En rapport från SEB, maj 2011Välfärdsbarometern 2011

Välfärdsbarometern 2011 2

Svenskarna mindre nöjda med välfärden än nordiska grannar

Sverige har en lång välfärdshistoria. Den allmänna pensionen fyller snart 100 år. Bara några år yngre är arbetsskadeförsäkringen. Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverige kan uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat.

När SEB nu presenterar ett nytt välfärdsindex som går att jämföra länder emellan är det därför överraskande att Sverige hamnar sist i Norden. Vår undersökning visar att Sverige är det nordiska land där befolkningen har lägst tilltro till välfärden. Vi har det sämsta indexet i nio av de tolv undersökta kategorierna.

Välfärdsbarometern är en årlig undersökning om välfärden. För första gången presenterar vi ett välfärdsindex som jämför och sammanfattar attityderna till de olika välfärdsområdena. Med detta index kommer vi kunna följa uppfattningar om väl­färden över tiden.

I år används SEB:s välfärdsindex för att studera välfärden i de nordiska länderna. Undersökningen beskriver hur svenskar, danskar, norrmän och finländare upplever välfärdstjänster som tandvård, sjukvård, skolan samt barn­ och äldreomsorgen, men också hur vi uppfattar pensionssystemet och ersättningarna om vi blir sjuka eller arbetslösa.

Det är bara i en enda av de tolv kategorierna som Sverige står sig bäst. Vi är nordiska mästare när det gäller synen på föräldrars trygghet med att föräldrapenningen och barnbidraget ger det ekonomiska stöd de behöver. I alla andra frågor om barnom­sorgens kvalitet, om pensionerna, om försörjningsstödet eller det stöd man får om man blir sjuk eller arbetslös så upplever våra nordiska grannar en större tillfredsställelse än vi svenskar. De som upplever störst trygghet med välfärdens institutioner är danskarna.

Om välfärdsbarometernVälfärdsbarometern är en årlig undersökning som SEB genomför. Syftet är att bidra med komplette-rande perspektiv till diskussionen om välfärdsfrågorna.

Sedan 2005 har SEB kartlagt och analyserat människors attityder till olika delar av välfärden. Med hjälp av opinionsinstitutet Demoskop har SEB årligen intervjuat allmänheten om detta.

I år ingår SEB:s välfärdsindex för första gången i Välfärdsbarometern. Det är ett nytt och sammanfattande mått på attityden till välfärdens olika tjänster och ekonomiska trygghetssystem.

Välfärdsbarometern har även låtit Demoskop undersöka hur nordbor upplever de olika välfärds- och trygg-hetslösningar som erbjuds i Norge, Sverige, Finland och Danmark.

Välfärdsbarometern 2011 3

Det vi har fångat här är attityderna. Men vår studie ger inte svar på varför attityderna är som de är. Har svenskarna högre för­väntningar än andra? Eller är det faktiskt så att välfärden är bättre hos våra nordiska grannar?

Oavsett vilket manar siffrorna och jämförelsen till eftertanke. Hur ska vi se på framtidens välfärd? Varför stämmer inte den service vi får överens med de förväntningar vi har?

Förutom introduktionen av SEB:s välfärdsindex och den nordiska jämförelsen innehåller Välfärdsbarometern 2011 intressanta svar på några dagsaktuella frågor.

Resultaten från enkäten visar att majoriteten av svenskarna är negativa till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, en fråga som regeringen nu utreder.

Och samtidigt som politikerna överväger en högre pensions­ålder kan vi konstatera svenskarna vill gå i pension vid 62 år, men tror att vi kommer att gå i pension vid 65 års ålder. Gapet mellan önskad och skattad pensionsålder växer.

Välfärdsbarometern 2011 tecknar bilden av ett gap mellan önskad och levererad välfärd. Samtidigt ser vi en stor öppenhet för att komplettera skattefinansierade lösningar med delar som den enskilde själv ansvarar för. Vägen framåt verkar vara en kombination av privata och offentliga åtaganden. Ett antal utredningar har visat på svårigheterna att finansiera dagens och framtidens välfärdsgap med höjda skatter.

Utmaningen för Sverige blir därför att ta tillvara den vilja och beredskap till eget ansvarstagande som finns och kombinera den med tydliga och effektiva offentliga åtaganden. Det är så vi kan möta de välfärdsförväntningar vi har och som SEB:s Välfärdsbarometer 2011 visar är mycket höga.

