2011 mars

ÅrGÅNG 12

45

Vi sKa till KyrKaN!

plus: allt möjligt och lite till… • mötesplatsen • bosses historiska hörna • händer i veddige • d.o.r.i.s. • vad händer med idrotten i veddige? • rapport från östra derome • historien i fokus i östra derome • välkommen elias • årsmöte i kungsäter-gunnarsjö bygdelag • gänget i grusgropen del 35 • dead by april i veddige …mm

Ingen reklam

tack!• bara vis ka! •

ViSKA!

de Vill starta

mc-Klubb

XX Varbergs Posten vecka XXVarbergs Posten vecka XX XX

HJrör-2006-3sp-SS

Auktoriserad återf. för Thermia värmepumpar

40 år i energibranschen!Stor erfarenhet av luft-jord-bergvärmeinstallationer.

0340-64 97 64 • www.hjror.com • info@hjror.com

www.thermia.se

I Råd & Rön (nummer 2, 2006) visar Konsument-verkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplomat Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte nog med det, pumpen visar toppresultat på samtliga punk-ter. Till exempel gällande årsverkningsgrad, energi-besparing och ljudnivå. Den är också Sveriges enda P-märkta bergvärmepump. Läs gärna mer om testet på www.radron.se

Konsumentverket har testat bergvärmepumpar.

Thermia ger dig mest och varmast vatten.

3x195

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! STOR ERFARENHET AV JORD- OCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFO@HJROR.COM

rot-avdraget:50 %tillbaka påarbetskostnadenwww.thermia.se

En värmepump från Thermia hämtar gratisenergi och omvandlar den

till värme åt ditt hem. Den envisas med att gå och gå

i många år och ger ett skönare inomhusklimat till

lägsta möjliga uppvärmningskostnad.

Kontakta oss så tittar vi tillsammans på dina behov.

Vi hjälper dig göra en långsiktig och säker investering

för ditt hem.

www.thermia.se

INVESTERA I EN ENVIS GRATISÄTARE

3viska! 2011-1

VisKa! iNNeHÅll:tacK till:allt möjligt och lite till… 3

mötesplatsen 4

bosses historiska hörna 6

händer i veddige 9

d.o.r.i.s. 10

vad händer med idrotten i veddige? 12

rapport från östra derome 14

de vill starta mc-klubb 16

historien i fokus i östra derome 25

välkommen elias 26

årsmöte i kungsäter-gunnarsjö bygdelag 28

gänget i grusgropen del 35 30

dead by april i veddige 34

andreassons åkeri ab

eklöws supermarket

elektro emanuel

eson pac

hemköp veddige

hj rör ab

j-o bygg bomiljö ab

pebe produkter ab

rörfix ab

sparbanken i veddige

strängbetong

varbergs bostad

varbergsortens elkraft ek.för.

veddige åkeri ab

viskadalens försäkringsbolag

williams veddige bil & traktor

VisKa! ges ut av veddigevisionen, och distribueras gratis till hushåll i veddige. lösnummer säljes på redaktionen. pris: 10 kr. tidningen är befriad från moms och annonsskatt.aNsVariG utGiVare: sandor olah, sandor@veddige.nu.distributiON: västsvensk tidningsdistribution. www.vtd.se.redaKtiON:

alf haraldsson ...........0703-700 616 .................alf@veddige.nubo emanuelsson .......0340-302 55 .................. bo@veddige.nugerry ahlberg ............0709-686 563 ...........gerry@veddige.nusandor olah ...............0703-742 255 ........ sandor@veddige.nuadress:

viska! c/o o.l.s.a. viskastigen 46, 432 67 veddigetel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nuiNterNet: www.veddige.nuOmslaG: de vill starta mc-klubb. foto: sandor olahtrycK: geson. upplaga: 4200 ex. papper: svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 18 jUNi 2011maNusstOpp 30 maj 2011.

dONATiON: Bg 5113-7859betalNiNGsmOttaGare: veddigevisionen

PRENUMERATiON: 150:-/åR

allt möjligt och lite till…

sandor olah

allt möjliGt OcH lite till…

Härom veckan fick redaktionen ett mail från kommunen. Avsändaren var Jonna Kig-nell, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret. Jag citerar en del av hennes brev: "Jag jobbar bland annat med planeringen för Vabränna-området i Veddige, ett utbyggnadsområde för cirka 100 nya bostäder; både villor, radhus/parhus och lägenheter. Jag tänkte höra med er i Veddigevisionen om ni har någon upp-fattning om hur efterfrågan på bostäder ser ut i Veddige just nu. Är det stor efterfrågan på villatomter eller är behovet av radhus eller mindre lägenheter mer aktuellt? Det hade varit väldigt värdefullt för oss att få lite kun-skap om Veddigebornas önskemål inför vår fortsatta planering."

Jag svarade artigt att det är fint att fråga oss, men Veddigevisionen är naturligtvis bara en förlängning av folkets röst (guud så fint det låter!) och jag låter våra läsare besvara denna fråga.

I och med att den stora trafiken blev omdi-rigerad till den nya vägen, väcks det frågor lite var stans om Veddiges fortsatta utveck-ling. Många tycker att "Kapmansvägen" skall rustas upp så att det blir en fin infart till sam-hällets hjärta. Självklart ska man ha en gigan-tisk skylt i anslutning till rondellen vid Vis-kabo, som talar om vad hittar man i Veddige vid denna infart. Vem ska bekosta en sådant? Finns det något projekt som kan hjälpa till ekonomiskt? Jag har också hört önskemål om att gamla väg 41 (Viskastigen) borde byggas om till gårdsgata – likt många gator i centrala Varberg. Allt för att förhindra onödig biltrafik och göra det trivsamt för fotgängare.

På ett möte i höstas mellan Veddigevi-sionen, Företagareföreningen och Marknad Varberg, enades man om att söka hjälp från Leader Halland, en Europeisk jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Kontaktperson från "vår" sida heter Alf Haraldsson. Just nu väntar man på att Leader Halland ska utse projektledaren innan man kan gå vidare. Jag lovar rapportera fortlöpande.

Så, kära vänner, det är bara att sätta sig vid datorn och skriva lååånga uppsatser om hur vi vill ha Veddige i framtiden. Det ska vi göra innan någon annan godtyckligt bestäm-mer över oss. Skriv till: viska@veddige.nu. Veddigevisionen kommer att sammanställa

våra önskemål och underrättar samtliga orga-nisationer.

iNGeN reKlam tacK! bara VisKa!

Nu byter jag ämne. Sedan i höstas delas vår tidning ut med VTD (Västsvensk Tidningsdistribution). Utdel-ningen sköttes helt av oss innan, mycket av arbetet var upplagd enligt gamla överenskommelser och önskemål. Självklart är det svårt att överlämna ett sådant uppdrag till ett kommersiell företag, därav inkörningsproblemen. Många hör av sig till oss när tidningen inte kommer. Snälla, kontakta VTD i stället det är deras jobb nu. Enligt uppdrag från oss ska tid-ningen delas ut till alla hushåll, dvs även de som har avsagt sig reklam. Men tidningsut-delaren är människa också, hon/han kan göra fel. Allt vi kan göra är att dekorera våra brev-lådor med ovan avbildad klisterlapp. Klister-lappen är gratis och kan hämtas på Hemköp eller på Församlingshemmet – mot namn och adress.

Mina damer och herrar! Jag önskar alla en trevlig lövsprickning, väl mött den 18 juni igen.

BILENTUSIAST!Torsdagsträffen är välkommen till

Nu startar vi träffar för bil- och mc entusiaster även i Veddige. Vi 

ses  på  parkeringen  vid  Fridas  Grill,  jämna  torsdagar  mellan 

18.00-20.00. Fika och annan förtäring finns att köpa. Även du som 

är utställare välkommen. Kontakta Gerry Ahlberg: 0709-686 563.

Läs mer på: www.veddige.nu och på www.torsdagstraffen.se

ARRANGÖR: VEDDIGEVISIONEN

12maj

Ing

en reklam tack!

• bar a viska! •

ViSKA!

4 viska! 2011-1

de smÅ gula husen. Jag blir alltid glad när jag ser de låga huslängorna intill Videbo. De är lika trevliga inuti som

utanpå. Min mamma Ellen Christensen hade förmånen att få bo i en lägenhet här under sina sista 12 år och stortrivdes. Barnbarnen i alla åldrar var lite avundsjuka och önskade sej en sådan bostad. Här finns 14 lägenheter plus 3 lika fina som är belägna i den huslänga som också inrymmer Gruppboendet ”Kastan-jen”. Dessa 17 lägenheter är trygghetsbostäder, man behöver alltså söka bistånd hos Varbergs

kommun. I den ena, Strängvägen 2E, har kommunen iordningställt en Gemensamhets-lokal som alla dessa hyresgäster har fri tillgång till. Deras dörrnycklar går till denna lägenhet. Den är i första hand till för dem, men från

februari i år är det öppet hus varannan torsdag mellan klockan 14-16.

Socialförvaltningen erbjuder en Mötes-plats för seniorer. Alla i ålder 65+ i Veddi-getrakten kan då gå dit och träffa och umgås med andra och ta en fika till självkostnadspris (20 kr.) Man bestämmer själv vad man vill göra, handarbeta, spela spel eller bara prata. Kanske spela bingo eller ordna någon under-hållning.

Besöken är kostnadsfria och kommunen har frivilligarbetare som leder och stödjer.

88-ÅriGa iNGrid samtalar med eva hjorth.

aNNa tjärNmO och kerstin birgersson.barbrO berNtsON serverar kaffe.

bOVärd mONalis och ingrid johansson.

cay peterseN och rune gunnarsson.

HelGe OcH sigurd spelar kort..

Mötesplatsen

mötesplatsen

text & bild: inger eklöv

5viska! 2011-1

Om du behöver hjälp att ta dig dit kan du kontakta Mary-Ann Edvinsson på telefon 30240. Dessa träffar är torsdagar i ojämna veckor och de annonseras i Dagboken i Hal-lands Nyheter.

När jag besökte Mötesplatsen den 17 febr. var det Mary-Ann Edvinsson, Barbro Bernt-son och Anna Tjärnmo som var värdinnor. 9 glada 65+ umgicks och trivdes runt kaffebor-det. Varbergs kommuns Aktivitetssamord-nare Kerstin Birgersson och Eva Hjorth var också närvarande liksom Monalis Karlsson

som är Bovärd och Anhörigombud i Värö-Veddige-Kungsäter.

Olika organisationer kan också hyra loka-len, SPF har en läsecirkel som leds av Mary-Ann Edvinsson och Anhörigföreningen har

Qigong här på tisdagar i mars. Ja, det finns nog många möjligheter till trevlig samvaro i denna lilla 2-rummare som är enkelt men trevligt möblerad och här finns porslin till 25 personer. Barbro Berntson som är medlem i Röda Korset och arbetar på Kupan ibland har ordnat jättefina kaffekoppar i gammal fin modell och planerar att köpa in några snygga vepor och tavlor att pryda väggarna med. Det är en stor lycka att dessa frivilligarbetare finns. De är guld värda.text OcH bild iNGer eKlöV

HelGe jOHaNssON, sigurd ryndal,margit pettersson..

iNGrid sVeNssON, siv johnsson.

mary-aNN edViNssON, en av frivilligarbetarna..

triVsel ruNt bordet.

Mötesplatsenbarnbarnen i alla

åldrar var lite avundsjuka och önskade sej en sådan bostad

6 viska! 2011-1

BOSSEShiSTORiSkA höRNA

mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. det är alltså inget vetenskapligt dokument. jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

bosses historiska hörna

text: bo emanuelsson | bilder: arkiv

eN aNNOrluNda artiKel.

I de senaste numren har jag hållit på att berätta om Karl XI:s ungdom och första regeringsår. Den unge kungen ville ha ett snabbt giftermål med den danska prinsessan. På grund av krig med danskarna, sköts detta giftermål på framtiden.

Nu kan jag meddela våra läsare, att detta bröllop skjuts ytterligare minst tre månader framåt i tiden. En dansk kvinna, Anna Marie Lebech-Sörensen, vill komma in och berätta lite om sin släkt Krabbe, som en tid härskade på Jonsjö och Struxsjö säterier i Veddige.

Det hela började med ett email till mig den 5 januari 2010. Tydligen har vår redak-tör Sandor lagt ut ViSKA-tidningarna på webben. Anna Marie, som släktforskat om sin släkt Krabbe, hade sökt på Ölmanäs säteri.

Vad, som då hände, berättar hon här nedan i sin artikel om släkten Krabbe.

I sitt första email till mig berättade Anna Marie, att hon blivit uppringd av en geolog från Veddige, som var intresserad av danska kvarnstenar. Anna Maria hade skrivit om väderkvarnar i Danmark. ”Geologen” hade funnit kvarnstenar i skogen i Veddige, som han undersökte. Jag fattade direkt, att det var min dåvarande granne Göran Bengtsson, som varit i farten. Ibland är världen inte så stor.

I ViSKA nr1 år 2007 berättade jag om släkten Grijs och Kerstin Krabbe, som gifte sig med Arild Grijs och kom till Jonsjö och sedan också till Stora Kärret i Istorp. Det var en artikel med många frågetecken. Det är inte alltid lätt, att följa dessa adelsmän och adel-skvinnor, som gifter om sig både två och tre gånger.

aNNa maries släKtHistOria.

Jag låter nu Anna Marie Lebech-Sörensen berätta sin släkthistoria. Anna Marie skriver på god svenska med något enstaka ord danska. Jag tror inte, att våra läsare har svårt att begripa hennes svensk-danska. Kanske kan vi med hennes historia räta ut en del frågetecken i min tidigare artikel.

Anna Marie påpekar, att det finns flera släkter Krabbe i Danmark. Möjligen finns den Bengt Krabbe, som bodde på Kullagård i Veddige i slutet av 1400-talet, i hennes släk-tgrenar. Hon har inte funnit något släktskap med bröderna Iver och Niels Krabbe, som hade det mindre trevliga uppdraget att år 1645 överlämna Varbergs Fästning och Halmstads Fästning till svenskarna. Nu överlämnar jag ordet till Anna Marie:

FrÅN ölmaNäs i HallaNd till Vejle pÅ jyllaNd

när jag för ungefär 1 år sedan igen på nätet sökte efter sätesgården ölmanäs i ölmevalla socken, blev jag mycket glad, när jag fann bosses historiska hörn, där han skrev om min halländska släkt, emedan jag själv har skrivit om den.

