Verksamhetsberättelse/Bokslut 2019 (T3) · Rapport framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet (konsult) Utrednings- och analysfas: framtidens välfärd inom

Verksamhetsberättelse/Boksl

ut 2019 (T3)

Kommunstyrelsen Bokslut 2019

Verksamhetsberättelse/Bokslut 2019 (T3) 2 Kommunstyrelsen

Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................ 3

2 Organisation ........................................................................................................................... 4

3 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål ..................................................... 5 3.1 Uppdrag 1: Uppdrag till kommunstyrelsen ........................................................................................................................ 5

3.2 Uppdrag 2: Ta fram strategi för lokal livsmedelsförsörjning ........................................................................................... 6

3.3 Uppdrag 3: Ta fram en strategi för social hållbarhet ........................................................................................................ 7

3.4 Uppdrag 5: Uppdrag Mjellby ................................................................................................................................................. 7

3.5 Uppdrag 7: Utvärdera flygplatsens verksamhet ................................................................................................................. 8

3.6 Verksamhetsmål 5: Kommunstyrelsen ska leda, samordna och följa upp utvecklingen av Halmstad till

en smart större stad med sikte på 150 000 invånare år 2050 ........................................................................................................ 8

4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål .................................. 9 4.1 Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka ........................................................ 9

4.2 Konkretiserat mål 2: Halmstads kommun ska verka för att ha Sveriges bästa företagsklimat. ............................... 10

4.3 Konkretiserat mål 4: Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare ............................................................. 11

4.4 Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, mötas av respekt och har möjlighet

att vara delaktiga i samhället ............................................................................................................................................................. 15

5 Prioriteringar ......................................................................................................................... 18 5.1 Leda, samordna, följa upp.................................................................................................................................................... 18

6 Personalredovisning .............................................................................................................. 19 6.1 Personalbild ............................................................................................................................................................................ 19

6.2 Sjukfrånvaro ........................................................................................................................................................................... 21

6.3 Arbetsskador .......................................................................................................................................................................... 23

6.4 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ............................................................................................... 23

6.5 Sammanfattande analys ........................................................................................................................................................ 24

7 Ekonomisk redovisning ....................................................................................................... 28

8 Nyckeltal .............................................................................................................................. 35

9 Väsentliga händelser ............................................................................................................ 36

10 Internkontroll ....................................................................................................................... 37

Bilagor

Bilaga 1: 2019-12-12 årlig uppföljning SAM KLF


1 Inledning


2 Organisation


3 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål

3.1 Uppdrag 1: Uppdrag till kommunstyrelsen

3.1.1 A: Genomför under 2019 sammanslagning av miljöförvaltningen

och byggnadskontoret i linje med den utredning som gjordes inom

projektet arbetsformer och organisering.

Kommentar

Bygg- och miljöförvaltningen bildades 2019-07-01 genom att föra samman byggnadskontoret och

miljöförvaltningen. Projektet har gått enligt plan och uppdraget är nu avslutat.

Under hösten fattades beslut om att överföra myndighetsutövande verksamheter från andra

förvaltningar. Överföringarna skedde vid årsskiftet samtidigt som IT-omställningen av bl.a.

ekonomisystemet gjordes. Förvaltningen arbetar i den nya organisationen och utvecklar nya arbetssätt.

Under januari 2020 kommer bygg- och miljöförvaltningen att flytta till nya lokaler.

3.1.2 B: Ta fram ett förslag på en effektiv ändamålsenlig

förvaltningsorganisation för att skapa en hållbar lokalförsörjning.

Kommentar

Utredningen pågår. Politisk behandling är planerad att inledas i februari 2020.

En lärdom för framtida utredningar, är att utrednings-/projektorganisationen behöver vara tillräckligt

omfattande redan i ett inledningsskede. I detta kan Projektmodell Halmstad tjäna som en god grund.

3.1.3 C: Utred och ta under 2019 fram en utvecklingsplan som

innehåller förslag som ska säkra framtidens välfärd inom vård- och

omsorgsnämndernas verksamhet. Uppdraget innebär både att se över

organisationsstruktur, arbetssätt och samverkan mellan huvudmän,

bland annat med anledning av det nya kommunala hälso- och

sjukvårdsuppdraget.

Kommentar

Utkast av utvecklingsplan framtidens välfärd är klar och inlämnad för politisk hantering

(remissförfarande).


Konsultrapport inlämnad och avslutad juni 2019.

Utredningsfas avslutad december 2019. Under utredningsfasen har dialog förts löpande med både

fackliga organisationer, berörda presidier samt kommunråd. Styrgruppen, som träffats löpande, har

bestått av berörda förvaltningschefer, HR direktör, ekonomidirektör samt kommundirektör.

Tidplan:

14 januari: utkast utvecklingsplan till kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott för beslut

om remiss (förslag: hemvårdsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden)

28 februari: deadline på remiss utvecklingsplan (förslag)

11 mars: facklig förhandling

7 april: utvecklingsplan till kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott för beslut

21 april: utvecklingsplan till kommunstyrelsen för beslut

Projekt avslutas genom beslut i planeringsdirektiv med budget 2021-2025 (juni 2020)

Projektet är något försenat då politisk inriktning behöver diskuteras.

Insatser Kommentar

Rapport framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet (konsult)

Utrednings- och analysfas: framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet

Utvecklingsplan upprättad och inlämnad till KPLU för beslut om remiss (2019-12-20). Beslut om remiss fattas 14 januari, slutgiltigt beslut om plan i april 2020.

Upphandling konsult uppdrag framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet

Framtida kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet.

En utvecklingsplan för kompetensförsörjning av framtidens välfärd är framtagen. Utvecklingsplanen innehåller inriktningar, aktiviteter och ansvar inom områden som är centrala för att utveckla Halmstads kommuns vård- och omsorgsverksamheter för att möta framtida krav och behov.

Huvudområden i planen är relation till Region Halland, verksamhetsutveckling, kompetensförsörjning, organisering och ekonomi.

Förslag till plan kommer att hanteras av kommunstyrelsens personal och ledningsutskott under januari. Förslag finns om att remittera planen till hemvårdsnämnden, servicenämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

3.2 Uppdrag 2: Ta fram strategi för lokal

livsmedelsförsörjning

3.2.1 Uppdrag 2: Ta fram strategi för lokal livsmedelsförsörjning

Kommentar

Utredningen, med förslag om att inte ta fram en separat strategi utan att livsmedelsperspektivet ska

prövas i arbetet med fyra andra styrdokument, behandlades av fullmäktige i september. Fullmäktige

tillstyrkte utredningens förslag.


KF § 56, 2019-09-19:

Kommunfullmäktige beslutade i Planeringsdirektiv med budget 2019-2023 att ge ”kommunstyrelsen i

uppdrag att ta fram en strategi för att värna den lokala livsmedelsförsörjningen. ”Arbetet skulle utgå från

ett näringslivs-, ett livsmedelsförsörjnings- samt ett mark- och exploateringsperspektiv. Utredningen har

visat att de aktuella frågorna styrs eller kan styras av andra dokument antagna av kommunfullmäktige.

Näringslivsperspektivet kan hanteras inom ramen för Riktlinjer för upphandling samt

Kommunfullmäktiges plan för attraktivitet och hållbar tillväxt. Livsmedelsförsörjningsfrågorna kan

hanteras inom ramen för Risk- och sårbarhetsanalysen. Mark- och exploateringsfrågorna ska hanteras

inom ramen för Översiktsplanen. Frågorna har sin naturliga hemvist inom ramen för dessa

styrdokument. Därför bedöms det varken som nödvändigt eller bra att anta ett separat styrdokument för

livsmedelsförsörjning.

Insatser Kommentar

2. Ta fram strategi för lokal livsmedelsförsörjning

3.3 Uppdrag 3: Ta fram en strategi för social hållbarhet

3.3.1 Uppdrag 3: Ta fram en strategi för social hållbarhet

Kommentar

Förslaget på det som nu kallas KFs Plan för den inkluderande kommunen skickades på remiss till

samtliga nämnder och bolagsstyrelser, politiska partier representerade i Kommunfullmäktige i december

2019. Den är också publicerad på halmstad.se för halmstadbornas möjligheter att inkomma med

synpunkter. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om planen innan 2020-06-30.

Insatser Kommentar

3. Ta fram en strategi för social hållbarhet

3.4 Uppdrag 5: Uppdrag Mjellby

3.4.1 Uppdrag 5: Uppdrag Mjellby

Kommentar

Utredningen färdigbehandlad av KTHU och slutbehandlad i KS med följande beslutssatser:

1. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna utredningen ”Uppdrag

Mjellby”

2. Kommunstyrelsen beslutar att överlämna förslaget till verksamhetsberedningen inför arbetet med

Planeringsdirektiv med budget 2021-2025.

3. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet att uppdatera

kostnadsberäkningarna inför arbetet med Planeringsdirektiv med budget 2021-2025, att återrapportera

tertial 1 2020. I den uppdaterade kostnadsberäkningen bör hänsyn tas till det rekordstora


investeringsbehovet i kommunen.

Förslagen till beslut tas vidare i KF under våren 2020.

Insatser Kommentar

5. Uppdrag Mjellby

3.5 Uppdrag 7: Utvärdera flygplatsens verksamhet

3.5.1 Uppdrag 7: Utvärdera flygplatsens verksamhet

Kommentar

Uppdraget följer plan men är något förskjutet. Utvärdering av flygplatsens verksamhet fortgår med

avsikt att vara klar våren 2020.

Insatser Kommentar

7. Utvärdera flygplatsens verksamhet

3.6 Verksamhetsmål 5: Kommunstyrelsen ska leda,

samordna och följa upp utvecklingen av Halmstad till en

smart större stad med sikte på 150 000 invånare år 2050

Kommentar

Många viktiga och väsentliga uppdrag har givits under året för att upprätta nödvändiga

planeringsunderlag. Underlag som behövs för att upprätta en ny kommunövergripande Översiktsplan

som tar sikte på 2050 och 150 000 invånare. Uppdragen har startats upp och håller angivna tidsplaner.

Följande processer har det arbetats aktivt med: Klimatanpassningsplan, Transportstrategi, Plan för

vatten och avlopp, Dagvattenstrategi/plan samt Handlingsprogram för hållbara transporter. Utöver

Översiktsplan 2050 har arbetet påbörjats med Fördjupad översiktsplan för Larsfrid, Fördjupad

översiktsplan för Norra Halmstad och Centrumutvecklingsplan. Parallellt med dessa processer har det

arbetas aktivt med strategiska markförvärv samt utarbetande av nya riktlinjer för markanvisning.

Översyn av Samhällsbyggnadsprocessen har startats upp och fortsatt utveckling av kommunens

lokalförsörjningsprocess har också skett.


