ViSKA! 2009-2

Brylcreem&cromplus: viska!+kyrkfönstret=sant • dom gamla ska också ha lite roligt • bosses historiska hörna • ute på vvifft • rapport från östra derome • en biodlares agenda • karlsson ska satsa på kunden • gänget i grusgropen#28 • brylcreem&crom • the cowboy mm.

2009 juni

ÅRGÅnG 10

38

sidan 2 | ViSKA! 2009-2

Mopedrally den 2 augustiRastplats RV41 jämna torsdagar

hälsningar: Veddigevisionen



Veddige

KUNDKORTSPRIS

Findus Laxfi léMax 2 st/hushåll.

Jämförpris: 99,80/kg 49j/st

KUNDKORTSPRIS

2st GB Gräddglass0,5 liter/st. Jämförpris: 15:-/L 15a/2st

KUNDKORTSPRIS

2st Gevalia Kaffe400-500g. Jämförpris: 45:-/kg

Max 1 köp/hushåll 45a/2st

2st Chips 300gOLW. Jämförpris: 58,33/kg 35a/2st

Lax 200gGravad/rökt.


Tårtbotten 340gEldorado.


Vispgrädde 0,5LArla. Jämförpris: 29,80/L 14j/st

Fläskfi léTyskland 69j/kg

2st Cider 1,5LStockmos.

Jämförpris: 8,33/L 25a/2st

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Priserna gäller from måndag 2009-06-15 tom söndag 2009-06-21VÅRA ÖPPETTIDER MIDSOMMARVECKAN: MÅNDAG-TORSDAG: 9–20, MIDSOMMARAFTON: 8–15, MIDSOMMARDAGEN: 9–18, SÖNDAG: 9–18

Midsommar! Besök vår frukt o grönt marknad på torsdag-fredag. Där hi� ar du allt frukt och

grönsaker som hör Midsommar till! En riktig glad sommar önskar vi alla våra kunder!

ViSKA! 2009-2 | sidan 3ViSKA! 2009-2 | sidan 5

DOM GAMLA SKA OCKSÅ HA LITE ROLIGT

TEXT&BILD: INGER EKLÖV

” Dom gamla ska också ha lite roligt”. Så säger Ann-Marie Börjesson, Gunnel Olofsson, Lillwi Karlsson, Ingrid Nordin och Birgitta Nicklasson. Dom jobbar i var sin grupp på Videbo och har ansvar för fritidsverksamheten i huset. Varje gång dom ordnar någon underhållning eller aktivitet får dom ett bidrag på 150:- från Vuxenskolan.

DOM GAMLASKA OCKSÅ HA LITE ROLIGT

I början av april började dom planera för en allsångskväll som skulle vara i Videbos trädgård den 27 maj. Inbjudna var alla boende på Videbo med anhöriga och vänner samt personalen.

Ett antal duktiga lokala artister � ck för-frågan om att medverka. ”Alla svarade ja direkt” säger Ann-Marie glatt.

När dagen var inne sken solen visserligen men det blåste hårt och på radion varnades för regn, så evenemanget � yttades till församlingshemmet. Gunnel som har ett för� utet som kyrkvaktmästare räknade och � ck det till 88 personer så det var ordentligt tryck ska ni veta. ”Goa Gubbar” spelade och ledde oss i allsång och emellanåt framträdde dom andra artisterna. 12-åriga Alice Johansson och Klara Wal-lington sjöng ”Nu grönskar det i dalens famn” så man höll andan och när Iréne Jar-lebris sjöng sånger av Ted Gärdestad och Evert Taube satt jag som vanligt med tårar i ögonen och en klump i halsen. Hon sjunger så underbart vackert den tjejen. Bröderna Rikard och Andreas Gustafsson från Sällstorp spelade 3 melodier på trumpet, bland annat

”Brudmarsch från Delsbo”. Väldigt bra. Lotta Bornö sjöng ”Idas sommarvisa” som man blir lika glad av varje gång man hör den. Rigmor och Virginia Pihlblad framförde Helen Sjö-holms ”Vår sista dans”

och Ronny Pihlblad, kompad av Roland på gitarr, sjöng en Elvis-låt så mjukt och � nt. Alla ställde upp gratis. Det enda arvodet var varsin vacker rosenbukett. Det var vuxensko-

lans pengar som gick till det! Och så bjöds dom på smörgåsar och ka� e och ljuvlig marängtårta som Ann-Marie bakat.

Det blev en rolig och lyckad kväll som borde upprepas varje år. Ja, så uppiggande var det så att någon till och med glömde kvar sin rollator.

I korgen låg en karta över Veddige, så det kanske var någon

utsocknes. Där ser man vad sång och musik kan göra med oss.

Beundransvärda, säjer jag om dessa 5 fri-tidsansvariga. Vilket enormt jobb dom lagt ner på detta evenemang. Allt har nämligen inte ordnats på arbetstid. Egen fritid har också satsats. Bra gjort!

INGER EKLÖV

INGRID NORDIN, Lillvi Karlssson, Brigitta Niklasson, Gunnel Olofsson Annmari Börjesson

ViSKA! innEHÅLL:TACK TiLL:ViSKA!+KyRKfönSTRET=SAnT 3

dom GAmLA SKA oCKSÅ HA LiTE

RoLiGT 5

boSSES HiSToRiSKA HöRnA 7

uTE pÅ VViffT 10

RAppoRT fRÅn öSTRA dERomE 11

En biodLARES AGEndA 12

KARLSSon SKA SATSA pÅ KundEn 17

GänGET i GRuSGRopEn #28 18

bRyLCREEm&CRom 22

THE Cowboy 28

andreassons åkeri ab

derome piZZeria

eklöws supermarket

elektro emanuel

eson pac ab

Hemköp VeddiGe

HJ rör ab

J-o byGG bomilJö ab

pebe produkter ab

stränGbetonG

triVas VarberG

VarberGs bostad

VarberGs sparbank

VarberGsortens elkraft ek.för.

VeddiGe bemanninG ab

VeddiGe buss ab

VeddiGe åkeri ab

Viskadalens försäkrinGsbolaG

Viska! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

ansVariG utGiVare: Sandor Olah.

distribution: VeddigeVisionen.

redaktion: Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09Bo Emanuelsson 0340-302 55, [email protected] Örnerkrans 0340-307 02, [email protected] Olsson 0340-309 74, [email protected] Enberg 0340-381 44, [email protected] Olah 0703-742 255, [email protected]

adress:ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddigetel: 0703-742 255, e-post: [email protected]

internet: veddige.nu.

omslaG: En Ford Thunderbird 1963. Foto: Sandor Olah

tryck: Geson, upplaga: 4000 ex. papper: Svanenmärkt.

nästa nummer: 11 september 2009manusstopp 1 september 2009.

donation: bG 5113-7859betalninGsmottaGare: VeddigeVisionen

prenumeration: 150:-/år

ViSKA!+K yrKfönStret=SAnt

Joakim selin kh

ViSKA! + Kyrkfönstret = SantFrån hösten kommer Kyrkfönstret ingå som en självständig del på fyra sidor i VISKA!

Veddige församling har tackat ja till Veddigevisionens erbjudande att vara en del av tidningen. Församlingen tycker att detta känns både spännande, roligt och utmanande. Veddige kyrkoråd har beslutat att prova denna utgivningsform under fyra nummer och faller det väl ut, så finns en önskan om att permanenta lösningen i tidningen.

Här ser församlingen det som naturligt att ingå i samhällets ”egen” tidning. Kyrkan kommer också i fortsättningen ansvara för ”Kyrkfönstrets” egna fyra sidor.

Med hopp om ett gott samarbete!Joakim selin kH





Brylcreem&cromplus: viska!+kyrkfönstret=sant • dom gamla

ska också ha lite roligt • bosses historiska

hörna • ute på vvifft • rapport från östra

derome • en biodlares agenda • karlsson ska

satsa på kunden • gänget i grusgropen#28 •

brylcreem&crom • the cowboy mm.

2009 juni

ÅRGÅnG 10

38

Församlingsblad för Veddige församling

Nr 2 Sommaren 2009

KYRKFÖNSTRET

den nya tidningen blir en perfekt kombinerad informationsmagasin för Veddige med omnejd.


dom GAmLASKA oCKSÅ HA LiTE RoLiGT

ViSKA! 2009-2 | sidan 5

dom gAmlA SKA ocKSå hA lite roligt

text&bild: inger eklöv

” dom gamla ska också ha lite roligt”. så säger ann-marie börjesson, gunnel olofsson, lillwi karlsson, ingrid nordin och birgitta nicklasson. dom jobbar i var sin grupp på videbo och har ansvar för fritidsverksamheten i huset. varje gång dom ordnar någon underhållning eller aktivitet får dom ett bidrag på 150:- från vuxenskolan.

dom GAmLASKA oCKSÅ HA LiTE RoLiGT

I början av april började dom planera för en allsångskväll som skulle vara i Videbos trädgård den 27 maj. Inbjudna var alla boende på Videbo med anhöriga och vänner samt personalen.

Ett antal duktiga lokala artister fick för-frågan om att medverka. ”Alla svarade ja direkt” säger Ann-Marie glatt.

När dagen var inne sken solen visserligen men det blåste hårt och på radion varnades för regn, så evenemanget flyttades till församlingshemmet. Gunnel som har ett förflutet som kyrkvaktmästare räknade och fick det till 88 personer så det var ordentligt tryck ska ni veta. ”Goa Gubbar” spelade och ledde oss i allsång och emellanåt framträdde dom andra artisterna. 12-åriga Alice Johansson och Klara Wal-lington sjöng ”Nu grönskar det i dalens famn” så man höll andan och när Iréne Jar-lebris sjöng sånger av Ted Gärdestad och Evert Taube satt jag som vanligt med tårar i ögonen och en klump i halsen. Hon sjunger så underbart vackert den tjejen. Bröderna Rikard och Andreas Gustafsson från Sällstorp spelade 3 melodier på trumpet, bland annat

”Brudmarsch från Delsbo”. Väldigt bra. Lotta Bornö sjöng ”Idas sommarvisa” som man blir lika glad av varje gång man hör den. Rigmor och Virginia Pihlblad framförde Helen Sjö-holms ”Vår sista dans”

och Ronny Pihlblad, kompad av Roland på gitarr, sjöng en Elvis-låt så mjukt och fint. Alla ställde upp gratis. Det enda arvodet var varsin vacker rosenbukett. Det var vuxensko-

lans pengar som gick till det! Och så bjöds dom på smörgåsar och kaffe och ljuvlig marängtårta som Ann-Marie bakat.

