Embed Size (px)
Citation preview
Sida 1/32
Invånardialog kring hur vi skapar välfärd tillsammans Slutrapport från invånardialog genomförd 2 september 2017
Beslutad av: Nämnden för Vård & Omsorg
Ansvarig förvaltning: Vård & Omsorg
Kontakt: Lotta Kjellner
Sida 2/32
Innehåll
1. Sammanfattning 3
2. Bakgrund 6 2.1 Förutsättningar för dialog .................................................................................. 6 2.2 Vad är Seniormässan? ........................................................................................ 7 2.3 Val av frågor ...................................................................................................... 7
3. Projektorganisation 9
4. Kommunikations- och marknadsföringsinsatser 10
5. Genomförande 12 5.1 Monter ........................................................................................................... 12 5.2 Digitalt frågeformulär för att samla in synpunkter .............................................. 14
6. Resultat – inkomna svar på dialogens frågeformulär 15 6.1 Fråga 1: .......................................................................................................... 15 6.2 Fråga 2: .......................................................................................................... 16 6.3 Fråga 3: .......................................................................................................... 19 6.4 Fråga 4: .......................................................................................................... 21 6.5 Fråga 5: .......................................................................................................... 22 6.6 Fråga 6: .......................................................................................................... 24 6.7 Övriga frågor: .................................................................................................. 26
7. Slutsatser 29
8. Återkoppling av resultatet 31
9. Kostnader för invånardialogen 32
Sida 3/32
1. Sammanfattning I september 2017 genomförde Vård & Omsorg en invånardialog på temat ”Hur skapar vi
välfärd tillsammans”. Dialogen hölls på Seniorsmässan på Kungsbacka teater och riktade sig
till besökare på mässan för att ta del av deras tankar kring framtidens kommunala vård och
omsorg samt nya samarbetsformer och lösningar inom vård & omsorg. Syftet var att få in ett
underlag som nämnd och förvaltning kan använda i sitt arbete avseende nya
samarbetsformer och lösningar inom vård & omsorg. Vård & Omsorg genomförde dialogen
på seniormässan som anordnades av New55 och hölls på Kungsbacka teater.
Vård och omsorg är en angelägen fråga och uppdraget måste utvecklas och anpassas till
samhällsutvecklingen. Vi måste utveckla och förbättra vår verksamhet och samtidigt
använda resurserna effektivt. Genom att samverka med andra aktörer skulle vi kunna
använda våra resurser så effektivt som möjligt gällande kompentens och ekonomi. Digital
teknik och hjälpmedel erbjuder möjligheter för kunden att så långt som möjligt fortsätta
vara självständig och oberoende.
Resultatet av invånardialogen återges i denna rapport och återförs till deltagarna genom att
rapporten publiceras på Kungsbackas hemsida.
Dialogens genomförande
Vård & Omsorg deltog på seniormässan med en monter. Montern byggdes med hjälp av
Kungsbacka roll-ups, vilket gjorde att vi marknadsförde Kungsbacka kommun och Vård &
Omsorg. I montern fanns ett ståbord som under eventet alltid bemannades av en
biståndshandläggare och en larmansvarig. De svarade på frågor från besökare, informerade
om syftet med vårt deltagande och delade ut broschyrer.
Invånardialogen genomfördes under sex timmar. Projektmedlemmar och medarbetare från
Vård & Omsorg rörde sig runt mässan med en webbenkät där besökarna fick svara på åtta
frågor i digital form via en surfplatta/Ipad.
Sida 4/32
Dialogens resultat
Totalt slutfördes 52 frågeformulär. Svarsfrekvensen var lägre än projektgruppen hade
förväntat sig vid planeringen av dialogen. Då flera av frågorna var med svar i fritext tog det
relativt lång tid att besvara frågeformulären. Majoriteten lade mellan 5 och 10 minuter på
att besvara enkäten. De som samtyckte till att besvara enkäten gav värdefulla svar, men
många avstod på grund av tidsbrist då det fanns många montrar att besöka samt att de inte
ville missa någon föreläsning.
Majoriteten av besökarna som medverkade i dialogen hade förslag på alternativa lösningar
där man genom andra aktörer och digital teknik skulle kunna tillgodose behov av insatser.
Majoriteten hade också en positiv bild av volontärverksamhet och gav förslag på vad de
själva gärna skulle bidra med.
Svaren är positivt för Vård & Omsorg som verksamhet och ger oss underlag till att agera
vidare.
Vad händer nu?
Målet med dialogen var att ta fram ett underlag för verksamhetsutveckling till nämnd och
förvaltning. Slutsatserna från dialogen är att kunskap finns om alternativa lösningar om hur
behov kan tillgodoses på andra sätt samt att intresse finns för volontärverksamhet.