4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål

4.1 Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats

att bo på och besöka

4.1.1 Verksamhetsmål 1: Kommunstyrelsen ska verka för Halmstad som

en självklar, aktiv, regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar

för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna

Kommentar

Verksamhetsmålet innebär dels att kommunstyrelsen ska ta en ledande roll i och levandegöra regionala

samarbeten, samt utveckla transportnät på lokal, regional och nationell nivå.

Inom båda inriktningarna har steg tagits för att förstärka kommunstyrelsens roll, främst genom arbetet

med Greater Copenhagen, Region Hallands regionala utvecklingsstrategi, Eurotowns samt samarbetet

Regional tillväxtmotor. Kommunstyrelsen är även den självklara parten för allt strategiskt långsiktigt

arbete med infrastruktur.

Under hösten har kontakterna med Östjylland och kommunerna på Djursland samt Århus fördjupats.

En avsiktsförklaring samt en handlingsplan har tagits fram mellan Halmstads kommun och Nordjurs

kommun. Samarbetet fokuserar på samverkan inom besöksnäring och näringsliv. Våra grannkommuner

inom samarbetet Halmstad som regional tillväxtmotor har även blivit erbjudna att delta i detta

samarbete. Samarbetet Halmstad som regional tillväxtmotor har sedan hösten 2018 arbetat utifrån

beslutad handlingsplan. Styrgruppen beslutade under 2019 att bredda samverkansområdet från fokus

kompetensförsörjning till att även inkludera näringsliv och välfärd. En ny avsiktsförklaring har tagits

fram och ska beslutas i respektive kommuns kommunstyrelse i början av 2020.

Inom samarbetet kring Entreprenörsregionen så har man under hösten avvecklat den ekonomiska

föreningen och samarbetet kommer istället fortsätta som ett löst nätverk för information och

erfarenhetsutbyte. Erfarenhetsutbytet har under hösten 2019 fokuserat på frågor kopplat till tillväxt och

näringsliv.

Halmstads kommun planerar för ett genomförande av etapp tre av Resecentrum tillsammans med

Trafikverket, Region Halland och Hallandstrafiken. Kommunen har under året deltagit i den europeiska

arkitekttävlingen Europan, där resecentrum och platsen runtomkring var ett av tävlingsbidragen. I

december 2019 utsågs vinnaren i tävlingen och möjlighet finns nu för kommunen att utveckla platsen

med inspiration från tävlingsbidragen.

Under året fortlöpte den gemensamma planeringen och utredningen av järnvägsanläggningen till, från

och genom Halmstad. Planeringen sker tillsammans med Trafikverket, Region Halland och

Hallandstrafiken inom ramen Åtgärdsvalsstudien (ÅVS) för Halmstad.


Halmstads kommun har deltagit och har dialog med Region Halland inom ramen för uppdatering av

såväl Regional Cykelplan som Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2016-2019.

År 2019 var sista året för Göteborgsregionens projekt Urbana stationssamhälle där Halmstads kommun

medverkat och fått stöttning i planering av ett nytt stationsläge i Getingetrakten.

4.2 Konkretiserat mål 2: Halmstads kommun ska verka för

att ha Sveriges bästa företagsklimat.

4.2.1 Verksamhetsmål 2: Kommunstyrelsen ska göra Halmstad till det

självklara valet för näringsliv, besökare och verksamma

Kommentar

Ett starkt näringsliv med framgångsrika företag är en förutsättning för både kommunens och regionens

utveckling. Företagen skapar arbetstillfällen och tillväxt och kommunen skapar flera av de

förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas och växa. Ett framgångsrikt näringslivsarbete

är av avgörande betydelse för kommunens utveckling.

Kommunstyrelsen har under 2019 övertagit det strategiska ansvaret för etablering, näringslivsutveckling,

destinationsutveckling och samlad marknadskommunikation. Syftet bakom förändringarna var att stärka

företagsklimatet i Halmstad. Förflyttning av ansvar samt omorganisering slutfördes 31 maj och

kommunledningsförvaltningens nya avdelning "tillväxtavdelningen" startade upp 1 juni. Destination

Halmstad AB har därmed avslutat sitt strategiska näringslivs- och destinationsarbete. Halmstad Business

Incubator AB har övertagit ansvar för nyföretagande.

För att tydliggöra och stärka kommunstyrelsens arbete gentemot näringslivet och för att skapa goda

förutsättningar för företagande och hållbar tillväxt för kommunen i stort har det under året tagits fram

en plan för kommunstyrelsens näringslivsarbete. Denna plan antogs i kommunstyrelsen den 3

september.

Planen gäller för kommunstyrelsens och kommunledningsförvaltningens arbete och är avgränsad så att

den inte överlappar andra styrande dokument som också innehåller viktiga parametrar för

näringslivsutveckling. Exempel på frågor som ska hanteras inom ramen för andra beslut är t ex frågor

om markanvändning, kollektivtrafik och upphandling.

Planen pekar ut flera områden som kommunstyrelsen aktivt behöver arbeta med kommande år och

aktiviteter inom samtliga områden har startat upp. Exempelvis har en samordnad och väl fungerande

service- och myndighetsroll stor betydelse för företagsklimatet. För att stärka samordningen har ett

kommunövergripande företagsklimatråd startat upp. Likaså ett utvecklingsarbete för att stärka företagens

kundresa inom kommunen. Under sommaren 2019 gjordes en omfattande kartläggning av hur företagare

uppfattar kommunens myndighetsroll utifrån olika servicefaktorer som vi också löpande följer i Insikts-

mätningar.

En stärkt dialog mellan näringslivet och politiken har också pekats ut som ett viktigt område för stärkt


företagsklimat. KTHU har under 2019 varje utskottsmöte genomfört ett strategiskt företagsbesök, ett

näringslivsråd har startat upp och träffats två gånger, ett nytt forum (näringslivsforum) har startat upp

och under 2019 genomfördes tre näringslivsforum med tema; (1) näringslivsstrategi för Halmstad, (2)

kommunens myndighetsutövning och service och (3) kompetensförsörjning.

För att Halmstad ska bli det självklara valet för näringsliv, besökare och verksamma är bland annat en

samordnad marknadskommunikation betydelsefull. Genom aktivt samarbete med Region Halland

utvecklar vi gemensamma kommunikationsplattformar med syfte att attrahera investeringar samt

besökare till hela Halland. För Halmstad återstår ett arbete att stärka marknadskommunikationen och

dessutom göra detta från ett större perspektiv än Halmstad. Från näringslivsperspektiv är Halmstads

arbetsmarknadsregion lämplig avgränsning.

I syfte att stärka Halmstads attraktivitet och hållbara tillväxt pågår nu arbetet med att ta fram

kommunfullmäktiges plan för attraktivitet och hållbar tillväxt som tar avstamp i den strategiska planen.

Ett förslag ska tidigt 2020 ut på remiss.

4.3 Konkretiserat mål 4: Halmstads kommun ska vara en

attraktiv arbetsgivare

4.3.1 Verksamhetsmål 3: Kommunstyrelsen ska utveckla Halmstads

kommun som en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida

medarbetare

Kommentar

För att utveckla Halmstads kommun som en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida

medarbetare arbetar kommunledningsförvaltningens HR-avdelning utifrån fem strategiskt viktiga

områden. De strategiska områdena är kompetensförsörjning, ledarskap, hållbart arbetsliv, processorienterat

arbetssätt & digitala lösningar samt att säkerställa en strategisk, strukturerad och långsiktig arbetsgivarpolitik inom

Halmstads kommun - en arbetsgivare.

Inom varje strategiskt område genomförs en rad olika aktiviteter utifrån kommunledningsförvaltningens

koncernövergripande uppdrag att leda, samordna och följa upp det strategiska arbetet inom Halmstads

kommun.

Nedan följer en redogörelse av de viktigaste utvecklingsuppdragen under 2019.

Kompetensförsörjning

Implementationen av Halmstads kommuns kompetensförsörjningsstrategi har fortsatt under 2019. Det

har inom Halmstads kommun genomförts en rad olika insatser under följande delar:

Koncerngemensamma kompetensförsörjningsinsatser

Employer Branding (arbetsgivarvarumärke)

Kommungemensamt rekryteringscenter

Förändrat och förlängt arbetsliv


I det koncerngemensamma arbetet har fokus varit att stärka HR-professionen i arbetet med

kompetensförsörjning- och omställningsarbete, detta arbete kommer att fortgå under 2020.För att sätta

fokus på Halmstads kommuns framtida kompetensbehov har en ny samverkansmodell mellan

arbetsförmedlingen och Halmstads kommun tagits fram för gemensamt prognosarbete. Ett par

kommungemensamma organisationsutredningar har genomförts under 2019: sammanslagning av bygg-

och miljöförvaltningen och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård i Halmstads kommun.

Kring Employer Branding är delrapport 1 avseende strategi för Halmstads kommuns

arbetsgivarvarumärke avslutad och ett antal förslag på utvecklingsområden/utvecklingsprojekt är

framtagna. Vissa av dessa inväntar beslut på vidare hantering och några ingår i HR-avdelningen-

avdelningens verksamhetsplan 2020. Det finns bland annat ett förslag framtaget för att göra en förstudie

kring ett kompetens- och karriärcentra (omställning, karriärväxling, studentsamverkan m.m.). Vidare är

vårt samarbete med Högskolan i Halmstad lika aktivt som tidigare.

I mars i år invigdes Halmstads kommuns rekryteringscenter. Fokus för rekryteringscenter är att

professionalisera och effektivisera rekryteringar. Arbetsgivarvarumärket stärks via rekryteringscenter och

en väg in i kommunen. Fokus under året har varit chefer och specialister. Flera förvaltningar och bolag

har använt rekryteringscenter under året och arbetet kring fortsatt implementering och

finansieringsmodell fortgår. Under året har även rekryteringscenter hjälpt en förvaltning med

omställningsarbete och jobbmatchning.

Inom Halmstads kommun behöver vi möjliggöra för ett förändrat och förlängt arbetsliv inom våra

verksamheter. Under 2019 har det utarbetats ett förslag på ekonomiska stimulansåtgärder om ett förlängt

arbetsliv i syfte att få behålla våra medarbetare. Detta för att klara den framtida kompetensförsörjningen

samt utifrån den beslutade förändringen avseende pensionsåldern i Sverige.

Ledarskap

Under 2019 har en utredning kring chefers organisatoriska förutsättningar gjorts och ett antal förslag

kring utvecklingsområden har presenterats. För chefer i Halmstads kommun har en kommungemensam

chefsintroduktion tagits fram och fyra utbildningstillfällen har genomförts under året. Nästa steg i

kommunens ledarutveckling är ett nytt chefs- och ledarskapsprogram. Detta arbete har startats upp och

ett koncept är framtaget vilket kommer utvecklas vidare under 2020.

