-ning krockade fartygen. Ruttna segel blåste sönder. Master bröts. De enda, som fruktade denna flotta, var den egna personalen.

Fartygen vände tillbaka till hemma-hamnen. Danskarna skrattade åt dessa sjömän. De sade: Det var bonddrängar, dop-

pade i saltvatten.Stenbock dömdes till 209 344

daler i skadestånd. Kungen efter-skänkte hälften.

En ny fartygschef tillsattes. Det var ännu en landkrabba, den finske adelsmannen Lorentz Creutz. Han hade aldrig fört befäl till sjöss.

Danskarna hade nu startat sitt anfall på Sverige. Den danske kungens halvbror, Ulrik Frederik Gyldenlöve, trängde från Norge ner i Bohuslän. Den nittonårige Karl XI blev eld och lågor. Han skulle till Bohuslän för att segra eller dö. Erik Dahlberg fick honom att lugna ner sig. Den norska hären drog sig snabbt tillbaka till Norge.

I januari 1676 utförde den gamle Erik Dahlberg en bedrift. Tillsam-mans med en mindre trupp ryttare under ledningen av den från Estland inflyttade krigsveteranen Otto Wil-helm von Fersen tog sig denna trupp fram till Kongsvinger, där Dahlberg ritade av fästningen.

Karl XI förde nu trupper på 6 000 man mot Skåne. Med sig hade han Erik Dahlberg, Rutger von Ascheberg och barndomsvän-

nen Hans Wachtmeister. Han hade nu vilda planer. Med denna trupp skulle han landstiga på Själland. Först skulle dock den svenska flottan sopa rent i Öresund.

FOrtsÄttNINGEN. EN start mED FIasKO.

Så här långt hade vi hunnit, när vår danska vän kom in med sin släkthistoria och sköt upp Karl XI:s bröllop och senare också

DaNmarKs FrÄmstE sjömilitär under 1600-talet var generalamirallöjtnant niels juel (1629-1697) med både holländsk och fransk utbildning. han var född i norge.

jOhaN GyllENstIErNa, som själv tillhörde högadeln, var den som fick röja upp ekonomin efter förmyndarregeringens vanskötsel. han blev inte populär i sitt stånd, när han började dra in adelns gårdar.

lOrENtz CrEUtz var finsk adelsman. det var han, som dömde 15 häxor i dalarna till döden. han blev utnämnd till riksamiral, trots att han aldrig varit till sjöss. han hade inte heller deltagit i strid till lands.

amIral ClaEs uggla var en erfaren sjöman, en av de få i denna eskader.

12 ViSKA! 2012-1

ännu ett danskt nederlag. Här fortsätter nu historien.

Karl XI försökte nu få ut flottan. Det går inte mitt i vintern, när isen ligger, sade gamla veteraner.

Amiral Claes Uggla protesterade våld-samt. Kungen gav sig inte. Rådet bekostade utrustning av tusen matroser. Stockholms borgare samlade ihop varma kläder till de stackars sjömännen.

Den 23 januari var Uggla ute vid Dalarö för att inspektera flottan. Mysingsfjärd låg tillfrusen. Bönderna körde över isen med häst och vagn. Fartygen låg hårt infrusna i isen.

Kungen gav order om, att fartygen skulle såga sig genom isen. Över nio hundra bönder rekryterades från trakten. Med sågar och båtshakar lyckades de såga upp en 16 m bred ränna. Den 14 februari hade det sågats cirka fyra mil ut till Älvsnabben. Riksamira-len Creutz åkte dit för att studera resultatet.

Han fick en ny chock. Kölden hade tillta-git, och nu frös hela havet. De huttrande sjömännen ombord hade inte kläder för en sådan vinter. Tackel och tåg frös fast. Seglen hängde som plåtskivor.

Nu blåste det upp till storm. Isen skru-vade sig. Fartyget Leoparden, som skulle till Pommern med salt, skruvades sönder och sjönk. En matros följde med fartyget i djupet. Nu gav alla upp.

Först den 26 april kunde flottan lägga ut. Riksamiral Creutz hade arbetat snabbt och effektivt hela vintern. Han hade fått ihop 59 fartyg. 32 av dem var örlogsfartyg. Totalt 11 000 man fanns ombord. 3 000 av dessa var knektar. Det fanns mer än 2 000 kano-ner. En så stark flotta hade inte Danmark vid detta tillfälle.

Den 26 april 1676 klev riksamiral Creutz ombord med högmodiga fraser på franska

och med ett glas vin i handen. Två av Creutz söner var med honom. Gustaf Creutz var på sin fars fartyg, amiralsskeppet Kronan. Johan Creutz med engelsk örlogserfarenhet var befälhavare på fartyget Merkurius.

Amiralsskeppet Kronan var ett av värl-dens största fartyg. Det fanns bara två, som var lika stora. Kronan var flottans enda tre-däckare. Hon hade 126 kanoner ombord. Nästan alla kanoner var krigsbyten från slagen nere i Tyskland. Fartyget var nästan dubbelt så stort som regalskeppet Vasa, cirka 60 m långt och 13 m brett. Hon var Sveriges största stolthet, tyvärr några nummer för stor för den man, som skulle föra befälet.

Det fanns en del veteraner ombord, men de flesta var nybörjare även bland befälet. Ett bra exempel är kaptenen på det stora skeppet Äpplet, Ewert Haas. Han hade varit källarmästare i Stockholm, innan han med vänners hjälp i byråkratin lyckats få denna befälsbefattning.

Under Creutz fanns riktiga sjömän såsom amiralen Björnram och fartygschefen Ankarfjäll. En bit bort fanns skeppet Svär-det med den mycket erfarne Claes Uggla ombord.

tIll haVs.

Först den 19 maj 1676 kom fartygen ut till havs. Om fartygen kom ifrån varandra, skulle de mötas vid Landsort och Hanö.

Ute i Östersjön väntade nu danska och holländska fartyg. De hade duktiga sjöoffi-cerare som ledare. Den danska flottan leddes av den norskfödde Niels Juel. Holländaren Cornelius Tromp ledde den nederländska eskadern.

Creutz order var att leta upp den danska flottan. Fienden var på väg norrut längs den svenska kusten. Gotland hade redan intagits utan större problem. Visbyborna öppnade

villigt sina portar för danskarna. Ölän-ningar hade i stort antal flytt in till Kalmar.

Creutz mötte danskarnas 25 linjeskepp och 11 fregatter i Bornholmsgattet den 25 maj 1676. Sveriges flotta var större men inte samtrimmad. Danskarna hade varit till sjöss i två månader. De kunde manövrera sina fartyg.

De svenska fartygen kom ifrån varan-dra. Creutz sände signaler, som ingen för-stod. Fram emot kvällen började fartygen öppna eld mot varandra. Det hela avbröts, då skymningen föll. Svenskarna styrde nu in mot Skånes kust. Danskarna följde efter. I gryningen nästa dag började artillerielden igen.

Karl XI var i Malmö, där han fick budet, att den svenska flottan var i strid med den danska utanför Ystad. Han och von Asch-eberg kastade sig upp på sina hästar och red till denna stad, där de i ett högt kyrktorn kunde följa utvecklingen. De fick se svenska

flottan med flygande fanor och svällande segel gå till anfall mot danskarna.

Niels Juel avvaktade. Han gick inte i strid med svenskarna. Han visste, att hol-ländare Tromp var på väg med sin flotta.

Creutz utnyttjade aldrig sitt övertag. Det blev kväll igen. Svenska flottan gick in till Skånes kust. Creutz gick iland för att möta en mycket besviken Karl XI. Nils Juel berättade senare, att han varit i en mycket besvärlig situation. Här kunde slaget om Östersjön ha avgjorts till svenskarnas fördel.

Creutz skrev den kvällen, den 27 maj, sitt sista brev hem till familjen och berättade om de strider, han varit med om. Och hade vi med den Högstes bistånd kunnat ruinera hela fiendens flotta, om de våra hade fäktat som ärliga karlar.

De andra svenska fartygen hade gått innanför Kronan i stället för att gå på rad

KatastrOFEN. riksamiral creutz lät regalskeppet Kronan gira, utan att först stänga kanonportarna på nedersta däcket och utan att minska seglen. då fartyget fick stark slagsida, hamnade en brinnande lunta i krutförrådet. Sveriges stolthet exploderade rakt framför ögonen på förvånade holländare och danskar, som knappast hade börjat starta artillerielden. Kronan sjönk några minuter senare. Kanske var det de femton häxorna i dalarna, som nu hämnades på creutz. Målning av claes Möinichen 1686. tavlan finns på fredriksborgs slott i danmark.

efter varandra. Creutz var inte ensam om att göra felmanövrar. Det hela hade slutat med total förvirring.

DEt sKUllE BlI VÄrrE.

Kungen ville, att flottan skulle gå till anfall redan nästa dag, men Uggla överta-lade honom med en annan strategi. Flot-tan skulle dra sig upp mot den svenska kusten. Det var ett klokt beslut, för nästa dag dök Tromp upp med en holländsk eskader på 9 fullrustade skepp.

Tidigt den 30 maj 1676 hissade den svenska flottan segel och försvann ostvart ur sikte för Karl XI. Lika bra var det, för nu skulle det hända hemska saker.

Den 1 juni hade den svenska flottan kommit till Ölands södra udde och fort-satte nu norrut. Danskar och holländare följde efter.

Vid elvatiden på förmiddagen låg Kronan i höjd med Hulterstads kyrka på Öland. Då gick amiral Tromp till anfall.

Tromp öppnar eld. Kronans kanon-portar öppnas. Creutz besvarar elden. Amiral Uggla på Svärdet skjuter ett signal-skott med en kanon. Ingen begrep riktigt, vad Uggla menade. Creutz trodde, att Uggla menade, att fartygen skulle vända och gå emot fienden. Han avlossade också ett signalskott och började samtidigt att vända fartyget.

Creutz hade glömt en sak. Kanopor-tarna på understa däcket stod öppna. Creutz hade inte minskat seglen, då han girade. Vid vändningen kom en kastvind, som krängde ner Kronan på sidan. Vattnet strömmade in genom de öppna portarna. Kanonerna rasade ner i lä. En brinnande lunta kom lös och föll ner i krutkistan, varpå fartyget sprängdes i luften och började sjunka.

Man kan tänka sig amiralen Tromps häpnad, då han ser svenskarnas största skepp plötsligt förinta sig själv, utan att han gjort någonting. Det är ännu lättare att förstå chocken ombord på de övriga svenska fartygen.

Uggla fick gira för att inte kollidera med den sjunkande Kronan. Hans manö-ver skapar förvirring. En del tror, att det är en signal till flykt och ger sig iväg.

Fienden följde nu efter. Ugglas fartyg

Svärdet attackerades våldsamt. Riggen och stormasten försvann. Uggla tvingades stryka flagg och Tromp förberedde sig att ta ombord den svenske amiralen. Då fick han se, hur en holländsk brännare lade till vid Svärdet. Det var ett utrangerat fartyg, lastat med brännbara ämnen. Ugglas skepp antän-des. Besättningen hoppade överbord. Uggla stannade kvar på det nu helt övertända far-tyget. En stund senare exploderade Svärdet. Fartygets laddade kanoner började avfyra sig själva. Uggla hade hamnat i vattnet. I ett dånande eldhav och mördande fyrverkeri försvann den tappre amiral Uggla i djupet och med honom flera hundra man från hans fartyg.Många svenska fartyg var svårt ska-dade. Andra lyckades komma iväg hemåt mot Dalarö. Där möttes de av svår storm. Fartyget Äpplet med den förre källarmästa-ren Ewert Haas gick på grund och sjönk vid holmen Äpplet nära Dalarö skans.

Bland de cirka 650 man, som följde med Kronan i djupet, fanns riksamiralen Lorentz Creutz och hans son, överstelöjt-nanten Gustaf Creutz. Tre officerare och omkring 150 besättningsmän tog sig iland på Öland. Ett femtiotal blev danska krigs-fångar. Totalt försvann över 3000 svenska sjömän. Elva skepp förstördes.

Amiralen Creutz hittades flytande död på vattnet. Han kändes igen på kläderna, sin ring och i fickan sin sigillstämpel. Kroppen fördes till Finland, där riksami-ralen begravdes i sin hemsocken Sarvalaks. Sonen Gustaf hittades aldrig. Johan Creutz klarade sig och levde till hög ålder. Han lämnade flottan och slutade som landshövding och riksråd. Den här släk-ten dyker också upp senare i vår historia.

År 1980 hittade Anders Franzén, regal-skeppet Vasas upptäckare, vraket efter Kronan. Omkring detta vrak har man hittat tiotusentals föremål. De finns nu på Kalmar läns museum.

Kriget mot danskarna hade inte börjat bra för vår unge Karl XI. Det skulle dock bli ännu värre. Den här katastrofen inträf-fade den 1 juni 1676. Omkring 97 dagar senare skulle kungen dyka upp på en gård i Syllinge i Veddige. Där skulle krigs-lyckan vända för honom.

Bo emaNuelssoN

Nu har våren börjat ge sig till känna! Äntligen! Vintern har visserligen inte varit lika lång, kall och snöig som de två senaste åren men jag tycker alltid vintern är för lång...