Besökarna hade många tankar och förslag på insatser som kan tillgodoses på annat sätt. Det
framkom i dialogen att många som deltog har erfarenhet av digital teknik, hjälpmedel och
alternativa lösningar och vet hur de vid behov kan hitta information, men synpunkter inkom
samtidigt om att det är viktigt att sådan information finns att tillgå också för de som inte vet
vart de ska leta. Här bör vi titta vidare på hur vi kan vara med och medverka genom att
tillgodose att information når ut exempelvis via internet eller sociala medier, då många av
de som har besvarat enkäten uppger att de tar emot information via dessa källor.
Många som besvarade enkäten är förtrogna med volontärverksamhet och majoriteten
uppger att de själva skulle kunna tänka sig att utföra någon typ av volontärarbete. I
enkätens resultat kan vi ta del av vilka insatser som vore mest populärt att hjälpa till med.
Projektgruppen föreslår att ytterligare information kan inhämtas från närliggande
Sida 5/32
kommuner, då flera redan har pågående volontärverksamheter.
Sida 6/32
2. Bakgrund I september 2017 genomförde Vård & Omsorg en invånardialog på temat ”Hur skapar vi
välfärd tillsammans”. Dialogen hölls på Seniorsmässan på Kungsbacka teater och riktade sig
till besökare på mässan för att ta del av deras tankar kring framtidens kommunala vård och
omsorg samt nya samarbetsformer och lösningar inom vård & omsorg. Syftet var att få in ett
underlag som nämnd och förvaltning kan använda i sitt arbete avseende nya
samarbetsformer och lösningar inom vård & omsorg. Vård & Omsorg genomförde dialogen
på seniormässan som anordnades av New55 och hölls på Kungsbacka teater.
Vård och omsorg är en angelägen fråga och uppdraget måste utvecklas och anpassas till
samhällsutvecklingen. Vi måste utveckla och förbättra vår verksamhet och samtidigt
använda resurserna effektivt. Genom att samverka med andra aktörer skulle vi kunna
använda våra resurser så effektivt som möjligt gällande kompentens och ekonomi. Digital
teknik och hjälpmedel erbjuder möjligheter för kunden att så långt som möjligt fortsätta
vara självständig och oberoende.
2.1 Förutsättningar för dialog En invånardialog handlar om att utveckla nya former för inflytande och delaktighet för att kunna hantera vår tids utmaningar och ta del av människors engagemang. Enligt Kungsbacka kommuns Policy för invånardialog finns tre huvudprinciper för en invånardialog:
Dialog ska vara på riktigt
Omfatta något viktigt
Kunna ge resultat
När det gäller invånarnas möjlighet att påverka frågan, dialog på riktigt, behöver frågan tas
upp i ett tidigt skede för att vara påverkbar. Frågor som tas upp för dialog ska vara i ett skede
där både politiker och tjänstemän kan påverkas och i sin tur påverka utvecklingen av ämnet
för dialogen.
Temat för invånardialogen är en samhällsfråga av intresse. Befintliga resurser inom vård- och
omsorgssektorn måste användas på effektivt.
Sida 7/32
Förvaltningsledningen valde ämne för invånardialogen och projektgruppen arbetade med att
formulera frågeställningar inom ämnet. Besökare på seniormässan skulle ges möjlighet att
bidra med åsikter och erfarenheter. Projektgruppen arbetade med att ta fram
frågeställningar och frågorna formulerades både som flervalsfrågor och för svar i fritext.
Med vald metod och plats för dialogen bedömde projektgruppen att det fanns goda
förutsättningar för en dialog.
2.2 Vad är Seniormässan?
Seniormässan anordnades av News55 Seniormässor. De anordnar cirka 30 seniormässor
årligen runt om i landet och det var andra gången som Kungsbacka närvarade i detta forum.
Mässorna skapar möjlighet till kommunikation och information mellan seniorer, pensionärer,
marknad, organisation och kommun. Det bjöds på modevisning och en variation av
föreläsningar om det mänskliga mötet, familjejuridik, rygghälsa, bankinformation samt en
föreläsning av mediaprofilen Amelia Adamo. Årets mässa lockade knappt 3000 besökare.
2.3 Val av frågor
Projektgruppen reflekterade i sitt förberedande arbete med invånardialogen över frågor att
ställa. Syftet med invånardialogen var att undersöka uppfattningen om digital teknik och
hjälpmedel samt uppfattningen om volontärarbete och andra lösningar för att kunna
tillgodose behov av insatser. Svaren skulle ge en uppfattning om hur invånarna tänker sig den
framtida vård- och omsorgen.
De frågor som ställdes i invånardialogen var:
Vilken digital teknik som används inom vård & omsorg känner du till?
Vilken typ av digitala tjänster eller hjälpmedel skulle du ha nytta av?
Kan du, utöver stöd från kommunen, komma på någon lösning för en person med
behov av hjälp med exempelvis tvätt eller matinköp?
Vad krävs för att utföra en digital vardagstjänst som exempelvis beställning av mat
via nätet.