Min fars familj visste inte om det, men hans far hade anor i Halland, faktiskt på Ölmanäs, och hans förmoders syster Kirsten Lauritsdatter Krabbe ägde Jonsjö och Struxjö i Veddige socken, även om det er länge sen. Halland blev svenskt, och medlemmarna av släkten, som lever vidare på kvinnosidan, tap-pade kontakten med varan.

Hur kunde det gå till, att vi hade anor i Halland? Jo, Anne Lauritsdatter Krabbe, dotter till Laurits Erikssen till Ölmanäs og Karen Friis från Norge, hade gift sig med rektor, senare kyrkoherde och prost i Vejle Henrik Eriksen Pontoppidan, som var född i

Sønder Broby på Fyn (Pontoppidan är en lati-nisering av Broby: pont = bro, oppido = by). Hur och varför Anne Krabbe tok den långa vägen från Halland till Fyn, har jag tyvär inte kunnet uppklara, men hennes syster Gertrud hade gjort resan förut og blev gift med hennes mans bror Jacob Eriksen Pontoppidan, som var kyrkoherde i Dannemare på Lolland.

Och hur fann jag fram till detta? Det visade sig, at en av Anne Krabbes söner hade författet en gravskrift över sin mor, och här skrev han om hennes liv och hennes anor i många led.

Titeln ljuder: Gravskrift over Anne

7viska! 2011-1

Krabbe 1659, och inledningens ordljud (på moderna danska) er följande:

Et gravskrift over den ædle og velbyrdige matrone og nu salig udi Herren Anne Krabbe, en kæreste moder, som levede venlig og vel udi 19 år med sin kære husbonde mand magister Henrik Eriksen Pontoppidan. Fordum sogne-præst udi Vejle og provst over Nørvangs Herres i Jylland, og døde i hendes alders 50. år. Gud forlener hende og ham med alle sande Guds børn en glædelig og ærefuld opstandelse på den store Domsdag, og unde dem at holde sabbat hos hannem evndelig.

Sonen berätter, att Anna var född anno 1610, den 16. mars, på sin fäderne gård Ölmanäs i Halland, och hennes fader hette Laurits Krabbe och var både ädel och velbyr-dig (välbördig?) – liksom hennes mor Karen Friis från Gräsnäs i Norge. Han låter Anne säja, at hon är av adelsstånd, och att hennes far bodde i Halland på Ölmanäs.

Hennes moder var född i Norge och var också av adel och liksom fadern ändå av gammal adel. Detta betydde, fortsätter Anna, att hennes föräldrar hade goda dygder, som man måste prisa, og de levde tilsammens till glädje och gagn för båda.

Frukten av deras äktenskap blev avkom-lingar i många led på olika ställen, vilke des-sutom kan framvisa adelsvapen.

Anne Krabbe berätter också om hela sin stora släkt, som består av danska, norska och svenska män, men säskilt berätter hon om sina syskon. ”Tre bröder och två systrar” jag hade, men var på sit ställe, vi åtskilda var”:

1. Den ädle/adlige och velbyrdige man Peder Krabbe till Olsnäs i Norge och Ölmanäs, kapten, som har den ädla och velbyrdige Kirsten Due (Duva).

1. Ädle /adligeoch velbyrdige Erik Krabbe, som uti den spanske krig anno 1637 blev skjutit uti stormen för Breda uti Brabant.

1. Ädle /adlige och velbyrdige Peder Krabbe til Ölmanäs, som dog anno 1667.

1. Den ädla/adliga og velbyrdige fru fr. Kirstine Krabbe till Kiersgård (St. Kärret, Istorp) och Jonseröd (Jonsjö), som först hade den ädle och velbyrdige man Arved (Arild) Griis till Jonsjö och Struxjö och sedan den velædle och velbyrdige herre Niels Hjulhammar till Kiersgård, Eskelsø (Eskildsred, Seglora) og Bolbynäs ( i Bolby) välbestolt major för et regiment Västgöta Infanteri.

1. Ädla/adliga og velbyrdige Gjertrud Krabbe, som först hade den hederlige og lärde man hr. Jacob Eriksen Pontop-pidan, kyrkoherde till Dannemare uti Lolland og sedan hederlige och lärde man

hr. Hans Mule kyrkoherde ibid. Och dog hon anno 1663.

Alla syskon växte upp på sätesgården ute på halvön nord för Varberg och Annes far och Kirstens man Arild Grijs var bland dom, som måste få deres bönder till at transportera sten till det nya ställe, var Varberg stad skulle bygges, och några år tidigare måste hennes släktning, nedannämnde Oluf Gulldbrands-sen, sända sine bönder till Varbergs Fästning för at utföra arbete på den. Specielt för Oluf hade fästningen inte de bässta minnene.

Länge för Anne föddes, i det svenska anfall i Nordiska Sjuårskriget på Varbergs Fästning, hade Olufs far, Anne fars farbror Gullbrand Ollssen stupat på Varbergs vall den 14. september 1565. Gullbrand var Hans Holcks fogde i Fjäre hälrad og skrev sig till Ölmanäs i 1563. Han omnämnas i en lista över " Hermennd, som ere døde och slagenn aff Dannmarckis Adell siidenn thette Aar 1563 och till thette Aar 1566. Gulbrannd Olßenn, slagen paa Warberg, och i "Varbergs-visan" om anfallet på fästningen spelar han också en roll.

Gullbrand Olssen var son till landsdo-mare Oluf Lauritssen, som bodde på sätes-gården Råö i Onsala socken på halvön Onsala vid Kungsbackafjorden, och han omnämnas i mitten på 1500-talet till denna gård. Han hade åtminstone två söner: Annes faders far, som hette Erik Olssen, och Gullbrand. Erik satt på Råö efter fadern i många år, medan Gullbrand gifte sig till Ölmanäs. Hans fru hedde Anna, och hon var av fin svensk familj, av adelssläkten Ribbing. Hennes fars namn är tills videra okännt, men hennes mor hette Elin, och hennes kusin var Per Carlsson (Store) till gården Högalid i Kinds härad. Därav följer, att Elin var dotter till Karin Knutsdotter Rib-bing, dotter till häradshövding i Kinds härad Knut Persson Ribbing och Kerstin Gustafdot-ter stjärne på Svansjö i Toretorps socken i Västergötland.

Elin gifte om sig efter sin förste mans död med domare Lars Ragvaldssen, som på det sättet blev herre till Ölmanäs. Med honom fick hon två söner, och man vet, att sonen Bengt Larsson (Hierta) föddes på Ölmanäs. Lars och Elin blev sålunda stamföräldrar till den svenska Hiertasläkt. Bengt kämpade på dansk sida i Nordiska Sjuårskriget, men senare blev han svensk liksom brodern Jöns.

Efter Lars Ragvaldssens död blev det Elins dotter av första gifte, som fick Ölmanäs tilsammans med Gullbrand Olssen, och efter att han stupade på Varberg vall regerede hon ensam på sätesgården, men fick skattefrihet i fyra år av konung Frederik II på grund av

aNNa marie lebech-sörensen är på örmanäs och söker sina rötter. här studerar hon naturreservatet vid näsbokrok.

deNNa Kristusbild finns i ölmevalla kyrka. den är dock överflyttad från den gamla medeltidskyrkan och härstammar från den tid, då anna lauritsdatter krabbe härskade på ölmanäs säteri.

detta mässiNGsFat finns i istorps kyrka. det lär vara en gåva från den kerstin krabbe, som en tid ägde både jonsjö säteri och stora kärret i istorp. damen, som visar fatet för anna marie, heter visst birgit carlsson och är från istorp. hon och kyrkoherde andes brogren hjälpte anna marie med hennes forskning.

8 viska! 2011-1

mitt i veddige samhälle har vi ett riktigt ”må bra hus”. jag menar förstås f.d. föreningssparbanken. där huserar sedan flera år hårfrisören mona och fotvårdsterapeuten annika. tills för några månader sedan även elli som utförde akupressur, hon har nu flyttat sin verksamhet till varberg och hennes lokal blev ledig.

HäNder i VeddiGe

mannens död i kamp, och därför att fien-den hade rövat hans gods och pengar. Anna bad om at måtte flytta till Malmö, var hon möjligvis gifte om sig med Jørgen Holst, men hon kom tilbaka til Ölmanäs, och här bodde hon i 1586 tillsammans med sonen Oluf Gullbrandssen, som gifte sig med Anna Olufsdatter Kaffle. Hon var i sit första äktenskap gift med Bengt Arvidsen Grijs till Struxjö i Veddige socken.

Förbindelsen till släkten Hierta var tät, ty Anne Krabbes faster Kirsten Eriksdat-ter Krabbe var gift med Torsten Bengtson Grijs eller Hierta, som var son till ovan-nämnde Bengt Larsson Hierta og Maria Grijs, dotter till Torkel Arvidsen Grijs, en dansk adelsman, som hade utvandrat till Sverige i mitten av 1500-talet, och han och efter honom sonen Bengt bodde på Halla i Hallum socken, Barne härad. Och Annes syster Kirsten var ju gift med Arild Grijs, son till Erik Grijs, som var bror till Anna Kaffles förste man och till Torkel Arvidsen Grijs.

Anna Kaffle var svägerska till härad-shövding Mickel Arvidsson Uggla som stödde henne efter Oluf Gulbrandssens (Krabbe) död i 1600-1601, medan hon levde till 1618. Hon kom inte at överta Ölmanäs efter sin man. Efterföljaren blev Gullbrand Olssens bror på Råö, och han överlämnade gården till sonen Laurits Erikssen, Anne Lauritsdatter Krabbes far. Och familjen bodde här i alla fall i 1610, kanske tidigare.

När Anne Krabbes föräldra dog, vet man inte, men hennes äldste bror Peder, som fick Olsnäs med sin hustru Kirsten Duva, änken efter den norske adelsman-nen Knud Pedersens Maanekiold, tog över på Ölmanäs, som Peder Krabbe den yngre också skrivas till. Men de tre adliga syskon, Peder, Peder och Kirsten, förde rättssak vid Fjäre häradsrätt mot Anne, som hade giftat signunder sin stånd med en oadlig person, i anledning av uppgörelsen av hennes gods. Det skedde i 1646, året efter Hallands pant-förskrivning til Sverige.

Om syskonen nogonsin efter den tiden var tillsammans igen, vet man inte. Peder blev neutraliserad efter 1645, Kirsten hade blivit svensk och bodde i Småland, och Anne hade kanske inte den stora lust att se sina syskon igen.

Peder Krabbe den yngre, som var löjt-nant. dog i 1667, såkerligen i Halland, vilket snart skulle blive försvenskat, och vid den tiden var systrarna i Danmark döda: Både Anne och hennes man dog (hon den 7. sep-tember 1659, 25 veckor efter honom) i Vejle, i

fejdetid, medan svenska, polska och brand-erburgska trupper var i landet, och låmnade sex barn i åldern 7-17, och Gertrud dog ett par år efter freden i 1660.

I nästa/ett senara nummer av Viskan vil jag berätta mer om Krabberne på Ölmanäs, om såtesgården och de andra gårdar, som Krabberne var knutna till.

KällOr: Huvudsakligen Hans Gill-ingstams artiklar bl.a. i Slätkt och Hävd, privat korrespondens med honom, Joh. Ax Almquist forskning i samma tidskrift, och Tore H. Vigerusts redogörelse för de många Krabbesläkter i Norsk slekthistorisk tidsskrift. Dessutom primärkällor.

p.s. Jeg kan ikke finde ud af, hvad velb-yrdig hedder. Ædel på dansk behøver ikke at være det samme som adelig/af adel. Skal man så bruge adlig eller ädel? Jeg har prob-lemer med at a et-bl.a. i bestemt form af til-lægsordene. Der står blot i min grammatik, at a-formen er den almindelige, men jeg kan da se, at e-formen også bruges.- ved han-kønsord, hvilket jeg har forsøgt at gøre her.

I udsagnsordene kan det være, at der også er fejl, men jeg har prøvet at huske a, hvor vi på dansk har e.

p.s 2. Du spurgte engang om Bengt Krabbe, tror jeg, og du nævner ham, der boede på Kullagård. Måske var han slægt til Krabberne på Ölmanäs, det kommer jeg nok tilbage til, men jeg ved ikke, om de to på Varberg og Halmstad var af hans slægt.

Ved du det? Ellers vil jeg forsøge at finde ud af det.maNGe HilseNer: aNNa marie

bOsses KOmmeNtar

Jag tror, att velbyrdig på danska är det samma som vårt välboren, som man använde om adelsmän, när man riktigt ville skryta om dem med titlar och allt. Ädel användes också om adliga personer. I Ordbok för släktforskare av Kent Anders-son och Henrik Anderö finner man, att ädelboren betyder var av ädel börd. Ädel och Välbördig var titel för lågadel. Högwäl-borne var titlar för grevar och friherrar.

Från 1 mars är i alla fall ”Huset helt igen” kan man säga. Då öppnar Tina Reinsjö

”Händer För Dej”, massage och kroppsvård. Tina är en 43-årig småländska, som flyttade till Varberg 1996 men sedan några år tillbaka bor med sin familj i Vallby.

Maken kommer från Horred. Döttrarna Melissa och Nathalie spelar volleyboll resp. fotboll i Veddige. Under det senaste året har Tina haft sin verksamhet hemma i villan upptill sin anställning på Comvell Varbergs Kurort där hon jobbar 55 %.

Eftersom hon arbetar även vissa helger på Kurorten blir det många vardagar som vi har tillgång till hennes händer. På Kurorten gick Tina också sin utbildning, läste inten-sivt på heltid i 4 månader och kunde däref-ter titulera sej ”Certifierad massageterapeut och instruktör. I 7 år har Tina nu arbetat på Kurorten. Under mars kommer Tina att ha nyöppningserbjudande på 10 % rabatt på alla

behandlingar. Man betalar för tiden och ordi-narie pris är 340 kr. för 30 minuter, 540 kr. för 60 minuter och 720 kr. för 80 minuter. På menyn står: Svensk Klassisk Massage, Varm Oljemassage, Aromamassage som är väldigt mjuk och avslappnande och Hawaiiansk Lomilomimassage som är en balanserande behandling med både mjuka och långa drag men även djupgående i muskulaturen. I dessa behandlingar ingår även lätt ansiktsmassage.