Jens Magnusson Välfärdsekonom, SEB

Välfärdsbarometern 2011 4

Undersökningen omfattar en lång rad frågeställningar och denna rapport sammanfattar några av de viktigaste.

• Vid en jämförelse av hur välfärden upplevs i de nordiska länderna är svenskarna minst nöjda med det egna landets välfärd. Alla bedömda välfärdsområden sammanvägt ger Danmark index 59, Finland 56, Norge 55 och Sverige 51.

• Störst tilltro har svenskarna till tandvården och till att vården håller hög kvalitet. Lägst indextal noteras för äldreomsorgen och för stödet vid arbetslöshet.

• Uppfattningen att den enskilde själv bör vara med och bidra till finansieringen av systemen för ekonomisk trygghet och välfärd omfattas av de flesta. 70 procent anser att det bästa sättet är en kombination av privat­ och skattefinansiering. 60 procent menar att det egna ansvaret bör bli större än idag. Som ett konkret exem­pel har andelen som säkert är redo att betala för en privat vård­försäkring ökat med 20 procent sedan 2009.

• En majoritet av svenskarna, 51 procent anser att a-kassan ska vara frivillig. 46 procent anser att den ska vara obligatorisk. Men det finns en tydlig åldersskillnad. Bland de mellan 50 och 64 år är det 55 procent som förespråkar ett obligatorium, medan bara 34 pro­cent av de unga mellan 18 och 29 år vill ha en obligatorisk a­kassa.

• Den förväntade pensionsåldern har stigit med ett år, från 64 till 65 år. Men svensken vill gå i pension tidigare. Redan vid 62 års ålder skulle vi vilja lämna arbetslivet.

Sammanfattning

SEB:s välfärdsindexSEB:s välfärdsindex är ett mått på förtroendet för tio av välfärdens institutioner samt tilltron till att alla har samma möjligheter att ta del av dem:

Välfärdstjänster

• Tandvården

• Vården

• Skolan och barnomsorgen

• Äldreomsorgen

• Stödet till arbetslösa att komma i arbete

Transfereringssystem

• Föräldrapenningen och barnbidraget

• Sjukförsäkringen

• Pensionerna

• Försörjningsstödet (socialbidraget)

• Arbetslöshetsförsäkringen

Förtroendet redovisas i ett index som kan variera mellan 0 och 100.

Välfärdsbarometern 2011 5

I SEB:s välfärdsbarometer för 2011 introduceras ett nytt mått, SEB:s välfärdsindex. Tanken är att i en enda siffra fånga attityderna kring de centrala inslagen i vårt välfärdssystem. Indexet ska kunna följas över tiden för analys av välfärdspolitik och samhällsförändringar.

För att det första årets index ska kunna sättas in i ett sammanhang har frågorna som ligger till grund för indexet även ställts till medborgare i grannländerna Danmark, Finland och Norge.

SEB:s välfärdsindex kan analyseras mot bakgrund av de politiska diskussionerna om ersättningar vid arbets­löshet och sjukdom som pågår i Sverige. En annan utgångspunkt för reflexioner är att relatera svaren till hur mycket resurser de olika nordiska länderna lägger på välfärdssystemen. En intressant fråga är om den som lägger mest pengar på trygghetssystemen också har mest nöjda invånare. Svaret på den frågan är nej.

SEB:s välfärdsindex bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen. Frågorna fångar om man som invånare känner sig trygg med att få tandvård, sjukvård, utbildning samt barn­ och äldreomsorg av hög kvalitet. Frågorna om socialförsäkringarna och andra transfereringar tar reda på om man känner sig trygg med att få det ekonomiska stödet man behöver vid arbetslöshet, föräldraledighet, pensionering eller vid sjukdom. Intervjupersonerna har fått gradera sin attityd på skalan ett till tio, där tio innebär att man till exempel är nöjd med att vården håller hög kvalitet eller att pensionen är så hög som man behöver.

Slutligen vägs resultaten av alla frågor samman till ett index som kan variera mellan 0 och 100.

I det sammanvägda måttet, SEB:s välfärdsindex, noterar Danmark högst nivå (59). Därefter kommer Finland (56) och Norge (55) och sist Sverige (51).