Sida 8/32
Finns det någon tjänst inom vård och omsorg som en annan aktör/leverantör skulle
kunna utföra?
Finns det någon volontärverksamhet som du skulle kunna tänka dig att hjälpa till
med? Välj max 3 alternativ.
Frågor ställdes också om besökarens ålder för att få en bild av invånaren som besvarat
enkäten samt hur information mest troligt tas del av.
Projektgruppen valde att ha flertalet av frågorna i fritext då det var av stort intresse att ta
del av invånarnas egna idéer och tänka nytt.
Sida 9/32
3. Projektorganisation Lotta Kjellner, Utvecklingsledare var projektgruppens projektledare och drev arbetet tillsammans med projektdeltagarna Maria Grape och Camilla Falk, bägge biståndshandläggare samt Marie Wikström, kommunikatör. Projektgruppen planerade dialogen och genomförde den sedan ihop med Therese Lindén, SAS, Linda Tilander, vik. Utvecklingsledare kvalitet, Annika Sundebäck och Lena Ekman, larmansvariga. I Vård & Omsorgs monter befann sig alltid en biståndshandläggare och en larmansvarig för att svara på frågor om vård & omsorg. Resterande personer rörde sig runt mässan med enkäten. Styrgruppen har bestått av ledamöterna i arbetsutskottet; Marianne Kierkemann (M), ordförande i nämnden för Vård & Omsorg, Christian Haneson (L), förste vice ordförande i nämnden för Vård & Omsorg, Johan Tolinson (S), andre vice ordförande i nämnden för Vård & Omsorg, Annika Hamberg (M) och Ulf Persson (C). Styrgruppens uppgift har varit att godkänna upplägget på dialogen.
Sida 10/32
4. Kommunikations- och marknadsföringsinsatser Två veckor innan seniormässan annonserades i Norra Halland och Kungsbackaposten om att kommunen skulle medverka på mässan med en invånardialog.
Annons i dagspress. Nyheten om att kommunen skulle medverka på seniormässan informerades också om på Insidan samt på Kungsbacka.se.
Nyhet om invånardialogen på Insidan kommungemensamt.
Sida 11/32
Under själva eventet gjordes i samverkan med Kultur & Fritid ett inlägg på kommunens Facebooksida. En sammanfattande nyhet publicerades på Insidan och hemsidan efter det att eventet ägt rum.
Facebookinlägg från seniormässan
Sida 12/32
5. Genomförande Genom att delta med en Kungsbackamonter marknadsfördes Kungsbacka kommun och Vård
& Omsorg genom att synas och tillhandahålla information, samtidigt som det gavs möjlighet
att ställa frågor. En invånardialog hölls där besökarna fick bidra genom att besvara
enkätfrågor.
5.1 Monter
Personal från projektgruppen byggde upp en monter på cirka 6 x 4 meter med hjälp av
Kungsbacka roll-up vägg och en roll-up.
I montern fanns ett ståbord som under eventet alltid bemannades av en biståndshandläggare
och en larmansvarig. Detta för att kunna svara på frågor från besökare, informera om syftet
med vårt deltagande och dela ut broschyrer.
Sida 13/32
Biståndshandläggare och larmansvarig bemannade montern medan övriga rörde sig runt på mässan för att få in svar på enkät.
Sida 14/32
5.2 Digitalt frågeformulär för att samla in synpunkter
Invånardialogen genomfördes via ett digitalt frågeformulär på en Ipad.
Projektgruppen fick hjälp av projektledare på Kommunledningskontoret att via Kommunens
enkätverktyg Netigate få frågeformuläret digitalt. Träffpunkterna lånade ut Ipads/surfplattor
som användes när enkäten skulle besvaras.
Två personer bemannade montern och övriga rörde sig runt bland besökarna på mässan.
Besökare tillfrågades om de ville hjälpa till genom att besvara en anonym enkät.
Digitalt frågeformulär i Netigate
Sida 15/32
6. Resultat – inkomna svar på dialogens frågeformulär De som samtyckte till att besvara enkäten gav värdefulla svar, men många avstod på grund
av tidsbrist. Vanligaste orsak till att avstå var att det fanns många montrar att besöka samt
att inte vilja missa någon föreläsning. De som valde att medverka lämnade dock utförliga
svar.
6.1 Fråga 1:
Vilken digital teknik som används inom vård & omsorg känner du till?
Syftet med denna fråga var att få en bild av hur stor kännedom besökarna har om digital
teknik. För att hjälpa besökarna att få en bild av digital teknik inom vård och omsorg så gavs
många svarsalsalternativ, men det gavs också möjlighet att lämna svar i fritext.
51 personer besvarade frågan som handlade om digital teknik. Deltagarna hade 11
svarsalternativ att välja mellan, inklusive svarsalternativen ”vet inte”, ”ingen” och ”annat
alternativ nämligen”.
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%
100%
Vilken digital teknik känner du till?