Hela familjen har legat sjuka i influensa och lunginflammation och nu äntligen har vi blivit friska.

i slutet på feBruari hade all snÖ

smällt BOrt Och termOmetern

Visade nästan 10 grader Varmt.

Vi bestämde oss för en utflykt. Jag kokade kaffe, blandade saft och packade ner bullar och kex. Sen hoppade vi in i bilen, tog 41:an mot Horred. Vid den första fartkameran på höger sida saktade vi in och svängde vänster, över järnvägsspåret och parkerade bilen strax innan den första gården på höger sida.

Vi fortsatte till fots, förbi hagarna med hästarna och förbi bostadshusen och ladan, in i skogen.

VårsOlen Värmde Och

fåglarna KVittrade.

Mellan träden kunde vi se vattnet blänka i solen. Vi fortsatte gå in i skogen, uppför slänten och där fanns en skylt:

Vattenfallet. ett

fantastisKt ställe!

Solen lyste upp den lövtäckta skogsbacken, perfekt ställe för picknickfilten! Barnen sprang och lekte, vi vuxna satt och njöt i solen.

Har du inte varit vid vattenfallet? Åk dit! Ett helt fantastiskt sagolikt ställe i Veddige.

jeNNie@saNDBloms.se

jennie på utflykt…

14 ViSKA! 2012-1

DEt mÅstE satsas mEr I VarBErGs

NOrra DElardet fInnS Ingen MotSättnIng MeLLAn StAd och LAnd när det gäLLer Att SAtSA

på utVecKLIng AV VArbergS KoMMun, SKrIVer Sten unoSSon, VeddIge.

Den 7:e februari var en debattartikel, angående ”bostadsbyggandet i Värö- och Veddigeområdet”, införd i Hallands Nyhe-ter. Artikeln pekade på den långvariga bris-ten på kommunala initiativ för att bidra till utvecklingen av de norra kommundelarna.

Som artikelförfattaren Jan Sandgren så riktigt påpekar, verkar planerade satsningar i Kungsbacka kommun, avseende deras södra kommundelar, vara av en helt annan kaliber. Lite märkligt kan man tycka då Varbergs norra och Kungsbackas södra kommundelar i mångt och mycket ”kuggar i varandra”.

Kommunstyrelsens ordf. i Kungsbacka, Per Ödman, uttrycker kommunens hand-fasta och tydliga strategi, för att få hela kommunen att utvecklas och blomstra. Han säger bl a: ”Det är viktigt att även den delen av kommunen (= södra delen) ska leva och bli stark, alla kan inte bo i norr”.

Det skulle vara klädsamt om Varbergs

politiker och tjänstemän på ett liknande sätt visade vilka strategier och utvecklings-planer som gäller för de norra kommunde-larna. Det skadar heller inte om ni blir lite bättre på att informera så att vi innevånare i norra kommundelen förstår hur ni tänker och resonerar.

Om man för en stund riktar blickarna mot Veddigeområdet kan man konstatera att behovet av seniorbostäder är stort och förhållandevis akut. Även bristen på attrak-tiva villatomter är påtaglig. Många av Ved-diges äldre befinner sig idag i ett läge där det är dags att växla från villaboende till något mindre krävande. Flertalet av de äldre tycks dessutom vilja bo kvar på hemorten. Här borde kommunen göra allt för att underlätta för de privata aktörer som visat intresse för nyproduktion.

Varbergs Bostad AB har, mig veterligt, inte sedan kommunsammanslagningen 1971

byggt en enda lägenhet i Veddige!!! Som situationen ser ut idag ter det sig naturligt att man prioriterar nyproduktion av vettiga se-niorbostäder och på så vis ”får loss” villor till hugade spekulanter, ofta unga barnfamiljer. De nyinflyttade barnfamiljer som redan lyckats köpa sig ett äldre hus i Veddige, säger sig vara mer än nöjda och rekommenderar fler att göra detsamma.

Varbergs kommun, tillsammans med näringslivsenheten på Marknad Varberg AB, borde också, med tanke på det stora intresset för företags- etableringar i Varberg, anstränga sig lite extra för att förmå ett antal företag att etablera sig utanför tätorten. Det finns säkerligen möjligheter att i en förhand-lingssituation påverka sådana etableringar. Varför inte göra som på industriområdet Varberg Nord, där man inledningsvis rabat-terade markpriset för att locka till sig företag. Ett sådant agerande skulle visa på en äkta

15ViSKA! 2012-1

stEN UNOssON: Det händer ibland att jag fattar pennan och skriver några rader till Hallands Nyheter och Var-bergsposten när det gäller samhällsfrå-gor som engagerar mig. Denna artikel skrev jag p.g.a den katastro-fala bostads-situation som råder i Veddige. Äldre män-niskor vill sälja sina hus och yngre familjer vill köpa äldre hus, alternativt en tomt för att bygga nytt. Tyvärr råder ett “låst läge” i Veddige. Brist på “centrumnära seniorboende”, som i sin tur leder till att få äldre villor blir till salu. Dessutom stor

brist på attraktiva villatomter. Man kan säga att “haspen är på”.

Jag har aldrig fått en sådan mängd reaktioner på något jag skrivit och samt-liga reaktioner är 100% positiva. Natur-

ligtvis kommer de flesta reak-tionerna från v e d d i g e b o r , såväl yngre som äldre, men reaktioner har även kommit från varbergs-

och väröbor, vilket glädjer mig mycket. Min önskan är att många veddigebor fattar pennan och uttrycker sin mening. Det är ju trots allt så att “droppen urhol-kar stenen”.

hOpp: ”i Veddige BÖrjar det rÖra på sig…”

mäklare i VarBerg

ambition och vilja till utveckling av hela kommunen.

Personligen tror jag inte att ovanstående problembeskrivning handlar om någon typ av konflikt mellan stad och landsbygd. Tvärtom, min uppfattning är att vi som bor på landsbygden känner stor tillfredsställelse kring allt positivt som sker i Varbergs tätort.

Man kan nog utgå ifrån att stadsbor-na på samma sätt glädjer sig när det händer positiva saker på landsbygden. En sådan positiv växelverkan kan ju enbart leda till framgång för alla och kanske leda till att Varbergs kommun blir ett föredöme inom ännu ett område: ”Hur man får en hel kommun att blomstra”.

steN uNossoN

publicerad 23 februari 2012 i

hallands nyheter, återpublicerad här

på VisKa! redaktionens initiativ.

Min önskan är att många veddigebor fattar pennan och uttrycker sin mening. Det är ju trots allt så att

“droppen urholkar stenen”

BIlDEN I bakgrunden: Veddiges nya stolthet, genomfarten, riksväg 41:s nya linje. den är välbyggd, den är praktiskt och den är fin. Investeringen gjordes av Vägverket. Vi har fått en ny, mer attraktiv Veddige. nu gäller det att våra politiker delar med oss denna glädje.

16 ViSKA! 2012-1

den SenASte tIden hAr det rått rått Väder I regIonen, MångA dAgAr MAn KunnAt KALLA KALLA, Men nu hAr det bLItt bLItt Väder …

Det rapporteras om en och annan krokus i rabatterna runt om i området, huruvida lärkan har slagit sin drill i skyn ännu låter vi vara osagt. Det har varit en del oroligheter i kurvan. En bil som svängde lite för skarpt och hamnade uppe på en sten (!) fick lyftas bort med lastare. Samma lastare fick tjäna som spärr då ett antal kvigor med smak för friheten infång-ades en tidig morgon i början av januari.

Två kokvinnor och en man såg till att de hamnade på rätt sida grinden igen.

Vidare har man undersökt intresset för indragning av fiberkabel till hushållen i Östra Deromeområdet. Om allt går som planerat räknar styrelsen i den nystartade ekonomiska föreningen med att kunna lägga en kabel inom ett par år …

Östra Deromes Lögar Akademi, Ö.D.L.A. i folkmun kallat, har utökat sin

park med portabla badenheter. Numera

ingår även en badtunna i sortimentet,

denna invigdes under pompa och ståt på

självaste nyårsafton. Krabbas, Håges och

Kalvhagen trängdes i det varma vattnet.

Sådana träffar borde heta heta…

Slut på meddelandet. Viskas utsände i

Östra Derome:marie ryDell

Kort Men KärnfuLL rApport från östra DErOmE

17ViSKA! 2012-1

Kort Men KärnfuLL rApport från östra DErOmE

18 ViSKA! 2012-1

ENErGIsKa lUFsarE

19ViSKA! 2012-1

under höSten hAde VISKe LoKALAVdeLnIngS LufSAre ett LItet energIteMA på progrAMMet. för Att LärA SIg LIte Mer oM oLIKA energIKäLLor ordnAdeS det ett AntAL StudIebeSöK. SLutSAtSen bLeV Att något

MåSte SnurrA runt för Att MAn SKA KunnA görA StröM.

Vi inledde hösten med ett besök vid vattenkraftverket vid Kullagård i Veddige. Kent från Varbergsortens elkraft berättade att det utöver löv och ris, brukar fastan 3-4 cyklar och en och annan moped i gallret varje år. Det rensas automatiskt men perso-nalen måste kolla till det regelbundet. Vid sidan av finns en laxtrappa så att inte laxarna ska fara illa. Kraftverket byggdes 1985.

Detta vattenkraftverk har en effekt på ca 400-450kW, vilket ger en årsproduktion på omkring 2300 MWh, (2,3 GWh), det mot-svarar ström till ca 100 hus på ett år.

Vattnet leds alltså in i en ränna där det

sätter snurr på en rotor, som i sin tur sätter fart på en turbin, som snurrar generatorn som gör strömmen …

”Det går hit, det går dit, det går runt en liten bit … det är en makalös manick”

Nästa besök blev på vindkraftverken i Tvååker. Här berättade Mika och Håkan om Varberg Energis fjärde vindkraftpark, vid Munkagård. Dessa vindkraftverk bygg-des 2006 och hade större turbiner än de som byggts innan. Tornen är 80 meter höga och vingarna 45 m långa. Vi mätte upp på vägen hur stora de hade varit om de legat ner, och det är imponerande storlekar! När det blåser

riktigt bra kan hastigheten längst ut på ving-arna var 270 km/h. Det är alltså vinden som blåser på vingarna som går runt och sätter fart på turbinen, som sätter snurr på genera-torn som gör strömmen. ”Det går hit, det går dit, det går runt …”

Dessa vindkraftverk har en effekt på 2000 kW vardera, det ger en produktion på 5700 MWh per verk och år, (5,7 GWh) Alltså inte riktigt tre gånger så mycket som Kullagård, men ström under ett år till omkring 250 hus. Just vid Munkagård finns 3 vindkraftverk.

Varberg Energi har sammanlagt 22 vind-

20 ViSKA! 2012-1

kraftverk med lite olika effekt, men tillsam-mans producerar de omkring 65 400 MWh per år alltså 65,4 GWh, vilket ger ström till nästan 3000 hus under ett år.

Sista besöket gjordes en kväll på Ring-hals. ”Laxen” tog emot oss och visade oss både en film om Ringhals och Evas fun-karprogram, där Eva Funck på sitt ypper-ligt pedagogiskt sätt berättar hur energi blir till. Jo, något måste snurra runt! Vad är det då som snurrar i ett kärnkraftverk? Jo, egentligen är det som en stor ångmaskin. Vatten hettas upp och ångan pressas genom en turbin, som snurrar och sätter snurr på generatorn som gör ström … ”Det går hit, det går …”

Men skillnaden från en ångmaskin eller ett värmekraftverk där vattnet värms upp genom eldning av sopor, kol, trä eller

vad man nu använder, så värms vattnet i ett kärnkraftverk upp av kärnklyvning…

Inne i kärnreaktorn har man små uranpellets (kutsar) massor av kutsar till-sammans i långa rör, som är ihopbuntade i ”bränsleelement”. Dessa element ligger tillsammans i en stor vattentank. När man vill starta kärnklyvningen för man in styrstavar bland elementen, dessa stavar innehåller ett annat ämne, zirkaloy, och då sker en ”fission”, alltså uranets atom-kärnor klyvs, och neutroner far iväg, dessa klyver andra atomer, vars neutroner klyver andra … och kärnreaktionen är igång. Nu blidas det värme, vattnet i tanken börjar koka, ångan pressas ut och sätter snurr på …ja ni kan den biten nu. Lufsarna var dock mest fascinerade av teknikverksta-den där de kunde testa hur mycket ström

olika hushållsapparater drar och att själva producera el genom att trampa runt ett cykelhjul.

Hur mycket ström gör man då på Ring-hals per år? Väldigt mycket! Effekten ligger på omkring 3701 MW, och årsproduktionen på 28 TWh … 28 000 000 MWh, 28 000 GWh … ungefär ström till 1,4 miljoner hus under ett år … samma antal hus som det ryms i 6 Göteborg!

Men, den mesta elproduktionen i Sve-rige kommer faktiskt från vattenkraft, då från aningen större floder än Viskan, uppe i norr.

Så från laxen i Viskan till Laxen på Ringhals, vi fick lära oss massa snurriga fakta och att många bäckar små förser oss med ström på olika sätt.

marie ryDell

DOPEt – Ett löFtE OCh Ett UPPDraGbISKopArnA I Vår KyrKA hAr gett ut ett breV oM dopet, ”LeVA I dopet”. breVet är StäLLt tILL präSter och förSAMLIngAr och SKALL SprIdAS I heLA KyrKAn.