Det blev en rolig och lyckad kväll som borde upprepas varje år. Ja, så uppiggande var det så att någon till och med glömde kvar sin rollator.

I korgen låg en karta över Veddige, så det kanske var någon

utsocknes. Där ser man vad sång och musik kan göra med oss.

Beundransvärda, säjer jag om dessa 5 fri-tidsansvariga. Vilket enormt jobb dom lagt ner på detta evenemang. Allt har nämligen inte ordnats på arbetstid. Egen fritid har också satsats. Bra gjort!

inGer eklöV

inGrid nordin, lillvi karlssson, brigitta niklasson, gunnel olofsson annmari börjesson


mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. det är alltså inget vetenskapligt dokument.Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

Bosseshistoriska hörna

karl X GustaVs beGraVninG. I förra numret av ViSKA beskrev jag det

mödosamma begravningståget med kungens lik från Göteborg till Stockholm. Det tog mycket lång tid, innan förberedelserna för begravningen var klara.

Den 4 november 1660 kunde begrav-ningen äntligen äga rum. Det var en dag med mörka moln och häftigt skyfall. Det blev en av de största och mest påkostade statsbegrav-ningarna i Sveriges historia.

Över fem tusen salvor avlossades i salut från kanonerna i det höga tornet på Stock-holms slott och från örlogsfartygen nere på Strömmen. I processionen från slottet till Riddarholmskyrkan gick flera tusen männis-kor. Där gick den djupt beslöjade änkedrott-ningen Hedvig Eleonora och den till allmän-hetens förvåning totalt obeslöjade före detta drottningen Kristina. Där gick också Karl X Gustavs oäkta trettonårige son, greve Gustaf Carlsson. Karl X Gustavs bror, hertig Adolf Johan, hade av förmyndarregeringen fått till-stånd att vistas en vecka i Stockholm för att kunna bevista begravningen. Där gick också riksråden. I tåget bars fanor och landskaps-flaggor från hela riket.

Ceremonierna i slottskyrkan blev så utdragna, att mörkret hann falla, innan tåget kom igång. Man tvingades använda facklor. I kistan hade man lagt ner specialgjorda riksre-galier av rent guld. Dessa finns idag i Livrust-kammaren på Stockholms slott.

Begravningsceremonin måste ha varit påfrestande för alla, i synnerhet för den nyss fem år fyllda Karl XI. Likpredikan pågick i sex timmar. Den hölls av prästeståndets talman Samuel Enander, biskop i Linköping.

Dagen efter blev riksdagsmännen bjudna

på fest på slottet. Allmänheten bjöds på hel-stekt oxe och vin på Stortorget i Gamla stan.

Hovet gick nu in i en två år lång hovsorg. Under den tiden fick inga teaterstycken eller konserter hållas. Man fick inte ordna fester eller muntrationer av något slag.

Drottning Kristina hade råkat i fullt krig med prästerskapet på grund av sina katol-ska mässor. I maj 1661 lämnade hon landet, kokande av vrede. Hon skulle komma att åter-vända till Sverige en gång till.

karl Xi:s barndom. Stockholm är en stad i förändring. Här

citerar jag direkt ur Herman Lindqvists His-torien om Sverige.

Karl XI växte upp i en barnkammare under änkedrottningens våning på sydöstra sidan av Stockholm slott. Från sina föns-ter hade han en spännande utsikt. Nästan all trafik från Gamla stan till Norrmalm passerade slottet. Kärror och tunga vagnar skramlade fram över kullerstenarna. Där kom köpmän, hantverkare och bondfolk. Där sprang pigor och betjänter. Fiskare från Norr-ström och arbetare från de många nybyggena, som pågick runt om och på själva slottet, kom dragande på sina handkärror och inne på borggården kunde kungen se och själv vara med, då det kungliga livgardet exercerade. Detta garde hade funnits i någon form ända sedan Gustav Vasas dagar och finns fortfa-rande kvar under namnet Svea Livgarde. Från början var dess uppgift enbart att skydda den kungliga familjen.

Det var med gardesofficerarna som den mycket unge Karl XI lärde sig den första exer-cisen, kommenderad av en finländsk officer, kapten Krister Carpelan.

Kanske kungen uppe i sitt fönster såg

budet från Ignatie gränd kommande spring-ande med Ordinari Post Tijdender, Sveriges och en av världens första nyhetstidningar, utgiven av Postverket, tryckt i gubben Igna-tius Meurers gamla tryckeri.

På slottet fanns alla rikets ämbetsverk. Rakt under barnkammaren låg regeringens kansli, kammarkollegium och riksarkivet. I trapporna kunde kungen möta landets högre ämbetsmän men också magra studenter, för-supna poeter och utfattiga kopister, som slet kvällar och nätter för att göra handskrivna kopior av handlingar och dokument. De satt i mörka salar, upplysta bara av osande talgljus. I andra delar av slottet låg kungliga biblioteket, kommerskollegium, hovrätten och krigshov-rätten.

Från sina fönster kunde Karl XI se ut över hela det sjudande Stockholm, staden som på några årtionden fyrdubblat sitt invånarantal till kring 40 000 och nu snabbt svällde ut över de gamla gränserna upp mot malmarna, där stadens herrar ganska hänsynslöst vräkte undan tredskande stadsbor för att få den nya stadsplanen klar. De, som hade trähus vid den nya paradgatan Regeringsgatan (uppkallad efter förmyndarregeringen) tvingades bygga stenhus. Vägrade de, fick de utan prut lämna gård och grund. (Slut på citatet).

Från slottet kunde kungen också se far-tygen nere vid Skeppsbron. Dessa kom med exotiska varor, exempelvis vin och en tills nu ganska okänd vara, tobak. All utrikeshandel till och från hamnarna i Norrland och Fin-land måste gå över huvudstaden.

slottet tre kronor.Slottet Tre Kronor var en imponerande

samling av flera muromgärdade byggnader och tillbyggnader, de äldsta från medeltiden. Där fanns tre borggårdar. Mitt på den inner-sta reste sig det omkring fyrtio meter höga tornet Tre Kronor med den förgyllda riks-symbolen överst.

Det fanns gott om landstrykare i Stock-holm. Varje vuxen man, som inte kunde för-sörja sig, tvingades att bli båtsman i örlogs-flottan eller knekt i armén. Under ett enda år skickades nära två hundra sådana landstry-


b o S S e S h i S t o r i S K A h ö r n A

bo emanuelsson | bilder: wikipedia

kare och lösdrivare från Stockholms gator till kungliga flottan.

Kvinnor, som inte försörjde sig på ett anständigt sätt, skulle böta. Till slut blev de fattiga och bostadslösa så många att reger-ingen lät bygga ett rasphus för manliga och ett spinnhus för kvinnliga lösdrivare. I rasphuset hamnade även föräldralösa barn, som sattes att arbeta i färgfabriken.

Namnet spinnhuset kom av att de infång-ade kvinnorna tvingades sitta och spinna lin. Två gånger i veckan fick de gå ut och sopa bort all orenlighet på gatorna.

karl Xi:s studier. Strax innan Karl X Gustav avled, hade

han bestämt, vem som skulle ha ansvaret för sonens studier. Den utsedde var Uppsa-laprofessorn Edmund Figrelius, som hade varit handsekreterare hos kungen. Figrelius hade smickrat kungen med en pompös dikt på latin, som handlade om kungens ärofyllda tåg över Stora Bält. Strax efter kungens död adlades Figrelius och fick nu bära namnet Gri-penhielm.

Det var stormakten Sveriges kung, som nu skulle utbildas. Professor Gripenhielm lade nu fram det mest ambitiösa skolprogram, som någon svensk prins någonsin försökt ta itu med.

Karls studier skulle både ge kunskap och moralisk dygd. Man började med kristendo-men. Sedan måste en ung furste kunna tala, läsa och skriva latin. Detta språk kunde han lära sig genom att studera de romerska klas-sikerna.

I det svenska riket talades tre språk. Det var förutom svenska även tyska och finska. Dessa måste han behärska. Franska var nöd-vändigt att kunna, då Frankrike var en stor-makt på frammarsch. Dessutom var det bra att förstå italienska, spanska och engelska.

Historia, statsrätt och geografi var andra viktiga ämnen liksom astronomi, arkitektur, krigskonst, medicin, måleri och skulptur, menade den gode professorn Gripenhielm.

Hade man lyckats genomföra denna stu-dieplan, hade Karl XI blivit en av våra bäst utbildade kungar och sannolikt en av de lär-daste i hela samtida aristokratin.

stora förVäntninGar. Mänga hade stora förväntningar på den

stackars späde och sjuklige gossen. Änke-drottningen Hedvig Eleonora drev fram en glorifiering med hjälp av hovmålare, såsom den tyske invandraren David Klöcker, adlad Ehrenstrahl. Denne hade börjat som skrivare i det svenska kansliet under trettioåriga krigets fredsförhandlingar.

Ehrenstrahl målade gossen Karl XI, stå-ende mellan morrande lejon, klädd i romersk

riddarHolmskyrkan, där karl x gustav begravdes, uppfördes i slutet av 1200-talet som klosterkyrka för franciskanermunkarna. klosterbyggnaderna, som revs på 1600-talet, låg söder om kyrkan. kyrkan har byggts om flera gånger. det var Johan iii, som försåg kyrkan med ett torn. kyrkan omges av en krans av gravkor.

dräkt. På andra målningar kom föremål och kläder ur den svenska historien.

Drottningholms slott förstördes i en brand 1662. Hedvig Eleonora, en invandrad tyska, lät då invandraren från Stralsund i Svenska Pommern, Nicodemus Tessin bygga upp detta slott. Tessins son fullbordade faderns verk. Salarna i slottet pryddes med magnifika målningar ur den ärofyllda svenska historien.