Sammantaget är det tydliga skillnader i upplevd välfärd mellan de nordiska länderna. Svaren i under­sökningen är subjektiva omdömen och öppnar för tolkningar. Människor har svarat på hur de upplever de olika delarna av välfärden och inte på vilka de objektiva nivåerna på välfärden är. Svaren kan alltså påverkas av hur debatten och förväntningarna ser ut i de olika länderna.

Skillnaderna mellan ländernas resultat i SEB:s välfärds­index bör givetvis också analyseras mot bakgrund av att välfärdssystemen är olika utformad i de nordiska länderna, trots betydande likheter. Framförallt är det trygghetssystemen som skiljer sig mellan grannländerna.

Det är svårt att se något direkt samband mellan hur mycket pengar som läggs på de olika välfärdsområdena och omdömena i undersökningen. Enligt siffror från Eurostat är Norge det land som lägger mest pengar per capita på sociala skyddsnät, följt av Sverige, Danmark och sist Finland. Trots detta är det Danmark som når högst index.

SEB:s välfärdsindex fångar synen på välfärden i de nordiska länderna

54

51

59

56

55

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Samtligaländer

Sverige

Danmark

Finland

Norge

Index

Välfärdsbarometern 2011 6

Det finns tydliga skillnader mellan länderna, men det kan noteras att de välfärdsområden som får de bästa respektive sämsta omdömena ofta överensstämmer mellan länderna. Tandvårdens kvalitet får höga betyg i alla de fyra undersökta länderna. Tryggheten med äldreomsorgen och med den hjälp man får när man behöver komma tillbaka i arbete, är låg i alla länder. Den enda kategorin där Sverige når bäst resultat är attityden till stödet till barnfamiljer vid föräldraledighet och med barnbidrag.

Sverige sticker ut bland de nordiska länderna genom att de som bor här känner sig minst trygga med vården och trygghetssystemen. Sverige har lägst resultat i nio av de tolv kategorierna.

Högst förtroende för tandvårdenTandvården får högsta betyg i svenskarnas syn på välfärden. Det finns ett utbrett förtroende för tillgång­en till tandvård av hög kvalitet. Även i de nordiska grannländerna får tandvården höga betyg. Danmark når högst index (78) före Sverige (73), Norge (70) och Finland (69).

Tandvårdsindex

Danmark 78

Sverige 73

Norge 70

Finland 69

Svensk vård mest ifrågasattNär svenskarna får ge omdöme om kvaliteten i vården så blir betyget relativt sett högt, men trots det hamnar vi efter våra tre nordiska grannländer. Också på här är det danskarna som noterar högst index (74). De anger i högre utsträckning än grannländerna att man får vård av hög kvalitet: Norge (71), Finland (70) och sist Sverige (68).

Sjukvårdsindex Kvalitet Tillgänglighet

Danmark 74 70

Norge 71 67

Finland 70 69

Sverige 68 64

En rimlig slutsats är att svenskarna inte upplever att vården fungerar så bra som den borde. Också här behöver man tolka vad som är subjektivt och grundat i förväntningar och vad som beror på objektiva skillnader. Men indexnoteringarna tyder på att uppfattningen att Sverige har bäst vård i världen numera är ifrågasatt, inte minst av svenskarna själva.

En annan fråga om vården fångar attityden när det gäller tillgängligheten. Också i detta avseende har Sverige lägst index, men kanske inte så lågt som många år med debatt om vårdköer hade givit anledning att förvänta.