Under hösten har sex ledarcaféer kopplat till Utvecklande Ledarskap på tema förändringsledning,

delegering, uppföljning och delaktighet genomförts. Utvärdering för fortsatt utveckling görs 2020.

Tillsammans med kommunikationsavdelningen har kanal och arbetssätt för ledningskommunikation

etablerats.

Halmstads kommun har tagit fram enhetliga anställningsavtal för koncernens exekutiva chefer. Under

året har det genomförts en arbetsvärdering avseende exekutiva chefer. Arbetsvärdering syftar främst till

att säkerställa att koncernen har en rätt lönestruktur utifrån ansvar och svårighetsgrad för målgruppen.

Genomförd arbetsvärdering kommer dels att ligga till grund för löneöversyn 2020 men även användas i

samband med nyrekrytering av exekutiva chefer.

Hållbart arbetsliv

Under 2019 infördes ett friskvårdsbidrag för alla anställda i Halmstads kommun. Bidraget hanteras av

Actiway och ges för olika hälsofrämjande insatser till anställda. Bidraget är på max 2000 kronor och

57,6 % av de anställda har använt bidraget.


Som ett resultat av Halmstads kommuns medarbetarundersökning 2018 har

kommunledningsförvaltningens HR-avdelning genomfört en fördjupad undersökning av kommunens

unga medarbetares (29 år eller yngre) upplevda arbetsmiljö samt chefers organisatoriska förutsättningar.

Den fördjupade undersökningen visar att målgrupperna upplever att introduktion, kompetensutveckling

och dialog är bristfällig. Det finns ett önskemål att arbetsgivaren erbjuder vidareutbildning och

utvecklingsmöjligheter. Flera uttrycker också att de vill vidareutbilda sig inom det område de arbetar i.

Under 2019 togs beslut att medarbetarundersökningen för 2020 ska genomföras genom en

kommungemensam medarbetarundersökning, uppföljning av introduktion samt möjlighet till

temperaturmätning/moodmeter. Syfte och mål med den kommunkoncerngemensamma

medarbetarundersökningen är att mäta om Halmstads kommun upplevs vara en attraktiv arbetsgivare

med en hållbar arbetsmiljö.

En del av arbetet med heltidsarbete som norm är att utveckla scheman för att på så sätt verka för ett

sunt och hållbart arbetsliv över tid. Ett arbete har pågått med bred delaktighet för att gemensamt

utveckla en modell för schemaläggning för hållbart arbetsliv för Halmstads kommun.

Processorienterat arbetssätt & digitala lösningar

Under 2019 har vi arbetat med en mängd olika system- och tekniska lösningar för att Halmstads

kommun ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Ett arbete har skett med att ta fram en modell

för kommungemensamma HR-avdelningen-processer och utarbetande av en kommungemensam

introduktions- och rekryteringsprocess.

Den största implementationen handlar om att ge medarbetare på bolagen och timavlönade tillgång till

självservice i Heroma. Denna implementation har gjorts under året. En annan stor systemfråga har varit

att implementera en modul för löneöversyn. Exempel på andra systemlösningar är införandet av en

rehabiliteringsmodul hälsoSAM, som ska bidra till att chefernas arbete med dokumentation för

rehabilitering och tidiga insatser underlättas och digitaliseras. Med det digitala verktyget ges större

förutsättningar för ett likvärdigt, korrekt och säkert rehabiliteringsarbete.

Under 2019 har Halmstads kommun även tittat på och implementerat olika tekniska lösningar för bland

annat incidentrapporteringssystem KIA, införande av kompetensdokumentation,

schemaplaneringssystem. En pilot har genomförts av Heromas lösning för flextidsrapportering och en

pilot på att göra tjänstgöringsintyg startar under 2020. Full utrullning för flextidsrapporteringen kommer

att starta under 2020. Ett arbete har startat med att utveckla arbetet med LAS/anställningsinformation så

att arbetet med turordningslistor blir enklare och korrekta, då dessa data idag finns lagrat i olika källor.

E-tjänster för friskvård och växling av semesterersättning mot extra lediga dagar har utvecklats och

implementerats. Detta är två processer där möjligheten till robotisering kommer att utredas vidare under

2020.

Verksamhet och tjänsteaspekter i HR-avdelningen Service

Införandet av självservice på fler områden har gjort att HR Service har kunnat överföra kapacitet från

lönearbetet till utveckling och utbildning. Det har också gjorts utredningsarbete runt framtida utveckling

av tjänsteportföljen. Införandet av självservice har också inneburit att antal extra utbetalningar av löner

har minskat både i antal och i utbetalningssumma. Detta indikerar en ökad kvalitet i de ordinarie

löneutbetalningarna.

Antal ärenden och telefonsamtal till HR Service har varit högt på grund av support relaterat till


införandet av självservice för timavlönade. HR Service tar emot ca 2.500-3.000 ärenden via e-post och

ca 2.000-2.500 telefonsamtal per månad. Servicemålsättning är en genomsnittlig svarstid på telefon under

3 minuter, vilket HR Service har klarat de flesta månader under 2019. Svarstiderna för e-post hanteras

inom samma dag eller dagen efter.

Avtalsförhandlingar med CGI (som levererar Heroma) har genomförts, och resulterat i ett tilläggsavtal

till huvudavtalet, där viktiga punkter runt tex prestanda, systemtillgänglighet, utökad driftsupport, SLA

på utvecklingsområdet samt dataaccess adresseras. Dessa tillägg har känts nödvändiga för att förlänga

avtalsperioden med CGI med ytterligare tre år efter 2021.

Strategisk, strukturerad och långsiktig arbetsgivarpolitik – en arbetsgivare

HR-avdelningen har under 2019 lagt stort fokus på frågan för att optimera de grundläggande

förutsättningarna för att behålla attraktiva medarbetare genom ett förändrat och förlängt arbetsliv.

Huvudfokus under året har varit att skapa så goda implementeringsförutsättningar som möjligt för

heltidsarbete som norm. Orsaken är att Heltidsarbete som norm, förlängt arbetsliv tillsammans med ett

hållbart arbetsliv kommer vara en av de direkt avgörande faktorerna för att Halmstads kommun skall

kunna tillgodose kommunens kompetensförsörjning.

Kommunal och SKR (Sveriges kommuner och regioner) tecknade 2016 ett centralt kollektivavtal om

heltidsarbete som norm. I Halmstads kommun har det tagits fram en handlingsplan som blev klar i

december 2018. Kommunstyrelsen tog i december beslut om att samtliga nyanställningar inom vård- och

omsorg och funktionsvariation sker på heltid från och med 1 januari 2020 och för samtliga yrkesgrupper

inom kommunals avtalsområde från 1 januari 2021. Målsättningen är att 85 procent av de anställda ska

arbeta heltid 31 maj år 2021. En dialog har påbörjats under året när det gäller att möjliggöra heltidsarbete

genom samarbete. Det handlar till exempel om att inventera roller och kompetenskrav och förenkla för

medarbetare att kunna arbeta inom mer än en verksamhet/förvaltning genom kombinationstjänster. Det

pågår förhandlingar med Kommunal om ett nytt arbetstidsavtal som ska ersätta det befintliga

årsarbetstidsavtalet.

Under 2019 har informations- och utbildningsinsatser gjorts kring handlingsplanen. Halmstads kommun

har gjort en stor satsning på att utbilda chefer, HR, ekonomer, samordnare, arbetsplatsombud och

skyddsombud i bemanningsekonomi. KPA har utbildat och informerat medarbetare om pensionsfrågor

och deltidsarbetets påverkan på pensionen.

Halmstads kommun har hanterat centrala omställningsmedel för tidig lokal omställningsarbete (TLO-

KL) på totalt 4,7 miljoner kronor i syfte att möta och förebygga förändrade kompetens – och

rekryteringsbehov för att underlätta framtida omställningsarbete. Omställningsmedel kommer att

användas för kompetensutvecklingsinsatser för personer som står inför omställning men även till

grupper av anställda där kompetensen om användning av digitala verktyg och system behöver öka.

De lönepolitiska strategiska och strukturella prioriteringarna för löneöversyn 2019 har främst varit

inriktade till socialsekreterare, rektorer. Inriktningen för löneöversyn 2019 var att öka differentieringen

och fokus på att behålla medarbetare. Halmstads kommun har tillsammans med de lokala

arbetstagarorganisationerna gemensamt reviderat tillämpningsanvisningarna av samverkansavtalet.

Målindikatorer Utfall T3 2019 Målvärde

Total sjukfrånvarotid 6,4%


Målindikatorer Utfall T3 2019 Målvärde

Frisktal

Hållbart medarbetarindex (HME)

4.4 Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla känna att de har

lika värde, mötas av respekt och har möjlighet att vara

delaktiga i samhället

4.4.1 Verksamhetsmål 4: Kommunstyrelsen ska agera för en socialt,

ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling

Kommentar

Socialt hållbar

Kommunstyrelsen ska agera för att Halmstad ska bli en inkluderande kommun. Detta sker på flera olika

sätt. Under året har ett förslag på det som ska bli kommunfullmäktiges plan för den inkluderande

kommunen arbetats fram och skickats på remiss till samtliga nämnder, bolagsstyrelser och politiska

partier i kommunfullmäktige. Planen ska konkretisera området med samma namn i strategisk plan och

göra tydligt vilken utveckling kommunkoncernen ska arbeta för inom delområdena ”en bra start i livet”,

”en kommun som håller samman” och ”goda och jämlika livsvillkor”. I planen samlas och tydliggörs

framöver många av de sakområden som kommunstyrelsen idag leder, samordnar och följer upp kopplat

till social hållbarhet. Det blir också ett sätt att ta kliv framåt i det viktiga arbetet med att minska och

motverka segregation och strukturerat arbeta med flera av målen i Agenda 2030.

Utöver planarbetet har en ny samverkansstruktur för kommunkoncernens arbete med integration

utarbetats. Kommunstyrelsen har ett strategiskt ansvar att leda och följa upp det övergripande arbetet

med mottagande, etablering och inkludering av nyanlända kvinnor och män och ensamkommande barn.

Men det verksamhetsnära, samordnande ansvaret för kommungemensamma insatser ligger numera hos

utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Samverkan sker primärt genom taktisk grupp integration.

Kommunstyrelsen har antagit en modell för fördelning av statliga schablonersättningar för nyanlända i

etableringen. Genom denna har även en gemensam utvecklingsresurs för integration skapats. Denna ska,

enligt antagna riktlinjer, hanteras av KS och användas till koncernövergripande utvecklingsinsatser för

målgruppen. Taktisk grupp integration prioriterar vilka insatser som ska genomföras. Syftet är en

effektivare och mer hållbar inkludering av nyanlända.

Dialog har under året genomförts med utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltning i syfte att ställa

sociala dialogkrav i upphandling. De första upphandlingarna är annonserade och arbetet ska utvärderas

tillsammans med utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen under 2020.