Sida 16/32
Den digitala teknik som flest personer svarade att de kände till var trygghetslarm (88%).
Sedan svarades enligt nedan sorterat utifrån det som var mest känt.
Mobiltelefon (76%)
Nyckelfria lås (47%)
Trygghetskamera (43%)
Klickers (dörröppnare) (39%)
Sensorer (29%)
Robot (29%)
Bildsamtal (25%)
Vet inte (6%)
Annat alternativ nämligen (4%)
Ingen (2%)
Under svaret Annat alternativ svarade en person datorer och en person uppgav att hen inte
vill ha vissa saker.
Mängden svarsalternativ spelar möjligen in i resultatet då det första svarsalternativet fick
flest svar (88%). Det kan även ha varit svårt att förhålla sig till det stora antalet alternativ.
Också miljö och att frågorna besvarades på en surfplatta kan ha försvårat då det naturligt
var mycket ljud och rörelse runtomkring. För att veta säkert om det påverkat enkätens
utgång skulle alla frågor i enkäten behöva ställas om i annan miljö och på annat sätt.
De föreslagna alternativ som minst personer kände till var bildsamtal (25%), robot (29%)
och sensorer (29%). Detta är dock en ganska stor procentsats, vilket kan tolkas som om att
besökarna till stor del är insatta i de digitala tekniker som finns att tillgå inom vård &
omsorg.
6.2 Fråga 2:
Vilken typ av digitala tjänster och hjälpmedel skulle du ha nytta av?
Sida 17/32
Syftet med denna fråga var att få en bild av hur besökarna ser på digital teknik och
hjälpmedel samt vad som upplevs användbart.
Frågan ställdes med endast möjlighet till fritextssvar och det var inte tvingade att besvara
frågan. Totalt 33 personer besvarade frågan. Flertalet som svarade uppgav multipla
alternativ i sina fritextsvar. Vid översyn av svaren gjordes en kategorisering för att sortera
svaren.
24% personer svarade vet inte/inget behov.
52% av svaren kategoriserades inom området mobiltelefoni/datorer.
I svaren uppgavs upplevd nytta av mobiltelefon, datorer och/eller Ipad. Tre personer
uppgav att de har/skulle ha nytta av enklare appar1 eller beställningssidor för att kunna
beställa varor eller mat via nätet. Det kan tolkas som om att beställning via befintliga appar
och hemsidor kan upplevas komplicerat. En person svarade att de skulle önska ett enklare
betalningssystem för räkningar, vilket kan tolkas som att dagens system kan upplevas
krångligt.
En person uppgav att hörselstöd till telefon underlättar användningen. Det är viktigt att ha 1 Program i mobiltelefon eller surfplatta där man till exempel kan beställa varor eller handla mat.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Inget behov Mobiltelefoni/dator Larm/trygghetslarm Övrigt
Digital tjänst eller hjälpmedel du skulle ha nytta av?
Sida 18/32
tillgång till hjälpmedel för att kunna utnyttja teknik till exempel om hörseln är nedsatt. Det
skapar förutsättningar för att kunna använda sig av teknik och hjälpmedel. En person
uppgav att läkarkontakt via en app är användbart. För personer som har svårt att ta sig till
en vårdcentral skulle det kunna vara nyttigt att via tekniken kunna få en läkarkontakt vid
behov. En person uppgav bildsamtal med Skype är praktiskt. Via tekniken kan man ha
kontakt med vänner och närstående även om de bor långt borta. En person uppgav att de
ser nytta av mobilt Bank-ID, vilket underlättar kontakt med företag, banker eller
myndigheter, om man har svårt att ta sig till dem.
21% svarande att de ser nytta av larm eller trygghetslarm.
Här uppgavs trygghetslarm, larm, sensorer och tillsyn. Trolig nytta av dessa hjälpmedel är
att de skapar en trygghet.
Ytterligare svar inkom. En person uppgav nytta av el-scooter. Den ger möjlighet att
fortfarande ta sig runt utan hjälp när de fysiska förutsättningarna har försämrats. En person
uppgav nytta av lift. Den underlättar vid svårigheter vid förflyttningar. En person uppgav
röststyrning. Om någon har en fysisk funktionsnedsättning skulle möjligheten att styra med
rösten underlätta. En person uppgav hjälpmedel för städning. Det kan tolkas som om man
vill ha möjligheten att fortsätta städa som vanligt även när fysiska förutsättningar
försämras. En person uppgav att de skulle uppleva nytta av en automatisk gardinbytare.
Troligt är att personen vill kunna byta gardiner när den önskar även om den har svårigheter
att göra det själv. En person uppgav att hen inte skulle ha nytta av digitala tjänster och
hjälpmedel eftersom hen tycker att det är viktigt att människor utför insatserna. Då någon
får hjälpmedel är det viktigt att informera om syfte samt hur det ska användas. Syftet med
digital teknik eller hjälpmedel är ofta att bibehålla aktivitet och självständighet. Då är det
viktigt att den digitala tekniken är anpassad till personen som ska använda den. En person
svarade att hen skulle ha nytta av all hjälp man kan få. Det kan tolkas som om personen är
teknikintresserad och gärna skulle använda hjälpmedel som kan underlätta vardagen för
denne.