70

58 55 51 50 49 47 44 43 42

6773

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Samtliga länder

Sverige

Danmark

Finland

Norge

Index

Trygg medatt ha

tillgång tilltandvård

av högkvalitet

Stortförtroendeatt få vårdmed hög

kvalitet omsjuk/

skadad

Trygg medatt barn-

omsorgenoch skolan håller hög

kvalitet

Barn-föräldrar

trygga med ekonomiskt

stöd viaföräldra-penning

ochbarnbidrag

Trygg i attsjukför-

säkringen ger det

ekonomiskastöd jagbehöver

om jag intekan arbeta

Alla harsamma

möjligheteratt ta del

av dendanska/finska/norska/svenska

välfärden

Pensionärerkan kännatrygghetatt man iD/F/N/Sfår den nivå avpension

man behöver

Trygg attfå för-

sörjnings-stöd från

kommunenom

ekonomiskkris och

utan inkomst

Arbetslöskan kännasig trygg

med att fådet ekono-miska stöd

manbehöver

Stort förtroende

för attäldrevården

tar handom mig

somgammal

Trygghetatt få

assistansfrån AF och

andra myndig-heter för

att kommatillbaka i

arbetslivet

Kännerstort

förtroendeför att få

vård inom rimlig tidom sjuk/skadad

Välfärdsbarometern 2011 7

Finland leder utbildningsliganEn kategori där Finland ligger högst är synen på barn­omsorg och skola. Här har de intervjuade fått frågan om de är trygga med att respektive lands barnomsorg och skola håller hög kvalitet. Kanske är det inte så konstigt att finländarna är nöjda eftersom de i flera olika internationella undersökningar anses ha en skola med mycket bra prestationer. Finlands indexnivå när det gäller skola är överlägset högst (71), Norge och Danmark ligger i mitten (båda 57) och Sverige hamnar lägst (54) .

Att den svenska skolan inte når lika höga kunskaps­resultat som den finska, utan till och med tappar mark är något som bland annat de internationella PISA-studierna visat.

Skola och barnomsorgsindex

Finland 71

Danmark 57

Norge 57

Sverige 54

Bra för föräldrar i SverigeDen enda kategori där Sverige placerar sig högst är synen på föräldrapenningen och barnbidraget. Även om attityden delvis är kluven så är svenskarna mest nöjda när man får bedöma om föräldrar får det eko­nomiska stöd de behöver. Sverige toppar (index 59), medan Danmark (56) och Norge ligger strax efter (54) och finländarna är minst tillfreds med stödet till föräldrar (50).

Sverige och Norge har en föräldrapenning som ligger nära varandra när det gäller nivå och längd, 390 dagar med kring 80 procent av inkomsten, men taket för ersättningen är högre i vårt västra grannland. Norge har alltså ett system som är bitvis mer generöst, men trots det är svenskarna mer nöjda med den ekonomiska tryggheten för föräldrar. Finland som ligger sist på denna punkt har också den kortaste föräldraledigheten med cirka 300 dagar och den lägsta ersättningen med cirka 60 procent av lönen.

Ekonomiskt stöd till föräldrarindex

Sverige 59

Danmark 56

Norge 54

Finland 50

Svensken orolig för sjukpenningenIndex för sjukförsäkringen, det vill säga tryggheten med det stöd som man får om man inte kan arbeta på grund av sjukdom, är lägst i Sverige (43). Danskarna upplever störst trygghet (59) följt av Norge (58) och Finland (54).

Det finns också relativt stora faktiska skillnader mellan länderna, både i hur systemen fungerar vid korta och långa sjukskrivningar. Till skillnad från Sverige har varken Danmark, Norge eller Finland karensdag i sjuk­försäkringen. Vidare finns det skillnader i hur ersätt­ningen ser ut på sikt. I Sverige trappas den ned efter ett år från knappt 80 till knappt 75 procent av årsinkoms­ter under 7,5 basbelopp. I Finland är ersättningsnivån lägre medan Norge och Danmark har mer generösa sjukförsäkringar. Norge har också ett högre tak.

Utöver dessa faktiska skillnader länderna emellan har sverige haft en intensiv diskussion tillämpning och regeländringar i sjukförsäkringen. Det är rimligt att tro att både de faktiska skillnaderna och denna diskussion bidrar till det låga svenska resultatet.

Sjukförsäkringsindex

Danmark 59

Norge 58

Finland 54

Sverige 43

Välfärdsbarometern 2011 8

Samma möjligheter?Undersökningen ger också svar på om invånarna upplever att alla har samma möjligheter att ta del av välfärden. Här får Sverige ett relativt lågt index (49), men i Finland upplevs det som ännu sämre (47). Danmark och Norge toppar (båda 54).

Jämlikhetsindex

Danmark 54

Norge 54

Sverige 49

Finland 47

Låg tilltro till nivån på pensionenSvenskarna upplever lägst tilltro till att man får den pension man behöver. Indexet för Sverige (43) hamnar betydligt lägre än i Danmark (58) som är det land där invånarna mest litar på att de får den pension de behöver, även om Danmarks siffror också är relativt låga. Norge (50) och Finland (49) ligger nära det nordiska snittet.