Släkten Tessin hade ättlingar även i Ved-dige. Simon Rosenhand, som en tid var ägare till Björkholms säteri och kom från Svenska Pommern, hade en mor, som hette Catharina Tessin.

enVäldet. Det var naturligt, att en ung prins, som

växte upp omgiven av bilder på härskare, som vuxen tog det för självklart, att han fått rätten att härska direkt av Gud. Rätten låg i arvet på både mödernet och fädernet, och allt detta var dokumenterat på väggar och i tak i de flesta av hans slott.

Inspirationen kom från utlandet. Härs-karna i flera länder gjorde sig vid den här tiden enväldiga, kungar av Guds nåde. Ludvig XIV i Frankrike gick före som ett gott exempel. Han hade proklamerat enväldet redan 1661. Redan år 1660 hade den danske kungen Fred-rik III gjort sig enväldig och avskaffat valriket.

Ludvig XIV i Versailles framställdes som Solen. Karl XI kom att få epitetet Nordstjär-nan. Frankrike och Sverige var nu Europas

stormakter. En sol går ner, men Nordstjärnan sitter där dag och natt.

Sex år gammal fick Karl XI ge sin första audiens för en fransk ambassadör. Otaliga skålar utbringades. Mellan varje skål sköts svensk lösen. Den lille kungen skålade nog i saft. Den franske ambassadören tvingades tömma så många skålar, att han till slut måste bäras upp på sitt rum.

Än värre blev det några månader senare. En rysk fredsdelegation på 120 personer inhystes på värdshuset Tre Kronor, som låg vid Järntorget. Den unge kungen tog emot ryssarna på sin tron i rikssalen, där han över-hopades med gåvor från tsaren. Det var allt från sablar, leopardhudar, turkiska slädtäcken till ryska vapen. Ryssarna fick i nåder kyssa gossekungens och hans moders högerhand. Efter detta utbröt ett våldsamt skålande.

underVisninGen bleV ett totalt fiasko.

Kungen hade nu fyllt sju år. Det var tid att ta itu med hans studier efter Gripenhielms ambitiösa plan. Rådsherren Krister Horn utsågs till guvernör med ansvar att övervaka kungens studier och uppfostran.

Det var ett dåligt val av övervakare. Horn var visserligen generalmajor och bland annat generalguvernör över Ingermanland, men han trivdes bäst i det beryktade stockholmska rumlarsällskapet Les goinfres. Frossarna, helt inriktat på kvinnor och vin.

Horn flyttade visserligen in på slottet,


men han visade ett svalt intresse för sin nya uppgift. Det blev i praktiken änkedrott-ningen, Hedvig Eleonora, som skötte kung-ens uppfostran. Hon hade inga större intel-lektuella intressen. Några speciallärare hjälpte kungen med språkundervisningen.

Undervisningen blev ett totalt fiasko. Snart visade det sig, att Karl XI hade grava läs- och skrivsvårigheter. Han var ordblind. Idag talar man om dyslexi. Eftersom kunskapen om ordblindhet var låg på den här tiden, blev det förstås ett rabalder, när kungens klena stu-dieresultat kom till hovets kännedom. Vems var felet? Det blev allvarliga beskyllningar. Inblandade partner var änkedrottningen,

regeringen, Gripenhielm och Horn. Alla skyllde på alla.

en oroliG moder. Hedvig Eleonora var rädd om sin son,

som var klen till hälsan. Vid den här tiden avled många barn även i högreståndsfamil-jer. Drottningen gav order om, att den lille gossen inte skulle sitta och hänga över böcker dagarna i ända. Det var bättre, att han fick följa med de yngre officerarna på jakt och idrottsliga övningar.

Så fick det bli. I skog och mark trivdes den unge kungen med sina militära vänner. Karl XI tog med sig skogens djur hem. På borggår-den hade han burar med kaniner, duvor och

rävar. När borggården stängdes av för genom-gående trafik, fick kungen plats med stora burar för hjortar och råbockar. Där fanns till och med äkta markattor från tropikerna. I slottsträdgården fanns hus för infångade djur, lodjur och björnar. Där hade kungen också en egen skjutbana. Stockholms slott hade för-vandlats till en privat zoo.

kunGen testas. Då Karl XI var nio år gammal, blev han

testad av två herrar ur rådet. Resultatet proto-kollfördes. Av detta kan man förstå, att kungen hade mycket svårt för att läsa. När han skulle skriva, kastade han om bokstäverna. Biblisk

1. slottet tre kronor, som det såg ut 1661, då karl xi installerades som kung. nästan varje svensk regent sedan birger Jarls dagar, hade byggt till eller försökt försköna detta slott. 2. änkedrottninGen HedViG eleonora var den, som i praktiken fick ta hand om karl xi:s uppfostran. 3. karl Xi ännu inte fyllda sex år. han framställdes i tidens anda i romersk dräkt omgiven av morrande lejon. ehrenstrahl, grippsholm.

Stort pådrag på Derome-skolan!

barnen fick se på en riktig pistolkula, titta på en ambulans och mycket mer.


drottninGHolms slott förstördes av brand 1662. nicodemus tessin den äldre ritade det nya slottet. hans son avslutade arbetet.

historia klarade han bra. Läsning av det döda språket latin gick riktigt dåligt.

Hela livet igenom hade kungen svårt att läsa och skriva. Det kan man se i hans alma-nacksanteckningar. Där kunde man läsa: ”Wotoriadhe om RijckzScamestare-ämbetet”, vilket skulle föreställa ”Voterade om Riks-skattmästarämbetet”. Det var dock inget fel på kungens fattningsförmåga, vilket han skulle ge prov på, så fort han blev myndig.

När kungen blev tolv år, fick han en egen våning i slottets västra länga. Där fanns bland annat ett litet kapell. Kungen var djupt reli-giös och bad knästående varje dag. När han var fjorton år, hade han läst bibeln på svenska och tyska två gånger.

Mest energi lade Karl XI på jakt samt exercis- och militärövningar. När kungen var femton år gammal fick han genomgå ett nytt test. Det visade sig, att han nu läste raskare än tidigare. Hans bibelkunskaper var impone-rande. Han kände till lite om Romarriket och Bysans delning. När det gällde svenska geo-grafi, kände han till de förnämsta landskapen. De kunskaperna kom han snart att förbättra. Ingen svenska kung har rest så intensivt i Sve-rige som Karl XI.

Jakten var fortfarande det mest intres-santa. Han var med om en jakt i Östergöt-land, som var rena massakern i den svenska naturen. Jakten blev också kungens flykt från det stela hovlivet.

landets styrelse.

Vem styrde Sverige under kungens upp-

växtår? Om det får jag berätta i nästa tid-

ning. Många anser, att det var förmyndarre-

geringen, som medvetet bromsade kungens

utbildning. En osäker och okunnig kung

skulle bli beroende av sina rådgivare. Om

detta var en genomtänkt plan för landets

maktlystna politiker, så skulle de komma att

få ångra sig bittert.

Hur det gick, får Ni läsa om i nästa

nummer av ViSKA. bo emanuelsson

Alla som körde förbi deromeskolan den 9 april kanske förundrades över vad som hade hänt… på skolgården stod en ambulans, inte mindre än två polisbilar och på parkeringen en stor stegbil från räddningstjänsten.

Vad nu?Svaret är ”egentligen ingenting” mer än

att den engagerade Hem och Skolaföreningen agerat. Under hösten fick eleverna på skolan komma med önskemål på något som Hem och Skola skulle ordna åt dem. På listorna fanns alltifrån besök av fotbollsproffs, artister, resor till Borås Djurpark och andra exotiska platser. Styrelsen slog sina kloka huvuden samman och började spåna och leta. Men de flesta artister och fotbollsproffs var antingen upptagna eller för dyra, cirkusartisten fick diskbråck och ett tag såg det ut att inte bli något alls.

Men skam den som ger sig, på listan stod även polis och brandkår, så varför inte slå på stort med alla tänkbara utryckningsfordon på samma gång? Sagt och gjort, polis, ambulans och räddningskår ´kontaktades och efter lite pusslanden med scheman, lite god vilja och tumme med vädret så stod de där och glänste i solen på självaste skärtorsdagen!

Barnen kom förväntansfulla ut klassvis och fördelade sig på bilarna.

Kjell från räddningstjänsten i Veddige visade och berättade om sig själv och stegbi-len. Barnen fick provsitta och lyssna på sire-nen. Kjell förklarade att det är viktigt att man är försiktig med eld. Aldrig glömma levande ljus inne och inte lunta ute. Elden tar sig snab-bare än man kan tro. Det är också viktigt att larma och ta sig ut om det skulle börja brinna. Inte gå och gömma sig!

Jonas jobbar på ambulansen i Varberg och visade upp en av ambulanserna därifrån. Barnen fick inte bara provsitta, de fick testa att åka ut och in på båren också! Jonas visade halskragar som man får på sig om man skadat nacken. Ifall man t.ex. trillat av en häst eller kört omkull med crossen. Kragen känns lite obehaglig och sprutor kan vara läskiga, men Jonas förklarade att ambulanspersonalen

aldrig gör något för att vara elaka! Allt det som de gör, gör de för att man ska må bättre sedan!

Sedan var det poliserna. Hanna och Daniel visade sina pistoler, skyddsvästar, batonger och handfängslen! Barnen fick testa västarna och hjälmarna.

Oj så tunga västar poliserna går omkring i varje dag!

När barnen provsuttit och kollat in spik-mattan visste de också att poliser inte är far-liga. De skjuter aldrig på någon för att döda, och de använder bara batongerna om busarna är väldigt bråkiga och inte lyssnar, och de vet var de ska slå för att orsaka så lite skada som möjligt. Alla poliser som har pepparspray att försvara sig med, har också provat att få pep-parspray i ögonen. Det var inte skönt!

”Det känns som om man gnuggat in en chilifrukt i ögat” sa Hanna.

När alla fått se de olika bilarna åkte ambulansen tillbaka till sjukhuset och brand-bilen till brandstationen medan poliserna pas-sade på att äta med barnen i matsalen.

Det var en rolig, spännande och lärorik dag både för barn och vuxna på skolan.