Att många gav förslag på digital teknik eller hjälpmedel som de känner nytta av kan tolkas
som om många har kännedom om den tekniska utvecklingen samt ser den som positiv. I
dagens samhälle är digital teknik en del av framtiden och våra invånare tar del av den. Av
Sida 19/32
de som valde att svara på frågan så var det 24% som svarade att de inte kände till något
som de skulle ha nytta av. Svaret i sig skulle kunna bero på att de idag inte har behov av
någon hjälp och därför inte svarade att de har nytta av något. För att veta säkert vad svaret
står för hade de fått vidareutveckla sina svar.
6.3 Fråga 3:
Kan du, utöver stöd från kommunen, komma på en lösning för en person med behov av hjälp med exempelvis tvätt eller matinköp?
Syftet med denna fråga var att ta del av besökarnas åsikter samt få en bild av vilka andra
aktörer som eventuellt används redan idag.
Totalt 39 personer besvarade frågan och svar gavs i fritext vilket gjorde att besökaren hade
möjlighet att föreslå fler än en åtgärd. Vid översyn av svaren gjordes en kategorisering för
att sortera svaren.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Lösning för en person med behov av stöd
Sida 20/32
18% besvarade frågan med vet ej eller nej.
28% gav förslag om att mat eller varor kan beställas hem via nätet. Antingen möjligheten
att beställa på egen hand eller kunna få hjälp med utförandet. Vid beställning av mat eller
varor via nätet uppgav en person att det är viktigt att få lära sig tekniken för utförandet. En
person uppgav att möjlighet finns att köpa färdig mat i affären och sedan värma upp den
hemma. Denna kategori fick flest svar och det kan tolkas som att möjligheten att beställa
mat eller varor via internet är alltmer känt och att besökarna tycker att det fungerar bra.
18% uppgav att man kan ordna hjälp privat genom att köpa tjänsten av någon. För att
kunna göra det så är det viktigt med informationstillgång och känna till vilka tjänster som
finns att tillgå.
15% svarade att personen kan få hjälp av någon den känner exempelvis en närstående
eller granne. Det kan tolkas som om besökarna tycker att personen genom sitt sociala
nätverk bör kunna få stöd när det är möjligt. Av besökarna var det flera som uppgav att de
redan idag eller tidigare har hjälpt och stöttat någon de känner.
10% uppgav att volontärer skulle kunna hjälpa till. Förslag fanns att en volontär
exempelvis skulle kunna följa med personen och handla eller gå med personen på en
promenad. Svaret kan tolkas som om att flera av besökarna har kännedom om
volontärverksamhet och tycker att den verksamheten kan vara bra för sociala insatser.
10% uppgav att det vore bra att få hjälp av någon att komma ut och på så sätt ha
möjlighet att vara med själv och handla eller för promenad. I svaren uppgavs inte vem som
skulle utföra insatsen, utan tyngden låg på att det är viktigt att få komma ut själv, inte bara
att få hjälp med att få varor hem.
Sida 21/32
Svaren kan tolkas som om att det finns kännedom om andra sätt att få stöd. Dock är det
viktigt att de personer som inte har tillgång till informationen får det.
6.4 Fråga 4:
Vad krävs för att kunna utföra en digital vardagstjänst som exempelvis beställning av mat via nätet?
Syftet med denna fråga var att få en bild av de vanligaste svårigheterna som eventuellt kan
finnas vid användning av digital teknik. Här gavs två svarsalternativ, men också möjlighet till
svar i fritext. Svarsalternativen var datautbildning, datortillgång, svar i fritext eller vet ej.
Frågan besvarades av 49 personer.
6% svarade vet ej.
Det som flest uppgav viktigt är tillgång till dator (67%). För att ens ha möjlighet att till
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Vet ej Tillgång till dator Datautbilding Övrigt
Vad krävs exempelvis utföra beställning via nätet?
Sida 22/32
exempel beställa något via nätet måste personen ha tillgång till dator eller motsvarande.
Om personen själv inte äger en dator eller motsvarande bör det finnas att tillgå någon
annanstans. Till exempel kan datorer lånas på biblioteket eller om möjligt av någon granne
eller närstående.
Datautbildning tyckte 49% var viktigt, men under alternativet fritext påtalade 5 personer
att det egentligen inte handlar om en datautbildning utan istället om att ha tillräcklig
datakunskap att utföra ett specifikt moment. För att utnyttja de möjligheter som finns bör
personen vara trygg i att använda datorn.
39% valde att lämna sitt svar i fritext.