Brevet är värt att läsa! Det är lärorikt och ger många goda tankar om varför vi döper och hur vi kan för-djupa våra kunskaper om dopet. Jag vill lyfta fram två viktiga delar av dopet: löftet och uppdraget.

löFtEt

Vid varje dop läses den dopbefallning, doporder, som Jesus själv har givit till sin kyrka. Den avslutas med löftet: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut”. Jesus inte bara uppmanar oss att döpa, han lovar även att vara med den som han mottagit i dopet under hela livet. Livet består både av många ljusa och glada dagar, men också av dagar då det är svårt och mörkt. Jesus är med alla dagar och är aldrig längre bort än våra egna knäppta händer.

Ett fantastiskt löfte som vi alltid kan återvända till!

UPPDraGEt

När prästen med korsets tecken välsignar den som skall döpas avslutas denna del av dopet med ett uppdrag: ”Jesus kallar dig att vara hans lärjunge!” Att vara lärjunge är att stå till Jesu förfogande, att gå fram genom livet, se sina medmänniskor och vara beredd att göra en insats när det behövs. Jesus vill använda de döptas händer och fötter, ögon och öron för att hjälpa och göra gott.

Ett fantastiskt uppdrag som gäller hela vårt liv!Löftet och uppdraget gäller Dig!

krister i :soN luNDiN

VEDDIGE FörsamlING

DöptaAlma Eierborg 3 juli 2011Eddie Alfredsson 3 juli 2011Kim Johansson 3 juli 2011Vilja Kling 3 juli 2011Arvid Forslund 10 juli 2011Karl Forslund 10 juli 2011Linus Örman 10 juli 2011Sebastian Johansson 17 juli 2011Alvin Antonsson 24 juli 2011Elicia Ivarsson 24 juli 2011Ellen Karlberg 24 juli 2011Moa Johansson 24 juli 2011Isak Hedberg 31 juli 2011Noel Ivarsson 31 juli 2011Theo Ivarsson 31 juli 2011Saga Karlsson 7 augusti 2011Sonja Nelli 7 augusti 2011Elvira Nilsson 14 augusti 2011Alvin Antonsson 28 augusti 2011

Alvin Zejak 4 september 2011Axel Zejak 4 september 2011Lucas Elmqvist 11 september 2011Ester Hägg 30 oktober 2011Neah Karlsson 30 oktober 2011Stella Karlsson 30 oktober 2011Beatrice Abboud 13 november 2011Olivia Kristensen Wiker 13 november 2011Emma Krans 27 november 2011Lucas Bergh 27 november 2011Lucas Hinrichs 18 december 2011KUNGsÄtErs FörsamlING

DöptaSavannah Pinault 31 juli 2011Johanna Borg 12 augusti 2011Nikita Vallared 21 augusti 2011Molly Torstensson 4 september 2011Klas-Göran Palmelid 1 oktober 2011Laura Olsson 2 oktober 2011Olle Halldin 2 oktober 2011

VIGDa I VEDDIGE FörsamlING

Lisette Karlsson och Hans-Erik Eriksson 2 juli 2011Jeanette Ringius och Magnus Magnusson 30 juli 2011Malin Johansson och Christian Berntsson 6 augusti 2011Kristin Hedenbjörk och Per Bengtsson 13 augusti 2011Caroline Johnsson och Patrik Tunfors Lång 13 augusti 2011Alexandra Eliasson och Per-Ola Andersén 20 augusti 2011Sofie Elmqvist och Dennis Markström 11 september 2011Pernilla Karlsson och Anders Nyholm 29 oktober 2011VIGDa KUNGsÄtErs FörsamlING

Monica Tärby och Lars Rundqvist 17 september 2011

medlemssidan

Vi sKa till KyrKaN!

mINNEN FrÅN ByGD OCh KyrKaVI fortSätter Med MInnen från grIMMAredS SocKen. I en pärM I grIMMAredS förSAMLIngSheM hIttAde jAg dettA cItAt oM KLocKAren c p LAndIn och hAnS Son frAnS SoM berättAS AV foLKSKoLLärAren SVen AnderSSon KInberg, göteborg I SIn dAgboK 1864:

”14 augusti. Jag har varit i kyrkan (Grimmared) och presten (Asklund) han predikade så det gick an åt mig. Men klockaren däremot, han var icke till min belåtenhet. Hans son (Frans) en liten dverg, han sjöng värre än en afgrundsande blåser i sitt valthorn. Det är riktigt besynnerligt, att man kan tjena Gud dermed, att man på det mest förfärliga och hedniska sätt gapar och sjunger då man är i Guds hus, men Gud måtte vara en underlig Gud, och presten måtte vara en besynnerlig prest, eftersom de icke anskaffa en sådan oanständig sång i det huset der Gud skall dyrkas och hvarest allting måste skickeliga tillgå, såvidt det icke skall synas för-nuftsvidrigt.”

KyrKaN

Grimmareds kyrka är byggd av gråsten och rymmer ca 150 personer. Den har restaurerats vid flera tillfällen, 1862, 1925 och senast 1959 då sakristian byggdes. En ny kyrkogård och för-rådsbyggnad invigdes 4 september 2005. Askgravplatsen gjordes i en del av den nya kyrkogården och invigdes 17 maj 2007.

stIGlUCKa

På den västra muren, runt kyrkogården, rakt bakom kyrkan, och på den östra muren söder om kyrkporten finns en stiglucka på vart ställe i muren. De som tagit sitt liv fick inte bäras in genom kyrkporten vid begravning utan bars över muren strax bredvid porten över/genom stigluckan. Efter begravningen i kyrkan bars de ut och lades bakom eller norr om kyrkan. Det

finns en stiglucka i den västra muren och därigenom bars

en del upp i skogen. De fick inte ligga på kyrkogården.

KyrKVaKtar´N BErÄttar

Före detta kyrkvaktmästaren Roland Gustavsson är född

och uppvuxen i Grimmared. Han brukar och driver fortfarande

gården efter sina föräldrar med några amkor (köttraskor som

går tillsammans med sina kalvar). Han gick i skolans 1:a och 2:a

klass i nuvarande församlingshemmet. Folkskolan, som lades

ner på 1950-talet låg där den nya kyrkogården ligger nu. Klass

3-6 fick Roland åka ”taxibuss” till Karl Gustav och i 7:e klass

åkte han till Gunnarsjö skola som ligger nedanför kyrkan, där

Burgmans orgelfabrik senare har hållit till. Efter skolan fortsatte

han att jobba hemma på gården som tidigare (före laga skifte)

låg precis utanför kyrkporten. Sedan flyttades några gårdar ut

och nu ligger hans gård en liten bit från vägen mot Kungsäter.

Vi åkte en sväng och Roland visade mig sin gård och Valasjön

som var känt för sina pilgrimsfalkar som häckat ovanför Valasjöns

branta klippvägg. Pilgrimsfalkarna var ju nästan helt utrotade, men

de lyckades få dem att öka i antal och sprida dem till fler områden.

Tyskar har bl a varit ute efter både ägg och ungar och härjade här.

De tog med sig dem hem till Tyskland och använde som jaktfalkar.

Vi sKa till KyrKaN!

Så vackert att jag knappt kunde andas…När Kungsäters kyrkas portar öppnades en mycket kylig kväll i

slutet av januari, strömmade alla in i värmen och ganska snart var det välfyllt i bänkarna. Alla biljetter var slutsålda veckan innan så det fanns inte minsta plats över när det började. Församlingens tre körer var med och sjöng. De började som ”förband” med ”Kärleken som aldrig svek”, ”Störst av dem är kärlek” och ”Underbart” innan klockan var slagen.

Vår kyrkoherde Joakim Selin hälsade alla välkomna och sa att Lena Maria är stor i Japan, men i dag är hon större i Kungsäter när kyrkan är fullsatt.

Lena Maria, som föddes utan armar och med bara ett fullt utvecklat ben, men som trots det är bland annat världsmästare i han-dikappsimning, berättade några scener ur sitt liv. Bland annat när hon var och provade ut sin protes i Uppsala där det stod på väggen

”Livet är som en protes – alltid skaver det någonstans”. Alla har vi våra ”proteser” i livet som skaver, sade hon.

Hon träffar enormt mycket folk när hon är ute och reser, vilket hon tycker är jättekul. Hon tycker också det är roligt att sjunga på andra språk och hon sjöng för oss en mycket vacker sång på korean-ska om den doftande jasminblomman. Hela kvällen hade en härlig anda med Lena Marias fantastiska utstrålning och sång. De duk-tiga musikerna Robin Brokvist på trummor, Magnus Ahlgren på bas

och Joakim Holgersson på piano kompade henne och de sjöng även A cappella ”Where ever you go” tillsammans alla fyra.

”Vi svenskar är alltid så -lagom-, vi ska vara som grannen. Men alla vi människor är unika. Tänk om vi vågade vara lite mer annor-lunda och sticka ut mer”, fortsatte hon i sitt berättande mellan sång-erna.

Livet är inte alltid så lätt och blir aldrig som man tänkt sig. Musi-ken påverkar och kan ibland vara till en hjälp. I mitten av 90-talet fick hon ett samtal från Anders Andersson som berättade att hon blivit utsedd till Artur Erikson stipendiat. Då bestämde hon sig för att hon skulle fortsätta att sjunga. Annars kanske hon inte hade suttit här i dag.

Medan musikerna började plocka ihop, de hade en tågtid att passa, sjöng Lena Maria ”Amazing Grace” A cappella, först på kor-eanska som sedan övergick till engelska och sist svenska. Hon höll ut sista tonen tills luften tog slut. Många köpte skivor och böcker signerade av Lena Maria själv med pennan i munnen.

”Det var så vackert att jag knappt kunde andas”, säger en av besö-karna på väg ut från den härliga gemenskapen i kyrkan till den bistra kylan utanför. En helt fantastisk kväll med härlig sång och musik som varvades med berättelser ur livet, berättar ”Vi ska till kyrkans” reporter Marie Friberg Antonsson.

Vi sKa till KyrKaN!

KyrKaNs samarBEtE mED

VarBErGs-POstENSedAn någrA VecKor tILLbAKA hAr du KAnSKe MärKt Att SVenSKA KyrKAn hAr en heLSIdAS AnnonS I VArbergS-poSten. för Att du SoM LäSAre SKALL

få Mer InbLIcK I Arbetet och förStåeLSe hAr jAg VArIt och InterVjuAt Kent petterSSon SoM ArbetAr SoM KoMMunIKAtör I VArbergS förSAMLIng

och AnnonSKonSuLent MArtIn KöLLerStröM på VArbergS-poSten.

Hur är det tänkt med samarbetet kring annonserna?

-Det blir en helsida i Varbergs-Posten varje vecka där varje församling, eller pas-torat, har sin egen del. Där bestämmer de själva innehållet.

Kent rättar sig själv när han säger för-samling och säger pastorat i stället. För ibland är det rätt att säga församling, men i visas fall är det flera församlingar som till-sammans bildar ett pastorat.Vilka pastorat kommer att vara med?

-Himledalen, Lindberga, Varberg, Träs-löv, Tvååker, Veddige-Kungsäter och Värö/Stråvalla, det vill säga hela Varbergs kon-trakt.

När jag frågade hur det kommer att se ut visade Kent på sin dator hur han jobbar med det och hur han lägger in varje pastorats text i olika rutor. En av rutorna är en krönika där varje pastorat har sin vecka där de skriver en liten aktuell text utifrån söndagens tema.Vad skall annonserna innehålla?

-Pastoraten bestämmer själva vad de vill lyfta fram den aktuella veckan. Det kan vara en fasteauktion, familje- eller musikguds-tjänst eller någon annan församlingsverk-samhet de vill uppmärksamma.Varför skall vi göra detta gemensamt?

-För att vi är en kyrka som arbetar gemensamt och vi skall synas tillsam-mans. Det visar på vår enhet. Varje pasto-rat kommer att synas mycket bättre i denna annons. Dessutom kommer kostnaderna att bli lägre än tidigare.Vilken roll har du i detta sammanhang?

-Jo, jag sammanställer pastoratens mate-

rial, väljer ut en gemensam bild och skickar allt till Varbergs-Posten. Under vintern har jag försökt att få struktur på sidan med sam-ordning av informationen och hur pastora-ten skall skicka den till mig.

INtErVjU mED martIN KöllErström, aNNONsKONsUlENt PÅ VarBErGs-POstEN.

Hur har idén med ett samarbete uppstått?Idén började gro hos mig för ungefär 10

år sedan. Det fanns en ”spretig” information från församlingarna. Såg också en styrka med Varbergs-Posten att nå ut till vissa grupper bl.a ungdomar och nyinflyttade som annars gick miste om informationen. Nu är informationen samlad och det under-lättar för alla och ger ett bättre resultat över tid. Det finns även en vision om att utveckla samarbetet. Kyrkan står för stora livsfrågor och behovet finns hos alla.

Vad tycker Varbergs-Posten om kyrkans helsida?

Vi ser det som ett viktigt och läsvärt material. Det breddar utbudet i tidningen, det är modernare och tilltalar fler av våra läsare i alla åldrar.Kommer vi alltid ha en helsida i veckan?

Ja, varje vecka förutom vid tre tillfäl-len, det första till påsk, kommer ni att ha två helsidor.Tror du läsarna ser denna helsidesannons bättre än småannonser?