Utöver detta pågår integrering av jämställdhetsperspektiv i verksamhetsstödssystem och mallar för

tjänsteskrivelser. Metod- och analysstöd kommer tillgängliggöras via intranätet. Det här är en start som

kommer kräva kunskapshöjande insatser för olika målgrupper, analysstöd och uppföljning över lång tid.

Ett utvecklingsarbete i samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen, utbildnings- och

arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen med flera har inletts för att ta fram metoder och


material anpassat för Halmstads kommun.

Under 2019 skärptes lagen om minoriteters rättigheter vilket innebär att kommunen nu ser över rutiner

för att säkra att kommunen lever upp till denna. Det planeras även för kunskapshöjande insatser och

översyn av behov av justeringar i arbetssätt med anledning av att barnkonventionen 2020 blir lag.

Ekologiskt hållbar

Under mandatperioden kommer kommunstyrelsen ta beslut om flera större vägval gällande den

ekologiska hållbarheten. Vilket framtida trafiksystem ska vi planera, vilken nivå och tidshorisont ska

klimatanpassningen ha och hur ska vi säkra ett framtida vatten med god kvalitet och så vidare? Under

2019 har det därför pågått ett intensivt arbete för att öka och förbättra det underlagsmaterial som behövs

för dessa ställningstagande. Parallellt pågår också arbetet med att ta fram de första delarna av de

strategiska styrdokument där dessa svar kommer finnas, Transportplan (tidigare Handlingsprogram för

hållbara transporter), Klimatanpassningsplan och VA-plan. Kommunstyrelsen har under året fått

information samt deltagit i workshop för att öka sin kunskapsnivå, exempelvis genomfördes i september

workshop rörande vatten och avlopp. Inriktningsbeslut för fortsatt arbete med transportplanen

beslutades av kommunstyrelsen i oktober 2019. Vid framtagande av Översiktsplan har frågor angående

miljö- och klimat lyfts fram, exempelvis vikten av gröna områden i staden.

Trafikverket tar under 2019 och 2020 fram Åtgärdsvalsstudie för Halmstads järnvägssystem. Det betyder

att järnvägssystemet i Halmstad får en plan för sin utveckling på kort och mellanlång sikt, till ca 2040.

Kommunledningsförvaltningen deltar aktivt för att bevaka kommunens intressen samt, tillsammans med

tillsammans med trafikverket, Region Halland och Hallandstrafiken, möjliggöra ökad persontrafik på

Halmstads personbangård samt förbättra möjligheterna för gods på järnväg.

Kommunledningsförvaltningen har, i samarbete med andra förvaltningar, tagit fram förslag till

kemikalieplan. Samråd har genomförts och förslag till beslut om antagande planeras till början av 2020.

Under hösten 2019 har arbetet med cirkulär ekonomi med fokus på avfallshantering gått in i en ny fas.

En tjänst finns nu på plats på kommunledningsförvaltningen för att tillsammans med

kommunkoncernen enbart arbeta med och utveckla dessa frågor.

I oktober beslutade kommunstyrelsen om en uppdragsbeskrivning för revidering av Halmstads

energiplan från 2015. Den nya energiplanen kommer att utökas för att även omfatta andra

klimatpåverkande områden som till exempel konsumtionsbaserade utsläpp. Som underlag till den nya

energi- och klimatplanen har Halmstad gått med i ett uppdragsforskningsprojekt som Uppsala

Universitet driver. Projektet tar fram en rapport om en lokal koldioxidbudget för Halmstad för att nå

Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under två grader.

Ekonomiskt hållbar

Kommunfullmäktige beslutade i november om en förändrad modell för styrning och ledning i

Halmstads kommun. Inom ramen för den förändrade styrningen ses de huvudsakliga delprocesserna

inom kommunens styrning över. Styrning utvecklas för att tydligare fokusera verksamhetsperspektivet.

Syftet är att kvalitetssäkra att verksamheten utförs kvalitativt och effektivt samt ger en bra grund för

verksamhetsutveckling. Under 2019 har förändringar i delprocessen Planeringsförutsättningar skett.

Förändringarna innebär bland annat ökad dialog mellan kommunledningsförvaltning och förvaltningar,

införandet av en budgetkonferens för ökad delaktighet, kunskapshöjning och förbättrade

beslutsunderlag samt att verksamhetsberedningens arbete öppnas upp ytterligare.


Kommunens verksamhetsplanerings- och uppföljningsverktyg har utvecklats under året för att bättre

svara upp mot kommunens förändrade styrning och för att bidra till ett ökat fokus på varje verksamhets

grunduppdrag – kärnan i kommunens verksamhet. En del i utvecklingen är att fokusera på planering av

den egna verksamheten ur ett långsiktigt hållbart perspektiv.

Under 2019 har kommunens finansiella mål ändrats i samband med beslut om planeringsdirektiv med

budget 2020-2024. Målen bedöms ha blivit enklare och kan därför bidra till förbättrad styrning mot en

mer hållbar ekonomi.

Omfattande utbildnings- och informationsinsatser har pågått under större delen av 2019 för att klargöra

vilka ekonomiska och demografiska utmaningar Halmstads kommun står inför. Insatserna beräknas

bidra till ökad förståelse för kommunens ekonomiska situation och därigenom också leda till mer

ekonomiskt hållbara perspektiv i verksamheterna och deras planering.

Under hösten har kommunledningsförvaltningen dessutom stöttat, i första hand de så kallade

samordningsgrupperna, i arbetet med nödvändiga effektiviseringar och besparingar, utifrån de

ekonomiska ramar som beslutats i planeringsdirektiv med budget.

Arbetet med uppbyggnad och hantering av en kommunal ”digitaliseringsfond” i enlighet med uppdrag i

planeringsdirektiv med budget 2020-2024 har i stora delar genomförts. Syftet med ”fonden” är att stödja

verksamheterna att effektivisera och varaktigt sänka sina kostnader.

För att öka insikten i offentlig upphandling och öka antalet anbud fortsätter informationsinsatser för

företag och fokusering på dialog inför upphandling. I det interna perspektivet pågår utbildningar för att

för att bibehålla en stark inköpsorganisation. Arbetet med en förbättrad avtalsuppföljning fortsätter där

riskindex och rutiner tagits fram. Arbete med kvartalsvis uppföljning av respektive förvaltnings

avtalstrohet pågår. Arbetet med kategoristyrning kommer att implementeras under våren 2020 för att

ytterligare stärka den goda affären och för att leverera kundnytta till skattebetalare. Kategoristyrningen

ska bidra till att nå uppsatta verksamhetsmål och effektivisera inköpsprocesser. Vidare har även ny

riktlinje för privata utförare tagits fram för att säkerställa allmänhetens möjlighet till insyn i kommunal

verksamhet oberoende av hur kommunen väljer att organisera sin verksamhet.

Kommunens ekonomiska situation är utmanande på kort och halvlång sikt. De ekonomiska resultaten är

något för låga, även om kommunens båda finansiella mål för år 2019 uppnås, och investeringsplanerna

för omfattande vilket beräknas innebära ett betydande nyupplåningsbehov kommande år. Detta för i sin

tur med sig ökade kostnader för bland annat avskrivningar och räntor vilket innebär att det ges mindre

ekonomiska resurser för utförandet av grunduppdraget än vad som annars varit fallet. Kommunen har

dessutom en skattesats som är högre än rikets genomsnitt, relativt höga kostnader för verksamheten och

verksamhetsresultat som numera kan betraktas som genomsnittliga överlag.

I ett kort perspektiv kan det därför vara svårt att hävda att kommunen har en hållbar ekonomisk

utveckling, men de insatser som kommunstyrelsen genomför bedöms dock leda till att förutsättningarna

för en hållbar ekonomi förbättras.

Den sammantagna bedömningen är att målet nås ur såväl ett socialt och ekologiskt som ekonomiskt

perspektiv.

Insatser Kommentar

Analysera genom workshops gällande civilt försvar för verksamhetsrepresentanter

Kommunstyrelsen

Aktiviterna ej genomförda pga personalbrist, rekrytering pågår. Beräknas påbörjas under 2020 istället.


5 Prioriteringar

5.1 Leda, samordna, följa upp


6 Personalredovisning

6.1 Personalbild

Tillsvidare- och visstidsanställda

Tillsvidare Årsarbetare

tillsvidare Visstid

December 2018 visstid (%)

December 2019 visstid (%)

Totalt 194 192 24 12 % 11 %

Kommunledningsförvaltningen hade den 31 december 2019 totalt 194 tillsvidareanställda medarbetare.

Begreppet årsarbetare avser tillsvidare, hel- och deltider, omräknat till heltidstjänster. Detta är vanligtvis

det begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda.

Kommunledningsförvaltningen hade den 31 december 2019, 192 årsarbetare.

Kommunledningsförvaltningen har ökat med 10 tillsvidareanställda sedan 2018 års mätning. Inom

kommunledningsförvaltningen ligger ökningen av tillsvidareanställda främst inom nya

tillväxtavdelningen och rekryteringscenter. Men även utökning av 2 medarbetare på avdelningen för

ledningsstöd och 2 medarbetare på samhällsbyggnadsavdelningen.

Antalet visstidsanställda uppgick den 31 december 2019 till 24 personer, vilket är en minskning med 2

personer sedan december 2018.

Kompletterande text

Könsfördelning - tillsvidareanställda

Kvinnor Män Totalt December 2018

kvinnor (%) December 2019

kvinnor (%)

Totalt 147 47 194 74 % 76 %

Statistiken visar antalet tillsvidareanställda inom kommunledningsförvaltningen fördelat på kön, samt

hur stor del av de tillsvidareanställda som är kvinnor.

Den 31 december 2019 hade kommunledningsförvaltningen 194 tillsvidareanställda, 147 kvinnor och 47

män. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 76 % vilket är en ökning sedan föregående års mätning (74

%).

Kompletterande text

Könsfördelning - visstidsanställda

Kvinnor Män Totalt December 2018

kvinnor (%) December 2019

kvinnor (%)

Totalt 16 8 24 69 % 67 %

Antalet visstidsanställda på kommunledningsförvaltningen uppgick den 31 december 2019 till 24

personer, 16 kvinnor och 8 män. Andelen kvinnor av de visstidsanställda är 67 %, vilket är en minskning

sedan föregående års mätning (69 %).


Kompletterande text

Timavlönad personal

Januari-December 2018 Januari-December 2019

Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare

Totalt 4 588 2 2 901 1

Totalt har 2901 timmar utförts av timavlönad personal på kommunledningsförvaltningen under

perioden januari - december 2019, vilket är en minskning med 1687 timmar jämfört med motsvarande

period 2018.

Kompletterande text

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)

December 2018 December 2019

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 99 % 99 % 99 % 99 % 100 % 99 %

Tabellen ovan visar sysselsättningsgraden för kommunledningsförvaltningens tillsvidareanställda.