Tack Kjell, Jonas, Hanna och Daniel! Ni var otroligt duktiga allihop! Hoppas ni får komma ut till fler skolor!

marie rydell


vvff, värö-veddige företagareförening var under klämdagarna 22-23 maj ute på en ny vårutflykt. till resan, som i år gick till skåne, hade 26 stycken anmält sig. det var en lagom stor och hanterbar grupp.

UTe PÅVVIFFT.

Jan werdelin på Strängbetong hade ordnat resan i gott samarbete med Ros-Marie på Veddige Buss. Som vanligt flöt

allt friktionsfritt, när Janne håller i rodret. Alla var mycket nöjda med detta arrang-emang. Förutom mycket sevärt, som jag redo-visar i nedanstående bildsvit, var det mycket ”god mad och mad i rättan ti”.

Första målet var Jakriborg, som ligger ute på slätten mellan Lund och Malmö och till-hör Staffanstorp kommun. Det var det mest underliga nybyggnadsområde, vi sett. Två bröder Jan och Krister Berggren bildade ett byggnadsbolag. De fick för sig att bygga upp en hel Hansastad ute på dessa fält. Gatorna är stensatta som på Medeltiden. Allt skall påminna om en gammal medeltidsstad.

Det var helt tyst i staden, då bilar måste parkeras i utkanten. I staden bor bara yngre familjer, som nu var på sitt arbete i Malmö eller Köpenhamn. Ungarna var på dagis eller i skolan. Handlaren hade inga kunder innan på kvällen, då alla kommer hem. Först då vaknar staden till liv. Det kändes nästan som att gå i en gammal stad på Medeltiden, där pesten hade härjat. Men snyggt och rent var det. Dörrar och trappuppgångar med järnräcken var påkostade. Allt var hyreslägenheter. Alla

lägenheter var uthyrda. Ungdomarna väljer detta som ett första alternativ, innan de bygger hus eller köper bostadsrätter. Slut-målet är över 3500 lägenheter. Strängbetong i Veddige hade levererat delar till stommen i dessa byggnader.

bild malmö arena.Vi for sedan till Malmö Arena, som

Janne Werdelin stolt visade upp med hjälp av en guide. Det är en av Strängbetongs större leveranser. Intill byggs det köpcentrum, som kommer att bli Veddigefabrikens hitintills största leverans. 60 % av leveranserna från Veddige går till Skåne.

Arenan var en mäktig skapelse av Percy Nilsson. Förutom ishockeyhall fanns det så mycket runt omkring. I köket kunde man laga mat för 3250 gäster, som alla fick sin mat serverad inom 20 minuter. Även fäktrummen var imponerande med sina stora trummor, som man kunde gå i.

Vi körde sedan till vårt övernattningsställe Snogeholms slott, där vi åt en god middag. Slottet har gamla anor. Det brann vid mitten av 1800-talet, varför det år 1868 nyuppbyggda slottet är ganska modernt.

På väggarna fanns gott om tavlor och

fotografier, alla föreställande någon i släk-ten Kruuse af Verchou, varför man kan mis-stänka, att slottet bebotts av denna adelsätt. Släkten kom tydligen från Mecklenburg. Den förste invandraren fick jobb som page hos drottning Kristina. Han var senare befäl-havare för Karl XII:s rytteri vid Poltava, där hans son stupade.

Vid slottet fick vi uppleva en modern tragedi. Ute på en flotte låg en svan, som tagit livet av sig genom att hålla huvudet under vattnet. Möjligen hade hon dött vid gårdagens svåra åskväder, som klöv ett träd intill slottet.

Sövdeborgs slott har anor från 1100-talet. Fredrik Lange uppförde dagens slott vid Sövdesjön 1597. Slottet försågs med vallgra-var och en vindbrygga. På 1630-talet över-togs slottet av Tage Thott. Sonen Otte Thott byggde om slottet år 1642. År 1656 blev Holger Thott ägare till slottet. När svenskarna fick Skåne 1658 genom freden i Roskilde, svor Holger Thott den svenske kungen tro och lydnad. Andra adelsmän sålde sina slott och for till Danmark.

Under Karl XI:s krig 1674-1679 fick den danmarksvänlige Holger Thott fly till Dan-mark, och slottet beslagtogs av svenskarna, då dessa vunnit slaget vid Lund i december 1676.

1. JakriborG ronny axelsson och bengt hellberg synar fönsterblecken. plåtslagare hellberg hade vissa anmärkningar på dessas utförande. 2. vi körde sedan till snoGeHolms slott. 3. söVdeborGs slott har anor från 1100-talet. 4. slottsfrun stJernswärd berättar om slottet 5. malmö arena

ute på VVifft

text&bild: bo emanuelsson


Rapport från Östra DeromeLäget i regionens sydöstra delar är förhållandevis lugnt. De boende i området umgås

och är trevliga mot varandra som vanligt. Men man känner ändå en viss oro för kommande konflikter.

Utöver gemensamma midsommarfester, grillkvällar vid sjön och gökotta brukar gran-narna i Östra Derome träffas på spontana tillställningar. T.ex för att steka kolbullar över öppen eld. Mycket trevligt och mycket gott. Men att man inför kommande kräftskiva utlyst en tävlig i solrosodling oroar en del. ”Det är som bäddat för sabotage, förtal och möjligen dopning” säger en av de tävlande, som vill vara anonym – med glimten i ögat. Det ska hur som helst bli intressant att se hur detta utvecklar sig.

Det pågår även andra intressanta projekt i området. I en lada timras det ett hus och stockar av al har enligt hörsägen sågats till plankor för att sedermera bli sittbänkar i en trans-portabel bastu…

Vi inväntar för närvarande mer detaljerade uppgifter till nästa rapport från Östra Derome.marie rydell

Thott återfick slottet två år senare, men sålde det till den svenske generalguvernören Rutger von Ascheberg. Troligen är det denne, som har hängt upp oljemålningen, som föreställer kung Karl X Gustav, kungen som erövrade Skåne.

År 1788 köptes slottet av Carl Gustaf Piper, som var överkammarherre hos drottning Sofia Magdalena, Gustaf III:s gemål.

År 1946 blev Carl-Eric Stjernswärd ägare till den stora egendomen. Slottet ligger inte långt från Sjöbo.

Slottsfrun Stjernswärd berättar om Sövdeborgs slott, de vackra och påkostade innertaken och de pampiga oljemålningarna. Jan Werdelin är en uppmärksam lyssnare. Man riktigt kände atmosfären av de gamla adelsfamiljerna, när vi stod där och beun-drade det fina hantverket i dessa salar.

Det finns många problem med att vara ensamstående slottsfru. Hon har fått jaga bort vildsvinen med elstängsel. I dag värms slottet upp med jordvärme. Åkerbruket sköter arrendatorer.

Resan avslutades med besök på Kiviks musteri och ett bilmuseum i Simrishamn.

bo emanuelsson

första målet var Jakriborg

rApport från öStrA derome

text&bild: marie rydell


En biodlares agendasurr i kupan: vår och försommar

när förra numret av viska! kom ut var det fortfarande vinter. på vårvintern i mars händer det inte så mycket utanför kuporna, men där inne hos bina har drottningen kommit i gång med äggläggningen. i vaxkakorna som finns i mitten av yngelrummet och i höstas var fyllda med vinterfoder finns nu ägg och yngel i olika stadier. äggläggningen är fortfarande relativt liten.

e n b i o d l A r e S A g e n d A

bertil magnusson | bild: sandor olah


En biodlares agenda

Bisamhället består av tre olika typer av individer. Där finns arbetsbin, drönare och en drottning. I de sexkantiga vaxkakecel-lerna, lägger drottningen befruktade ägg som kläcks efter tre dygn. De kallas nu för larver eller öppet yngel.

När det har gått ytterligare sex dygn täcks dessa celler med ett poröst vaxlock, bestående av pollen och vax så att larven kan andas. Nu förvandlas de till puppor, täckt yngel. Pup-porna spinner in sig i kokonger och efter tju-goett dygn kryper färdiga bin ut - arbetsbin.

Dessa bin är honor och kan i vissa fall lägga obefruktade ägg, som utvecklas till drö-nare. Arbetsbina sköter om alla sysslor i och utanför samhället. Längre fram, från slutet av april till början på maj kan man se något större celler. Där lägger drottningen obefruk-

bertil maGnusson, foto: sandor olah


tade ägg, som efter hand utvecklas till drö-nare. De är samhällets hanar, vars viktigaste uppgift är att para sig med en ungdrottning och därigenom föra arten vidare. Drönarna hjälper även till med att flytta runt honungen. Drönaren behöver tjugofyra dygn från ägg-läggning för att bli en färdig individ.

Sist men inte minst finns så en drott-ning. I början av maj kan drottningen lägga befruktade ägg i för ändamålet stora speciella celler. De kallas viseceller eller drottningcel-ler. Sexton dygn tar det från ägg tills en ny drottning kryper ut i samhället. Bisamhället förbereder sig för att svärma.

Under april och maj blir det nu i allt snabbare takt fler invånare i kupan och utrymmet hos bina måste göras större. För att ta till vara på den kraft som finns i natu-ren, måste nu biodlaren ordna med mera plats till bina i form av utökat antal ramar. Att utöka yngelrummet med mer ramar har flera fördelar. Drottningen kan fortsätta med sin ägglägg-ning. Det måste också finnas plats för insamlad honung och pollen. Tillräcklig med plats motverkar svärmnings-lystnaden hos bisamhäl-let. Antalet ramar får dock inte vara större än bina kan täcka dem väl, med tanke på värmen till ynglet. Detta är en bedömning som får göras från fall till fall, beroende på väderförhållande, hur många bi som finns för tillfället samt hur flitigt drottningen värper. När maskrosen blom-mar kan det vara lämpligt att förse samhället med en skatt-låda. Den är avsedd att samla honung i och placeras ovan på yngelrummet. I skattlådan finns tio ramar, några av dem kan vara utbyggda kakor som är sparade från förra året. Resten är vaxskivor såkal-lade kakmellanväggar, som bina bygger ut efter hand beroende på hur vädret är och vilken tillgång det finns på nektargivande växter. Ett spärrgaller mellan lådorna hin-drar drottningen att bilda yngelklot bland honungsramarna. Om vädret är gynnsamt, soligt och varmt, kan man samtidigt utöka yngelrummet med en eller två kakor.