Hon kan också erbjuda Hårbottenmas-sage, som förutom massage i hårbotten, nacke och dekolletage också innefattar ansiktsren-göring med massage och ansiktskräm. I 40 minuter kan man ligga och njuta av detta för 380 kr. I mars lämnar Tina 50 % rabatt så du betalar bara 190 kr. för denna goa stund. Det är också 50 % rabatt på vad som kallas ”Min egen behandling”. En riktig igångsättande massage, men ändå mjuk och avslappnande. Många sköna drag över hela kroppen där hon använder en härlig aromaolja och avslutar

med en ansiktsmassage. Detta tar 80 minuter och kostar normalt 720 kr. Tina utför också Bindvävsmassage som är mer som medi-cinsk massagebehandling. Mycket effektiv mot många fysiska besvär som t.ex. migrän, ryggskott, PMS-besvär, hälsporre, ischias och besvär med tarmfunktionen och mycket mer, kombineras med fördel med klassisk eller avslappnande massage. Priset beror på tiden. Hur får man kontakt med Tina? Jo, man ringer 0707156006 när som helst, även kvällar och helger. Om hon är upptagen med någon behandling svarar hon inte men då kan man uppge sitt telefonnummer så ringer hon upp.

Det här kära Veddigebor och andra Viska-läsare är sannerligen något att glädja sig åt. Man ska ta hand om sej så länge man har sej! Varför inte ta hjälp av Tinas händer. Jag tror att vi är många som önskar henne väl-kommen och Lycka till!

text OcH bild iNGer eKlöV

HäNder i VeddiGe

händer i veddige

text & bild: inger eklöv

10 viska! 2011-1

det är fullt av aktiva människor i derome. inte minst i skolans gympasal, tisdagar mellan 19-20. då är d.o.r.i.s. där. deromes otroligt roliga innebandy och stavgång.

Under vinterhalvåret består D.O.R.I.S. aktiviteter mest av innebandy på en ganska diskutabel nivå. Men det är roligt och det är svettigt och en och annan gång blir det fak-tiskt mål, när man hade planerat det, inte bara av ren tur… De gånger uppslutningen inte är så stor att det går att dela vettiga lag, kör man styrketräning istället. Har man väl tagit sig dit, kommer man inte hem utan slit, är något

man skulle kunna använda som motto för klubben.

Utöver fysisk aktivitet består passen även av diskussioner om kost, motion, hälsa och livsfilosoferande i största allmänhet.

Sommartid går medlemmarna stavgång! Man har olika rundor, allt från värsta backen, via skön natur till grusväg fram och åter. På en av rundorna ingår även en simtur i sjön!

Flera av deltagarna har även ställt upp i Tappa vandringen, inte bara i Varberg, utan även i Göteborg.

Men strax innan jul bröt man mot nor-merna. Två av deltagarna, Agneta och Anki tog initiativet till en utflykt till Västar Dero-mes gruvor. Man gick den natursköna rundan genom skogen i ihållande snöfall med raska steg och stavar. Framme vid gruvorna fanns

d.o.r.i.s.

text & bilder: marie rydell

11viska! 2011-1

en värmande eld och en man med stor kun-skap om detta kulturarv, Chester. Han berät-tade för oss om hur det sett ut när gruvan var i drift, hur man arbetat där och vad man brutit. (fältspat, kvarts och glimmer, biotit) det var väldigt intressant och man kommer nog inte att hasta förbi gruvan under sommarens stav-gång, utan faktiskt titta lite närmare på det hela när snön har försvunnit.

Efter korvgrillningen vandrade vi hemåt i snöfallet.

marie rydell

12 viska! 2011-1

iNFOrmatiON FrÅN VäGFöreNiNGeN.

När Vi har denna tidning i vår hand hoppas jag att vi har lagt vintern bakom oss och kan se fram mot vår och värme. Då kommer sandupptagningen som för-hoppningsvis inte som förra året skall dröja ända till mitten av juni. Enligt kom-munens upphandling skall det vara gjort före den första maj. I samband med detta vill jag tala om att sopmaskinen har svårt att hantera sandhögar så sopa inte ihop sanden utanför era fastigheter.

De senaste två vintrarna har, efter våra förhållanden, varit mycket snörika med höga snövallar och vissa trottoarer överplogade som följd. Detta har gjort

att körfälten på gatorna varit smalare än normalt. Jag skulle önska att vi med tanke på både snöröjning och räddning-stjänst använder de parkeringsplatser som finns i stället för att ställa ifrån oss bilen på gatan.

Snart blir det aktuellt med ned-klippning att häckar och träd som växer för högt eller utanför tomtgränsen. På vår hemsida - www.veddigevagforening.se - finns information om vad som gäller plus mycket annat både ”matnyttigt” och intressant.

leNNart beNGtssON

Ordf. Veddige Samhälles Vägförening

Vad HäNder med idrOtteN i VeddiGe?jag vågar påstå att det finns få orter av veddiges storlek som har det så väl förspänt när det gäller idrottsanläggningar av olika slag. ishall, simhall, sporthall, konstgräsplan, beachvolleyplaner ja listan kan säkert göras längre.

meN Vi FÅr äNdÅ iNte Fart pÅ VÅra VerKsamHeter.

Jag tvingades som ordförande i Veddige

Bollklubb uppleva att i stort sett hela vår herrseniortrupp försvann från en säsong till en annan, och det i en tid när en fantastisk konstgräsplan stod färdig.

Detta år är det ishockeyns tur att uppleva samma trista scenario, också det i period när upprustningen av ishallen äntligen blivit av.

Vi har stora problem att engagera ledare, inte ens föräldrar tycks vara intresserade av att följa sina barn.

Leden glesnar också när det gäller de yngre som vill idrotta, de som om några få år ska utgöra våra seniortrupper.

Var GicK det Fel?

Varför vill man inte idrotta i Veddige längre? Är det av egen bekvämlighet?Är det för jobbigt att träna? Skola och arbete tar

mycket tid? Det är roligare att sitta framför datorn? Frågorna hopar sig, och jag har inga svar. Tittar man runt i styrelser för de olika föreningarna finner man att medelåldern är alldeles för hög, vi saknar ungdomarna där också. Eller är det så att de som nu växer upp (och kanske framför allt deras föräldrar) tillhör de generationer som blivit omhänder-tagna från vaggan? Det vill säga, det har alltid varit någon som tagit hand om och styrt vad som skulle göras? En mycket farlig utveckling i så fall, hela samhället bygger på att man hjälps åt över generationsgränserna.

En orsak varför vi inom idrotten tappar tror jag beror på att Veddige som samhälle har stagnerat, vi måste få folk att vilja flytta hit, men då måste vi ha hjälp från kommunen. Attraktiva villatomter, industrimark, lägenhe-

vad händer med idrotten i veddige?

michael enberg

sKOGsKörNiNGden 20 mars kl 09.00 är det dm i skogskörning för häst i ulvatorp. fri entré. enklare servering.

VÅrbruKardaGvårbrukardag med häst hos familjen richardsson på backens gård. håll utkik efter mer info om detta på www.ardennerklubben.se eller www.veddigejuf.se

ter är några exempel på saker som kommunen

skulle kunna hjälpa oss med. För med en posi-

tiv befolkningsutveckling får vi nya medlem-

mar till våra föreningar, skolan får nya elever,

underlaget för affärer ökar.

Samtidigt kan vi inte bara förlita oss på

andra, vi måste själva komma med idéer och

förslag. Det finns i dag många arbetsgrup-

per i Veddige som håller på med att försöka

utveckla samhället, ta del av dessa gruppers

arbete, hjälp dom. Och framför allt visa enga-

gemang. Vi bor i ett samhälle som har fantas-

tiska möjligheter, det vore synd och skam att

inte utnyttja detta.

micHael eNberG

Vad HäNder med idrOtteN i VeddiGe? veddige.nu/tipsa

14 viska! 2011-1

cicci sKa bada

Isen var fortfarande nära 40 cm och motorsågsbladet

nådde inte igenom.

Men skam den som ger sig…

rapport från östra derome

text & bilder: marie rydell

15viska! 2011-1

lämpliGt scHampO.

NötKrÅKaN.

sNötOmteN.

ViNterN i regionen.

rappOrt FrÅN östra derOme

Vintern har hållit regionen i ett järn-grepp sedan ufot landade i Stättared den 21 november. Sjön har frusit, snön har vräkt ner och veden håller på att ta slut. Det är tur att grannsämjan är god och att motorsågar finns.

I regionen har nu ett helt nytt (eller gam-malt) ekonomsikt system införts; en svetsad snowracer mot en skottad gårdsplan, en tatu-ering för en skjuts med bilen en sen natt, ett lass ved mot upplysande tjänster, en morakniv mot en rostig skruv… osv…

Med hjälp av broddar, motorsåg och snö-kedjor har vi tagit oss an vintern. Vi trotsar halkan och joggar ändå, vi använder motor-såg för att få bada i sjön och skottar ohäm-mat bort den snö som envisas med att täcka marken.

Bastun har gått varm (J) varannan fredag med rullande (J) schema på vem som är bastuvärd och var bastun placeras. Nu senast placerades den vid sjön och ett hål såga-des upp i isen. Inte helt utan besvär och tap-pade spett (det blir till att dyka i sommaren). Isen var fortfarande nära 40 cm och motor-sågsbladet nådde inte igenom. Men skam den som ger sig, ska man bada så ska man! Det gäller även att hitta ett schampo som lämpar sig för årstiden!

Vi har inte bara fått snö på tomten, utan även en tomte i snö! Han hade satt sig till rätta utanför bastun en dag. Vilket i sig var tur, eftersom han inte blivit särskilt långlivad inne i bastun…

Andra märkligheter som inträffat i regio-

nen är att det dykt upp fotspår ute på sjön, till

synes gjorda av ingen mindre än Jesus, och att

en ensam uppehåller sig i regionen. Kan inte

vara lätt att vara nötallergiker när det finns

nötkreatur på ena sidan huset och på den

andra sidan…

Nu väntar vi dock på att kunna lägga bort

broddar och snökedjor, vi vill kunna bada

utan behöva våldföra oss på ytan! Kort sagt, vi

vill ha vår, även om det är en lisa för själen att

sitta inne i en varm bastu och blicka ut över

en frusen sjö medan kvällssolen sänker sig …

Slut för i år, vi vill ha vår!

VisKas utsäNde i derOmes östra reGiON

Isen var fortfarande nära 40 cm och motorsågsbladet

nådde inte igenom.

Men skam den som ger sig…

16 viska! 2011-1

tom svendsen och jan-erik beijerstam är två killar i övre undomen som brinner för mc och moppe. men de har ett annat uttryck för det:

tOm: Jag är en motorcykelidiot… Janne, han är mer en mopedidiot… Våran vision är att ha någonstans att starta en klubb. Då har vi tänkt så här att vi ska starta två klubbar. Motorcykel-klubben kommer att kallas "Veddige MC Road 41", moppeklubben ska heta "Veddige Moppers

Road 41". Vi hoppas kunna samla de som kör motorcyklar och de som kör mopeder i Veddige. De ska ha någonstans att komma till, som en klubb, där ska det finnas en mekverkstad, sam-lingslokal, där man kan ha kvällsträffar utbyta idéer, planera utflykter och andra aktiviteter.

För Oss sOm Kör tVÅHjuliGt.

Tom och Jan-Erik har redan bestämt sig för en lokal också. I Kapmans-huset får de hyra samma lokaler där hockeyn hade sin loppis förut. 150 kvadratmeter står till förfo-gande som är tillräckligt för att starta klubb-verksamheten. I lokalerna finns kök och toa-lett. Här ska de utforma ett hörn med soffor

för att ha avslappnade möten, fika kring det

gemensamma intresset. Här ska också utfor-

mas platser att hyra för det egna fordonet,

arbetsbänkar, vissa gemensamma verktyg,

låsbara skåp för egna saker och så vidare.

Nu vill vi att de som är intresserade att

vara med eller de som har idéer kring hur

verksamheten kan utvecklas ska höra av sig

till oss.

kontakt: weddigemc41@hotmail.com

tom svendsen: 0738-926751

jan-erik beijerstam: 0722-293418

de vill starta mc-klubb

text & bilder: sandor olah

de Villstartamc-Klubb

längta efter livNär jag halkar omkring i snöslasket och

grådasket längtar jag efter våren. Jag längtar efter värme, ljus och att se människor som sitter ute och fikar och umgås. Våren lockar oss ut från vinterns instängdhet. Våren väcker liv och hoppet gror. Våren uppmärksammar oss på, och påminner oss om, livets villkor och hjälper oss att leva i påskens budskap från död till liv. Kylan har inte längre greppet om vår tillvaro utan värmen återvänder och pånyttföder det liv som hållits tillbaka. Under våren och sommaren kan vi mötas enkelt och nära i gemenskapen med varandra och med Gud. På en filt eller en parkbänk med blicken fäst mot himlen, mot solljuset, över en kopp kaffe där vi samtalar om vardagens små och stora ting. Där vi kan ge varandra livsrum och se och tillåta livets olika skiftningar och se med kärlek och omtanke till varandra.

Glädje och tacksamhet ligger oss så nära

när vårsolens strålar värmer våra frusna hjär-tan. Det går aldrig att riktigt vänja sig vid Guds stora kärlek som bevisas i det överflöd av färger och fågelkvitter som så efterlängtat, men ofta plötsligt, omger oss. Marken blir helig där Gud är och vardagens platser bär spår av Gud, av Guds skaparunder.

Våren minner om livets seger. Livets seger går också att se som en röd tråd genom allt som Jesus gör. I sitt möte med människor upprättar Jesus människor och ger dem sitt rätta värde och livet tillbaka. Han möter fat-tiga, sjuka, utstötta och de som inte är socialt accepterade och ger liv och livsrum. De blir sedda och bekräftade och får livet åter som gåva. Häri har vi en av våra uppgifter som kristna och som medmänniskor; att ge liv i alla de sammanhang som vi står i. Att skapa förutsättningar för liv och goda gemenskaper. Att se och bekräfta varandra och låta det som

är gott genomsyra livet. Att tro gott om män-niskor, att vilja gott för sig själv och andra. Att kämpa för rättvisa och vara solidarisk och osjälvisk.