Exakt vad som ligger bakom det låga förtroendet för pensionerna i Sverige besvarar inte SEB:s välfärdsindex, men de senaste årens nyhetsrapportering om att pensionssystemets automatiska balansering, bromsen, slagit till med sänkta pensioner som följd bidrar troligen. Svenskarnas krav på sin framtida pension förefaller också vara högre än det förväntade utfallet. Om livet efter arbetslivet ska bli som svenskarna vill att det ska bli behöver många pensionsspara mer, vilket man ock­så är medveten om. I SEB:s välfärdsbarometer 2011 säger 50 procent av de förvärvsarbetande svenskarna att de skulle behöva spara mer än vad de gör idag.

I en nyligen publicerad rapport från OECD, Pensions at a Glance 2011, skriver man att rapport från OECD, Pensions at a Glance 2011, skriver man att ”I det långa perspektivet är ett diversifierat pensionssystem – med en mix av offentliga och privata åtgärder – inte bara den mest realistiska utan även den bästa lösningen”.

Det är en väg framåt som ges stöd också av Välfärds­barometern. Det behövs en mix av flera åtgärder för att höja de framtida pensionerna och därmed förtroendet för pensionssystemet.

Medborgarna verkar också till stor del vara medvetna om ett större eget ansvar men har hittills haft svårt att fullt ut agera i enlighet med detta ansvar.

Pensionsindex

Danmark 58

Norge 50

Finland 49

Sverige 43

Lågt socialbidragsindexSverige har också lägst index (43) bland de nordiska länderna vad gäller att känna sig trygg med att få socialbidrag (försörjningsstöd) från kommunen om det behövs. Danmark (49) och Norge (45) ligger i mitten och här är det Finland som ligger högst (54).

Socialbidragsindex

Finland 54

Danmark 49

Norge 45

Sverige 43

25 25 14 35 1

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Jag skulle behöva spara mer än

vad jag gör

Stämmer välStämmer ganska väl

Stämmer ganska dåligtStämmer inte alls

Vet ej/Ej svarBas: Förvärvsarbetande

Välfärdsbarometern 2011 9

Högst stöd för dansk flexicurityDanskarna noterar det högsta indexet (50) när det gäller trygghet med ersättning vid arbetslöshet. Norge och Finland (båda 48) ligger strax efter Danmark, medan svenskarna ligger klart efter (36).

Systemen ser olika ut i de nordiska länderna. De senaste åren har den danska flexicurity­modellen på arbets­marknaden uppmärksammats i den svenska debatten. Den svenska ersättningen vid arbetslöshet bygger på en nedtrappning efter en viss tids arbetslöshet. I Norge får man en lägre procentuell ersättning, men taket är högre. I Finland börjar ersättningen på runt 60 procent av lönen, men sjunker med ökad inkomst. Den danska flexicurity­modellen bygger på hög ersättning, men mer osäkra anställningsvillkor.

A-kasseindex

Danmark 50

Norge 48

Finland 48

Sverige 36

Lågt förtroende för hjälp till arbetslösaAllra lägst tilltro i undersökningen har uppmätts angående möjligheterna att få hjälp för att komma tillbaka i arbete. Undersökningens lägsta indexnote­ringar alla kategorier ger svenskarna på denna fråga (34). Finland toppar (50), därefter Danmark (49) och Norge (44).

Arbetsförmedlingsindex

Finland 50

Danmark 49

Norge 44

Sverige 34

SEB:s välfärdsindexDessa påståenden ligger till grund för SEB:s välfärdsindex

• När man behöver gå till tandläkaren kan man känna sig trygg med att ha tillgång till tandvård av hög kvalitet

• Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag stort förtroende för att få vård inom rimlig tid

• Barnföräldrar kan känna sig trygga med att föräldrapenning och barnbidrag ger dem det ekonomiska stöd man behöver

• Alla danskar/finländare/norskar/svenskar har samma möjligheter att ta del av den danska/ finska/norska/svenska välfärden

• Om man hamnar i ekonomisk kris och utan inkomst kan man känna sig trygg med att få försörjningsstöd (socialbidrag) från kommunen

• Jag har ett stort förtroende för att äldrevården tar hand om mig som gammal

• Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag stort förtroende att få vård av hög kvalitet

• Jag känner mig trygg med att den danska/finska/norska/svenska barnomsorgen och skolan håller hög kvalitet

• Om jag skulle bli sjuk så att jag inte kan arbeta känner jag mig trygg i att sjukförsäkringen ger mig det ekonomiska stöd jag behöver

• Pensionärer kan känna trygghet att man i Danmark/Finland/Norge/Sverige får den nivå på pension som man behöver

• Som arbetslös kan man känna sig trygg med att få det ekonomiska stöd man behöver

• Som arbetslös kan man känna sig trygg med att få den assistans från Arbetsförmedling och andra myndigheter man behöver för att komma tillbaka i arbetslivet

De intervjuade ombads ange sin inställning till dessa påståenden. Svaren gavs på en skala mellan 1 och 10 där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 10 ”stämmer mycket väl”.