Vem Gör Vad i bisamHället?Hur fungerar ett bisamhälle, vem styr och

ställer och vem skall gör vad? Drottningen är bikupans enda fullt könsutvecklade hona och har som uppgift att lägga ägg. Hon är mor till alla individer i kupan och avsöndrar ett doft-ämne, feromoner som genom vilkas impulser styr och håller ihop samhället. Från att ett

arbetsbi föds har det, beroende på ålder, olika uppgifter att utföra

daG 1-3Under dessa dygn fungerar de som kupans

lokalvårdare, putsar och håller rent genom att bära ut sådant som inte hör hemma i samhäl-let.

daG 4-6Biets uppgift övergår till att vara ambi och

nu utvecklas körtlar som producerar fodersaft, även kallad drottninggelé. Detta foder ges till den ständigt äggläggande drottningen. Larver som skall bli arbetsbi eller drönare matas med fodersaft och en blandning med pollen och honung. Drottninglarver matas med samma kost som arbetsbilarver och drönarlarver fram till drygt 30 timmars ålder, men för att det skall bil fullvärdiga drottningar matas dessa larver med den äggviterika fodersaften så rik-

ligt att larven ser ut att flyta i fodersaft. Orsa-ken till detta är att annars blir det ingen drott-ning med fullt utvecklade äggstockar.

daG 7-10Biet ger sig ut på sina första flygturer för

att öva in sin orienteringsförmåga och lägga bostadens plats på minnet.

daG 11-17De unga bina arbetar med att ta hand

om den nektar och det pollen som fältbina kommer hem med. Bivaxet är en produkt som bina producerar med hjälp av sina vaxkörtlar som finns på biets undersida. Dessa är nu som bäst utvecklade, så de kakor som honungen skall förvaras i kan byggas ut.

daG 18-20Fram till det tjugonde dygnet tjänstgör

nu några bin som vaktbi. Detta innebär att de vistas på flustret som är kupans ingång. Där kollar de med hjälp av sina antenner inkommande bin och kan då avgöra om det rör sig om vän eller inkräktare. I det senare fallet avvisas vederbörande med bestämd-het. Giftkörtlarna har nu som bäst funktion och kommer snabbt till användning om det behövs. Även andra ovälkomna gäster kan få känna av vaktbinas uppmärksamhet. När biet sticker i exempelvis människans elastiska hud fastnar gadden och den tillhörande gift-blåsan. Gadden består av två halvor som rör sig växelvis fram och tillbaka och är försedda med hullingar, som gör att den kommer allt djupare in i såret. Giftkörtlarna producerar gift i en halvtimma.

daG 21 ocH framåtFrån dag tjugoett är bina så kallade fälfbin.

Det är den åldersgruppen som man ser ute i våra blommande växter. Där hämtar de nektar, pollen och kittvax, propolis. Från någon närlig-gande damm eller bäck hämtas också vatten som används till det öppna ynglet samt att kyla med under varma sommardagar. Det är den mest riskfyllda uppgiften och av naturliga skäl den sista. Det är många faror som lurar på dem. Det kan vara spindlar och andra insekter som ligger i bakhåll och överraskar i blom-morna, eller fåglar som fångar dem. En kraftig regnskur kan slå ner dem till marken, där de blir kalla och inte orkar flyga hem. Grödor som besprutas med olika gifter kan även ställa till problem för bina. Fälfbina blir två till tre veckor gamla beroende på hur stor nektarförekomsten är. Den vanligaste och naturliga orsaken

som till slut blir dragbinas öde är att den yttersta kanten på vingarna nöts ner. Då minskas bär-kraften och biet klarar inte av att flyga hem med sin last.

Under dragperioden blir bina fem till sex veckor gamla räknat från utkrypandet ur cellen. Bin som föds i augusti eller senare lever avsevärt längre, och är med i samhället ända till nästa vår. Nektaren som bina samlar in under sommaren omvandlas till honung för att användas som foder till vintern. Pollen samlas in, för att blandas med honung och blir foder till det öppna ynglet. Kittvax används till att täta skarvar och springor i kupan.

Spanarbina är ute och söker reda på var det finns blommor som har nektar och pollen att erbjuda. När de gjort en sådan upptäckt flyger de hem till kupan med ett prov. För att förklara vägen till den aktuella platsen, rör

bertil maGnusson tillsammans med kalle gumælius inspekterar bisamhället. vänner sedan decennier tillbaka och delar intresset med biodling. dessa bikupor finns på kalles gård, stuxiö, vid björkholmsjön.


hon sig i form av en dans som påminner om en åtta. Med riktning i förhållande till solen kan hon så berätta var nektar- eller pollenkäl-lan finns.

Ju snabbare dansen är desto större och närmare har upptäckten varit. Bina orienterar sig med hjälp av solen. Biet ser UV-ljus och vet alltid var solen är även om det är molnigt.

när bina sVärmarBinas naturliga sätt att föröka sig är när

samhället delar på sig. Man talar om att bina svärmar. Det finns flera åtgärder som kan förhindra svärmning. En åtgärd är att ordna med tillräckligt mycket plats i yngelrum och skattlådor. Om bina trots detta bildar drott-ningceller kan biodlaren ta bort dessa celler när han eller hon tittar igenom samhället. En annan åtgärd är att klippa bort en del av drott-ningens ena vinge. Detta hindrar inte bina från att svärma, men när bina gått ut i svärm och flyger iväg och drottningen saknas vänder svärmen i allmänhet tillbaka till kupan igen. Varför vill biodlaren undvika denna delning av samhällena? Skälen till detta är flera. För det första och viktigaste är det att en bisvärm som bosätter sig i en ihålig trädstam, en skor-sten, i något hålrum i hus eller eljest på en plats där den inte går att kontrollera är den en källa för spridning av olika sjukdomar som finns bland bina. Många blir också besvärade av eventuella så kallade vildbi. En annan syn-punkt på svärmande bi är att biodlaren förlo-rar både bi och honung.

Vad är det som händer när bina svärmar? Samhällets drottning lägger ett befruktat ägg i en eller flera drottningceller. På förmidda-gen en solig och vacker dag när dessa celler är täckta, eller när den äldsta av de nya drott-ningarna krupit ut lämnar den gamla drott-ningen kupan tillsammans med svärmen. Detta är i sig ett skådespel. Bina flyger kors och tvärs och man kan tro att all organisation har upphört. Men efter en stund brukar svär-men slå sig ner ett stycke framför kupan. Svär-men innehåller ungefär en tredjedel av bina från moderkupan samt några hundra drönare, och kan om den kommer från ett birikt sam-hälle väga fyra till fem kilo.

I förväg har så kallade spanarbin sökt reda på ett lämpligt ställe att bosätta sig på. Om inte biodlaren tar hand om dem så snart som möjligt flyger bina iväg till sitt nya ställe fram på eftermiddagen. I enstaka fall kan svärmen sitta kvar till nästa dag. I samhället som svärmade kan det finnas flera drottning-celler på gång som kommer att kläckas efter hand. Görs det ingenting från biodlarens sida är det nya svärmar att vänta. Så det gäller att plocka igenom ramarna i yngelrummet. Där måste man söka reda på och ta bort alla celler som har larver eller puppor med anlag för drottningar. Från den femtonde maj till

den femtonde juli är det tillåtet att ställa ut svärmfångare. Det är ett yngelrum med några vaxkakor i. Dessa svärmfångare är tänkta att svärmande bin skall etablera sig i. Där kan de tas om hand istället för att bli ett såkallat vildbisamhälle som sätter sig i någon husvägg eller skorsten.

Den nya drottningen är könsmogen efter fem till sex dagar. En dag med soligt och vackert väder flyger hon ut och parar sig. Par-ningen sker vid ett tillfälle, dock med flera drönare. Efter ytterligare några dagar börjar drottningen lägga ägg. En drottning kan bil tre till fem år gammal och hinna lägga upptill femtiotusen ägg. Vid rationell biodling byts drottningen ut vart annat, eller helst varje år.

Biodlaren har nu på flera olika sätt förhin-drat bina att svärma, vilket ändå är en del av deras naturliga sätt att föröka sig. För att på något sätt likna naturen kan man göra en avläggare, det kan kallas för en konstsvärm. Man använ-der något av de starkaste samhällena som man kallar modersamhälle. Till ett nytt yngelrum flyttar man tre till fyra kakor med ägg, öppet och täckt yngel. Bina som sitter på kakorna skall följa med till avläggaren. Drottningen får stanna kvar i modersamhället. I avläggaren måste det även finnas någon kaka med honung och pollen. Om man inte odlar fram egna drottningar, kan man med fördel köpa drottningar från en drott-ningodlare, som väljer anlag från bland annat svärmtröga stammar. Avläggarens drottning tillsätts med en speciell liten bur. För att avläg-garen skall bli riktigt lyckad måste den flyttas till en plats utanför modersamhällets flygom-råde, annars flyger fältbina tillbaka till moder-samhället. Nu har ett nytt samhälle skapats som till nästa sommar blir ett fullvärdigt bisamhälle.

Vi är nu i månadsskiftet maj - juni. Bisamhällena börjar nå sin största kapacitet. Drottningen i ett starkt bisamhälle lägger nu två- till tretusen ägg per dygn. Det betyder att i ett sådant samhälle kan det om ett par veckor finnas sjuttio- till åttiotusen bi. Birika och stora samhällen är det man nu strävar efter. Ju fler som kan delta i arbetet med att samla nektar och pollen i växternas blommor, ju mer faller samhället till godo. Normalt infaller sommardraget mellan den femte och tionde juni det vill säga då hallon och brakved blommar som är våra allra bästa nektarleve-rantörer. Det är veckorna fram till midsom-mar som det blir honung, om vädret är soligt och vackert.

I nästa nummer av VISKA fortsätter jag berätta om honungen och hur den tas om hand.

bertil maGnusson

drottninGen (markerad med röd färg) i ett starkt bisamhälle lägger nu två- till tretusen ägg per dygn. det

betyder att i ett sådant samhälle kan det finnas sjuttio- till åttiotusen bi.