I vårens tid ser vi att kraften för livet inte är beroende av våra egna prestationer. Kraften kommer från Gud och inte från människor, och i det kan vi finna vila och hitta kraft att vara Guds utsträckta händer i världen.

Vi har fått livet som gåva! Livets Gud ger oss varje ny dag av liv. Livets Gud delar våra liv i glädje och smärta, i förväntan och hopp-löshet, genom mörker till ljus, genom vinter till vår. Livets Gud ger oss liv i ögonblick och i evighet. Därför kan vi vandra ut, i en kärlek som aldrig tar slut, och vi kan möta ännu en vår som visar på en överflödande och aldrig sinande kärlek.

Amen. martiNa laNs

Vi sKa till KyrKaN!

Nattvardsbordet är dukat och prästen bjuder in församlingen.

Vilka är bjudna? Alla! Deltagandet i nattvarden är inget bevis på from-het eller en stark tro. Genom att gå fram visar jag helt enkelt att jag vill ha med Jesus att göra, att jag vill möta honom.

Jesus har lovat att varje gång nattvardsbordet dukas är han själv när-varande i brödet och vinet. Vi skall ta emot erbjudandet att möta honom så ofta vi kan. Du väljer själv! Jesus är alltid vår Herre! Dessutom säger Jesus själv i instiftelseorden till nattvarden att vi skall fira nattvard så ofta vi kan. Därför är det kyrkans (församlingens) uppgift att inbjuda till natt-vard ofta.

Målet är aldrig att göra en gudstjänst lång, inte heller när det är natt-vard. Det skall vara tempo i gudstjänsten och vi skall uppleva att det är vår gudstjänst.

Jesus har kommit för vår skull! Han bjuder oss att bli hans gäster vid nattvardsbordet. Han vill ha gemenskap med oss. Han vill visa oss var vägen till himlen går.

”KOm, allt är Nu Klart….”

”KOm, allt är Nu Klart….”

Vi sKa till KyrKaN!

minnen från bygd och kyrkaFortsättning FRåN FÖRR…

kyrkan i gunnarsjö är gissningsvis någon gång från 1200-1300-talet. det finns en sägen om att där funnits en liten träkyrka först.

De vackra målningarna på läktarbar-riären kallas ”Nådens ordning” och målades 1726. Folkmängden ökade i slutet av 1700-talet och då byggdes kyrkan till med ett kor 1797. Runt 1877 bodde som mest ca 800 per-soner i Gunnarsjö. Förr var kyrkans fönster mycket mindre, och de nuvarande kom till när koret byggdes.

Kyrkan har idag två klockor. Den gamla klockan som tidigare var i klockstapeln, Lill-klockan, omgöts och placerades i kyrkan när tornet byggdes 1821. Då anskaffades även en

ny klocka, Stor-klockan. Kyrkan förlängdes även då med fyra bänkra-der.

I Gunnarsjö kyrka finns ett p s a l m o d i k u m som i dag hänger framme i koret. Det anskaffades 1848 och kostade då 8 riksdaler. 1834 anskaffades den gamla orgeln, byggd av orgelbyg-gare Söderling.

Den hade inte några orgelpipor utan bara träimitationer. Den står nu ovanför trappan i tornrummet. Den nya orgeln kom 1963 och byggdes av Magnussons orgelfabrik, Råda. Innan fanns det en orgel som var från 1900.

Det finns två gravar under koret, men tyvärr vet ingen vilka som nu ligger där. De vackra målningarna som målades 1752 av Ditlof Ross (som även har målat i många andra kyrkor) överkalkades på 1800-talet.

Dåvarande biskop i Växjö, Esaias Tegner var föregångare för att ha ljust och stora föns-ter så alla fina gamla målningar målades över med vitt. Det byggdes en del nya stora ljusa kyrkor på den tiden som vi i dag kallar ”Teg-nerlador”. Gunnarsjö socken kan vara glada att de har kvar sin vackra gamla kyrka i dag.

En dopskål i nysilver från 1913 och det vackra golvuret som är från 1833, var tillverkat av Carl Nilsson. Det finns tre ljuskronor och den främsta är från 1600-talet och de två andra från början av 1800-talet. Korset är gjort 1876 av kyrkosnickaren Johannes Andersson från Tokabo-Mjöbäck.

Prästsonen Filiph Lindström från Kung-säter målade i slutet av 1800-talet fem tavlor till Gunnarsjö kyrka. De har tillsammans varit en altartavla innan 1930 då den gamla altartavlan från 1823 kom fram under restau-

reringen. Två av de fem tavlorna hängdes då, efter restaureringen, på kyrkväggarna. Den av dem som föreställer Jesus på förklaringsberget hänger på södra väggen och den andra med Jesus i Getsemane på den norra väggen. Två av de andra tavlorna hänger på läktaren och föreställer änglar som blåser i basu-ner.

Även mål-ningarna i kyrk-taket togs fram under restaure-ringen av kyrkan 1930. På väggarna finns också mål-ningar, liknande de i ås kyrka, men det fanns tyvärr inte pengar till att ta fram dem. Sakristian byggdes 1964, där det finns ett brandsäkert skåp för nattvardskärlen och ett skåp för textilier, varav de flesta är nyförvärv. En ny restaurering gjordes 2000-2001 då det upptäcktes att det fanns hussvamp. Då för-bättrades även målningarna i taket, det kal-kades utomhus och nytt tegeltak lades.

En ny kyrkogård anlades 1934-35 av fri-villigt dagsverke. En askgravplats gjordes av kyrkvaktmästarna våren 2000. Ett nytt sten-golv gjordes i koret 2004. Kyrkan har ca 150 sittplatser.

En dag när Allan, som både var kyrkvärd och ordförande i kyrkorådet och Leif hjälptes åt att bygga räcke vid trappan på kyrkogår-den, kom där en fin herre och frågade: ”Dör de ofta här?” Allan, som snabbt fick fram ett svar, sade: ”Nej bara en gång.”

Håll ut, det kommer mer intressanta minnen från bygd och kyrka i nästa nummer…

marie FriberG aNtONssON har skrivit ihop texten som Leif Andersson har berättat.

VeddiGe FörsamliNG

döptaås kyrka:Melwin Johansson 5 december 2010Sixten Nygren 5 december 2010

Församlingsmedlem döpt i

kyrka utanför församlingen

Onsala kyrka:

Emil Ström 13 november 2010

KuNGsäters FörsamliNG

ViGdaI hemmet:Cristina Andersson och Jerry Östensson 13 november 2010

medlemssidan

Vi sKa till KyrKaN!

andakt på kungsängenFredagen den 17 december begav jag mig

till Kungsängen för att få lite julstämning. Det var dukat till kaffe med stor lussekatt och pepparkaka. Detta fika kom från den stora kollekt tidigare under året som just skulle gå till verksamheten på Kungsängen. Kyrkokö-ren med ledaren Gun Svensson i spetsen var där och sjöng advents- och julsånger.

Drygt 20 pensionärer hade tagit sig dit för denna stunds samkväm med sång och andakt. Kantorn Ulrika kom något senare, och hade med sig sina föräldrar från Stockholm och sin älskade hund Raisen. Han hoppade genast upp i en av pensionärernas knä. Inte vet jag vem av dem som njöt mest, men det är nog inte var dag som damen får ha en hund i

knäet. Före andakten bjöd kören och Gun på

julsånger som underhållning till kaffet.

Vår präststuderande Martina hade tagit

sig från sina studier i ett mycket halt Göte-borg, för att hålla eftermiddagens andakt. Denna gång höll hon på att inte komma i tid för tåget hade vissa problem i kylan… men som ett under dök ett annat tåg upp och resan hemåt kunde genomföras och även eftermid-dagens andakt, utan att kalla in ersättare.

Kyrkokören och Gun sjöng flera sånger och avslutade den fina andakten med stäm-ningsfulla ”O Helga Natt”.

FredaGseFtermiddaGar i jämna veckor kan du komma till Kungsängen för en stunds andakt eller mässa. Det börjar alltid klockan 15.15. Martina Lans och Hans Ivarsson turas om att hålla i andakten/mässan.

VälKOmmeN!

Värlsdpremiär iGeN! ja, beatlesmässa i VeddiGe

Strax efter stoppdatum för förra numret av ViSKA! var det världspremiär för Beatles-mässa i Veddige och kanske världspremiär även i hela Sverige?

Ni som såg affischen och var i kyrkan, vet att den var tagen från Abbey Road övergångs-ställe i London. Kyrkoherden frågade i sitt välkomstord om någon varit på Abbey Road, varav några räckte upp handen. Sedan frågade han om några bott vid Abbey Road, för det hade han nämligen gjort under en tid i sitt liv.

Vi var närmare 200 som tagit oss in genom kyrkportarna till Veddige kyrka i mitten av denna kalla och mörka novemberkväll. Men inte var det kallt och mörkt innanför kyrk-

portarna, nej snarare tvärt om. Det var varm

och ljuv musik, många mycket välkända

Beatleslåtar som ”Come together” och ”Hey

Jude”. Välkända ”Imagine” som John Lennon

gjorde under sin solokärriär var naturligtvis

också med.

Under ”The long and winding road” var

det ljuständning och meditation för alla som

kände för det.

”Here comes the sun” och ”My sweet

Lord” fortsatte innan välkända ”Let it be”

kom som offertoriepsalm och den mycket väl-

kända ”All you need is love” fick avsluta denna

fantastiska kväll.

Som vanligt var det Mats Börjesson med gospelkören Vivace och sitt band EGB (Daniel Albertsson, Jörgen Sonemalm, Martin Lind-holm och Bjarki Kjellsson) som stod för musik och sång. Vi som satt i kyrkans främre del såg även att Vivace var tidsenligt klädda som Beatlesmedlemmarna på sin tid. –Tjusigt!

Vad kan vi förvänta oss att han kommer med härnäst Mats Börjesson? Ja han har säkert något nytt på gång, eller vad tror du?

Stort TACK till Mats, Vivace och EGB och övriga medverkande för en fantastisk, härlig och stämningsfull kväll i Beatles tecken.

marie FriberG aNtONssON

Vi sKa till KyrKaN!

Grattis till bästa NamNFörslaG till KyrKaNs sidOr i VisKa!jurygruppen har haft möte och bestämt att namnet "vi ska till kyrkan" blir det vinnande bidraget. juryn var till 100% eniga utan några som helst protester. ju mer vi tänker på namnet desto mer självklart är det för oss: vi ska till kyrkan. vinnaren vill vara anonym och övriga tröstprisvinnare är underrättade. kaffe med chokladbit finns att hämta på veddige församlingsexp.

strukturutredning: veddige-kungsäters kyrkliga samfällighetStiftet, dvs. stiftsstyrelsens församlings-

utskott, beslutade att påbörja en struktur-utredning i Veddige-Kungsäter i maj förra året. Anledningen var en ansökan från kyrko-nämnden i samfälligheten. Vid flera tillfällen har stiftets handläggare träffat representanter för församlingarna och samfälligheten.

I stiftets utredning konstaterar man att dagens pastoratsindelning i Veddige-Kungs-äters kyrkliga samfällighet inte är bra. Enligt de riktlinjer som stiftsstyrelsen jobbar efter ska t.ex. varje pastorat ha minst två präster och pastoraten ska också vara större. I utred-ningen skriver man också följande om för-samlingarna:

”I Veddige och Kungsäter tyder det mesta på att dagens församlingsindelning faktiskt inte spelar någon avgörande roll. Det är i sock-narna som människor kanaliserar sitt engage-mang och det är där de känner sig hemma. Gudstjänstfirande gemenskaper hittar man

kring kyrkorna. Lika självklart som dessa funnits i dagens två församlingar, lika själv-klart kan de fortsätta att finnas i ett eventuellt enförsamlingspastorat. Det är dessutom möj-ligt att sockenrådens inflytande stärks om de bara har ett beslutande och ett verkställande organ att förhålla sig till.”

Stiftet föreslår därför att man inte bara ska fundera över om pastoraten ska läggas samman utan även tycka till om hur många församlingar som ska finnas. Båda försam-lingarna, kyrkoherden och samfälligheten har fått ge respons på förslaget, via remiss och samråd.

Preliminärt ska stiftsstyrelsen besluta om indelningsändring i mars 2011. Den nya orga-nisationen träder i så fall ikraft 1 januari 2012 och den nya församlingen och/eller pastoratet ska benämnas Veddige-Kungsäter.

KONseKVeNser

Sammanläggningen i sig innebär inte

några förändringar vad gäller gudstjänster, verksamhet eller sockenråd. Det handlar till stora delar om en rent administrativ ändring. Om det blir en församling i Veddige-Kungsä-ter kommer dock kyrkonämnden och dagens kyrkoråd att försvinna. Istället blir det ett gemensamt kyrkofullmäktige och gemensamt kyrkoråd.

För den vanlige medlemmen kommer förändringen troligtvis inte att märkas av överhuvudtaget. Men - förhoppningen är att organisationen ska förenklas så att mer tid och pengar kan läggas på verksamhet, istället för på möten och administration.

Verksamhet ska fortfarande bedrivas, gudstjänster ska firas i de olika kyrkorna och människor kan engagera sig i den kyrka som de känner sig hemma i.

Frågor? Kontakta gärna stiftets hand-läggare Sabina Björk; tel. 031-771 30 48 eller e-post: sabina.bjork@svenskakyrkan.se

Nu Har prästeN Flyttat till VeddiGe!I slutet av januari gick flyttlasset från

Tångaberg i Lindberga församling till Ved-dige. Martina bor nu på Villagatan mitt i Veddige! Martina tycker det är trevligt med närhet till församlingsborna. Hon tycker att

vardagliga möten med människor på t ex Hemköp, Karlssons eller hemma på gatan är viktiga. Att komma vardagen nära, med dess bekymmer och glädjeämnen, fas-cinerar henne.

Arbetet i Veddige och Kungsäters för-samlingar innebär bl a att åka runt och fira gudstjänst i alla pastoratets 7 kyrkor. Som du kanske vet så läser Martina till präst och har venia vilket betyder att hon kan tjänstgöra som präst på en ”vanlig” gudstjänst.

marie: När fick du venia?martiNa: För 5 år sen nu till sommaren.marie: Vad innebär det?martiNa: Venia är ett förordnande av biskop eller kyrkoherde. Jag har ”BiskopsVenia” och får då tjänstgöra i hela Göteborgs stift, det är alltså inte knutet till någon församling. Jag fick mitt venia innan jag började läsa till präst. Jag gick kyrkans grundkurs på Helsjöns folkhögskola och träffade där prästen Maria Ottensten som tyckte att jag skulle bli en bra predikant. Maria Ottensten rekommenderade mig för biskopen, och på den vägen är det.