Som nämndes tidigare så svarade 5 personer att det är viktigt att kunna sin dator och ha
tillräcklig datakunskap. Det skulle kunna räcka med att någon närstående eller vän visar hur
personen ska gå till väga i ett enskilt moment.
3 personer svarade att de helst skulle önska möjlighet att lämna en beställning muntligt via
telefon. För de personer som inte vill eller kan använda dator känns det viktigt att
alternativa lösningar finns såsom exempelvis kunna ringa in sin beställning.
4 personer påtalade att det är viktigt att veta vilka tjänster som finns att tillgå för hur ska
personen annars veta vilka varor eller tjänster som finns att tillgå när denne inte är insatt.
6 personer svarade att det går att använda sin mobiltelefon eller surfplatta. Alla har inte
dator, men en del kanske har en mobiltelefon eller en surfplatta istället. Då kan det vara bra
att veta att även dessa kan användas för att utföra beställningar, söka efter tjänster och
liknande.
6.5 Fråga 5:
Finns det någon tjänst inom vård & omsorg som en annan aktör/leverantör skulle kunna utföra?
Sida 23/32
Syftet med frågan var att ta del av besökarnas förslag. Totalt svarade 34 personer och
möjlighet fanns att lämna flera förslag.
Svaren lämnades i fritext och det var inte tvingade att besvara frågan. Frågan är formulerad
på ett sådant att sätt att en del har besvarat den med förslag på andra
aktörer/leverantörer, medan andra har besvarat med exempel på insatser som skulle kunna
utföras av andra. Vid översyn av svaren gjordes en kategorisering för att sortera svaren.
9% svarade vet inte.
41% uppgav att serviceinsatser såsom städ, tvätt, hushållstjänster eller trädgårdsarbete
skulle kunna utföras av någon annan aktör. Tjänsterna skulle kunna köpas av exempelvis
ett företag. En person uppger att rutavdrag kan användas. Att många personer har besvarat
frågan med detta förslag kan tolkas som om det är känt att dessa tjänster finns att tillgå.
Eventuellt används tjänsterna redan idag av några besökare.
21% uppgav att promenader, socialt umgänge och utevistelser är insatser som en annan
aktör skulle kunna utföra. Sociala insatser upplevs viktiga.
0%5%
10%15%20%25%30%35%40%45%
Tjänst som annan aktör/leverantör kunna utföra?
Sida 24/32
15% svarade att frivilliga skulle kunna hjälpa till. Förslag inkom att ”frivilliga krafter” såsom
aktiva och villiga pensionärer eller volontärer skulle kunna användas. En person uppgav att
deras kyrka stöttar. En person uppgav att det i England är vanligt med volontärer för
sällskap och att detta skulle vara en tillgång även här.
15% svarade att mat kan beställas hem genom att ringa en restaurang eller beställa via
nätet hos en mataffär. Det kan tolkas som om många känner till att möjligheterna finns
utifrån tidigare egen erfarenhet, närståendes erfarenhet eller genom reklam.
En person svarade att fixartjänsten skulle kunna utökas med större utbud av tjänster.
En person svarade att kommunen skulle kunna ha ett basutbud av tjänster medan resten
får utföras på annat sätt till exempel via familj eller volontärer.
6.6 Fråga 6:
Finns det någon volontärverksamhet som du skulle kunna tänka dig att hjälpa till med?
Syftet med denna fråga var att undersöka intresset för volontärverksamhet bland
besökarna samt vilka insatser som vore de mest populära att hjälpa till med. Varje svarande
fick välja maximalt 3 alternativ. Alternativen valdes utifrån aktiviteter som redan utförs i
andra kommuners volontärverksamheter och det gavs också möjlighet att ge svar i fritext.
Sida 25/32
Totalt 52 svar inkom och utav dessa uppgav 38% att de inte var intresserade vilket innebär
att 62% har intresse av att hjälpa till med någon typ av volontärverksamhet. Svaren nedan
har sorterats så att de med flest svar kommer först och sedan i fallande ordning.
33% skulle gärna gå ut på en promenad tillsammans med någon
31% svarade att de gärna skulle besöka någon i hemmet
25% har gärna ett samtal över en kopp kaffe
13% svarade att de gärna skulle utföra högläsning
12% svarade att de gärna skulle följa med på aktivitet
12% svarade att de gärna skulle följa med till affär
8% svarade att de gärna skulle vara ett stöd vid datoranvändande
4% svarade att de gärna skulle följa med till frisör
4% svarade att de gärna skulle utföra gympa
2% svarade att de gärna skulle hjälpa till i en caféverksamhet
2% svarade att de gärna skulle hålla i Qi Gong
2% skulle gärna hjälpa till med bingo
2% skulle gärna spela kortspel med någon
2% skulle gärna hjälpa till och anordna fester
0%5%
10%15%20%25%30%35%40%
Någon volontärverksamhet du kan tänka dig hjälpa till med?