Karlsson ska satsa på kunden


KArlSSon SKA SAtSA på Kunden

text&bild: marie rydell

karlssons nya butikschef marie larsson satsar stenhårt på varuhuset under mottot ”behaga

kunden”. ”vi vill få tillbaka kundernas förtroende, och det ska vi få genom att göra allt för dem; ta

hem de varor de efterfrågar och satsa på kvalitet!”

marie brinner verkligen för Karlssons framtid. De har cen-trerat reklamutskicken till Ved-

dige med omnejd och norrut mot Istorp och Horred.

”I Varberg har vi för mycket att konkur-rera mot, det finns ingen anledning att kämpa mot Rusta, ÖoB och Harald Nyborg. Vi vill värna om våra stamkunder och folket i trak-ten.”

Sedan Marie Larsson tog över efter Adrian Eriksson efter nyår har hon försökt bringa ordning i butiken, hon vill att det ska vara lätt att hitta och se bra ut.

Inom kort kommer en del förändringar i

framförallt klädavdelningen att göras. Redan nu håller kläderna en hög kvalitet, bland annat barnkläderna och underkläderna är väldigt bra.

När det gäller verktygsbiten så har den visserligen minskat, men här finns ändå det mesta för de flesta, både lågprisverktyg men även proffsmaskiner. De har tagit in ett nytt ”mittemellan” märke, Ryobi, som har rik-tigt bra produkter till ett rimligt pris. Ingen mindre än Martin Timell använder detta märke! Kolla gärna in dem alla hemmafixare!

En omstrukturering av avdelningarna hägrar, ”Men det är svårt,” säger Marie, ”lokalerna är inte de bästa, det är svårt att få

någon riktig logik i upplägget, men vi gör vårt bästa!”

Inför sommarsäsongen har man laddat butiken med grillar, trädgårdsprodukter och inte minst ett utökat sortiment av fiske och fritidsprodukter; tält, sovsäckar och allehanda prylar som kan behövas på sommarens även-tyr.

Så ta gärna en titt in på Karlsson, ni kommer förmodligen att bli glatt överraskade.

Det har blivit bättre, och det kommer att bli riktigt bra, lovar Marie och personalen.

marie rydell

på karlsson finns verkligen allt. på bilden: fiskeutrustningsprogrammet från en lokal leverantör. världsklass!


i grusgropenGängetMinnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

del 28.

g ä n g e t i g r u S g r o p e n # 2 8

bo emanuelsson

nittonHundratJuGotalet. Förra gången hamnade vi på ett decen-

nium, då de flesta i Gänget i grusgropen inte var födda. Vi kom in på ett resonemang om bilar i Veddige år 1924.

1920-talet var ett konstigt decennium. Första världskriget var lagt till handlingarna. Nu skulle det väl bli bra tider. Så blev det inte. Under kriget rådde en enorm brist på varor. Allt fick ersättas av surrogat, som såldes till höga priser.

Många köpte stora bondgårdar till sky-höga belopp. Så kom freden. Det tog en viss tid, innan fabrikerna kunde börja producera riktiga varor igen. Linnebolaget hade sålt skjortkragar och skjortbröst av papper, då linntyg saknades. I Veddige Nya Handelsför-ening låg en massa dyra surrogat, som nu blev värdelösa.

Linnebolaget gick i konkurs omkring 1923. Veddige Nya Handelsförening var kon-kursmässig men klarade sig genom ett kapital-tillskott från medlemmarna. Det var vid det tillfället Sven Engberg övertog chefskapet.

Idag gnäller finansminister Borg och gissar, att vårt BNP skall falla med något över 4 %. Under vår deflationsdrivande efterkrigs-depression 1920-1921 med bankkris och svält föll BNP med 8,5 %.

Under perioden 1939-1940 föll BNP med 9,3 % på ett år. Krigsutbrottet ledde till mins-kad export och import, vilket slog hårt mot den inhemska industrin.

Går vi till 1700- och 1800-talet var det än värre. År 1739-1740 hade vi en svår missväxt-period och ett nytt krig med Ryssland. BNP föll med 9,3 %. Året före Gustaf III:s maktö-vertagande föll BNP med hela 11 % på ett år som en följd av svår missväxt, hungersnöd och sjukdomar.

Största BNP-fallet under vår långa freds-period hade vi 1867-1868, då BNP var -10,6 %. Det var den sista stora agrarkrisen, orsa-kad av missväxt. Det var dessa svältår, som emigrationen från Veddige till Amerika satte ordentlig fart. (Alla siffror från Dagens Indu-

stri, hur man nu har kunnat beräkna BNP på 1700-talet).

bilar 1924. I förra numret av ViSKA försökte jag reda

ut bilparken i Veddige, Sällstorp och Ås år 1924. Vi hade klarat av ägarna Karl Emanu-elsson, J O Thorsson i Veddige och Gunnar Engström i Sällstorp. Sedan gjorde namnet Nils Johansson i Derome mig tveksam. Kunde Nils Andersson, ”Olas-Nils”, som ung ha hetat Nils Johansson?

Svaret lät inte vänta på sig. Strax efter det att vår tidning hamnat i brevlådorna, ringde två personer. Den förste var Bengt Eklöv. Han kunde berätta, att det var Nils Johansson, ”Nyhems-Nils”, som var ägare till bilen. Strax efter ringde Irene Andersson, gift med Bertil Andersson (Veddige Grus & Makadam). Hon bekräftade, att hennes far Nils Johansson hade den första bilen i Derome.

bil n 937. Jag åkte ut till Irene Andersson och fick

hela historien. ”Nyhems-Nils” hade gården Nyhem, som låg och fortfarande ligger ned-anför Derome Åkeri på andra sidan järnvä-gen. Bil N 937 var från början en lastbil, som Nils använde, när han skulle köra in hö och säd.

Snart kom folk och ville fara på utflykt med Nils nya fordon. Man satte bänkar på flaket, där ungdomar kunde sitta. Dessa trans-porter var nog trots låg fart ganska farliga. Nils körde försiktigt. Ungdomarna i Derome hade enligt en uppgiftslämnare döpt honom lite ironiskt till ”Fangio”, som var en känd racerförare. Det måste ha varit lite längre fram i tiden, för den argentinske racerföraren Juan Manuel Fangio började tävla först 1936.

Nils Johansson var både lantbrukare och åkeriägare. Med sin lastbil transporterade han varor. På flaket stod Grimmared – Derome – Varberg. Det var tydligen inom detta område han körde ut varor. I Länsstyrelsens formulär kan man läsa, att bilen var en bensindriven Ford på 20 hästkrafter med 4 cylindrar. Läng-

den var 453 cm och bredden 160 cm. Hjulen bestod av luftringar. Tjänstevikten var 1050 kg, vilket var målat på dörren.

Eftersom fler och fler kom och ville åka på utflykt med Nils, byggde denne om sin lastbil till buss, i vilken man kunde rymma 15 perso-ner. Bussen kom att efterbesiktigas den 19/4 1924, den 2/12 1925, den 8/12 1926, den 3/12 1927 och den 22/12 1928. Vid varje besiktning har noterats: och därvid befunnen i föreskri-vet och lämpligt skick.

Det fanns också en notering om att det tecknats trafikförsäkring i Försäkringsbolaget Trafik.

Den 30/12 1931 har införts, att ägaren har anmält, att automobilen nedskrotats. Han har anhållit om densammas avförande ur regist-ret.

Irene Andersson trodde, att trafikrättig-heterna övertogs av Nils Andersson, ”Olas-Nils”. Denne hade i början också bussar med alldeles för små motorer. Det berättades, att passagerarna ibland i branta uppförsbackar fick hoppa ur bussen i låg fart och skjuta på, medan ”Olas-Nils” vid ratten satt och gungade för att åtminstone symboliskt hjälpa bussen framåt.

När det gäller ”Nyhems-Nils” fordon, får bilderna tala för sig själva. Det är en Fords historia från lastbil för hö och varor till buss för söndagsklädda vuxna med barn. Det där med 15 passagerare tycks man inte ha hållit så strängt på, då det på bilden syns ca 25 rese-närer. De små räknades kanske som halva personer.

tidiGa fordon i derome. Förutom Nils Johansson och Nils Anders-

son fanns det en annan, som var tidigt ute med att skaffa sig ett fordon. Det var bygg-mästaren Karl Andersson. Han var en framåt person, som förstod, att ett företag klarade sig bättre, om det stod på flera ben.

Förutom att vara byggmästare, hade Karl Andersson också en trävarufirma och ett last-bilsåkeri, som hade sina lokaler, där det idag är en reparationsverkstad för husvagnar intill


Derome Åkeri. På annan plats hade han en liten fabrik, som tillverkade cementsten.

Karl Andersson byggde sig en villa i Derome i backsluttningen bakom Hulegår-den. Bertil och Irene Andersson köpte senare denna villa. Byggmästare Andersson hade sonen Ingvar, som gick i realskolan. När detta skrivs, lever Ingvar Andersson, bosatt i Göte-borg. Han har större delen av sitt liv arbetat med att etablera IKEA-varuhus. Bland annat har han svarat för etableringen i Norge, där han vistats i fyrtio år.

Karl Andersson sålde virkesfirman till Axel Gabrielsson. Denne köpte också åkeriet, som antagligen då bestod av en enda last-

bil. Gabrielsson hade två lastbilar. Den ena användes för att köra ut virke till kunderna.

År 1937 övertogs en lastbil och trafiktill-ståndet av Ander Andersson från Krabbas i Östra Derome. Ander var gift med Hilda, som var syster till Axel Gabrielsson. När detta skrivs lever Hilda fortfarande. Hon har fyllt 100 år. Ander var med och försökte transpor-tera upp den tunga ångmaskinen till Derome gruvor. Man fick visst hjälpa till med all sorts taljor och spel för att få upp den tunga besten. Den andra lastbilen behöll Gabrielsson för sina virkestransporter.