Ja, absolut! Läsarna lär sig var den finns, en fortlöpande information som de hittar på samma ställe varje vecka, i anslutning till familjesidorna. Vill de sedan veta mer så finns det fördjupad information på er hem-sida.Till hur många delas Varbergsposten ut varje vecka?

29 000 hushåll får Varbergs-Posten varje

KENt PEttErssON

Vi sKa till KyrKaN!

Tacktill er i Veddige-Kungsäters församling, barnkören, chorus Veddige och arbetskamraterna för all fin uppvaktning i samband med att jag slutar min tjänst som kantor här i Veddige.förändringens vindar blåser söderut, jag flyttar till falkenberg och börjar arbeta som kantor i Stafsinge församling.Vi ses ändå framöver, då jag kommer att dyka upp vid några tillfällen bl.a. inför konfirmationen längre fram i vår.tack för all gemenskap som vi delat. jag önskar er alla lycka till framöver!Marie-Louise danielsson

Speglingari Veddige kyrka 12 februari. Helena Ek och Peter Janson kom från Göteborg och bjöd på ett mycket väl sammanhållet program i Veddige kyrka. Helena spelade på de något ovanliga instrumenten vevlira och fiddla. Hon sjöng även med en mycket vacker klang i sin röst. Peter Janson kunde få fram många olika klanger på sin kontrabas och utnyttjade instrumentets fulla kapacitet. Han hade även skrivit några av de låtar som paret framförde. Helena berättade inlevelsefullt mellan de olika styckena. Musiken gick i folkton med en aning jazzinspiration. De framförde psalmer, spirituals, och några folkliga koraler. Efteråt fick församlingen gå fram och titta på de ”ovanliga” medeltida instrumenten. Några provade även på att spela på dem.

vecka. Det är hela Varbergs kommun plus några i ytterkanterna. Även hela Frillesås får den. Vid varje lönehelg delar vi ut 32 000 tidningar, då även till gränsområdena utan-för kommunen.

På sommaren har vi dessutom 3 000 fasta sommarhushåll som får tidningen utdelad och ett 50-tal tidningsställ står utställda runt om i kommunen under v 26-31.Vilken roll har du i detta sammanhang?

Att strukturera upplägget och ansvara för den ekonomiska biten.Hur många är ni som arbetar på Varbergsposten och hur går processen till?

Vi är 5 fastanställda. Inför veckans tid-ning skickar vi allt material till tryckeriet VTAB i Landvetter (ingår i Stampenkon-cernen) på tisdag kl 17. Tidningen trycks på kvällen, körs till Varberg runt midnatt och delas ut av VTD (Västsvensk Tidnings Dist-ribution) med morgontidningen.

matErIalEt sOm skall sättas in i Var-bergs-Posten sammanställer Ingela Svahlin och skickar det till Kent Pettersson, kommu-nikatör i Varbergs församling. De annonser vi tidigare haft i Hallands Nyheter kommer att försvinna. De ersätts nu med Varbergs-

Postens helsida, tillsammans med de andra pastoraten i Varbergs kontrakt. Gudstjänst-tiderna kommer i fortsättningen att vara som vanligt i Hallands Nyheter. Titta gärna på vår hemsida: svenskakyrkan.se/veddige

martIN KöllErströmINGEla sVahlIN

FOtO: lars Abrahamsson

FOtO jOaKIm Selin

Vi sKa till KyrKaN!

präSTerna Säljer oST i buTikför tredje året i rad står våra präster och säljer ost på eklöws och hemköp.de bjuder på smakprov av prästost med tillbehör.fredagen 30 mars kl 14-18 finns prästerna både på hemköp och på eklöws25% av ostförsäljningen går till Svenska kyrkans internationella arbete (f d Lutherhjälpen).

jUNIOrErNa I Ås knyter ugglor i makramé. dessa kommer att visas på en utställning i ås kyrka tillsammans med andra Minior- och juniorarbeten på jungfru Marie bebådelse dag den 25 mars. då firar vi familjegudstjänst och sockenrådet bjuder på våfflor. Välkommen till ås kyrka söndagen 25 mars kl 11.30, våfflor från kl 11.

Härlig goSpelHelg!en lördag i mitten av februari träffades ca 20st både vana och mer ovana körsångare för att öva ihop under Mats börjessons ledning. på söndagen framförde de en gospelmässa tillsammans i Kungsäters kyrka. det var en härlig helg, med mycket sång, glädje och ett lyckat resultat. bland körsångarna hittade vi folk från gospelkörer, kyrkokörer, oratoriekörer och även de som aldrig sjungit i kör förut. en härlig blandning människor som gjorde en härlig gospelmässa. trots nattens snöfall kom det 60-tal besökare till kyrkan och stämningen var på topp! församlingen hade roligt och kören hade haft ännu roligare redan under lördagen. förhoppningsvis var detta början till en återkommande helg-körverksamhet som församlingen vill satsa på. Många har kanske inte möjlighet att sjunga regelbundet en kväll i veckan, men tycker att detta är ett bra sätt att sjunga på. Så i bästa fall har du som missade detta chansen att vara med nästa år! glädje, gemenskap, inspirerande, fantastiskt, bra ledare, kan sjunga utan noter, jätteroligt, hoppas på fler tillfällen… är några ord som kan sammanfatta kördeltagarnas upplevelser under helgen.

goSpelkören ViVace Söker nya körmedlemmar!

Vi Tränar måndagar kl 19-20.30 i Veddige förSamlingSHem. Vid frågor Hör aV dig Till körledare

ZackariaS HolmdaHl Sjöberg 0760-64 71 78.

Välkommen!

Vi Vill bli fler!

Vänliga blickar gör

hjärtat glatt, god nyhet

ger kroppen styrka.

Ords: 15:30

Vi sKa till KyrKaN!

åSa jinderkommer till Kungsäters kyrka den 5 juli kl 19.00MAtTeuS-kören sjunger till och Jonas Otter spelar gitarr.Entré: 200 kr, info om biljetter kommer senare.

trÄFFPUNKtEN på Kungsängen kl 10.305 april19 april3 maj24 maj7 juni21 juniVi pratar om olika ämnen och sjunger. om någon behöver skjuts utifrån så hör av dig till mig, birgitta hellberg tel: 0320-810 70

tIsDaGstrÄFFar i ås församlingshem kl 14Vi dricker kaffe och diskuterar ämnen kring kristen tro. Alla är välkomna!följande tisdagar är planerade:3 april17 april15 maj29 maj12 juni26 juni

SoppluncHerÅs församlingshem kl 12torsdag 29 marsAnmälan till Edla 62 20 06Välkomna!

Vi träffas följande torsdagar kl 1226 april Kungsäters församlingshem31 maj Karl Gustavs bygdegård28 juni Kungsäters församlingshemVälkommen hälsar Birgitta Hellberg

Kvinnofrukost i Veddige församlingshemLördag 31 mars kl 9

mOrGONBöN i Veddige kyrkas sakristia onsdagar kl 8

GEmENsam BöN För VÅrEN i Veddige församlingshem tisdagarna: 3 april, 8 maj, 5 juni.ALLA, som vill vara med och be för Veddige och för oss, som bor och verkar här, är VäLKoMnA!

uppleVelSeVandringkring påskens budskap. I Veddige kyrka plockar diakon eva Ivarsson fram de fina bibliska figurerna i keramik inför varje påsk. hon guidar dig genom de ca 8 stationerna, från intåget i jerusalem till uppståndelsen med stor inlevelse. Skolelever på Vidhögeskolan brukar inbjudas och församlingen har en allmän guidning på Annandag påsk. figurerna som är gjorda av ulla frick, billinge står uppställda i kyrkan från två veckor innan påsk, (v 13 och 14). Vill du boka en vandring hör du av dig till eva Ivarsson.

Konfirmation i Veddige kyrka lördag 28 april kl 12 och 16

laNs har BlIVIt VallErIUs

Vår prästkandidat Martina har bytt efternamn till släktnamnet Vallerius.

”Livet är som en protes –

alltid skaver det någonstans”

sVENsKa KyrKaNs INtErNatIONElla arBEtE (FD lUthErhjÄlPEN)

FörsamlINGsaFtON

i grimmareds församlingshem tisdag 20 mars kl 19Allsång med 40-tals tema, ulrika bergman musicerar.paket- och brödauktion, lotterier och kaffeservering.Välkomna, sockenrådet i grimmared

FyNDmarKNaD

i Veddige församlingshem lördag 24 mars kl 9-12fynda bland begagnade leksaker, husgeråd, hemtextilier, böcker mmbrödförsäljning, lotterierServering av kaffe och våfflorgåvor mottages tacksamt till Veddige församlingshem senast 23 marsVälkommen, internationella gruppen i Veddige-Kungsäters församling

FastEINsamlING

i gunnarsjö församlingshem onsdag 28 mars kl 18Auktion på hembakat mm lotterierKaffe med våfflor serverasgåvor mottages tacksamt.Välkommen, sykretsarna i gunnarsjö och Kungsäter

BEhÅllNINGEN VID alla trE tIllFÄllENa tIllFallEr OaVKOrtat sVENsKa KyrKaNs INtErNatIONElla arBEtE

Påskens gudstjänster5/4 skärtorsdagVeddige kyrka 18.30 skärtorsdagsmässa.Kungsäters kyrka 20.00 skärtorsdagsmässa med Jennyli Gustavsson.6/4 LångfredagKarl Gustav kyrka 9.30 kören.Veddige kyrka 10.00 kören.Gunnarsjö kyrka 11.30 Lenie Forsberg sjunger.Ås kyrka 11.30 kören.8/4 PåskdagenGrimmareds kyrka 9.30 kören.Sällstorps kyrka 10.00 kören.Veddige kyrka 10.00 påskdagsmässa, kören.Kungsäters kyrka 11.30 kören.Ås kyrka 11.30 kören.9/4 Annandag PåskVeddige kyrka 10.00 upplevelsevandring.Kungsäters kyrka 11.30 musikmedverkan.

Vi sKa till KyrKaN!

VeDDige-kuNgsäters församliNg

nygatan 18432 67, Veddige …………………… 0340-300 25e-post: …… veddige.pastorat@svenskakyrkan.seKyrkoadministration, månd, tisd, torsd, fred 9–12:Ingela Svahlin ………………………… 0340-300 25ekonomi, onsdagar 13–15:torbjörn eriksson …………………… 0340-301 28kyrkoherDe

joakim Selin … 0340-301 21 eller 0707-91 33 34e-post: ………… joakim.selin@svenskakyrkan.se

VikarieraNDe präster

Krister I:son Lundin: ……………… 0706-48 17 11hans Ivarsson … 0340-371 80, eller 0709-18 57 10Martina Valleius prästkandidat …… 0706-96 99 23DiakoNereva Ivarsson …0340-382 85 eller 0709-90 10 86birgitta hellberg … 0340-304 10 eller 0320-810 70kaNtorerKantorer ……………………………… 0340-383 10Weronica nordh …………………… 0705-71 21 09carola book … 0340-314 86 eller 0730-77 40 97ulrika bergman …………………… 0702-92 36 97körleDaregun Svensson …………………… 0733-72 10 28zackarias holmdahl Sjöberg ……… 0760-64 71 78

kyrkVaktmästare

Veddige: ………0340-304 80 eller 0703-73 04 80

ås: gert berntsson ……………… 0702-66 11 96

Sällstorp: emma hedström: ……… 0705-83 03 03

Kungsäter och gunnarsjö exp: ……… 0320-814 13

grimmared: per-erik Sundberg … 0706-97 98 55

Karl gustav: jörgen thorén ……… 0702-70 37 93

övrig info: www.svenskakyrkan.se/veddige

reDaktioN "Vi ska till kyrkaN!" 2012-1

Ansvarig utgivare …………………… joakim Selin

redaktör/foto ………… Marie friberg Antonsson

e-post ………marie.f.antonsson@svenskakyrkan.se

GUDstjÄNsttIDEr För VEDDIGE OCh KUNGsÄtErs FörsamlINGar

mars 2012 Veddige sällstorp ås Kungsäter gunnarsjö grimmared Karl gustav

18 midfastosön. 10* 11.30 K 16 18 m

20 tisdag 19 auktion

24 lördag 9-12 fyndmarknad

25 jungfru marie be. 10 fK 11.30 fK 11.30 m 9.30 K

28 Onsdag 18 auktion

april.

1 palmsöndagen 10 m 11.30 m 11.30 fK 9.30* gospelmässa

5 skärtorsdagen 18.30* 20* m

6 långfredagen 10 K 11.30 K 11.30 m 9.30 K

8 påskdagen 10* K 10 K 11.30 K 11.30 K 9.30 K

9 annandag påsk 10 upplevelse vandring 11.30 m

15 2 i påsktiden 10 m 11.30* m 11.30 9.30 m

22 3 i påsktiden 10* 11.30 11.30* 9.30

28 lördag 12* & 16* Konfirmation

29 4 i påsktiden 10* m gospelmässa 11.30* 18 m

maj.

6 5 i påsktiden 10 m 11.30 m 11.30 m 9.30* m

13 Bönsöndagen 10* K 11.30 fK 11.30 m 9.30 m

17 Kristi himmelsfärds 10 m 7.30 K gökotta

8 gökotta hembygdg

20 sön före pingst 10 m 11.30 m 11.30* m 9.30* K spelmansmässa

27 pingstdagen 10* K 11.30 11.30* 9.30* m

juni.