2509 intervjuer genomfördes under april 2011 i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Välfärdsbarometern 2011 10

Skeptisk inställning till obligatorisk a-kassa

I budgeten för 2011 skriver regeringen att en obligato­risk arbetslöshetsförsäkring bör införas för att stärka människors trygghet och stabiliteten på arbetsmark­naden. Frågan utreds nu. Regeringspartierna har uttalat att de eftersträvar en utformning som undviker negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt samt undviker onödiga kostnadsökningar för grupper i arbetslivet.

SEB:s välfärdsbarometer för 2011 visar att regeringen också har opinionsmässiga skäl att söka efter lösningar som minimerar negativa effekter av en obligatorisk a­kassa. Mer än varannan svensk tycker att arbets­löshetsförsäkringen ska vara frivillig. Möjligen har det påverkats av den kritiska debatt om tidigare presen­terade förslag till a­kassa där alla måste vara med. Om utredarna lyckas med ambitionen att finna sätt att införa ett obligatorium som inte ger onödiga kost­nadsökningar för enskilda eller stör arbetsmarkna­dens funktionssätt blir opinionen kanske en annan.

Frivillig eller obligatorisk a-kassa?Det är stor skillnad mellan ungas och äldres attityd till en obligatorisk a­kassa. Bland de över 50 år är en majoritet för ett obligatorium, medan en majoritet bland de unga är för frivillghet. Det största stödet för obligatorisk a­kassa finns bland de som har fyllt 65 år, det vill säga bland dem som varken kommer att betala till eller ha nytta av en sådan försäkring. Där är det 56 procent som är för ett obligatorium och endast 39 procent som tycker att a­kassan ska bygga på frivillighet.

Det finns små skillnader mellan könen och mellan olika inkomstskikt. Studenter är tydliga motståndare till en obligatorisk a­kassa. Bara en knapp tredjedel av studenterna stödjer en obligatorisk arbetslöshets­försäkring. Det kanske inte är så förvånande. Många studenter saknar en inkomst att försäkra och har inte heller samma behov som yrkesarbetande att ha en tryggad försörjning vid arbetslöshet eftersom de ofta inte är försörjare. Bara en tredjedel av alla som är arbets­sökande tycker att det ska vara obligatoriskt att vara med i a­kassan.

51

49

52

56

64

42

39

50

53

48

50

58

65

39

51

48

55

53

52

47

49

46

48

44

34

41

55

56

44

44

49

48

33

31

56

44

49

45

43

44

52

49

3

3

4

3

3

3

5

6

3

3

2

9

4

5

5

2

1

4

3

1

2

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Samtliga

Män

Kvinnor

18–29 år

30–49 år

50–64 år

64–89 år

Grundskola

Gymnasium

Högskola

Förvärvsarbetande

Arbetssökande

Student

Ålderspensionär

Förtidspensionär

Privat sektor

Offentlig sektor

Inkomst –200 Tkr

Inkomst 200–300 Tkr

Inkomst 300–400 Tkr

Inkomst 400– Tkr

Det ska vara frivilligt Man ska vara tvungen att vara med Vet ej/Ej svar

Välfärdsbarometern 2011 11

En återkommande fråga de senaste åren i SEB:s väl­färdsbarometer är hur svenskarna ser på välfärdens finansiering. Det starka stödet från tidigare år för offentlig och privat samverkan består. Sju av tio svenskar anser att det bästa sättet att finansiera trygghetsförsäkringar och välfärdstjänster är en kombination av privata pengar och skatter. Bara var fjärde svensk anser att välfärden ska vara helt skatte­finansierad. Det finns också en stark uppfattning att det egna ansvaret bör vara större än idag.

Denna studie ger inte svar på varför så många svenskar anser att de själva bör vara med och finansiera delar av välfärden med egna pengar, men klart är att det är en minoritet som tycker att skattefinansieringen räcker för att klara välfärd och trygghet på den nivå som efterfrågas.