År 1953 sålde Axel Gabrielsson sin trä-varufirma till Rickard Andersson från Nol-gården i Ås. Axel åkte till Amerika, där han

stannade i tre år. Ander Andersson hade sitt åkeri till Krabbas i Östra Derome. Tre av hans söner, Göran, Bertil och Sigvard, blev chauf-förer och vidareutvecklade åkeriet, som blev Derome Åkeri AB. År 1985 flyttades åkeriet till nuvarande plats, där man byggde moderna lokaler. Man var tillbaka på den plats, där allt hade börjat. Idag har åkeriet 10 fordon och sysselsätter 14 anställda.

nästa GånG. I nästa nummer skall jag berätta om de

två kvarvarande bilarna i Veddige. Det blir kanske mer en berättelse om föräldrarna till Gänget i grusgropen, och om hur de hamnade i Veddige.

bo emanuelsson

”nyHems-nils” rattar sin Ford N 937.

Höet skall in.

busslinJen VarberG – derome – grimmared. den till buss ombyggda lastbilen. nils Johansson med dottern irene.

”olas-nils” buss år 1927. i det mittersta fönstret sitter selma andreasson,(född svensson) och hennes femårige son donald. de hade kommit hem från amerika detta år för att hälsa på och hjälpa selmas mor i ry, veddige. den här dagen skulle de besöka varberg. när detta skrivs lever donald fortfarande, 87 år gammal. han bor i Jamestown.

både ”olas-nils” och ”nyhems-nils” var godtemplare. här syns de längst fram i mitten med nils Johansson (1893-1985) närmast gunnar antonsson, välkänd centerpolitiker.

det Gick visst att få in en hel del på de 15 passagerarplatserna. nils Johansson står i ingången. längst till vänster står hans hustru ester Johansson med dottern irene.


InformatIon från VäGVerKet Del 3.

6 frågortill martin JoHansson,

proJektledare på VäGVerket

om det påGående VäGbyGGet

Vad är det som kommer

att Hända i sommar?

Under sommaren fortsätter arbe-tet med schakter och fyllningar längs sträckan. Det kommer arbetas med den tillfälliga kopplingen mellan Kullagårdsvä-gen och Kapmansvägen som ska användas i höst när arbetet med förbigångsspår och tätskärm uppe vid Karlssons lager påbör-jas. Arbetet med idrottsplatsombyggnaden kommer pågå hela sommaren för att kunna vara klart 12 augusti som planerat.

kommer ni Ha nåGon

sommaruppeHåll?

Det kommer troligtvis att vara ett uppehåll i själva vägbyggandet men idrotts-platsombyggnaden kommer pågå hela som-maren/semestern.

Vad är det som borras utanför karlssons parkerinG?

Det är en sk KC-pelarmaskin som används sydväst om Karlssons lager. KC-pelare står för kalkcementpelare och det används i partier med dåliga geotekniska förhållanden. I detta fall är det ett område med lera och gyttja där vi riskerar att få ojämna sättningar i vägkonstruktionen om vi inte utför förstärkningsåtgärder. Förstärkningen sker genom att kalk och cement sprutas ner i marken med hjälp av KC-pelarmaskinens ”borr”.Kalken och cementen reagerar sedan med vatten och lera/sand i marken och härdar så att man får en pelare som man sedan kan bygga vägen på.

Varför är det aVspärrat med VarninGsband i skoGsdunGen Vid Gamla återVinninGsstation?

Det är ett område med vegetation som skall sparas och för att inte någon gräv-maskin eller dumper skall köra in i det området av misstag så sätter man upp en avspärrning. Avspärrning finns även kring backsipporna vid idrottsplatsen och mil-

stenen söder om Karlssons lager. Backsip-porna som hamnade inom vägområdet har grävts upp planta för planta och ligger upp-lagda vid idrottsplatsen och skall senare i projektet återplanteras på vallen ner mot Viskan.

Vad ska Hända med kraftledninGen?

Från transformatorstationen vid Fulls-bäcken och ner till ett stolppar mitt för idrottshuset har en markkabel lagts ner. Under denna och nästa vecka kommer denna kabel att kopplas in och sedan kommer luftledningen på sträckan att rivas.

Har ni råkat ut för sVåriGHeter under byGGtiden?

Arbetet har flutit på bra och vi har haft tur med ett mycket gynnsamt vårväder. Det har än så länge inte dykt upp några större överraskningar mer än sådant som är normalt förekommande.

mer om VäGbyGGet: veddige.nu/allt-om-vag-41/

"Varför åka till VarberG när man kan lika Gärna sVettas Här på

Hemmaplan?" Marlene Werdelin som är kontaktperson för Korp-Gympan vill gärna framhålla att vi har sedan urminnestider (mer än 30 år i alla fall) vuxengympa i Ved-dige. Inte bara en grupp. Under ledning av

Josefine Elvesson, finns det motionsgympa på måndagar, två pass. På onsdagar är det medelpass där kan man utnyttja sin läkaror-dination. På onsdagar kör de också en styr-kepass och på torsdagar är det boxpass med ledning av Caroline Werdelin. Musik, hög tempo, skratt och väldigt goo stämning kän-

netecknar dessa intensiva timmar. Just nu är det sommaruppehåll men till hösten runt 8-10 september kör de igång igen. Grupperna är mellan 25-40 personer.

är du intresserad ring Marlene Werdelin på 0767-66 23 23, hon hälsar alla välkomna som vill hålla sig i trim.

Svettis o skrattis


Polis i skolanDet är viktigt att våra ungdomar uppför sig

korrekt i alla situationer. Trafik, alkohol och nar-kotika. Faror finns från alla håll. Därför attang-erades en polis-dag i Vidhögeskolan den 7:e maj,

i samarbete med Länsförsäkringar, Studieför-bundet Vuxenskolan, Polis och Nykterhets-rörelsens Bildningsförbund. på bilden: Jan Näsström från NBV låter elever övningsköra

moped.

veddige.nu/tipsa

Grattis tjejer!sm i Volleyboll falköpinG 17-19 april

Veddige volleyboll klubb var i Falkö-ping och spelade SM 17-19 april. De här glada tjejerna tog efter mycket kämpande SM-guld i sin grupp U-13 Röd: Sofia Nordin, Jonna Lysebring, Lovisa Johans-son och Annie Jansdotter .

Tack till Roger Lysebring för bra coachning.

kålle GunnarssonocH Hans Vänner Ger musikalkonserten

musicof tHe niGHt

tisdaGen den 16 Juni kl 20.00 i

VeddiGe kyrkafri entré, kollekt till musikVerksamHeten

arranGör: VeddiGe kyrka

läs mer: VeddiGe.nu/2009/06/08/musikalkonsert

Lyckad ValborgVeddiGeVisonens Valborgsfi-

rande var en fullträff. Det var mysigt! Det var trevligt! Men det var nästan för kort. Tack till Alice och Klara (bilden), Vivace med Mats Börjesson, tack till Lennart Wilén för talet, tack Chorus Veddige och ett stort tack till Ola Johansson med band och familj för den fina avslutningen.

Och tack Dole för "scenen"!fler bilder hittar ni här: ved-

dige.nu/2009/05/01/valborg-2009


Brylcreem&crom [och rosT]

b r y l c r e e m & c r o m

text&bild: sandor olah



stora bilden:en a-ford från 40-talet, under huven (var är den, förresten?) en v-8:a. mums!





BIL&MC TRÄFFEN I VEDDIGE

imponerande. ford mercury från tidigt femtital i sin forna glans. till och med motorns färg är original. totalrenoverad, naturligtvis.

doles åk, ej för yrkestrafik. en pontiac catalina från 1960, importerad från nevada och iordningställd av dole själv.

när VeddiGeVisionen är som bäst: Gerry kom på idén, Sandor gjorde reklamen, Alf hämtade högtalarna, Karin och Lena bakade bullar och många fler hjälpte till. Rastplats RV41 (uttalas: rastplatsriksvägfyr-tioett) har skapats. Succén är given.

rastplats rV41 är en bil- och mc entu-siastträff i Veddige. Vi träffas bakom Fridas Grillbar jämna veckor på torsdagar kl 18.00. Fika finns att köpa i Visionsmagasinets Café eller på Fridas Grillbar. Inga föranmälningar, det är bara att komma och ställa ut. Sen kan vi lyssna på V8-ornas muller, spegla oss i kromen (eller rosten) eller bara snacka bilar med lika-sinnande.

fler bilder: veddige.nu/rastplats-rv41/


VårbrukardagDen 16 maj var det vårbrukardag hos familjen Richardsson, Backensgård, Veddige. Det harvades, såddes, ringvältades, gjordes fåror till potati-sen och allt detta med hjälp av hästarna Rabby, Willhelm & Isor. Ett underbart vårväder förstärkte den genuina upplevelsen om hur det har sett

ut om våren på bondgårdarna före traktorns intågande i Veddige.Helen börJesson

Tiden går fortså är det när man Har roliGt. Och roligt har man

i Derome Boule Sällskap! Nyligen firade vi 5-årsjubileum med en fest i Bollklubbens festlokal på Dersbovallen. Festkommit-tén gjorde det lätt för sig och beställde catering från Zora Basic. Hon lagade en läcker kall buffé med citronmarängpaj till kaffet. Drycker tog varje gäst med sej, då passar styrka och smak bäst. 46 personer var vi som trivdes och dansade till Vikingarna (på CD förstås!) Några sångsugna medlemmar underhöll från den lilla scenen med ett urval halvtokiga visor och vi (för jag var natur-ligtvis med) fick applåder för detta. Ordförande Bengt Eklöv höll ett litet tal, i vilket han berättade om hur Derome Boule Sällskap kom till. Han hade blivit biten av spelet genom sonen Kent, som nybliven pensionär 2003 frågade han under en fotbollsmatch på Dersbovallen om någon var intresserad att pröva på boule. 12 personer infann sig på skolgården i Derome den 3 augusti och så


den 25 april arrangerade Veddige JUF Distrikts Mästerskap i skogskörning med häst hos Jonas Pettersson, Lassagård, Fril-lesås.

man börJar dagen vid 8 – tiden på morgonen med veterinärbesiktning. Sedan är det spannkontroll, vilket betyder att man kollar ekipaget så att både köraren och hästen har rätt utrustning.