Några år senare började hon att läsa den 5 ½ år långa utbildningen till präst. Nu är över hälften gjort och ”bara” två år återstår om allt går enligt planerna! Sista terminen på prästutbildningen tillbringas på Pastoralinsti-tutet i Lund (eller i Uppsala) där de blivande prästerna får öva sig i att ha begravning och öva dop mm. Där övas även hur en präst klär sig vid olika tillfällen, hur t ex röcklin, alba,

mässhake och stola skall bäras. Praktiska övningar med andra ord. Naturligtvis ingår även praktik under utbildningstiden.

Martina: Efter alla studieår är det sedan dags för ett ”Missivår” som pastorsadjunkt. (Kan jämföras med läkarutbildningens AT-läkartjänst.) Stiftet bestämmer var det året förläggs. Ett halvår in på pastorsadjunktsåret får vi börja söka tjänster. Som längst kan man vara pastorsadjunkt i 18 månader innan man söker sin första tjänst.

Martina började arbeta inom kyrkan i Stafsinge församling 1995. Hon började som fritidsledare och fortsatte sedan som kyrko-skrivare. Efter att ha varit ett år i Lindberga församling och jobbat med konfirmander ropade Veddige församling på henne, där hon började i september 2009 med konfirmandar-betet. Sedan har det bara rullat på…

Besökte Martina på Villagatan och skrev ihop texten gjorde:

marie FriberG aNtONssON

Vi sKa till KyrKaN!

mOt smÅlaNd!årets församlingsresa blir onsdagen den 11 maj. resan går till småland där vi bland annat besöker huseby bruk (guidning på herrgården), bergdala glasbruk och växjö domkyrka. du tar med dig egen kaffekorg till förmiddagsfikat. lunch, eftermiddagskaffe, entréer och reseledare ingår i resans pris på 350 kr/pers. bussen startar från veddige församlingshem kl 08.00 och beräknar att vara åter i veddige igen vid 20-tiden. välkommen med din anmälan senast den 28 april till församlingsexpeditionen på tel 0340-300 25 eller om du vill maila är adressen veddige.pastorat@svenskakyrkan.se

alla Hälsas VälKOmNa!

Det som ditt hjärta inte känner för, bryr sig ditt öga inte om att se.

Afrikanskt ordspråk

KyrKOHerdeOst eller prästOst?kommer du ihåg förra årets ostförsäljning? succén fortsätter även i år!

våra präster säljer prästost och bjuder på ost med tilltugg.

även i år går 25% av ostförsäljningen till svenska kyrkan

internationellt arbete. fasteauktionen ”hela världen”

passa på att ladda kylen hemma med mycket god ost

och bidra på samma gång till fasteauktionen!

här köper du ost av prästerna:

på hemköp i veddige fredagen den 25 mars kl 13-18

på eklöws ica supermarket fredag 8 april kl 13-18

HäNder i VÅra 7 KyrKOr27/3 juNGFru marie bebÅdelsedaG , sällstorps kyrka kl 11.30. kaffe, våfflor och lotteri från kl 11 till förmån för kyrkans internationella arbete – hela världen. kyrkokören medverkar.

27/3 karl gustav kyrka kl 16. bacHmusiK med pernilla kleväng, jens johansson, gun svensson och ulrika bergman sång, orgel, piano, valthorn och flöjt.

10/4 gunnarsjö kyrka kl 11.30. sOppa i

FörsamliNGsHemmet efter gudstjänsten.

17/4 grimmareds kyrka kl 9.30. sång med uNO iVarssON .

17/4 kungsäters kyrka kl 11.30. GOspelKöreN ViVace med mats börjesson.

21/4 skärtorsdag kungsäters kyrka kl 18.30. eriKa sjöVall, FiOl .

24/4 påskdagen sällstorps kyrka kl 10.00. KyrKOKöreN medverkar. kaffe i tornet efter gudstjänsten.

25/4 annandag påsk veddige kyrka kl 10.00. uppleVelseVaNdriNG i kyrkan med eva ivarsson.

25/4 annandag påsk gunnarsjö kyrka kl 18. påskens psalmer, adriaN elmqVist, trumpet.

1/5 veddige kyrka kl 10.00. psalmer i 2000-talet med ViVace OcH cHOrus VeddiGe .

7/5 veddige kyrka kl 12.00 och kl 16.00. KONFirmatiON

8/5 ås kyrka kl 11.30. KONFirmatiON

15/5 kungsäters kyrka kl 11.30. våren i ord och toner med GöraN melaNder,

GuN sVeNssON OcH ulriKa berGmaN

22/5 karl gustav kyrka kl 9.30. OrGelmusiK av e grieg

22/5 gunnarsjö kyrka kl 11.30. orgelmusik av e GrieG

2/6 kristi himmelsfärds dag lerhuvudet, årnäshalvön kl 7.30. GöKOtta .

2/6 kristi himmelsfärds dag kungsäters hembygdsgård kl 8.00. gökotta. iNOmHus Vid dÅliGt Väder .

5/6 karl gustav kyrka kl 9.30. piaNO

OcH OrGelmusiK av danska kompositörer (med anl av danmarks nationaldag).

5/6 gunnarsjö kyrka kl 11.30. piano och orgelmusik av daNsKa KOmpOsitörer (med anl av danmarks nationaldag).

5/6 veddige kyrka kl 18. daNsbaNdsmässa .

6/6 nationaldagen kungsäters kyrkoruin kl 15.00. FriluFtsGudstjäNst, sång.

10/6 kungsängen kl 15.15. kyrkokören sjunger VÅrmusiK .

18/6 grimmareds kyrka kl 18. petersson-berger musik med ulriKa

berGmaN OcH mats börjessON .

GÅVa till VeddiGe FörsamliNGsyskonen bernandersson har testamenterat sin kvarlåtenskap till veddige församling.

församlingen har tacksamt mottagit gåvan.

KyrKONämNdeN

GemeNsam böNi veddige församlingshem tisdagarna: 5/4, 3/5 och 7/6 kl 19.00.

alla, som vill vara med och be för veddige och för oss, som bor och verkar här, är VälKOmNa !

Vi sKa till KyrKaN!

kyrkvaktmästaren med noggrannhet och finlirÄnnu en vaktmästare har slutat sin tjänst

och lämnat över till yngre förmåga, nämligen Roland i Grimmared. Jag åkte till Grimma-red en dag när nordanvinden gjorde allt för att undvika vårens ankomst och ställde några frågor till honom.

marie: Hur länge har du arbe-tat i Veddige-Kungsäters försam-lingar?rOlaNd: Jag har arbetat som kyrkvaktmästare i 6-7 år och det var roligt att arbeta med annat än sysslorna hemma på gården Hultet som jag skött i 50 år. Under åren som vaktmästare har jag träffat många trevliga människor; både i arbetslaget, i kyrkan och på kyrkogården.marie: När slutade du med ansvaret för Grim-mareds kyrka och kyrkogård?rOlaNd: Jag slutade sista oktober, men har

haft söndagsgudstjänsterna fram tills årsskiftet. Det var inte så roligt att lämna ett arbete som jag haft med mig i tankarna hela tiden. Kyr-kogården har nästan varit som mitt eget. Om

det fattas folk någon gång ställer jag gärna upp. Jag kommer att fortsätta gå till kyrkan på sönda-garna, nu även som kyrkvärd.marie: Något särskilt du kommer ihåg som du vill berätta?rOlaNd: Ja lite omändringar har vi gjort, vi har fällt träd, rivit det gamla förrådet, anlagt en ny kyrkogård och ett nytt förråd. När Burgman rev ut den gamla kyrkorgeln var jag med och hjälpte

till. Det var också en del arbete innan den nya kunde byggas och invigas 12 februari 2006. Ker-stin har ställt upp och hjälpt till med det som en ”gammal gubbe” inte klarar av. Vi tackar för allt positivt vi fått höra!

marie: Har du någon favoritmat?rOlaNd: Jag äter all slags mat, men missar inte gärna när och där det serveras kakor. Gillar kakor i alla dess former!marie: Vad gillar du att Kyrkporten/Kyrkfönst-ret är med i VISKA!?rOlaNd: Förutom att gudstjänsttiderna har för liten text är VISKA! intressant att läsa.marie: Har du några framtidsplaner?rOlaNd: Ja under våren har jag anmält mig till en datakurs i Varberg, dags att prova på någon-ting helt nytt. Det skall bli spännande!Sist vill jag tacka personalen för den trevliga kvällen när vi spelade Boule och åt gott på Ders-bovallen, samt gåvan jag fick.Dessutom vill Kerstin och jag säga ett stOrt

tacK till alla som ställde upp med allt när vi blev avtackade i Grimmareds kyrka i slutet av januari. Både med kören som kom och sjöng överraskande och kaffe med smörgåstårta i för-samlingshemmet. Mycket trevligt! tacK!

FyNdmarKNadlördagen den 26 mars 2011 kl 9.00 – 12.00 i veddige församlingshem. fynda bland begagnade leksaker, husgeråd, hemtextilier, böcker mm. brödförsäljning och lotterier. servering av kaffe och våfflor. behållningen tillfaller oavkortat helavärlden svenska kyrkan internationellt arbete.

VälKOmmeN!

internationella gruppen i veddige församling. gåvor till fyndmarknaden mottages tacksamt i församlingshemmet senast den 25 mars.

böNeGemeNsKapkom till diakoniexpeditionen i kungsäters församlingshem tisdagar kl 8.30, ojämna veckor. vi församlingsbor träffas för att be. du är också välkommen!

Hälsar birGitta HellberG

eKumeNisK KViNNOFruKOsti veddige församlingshem kl 9.00 lördag 2 april. diakon kerstin starke m fl kommer och berättar om im (individuell människohjälp)

sOppluNcHer i VÅra FörsamliNGarVeddiGe FörsamliNG

ås församlingshem, sista torsdagen i månaden, kl 12.00 31 mars: denna dag är kostnad för soppan 50kr. hela behållningen tillfaller ”helavärlden svenska kyrkan internationellt arbete”.anmälan till edla 62 20 06 eller elsie 310 97

KuNGsäters FörsamliNG

10 april i gunnarsjö förs.h. efter gudstjänsten som börjar 11.30

28 april i kungsäters förs.h. kl 12.00

26 maj i karl gustavs förs.h. kl 12.00

30 juni i kungsäters förs.h. kl 12.00

träFFpuNKt pÅ KuNGsäNGeNvälkommen till kungsängen för en stunds gemenskap. vi börjar kl 10.30. har du svårt att komma dit, hör av dig till mig så löser vi det. 31 mars, 14 april, 21 april, 12 maj, 9 juni och 23 juni. välkommen! birgitta hellberg

tisdaGsträFFi ås församlingshem kl 14.00 välkommen till en stunds samvaro i ås församlingshem. vi börjar med kaffe och fortsätter sedan med olika ämnen. 22 mars, 5 april, 19 april, 17 maj, 31 maj, 14 juni, 28 juni

”Hela VärldeN aFtON”i grimmareds församlingshem onsdag 30 mars kl 19.00

sång och andakt av ingemar rådberg, kungsäter

paketauktion och brödauktion, lotterier och kaffeservering.

och i kungsäters församlingshem, tisdag 12 april kl 18.00

soppa, kaffe, lotterier och auktion på hembakat mm

välkomna!

AndAkter och mässor på Kungsängen

Fredagar jämna veckor kl 15.15

25 mars Hans Ivarsson Mässa

8 april Martina Lans Andakt

22 april Hans Ivarsson Mässa

6 maj Hans Ivarsson Andakt

20 maj Hans Ivarsson Mässa

3 juni Martina Lans Andakt

17 juni Hans Ivarsson Mässa

Vi sKa till KyrKaN!

personalföljetongen fortsätter…denna gång har turen kommit till våra kantorer, för du vill väl veta vad de gör mer än spelar och sjunger i våra kyrkor om söndagarna.

marie-lOuise daNiels-

sON är församlingens ener-giknippe. Hon har alltid full fart och jobbar målmedvetet med sina uppgifter. Tillsam-mans med diakonen Eva har

de Miniorer, Juniorer och Barnkörer på tors-dagseftermiddagarna. När kvällen kommer är det dags för henne att träna med Chorus Veddige.

Utöver sin kantorstjänst på 75 % i försam-lingen är hon egenföretagare med inriktning på hälsa och klassisk massage. Fritiden ägnas åt sina två hundar, dans och som en aktiv kör-sångare i Varbergs kammarkör. Hon värnar om sin hälsa genom nyttig kost och lagom med motion. Förmiddagskaffet ligger henne varmt om hjärtat och hennes favoritgodis är nötter och färsk frukt. Hon gillar alla fruk-ter lika mycket, men har däremot naturella cashewnötter som favorit.

carOla bOOK slår gärna både en och ibland två knutar på sig själv för att andra skall må bra. Bäst trivs hon i ås församlingshem där

hon övar med sin kära ås-Sällstorps kyrkokör. De har riktigt roligt på tisdagskvällarna och även karlarna hittar dit en efter en…

Men innan det är dags för vuxenkören åker hon till Kungsäter i flygande fläng och övar barnkören där tillsammans med Lenie Forsberg. På torsdagseftermiddagarna har hon två barnkörer och några spellektioner med elever i flöjt och piano på Deromeskolan. Förutom sina 80 % som kantor arbetar hon även 42 % på Kulturskolan i Varberg. Hur

det går ihop tidsmässigt kan vi ju undra, men tempot är ganska högt!

Bor i Rolfstorp med man, tre ungdomar och hunden Viggo - som knappast är en ungdom längre. Vi som känner henne vet ju att kaffe är en viktig bit i hennes liv och när jag frågade om favoritfrukt blev svaret ganska snabbt exotiska frukter som hon tycker är spännande, men passionsfrukt är nog favori-ten.

ulriKa berGmaN är oftast ganska glad och pigg. Hon är en riktig virtuos på såväl orgel som piano. Den klassiska musiken ligger henne varmt om hjärtat.