Sysselsättningsgraden var totalt 99 % den 31 december 2019, vilket är en oförändrad sysselsättningsgrad

jämfört med 2018.

Kompletterande text

Åldersfördelning - tillsvidareanställda

Enhet -25 26-35 36-45 46-55 56-60 61 62 63 64 65 65+ Summa

Totalt 3 48 64 40 24 4 1 5 3 1 1 194

Statistiken visar att merparten av kommunledningsförvaltningens tillsvidareanställda återfinns inom

ålderskategorin 36-45 år (33 %), följt av ålderskategorin 26-35 år (25 %) och ålderskategorin 46-55 år( 21

%).

Kompletterande text

Medelålder - tillsvidareanställda

Enhet 2018 2019

Totalt 44 44

Medelåldern inom kommunledningsförvaltningen var den 31 december 2019 44 år, vilket är en

oförändrad siffra jämfört med 2018.

Kompletterande text

Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön

2018 2019


Totalt 13 6 19 15 8 23


Den 31 december 2019 uppgick det totala antalet tillsvidareanställda chefer till 23 personer, 15 kvinnor

och 8 män. Ökningen av chefer består av återbesättning av tidigare vakanta tjänster samt utökat med en

tillväxtdirektör.

Kompletterande text

Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön

2018 2019


Totalt 2 2

Under 2019 hade kommunledningsförvaltningen inga visstidsanställda chefer.

Kompletterande text

Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning 2019 2020 2021 2022 2023 Summa Andel

Totalt 4 3 5 2 2 16 8 %

Av statistiken ovan kan vi konstatera att andelen totalt inom grupperna handläggare-och

administratörsarbete, teknikarbete samt ledningsarbete kommer under en 5 års period 8 % att uppnå

pensionsåldern.

Fördelning per yrkesgrupper som under 5 års period kommer att uppnå pensionsåldern:

Handläggare-och administratörsarbete 9 %

Ledningsarbete 4 %

Teknikarbetare 9 %

Kompletterande text

Bristyrken per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning Antal

Totalt

Inom kommunledningsförvaltningen är det fortsatt främst svårt att rekrytera arkitekter och ingenjörer.

Kommunen växer och det finns en risk att förvaltningen inte hinner rekrytera i takt med behoven.

Kompletterande text

6.2 Sjukfrånvaro

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron

Januari-December

2018 (totalt, i %) Januari-December

2019 (totalt, i %)

1 .Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 3,8 % 3,0 %

2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar)

53,9 % 40,9 %

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 4,0 % 3,1 %


Januari-December

2018 (totalt, i %) Januari-December

2019 (totalt, i %)

4. Summa sjukfrånvarotid för män 3,6 % 2,5 %

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre

1,5 % 2,1 %

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 2,1 % 1,6 %

7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre

6,8 % 5,7 %

Tabellen visar den obligatoriska sjukfrånvaron och avser all personal inom

kommunledningsförvaltningen vilket innefattar både tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönad

personal. Av den totala ordinarie arbetstiden utgör 3 % sjukfrånvarotid för

kommunledningsförvaltningen. Antalet sjuktimmar i relation till ordinarie timmar uppgår till 3 %, vilket

är lägre jämfört med 2018 (3,8 %).

Långtidssjukfrånvaron inom kategorin 60 dagar eller mer uppgår till 40,9 % 2019, vilket är lägre jämfört

med 2018 (53,9 %).

Under 2019 fortsätter den positiva minskningen av sjukfrånvaron. Vi kan dock se en ökning inom

åldersgruppen 29 år eller yngre som ökat till 2,1 % 2019 jämfört med 1,5 % 2018.

Tabellen visar även att kvinnor har högre sjukfrånvarotid än män. Högst sjukfrånvarotid inom

åldersgrupperna finner vi inom åldersgruppen 50 år eller äldre där den uppgår till 5,7 % 2019.

Kompletterande text

Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd)



Totalt 13,2 11,3 12,7 9,6 8,8 9,4

Sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd på kommunledningsförvaltningen var under beräkningsperioden

9,4 vilket är en minskning jämfört med motsvarande period 2018 då vi hade 12,7 sjukdagar i snitt per

tillsvidareanställd.

Kompletterande text

Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal


Andel sjukdagar (%)

1 2-14 15-90 91-180 181-9999

1 2-14 15-90 91-180 181-9999

Totalt 2 % 25 % 18 % 10 % 45 % 3 % 36 % 15 % 6 % 39 %

Andelen korttidsfrånvaro (2 -14 dagar) inom kommunledningsförvaltningen ligger på 36 %, vilket är en

ökning jämfört med motsvarande period 2018 där korttidsfrånvaron (2-14 dagar) låg på 25%. Andelen

(91-180 dagar) har minskat till 6 % jämfört med förra året då det uppgick till 10 %. Vi kan även se en

minskning inom intervallen (181 dagar eller mer) där andelen har minskat till 39 % jämfört med 45 %

2018.


Kompletterande text

Antal sjukdagar per yrkesgrupp – tillsvidareanställd personal

Yrkesgrupp 2017 2018 2019

Handläggare- och administratörsarbete 12,7 7,3

Ledningsarbete 6,5 1,7

Teknikarbete 16,6 24,2

Antal sjukdagar för yrkesgruppen handläggare- och administratörsarbete har minskat till 7,3 (2019) från

förra årets 12,7 (2018). Inom yrkesgruppen ledningsarbete har antal sjukdagar också minskat från 6,5

(2018) till årets siffra 1,7 (2019). Vi ser dock en ökning av antal sjukdagar inom yrkesgruppen

teknikarbete som hade 24,2 sjukdagar 2019 jämfört med 16,6 sjukdagar 2018.

Kompletterande text

6.3 Arbetsskador

Arbetsskador

Typ av arbetsskada Antal 2017 Antal 2018 Antal 2019

Olycksfall 1 2

Färdolycksfall 1 1 5

Sjukdom 1

Totalt 2 2 7

Sammantaget under 2019 har kommunledningsförvaltningen rapporterat in 7 arbetsskador, 2 olycksfall

samt 5 färdolycksfall. Samtliga handlade om att den skadade föll utom ett som var en klämskada i

samband med flytt av föremål.

Kompletterande text

6.4 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Resultat av uppföljningen (sammanfattning)

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 ska arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det

systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet

bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker

med hjälp av kommunens gemensamma checklista för den årliga uppföljningen av systematiskt

arbetsmiljöarbetet. Den årliga uppföljningen har genomförts med ledningsgruppen, HR ansvarig och

skyddsombud. Det finns en god kännedom om det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsmiljöverkets

lagar samt föreskrifter.

Under 2019 har det skett endel förändringar på förvaltningen utifrån arbetet att utveckla

kommunledningsförvaltningen. Det har tillkommit en ny avdelning, tillväxtavdelningen samt en ny

kommunledningsstab har tillsatts. Det har varit endel personalomsättning på förvaltningen vilket har

medfört att det tillkommit nya chefer och direktörer. Dessa förändringar har haft en påverkan i det

arbete med uppföljningen av systematiska arbetsmiljöarbetet då det uppstått några oklarheter. Det sker


arbete med att planera, genomföra åtgärder och följa upp för att utveckla det systematiska

arbetsmiljöarbetet i förvaltningen. Vi kommer bland annat att stärka rutiner och har utökat med

uppföljning som är inlagd i vårt årshjul.

Då vi har tillsatt 8 nya chefer på kommunledningsförvaltningen under 2019 behöver vi säkerställa att

tillräcklig kunskap finns inom arbetsmiljöområdet. Det finns eventuellt även ett behov av att uppdatera,

stärka och fylla på utbildning i arbetsmiljö hos befintliga chefer, många har gått utbildning men troligen

för fler än tre år sedan. En avstämning med hjälp av den kommungemensamma processen för

kunskapstest i syfte att kartlägga eventuellt behov för chef för att därefter bygga på med utbildning

kommer att göras under 2020. Vi kommer även att nyttja de chefsträffar som

kommunledningsförvaltningen har för att höja engagemang inom området.

Vi kommer bland annat med hjälp av stöd i kommungemensam mall, om så önskas, känna av det

eventuella behov som finns hos medarbetaren för att framåt kunna planera och matcha det med

gemensam utbildningsinsats med stöd från Pe3 (företagshälsan). Vi kommer att lyfta in denna

avstämning under året på APT.

I uppföljningen har det konstaterats att vi har bra rutiner för, anpassning och rehabilitering vid

sjukfrånvaro, bra rutiner för att vidta åtgärder vid alkohol, droger och riskbruk samt även bra rutiner för

hantering vid kränkande särbehandling och trakasserier.

Det har identifierats ett behov av att utveckla och stärka rutiner gällande brandskydd. Detta kommer att

hanteras skyndsamt. Det identifierades även en brist i fördelningen av arbetsmiljöuppgifter vilket

hanteras omgående. Vidare skall chef säkerställa att det finns uppdaterad fördelning av

arbetsmiljöuppgifter för sina underställda chefer.

Kommunledningsförvaltningen kommer att samordna förvaltningsgemensam aktivitet likt tidigare år i

syfte att stärka hälsan och kommunledningsförvaltningens samhörighet. Detta kommer att ske med hjälp

av det hälsofrämjande bidraget (200 per medarbetare).

Kommunledningsförvaltningen kommer även under 2020 att utbilda två hälsoinspiratörer i syfte att

arbete för att främja hälsan samt förebygga ohälsa bland förvaltningens medarbetare.

Under 2020 kommer kommunledningsförvaltningen att utveckla och arbeta för att förvalta en

gemensam kultur på förvaltningen, detta för att bygga ”en förvaltning” där medarbetaren trivs och

arbetar på ett samordnat vis.

6.5 Sammanfattande analys

Kommunledningsförvaltningen hade den 31 december 2019 totalt 194 tillsvidareanställda medarbetare

vilket är en ökning med 10 tillsvidareanställda sedan 2018 års mätning. Utökningen av tillsvidareanställda

ligger främst inom nya tillväxtavdelningen och rekryteringscenter. Ytterligare finns det en utökning av 2

medarbetare på avdelningen för ledningsstöd och 2 medarbetare på samhällsbyggnadsavdelningen. Av

de 194 tillsvidareanställda medarbetare är det 147 kvinnor och 47 män. Andelen tillsvidareanställda

kvinnor är 76 % vilket är en ökning sedan föregående års mätning som var 74 %. Statistiken visar att

merparten av kommunledningsförvaltningens tillsvidareanställda återfinns inom ålderskategorin 36-45 år

(33 %), följt av ålderskategorin 26-35 år (25 %) och ålderskategorin 46-55 år( 21 %).