3 heliga trefaldig. 10 11.30 11.30 9.30*

6 nationaldagen 15 friluftsgtj m

10 1 e trefaldighet 10 11.30* 11.30* 9.30*

16 lördag 18 helgmåls-bön

17 2 e trefaldighet 10* 11.30 11.30* 9.30

22 midsommarafton 15 m

23 midsommardagen 10 11.30 m 11.30* 9.30

24 den h. johannes 10* 11.30 18 m

teckenförklaring: *= mässa, f= familjegudstjänst, K= Körmedverkan, g= gosspelmässa, m= musikgudstjänst, m= musikmedverkan, för mer information, där aktuell präst mm meddelas, se hallands nyheter fredag innan aktuell gudstjänst. reservation för ev ändringar

se även vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/veddige

Vi sKa till KyrKaN!

29ViSKA! 2012-1

DEtta hÄNDE under 2011 inom Veddigekårens område.tOtalt BlEV vi utlarmade 91 gånger fördelat på:30 st IVPA i väntan på ambulans.16 st Trafikolyckor.3 st Förlarm utan åtgärd.15 st Automatiska brandlarm.7 st Brand i byggnad.8 st Brand ute.2 st Utsläpp/Sanering farligt ämne.2 st Djurräddning.2 st Stormskada.2 st Hjälp till hemtjänsten.2 st Passning på station i Varberg.1 st Nödläge.1 st Befälslarm.

sOm NI ser i statistiken kan man som brandman hamna i en

mängd olika situationer den ena inte den andra lik. För att vara väl

förberedda inför våra larm har vi 50 timmar schemalagd övnings-

tid varje år där vi så likt verkligheten som möjligt iscensätter olika

moment. Vi är totalt 20 brandmän i kåren fördelat på 1 Styrkeledare

och 4 brandmän i tre grupper, och 5 brandmän i pooltjänst som

hoppar in vid sjukdom, utbildning och semester. För närvarande är

vi bara män anställda men vi ser gärna att kvinnor söker till brand-

mannayrket detta för att kunna möta den som behöver hjälp på allra

bästa sätt genom en bra mix i grupperna.

Är DU intresserad av yrket hör av dig till platschef Roger Lyse-

bring 0702468243, roger.lysebring@varberg.se

VIll DU veta mera om förebyggande brandutbildningar hör av dig

till , Per Swahn, per.swahn@varberg.se

räddningSTjänSTen Har öppeT HuS på SamTliga brandSTaTionersöndag 15/4 kl 13-16

• Visning av brandbilar och station.

• tipspromenad med fina priser.

• Brandskyddsinfo

• Vi bjuder på fika

• uppvisning insats vid trafikolycka kl 15.00 i Veddige

informaTion ocH uTbildning, VarbergS räddningSTjänST.

INtrEssEt för utbildning i brandförebyggande är stort och flera av

vårens veckor är fullbokade. Vi har träffat och utbildat många olika

företag och privatpersoner. Vi har under 2011 haft många utbild-

ningar i Heta arbeten, en utbildning för hantverkare att arbeta säkert

utan att det uppstår en brand.

UNDEr 2012 har vi ett uppdrag att besöka 1200 privata bostäder i hela

kommunen. Syftet är att hjälpa privatpersonen att förstå vikten av

att ha fungerande brandvarnare och ha kunskapen att tidigt kunna

släcka en brand. Tyvärr är det så att om vi skadas i en brand, gör vi

detta i våra privata bostäder. Förhoppningsvis träffas vi hemma hos

dig under året ? Vi kommer i så fall att ge dig goda råd.

UNDEr våren 2012 träffar vi även många år 5 elever i skolan. Syftet

med dessa besök är att skoleleverna skall få information kring skol-

bränder. I Veddige området har Lars Sturesson och Kjell Olsson det

mycket viktiga uppdraget att prata med våra skolelever.

Se Till aTT du Har fungerande brandVarnare Hemma ocH aTT alla kan HanTera din SläckuTruSTning.

VårT bäSTa råd är:

30 ViSKA! 2012-1

DE trOr på barnböcker. till vänster är det Monica Ingemarsson, till höger är det Marie rydell. I mitten sitter

vår illustratör Anna Winther och bakom kameran står Sandor olah den fjärde medarbetaren i Mamosa Ab.

31ViSKA! 2012-1

Nytt FörlaG I VEDDIGEKLocKAn är ett tISdAgen den 21

februArI. SAndor oLAh VInKAr åt MIg I foAjén på VArbergS StAdSbIbLIoteK, KoMMedIAnten, MonIcA IngeMArSSon och AnnA WInther är redAn på pLAtS.

Jag har just lämnat min dotter och en kompis till henne på ”Afrikansk rytmik” på Lilla Teatern, och nu ska jag och resten av Mamosa träffa illus-tratören Anna för första gången. Vi går en trappa ner och sätter oss i ett av studierummen. Monica arbetar som Montessoripedagog och både hon, föräldrar och andra pedagoger hade saknat en bok som belyser barns olik-heter på ett positivt sätt.

– Det behövs något som skapar en större tolerans för varandra bland barn och unga, förklarar vi för Anna. Monica och jag känner varandra sedan tidigare och jag var inte sen att nappa på hennes idé när hon berättade om den för mig för flera månader sedan.

Dock lyckades vi inte hitta något förlag som nappade, men idén var för bra för att bara släppa. När jag sedan pratade med Sandor, redaktör för Viska magasinet och grafisk formgi-vare, tvekade han inte en sekund;

– Ge ut den själva då, jag har bra tryckkontakter… och på den vägen är det.

Vi träffades på Blå dörren före jul och pratade ihop oss och tyckte att det var värt att satsa på idén. Genom en gemensam bekant på banken fick Monica kontakt med illustratören Anna Winther, och det var alltså henne vi skulle träffa den här tisdagen.

Vi tittade på provbilder hon hade gjort till vår första produktion, ”Men Aron!” och blev övertygade ganska omgående; henne ska vi ha!

Tanken är att göra en hel bokserie

om tio böcker, som alla handlar om

samma förskolegrupp bestående av tio

barn och tre vuxna. Alla barn har sina

personligheter, egenheter och erfaren-

heter, precis som det är för oss alla i

livet. En del är bra på vissa saker, men

har svårare för annat, så är det i den

här barngruppen också. I varje bok

får ett av barnen vara huvudperson,

då man fokuserar på just hans eller

hennes personlighet.

Vi bollade olika idéer med Anna,

hon och Sandor diskuterade upplägg

och layout av sidorna i boken och jag

och Monica berättade om de olika

barnens färdigheter och svårigheter.

Det var ett bra och givande möte,

jargongen rå men hjärtlig. Sandor

undrade t.ex. hur jag någonsin kan få

ihop några texter med den dyslexin jag

tycks ha, med tanke på de märkliga

mail jag ibland får iväg. Jag försva-

rade mig tappert med att det inte är

dyslexi, utan bara dålig finmotorik…

Monicas icke akademiska bakgrund

kan kännas som ett funktionshinder i

sig, men vi kompletterar varandra fint.

Vi hoppas och tror att det ganska

snart kommer att finnas böcker,

skrivna av Monica Ingemarsson och

Marie Rydell, illustrerade med Anna

Winthers härliga bilder, formgivna

med Sandor Olahs nytänkande design,

och utgivna av förlaget MAMOSA!

Ser fram emot att jobba med er!marie ryDell

32 ViSKA! 2012-1

VArje MåndAg och onSdAg fyLLS ArAnäSgården I åSKLoSter AV dAnSAntA bArn och ungdoMAr, MuSIKen

dundrAr Igång och under bArbro öjerSSonS LednIng bLIr det jAzzdAnS för heL SLAnten.

Genom Studieförbundet vuxenskolan driver Barbro flera olika dansgrupper i Åsk-loster och i Bua. På måndagar i Aranäsgår-den är det två olika grupper med tjejer från 8 år upp till 14 år. I en och en halv timme tränar de olika steg och kombinationer, som sätts ihop till en proffsig dansuppvisning i slutet av terminen.

På onsdagar är det först den yngsta grup-pen med barn från 5-7 år innan det är tonår-ingarna och de vuxnas tur.

Barnen får själva vara med och bestämma hur deras ”nummer” ska se ut i den gemensamma uppvisningen som nu i vår hålls i Veddige idrottshall (A-hallen) den 22/4 kl. 18.00.

Barbro har många års erfarenhet av att

leda dansgrupper, och barnen smittas av hennes entusiasm. När jag smyger in i salen är gruppen med 8-12 åringar i full färd med att repetera sin dans. Efter en kort paus är det dags för nästa nummer, som innehåller pom-poms på bästa cheerleadingmaner.

Den dansen är jobbig, man måste hålla upp armarna nästan hela tiden, och man blir trött i benen, säger en av de svettiga tjejerna.

Men de kämpar på; fram och tillbaka, hit och dit över golvet, ”och så tar vi om det en gång till, alla på sina platser… 5, 6, 7, 8…"

Inte utan att en ganska känd fras far genom huvudet: ”You want fame? Well, fame costs, and right here is where you start paying… in sweat!”

marie ryDell

DaNs I araNÄsGÅrDEN

33ViSKA! 2012-1

DaNs I araNÄsGÅrDEN

”yOu want fame? well, fame cOsts, and right

here is where yOu start paying… in sweat!”

34 ViSKA! 2012-1

GänGet i GruSGropen

minnen från 1940-talet aV BO emanuelssOn. del 39.

gänget hAde för Länge SedAn LäMnAt gruSgropen. de fLeStA ArbetAde nu SoM SprIngpojKAr eLLer LärLIngAr. på VIntern hände det, Att VI gIcK tILL gruSgropen och SpeLAde bAndy.

IK sValaN.

Tack vare Rekord-Magasinet hade vårt intresse för idrott blivit mycket starkt. Tyvärr blev väl resultatet aldrig, vad vi hoppades på. Efteråt kan vi nog konstatera, att det hela mest blev en papperstiger med många pro-tokoll men lite uträttat. Det verkar, som om

våra ambitioner var lite väl högt uppskru-vade. Precis som i våra dagar föll mycket på bristande ekonomi.

Ny sEKrEtErarE.

Den förre sekreteraren Ingemar Lund-gren hade nu avgått på grund av för hög

arbetsbelastning, som den nyvalde sekrete-raren Lennart Karlström skrev i protokollet den 5 september. Han anger inte årtal. Jag tror, att vi är framme vid 1944. Ingemar hade ett ansträngande arbete. Han var nu springschas hos handlanden Ivar Nilsén.I § 2 i detta protokoll läser man, att ett lot-

IK sValaNs idrottstävlingar hölls på Veddige bK:s fotbollsplan vid bygdegården. Wilhelm Liedbergs numera rivna villa vid johannes väg syns i bakgrunden. gubbarna är från vänster Albin johansson, ”Murare Albin”, ernst bengtsson, som bodde på hättorp och robert carlsson, ”Skomakaren”.

35ViSKA! 2012-1

teri skall anordnas med 100 lotter. Pris per lott var 25 öre.I § 3 utses Bo Emanuelsson och Folke Karls-son till dem, vilka skall tigga ihop vinster. I nästa paragraf får Lennart och Bengt Karl-ström uppdraget, att höra med Ivar Norén om utlovade priser. Norén var kamrer på Sparbankens Veddigekontor. Bengt skulle dessutom tigga pris hos firma Nordqvists i Varberg.

tÄVlINGar.

Nu lämnar man ekonomin och går över till det sportsliga. Inom friidrott skall ordnas femkamp. Dessutom skulle en cykel-tävling ordnas. Banan var ett varv runt Telnebacka. Vandringspris skulle inhandlas för båda dessa tävlingar. Tre gånger måste priset erövras, innan någon fick behålla det.

Under vintern skulle seniorerna snickra ihop häckar. Om det blev snö den kom-mande vintern, skulle skidtävlingar anord-nas. För seniorerna fanns tre olika sträckor 5, 10 och 15 km. Juniorerna skulle bara åka 1, 2 och 5 km.

Ambitionerna var det inga fel på. Nya redskap skulle inköpas. Det var diskus, kula, hoppställ, måttband, tidtagarur och spjut. Det fanns inget om, var pengarna skulle tas.

Femkampen skulle avhållas söndagen den 17 september (antagligen 1944). Det fanns inget om, vilka de fem grenarna var.

Cykeltävlingen skulle gå av stapeln sön-dagen den 1 oktober. Den minns jag. Det var nog en av de få tävlingarna, som inte bara hamnade på papperet.

Jag ställde upp i denna tävling. Del-tagarna var inte så många. Jag hade ingen egen cykel, men jag hade fått lov att bygga om farsans gamla Monark. Mina förbere-delser var minutiösa. Jag hade varit nere på Edvin Johansson cykelreparationsverkstad och hittat ett nytt styre, ett ”bockahorn”, vilket gjorde, att jag kunde ligga ner och få ett minskat vindmotstånd. Jag var den

ende, som hade ett sådant styre. Några hade ett ganska rakt styre. Värst var det med ett uppåt böjt styre, så att cyklisten fick sitta helt rak och ta all vinden. Jag minns bara detta enda lopp. Våra vandringspriser blev nog bara en pappersprodukt.