årets deltaGare var bekanta ansik-ten när det gäller skogskörning. Varbergs-trakten har flera mycket duktiga körare i Kjell Carlsson från Källsjö, Thomas Carls-son från Rolfstorp, Anna Hägg från Källsjö samt Kjell Richardsson från Veddige.

dessa körare samt ett ekipage från Södra Älvsborg skulle ta sig an banorna.

de är av varierande karaktär och man kör med kälke, vagn, linor & svängel i de olika dragmomenten.

man ska flytta virket på ett enkelt och smidigt sätt utan att lämna avtryck i eller på skogen. Den som gick segrande ur denna drabbning var Kjell Carlsson, Källsjö med sin nordsvenske valack Isor. De andra del-tagande hästarna var Ardennerhästar.

en soliG, trivsam och välarrangerad dag.Helen börJesson.

Skogskörning med hästvar det igång. Redan måndagen därpå var det 17 deltagare.

klubben bildades i mars 2004 och medlemsantalet var detta år 19. År 2005 var medlemsantalet 31, 2006 var det 49. Det ökade 2007 till 56 och 2008 till 59 medlemmar. I år är medlemsantalet uppe i 65. Vi tränar varje måndag på vår egen-händigt byggda bana vid Dersbovallen och det är mellan 40-50 medlemmar på varje träning. Under den kalla årstiden tränar vi i Boulodromen, den fina boulehallen som byggts i Varberg och som DBS är lyckliga delägare i. Man måste inte som många tror vara pensionär för att spela boule men det är härligt att det finns en så trevlig sport även för äldre.

inGer eklöV

veddige.nu/tipsa

tipsa oss om det händer någonting i veddige. det gör du enklast på http://veddige.nu/tipsa välkommen!


Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mel-lan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol. Så här kommer du att möta oss fr o m nu. Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

The cowBoythe cowboy

text&bild: sandor olah

bo rahmberg är född i stockholm, uppväxt i göteborg och nu bor han i veddige och lever – likt en cowboy. men vägen hit var mycket längre än de knappa 8 milen från göteborg

Redan som barn har Bo bestämt sig att leva som cowboy eller indian. Livet på häst-rygg på naturens egna villkor har fängslat honom. Men som storstadspojke hade man inte lika lätt. "På den tiden fick man inga information om lantbruksskola om man bodde i storstäder" Men han har bestämt sig: han ville arbeta på en ranch, helst i "vilda västern" i USA. Det var inte lätt. Sta-

terna ville skicka honom först till Vietnam och det hade han inte lust till. Av en slump kom han i kontakt med IAEA, en dansk student-utbytar organisation. De ordnade en plats åt honom i Kanada, på en gammal-dags ranch – där det inte fanns några traktorer och skördetröskor. 1974 emigrerade han dit och började jobba som horsewrangler. Arbetade som dräng från kvart över fyra på morgonen till sent på kvällen. Bo Rahm-berg stortrivdes i sitt nya hem, i den natursköna Alberta i västra Kanada. Senare tog han guidelicens och arbetade som storviltsjaktguide. Han arbetade också som paramedic, motsvarighet till legitimerad ambulans-skötare.

I juni 1987 var det dags at flytta hem till Sverige igen. Han drömde om en egen ranch med siktet högt ställt. Kreatursuppfödning i största möjliga harmoni med djurens naturliga beteende. 1990 köpte han en gård i Veddige med stor naturbetesmark. Arbetet har gett resultat. Nu, 20 år senare kan han vara stolt över att ha en stam av nötkreatur som har det godaste köttet som går att producera i Sverige. Gräsätande Hereford Angus shorthorn-kor, utan konstfoder, utan antibiotika och utan gen-modifiering. De kallar det gräskött.

Han har startat en förening med djuruppfödare som har samma höga krav på köttproduktion. De samarbetar om betesmark, trans-

porter, slakt och försäljning. Idag levererar de kött till de finaste restaurangerna och de duktigaste stjärnkockarna. läs mer om

gräskött: http://graskott.se


HJrör-2006-3sp-SS

3x195

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN!Stor erfarenhet av luft- jord- och bergvärmeinstallationer

0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • [email protected]

Din värmepump är en investering i ett behagligt liv. Och tack vare de nya reglerna för ROT-avdraget* är det en investering som nu lönar sig ännu snabbare, eftersom du får dra av halva arbetskostnaden vid installation.

På www.thermia.se förklarar vi mer. Välkommen!

ROT-AVDRAGET ÄR HÄR

OR

D&

BIL

D R

EK

LA

MB

YR

Å

*ROT-avdraget gäller upp till max 100 000 kronor per år.

Vår kunskap = Din trygghet.Det tjänar du på!

VEDDIGE VARBERG KUNGSBACKA KINNA

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV


TRIVSEL OMTANKEOCH PERSONLIG SERVICE

ÄR VÅRT MOTTOnär det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

VARBERGSORTENSELKRAFT

VEDDIGE 0340-64 64 00

Din lokala elleverantör!

Tel. 0340-300 08www.veddigebuss.se • E-mail: [email protected]

www.varbergssparbank.se

Sätt oss i arbete


PIZZERIA! Mer än femtio olika pizzor, tacos, kebab, hamburgare och sallad. BAR! Vi har fullständiga

rättigheter. CATERING! Vi fi xar mat till fester och högtider – för mycket snälla priser!

öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21dagens: mån-fre 1130-1400

tel: 0340-310 31 www.deromepizzeria.se

d

MIDSOMMARÖPPET:MIDSOMMARAFTON ………… 9-14MIDSOMMARDAGEN ……… 11-18SÖNDAG ……………………… 11-18

VI PÅ EKLÖVS ÖNSKAR ALLA VÅRA KUNDER EN SKÖN SOMMAR!

VÄLKOMNA!

tel: 0340-306 57

Specialtransportertel. 0340-306 10fax. 0340-304 84

ww

w.v

eddig

e-a

keri

.se

0:-UPPLÄGG

AVIAVGIFT

RÄNTA

HÖGTRYCK!

VARBERG LINDBERGSVÄGEN 2C TEL: 0340-893 00VARDAGAR: 10-18 • LÖRDAGAR 10-14

SVERIGES STÖRSTA VITVARUKEDJA.WWW.ELON.SE

6 månaders ränterfi betalning får du bara hos ELON!

0:- UPPLÄGG | 0:- AVIAVGIFT | 0:- RÄNTA

GE Capital Bank

3.995:-SPARA 500:-

ORD. ELON-PRIS: 4.495:-

3.995:-HÖGTRYCKSPRIS!

3.495:-SPARA 500:-

ORD. ELON-PRIS: 3.995:-

TVÄTTMASKIN WF7604NAV/101621

Vackrare tvätt!Stilful och lätthanterlig tvättmaskin med en kapacitet på 6 kg. Centrifugerar 1400 varv/minut. Miljövänliga funktioner som sparar energi och vatten

• ENERGIKLASS:A

• LED-DISPLAY

• SPECIALPROGRAM: BABY,

SNABB OCH STRYKFRITT

SPIS SN5300W/101634

En smal sak50 cm bred spis med emaljerad häll, tre gjutjärnsplattor varav en stor stekplatta samt 3-glaslucka.

• GRILL I UGNEN

• PRAKTISKT FÖRVARINGSLÅDA

• SPÄNNING: 400V*

*Finns även med 230 V, SN5300W2/101635, för 3.495:-

DISKMASKIN SGU44E42SK/101910

Alla ska ha semester!Nu kan ni sluta bråka om vem som ska ta hand om disken. Med plats för 12 kuvert, höjdjusterbar överkorg och barnsäker luckspärr blir denna diskmaskin en räddare i familjefriden

• ENERGIKLASS:A

• DISK/TORKEFFEKT: A

• H/B/D: 815/598/573

• LJUDNIVÅ: 49DB

• LED INDIKATOR

799:- 1.495:-

3.495:-SPARA: 500:-

599:-SPARA: 100:-

2.495:-/st

SPARA 500:-/st

599:-SPARA: 100:-

KYL/FRYS ARC2343/101719

ToppfrysFristående kyl/frys, omhängningsbara dörrar. Kylen har fyra hyllor med spillkant och fyra fack. Infrysninskapacitet 2,5 kg/dygn.• ENERGIKLASS: A • H/B/D: 1430/550/580 • VOLYM: KYL: 171L/FRYS41L • LJUDNIVÅ: 40DB

MIKROVÅGSUGN MM717CTL/101531

KöksbiträdePålitlig mikrovågsugn som hjälper dig i köket. Värmer snabbt maten när tiden är knapp och poppar popcornen till kvällsfi lmen.• VOLYM: 17L • TALLRIK: 245MM • 700 W

KYL R1612/101878

Liten men kyligEtt kylskåp som inte tar så mycket plats. 2 glashyllor, äggfack och grönsakslåda.• ENERGIKLASS: A • H/B/D: 850/545/566 • VOLYM 120L •LJUDNIVÅ: 39 DB

FRYS F1311/101877

Frys mindreSmidig frys för det lilla hushållet. 3 transparenta korgar för god insyn.• ENERGIKLASS: A • H/B/D: 850/545/566 • VOLYM 90L •LJUDNIVÅ: 40 DB

MATBEREDARE MCM2024

Lite hjälp gör stor skillnadPraktisk matberedare som skänker lite magi till matlagningen. Baka, raspa, vispa, strimla och riv, det är bara fantasin som sätter gränserna!• EFFEKT: 450W • SUGFÖTTER AV GUMMI • 2 HASTIGHETER

KOLSYREMASKIN GENESIS WHITE, PURE WHITE

Bubblor i vattnetNu kan du få bubblande vatten direkt på bordet på tre sekunder. Med Sodastream Genesis medföljer även gaspatron som räcker till 60 liter vatten.• 1 LITER PET FLASKA MED SNYGGA DETALJER

DAMMSUGARE ZE310/101862

Varsam städningDenna dammsugare är utrustad med golvmunstycket Dust Magnet som klarar alla typer av underlag. Tack vare Ergoscock, en stötdämpare av elastisk gummi.• RÄCKVIDD: 13M • LJUDNIVÅ: 79 DB • MIKROFILTER

Documents

ViSKA! 2009-2