Hennes sambo får höra mycket musicerande hemma åtskilliga timmar varje dag. Hon är bra på att ordna olika arrangemang och solis-ter till musikgudstjänsterna i våra kyrkor. Hon är mycket  väl bekant med både Lalle Björk, Göran Melander och naturligtvis Gun Svensson.

Hon arbetar som kantor 45 % i försam-lingarna. Det händer att hon bjuder på polsk eller rysk tårta som bakats av en bekant i Bua där hon bor med sin sambo Gabriel och hunden Raisen som tar mycket plats i hennes liv. Hon har en självklar favoritfrukt; några halvor passionsfrukt som äts med sked.

GuN sVeNssON övar och leder kyrkokören i Kung-säter. Hon sjunger, spelar piano och gitarr, frilansar som solist på gudstjänster, vid dop, bröllop och begrav-

ningar mm. Hon är även med i Gränslaget och deras framträdanden, en del av hennes hjärta

finns i folkmusiken. Allt musicerande är verk-ligen en stor del av hennes liv där hon både skriver egna texter och musikstycken. Även om hon sjunger och spelar så mycket hon bara kan och orkar, hinner hon även med att måla porslin, till nära och kära och på beställning, dessutom leder hon kurser i ämnet.

Bor på gården Ry i Veddige med sin man och har tre utflugna barn med familjer.

Favoritfrukt, ja runt jul är det clementin och under resten av året föredrar hon våra kära svenska äpplen, goda både till matlag-ning, bakning och att äta.

mats börjessON är främst körledare åt Vivace, gospelkören i Veddige. Han är uppvuxen i Kungsäter och började sin musikkar-riär som församlingsmusiker

i hembygden. Har en kantorstjänst på 60 % i Vinberg-Ljungby församling. Han gillar fart och fläkt och vi kan ju bara undra nu vad han hittar på för ny spännande musikmässa efter Michael Jackson, Stevie Wonder, Beatles och hårdrock på kyrkorgel...? Det vi vet är att han inte ligger på latsidan i alla fall!

Bor i Falkenberg med sambo och två av hennes fyra barn som fortfarande bor hemma. Favoritfrukt är svårt att säga, clementiner är väldigt gott, men skulle han få välja en för resten av sitt liv så är banan mera gångbart, äpplen och päron är också gott. I långa loppet vinner nog banan...

tacK mats, ViVace, eGb och övriga för den fantastiska reprisen av Michael Jacksonmäs-san! Minst lika mycket folk även denna gång i blandade åldrar från yngsta barn till äldsta pensionär. En härlig och harmonisk kväll!

veddige kyrka långfredag 22 april kl.10 chorus veddige framför

Jesu sJu ord på korset

av jerker leijon. solist: mårten nordhall. präst: krister i:son lundin. VälKOmNa!

veddige kyrka 15 maj familjegudstjänst kl.10 barnkören framför

Grindenmusikal för stora och små av börge ring

präst: krister i:son lundin. VälKOmNa!

veddige kyrka 5 juni kl.18

”dansbandsmässa”människan och skapelsen

medverkande: solist: linda karlsson johbarn, chorus veddige, ås-sällstorps

kyrkokör, samkören i kungsäter, saxofon: lalle björk. piano: bengt ungberg. bas:

bernt bengtsson. trummor: morgan carlsson. präst: hans ivarsson. VälKOmNa!

bila

ga

i vis

ka

! ma

ga

sin

et. lä

s h

ela

tidn

ing

en

på w

ww

.ve

dd

ige

.nu

veddige och kungsäters församlingarVeddige-Kungsäters KyrKliga samfällighetnygatan 18, 432 67, veddige 0340-300 25expeditionen öppen onsd 13-15, torsd-fred 9-12kyrkoadmnistration, torsdagar och fredagar:maria edvinsson …………………… 0340-300 25e-post: ………veddige.pastorat@svenskakyrkan.seekonomi, onsdagar och torsdagar:torbjörn eriksson …………………… 0340-301 28KyrKoherdejoakim selin … 0340-301 21 eller 0707-91 33 34e-post: …………… joakim.selin@svenskakyrkan.se

ViKarierande prästerkrister i:son lundin: ………………… 0706-48 17 11hans ivarsson 0340-371 80, eller 0709-18 57 10martina lans ……………………… 0706-96 99 23diaKonereva ivarsson … 0340-382 85 eller 0709-90 10 86birgitta hellberg 0340-304 10 eller 0320-810 70Kantorerkantorer ……………………………… 0340-383 10marie-louise danielsson ……………0706-66 17 89carola book … 0340-314 86 eller 0730-77 40 97ulrika bergman ………………………0702-92 36 97Körledaregun svensson ……………………… 0733-72 10 28mats börjesson ………………………0703-79 22 83

KyrKVaKtmästareveddige: ……… 0340-304 80 eller 0703-73 04 80ås: gert berntsson …………………0702-66 11 96sällstorp: emma hedström: …………0705-83 03 03kungsäter och gunnarsjö exp: …………0320-814 13per-erik sundberg: …………………0706-97 98 55jenny svensén: ……………………… 0760-16 20 70grimmared: per-erik sundberg ……0706-97 98 55karl gustav: jörgen thorén …………0702-70 37 93övriga telefonnummer och mailadresser se hemsidan: www.svenskakyrkan.se/veddigeredaKtion "Vi sKa till KyrKan!" 2011-1ansvarig utgivare ……………………… joakim selinredaktör/foto …………… marie friberg antonsson

GudstjäNsttider För VeddiGe OcH KuNGsäters FörsamliNGar veddige sällstorp ås kungsäter gunnarsjö grimmared karl gustav

mars 2011

20 2 i fastan 10 m 11.30* m 11.30 9.30*

27 jungfru m beb. 10 fk 11.30 k kaffe 18* 16 m

april 2011

3 midfastosön. 10* 11.30* 11.30 fk 9.30

10 5 i fastan 10 m 11.30 m 11.30* m 9.30* m

15 konfirmandläger 15-17 april

17 palmsönd.10* f konfirmand medv.

11:30 fk 11.30 k 9.30 m

21 skärstorsdagen 18.30* 18.30* m

22 långfredagen 10 k 11.30 k 11.30 9.30 k

24 påskdagen 10* k k 10 k kaffe 11.30 k 11.30* k 9.30 k

25 annand.påsk 10 upplevelse vandring

18 påskens psalmer

maj 2011

1 2 i påsktiden 10* psalm 2000 11.30 11.30 k 9.30* m

7 lördag 12*/16* konf

8 3 i påsktiden 10 11.30* konf 11:30

15 4 i påsktiden 10 fk 11.30* 11.30 m 9.30* m

22 5 i påsktiden 10 11.30 fkk 11.30* m 9.30 m

29 bönsöndagen 10* k 11.30 11.30 fk 9.30

juni 2011

2 kristi himmelsf. 10* m 7.30 m gökotta 8 hembygdsg.

5 sön. f. pingst 18 dansbandsm 11.30* m 11.30 m 9.30 m

6 nationaldagen 15 friluftsgtj

10 fredag 15:15 k kungsängen

12 pingstdagen 10* 11.30* 11.30 k 9.30 k

18 lördag 18 peter-b.

19 heliga trefaldighet 10 m 11.30 m 11.30* 9.30

24 midsommar-afton 15 m

25 midsommar-dagen 10 16 friluftsgtj,

lerhuvudet 11.30 m 9.30* m

26 helige johannes d. 10* 11.30 18 friluftgtj

teckenförklaringar: *= mässa, m= musikgudstjänst, m= musikmedverkan, f= familjegudstjänst, k= körmedverkan, k= barnkörmedverkan. se i hallands nyheter fredag innan aktuell söndag där tider och aktuell präst meddelas. reservation för ev ändringar.

Vi sKa till KyrKaN!

25viska! 2011-1

”lär känna din by” -intresse i östra derome

Nu är vi i Östra i farten igen! Vi är mycket intresserade av vår bys historia och vill veta mer. I slutet av januari var vi närmare 40st bybor och även några utflyttade, som samlats i ås församlingshem för att höra ett mycket intressant föredrag. En arkeolog och en biolog från Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Halmstad, kom och berättade för oss om sina forskningsresultat från vår by och timmarna bara försvann…

De berättade Östra Deromes historia från istiden fram till nu, om gamla boplat-

ser, gårdar, och om växtligheten förr och nu. De hade med sig kartor till var och en och en del annan information. Den äldsta kartan från 1725 var inte precis lik bilden av Östra Derome i dag.

För 6000 år sedan var Deromedalen till stor del en havsvik som sträckte sig in från Västerhavet. Där dagens Östra Derome By nu finns, var en udde ut i viken och här finns lämningar efter en bronsåldersgård som enligt forskare behärskade markerna på båda sidor om sundet vid den här tiden.

Längre fram i tiden drog sig havet till-baka, men till en början var dalen ett utlopp för Viskan innan den bröt igenom vid åsbro.

Under våren kommer vi hålla en studiecirkel för att utforska mer om vår lilla by på ca 45 hushåll. De två före-läsarna kommer till-baka en gång till i maj då vi skall vandra runt i byn och titta på gamla boplatser, torp och gårdar mm.

Att intresset är stort för att fortsätta stu-dera vår ”lilla by” går inte att ta miste på, vilket vi tycker är jätteroligt.

lars-eriK OcH marie aNtONssON

derOmedalareN? Hur levde deromebor för 6000 år sen? intresset i östra derome växer efter en intressant föreläsning.

HistOrieN i FOKus i östra derOme

historien i fokus i östra derome

lars-erik och marie antonsson

26 viska! 2011-1

en förmiddag i slutet av januari tog jag mig till byns pizzeria för att prata lite med de nya killarna som jobbar där. det kan ju vara intressant även för dig att få reda på vad jag fick veta då.

Den 1 oktober 2010 tog Elias Akiki över Derome Pizzeria efter Salih Basic. Elias Akiki började som 13-14-åring att hjälpa sin pappa på Helges pizzabod i Tvååker. Nu är det ombytta roller då Elias äger pizzan och pappan stöttar vid behov. Han har också arbetat på Kärle-kens pizzeria i Halmstad, då med att köra ut pizzor till pizzahungriga gäster.

Han arbetar nu med sin kompanjon Elias Elkhoury. Även han arbetade på Kärlekens pizzeria i Halmstad. Kompanjonen Elias har bara bott i Sverige i 2 år medan ägaren Elias kom till Sverige från Libanon med sina föräld-rar som 3-4 åring.

En stor del av tidigare ägarens pizzameny har de tagit över, men även lagt till några nya både pizzor, sallader och á la carte. Nytt är att de har fläskfilé på två av pizzorna; Oden spe-cial och Helges special. De har förrätter som Calamare (friterad bläckfisk för den som inte vet det) och Mozzarella sticks (friterad ost). Du kan även få Schnitzel, Chicken bits och Kycklingspett från á la cartemenyn.

Förutom alla 48 pizzor att välja på finns det, som det brukar på pizzerior, även tre sor-ters kebab, tre hamburgare och sju olika sal-lader.

marie: Beställer folk oftast samma pizzor eller brukar de testa hela menyn?elias: Ja några varierar sin beställning medan de flesta har sina favoriter.marie: En fråga som jag alltid undrat över är då vilken pizza som är populärast?

Ett enkelt svar från ägaren Elias blev Kebabpizza, antingen Veddigespecial, Rohdos eller Kebabpizza, alla med kebabkött.

När jag frågade om de äter pizza själva så svarade ägaren Elias att hans favoritpizza är ”Rohdos”, som bl a innehåller kebabkött. Men han äter också gärna sallad, då helst Kebabsallad eller Jamaica sallad, även de med kebabkött. Kompanjonen Elias svarade också att hans favoritpizza är ”Rohdos”. Men han äter helst inte sallad.

Som en egen kommentar vill jag tillägga att Jamaicasalladen är mycket smakfull och räksalladen behöver du inte vara speciellt

VälKOmmeN elias!ny ägare till derome pizzeria

välkommen elias

text & bild: marie friberg antonsson

27viska! 2011-1

hungrig för att få ner den heller! Till salla-den serveras ett italienskt vitlöksbröd, ganska spännande det med.

Varför är det nu så populärt och gott med kebabkött kan vi ju undra? Ägaren Elias för-klarade att de har ett ”värmeri” som de värmer sitt kebabkött i. Det värms varken i pizzaug-nen eller i micron, utan med vattenånga. Därför blir det mycket saftigare och godare. Deras kebabkött är fläskkött och inget annat.

Naturligtvis gör de pizzadegen själva och allt det andra med. De har glutenfri pizzadeg som köpes från Bakstugan i Skällinge och kommer i en folieform och därför inte har någon kontakt med övrigt mjöl. Du kan välja bland de 48 pizzornas ingredienser på din glu-tenfria pizza.

Fredags- och lördagskvällar brukar det vara mycket folk som sitter ner, äter och dricker. Ja de har alkoholtillstånd så du kan

få både öl, vin och cider. Annars är det mest hämtpizza som gäller, för det kan även vara ”stressigt” eller ”bekvämlighet” eller rent av att det är ”gott” med pizza i vårt lilla samhälle Derome med omnejd.

Nytt är att de har lunchöppet tisdag –fredag kl 11.30–14.30. Då gäller pizza nr 1-25, Kebab eller sallad inklusive dricka och kaffe. Vill du ha en annan pizza till lunch är det OK, men då till ordinarie pris inklusive dricka och kaffe.

De tycker att det börjar rulla på nu, både gamla och nya kunder hittar hit. Deras mål är ju naturligtvis att behålla alla kunder och vill att de skall vara nöjda.

Elias bor för tillfället i Falkenberg men letar bostad i Derome, Varberg eller Veddige.

Deras framtidsplaner, eventuellt redan till sommaren, är att ha musikunderhållning. Så håll utkik så du inte missar det!

En annan fundering har de här driftiga killarna och det är att kunna köra ut lunch till företag som inte hinner åka dit och äta. Det förutsätter en beställning på minst 5-6 portio-ner. Men detta är inte faktum än, men kanske kan bli så småningom, så håll ut ni som inte hinner åka iväg för att äta. Annars utser ni en som åker och hämtar mat åt er allihop.

Deras öppettider är tisdag-torsdag 11.30 – 21.00, fredag 11.30-22.00, lördag 12.00-22.00 och söndag 12.00-21.00. Telefonnumret är det samma som förut, tre tio trettioett (310 31)

Elias och Elias önskar Dig och alla andra VARMT välkomna till Derome Pizzeria!