Jag vann denna cykeltävling överlägset. Kanske var det detta, som gjorde, att jag längre fram i tiden fick lust för cykling i större sammanhang.

NÄsta sammaNtrÄDE.

Redan den 19 september hålls nästa sammanträde. Det verkar, som att lusten att hålla sammanträden överstiger lusten att idrotta.

Vid detta möte fattar man beslut om rekordförsök på 4x100 m och 4x400 m. Dessa skall gå av stapeln den 20 och 22 sep-tember. Det finns inget om, hur de olika lagen ser ut och inget om, vilket rekord man skall slå.

Firma Nordqvist har tydligen skänkt ett vandringspris. Detta skall överlämnas till segraren i femkamp.

Ett nytt lotteri skall ordnas. Lennart Karlström köper in lotter. Försäljningen skall börja söndagen den 24 september.

NÅGra aV IK Svalans medlemmar några år senare samlade vid entrén till Veddige nya handelsförening. Längst fram står Stig eliasson och samtalar med ”gubbe i hatt”. bakom står från vänster bengt Karlström med realskolans mössa. Sedan har den några år äldre gunnar örnegren, ”Lillen”, kommit med. efter honom kommer Ingemar Lundgren, ”Ludde” och Ingvar edvinsson, ”clark” i hattar. Längst ut till höger står Sigurd Andersson, ”höga-Sigge”, som ensam sprang 3000 m.

DE 8 simtävlingarna gick av stapeln i Kullagårds kanal bland dränkta katter och annat. Ibland kom det någon död smågris flytande.

36 ViSKA! 2012-1

Hade man haft de gamla almanackorna, kunde man nog nu ha fastställt årtalet.

Första veckan skulle lotter säljas av Bo Emanuelsson och Folke Karlsson. Veckan därpå skulle bröderna Karlström ta över jobbet. Av någon konstig anledning är det bara dessa fyra personer, som skall utföra allt arbete.

Nytt sammaNtrÄDE.

Femton dagar senare var det dags för nytt sammanträde med beslut om ännu ett lotteri, som tycks ha varit den enda inkomst-källan. Ny fick jag en poäng. Cykeltävlingen runt Telnebacka skulle inräknas i klubbens poängtävling.

I det förra lotteriet hade vinsten varit en lampa. Antagligen var det någon osäljbar armatur, som jag lyckats få av min far. Nu utsågs två kontrollanter, som skulle över-vaka dragningen. Det blev min fostersyster Karin Johansson och min mor Gerda Ema-nuelsson.

Lampan vanns på nr. 21. Vinnare var Ingvar Johansson. Jag misstänker, att det var junioren ”Skräddar̀ ns-Ingvar”.

Den 30 november hålls nytt samman-träde. En handbollsmatch skall spelas kl. 1.oo. Det står inget, om var den skall spelas. Eftersom det var i november, borde det vara i Veddige Bygdegård.

Andra intressen har infunnit sig. Det beslöts, att medlemmarna skulle lägga 2 kr.

till en årsfest. Klubbdräkten fick nu sina färger. IK Svalans byxor skulle vara blå med vit revär. Idrottströjan skulle vara vit med blå revär och prytt med föreningens märke.

sIsta PrOtOKOllEt.

Här står det bara Veddige den ???. Det kan vara ett möte i början av 1945. Tydligen hade det varit konkurrens om medlem-marna. Här läser man nämligen i paragraf 1, att IK Stjärnan har gått med i IK Svalan. Det väljs nu en ny styrelse.

Ordförande i denna klubb blev Bo Ema-nuelsson och vice ordförande Stig Eliasson. Jag misstänker, att den senare kom från IK Stjärnan. Lars Anderson blev kassör och Ingvar Edvinsson materialförvaltare. Till revisorer valdes Gunnar Johansson, ”Ingen-jörs-Gunnar” och Bengt Karlström.

Här har det plötsligt blivit en del nya namn. Det utsågs sektioner, i vilka nedan-stående ingick.IDrOtt: Folke Karlsson, Bengt Karlström, Stig Eliasson, Ingvar ”Clark” Edvinsson, Bo Emanuelsson och Rolf Andersson.FOtBOll: Gunnar Johansson, Anders ”Kipp” Johansson och Ingvar Edvinsson.haNDBOll: Bo Emanuelsson, Lars Anders-son och Lennart Karlström.BaNDy: Lennart Karlström, Bo Emanuels-son och Holger Andersson.

En del av dessa hade säkert tillhört IK

Stjärnan. Holger Andersson förekommer nu för första gången.

Årsavgiften bestämdes till 1 kr. En ny klassindelning bestämdes, när vi nu fått lite äldre medlemmar. Stig Eliasson och Ingvar Edvinsson var två år äldre än Folke, Lennart K. och Bo E.Klass A: 15-17 år.Klass B. 12-14 år.Klass C: Yngre

Klubbens namn skulle fortfarande vara IK Svalan. Nästa möte skulle hållas sönda-gen den 19 augusti (antagligen 1945). Här slutar denna stolta satsning av ett antal ganska kreativa pojkar, som att från ha varit busungar, hade utvecklats till ansvarsta-gande ynglingar med en målsättning att bli goda idrottsmän. Av olika anledningar blev det inte mycket av med dessa drömmar. Vi hade dock gjort ett tappert försök. Eftersom jag var vald till ordförande, får jag väl ta kri-tiken för, att det hela rann ut i sanden.

tÄVlINGar.

I denna protokollsbok finns inget om resultat från tävlingar. Jag minns, att vi hade klubbmästerskap i vissa grenar. ”Stalla-Folke” och Claes Liedberg hade en hård uppgörelse i häcklöpning. Folke var en god löpare. Han vann flera löpgrenar upp till och med 1500 m. Jag hängde med skapligt på 100 m. Troligen sprang vi aldrig 100 m, för den gamla gräsplanen vid Bygdegården var bara lite över 90 m.

Vi hade också stavhopp. I Bygdegår-den hade vi funnit en gammal bambustav. Tyvärr var hoppstället bara lite över 2 m högt, varför vi vid högre höjd fick sätta ett par läskflaskor uppe på hoppstället.

Vi genomförde också klubbmästerskap i simning nere i Kullagårds kanal. Det var fyra grenar i bröstsim och fyra i frisim. Jag kommer tyvärr bara ihåg de tävlingarna, där jag triumferade. Vi var nog bara fyra delta-gare. Det var bröderna Karlström, Kalle Måns och jag. Vi var nog inte fler, som kunde simma. Folkskollärare Anders Karl-ström fungerade som starter och domare. Jag kunde bara simma bröstsim. Trots detta, vann jag klart de sju första grenarna. I den åttonde och längsta grenen var jag bara ett

VIKING larssON, ”Stora Momo” med sin mor evelina på torget i borås.

37ViSKA! 2012-1

par decimeter före Bengt Karlström. Anders Karlström förkunnade domslutet: Dött lopp.

Det gjorde inget. Vi hade tiggt ihop priser. Handlande Ivar Nilsén hade skänkt alla sina osäljbara askfat. Bengt Karlström fick det åttonde askfatet. De andra sju ham-nade i en byrålåda uppe på vår vind.

Tillbaka till friidrotten. Den här dagen skulle segraren på löpning 3000 m koras. Det var vår längsta distans. Bara en delta-gare hade anmält sig. Det var ”Höga-Sigge”, yngre bror till ”Höga-Lars”, som var jämn-gammal med mig. Sigurd Andersson kan inte ha varit mer än tolv år gammal. Han skulle förstås få chansen.

Starten gick och Sigge stack iväg. Vi hade kommit fram till, att han skulle springa ca 13 varv. Vi andra satte oss bakom det övre målet närmast Björkholmsvägen.

Det hade varit en mycket varm höst med svår torka. Gräset bakom målet var helt tort. På andra sidan vägen böljade Månsa-gårds mogna sädesfält. Viking Larsson från Utmossen satt nu bland åskådarna. Han gick

nu under namnet ”Stora Momo”, en figur vi hade sett på film i Veddige Bygdegård.

Sigge joggade ohotad på runt fotbolls-planen. Det började bli lite tjatigt att bara sitta där och räkna varv. ”Stora Momo” fick fram en tändsticksask, tände en sticka och slängde den i gräset. Efter en liten stund for han upp och trampade i det torra gräset, så att elden slocknade. Det hela upprepades flera gånger. Varje gång fick det brinna lite längre. Vid femte försöket kom katastrofen. Det började plötsligt att blåsa upp. Elden spreds nu lavinartat. Alla åskådarna for upp för att hjälpa till att släcka.

Elden hade nu nått dikesrenen, där gräset var om möjligt ändå torrare och längre. Vägen var inte så bred på den tiden. Elden slickade gräset på andra sidan vägen. En bonde kom körande med häst och vagn, antagligen på väg till kvarnen i Kullagård. Han insåg faran.

Bonden stannade hästen. Han kastade sig rakt ut i elden. Med byxbaken släckte han elden i vägdiket. Han sprang upp igen på vägen och hasade sig sedan på ändan genom elden. Till slut vann han striden mot den röde hanen.

Bonden sa inget till oss. Vi visste inte vem han var. Han gick bort till sin vagn, hoppade upp och körde vidare.

Vi hade fått oss en välbehövlig läxa. I fortsättningen var vi betydligt försiktigare med elden.

Med detta avslutar jag historien om I K Svalans tävlingar. ”Höga-Sigge” blev klubb-mästare. Ingen vet, om han sprang rätt antal varv. Det var viktigare att besegra elden, än att räkna Sigges varv.

DIKtatUr.

Jag tror, att det var ”Skomakarens” diktat, som satte stopp för våra ambitioner. Skulle vi spela fotboll, skulle vi inte springa och fjanta oss med friidrott och annat.

Nu blev det fotboll för hela slanten. Jag fann en anteckningsbok från 1945, som beskrev min karriär som fotbollsspelare. Starten var dock inte lysande. Robert Carls-son, skomakaren, hade fått hit ett pojklag från Varberg, som kallade sig Tranelyckan. Han visste troligen ingenting om detta kvar-tersgäng.

Det blev en chock. Tranelyckan hade

avspark. Centern spelade bollen till högerin-

nern. Han hittade ingen att spela till, varför

han vräkte iväg en långskott mot vårt mål.

”Fläng” Jonsson stod i mål. Han var långt

ute. Bollen slog ner framför honom, stud-

sade upp på den alltid ojämna planen och

gick rakt mellan benen på Bengt Jonsson

över mållinjen. Det var 1-0 till Tranelyckan

efter ca 5 sekunder.

Det skulle bli mycket värre. I Trane-

lyckan spelade Roland Johansson, ”Pinoc-

chio”, som blev stjärna i Varbergs BOIS och

sedan i GAIS. Där fanns också den vind-

snabbe Bosse Christophersson, som gick i

min klass på Realskolan. Flera av de här spe-

larna skulle längre fram finnas i ett mycket

framgångsrikt Varbergs BOIS.

Vi blev helt avklädda. Slutresultatet

blev 0-14. Det var inte roligt, att komma

till Realskolan dagen därpå. Enligt min

anteckningsbok spelade vi fem matcher med

följande resultat:VEDDIGE BK - Tranelyckan 0-14

VÄröBaCKa – Veddige BK 2-7

VEDDIGE BK - Väröbacka 4-5

hOrrEDs IF - Veddige BK 2-2

VEDDIGE BK - Horreds IF 5-0

Jag har tillagt, att jag spelade alla fem

matcherna, de flesta som vänsterytter. Som

synes tog vi oss snart upp ur förnedringen.

Det här skulle bli ett riktigt bra lag.

KrIGEt.

Den här gången blev det mycket sport

och lite om kriget, som rasade vidare. Efter

japanernas anfall på Pearl Harbor den 7

december 1941 hade USA gått med i kriget.

Japanerna var mycket framgångsrika i början.

Den 15 februari 1942 erövrades Singapore.

För Hitler började snart motgångarna.

Slaget vid Stalingrad i februari 1943 blev en

vändpunkt i kriget. I Nordafrika hade det

också gått bra för fältmarskalk Bernard Law

Montgomery och hans ökenråttor i slaget

vid el Alamein. Han hade en duktig mot-

ståndare i den tyske generalen Rommel.

Med landstigningen i Normandie den 6

juni 1944 började det sista kapitlet om Hitler,

men om detta får vi berätta mer nästa gång.Bo emaNuelssoN

DIKtatOrN rOBErt carlsson satte stopp för vårt fjantiga idrottande. Skulle vi vara med och spela fotboll, fick vi inte syssla med annat. den svårt handikappade skomakaren var tidvis allt i Veddige bK. han var ordförande eller sekreterare , lagledare, tränare och som synes också linjeman, trots att han knappt kunde flytta sig. detta foto kan vara taget vid idrottsplatsen i bua. jag beundrar denne robert. han fostrade oss i en hård skola.

38 ViSKA! 2012-1

DEN Gamla sågen vid hällenäs i vinterskrud. foto: uno Karlsson

HällenäS Såg

39ViSKA! 2012-1

Så bLeV det VInter tILL SLut och en ordentLIg SådAn. tILL gLädje för

MångA och jobbIgt för en deL.Naturen har sin gång heter det, något vi

alla måste svälja oavsett.En liten lägesbeskrivning. ”Hällenäs såg”

ligger där det legat i snart 200 år. Säkerli-gen har platsen haft en historisk betydelse långt tidigare eftersom det i dom gamla stenmurverken finns rester av gamla kvarn-stenar som spruckit och därför kasserats och återanvänts. Redan på stenåldern var platsen tydligen aktuell då vi funnit en del redskap som härstammar därifrån.