Sida 26/32
10% svarade annat
Bland de som svarade annat uppgav en person att hen gärna skulle hjälpa till genom att
spela musik och sjunga. En person uppgav att hen gärna skulle klippa hår. En person uppgav
att hen kan hjälpa till i trädgården. En person uppgav under rubriken annat att hen gärna
skulle vilja hjälpa till, men inte kan på grund av egen sjukdom. En person uppgav att hen
gärna skulle vilja ha tillbaka träffpunkterna.
I samtal uppgav några att de redan idag hjälper grannar eller vänner på olika sätt.
De första tre svarsalternativen var de alternativ som fick flest kryss. Det kan bero på att de
tre alternativen faktiskt är de mest populära eller så kan det bero på att de 3 kryssen
användes upp då det var maximalt 3 ikryssade svarsalternativ som gällde.
Att 62% av de som har besvarat enkäten har uppgett intresse för volontärverksamhet kan
tolkas som att intresse finns för att hjälpa till och flera har uppgett att de redan idag hjälper
eller har hjälpt närstående eller grannar på olika sätt.
6.7 Övriga frågor:
Din ålder
samt
Om vi går ut med information om nya tjänster/lösningar eller
volontärverksamhet, hur vore mest troligt att du skulle ta del av den?
Projektgruppen var i kontakt med mässarrangörerna inför mässan för att höra vilken
åldersgrupp som vanligtvis besöker dem för att få en bild av målgruppen. Arrangörerna
uppgav att vanligtvis ligger åldern på ca 60 år för den genomsnittlige mässbesökaren.
Sida 27/32
Bland de personer som besvarade enkäten låg majoriteten inom åldersspannet 60-89 år.
47% av de som besvarade enkäten var 76-89 år.
39% av de som besvarade enkäten var 60-75 år.
6% av de som besvarade enkäten var 46-59 år.
6% av de som besvarade enkäten var 30-45 år.
2 % av de som besvarade enkäten var 0-29 år.
För att ta reda på hur besökarna oftast tar del av information ställdes frågan i enkäten.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
76-89 år 60-75 år 46-59 år 30-45 år 0-29 år
Ålder
Sida 28/32
4% svarade att de inte vet.
Det vanligaste sättet att ta del av information är genom tidningar (75%).
43% uppgav att de tar del av information via internet.
29% tar del av informationen via sociala medier.
27% tar del av information via vänner och bekanta.
25% tar del av information via utskick med posten.
6% tar del av information via TV.
6% tar del av information via radio.
2% svarade Annat alternativ. Svaret som gavs i fritext var ett förslag på tjänsten Trygga
rundan.
Svaren kan tolkas som om information vanligen tas del via tidning, internet och sociala
medier. Det är också vanligt att information delges via vänner.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Hur tar du del av information?
Sida 29/32
7. Slutsatser
Enkäten genomfördes för att få ett nuläge på hur invånarna ser på digital teknik,
hjälpmedel, alternativa lösningar och volontärarbete. Resultatet blir ett underlag som vi kan
använda när vi arbetar vidare med att utveckla vår verksamhet.
Digital teknik och hjälpmedel Resultatet av invånardialogen visar att intresse finns för digital teknik och hjälpmedel att
många redan idag har tankar om alternativa lösningar för att tillgodose vissa tjänster. Det
framkommer att informationstillgång är viktigt, för att veta vad som finns att tillgå.
Den som idag inte har vana av digital teknik kan känna osäkerhet. Genom information och
kunskap kan trygghet skapas. Med tillräcklig kunskap kan personen våga exempelvis
använda ny teknik eller hjälpmedel.
Kan Kungsbacka hjälpa till och påvisa de möjligheter som finns? Enkätsvar uppger att
information tas del av främst via tidningar, internet och sociala medier. Information om
digital teknik och alternativa tjänster och aktörer måste finnas tillgänglig för invånarna. Om
inte personen själv har sett informationen så kanske närstående har tagit del av
informationen och sprider den vidare.
En del av syftet med digital teknik är att den kan bidra till aktivitet, trygghet,
självbestämmande, självständighet och delaktighet. Det finns både möjligheter och
utmaningar med digital teknik idag. Exempel kan vara att ett bildsamtal på en surfplatta
med någon närstående som befinner sig långt bort kan minska saknaden av densamme.
Trygghetslarm kan minska oron för att ramla och inte kunna få hjälp. Tillsyn via en
trygghetskamera istället att bli väckt av ett nattligt tillsynsbesök gör att jag bara får besök
när jag behöver hjälp, annars kan jag sova vidare. Genom stöd med påminnelser via en app
på mobiltelefonen eller surfplattan så kan självständigheten bibehållas. I enkätsvaren
framkommer att många upplever att nytta med digital teknik och hjälpmedel.
Sida 30/32
Volontärverksamhet
Enkätfrågan om volontärverksamhet påvisade att det finns ett intresse bland besökarna och
många uppgav att de gärna vill hjälpa. Intresset finns och en del uppgav de redan idag
hjälper familj, grannar eller vänner på något sätt.