Människors ansvar att säkra sin egen välfärdEtt konkret exempel på ett möjligt privat bidrag till välfärden är en vårdförsäkring, det vill säga en för­säkring som garanterar vårdinsatser utan köer.

I undersökningen har frågan ställts om man är beredd att betala 200 kronor i månaden för att bli garanterad snabb tillgång till vård vid sjukdom eller skada. Var­annan svensk är beredd att betala en sådan summa. Tre av tio svarar ja, helt säkert på frågan om de är beredda att betala för en privat vårdförsäkring, medan två av tio säger att de troligen är det.

De som är öppna för att betala för en privat vårdför­säkring är i stort sett lika många som under 2009. En skillnad är emellertid att det är klart fler som har en bestämd uppfattning och svarar ja, helt säkert eller nej, absolut inte. Att svenskarna nu ger mer säkra svar tyder på att frågan mognat i opinionen.

Starkt stöd för kombinerad välfärdsfinansiering

14

15

13

15

13

13

17

12

15

14

15

6

10

17

22

46

49

43

49

48

42

46

49

45

46

45

45

47

48

34

23

21

25

23

26

27

15

20

24

25

27

22

25

13

24

6

6

6

5

6

7

6

5

6

6

5

11

8

6

12

10

8

12

8

7

11

15

14

10

9

8

16

10

16

8

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Samtliga

Män

Kvinnor

Grundskola

Gymnasium

Högskola

Förvärvsarbetande

Arbetssökande

Student

Ålderspensionär

Förtidspensionär

Mycket större

Lite större

Lite mindre

Mycket mindre

Vet ej/Ej svar

18–29 år

30–49 år

50–64 år

64–89 år

Välfärdsbarometern 2011 12

Är du beredd att betala för en vårdförsäkring?En klar majoritet, 63 procent tycker att arbetsgivarna ska stå för privata vårdförsäkringar för medarbetarna. Här är utvecklingen liknande den för frågan om man själv är beredd att betala för en försäkring för snabb vård. Det är fler som tydligt tar ställning för eller emot. Förslaget har ett utbrett stöd bland unga och arbetare. Egenföretagare är mest emot.

Sammantaget visar siffrorna att svenskarna har ett allt större intresse av att vara med och själva bidra till finansieringen av välfärden och de system som ska ge trygghet vid sjukdomar och skador.

I sammanhanget kan man reflektera över att den delen av vården och trygghetssystemen som har högst för­troende bland svenskarna är tandvården. Det är också det välfärdsområde som har högst privatfinansierad andel. I jämförelse med till exempel äldreomsorgen eller barnomsorgen och skolan är förtroendet för tandvården betydligt högre.

I Välfärdsbarometerns frågor får medborgarna skatta sitt förtroende på en skala från ett till tio. När frågan ställs om man kan känna sig trygg med tillgång till en tandvård av hög kvalitet så är det sex av tio svenskar som anger åtta eller högre.

29

34

26

24

25

35

44

30

28

31

25

31

27

31

21

26

25

21

24

21

20

20

25

21

21

24

19

20

21

16

23

22

20

22

16

20

22

20

22

21

21

20

26

21

25

29

26

21

19

27

23

24

29

21

29

26

3

2

2

4

5

1

1

3

2

3

3

3

3

3

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Samtliga

Privat sektor

Offentlig sektor

Inkomst – 200 Tkr

Inkomst 200 – 300 Tkr

Inkomst 300 – 400 Tkr

Inkomst 400 – Tkr

Har barn

Har ej barn

Sambo/Gift

Singel

Storstadsområde

Övriga stadsområden

Övriga landet

Vet ej/Ej svarJa, helt säkert

Ja, troligen

Nej, troligen inte

Nej, absolut inte

Välfärdsbarometern 2011 13

Önskad pensionsålder

I västvärldens industriländer diskuteras behovet av att äldre stannar kvar längre på arbetsmarknaden. Men en klar majoritet av svenskarna, 72 procent, vill inte att pensionsåldern ska höjas. I valmanifestet inför 2010 års val lovade allianspartierna att rätten att kvarstå i anställning ska höjas från 67 år till 69 år. Nyligen fastställde regeringen direktiv för utredningen om ”Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv”. Men regeringens ambition att människor ska jobba längre verkar inte ha något större stöd hos allmänheten och hittills tagna initiativ har haft ett begränsat genomslag på den faktiska pensionsåldern.