Önskar er lycka till i framtiden och hoppas att Derome Pizzeria kommer att vara byns samlingspunkt i fortsättningen också

marie FriberG aNtONssON

VälKOmmeN elias!ny ägare till derome pizzeria

deras öppettider är tisdag-torsdag 11.30 – 21.00, fredag 11.30-22.00, lördag

12.00-22.00 och söndag 12.00-21.00. telefonnumret är det samma som

förut, tre tio trettioett (310 31)

28 viska! 2011-1

Årsmöte i KuNGsäter-GuNNarsjö byGdelaG

Den 17/2 hölls sedvanliga årsmötesför-handlingar för Kungsäter-Gunnarsjö Bygde-lag. årsmötet hölls i Kungsäter bygdegård. Mötet inleddes med information om bygdens nystartade hemsida, www.kungsatergun-narsjo.se, som är en del i det pågående LISA-projektet. Till ny ordförande för Bygdelaget valdes Uno Karlsson, Hällenäs, Gunnarsjö. Är ni intresserade av övriga förändringar i styrelsen läs mer på hemsidan.

I samband med årsmötet informerades Varbergs Bostads VD Ulf Hovstedt om pla-nerna kring byggande av hyresrätter i Kung-säter by. Varbergs Bostad vill för att kunna realisera planerna på nyproducerade hyresrät-ter i Kungsäter samarbeta med vad de kallar en brukargrupp bestående av personer som är intresserade av att hyra de lägenheter som kan komma i fråga. För att kunna skapa denna grupp vill Varbergs Bostad ha in svar på en

marknadsundersökning från intresserade per-soner med svar på vilka hyresnivåer som skulle kunna vara möjliga. Läs mer på bygdens hem-sida, www.kungsatergunnarsjö.se.

Ytterligare ett boendeprojekt informera-des kring nämligen att två arkitektstuderande vid Chalmers Tekniska Högskola som i sitt examensarbete ska jobba med hållbart boende på landsbygden med fokus på Kungsäter. De

ulF HOVstedt vd varbergs bostads ab informerar om ev. byggnation av lägenheter i kungsäter. foto: uno karlsson

årsmöte i kungsäter-gunnarsjö bygdelag

anders johannesson

29viska! 2011-1

lite Om Vad sOm HäNder i KarlGustaV i VÅr/sOmmar i byGdelaGets reGi.

Den 12 april kl.19.00 är alla intresserade välkomna till bygdegården då ska Län-styrelsen komma dit och ha projektet ”Lär känna din bygd” Inbjudan kommer på hem-sidan och anslagstavlan.

Ngn. gång i Maj ska vi städa badplatsen vid Mäsen håll utskik efter lapp på anslag-stavlan eller hemsidan. www.karlgustav.dk

20 augusti går byaFesteN av stapeln för 5 året. Även i år med VeteraNFOrdONsut-

ställNiNG. På kvällen blir det dans i Björkelund.

Har ni idéer eller frågor kontakta styrelsen. Telefonnummer och namn finns på anslagstavlan eller hemsidan.KarlGustaVsbyGdelaG, iNGer larssON OrdF.

Vi städar stranden vid mäsen. sen brukar vi äta korv och bröd.

kommer under våren att ha kontakt med ett antal personer i Kungsäter för att ta fram en modell för ett hållbar boende och en hållbar boendemiljö i vår bygd.

Under årsmötet medverkade även tjäns-temän från Varbergs Kommun som infor-merade kring kommande aktiviteter inom LISA-projektet, bl.a. en kurs i att ta fram en affärsplan för företagare i bygden samt en Entreprenörsskola för blivande företagare.

Slutligen avtackades avgående ordförande Göran Palmkvist och avgående styrelsemed-lemmarna Sven Svensén och Kjell Gustafsson.

KuNGsäter-GuNNarsjö byGdelaG Gm aNders jOHaNNessON

30 viska! 2011-1

gÄNgET i gRUSgROPEN

minnen från 1940-talet av bo emanuelsson. del 35.

gänget i grusgropen del 35

text: bo emanuelsson | bilder: arkiv

aNdra VärldsKriGet GÅr Vidare.

Tyskarna hade varit så nära Moskva, att deras artilleri kunde höras i staden. När folk fick höra, att regeringen troligen lämnat huvudstaden, utbröt panik. Folk försökte i tiotusental komma därifrån. Stalin lugnade massorna, då han förklarade, att han tänkte stanna kvar i staden.

Tyskarna hade dock kört fast. Den första december 1941 mojnade stormen.

sOVjetisK mOtOFFeNsiV ViNterN 1941-1942.

Jag berättade redan i förra tidningen, att ryssarna återerövrade staden Rostov redan i november. Även vid den belägrade staden Leningrad hade ryssarna framgångar. Den största sovjetiska offensiven startades vid Moskva den 3-4 december 1941 och pågick fram till mars 1942. Utvilade trupper hade hämtats hem från Sibirien, där de legat vid japanska gränsen.

Tyskarna fick det mycket svårt i den ibland 30-gradiga kylan. Soldaterna drab-bades av förfrysningar. Fordonen måste varmköras varje timma dygnet runt, annars stelnade motoroljan. I maskingevären frös patronbältena fast, så att det bara gick att skjuta enkelskott.

Tyskarna började begripa, att det inte skulle bli ett blixtkrig. Det skulle bli en fråga om resurser. Vem hade den största produk-tionsapparaten för att få fram ny material och manskap? En helt ny vändning i kriget skapa-des på ett helt annat håll.

sOVjetisK KriGsprOpaGaNda.

Redan vid krigsutbrottet drogs alla pri-vata radioapparater in. Nyheterna fick folk höra från statliga högtalare. Under 1941 hade

Sovjet inte lidit något enda nederlag. Den 6 november 1941 höll Stalin ett tal, där han berättade om de förluster, Sovjet gjort under kriget. Det var ganska små siffror mot verk-ligheten. Tyskarna hade förlorat fyra och en halv miljon i stupade. Folk var inte dummare, än att de begrep, att Stalin hade kastat om siffrorna.

ameriKaNarNas iNställNiNG till KriGet.

USA hade 1919 sagt nej till Nationernas förbund och sedan försökt hålla sig utanför den europeiska säkerhetspolitiken. Landet hade fått nog av Europa redan under Första Världskriget.

Trots att USA hade tillkännagivet, att landet var neutralt, hade man sålt vapen till Storbritannien. Dessa fick dock hämtas på köparens fartyg.

I augusti 1941 träffades Churchill och Roosevelt på ett fartyg ute på Atlanten, var-efter de tillkännagav den s.k. Atlantdeklara-tionen. Nazismen skulle besegras. Roosevelt fick på hösten 1941 kongressens tillstånd att vidta åtgärder mot Tyskland, krig undantaget.

Större delen av Nordatlanten förklara-des för amerikanska säkerhetszoner. Här fick inte främmande krigsfartyg uppehålla sig. I november började amerikanarna beväpna sina handelsfartyg.

Den tyske marinchefen, amiral Raeder, utövade påtryckningar på Hitler. Han ville, att Hitler skulle förklara krig mot USA. Res-pekt för amerikanarnas neutralitet skulle annars lamslå hans ubåtskrig. Hitler behövde inte förklara krig. Hans bundsförvant Japan löste det hela.

pearl HarbOr deN 7 december 1941.

Med brutna radiokontakter och således utan att upptäckas av amerikansk radiopej-ling var viceamiral Nagumo på väg över Stilla havet med en flotta. Den 1 december fick han följande order: ”Anfall den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på morgonen den 7 december.”

USA var nu indraget i stillahavskriget. Skulle USA också gå in i det europeiska kriget? Svaret gavs fyra dagar senare, när Roo-sevelt mottog krigsförklaringen från Hitler och Mussolini.

stillaHaVsKriGet.

Anfallet mot amerikanarnas huvudbas varade i två timmar. Det företogs med flyg och miniubåtar. De senare kunde operera inne i hamnbassängen. Av åtta amerikanska slagskepp sänktes fem. De övriga var svårt skadade. Dessutom gick tre kryssare och några mindre fartyg till botten.

På den närliggande Oahubasen förstörde halva flygstyrkan, nästan 200 plan. Resten var svårt skadade. Vid angreppet hade japa-nerna förlorat sina miniubåtar och 29 flygplan. Efter angreppet kunde flottan obehindrat vända hemåt. Den japanska marinen hade nu fått herraväldet i västra Stilla havet. Den 10 december hade de också sänkt två brittiska fartyg, slagskeppen ”Prince of Wales” och

”Repulse” utanför Malayas kust. De hade sänkts med torpeder från flygplan.

Under de närmaste hundra dagarna erövrade japanerna de flesta av de europeiska och amerikanska besittningarna i övärlden mellan Australien och det asiatiska fastlandet.

ett GlObalt KriG.

Snart var alla stater på vårt klot indragna

31viska! 2011-1

i kriget. Det fanns några enstaka neutrala stater: Sverige, Schweiz, Spanien och Portugal och några latinamerikanska stater. Klotet var i huvudsak uppdelat i två stora block av krig-förande stater. I stort gällde regeln, att landet tillhörde den ena sidan men var i krig med den andra. Det fanns dock konstiga undantag.

Finland var i krig med Sovjetunionen men inte med västmakterna med undantag för Storbritannien.

Bulgarien var på västmakternas sida, inte på Sovjets sida förrän 1944. Viktigt var, att fred bibehölls mellan Sov-jetunionen och Japan fram till de allra sista krigsveck-orna 1945. Det gjorde, att sovjetiska fartyg hela kriget igenom kunde passera Stilla havet med ”civila” varor såsom livsmedel och textilier.

Vi hade nu fått ett euro-peiskt krig, där Sovjetu-nionen, Storbritannien och USA stod mot Tyskland, Italien och dessa staters allie-rade småstater och ett stilla-havskrig mellan Japan å ena sidan och de anglosaxiska makterna å andra sidan.

Här lämnar vi kriget för att se, vad det är som händer i Veddige de här åren. I vår bygd hade vi börjat bli vana vid kriget, som nu pågått i två år.

KriGsÅreN i VeddiGe.

När Sovjetarmén satte in sin vinteroffensiv i början av år 1942, var jag bara elva år gammal. Det är inte så lätt att komma ihåg, hur vi hade det då. Här på landet var det inte fråga om någon sorts svält. Det mesta man har hört om krigsåren, har man nog hört som berättel-ser långt senare.

Det blev snart en tävling i att skaffa matkuponger och att handla lite svart. Importerade varor ersattes med olika sorters surrogat. Kaffe och te var sådana varor. I skolan samlade vi alu-miniumkapsyler. Dessa skulle smältas ner och bli flygplan. Vi samlade också kärnor från äpplen, vad de skulle användas till.

Av potatis fick man inte längre bränna brännvin, varför det kom någon sorts ersätt-ning, som kallades ”Träsprit”.

Det var nog lite värre för dem, som bodde

i storstäderna och inte hade någon kontakt med bönder. Det började snart bli ”business” att forsla in lite ”svarta” grisar till Göteborg.

På vårt slakteri i Vabränna tilltog slak-tandet. Slakteriet låg i en röd byggnad på den plats, där Karl-Ivar Larsson senare byggde sin villa. Slaktningen utfördes av gubben Nordin och en gubbe, som kallades ”Bussa-Karl”. De var bara tillfälligt anställda och hade inget ansvar för om det var lagligt eller inte. Axel i Annedal skötte transporterna till slakteriet. Han hämtade grisar ute hos bönderna och

körde dem till Vabränna.

Det fanns en massa regler vid slakt, som jag inte behärskar. Grisarna skulle stämplas och bokföras. Man fick bara slakta ett visst antal.

I varje kommun fanns det gode män, som skulle övervaka det hela. Dessa var ofta ”goda män”, som insåg, att folk måste ha mat. Över dessa fanns det nog en myndighet, som kom

på oanmälda blixtbesök och kontrollerade, att det inte såldes ostämplat kött.

jOHaNNes i betaNia KOmmer med i ruljaNseN.

I förra numret hade jag med en bild på Johannes i Betania. Jag berättade om honom, att han låg i sängen i det utkylda rummet med

”löahätta” på huvudet och lyssnade på rappor-terna från kriget. Vem var då denne Johannes?

Före detta mjölnaren Johannes Johansson var född till Stubbas i Ry den 22 mars 1864. Han hade varit gift med en Anna Johans-

dotter från Horred, född 1866. De hade fått fyra barn: Johan August, född 1890, for till Amerika. Hilma Nata-lia, född 1892, for också till Amerika. Dessa båda barn for från Horred till USA. Det är nog först år 1892, som Johannes och Anna gifter sig. år 1894 föds dottern Alma Josefina i Veddige. Det sista barnet, Carl Leonard, föddes 1896 i Veddige. Det verkar, som om denne gosse kom till Görans i Vallby, när hans mor dog. Han försvann också senare till Amerika.

När dottern Alma var 7 år, dog modern. En broder i Amerika hade lovat att ta hand om flickan. Man satte en adresslapp på hennes rygg och skickade iväg den lilla tösen. Omkring 1950 kom denna dotter hem från USA och hälsade på sin gamle far. Hon hade med sig en liten son. När hon skulle komma hem, var Asta på Kärraberg, Svea Törnberg, ”Emils-Greta” och Emma Eliasson i Betania och städade hela huset, vilket nog var behöv-ligt.

jOHaNNes tidiGare liV.

När Johannes skulle fylla 80 år, var Varbergs Posten hos honom för en intervju. Johan-

nes hade påpekat, att samtalet inte fick bli för långt, då nya uppgifter väntade honom. Tid-ningens rubrik var: Veddiges springpojke 80 år. Så här lyder hans historia.

Johannes hade som många andra börjat arbeta som dräng på flera gårdar. När han var 20 år gammal, for han till Amerika. (Han åkte den 14 mars 1884 från Wallby No 3 till Bata-via i Illinois. Han stod som torparson. Enligt

jOHaNNes Vid kärraberg med barbro olofsson/vendelstrand.

32 viska! 2011-1

mina emigrantlängder kom Johannes tillbaka redan i november 1884.)

Reportern frågade, hur Johannes trivdes i Amerika. Han svarar då, att det var bra, men att han blev sjuk. En annan gång berättade Johannes, att han fick ”blodstörtning”, vilket låter som TBC.