Den 31 december 2019 uppgick det totala antalet tillsvidareanställda chefer till 23 personer, 15 kvinnor

och 8 män. Vi ser en ökning med 4 chefer jämfört med förra året, ökningen av chefer består av


återbesättning av tidigare vakanta tjänster samt utökat med en tillväxtdirektör.

Antalet visstidsanställda uppgick den 31 december 2019 till 24 personer, vilket är en minskning med 2

personer sedan december 2018. Inom de 24 visstidsanställda ser vi en fördelning av 16 kvinnor och 8

män. Andelen kvinnor av de visstidsanställda är 67 %, vilket är en minskning sedan föregående års

mätning som var 69 %. Totalt har 2901 timmar utförts av timavlönad personal på

kommunledningsförvaltningen under perioden januari - december 2019, vilket är en minskning med

1687 timmar jämfört med motsvarande period 2018.

Sysselsättningsgraden var totalt 99 % den 31 december 2019, vilket är en oförändrad sysselsättningsgrad

jämfört med 2018. Medelåldern inom kommunledningsförvaltningen var den 31 december 2019 44 år,

även denna siffra är oförändrad jämfört med 2018. Under en fem års period kan vi se att 8 % av

tillsvidareanställda medarbetare kommer att uppnå pensionsåldern.

Under 2019 har det skett endel personalomsättning på förvaltningen. Då flera yrkeskategorier inom

kommunledningsförvaltningen är svårrekryterade kommer det bli viktigt att

kommunledningsförvaltningen medverkar i olika sammanhang via sociala medier, mässor osv. för att

attrahera nya medarbetare. Kommunledningsförvaltningens samarbete med högskolan i Halmstad

gällande praktikanter och examensarbete blir också viktigt att fortsätta med och utveckla.

Kommunledningsförvaltningen har använt sig av rekryteringscenter sedan de startade i mars 2019,

utifrån situation med svårrekryterade yrken har det lett till god hantering utifrån det professionella arbete

som bedrivs på rekryteringcenter. Det kommer också bli viktigt för kommunledningsförvaltningen att

lyckas behålla de medarbetare som vi rekrytera. Under 2020 kommer kommunledningsförvaltningen att

arbeta med olika insatser för att öka trivsel på förvaltningen, det kommer att tas ett omtag kring

organisationskulturen. Det kommer också att ske förändringar i form av eventuella nya placeringar för

medarbetare i rådhuset i syfte att främja utveckling och samverkan samt bidra till ökad dialog och

förståelse till varandras uppdrag och uppnå ytterligare synergieffekter mellan olika funktioners uppdrag.

Utifrån den kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategin för Halmstads kommun (2018-2023)

arbetar kommunledningsförvaltningen i flera spår inom ramen för denna.

Kompetensförsörjningsstrategin medför att vi inom Halmstads kommun måste arbeta med

verksamhetsfrågan kompetensförsörjning utifrån ett helhetsperspektiv på verksamheten. De strategiska

områdena är attraktiv arbetsgivare, inkludering & mångfald för social hållbarhet, digitalisering samt

organisation & kultur.

Under 2019 fortsätter den positiva minskningen av sjukfrånvaron. Av den totala ordinarie arbetstiden

utgör 3 % sjukfrånvarotid för kommunledningsförvaltningen, vilket är lägre jämfört med 2018 (3,8 %).

Långtidssjukfrånvaron inom kategorin 60 dagar eller mer uppgår till 40,9 % 2019, vilket är lägre jämfört

med 2018 (53,9 %).

Vi kan dock se en ökning inom åldersgruppen 29 år eller yngre som ökat till 2,1 % 2019 jämfört med

1,5 % 2018. En ökande sjukfrånvaro för denna åldersgrupp kan vi även se nationellt och således dra

slutsatsen att det är ett större bekymmer i samhället vilket är oroväckande. Vi ser en ökning för hela

Halmstads kommun vilket har lett till att det genomförts en undersökning 2019 av HR avdelningen på

kommunledningsförvaltningen. Utifrån resultatet framkom det bland annat att introduktionen behöver

förbättras. En insats kopplat till detta är att det under 2020 kommer att skickas ut en kommungemensam

utvärderingsenkät till nyanställda gällande frågor om introduktionen. På kommunledningsförvaltningen

kommer vi under 2020 att utveckla den befintliga kommunledningsspecifika introduktionen, vi kommer


då även att ta hänsyn till det resultat som framkommer från utvärderingsenkäten till nyanställda.

Sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd på kommunledningsförvaltningen var under beräkningsperioden

9,4 vilket är en minskning jämfört med motsvarande period 2018 då vi hade 12,7 sjukdagar i snitt per

tillsvidareanställd. Andelen korttidsfrånvaro (2 -14 dagar) inom kommunledningsförvaltningen ligger på

36 %, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period 2018 där korttidsfrånvaron (2-14 dagar) låg

på 25%. Andelen (91-180 dagar) har minskat till 6 % jämfört med förra året då det uppgick till 10 %. Vi

kan även se en minskning inom intervallen (181 dagar eller mer) där andelen har minskat till 39 %

jämfört med 45 % 2018.

Kommunledningsförvaltningen har bra rutiner för de rehabiliteringsutredningar som görs vid upprepad

korttidsfrånvaro samt efter tre veckors sjukskrivning. Kommunledningsförvaltningen kommer också att

fortsätter med det goda samarbete som vi har med Pe3 företagshälsovården gällande hantering av

sjukfrånvaro och olika insatser för att förebygga.

Under 2019 infördes HälsoSAM en rehabiliteringsmodul i Heroma som används för att dokumentera

och kvalitetssäkra rehabiliteringsarbetet. Med detta som verktyg kommer förvaltningens chefer att ha

fortsatt fokus på rehabiliteringsarbetet kommande år. Cheferna har gått en utbildning och därefter har

implementeringen skett. Med stöd från denna digitalisering kommer chefernas arbete med

rehabiliteringsarbete att underlättas, kvalitetssäkras och ge en säker hantering av dokumentation.

Sammantaget under 2019 har kommunledningsförvaltningen rapporterat in 7 arbetsskador, 2 olycksfall

samt 5 färdolycksfall. Samtliga handlade om att den skadade föll utom ett som var en klämskada i

samband med flytt av föremål. Hantering av dessa arbetsskador har skett med stöd av de rutiner vi har

på förvaltningen.

Det finns en god kännedom om det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsmiljöverkets lagar samt

föreskrifter. Under 2019 har det skett endel förändringar på förvaltningen utifrån arbetet att utveckla

kommunledningsförvaltningen. Det har tillkommit en ny avdelning, tillväxtavdelningen samt en ny

kommunledningsstab har tillsatts. Det har varit endel personalomsättning på förvaltningen vilket har

medfört att det tillkommit nya chefer och direktörer. Dessa förändringar har haft en påverkan i det

arbete med uppföljningen av systematiska arbetsmiljöarbetet då det uppstått några oklarheter. Det sker

arbete med att planera, genomföra åtgärder och följa upp för att utveckla det systematiska

arbetsmiljöarbetet i förvaltningen. Vi kommer bland annat att stärka rutiner och har utökat med

uppföljning som är inlagd i vårt årshjul.

Då vi har tillsatt 8 nya chefer på kommunledningsförvaltningen under 2019 behöver vi säkerställa att

tillräcklig kunskap finns inom arbetsmiljöområdet. Det finns eventuellt även ett behov av att uppdatera,

stärka och fylla på utbildning i arbetsmiljö hos befintliga chefer, många har gått utbildning men troligen

för fler än tre år sedan. En avstämning med hjälp av den kommungemensamma processen för

kunskapstest i syfte att kartlägga eventuellt behov för chef för att därefter bygga på med utbildning

kommer att göras under 2020. Vi kommer även att nyttja de chefsträffar som

kommunledningsförvaltningen har för att höja engagemang inom området. Vi kommer bland annat med

hjälp av stöd i kommungemensam mall, om så önskas, känna av det eventuella behov som finns hos

medarbetaren för att framåt kunna planera och matcha det med gemensam utbildningsinsats med stöd

från Pe3 (företagshälsan). Vi kommer att lyfta in denna avstämning under året på APT.

I uppföljningen har det konstaterats att vi har bra rutiner för, anpassning och rehabilitering vid

sjukfrånvaro, bra rutiner för att vidta åtgärder vid alkohol, droger och riskbruk samt även bra rutiner för


hantering vid kränkande särbehandling och trakasserier. Det har identifierats ett behov av att utveckla

och stärka rutiner gällande brandskydd. Detta kommer att hanteras skyndsamt. Det identifierades även

en brist i fördelningen av arbetsmiljöuppgifter vilket hanteras omgående. Vidare skall chef säkerställa att

det finns uppdaterad fördelning av arbetsmiljöuppgifter för sina underställda chefer.

Kommunledningsförvaltningen kommer att samordna förvaltningsgemensam aktivitet likt tidigare år i

syfte att stärka hälsan och kommunledningsförvaltningens samhörighet. Detta kommer att ske med hjälp

av det hälsofrämjande bidraget (200 per medarbetare). Kommunledningsförvaltningen kommer även

under 2020 att utbilda två hälsoinspiratörer i syfte att arbete för att främja hälsan samt förebygga ohälsa

bland förvaltningens medarbetare.

Under 2019 infördes ett kommungemensamt friskvårdsbidrag. På kommunledningsförvaltningen hoppas

vi att detta är ett bra stöd till medarbetare i att bli mer aktiv och hälsosam. Forskning visar på hur viktig

hälsofrågan är, kommunledningsförvaltningen vill vara en hållbar och hälsosam arbetsplats. Vi ser

vinsterna i att arbeta strategiskt och långsiktigt med att uppmuntra medarbetarna till att aktivt vårda sin

hälsa. Statistik för kommunledningsförvaltningens nyttjande av friskvårdsbidrag 2019:

Antal medarbetare som tilldelats bidrag: 166 st

Antal aktiverade medarbetare: 114 st

Aktiveringsgrad: 68,67%

Tilldelade bidrag totalt: 315 050 kr

Nyttjat totalt: 201 528 kr

Nyttjande grad (totalt tilldelat) 63,97%

Under 2019 har det skett viktiga förändringar för förvaltningens utvecklingsarbete och mycket ligger

planerat framåt under 2020 för att fortsätta utveckla förvaltningen. Kommunledningsförvaltningen har

nu tillsatt en kommunledningsstab som påbörjat arbetet med att samordna förvaltningens gemensamma

arbete. Under 2019 har det arbetats med samsyn av kommunledningsförvaltningens gemensamma

uppdrag att leda, samordna och följa upp genom strategiskt och långsiktigt arbete i ett

koncernövergripande perspektiv. Kommunledningsförvaltningen har tillsatt en ny tillväxtavdelning.

Under de gemensamma personalmöten samt chefsmöte som vi har haft på

kommunledningsförvaltningen under 2019 har mycket fokus lagts på förvaltningens utveckling.