En översyn av närliggande kommuners aktiviteter gjordes. Det framkom att det finns
volontärverksamhet i flera av kommunerna.
I Falkenberg finns en frivilligverksamhet som kallas Resursbanken. Det är en väntjänst där
frivilliga exempelvis hjälper till med läsning, telefonkontakt, umgänge, ledsagning till
apotek, tandläkare och frisör. Verksamheten har funnits sedan 90-talet och är ett
komplement till kommunens ordinarie socialtjänst.
I Varbergs kommun finns en omfattande frivilligverksamhet för äldre som bedrivs enskilt
eller i grupp. Frivilliga leder gruppverksamheter såsom exempelvis högläsning, café,
underhållning, gympa, Qi Gong, bingo, kortspel, frågesporter och fester. Det finns
mötesplatser där frivilliga leder verksamheten och finns som stöd. Där kan man umgås med
andra, dricka en kopp kaffe eller delta i en aktivitet till exempel spel, sång, musik,
bildvisning, gympa, frågesport och fika. Aktiviteter organiseras också av ideella föreningar,
kyrkan, privata företag och andra aktörer.
I Hylte finns väntjänst där frivilliga kan hjälpa till genom att följa med någon till affären, gå
på en promenad, följa med till frisören eller till någon aktivitet. Det finns också
mötesplatser som drivs av frivilliga och kommunens samordnare. På mötesplatserna
anordnas bland annat surfcafé, bokcirkel, stickträff, gubbträff och fika.
I Laholm finns frivilligverksamhet. Majoriteten av aktiviteterna utförs som gruppaktiviteter i
träffpunktslokaler. En del volontärer gör också individuella uppdrag vilket innebär besök i
hemmet, samtal över en kopp kaffe eller att följa med på en promenad eller aktivitet.
I Halmstad finns alla hjärtans hus. Där kan frivilliga arbeta på café, med aktiviteter på
mötesplatser, vara värd eller arbeta i reception. De aktiviteter som anordnas är bland annat
musikcafé, datahantering, föredrag, stick- och virkcafé, linedance och kortspel.
Sida 31/32
Om Kungsbacka beslutar att starta frivilligverksamhet vore det värdefullt att titta mer på
grannkommunernas verksamheter och ta del av deras erfarenheter.
Svar på enkäten
De som samtyckte till att besvara enkäten gav värdefulla svar, men många avstod tyvärr på
grund av tidsbrist. Vanligaste orsak till att avstå var att det fanns många montrar att besöka
samt att inte vilja missa någon föreläsning. De som valde att medverka lämnade dock
utförliga svar. Också miljö och att frågorna besvarades på en Ipad kan ha påverkat
resultatet. Det var naturligt mycket ljud, liv och rörelse runtomkring på mässan och då kan
det vara svårt att koncentrera sig. Om frågorna hade tagits upp vid ett annat forum till
exempel i en diskussionsgrupp eller på en pappersenkät i ett lugnare forum så finns
möjligheten att vi hade fått in fler svar. De som valde att besvara enkäten gav emellertid
bra inspel i dialogen.
8. Återkoppling av resultatet
Denna slutrapport återger och sammanfattar resultatet av invånardialogen.
Resultatet återförs primärt till Vård & Omsorgs förvaltningsledning och politiker, på
ledningsgrupp och nämndsmöte, genom att redovisa en sammanfattning av dialogens
slutrapport. Resultatet kommer även att presenteras på Insidan och hemsidan.
Då enkäten var anonym så har vi ingen möjlighet återkoppla resultatet av invånardialogen
personligen till de som svarat på frågorna. Vi väljer därför att återkoppla resultatet och en
nyhet som tar upp resultatet av dialogen på vår hemsida.
Sida 32/32
9. Kostnader för invånardialogen Den största kostnaden för dialogen är kostnaderna för nedlagd arbetstid. Förutom
förberedelser i projektgruppen deltog tre av projektgruppens medlemmar samt fyra övriga
anställda på Vård & Omsorg under fyra timmar på Seniormässan, två av projektgruppens
medlemmar var ytterligare 3 timmar på mässan för att förbereda samt packa ned efter
mässan. I efterarbete ligger kostnader för personal att analysera frågeformulären och
sammanställa slutrapporten.
Projektgruppen höll sig inom beräknad budget som var 25 000 kronor exklusive moms och
exklusive kostnader för nedlagd arbetstid.
Samtliga kostnader Timmar Timkostnad SEK exkl. moms
Förberedelser projektgrupp totalt 24 400 9600
Seniormässan 34 400 13600
Efterarbete, slutrapport mm 20 400 8000
Kostnad nedlagd arbetstid 31200
Monter Seniormässan 10900
Annonsering 4000
Matkuponger monterdeltagare 700
Godis till monter 220
Trycksaker 5200
Övrig kostnad 21020
Total kostnad 52220