Nu kan vi hitta ”Hällenäs såg” på en gränslös gränsfull plats i Västergötland, men i Hallands län, Varbergs kommun (tidigare Kungsäters m.fl.), precis på gränsen till Marks och Falkenbergs kommun och ett stenkast till Svenljunga Tranemo dito. Ägaren kan man nå via telefon på Kinna område. Eller postvägen via Ullared med tidigare postadresser som Fagered och Frid-hemsberg, men som sagt i Varbergs Kommun. Här gick också i historisk tid gränsen mellan

Danmark och Sverige. Då var vi Svenskar precis som nu. Att enklast hitta i dag är väl att gå in på www.unosloge.se. Där hittar Du vägbeskrivningar från fyra olika väderstreck samt lika många gps koordinater.

tUrIstmÅl

På tal om ny tid och nya adresser så finns det en gömd skatt vid ”Hällenäs såg” för alla som sysslar med det säkerligen trivsamma och se-sig-omkring-pysslet geocashing.

HällenäS Såg

40 ViSKA! 2012-1

Hällenäs såg har blivit ett vackert och välbesök smultronställe i många avseen-den. Just nu i vårvintern finns nästan lika många strömstarar som naturfotografer. Så kommer våren med spontana besökare och picknickkorgen i högsta hugg ända fram till nästa vinter.

Vidare har vi gruppresenärerna som vill ha en guidad demokörning. Här kan man även servera kaffe med våfflor på Unos loge som finns på samma tomt . För detta krävs tidsbokning och här tar man en blygsam avgift efter överenskommelse. Det är ganska mäktigt att stå intill vattenhjulet med dia-meter på3,6 m och se detta rulla i gång när vattnet släpps på. Även ljud och dofter kitt-lar dina sinnen.

sÅGEN har aNOr FrÅN 1850-talEt

Det var i mitten av 1800-talet som indu-strialismen tog fart på allvar, men då fanns det ju inte el att tillgå.

Sedan urminnes tider har folk bosatt sig vid vattendrag och sjöar för att kunna försörja sig på jakt och fiske. Man lärde sig

tidigt att vatten som forsade utför hade en enorm kraft i sig. Frågan var bara hur man kunde utnyttja och tämja denna resurs.

Nåväl vattenhju-len uppfanns så små-ningom och dammar anlades, små byar

växte fram i takt med industrierna som kunde ta tillvara på vattenflödet. Ju mer vatten det rann i åar och bäckar och ju högre fallhöjd, desto större blev nog det som i dag kallas för samhälle.

Man byggde upp kvarnar. sågar, smedjor, tråddragerier, spånhyvlar etc. med vatten-hjul som drivkälla. Det kunde vara lite olika typer och storlekar allt eftersom behovet och förutsättningarna var . De tidigaste var nog troligtvis de s.k. skvaltkvarnarna som hade en vertikal axel, var ganska små och låg ofta på rad i nån bäck där det fanns en nivåskill-nad. De påminner lite om dagens moderna turbiner. Det gällde då som nu att en regle-ring och magasinerig av vattnet utnyttjades.

Andra typer var överfallshjul med stor dia-meter som kunde utnyttjas där fallhöjden var tillräcklig stor. Rotationen här blev van-ligast motsols och man kunde utnyttja vat-tenreserven bättre då man fick mycket kraft på låga varv. Typen av bröst och underfalls-hjul var oftast mindre och snurrade medsols och på högre varv. När turbinerna gjort sitt intrång blev vattenhjulen snart överflödiga, måhända att detta mycket berodde på bättre effekt men framför allt att livslängden blev längre .Ett vattenhjul hade oftast bara en livslängd på 10-20 år sedan måste det byggas om.

Elektrifieringen uppfanns, generato-rerna som kopplades till turbinerna alstrade ström som kunde skickas ut på nät av trådar och kablar vart som helst. Urbaniseringen var på väg.

Här i Hällenäs finns nu bara sågen kvar, men är nog ett av få ställen där driften har pågått i stort sett hela tiden sedan nybygg-nationen någon gång i mitten på 1800 talet.

Sågen kräver för att leva kvar ett enormt underhåll i förhållande till vad som går att utnyttja. Man får reparera och justera i 3 timmar för att kunna såga i en.

Här har funnits kvarn som blev utslängd omkring 1950 för att ge bättre plats för såg-verksamheten som då var i full gång . Den fanns i det nordöstra hörnet och kvar finns endast en stock som man våktade upp kvarnstenen med när dessa skulle hackas. En väl bevarad kvarnsten finns vid sågens par-keringsplats och tjänstgör som bord. Tidi-gare före 1930-40 fanns även en spån eller stickehyvel i ett särskilt fall. Rester av denna har hittats. En rekonstruktion av denna är planerad, så skulle det stå någon gammal sådan hyvel i en lada till ingen nytta eller annan träbearbetningsmaskin så tar vi gärna emot den. Sågen är nu att betrakta som ett levande museum.

Div. dokument finns bevarat, och 1997 erhöll Uno Karlsson Varbergs museums kulturstipendiat för anläggningens upprus-tande och bevarande.

Vattenhjul och axel byggdes om 1975 och vattenrännan 1987. 1999 fick sågen ett nytt plåttak och allt är fortfarande i gott och kör-bart skick.

uNo karlssoN.

i dag är det turismen sOm är den enda inKOmstKällan,

äVen Om man Kan såga en eller annan planKa

fÖr husBehOV.

på gång i Karl Gustav.

Karl GUstaVs ByGDElaG satsar i år

bl.a. på företagen i området. starten blev

en träff i Bygdegården med förtäring,

diskussioner, önskemål om pubaftnar för att

umgås och utbyta erfarenheter och aftnar

med föredrag i något intressant ämne i

kombination med enklare vickning.

Vi startar med PUBaFtON som är öppen för

alla inte bara företag troligtvis i mars.

”lÄr KÄNNa DIN ByGD” i samverkan

med länsstyrelsen fortsätter med en

rundvandring onsdagen den 25 april.

GrIllNING OCh straNDstÄDNING ordnar

vi så fort badsäsongen närmar sig.

redan nu har vi startat planeingen för årets

största satsning: ByaFEstEN 18 aUGUstI.

Vi söker funktionärer, är du intresserad av att

medverka i en mycket positiv dag? hör av dig!

ChristiNa i BygDelaget

restaurang Kungsängen

På Skolvägen 2 rörs det i grytorna. Varje dag tillagas ca 200 portioner mat till förskolan och skolan i Kungsäter och Karl-Gustav, Ängslyckan och Kungsängen. Kokerskan Carina Andersson håller i sleven tillsammans med Ann-Christine Ohlsson och Elisabeth Hansen.

Köket har ett mycket väl fungerande samarbete med många aktörer. I våras hade dagisbarnen och boende på Kungsängen grillfest tillsamman ute i trädgården. Köket grillade hamburgare som avnjöts tillsammans i den sköna majsolen.

När Aktivitetsgruppen anordnade en julkonsert i kyrkan serverade köket kaffe och pepparkakor där och när vi hade sommarfest fixade Carina lyxmiddag med inkokt lax med tillbehör och hembakad marängtårta med jordgubbar .

Varje dag är Restaurang Kungsängen öppen för boende på Kungsängen och allmänheten kl 12.00 – 13.00. Dagligen serveras nylagad lunch inkl stor salladsbuffé för 65 kr (55 kr för pensionärer) i trevlig miljö. Alla är hjärtligt välkomna!

Det är härligt att ha ett ”eget” kök i huset som kokar gröt på morgonen, lagar lunch och kvällsmat till våra boende. Maten är mycket god, nylagad och varierande.

Carina Andersson, Kokerska: -Jag har jobbat här sedan 1994 och trivs jättebra. Det är positivt att vi

träffar alla våra kunder: barnen, boende, personal och gäster utifrån. Till sommaren ska köket storrenoveras och det ser vi fram emot.

Judit Eriksson, boende på Kungsängen: Vad tycker du om maten?-Maten är så god och det är olika varje dag. Det är rejält med mat och

salladsbuffén tycker jag mycket om. Det finns inget att klaga på.KOKErsKaN CarINa Andersson

Finns det några som vill bli en ny Zlatan eller en ny Martha ?

I så fall står Veddige Bollklubb redo att ta emot . Nu är det naturligtvis så att alla inte kan bli en ny Zlatan eller en ny Martha, men man kan få uppleva så mycket kul med sin fotboll ändå.

Man lär sig umgås i grupp, det stimulerar den motoriska utvecklingen, man rör på sig (inte minst viktigt i dessa datans och mobilens tidevarv) och man lär sig lyssna till råd och anvisningar från en tränare.

Vi har unika möjligheter att kunna erbjuda spelbara planer året runt i Veddige. Borta är stenhårda och ojämna grusplaner, i dag spelar vi på konst-gräs med superbelysning året om. Har ni passerat vår idrottsplats när belys-ningen är tänd på konstgräset måste ni hålla med om att det ser inbjudande ut.

Så föräldrar, pusha gärna på era barn att börja spela fotboll. All träning och match utgår hela tiden från barnen, glädjen kommer i första hand. Följ gärna med era barn på träningarna och matcherna, barnaåren går så fort och man har igen varenda sekund man tillbringar tillsammans med familjens nya Zlatan eller Martha.

Så än en gång: Varmt välkomna till årets säsong i Veddige Bollklubb och ett speciellt välkomna till er som för första gången ska prova på fotboll.

styrelseN VeDDige BollkluBB

42 ViSKA! 2012-1

lOKal UtVECKlINGsPlaN

För VEDDIGEden 27 AprIL 2011 SAMLAdeS cA 100 AV VeddIgeS InVånAre I en ”frAMtIdSVerKStAd”

I Syfte Att beSKrIVA SAMhäLLetS nuLäge, behoV och VISIon Mot ett önSKAt Läge 2020. där fAnnS repreSentAnter från InVånAre, förenIngAr och

företAg. under Våren och höSten hAr en grupp ArbetAt Med Att tA frAM en LoKAL utVecKLIngSpLAn för VeddIge och här är ett förStA utKASt.

Vi vill gärna att den läses av så många som möjligt av de boende och verksamma i Veddige. Fundera gärna kring de olika frågeställningarna nedan och skicka era kommentarer till Håkan Eriksson på hakan.eriksson@hylte.se

Så småningom kommer utvecklingspla-nen att kompletteras med kartor och bilder.• Vilka tankar väcks hos er när ni läser den

lokala utvecklingsplanen?• Är det någonting ni saknar? I så fall vad?• På vilket sätt tror ni att den skulle kunna

förbättras?• På vilket sätt skulle du/ni kunna använda

en lokal utvecklingsplan?• Vilka aktiviteter ska genomföras för att

Veddige ska nå visionen?• Vad kan jag bidra med för att Veddige ska

utvecklas och nå visionen?Vi vill samtidigt passa på att uppmana er

till tre saker gällande utkastet till den lokala utvecklingsplanen:1. Kolla igenom era mailadresser och vida-

rebefodra till dem som är boende i Ved-dige!

2. Ta med utkastet till den/de föreningar ni är aktiva i. Ta upp den på ett styrelse-möte eller någon annan sammankomst.

3. Har ni er arbetsplats i Veddige så ta med utkastet till arbetet och diskutera den där!Fundera och diskutera kring din/er roll

i utvecklingen. Fundera kring vad just du kan bidra med och vad du kan hjälpa till med. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något!

Intressegruppen Veddige Framtid utsågs som ansvarig att sammanfatta Framtids-verkstaden i en sk. Lokal utvecklingsplan (LUP). Veddiges LUP ska fungera ett sam-manhållande dokument för Veddige sam-hälles visioner, lång- och kortsiktiga mål samt tillhörande handlingsplaner. LUP ska också vara ett hjälpmedel för de som är nyfikna på och vill lära känna Veddige. LUP ska vara med som en viktig del i kontakter med myndigheter och politiker.

Veddige Framtid ska träffas en gång om året för att stämma av handlingsplanens framdrift och vart femte år ska Veddiges LUP revideras.

VEDDIGE, DÅ tIll NU

Veddige socken har vuxit upp på sidor om floden Viskan. Det har bott folk här ända sedan stenåldersfolket var jägare och fiskare. Av den anledningen kom vår bygd tidigt med i historien. Många arkeologiska utgrävningar har visat på en långvarig histo-ria och det är något som fortfarande påverkar samhället genom planerade nybyggnationer ofta påverkas av utgrävningskrav.

Veddige har varit ett bondesamhälle och det var först med hemvändande och nytänkande utvandrare samt dragning av järnväg som handel och kommersiellt hant-

verk kom till Veddige på 1900-talets första hälft. Några viktiga milstolpar, katalysatorer och orsak/verkan samband som lett fram till Veddiges samhällsutveckling samt entrepre-nörsandan och det rika företagandet.

Sven Engberg - Drivkraftig entreprenör som hade visioner och förmåga att få med samhället. Lyckades få Bonnierskoncernen att etablera Veddiges första industri, Åteå, 1950.