Under 2019 har varje avdelning sammanställt hur man arbetat vidare med resultat utifrån förra

medarbetarundersökningen, vilket har lyfts och diskuterats på kommunledningsförvaltningens

samverkansträffar. Det förbereds nu för en ny medarbetarundersökning som kommer till våren 2020,

vilken vi kommer att ha ett stort fokus på framåt för fortsatt utveckling av förvaltningen.


7 Ekonomisk redovisning

Driftredovisning

Utfall 201812 Budget 2019 Utfall 201912 Avvikelse Avv föregående

prognos

'011 Kommunstyrelse -15 129 -17 513 -15 310 2 203 375

'031 Stadskontor -100 326 -119 334 -103 072 16 262 11 180

291 Skogsförvaltning 422 547 1 018 471 319

299 Samhällsbyggnadskontor

-10 229 -36 247 -6 227 30 020 37 940

370 Kollektivtrafik -16 141 -15 909 -16 393 -484 -591

317 Färdtjänst -40 771 -46 114 -46 052 62 4 000

SUMMA -182 174 -234 570 -186 036 48 534 53 223

011 Kommunstyrelse

Verksamhetens utfall uppgår till -15 310 tkr vilket är i nivå med föregående år, intäkter och kostnader

var vardera ca 4 000 tkr högre föregående år. Skillnaderna beror på periodisering av erhållet statsbidrag

2019 och mer projektmedel till kommuninterna projekt under 2018. Avvikelse mot budget uppgår till

2 203 tkr och utgörs främst av lägre övriga verksamhetskostnader, däribland lägre kostnader för

"Funkismello" (+310 tkr), friskvårdsubventioner (+690 tkr) och kostnader för övriga kommittéer med

mera (+383 tkr).

031 Stadskontor

Årets resultat för verksamheten uppgår till -103 072 tkr vilket är 2 746 tkr högre än föregående år.

Intäkterna är 14 273 tkr högre vilket främst beror på återsökt moms (+7 000 tkr) och en ökad intern

omsättning, främst med anledning av försäkringsadministration, scanningtjänster med mera.

Personalkostnaderna är 10 503 tkr högre än föregående år och beror till största del på att en ny

avdelning tillkommit samt anställning av personal i projekt. I kostnaderna ingår även koncerngemensam

personal så som till exempel dataskyddsombud - en kostnad som debiteras ut internt och därmed ger

ökade intäkter. Flera verksamheter (digitalisering och HR) har fått utökade anslag jämfört med 2018,

vilket har använts till nyanställning av personal. Övriga kostnader är 6 197 tkr högre och skillnaden

utgörs till största del av kostnader för redundant serverhall (3 312 tkr) samt projektmedel, bland annat

för införande av e-arkiv.

Avvikelse mot budget uppgår till 16 262 tkr och utgörs av högre intäkter från återsökning av moms (+7

000 tkr) samt exempelvis management fee, försäkringsadministration, viten (+2 582 tkr). Vidare utgörs

avvikelsen av lägre personalkostnader jämfört med budget (+2 960 tkr), förskjutna kostnader i projekt e-

arkiv (+1 650 tkr) samt lägre kostnader för övrig verksamhet och konsulter (+2 130 tkr).

Kapitalkostnaderna är 900 tkr lägre än budget med anledning av utrangering av immateriella

anläggningstillgångar under 2018, budget är justerad till 2020. De lägre kostnaderna vägs upp av ökade

kostnader för kommunens överförmyndarverksamhet, netto -960 tkr.

291 Skogsförvaltning

I verksamheten ingår skogsområden bland annat i Skedala, Bröda, Enslöv, Kvibille, Perstorp, Råmebo

och Brunskog. Intäkterna kommer i huvudsak från skogsavverkning. Teknik- och fritidsförvaltningen

förvaltar ekonomiskogarna på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret.


Resultatet för året är ca 1 000 kkr jämfört med ca 400 kkr föregående år. Intäkter för avverkning 2019 är

ca 1 300 kkr, jämfört med ca 1 700 kkr år 2018. Kostnaderna för skötsel och avverkning av

ekonomiskogarna 2019 uppgår till ca 200 kkr, jämfört med ca 1 200 kkr år 2018, beror på att

slutavverkningarna som genomförts under 2019 kostar mindre än allmän skötsel såsom, gallring och

röjning.

Under 2019 har Teknik- och Fritidsavdelningen avverkat en större yta i Skedala för att förhindra

spridning av barkborre. Utöver detta har det i november 2019 gallrats björk i Perstorp, och gran i

Skedala.

Budgetavvikelsen 2019 för verksamheten uppgår till ca 500 tkr. Den består främst av en negativ

avvikelse gällande intäkter för avverkning på ca -400 kkr och en positiv budgetavvikelse för kostnader

för skötsel och avverkning på ca 800 kkr. Förklaringen till avvikelsen gällande kostnader är att

slutavverkningar är mindre kostsamma än gallringar eller röjningar.


Sammanfattning:

Utfallet för året är -6 200 tkr vilket är en förändring jämfört med föregående år med ca 4 000 tkr.

Intäkterna är 162 200 tkr vilket är 47 400 tkr högre än föregående år. Förändringen beror främst på årets

intäkter från försäljning av mark för exploatering.

Samtidigt är kostnaderna ca 43 400 tkr högre än föregående år, främst på grund av ökade lönekostnader

(ökning med 4 000 tkr), lokalkostnader (2 800 tkr), kostnader för utrangeringar (15 300 kkr) och

driftkostnader för detaljplanearbete (10 000 tkr). Lönekostnaderna är högre än föregående år på grund

av fler tillsatta tjänster. Lokalkostnaderna är högre främst på grund av tomma lokaler i lokalbanken.

Övriga kostnader är högre främst beroende på omkostnader vid exploatering, driftprojekt samt

kostnader för uthyrningsverksamhet.

Övriga kommentarer:

Vinster för försäljning av omsättnings- och anläggningstillgångar har genererats under året till totalt

67 600 tkr.

Reavinster bokförda 2019:

Tomträttsmark 21 300 tkr

Fyllinge 20:465 m fl 5 900 tkr

Halmstad 7:87 m fl 2 200 tkr

Gullbrandstorp 1:707 1 300 tkr

Övriga 1 900 tkr

Summa reavinster 32 600 tkr

Vinster på grund av försäljning av omsättningstillgångar:

Eketånga 27:1 13 100 tkr

Fyllinge IV kvadranten 12 900 tkr

Häggen 1 2 400 tkr


Getinge industriområde 1 900 tkr

Harplinge Lyngåkra 1 400 tkr

Övriga 3 300 tkr

Summa resultat 35 000 tkr

Intäkter för arrendemark är 1 500 tkr högre än föregående år. En engångsersättning har erhållits på

grund av förorenad mark inom en arrendeupplåtelse. Lägre intäkter för tomträttsavgälder redovisas på

grund av sålda tomter.

Lönekostnaderna för året är 38 700 tkr. Ökningen jämfört med föregående år (4 000 tkr) beror på fler

utbetalda löner.

Lokalkostnaderna är högre än föregående år beroende på verksamhetens ansvar för lokalbanken.

8 600 tkr för året jämfört med 5 800 tkr föregående år. Detta beror bland annat på att ansvaret för

Vävaregatan tidigare i år flyttades till samhällsbyggnadskontoret eftersom Socialförvaltningen lämnade

lokalerna innan det externa avtalet upphörde. Lokalbanken har även ansvar för tomma lokaler i Getinge

skola samt fd Plönningegymnasiet.

Utrangeringar av anläggningstillgångar har gjorts för 19 200 tkr i år. Det som utrangerats är

rivningskostnader för Kattegattgymnasiet (15 600 tkr), utredning för Tullkammarkajen och Mjellby

konstmuseum (2 100 tkr) samt rivningskostnader för två förskolor i Linehed (1 400 tkr).

Uthyrningsverksamheten visar 2 400 tkr i lägre intäkter jämfört med föregående år. Lokaler står tomma

inför kommande rivning (exempelvis Stockenbergsgatan, Amiralsgatan samt Karlsrovägen) och på grund

av internhyresgäster som lämnat sina lokaler. Dock har upplåtelsen av Resecentrum tillkommit jämfört

med föregående år vilket både ger en intern intäkt samt driftkostnader. Kostnaderna för

uthyrningsverksamheten är 5 800 tkr högre än föregående år. Återställningskostnader har uppstått efter

att socialförvaltningen lämnat Vävaregatan. Ett nytt försäkringsavtal ger högre kostnad och även

kostnaden för fastighetsservice är högre.

Driftprojekt och utredningar har kostat ca 9 400 tkr inklusive särskilda byggbonusmedel avsatta i tidigare

bokslut. Detta är 4 000 tkr högre än föregående år. Bland annat pågår fördjupad översiktsplan,

centrumutvecklingsprojekt, förtätningsutredning samt årets stadskärna.

Av byggbonus har 4 300 tkr förbrukats, avser lönekostnader och konsultkostnader främst.

Externa detaljplaner som redovisas enligt ny modell har kostat 5 300 tkr. Motsvarande intäkter för

externa detaljplaner (4 600 tkr) består av fakturerade belopp samt uppbokade fordringar. Kommunens

detaljplaner på egen mark har kostat 6 800 tkr i år. 2019 är första året som de interna detaljplanerna går

via driftresultatet.

Sammanfattning:

Verksamheten visar en positiv avvikelse på ca 30 000 tkr. Detta beror främst på reavinster på grund av

tomträttsförsäljningar samt intäkter och kostnader vid markförsäljning (61 600 tkr).

På grund av tomma lokaler har vi dels lägre hyresintäkter och dels högre lokalkostnader. Detta eftersom

samhällsbyggnadskontorets lokalbank betalar hyra för fastighetskontorets tomma lokaler inom

verksamhet 209. Inflytten i fastigheten Koljan 9 är försenad vilket ger en positiv budgetavvikelse. Total

avvikelse för uthyrning och markupplåtelser inklusive kapitalkostnader är -7 700 tkr.


Avvikelsen för administrativ verksamhet inklusive driftprojekt är 1 000 tkr. Kostnaderna och intäkterna

för upprättandet av detaljplaner ger budgetavvikelsen -7 500 kkr.

Utrangeringar, bland annat av förstudier, rivning av Kattegattgymnasiet samt övriga rivningar ger

budgetavvikelse med -19 200 tkr.

Övriga kommentarer:

Den stora intäktsavvikelsen beror främst på reavinster (32 600 tkr) och intäkter vid markförsäljning (34

600 tkr i försäljningsintäkter och 5 700 tkr i omkostnader ger avvikelsen 28 900 tkr).