Det finns några tydliga skillnader i attityder mellan olika grupper i undersökningen. Kvinnor och låg­ och medelinkomsttagare är mer negativa än genomsnittet till att höja pensionsåldern. En av de mest kritiska grupperna är de som står närmast på tur att gå i pension, de mellan 50 och 64 år. I den åldersgruppen motsätter sig 79 procent att pensionsåldern ska höjas. Mest intresserade av att höja pensionsåldern är hög­inkomsttagare som tjänar över 400 000 kronor.

Också svenskarnas uppfattning om tidpunkten för den egna pensioneringen visar att ambitionen att få fler att jobba längre än 65 års ålder har svag förankring. I årets undersökning svarar svenska folket att de vill gå i pension vid 62 års ålder, men de tror att de kommer gå i pension vid 65 års ålder. Oavsett vilken åldersgrupp, inkomstgrupp eller utbildningsnivå som studeras så är svaren samstämmiga. Dessutom har synen på önskad pensionsålder varit konstant de senaste åren, även om den förväntade pensionsåldern steg med ett år jämfört med förra årets undersökning.

Bilden av att man går i pension vid 65 är etablerad. Med tanke på hur den demografiska utvecklingen ser ut med allt fler äldre som ska försörjas är det en stor utmaning att förändra förväntningarna och få fler att stanna kvar längre i yrkeslivet och på det sättet vara med och försörja de som inte kan arbeta. Kanske är det också så att svenskarna ser det OECD pekade på i sin rapport ”Pensions at a Glance 2011” nyligen. Nämligen att de flesta länder, inklusive Sverige, saknar mekanismer för att få äldre anställda att jobba längre. Vägen framåt handlar inte bara om att höja

pensionsåldern, utan minst lika mycket om att bättre ta hand om mer senior arbetskraft – som kan behöva flexiblare arbeten, anpassad vidareutbildning, ny motivation och fysisk anpassning.

Faktaruta pensionsålder:I det allmänna pensionssystemet finns i princip ingen fastställd pensionsålder. Tidigaste uttag för inkomst­ och premiepension är 61 år, men pensionen blir högre ju längre man väntar. Garantipensionen kan tidigast tas ut från 65 års ålder. Arbetsgivaren har rätt att pensionera medarbetare äldre än 67 år.

Inför valet 2010 skrev Alliansen i sitt valmanifest att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år istället för, som idag, till 67 år.

En utredning tillsattes den 14 april i år, där direktiven togs fram i samråd med pensionsgruppen där allians­partierna och socialdemokraterna är representerade.

61 62 62 62

0

10

20

30

40

50

60

70

80

vill du gå i pension

64 64 64 65

tror du att du kommer att gå i pension

Samtliga 2008 Samtliga 2009 Samtliga 2010 Samtliga 2011

Bas: Om förvärvsarbetande, 556 intervjuer

Genomsnittsålder

Välfärdsbarometern 2011 14

Avslutande kommentar

Det finns stora delar av den svenska välfärden som upplevs som väl fungerande. Men två huvudslutsatser kan dras om välfärden grundat på årets upplaga av SEB:s välfärdsbarometer. Den första är att svenskarna är de som är minst trygga med sin välfärd i Norden. Den andra är att svenskarna är beredda att komplet­tera de offentliga systemen med egen finansiering för att få den vård, omsorg eller trygghet man behöver.

Dessa två slutsatser går emot de spridda uppfatt­ningarna att svensk välfärd är bäst i världen och att det saknas folkligt stöd för privata komplement.

Undersökningen ger inga besked om hur bra välfärden är med objektiva mått mätt. Men det är uppenbart att det finns ett gap mellan den välfärd som erbjuds och den som svenskarna förväntar sig. Skillnaden mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folk

önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer att växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre och kraven höjs med en åldrande befolkning. Detta väl­färdsgap verkar nu många svenskar se som något man behöver ta eget ansvar för, trots att denna uppfattning knappast är spridd i det politiska landskapet.

Välfärdsbarometern 2011 visar att det kan finnas en grogrund för ett fördjupat samtal om välfärdens fram­tida finansiering. Undersökningen visar att svenskarna prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig att komplettera offentliga system med privata lösningar för att få större trygghet inför arbetslöshet, ålderdom och sjukdom. Inte för att svenskarna på ideologisk grund dömer ut offentlig finansiering av välfärden, utan för att önskemålen är större än vad det allmänna erbjuder.