Efter hemkomsten blev Johannes mjölnare vid Telnebacka kvarn, där han stannade i 12 år. Han var senare mjölnare i Horred och Dagsås. Han hade arbetat som mjölnare i 35 år.

Hurudana var arbetsförhållan-dena? Det var inte mycket vila. Säden maldes både dag och natt. Man bör-jade kl. 5 på morgonen och arbetade till kl. 8 på kvällen, ibland till kl. 10. Lönen var i början 200 kr. om året. Så småningom fick jag 300 kr. om året, en lön jag hade i många år.

Johannes hade tidvis också arbetat som dräng för 25 kr. i månaden. Småpojkar kunde få stå och tröska med träl för 25 öre om dagen.

När Johannes var 65 år, hade han slutat arbeta som mjölnare. Reportern skrev, att Johannes då inköpte den fastighet, där han nu bodde. Det var nog inte riktigt sant. Hans broder, Andreas Johansson, som var bygg-mästare, hade byggt denna fastighet åt bap-tisterna, som där hade sina möten. Förutom

möteslokalen fanns det ett litet kök och en kammare. Det ingick i kontraktet, att Johan-nes skulle få bo kostnadsfritt i den lilla lägen-heten.

Johannes berättade, att han inte helt slutat arbeta. Han gick bort och högg ved åt folk. Och så sprang han ärenden. Varje dag hämtade han posten på järnvägsstationen åt

”Stalla-Emil”, Kärraberg och ”Karl-Erik på Charkuteriet”.

år 1922 hade Johannes förlorat sitt ena öga. Han skulle vid mörkrets inbrott gena en ko men sprang på en avbruten gren, som

trängde in i ögat. Han hade fått besöka en läkare i Göteborg. Det kostade 550 kronor, men han fick inte tillbaka synen.

I dessa halkans tider kan jag berätta, att även Johannes hade halkat på en trappa och slagit sig så illa, att han inte kunde röra sig på en hel månad. Doktorn påstod, att han kunde ha slagit ihjäl sig. Goda gran-nar hade hjälpt honom under sängvis-telsen.

Plötsligt säger Johannes: ”Nu hinner jag inte sitta här längre. Jag skall till Föreninga (Handels) och charkuteristen.”

lite KuriOsa Om jOHaNNes.

Johannes hjälpte Karl-Erik på charkute-riet ganska mycket, varför han ofta bjöds på middag där. Tyvärr hade inte Johannes så fint bordskick. Han åt högljutt och sörplade och sölade så, att han inte fick äta med de andra vid bordet. När de andra ätit färdigt, fick Johannes äta ensam.

Än värre var det, att Johannes tunga åkte in och ut i ett kör. Folk uppfattade detta, som att Johannes stod och räckte ut tungan mot dem, vilket inte var något vackert drag. Det uppfattades som mycket ohövligt.

Vid ett tillfälle blev Johannes tilltalad

betaNia Vid johannes väg år 2003.

söNdaGssKOlaN i betania på 1920-talet med evangelisterna axelina malm och ester haglund. nr 5 från vänster i första raden skall vara gunnar örnegren. nr 2 från

vänster i bakre raden intill axelina malm är min farbror, ivar emanuelsson.

33viska! 2011-1

jOHaNNes dOtter alma åker tillbaka till usa med sin son. anna på kärraberg

hjälper henne med väskorna

utaNFör betaNia. längst till höger står evangelisten rut storm, som kom till veddige år 1927 från n. solberga i småland. hon gifte sig med ”stalla-johan” och blev rut carlsson, folke carlssons mamma. pojken längst fram och längst till vänster skall vara ”ottos-olle”, som står intill kusinen ”oskars-elsa”.

av en zigenerska utanför Bengtssons affär. Romer heter det visst idag. Eftersom samtalet framskred, åkte Johannes tunga ut mer och mer. Till slut blev zigenerskan tvärförbannad, då hon trodde, att Johannes stod och förnedrade henne genom att räcka ut tungan.

Johannes var ofta nere vid järn-vägsstationen, bland annat för att hämta posten till flera hushåll. Nu hade stins Pettersson slutat. Han efterträddes av stins Sigfrid Anders-son. När han fick se en gubbe, som stod nere vid perrongen och räckte ut tungan åt tågpassagerarna från Borås, förbjöd han Johannes att vara nere vid stationen.

jOHaNNes räddar liVsmedelssituatiONeN uNder KriGet.

Jag nämnde tidigare, att det var någon statlig myndighet, som övervakade slaktan-det av grisar. Handlarna var inte dumma. De hade snart upprättat en kedja, som larmade, när det var fara å färde. Kontrollanten kom oanmäld. När han dök upp hos slaktaren i Sundholmen, kom det omedelbart en telefon-påringning i Veddige. Blixtsnabbt kallades folk in för att bära grisar, som inte var stämp-lade. Vart skulle man bära dem? Det ordnade förstås Johannes. Det skulle inte vara något

bönemöte i Betania på några dagar. Grisarna kom snabbt in samlingssalen, där de lades i rad. Vid ett tillfälle hade det kommit mycket snö. En vaken kontrollant kunde ha undrat, varför det var en upptrampad djup gång mellan slakthuset och frikyrkan. Det verkar, som om kontrollanterna inte ställde onödiga frågor.

jOHaNNes VäG.

Längre fram i tiden hade Veddige fått en vägförening, som skulle bygga och underhålla gator. Upp till Betania var det bara en smal

stig. När det började bli bebyggelse längre upp, byggdes stigen ut till gata. På ett möte undrade de styrande, vad man skulle ha för namn på denna gata. Jag kom att tänka på Johan-nes, som alltid hade förknippats med denna väg. Det fick bli Johannes väg, varför gubben har kommit med i his-torien åtminstone fram tills nu.

slaKteriet.

Det var bra, att slakteriet fanns, så att veddigeborna kunde få lite extra ransoner under kriget. Mindre bra var, att en del avfall hamnade utan-för slakteriet. Det var värst på som-maren. Slakteriet drog till sig råttor,

som sedan spred sig ut över hela sam-hället. Slakteriet var nog inte ensam bov. Här fanns grisar i uthusen lite varstans på den tiden. Jag tror, att jag för länge sedan

skrev om, hur jag och Holger Andersson satt på vårt dasstak och försökte skjuta råttorna.

Det blev inte så mycket om Gänget i grus-gropen denna gång. Kanske kan det bli lite mer i nästa nummer. Vi hade ju börjat få lite förstånd. Det var inte roligt längre att springa och knacka på dörrar. Vi köpte nu Rekord Magasinet och läste om Gunder Hägg och Arne Andersson. Vi skulle också bli idrotts-män. Mer om detta kommer i nästa nummer.bO emaNuelssON

34 viska! 2011-1

en gång i tiden pryde han omslaget på viska! magasinet, tillsammans med

andra av byns rock-pojkar. anledningen var förstås musik. några kanske minns vår satsning på ung musik i veddige som vi stolt kallade: weddstock.marcus wesslén är idag basist i bandet "dead by april". för er som inte känner till bandet vill jag

ge en ledtråd: de spelade ledmotivet till robinson 2009 med låten loosing you.den 2-4 mars bjöd marcus med sitt band till veddige på en tillfällig kultursatsning, ett samarbete mellan vidhögeskolan, veddige fritidsgård, veddige bibliotek och musik i halland. de gjorde två spelningar under dagen för arbetslag 4,5,6. bandet spelar melodiös hårdrock

marcus WessléN idag…

marcus WessléN

på viska! omslaget 2002. (tredje från vänster.)

dead by april i veddige

text & bilder: katrin olah-lindholm

dead by april i VeddiGe

35viska! 2011-1

med en sångare som growlar ("growl" är en mycket speciell sångteknik som även kallas strupsång). det var en jättebra spelning, med pausar för att eleverna kunde ställa frågor till gruppen. frågorna haglade, såsom; hur lyckas man att bli känd? var har ni gjort era tatueringar? hur var

det att sjunga med lena philipsson under pausen på melodifestivalen? hur mycket måste man öva för att bli bra och lyckas i musikbranchen? marcus fick även frågan,; när du gick här på vidhöge, var du duktig i skolan? han fick också träffa sin gamla klassföreståndare som såg aningen generad ut…dagen slutade med att hela bandet signerade idolkort till eleverna. det var en mycket sympatisk gäng killar.KatriN OlaH-liNdHOlm

dead by april i VeddiGe

marcus WessléN på en signerad idolkort. (fjärde från vänster.)

36 viska! 2011-1

www.ivt.se

www.varmebaronen.se

www.aquaexpert.se

Kontakta Rör� x: Karl-Erik 070-37 307 57, ke@ror� x.se | Anders Eriksson 0708-843 111 | www.ror� x.se

UtnyttjaROT-avdraget

ENERGI- & VATTENDAG

NI SOM MISSADE VISNINGEN RING 0340-307 57

VISNING: Onsdag16 mars kl 13-18. Viskastigen 30,

mittemot Hemköp

Nyckelkund Nyckelkund UngNyckelkund StudentNyckelkund MerPremium

Läs mer på www.varbergssparbank.se/kunderbjudande eller välkommen in till oss på kontoret.

Veddige tel 66 60 40 www.varbergssparbank.se

37viska! 2011-1

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mel-lan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol. Så här kommer du att möta oss fr o m nu. Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

Vår kunskap = Din trygghet.Det tjänar du på!

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA

TRIVSEL OMTANKEOCH PERSONLIG SERVICE

ÄR VÅRT MOTTOnär det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

Specialtransportertel. 0340-306 10fax. 0340-304 84

ww

w.v

eddig

e-a

keri

.se

38 viska! 2011-1

tel: 0340-306 57

Adress:Varbergsortens ElkraftSyllingevägen 17432 67 VEDDIGE

Telefonnummer: Växel: 0340-64 64 00Fax: 0340-306 78Kundtjänst: 0340-64 64 06

Felanmälan:0340-64 64 05E-mail: kundtjanst@vbgelkraft.se

F I R S T C L A S S P A C K A G I N G

www.esonpac.se 0340-869 00

Annonsera i ViSKA!Här gör

dina pengar nytta.

VÅRA ÖPPETTIDER:MÅNDAG TILL FREDAG ………… 9-20LÖRDAG ………………………… 9-18SÖNDAG ………………………… 11-18

VI HAR EGNA SALLADER, FESTPLANKOR, SMÖRGÅSTÅRTOR OCH LANDGÅNGAR.

V Ä L K O M N A !

Viskastigen 57, Veddige, tel: 0340-63 99 50. www.veddigebilotraktor.se

Priserna gäller t o m 31/7 2010 eller så långt lagret räcker. Reservation mot tryckfel, slutförsäljning eller någon annan form av force majoure.

Vårvisning idag och imorgon!Den 19-20 mars visar vi årets nyheter på

bilar, traktorer, ATV-maskiner, verkstads- och reservdelserbjudanden. Butiken har öppet med många fi na erbjudanden för lantbruk och bilar.

Hämta nya BDS katalogen med nyheter.

Ny lokal!Vi övertar åkerifastigheten bredvid vår

visningshall fr o m den 1 mars. Där kommer vi att visa lantbruksmaskiner under

visningsdagarna. Vi bjuder på kaffe. Öppet mellan 10-15. Välkomna!

Vårvisning

Priserna gäller from måndag 2011-03-21 tom söndag 2011-03-27Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Veddige

Från Butiksbageriet:

Kassler

3995/kg

Köttcentralen

Kotlett benfri

2995/kg

NybergsGourmetmörad

Bryggkaffe

1995/st

500g | Hemköp | Jfr-pris 39,90/kg

Grillad kyckling

3995/st

1,1 kg ogrillad vikt

4 st Wienerbröd

20;

Kassler med citrus och saff ranspastasalladDet här behöver du till 4 portioner: 400 g Hemköp Nyttiga kassler300 g Hemköps fullkornspasta200 g sockerärtor200 g Hemköps broccolibuketter1 brk ca. 200 g majskorn2 gul paprika15-20 gröna oliver1 liten blodgrape1 apelsin

Dressing:1 msk rivet apelsinskal1 kuvert saffran 0,5g1 pressad vitlöksklyfta2 tsk torkad rosmarin1 tsk krossad hel anis2 msk äppelcidervinäger1 msk olivolja + 1 msk vatten1 msk pressad apelsinsaftfärsk basilika

Så här gör du:Koka pastan enligt anvisning. Lägg i sockerärtorna och broccolibuketterna och låt koka med de sista minuterna. Häll av i durkslag och spola igenom med kallt vatten och låt rinna av. Skölj, dela och strimla paprikorna. Låt majsen rinna av. Blanda ihop dressingen och häll den över den varma pastan, sockerärtorna och broccolin. Blanda också ned majsen, paprikan och oliverna. Låt stå och dra en stund.Skala grape och apelsin med en vass kniv och skär ut hinnfria klyftor. Strax före servering blandas frukten ned. Ta av ev nät på kasslern och skär den i tunna skivor som sedan strimlas. Lägg upp salladen på ett stort fat och lägg kasslerstrimlorna ovanpå eller blanda ned dem i salladen. Garnera med vackra basilikablad.Ät gärna en skiva fullkornsbröd av Hemköp Nyttiga med lättmargarin till maten. Måltidsdryck kan vara vatten, lättmjölk eller lättöl. Komplettera med en frukt, till exempel apelsin.

Provensalska fläskkotle� er med rösti & tomatsalladDet här behöver du till 4 portioner: 700 g Scan kotlett, benfri och skivad alt. marinerad 1 påse (à 75 g) Santa Maria marinade provençale 1 påse (750 g) Felix klassiska rösti 3 dl Kelda sås smooth mushroom

1 dl persilja, hackad 6 tomater 1 rödlök, fi nhackad 6 blad basilika, färsk riven 3 msk olivolja 2 msk balsamicovinägerfl ingsalt, svartpeppar, nymald från kvarnen

Så här gör du:Marinera fl äskkotletterna i påse ca 1 tim. Tillaga röstin i ugn enligt instruktionerna på paketet. Värm champinjonsåsen, rör ner persilja. Klyfta tomaterna, blanda med lök, basilika, olja och vinäger. Smaka av med salt och peppar.Dryckestips: Falcon Bayerskt 3,5% eller Ramlösa Kaktus.

Fler ny� iga matidéer hi� ar du på www.hemköp.se

Pssst! Har du smakat på vår butiksbakade surdegsbröd?