Exempel på tomma lokaler är:

Patrikshills Annex 3 000 tkr (Socialförvaltningen har lämnat i förtid)

Patrikshill, del av 2 300 tkr (Förvärvad under 2018)

Getinge skola, del av 2 000 tkr

Montörgatan 6 1 600 tkr (Hanson och Möhring har lämnat lokalerna)

Linhedsskolan 1 400 tkr (Hyresfritt under byggtid)

fd Plönningegymnasiet 1 400 tkr (Socialförvaltningen har lämnat i förtid)

fd Holms skola 1 400 tkr

Vävaregatan 1 000 tkr (Socialförvaltningen har lämnat i förtid)

fd Musikskolan 800 tkr

Medborgarhuset i Getinge 700 tkr

fd Skeppets fsk Harplinge 700 tkr

Strandgatan 12 300 tkr

fd Pålsbo fritidsgård 300 tkr

Intäkterna för arrendemark är högre än budget främst beroende på en erhållen ersättning för miljöskuld

samt tilläggsavtal för hamnen. Budget finns även avsatt för inhyrning av nya lokaler för bygg- och

miljöförvaltningen (Koljan 9). Dessa budgetmedel har inte nyttjats i år. Samtidigt får vi in ca 800 tkr i

lägre intäkter för tomträtter jämfört med föregående år på grund av sålda tomter. Dock har

tomträttsavtal för det nya parkeringshuset på kv Svartmunken tillkommit sedan föregående prognos.

För detaljplanearbete som redovisas enligt ny modell är avvikelsen -7 500 tkr. Detaljplanen för

fastigheterna Valdemar Atterdag 13 och 17 ger ett underskott med ca 500 tkr på grund av överskridande

av det satta takpriset. Även Baronen 3 och 4 visar en negativ avvikelse. Andra stora detaljplaner i år är:

Folkparken 1 400 tkr

Österskans 1 100 tkr

Breared 2:15 1 100 tkr

Driftprojekt och utredningar exklusive byggbonus har en positiv avvikelse med 2 700 tkr bland annat

beroende på senareläggning för:

Huvudmannaskapsutredning 1 000 tkr


Halmstad för kommande generationer 1 000 tkr

Luftmätningstjänst 700 tkr

370 Kollektivtrafik

Resultatet för 2019 uppgår till ca -16 400 kkr jämfört med ca -16 100 kkr år 2018. I detta ingår seniorkort

och tillköp av taxemellanskillnad. Båda dessa poster visar på ökade kostnader mot föregående år. Vad

gäller tillköp av taxemellanskillnad beror detta på att antal sålda periodkort varit fler. För seniorkorten

beror den ökade kostnaden på nytt avtal för tillköpet.

Budgetavvikelsen är på ca -500 kkr och beror på att seniorkortet omförhandlas årligen och har ökat i pris

och på så sätt gått över budget. Kostnaden för taxemellanskillnaden är baserat på antal sålda periodkort

utanför stadszonen, avvikelsen från budget beror på att fler har köpt periodkort i denna geografi än vad

som förutsågs i prognosarbetet.

371 Färdtjänst

Årets resultat är ca -46 100 kkr jämfört med ca -40 800 kkr 2018. Resultatet består av intäkter på

ca 4 400 kkr jämfört med ca 3 100 kkr 2018. Samt kostnader för köp av verksamhet på ca -50 400 kkr,

jämfört med -43 900 kkr föregående år. Differensen mellan åren kan härledas till det nya trafikavtalet för

serviceresorna i kommunen som började gälla 1 juli 2018.

Avvikelse mot budget uppgår till ca 100 kkr och består av en positiv avvikelse gällande intäkter på

ca 4 400 kkr, vilka består av avdrag för egenavgifter och viten. Samt högre kostnader än budgeterat på

ca -4 300 kkr.

Investeringsredovisning


Budget 2019 Utfall 201912 Avvikelse Avv föregående

prognos

Inkomster 185 810 34 653 -151 157 -106 210

Utgifter -474 316 -258 382 215 934 171 916

SUMMA -288 506 -223 729 64 777 65 706


Årets investeringsnetto visar ett underskott på ca -223 700 kkr, jämfört med ett underskott på ca -39

300 kkr år 2018. Förändringen beror dels på förändringar inom exploateringsverksamhet där

inkomsterna för 2019 uppgick till ca 34 700 kkr, jämfört med ca 59 500 kkr år 2018.

Investeringsutgifterna för exploateringsverksamheten 2019 är ca -50 900 kkr, jämfört med -66 000 kkr år

2018. Investeringsutgifterna för övriga projekt uppgick till -207 500 kkr, jämfört med -32 800 kkr i 2018.

Nedan följer en sammanställning av årets utfall.

Utfall 2019

Inkomster exploateringsverksamhet 34 700 kkr (se tabell 1)


Utfall 2019

Utgifter exploateringsverksamhet -50 900 kkr (se tabell 1)

Utgifter Hamnen -164 700 kkr

Utgifter Örjansskolan, gamla annexet -22 300 kkr

Utgifter Södra Infarten etapp 1 -8 500 kkr

Utgifter skolor SHBK -5 800 kkr

Utgifter förskolor SHBK -2 000 kkr

Utgifter reinvesteringar -1 200 kkr

Övrigt -3 000 kkr

Totalt -223 700 kkr

För Hamnen avser utgifterna det nya färjeläget (128 600 tkr) samt markhöjning (21 100 tkr). För Södra

Infarten avser utgifterna främst utredningar. För ombyggnationen åt Kulturmiljö Halland i

Örjansskolans gamla annex är det utgifter för byggentreprenad.

Tabell 1.

Mark- och exploateringsverksamheten inom anslagsområde 299

Budget 2 019 Utfall 2 019 Budgetavvi

kelse 2 019

Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter

Fastighetsförvärv 0 -74 000 0 -42 900 0 31 100

Fastighetsförsäljningar 5 000 0 23 500 0 18 500 0

Villmansstrand exploateringsprojekt industri

6 000 -500 6 000 0 0 500

Kårarp Industriområd 10 000 0 2 300 0 -7 700 0

Haverdal 37:5 1 000 -100 1 500 0 500 100

Hamnen 0 -26 600 0 -2 800 0 23 800

Kistinge industriomr 2 000 -1 700 0 -900 -2 000 800

Gamletullsområdet 1 500 -1 000 0 -700 -1 500 300

Söderkaj 0 -5 700 0 -700 0 5 000

Övrigt MEX 160 300 -114 500 1 400 -2 900 -158 900 111 600

Totalt 185 800 -224 100 34 700 -50 900 -151 200 173 200

Utgifter för fastighetsförvärv på ca -42 900 tkr, består främst av förvärv av fastigheten Kombihallen,

Halmstad 10:33 (23 900 kkr), Harplinge 1:1 (12 900 tkr), samt Flygaren 10 (4 000 tkr). Inkomster för

fastighetsförsäljningar på ca 23 500 tkr, består främst av försäljning av tomträtter (21 700 tkr), samt

försäljning av Snöstorp 19:376 (1 600 tkr).

Årets budgetavvikelse uppgår till ca 64 800 kkr, vilket består av inkomstavvikelser på ca -151 200 kkr

och utgiftsavvikelser på 215 900 kkr.

Inkomstavvikelser 2019

Exploateringsverksamhet -151 200 kkr (se tabell 2)

Totalt -151 200 kkr

Inkomstavvikelserna beror på senareläggning av försäljning inom diverse projekt, såsom Halmstad Karl

XI 8 (-29 000 tkr) Kemisten, Lundgrens (-17 800 tkr), Kv. Biskopen (-13 700 tkr), Bagaren 11 (-9

900 tkr), Kårarp industriområde (-7 700 tkr), samt Kv Kilot (-7 000 tkr). Inkomstavvikelsen beror även

på att flera projekt har blivit klassificerade som omsättningstillgång, vilket innebär att försäljningarna går

ut i resultatet och nollas ut från investeringsredovisningen.

Utgiftsavvikelser 2019

Utgifter Exploateringsverksamhet 173 200 kkr (se tabell 2)


Utgiftsavvikelser 2019

Utgifter Hamnen -9 300 kkr

Utgifter Grundskolor SHBK 20 500 kkr

Utgifter Korttidsboende, hospice 9 300 kkr

Utgifter Förskolor SHBK 8 500 kkr

Utgifter Klimatanpassningsbehov 7 300 kkr

Utgifter övriga projekt 6 400 kkr

Totalt 215 900 kkr

Utgiftsavvikelserna inom exploateringsverksamheten beror till stor del på senareläggning i ett antal

projekt, såsom utbyggnad av allmänplatsmark i Hamnen (23 600 tkr), samt Ny deponi Kistinge (13

500 tkr). Samt att flera projekt nu har klassificerats som omsättningstillgång och utfall har förts in på

konto 157, Exploateringsfastigheter för avyttring.

Vad gäller övriga projekt så avser utgiftsavvikelser för förskolor, grundskolor och Korttidsboende,

Hospice, 80 platser medel för utbyggnad som ej är aktuell för tillfället. Vad gäller det nya färjeläget i

Hamnen är byggnationen före sin budget. Avseende projektet Klimatanpassningsbehov och

översvämningsåtgärder är inga större genomförandeprojekt planerade för 2019 och därav

utgiftsavvikelsen.

Tabell 2.

Mark- och exploateringsverksamheten inom anslagsområde 299

Budget 2019 Utfall 2019 Budgetavvikelse 2019

Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter

Fastighetsförvärv 0 -74 000 0 -42 900 0 31 100

Fastighetsförsäljningar 5 000 0 23 500 0 18 500 0

Kemisten, Lundgrens 17 800 -800 0 -100 -17 800 700

Kv. Biskopen m fl 13 700 -900 0 -300 -13 700 600

Kårarp Industriområd 10 000 0 2 300 0 -7 700 0

Kv Kilot 7 000 -100 300 0 -6 700 100

Hamnen 0 -26 600 0 -2 800 0 23 800

Kistinge Ny deponi 0 -14 500 800 -400 800 14 100

Flygaregatan, kv Biskopen mfl 13 700 -900 0 0 -13 700 900

Ranagård 10 000 0 0 0 -10 000 0

Övrigt MEX 108 600 -106 300 7 800 -4 400 -100 800 101 900

Totalt 185 800 -224 100 34 700 -50 900 -151 200 173 200

Förändring mot senaste prognos är ca -900 kkr. Den består av inkomstförändringar på ca -44 900 kkr

inom mark- och exploateringsprojekten, och av utgiftsavvikelser inom övriga projekt och

exploateringsverksamheten på ca 44 000 kkr. Dessa förändringar består främst av att vi sen den senaste

prognosen, på grund av nya redovisningsregler, har flyttat stora delar av utfallet från

investeringsbudgeten till driftsbudgeten.


8 Nyckeltal


9 Väsentliga händelser


10 Internkontroll

Documents

Verksamhetsberättelse/Bokslut 2019 (T3) · Rapport framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet (konsult) Utrednings- och analysfas: framtidens välfärd inom