Strängbetongs fabrik invigdes 1958. Detta ledde till fart och rörelse i samhället. Det byggdes både villor och flerfamiljshus. Befolkningsmängden ökar markant från 1958 och fram till slutet av 1990-talet. Tack vare Strängbetong etablering, där företrä-desvis män arbetade, hade orten även till-gång på kvinnlig arbetskraft, vilket ledde till att Borås Wäfveri etablerade en syfabrik, som nu tyvärr är nedlagd.

Veddige var fram till 1971 en egen kommun. Starka och engagerade lokala kommunalpolitiker med in i storkommunen, Varbergs kommun. Under 1970-talet satsa-des mycket på Veddige och mycket av den samhällsservice som finns byggdes så som högstadieskola, idrottshall, ishall, simhall, äldreboende, vårdcentral etc.

Etablering av Värö bruk och Ringhals i början på 1970-talet påverkade även inflytt-ning till Veddige positivt.

En positiv utvecklingsspiral gjorde att fler människor och familjer flyttade till Ved-dige och fler byggnads- och målerifirmor kunde etableras. Ytterligare industrier och företag kunde etableras, vilket också påver-

senast den 31 mars BehÖVer Vi er återKOppling!

43ViSKA! 2012-1

ViSKAn hAr nått Sitt Slut!

Destination Viskan som projekt är nu slut, men slutet för projektet betyder början på något nytt. Projektet har bidragit till att Destination Viskan ekonomisk förening har bildats och driver vidare byggandet av varumärket.

Viskan har fått auktoriserade guider i området, Framtid Rydboholm har bildats, Rydboholmsdagen som arrangemang har tagit form, en kulturled i samarbete med Borås Stad har tagits fram, nya arbetstillfällen har tillkommit och nya företag har bildats. Över 500 personer har deltagit i projektet varav mer än 250 har varit kvinn-liga deltagare och mer än 240 personer har deltagit i utbildnings/föreläsningsinsatser.

Coompanion Sjuhärad har drivit detta Leader projekt under tre års tid med Kajsa Lager Brink som projektledare. Arbetet har drivits i de fyra kommuner som Viskan rinner genom, Ulricehamn, Borås, Mark och Varberg. Innehållet i projektet har varit att utveckla samarbeten mellan företag, föreningar och kommun för att utveckla orternas besöksmål och locka turister, bland annat genom att bygga en hemsida som informerar om allt fantastiskt som finns längs Viskan. Att lyfta det historiska har varit ett av syftena i projektet som bland annat anordnade en föreläsningsserie ”Viskan i fred och ofred” där Dick Harrisson var en av föreläsarna och drog över 200 personer till Veddige idrottshus. Under 2010-2011 anordnades en auktoriserad Sjuhäradsguide utbildning, där Destination Viskan var initiativtagare och drev utbildningen med hjälp av medel från kommunalförbundet och Leader Sjuhärad. Numera finns 26 auk-toriserade guider i Sjuhärad, varav majoriteten guidar i de kommuner som tillhör Viskan. Åtta av guiderna har även blivit auktoriserade på andra språk som engelska, tyska och finska. Dessa guider kommer att stå för mycket av berättandet av vår his-toria. En grupp av guiderna har gått samman och bildat Sjuhäradsguide ekonomisk förening där de har en bokningscentral som har hand om införsäljning och bokning av guidningar och olika dagsturer.

Destination Viskan ek för har arbetat för att tillsammans stärka de egna företagen genom att skapa gemensamma paket, erbjudanden och affärer. Nätverksbyggandet har bidragit till stärkt gemenskap, skapat förtroenden och bidrar till att rekommen-dera varandras verksamheter vilket är oerhört viktigt för att få besökaren att stanna längre i vårt område.

Flera mindre nätverk har bildats och som arbetar lokalt med evenemang och marknadsföring. Bland annat har man längs Viskans områden i Halland tagit fram flera gemensamma broschyrer som bidragit till nya besökare.

Projektet har inventerat en cykelled längs med hela Viskan, inventerat Viskan som paddlingsled, bidragit med en förstudie kring hästturism och har under projekt-tiden sökt och fått medel för specifika insatser till ett värde runt 900 000 utöver den grundläggande finansieringen från Leader.

”sOm prOjeKtledare Kan jag Bara säga att detta Varit ett mycKet spännande Och giVande prOjeKt. det är tillfredställande att hÖra att det pratas Om prOjeKtet sOm ett lycKat Och gOtt exempel. jag hOppas nätVerKen leVer

Vidare Och frOdas – de har ju Bara BÖrjat…”kajsa lager BriNk, DestiNatioN ViskaN

kade ett utökat serviceunderlaget varpå butiker och affärer kunde starta och bedriva verksamhet.

VEDDIGE I FrysBOxEN

Någon gång omkring 1995 började det hända en massa negativa saker för Veddige. Vid den här tidpunkten hade de gamla politikerna från Veddige tackat för sig. Några vassa påläggskalvar fanns inte. Folk ägnade sig åt annat än politiska möten. Dessutom fanns det inte mycket att klaga över i Veddige.

Omkring 1990 sköts Veddiges byggkvot över till Åsby, där man ville ha förstärkning av elevantalet, då man uppförde en ny skola där. Det var starten på byggnationsstoppet i Veddige. Sedan kom bank- och byggkrisen. Räntor for i höjden. De två största byggföretagen i Veddige gick i konkurs. I de andra bygg-företagen drog ledningen sig tillbaka av ålderskäl. Det fanns inte längre någon drivkraft i Veddige, ingen Engberg, som satte fart på saker och ting. Intresset för Veddige var något ljumt. Varbergs Bostad, som tog över Stiftelsen Veddige-bostäders fastigheter, har inte nyprodu-cerat en enda lägenhet sedan kommun-sammanslagningen.

GEOGraFIsKt lÄGE

Veddiges samhälle ligger på Viskans norra strand omkring 8 km från havet. Genom orten leder väg 41, som går mellan Borås och Varberg. Andra större vägar är förbindelsen Veddige samhälle

– Värö Bruk, en väg som korsar motor-vägen E 20. Till Borås och Göteborg har man från Veddige samhälle 6 mil. Till centralorten i kommunen, Varbergs stad, är det 2 mil.

läs hela texten på Vår hemsida:

Veddige.nu/Om-Veddige/lup

det handlar Om Veddige Och Vår framtid.

Adress:Varbergsortens ElkraftSyllingevägen 17432 67 VEDDIGE

Telefonnummer: Växel: 0340-64 64 00Fax: 0340-306 78Kundtjänst: 0340-64 64 06

Felanmälan:0340-64 64 05E-mail: kundtjanst@vbgelkraft.se

Varför är du försäkrad?

för att inget ska hända?

Eller för att olyckan kan vara framme?

Våra försäkringar tål att jämföras. Välkommen in!

Veddige 0340-66 60 40 www.varbergssparbank.se

Nylanseringav vår hemsida!

Helt nytt utseende.

Välkomna in, Beo & Cia Henrysson

Gå in på

www.energiochvvsradgivning.comoch fyll i enkäten om ROT-avdraget.

Ni som fyller i är med i

utlottningen av en cykel.

VEDDIGE – Ås – sÄllstOrPs hEmByGDsFörENING

program för 2012 – VårenÅrsmötE

Välkommen till årsmötet i hemBygdsstugan i Vabränna, tisdagen den 27 mars 2012, kl. 19.00. efter mötesförhandlingar

och kaffeservering berättar lotta och maggan i ord och bild från sin volontärresa till tanzania.

dAg SAMLIng VId progrAM

tisd. 27 mars hembygdsstugan i Vabränna, kl 19.00 hembygdsföreningens årsmöte – se även ovan

torsd. 12 april Klosterägg, kl 19.00 Vi besöker Klosterägg och tittar på packeriet, mm. eva och åke Sten-berg berättar om företaget.

Månd. 30 april järlövs gård, kl 19.00 Mona och rune (från gunnarsjö) hjälper oss att sjunga in våren vid jär-lövs Skans. Vårtal av Vivi-Anne johansson. Valborgsmässoeld – korv-grillning – kaffe – våfflor – lottförsäljning. I samarbete med föreningen Viske norden.

torsd. 17 maj parkeringen strax norr om Stättareds gård, kl 07.30 gökotta vid Stättared. efter ca 700 m promenad är vi vid utsiktsberget, där vi kan se ut över St. horredssjön med sin vackra omgivning.

torsd. 7 juni parkeringen vid naturreservatet,kl 19.00

floravandring på årnäshalvön. Vi guidas runt av Ingvar Lenfors, som är expert på växtligheten på just den här platsen.

torsd. 28 juni eklövs, kl 18.30 för samåkning Vi besöker eftra hembygdsförening och där blir vi guidade runt till några av deras sevärdheter.

medtag kaffekorg e.d. där ej servering förekommer. alla Varmt VÄlKOmNa !

IVT PremiumLine EQ:

Sveriges effektivaste berg- och jordvärmepump enligt oberoende tester.**

Sänker dina värmekostnader med upp till 80%.

Våra värmepumpar är de enda som klarar Svanens hårda krav.

10 års försäkring på kompressorn ingår. För vi chansar aldrig.

Smartpump!

Så bjuder vi på app och mottagare så att du enkelt kan styra den med din smartphone

(värde 3900:- inkl. moms).*

Köp Sverigeseffektivastevärmepump!

års

IVT FÖRSÄKRING

KOMPRESSORSFÖRSÄKRING6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING

#1

*Gäller t.o.m. 30/4 2012. IVT PremiumLine EQ kostar från 79 500:- inkl. moms.**Mer information om testresultaten på ivt.se/kampanj

www.ivt.se

Ett komplett VVS-företag i VeddigeKontakta Rörfi x: Karl-Erik 070-37 307 57, ke@rorfi x.se

Anders Eriksson 0708-843 111 | www.rorfi x.se

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

VÅRA ÖPPETTIDER:MÅNDAG TILL FREDAG ………… 9-20LÖRDAG ………………………… 9-18SÖNDAG ………………………… 11-18

VI HAR EGNA SALLADER, FESTPLANKOR, SMÖRGÅSTÅRTOR OCH LANDGÅNGAR.

V Ä L K O M N A !

F I R S T C L A S S P A C K A G I N G

www.esonpac.se 0340-600 900

tel: 0340-306 57

Vår kunskap = Din trygghet.Det tjänar du på!

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA

Vi finns alltid i din närhet!Det moderna försäkringsbolaget med gamla anor

Kontakta närmaste Dina-bolag! Vi ger dig mer information och offerter.Kinna 0320-359 04, Varberg 0340-66 40 40, Veddige 0340-66 40 50, Värö 0340-66 40 48.

www.dina.se

Specialtransportertel. 0340-306 10fax. 0340-304 84

ww

w.v

eddig

e-a

keri

.se

Vi önskaralla våra kunder oc

h vänner

GodJul och Gott NyttÅr!

XX Varbergs Posten vecka XXVarbergs Posten vecka XX XX

HJrör-2006-3sp-SS

Auktoriserad återf. för Thermia värmepumpar

40 år i energibranschen!Stor erfarenhet av luft-jord-bergvärmeinstallationer.

0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com

www.thermia.se

I Råd & Rön (nummer 2, 2006) visar Konsument-verkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplomat Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte nog med det, pumpen visar toppresultat på samtliga punk-ter. Till exempel gällande årsverkningsgrad, energi-besparing och ljudnivå. Den är också Sveriges enda P-märkta bergvärmepump. Läs gärna mer om testet på www.radron.se

Konsumentverket har testat bergvärmepumpar.

Thermia ger dig mest och varmast vatten.

3x195

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! STOR ERFARENHET AV JORD OCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFO@HJROR.COM

roT-avdraget:50 %tillbaka påarbetskostnadenwww.thermia.se

En värmepump från Thermia hämtar gratisenergi och omvandlar den

till värme åt ditt hem. Den envisas med att gå och gå

i många år och ger ett skönare inomhusklimat till

lägsta möjliga uppvärmningskostnad.

Kontakta oss så tittar vi tillsammans på dina behov.

Vi hjälper dig göra en långsiktig och säker investering

för ditt hem.

www.thermia.se

INVESTERA I EN ENVIS GRATISÄTARE

Öppet alla dagar 9-20Priserna gäller from måndag 2012-03-19 tom söndag 2012-03-25

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Veddige

Blandfärs

4995/kg

Från Svenska Gårdar | Mald i vår butik

Bullar och Wienerbröd

20;4 VALFRIA

Kycklinglever

10;/stKronfågel | Fryst

MAX 4 PKT/HUSHÅLL

Erbjudande

HEMKÖP HÄMTAR DIG!Har du svårt att komma till butiken? Då hämtar vi dig!

Ring senast måndag kl 14.00 för att åka med onsdag fm

med början 9.30. Tel: 307 44 gäller Veddige närområde.

Man ska kunna ta sig i och ur bilen själv. Handla i 1 timme

sen kör bilen hem igen. Kostnad för detta 25 kr tur/retur!

Nyhet i Butiksbageriet

NU JÄSER VI BRÖDET SJÄLVA I BUTIKEN

Brödet jäser i vår jäskammare under natten

och gräddas i ugnen på morgonen. Detta ger

ett mycket godare och hållbarare bröd.