Västfronten 25 sept 2013

7/22/2019 Vstfronten 25 sept 2013

1/8

Samarbete ska minskasvarttaxitrafikenEnligt polisen kr mellan 100-200 svarttaxichauffreri centrala Gteborg varje helg.

Jag kr fr att f ekonomin att g ihop men jag frven trffa mycket folk. Det r viktigt fr mig psykisktoch jag pratar mycket med de som jag kr. De flestahar med tiden blivit kompisar till mig, berttar en

chauffr. Nu blir det svrare att kra taxi svart. Sam-verkan fr att motarbeta svarttaxitrafiken i Gteborghar pgtt i tv r.

Det r Polisen, Kronofogden och Frskringskassansom de senaste ren har gjort lyckade insatser mot denillegala verksamheten. Kronofogden har ibland till och

med gjort utmtningar ute p plats. Frra ret bogserade kronofogden bort nstan 20

bilar, de har en egen brgningsbil med sig, frklararpolisinspektr Per Ekerdorff.

SIDAN 3

VSTFRONTENONSDAGEN DEN 25 SEPTEMBER 2013 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

VDRET

Eftermiddag:Mest klart.Cirka 12 grader. SV 2 m/s.

Kvll:Vxlande molnig-het. Cirka 9 grader. V 2m/s.

Fyndprisp frstahummern

SIDAN 4

REDIGERAT AV: JOHANNA ENBCK

Gteborgunder vattenr 2100?

SIDAN 10

Skottlossningvid skola pHisingen

SIDAN 5

90 000 glasgon till tredje vrlden varje r allt tack vare Vision for all

SIDAN 2


2/8

2 GTEBORG 25 SEPTEMBER 2013VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: HANNA GISSLN

Vision For Allger alla

en chans till bra syn

Thomas Persson gr en synunderskning. Bild: Vision for all

Gteborg:Vision For All r enideell organisation som star-tades 1995. De frser varje rdelar av tredje vrlden med90 000 par glasgon. De tvttar,mter och sorterar glasgoneninnan de tar dem till Syd- ochMellanamerika och Afrika. Efteren synunderskning delas de utgratis.

Infr varje resa packas allaglasgonen och brs fr handhela vgen ut i byarna dr debehvs. Thomas Persson harvarit med vid 12 resor, framfrallt till lnder i Afrika. Varjegng har de tryckt ner deraspersonliga saker i handbagagetmedan resvskorna varit fyll-da med glasgon. Det r baraflygbolagens regler som stterstopp fr antalet. Av principskickar de inga glasgon pgrund av risken att de ska fr-svinna eller fastna i tullen.

VID VARJE RESA r de mel-lan sex och tta personer somker ivg. De flesta r optikeroch resten r assisterande vo-lontrer. Det r lnga dagarfr allihop. Varje optiker kanutfra ver hundra synunder-skningar varje dag och dela

ut lika mnga glasgon. Efterunderskningen hjlper en as-sisten till med att hitta rtt parglasgon och dela ut dem. Vidvarje resa kan ver 3000 glas-gon delas ut.

I detta avseende satsar vimer p kvantitet n p kvali-tet, sger Thomas Persson.

Thomas har varit optiker se-dan 1976 och engagerades i Vi-sion For All fr tretton r se-dan. Nu r han styrelsemedlemoch ker med dem till Gambiaden siste oktober fr att volon-

trarbeta som optiker.Frdelen med Vision For All,

menar Thomas Persson, r attdet inte finns ngra mellan-hnder och inget svinn. Glas-gonen samlas in i Sverige, tvt-tas och sorteras, packas i res-vskor, frs till Perus hglandmed flyg, bil och lama dr dedelas ut.

- Allt r dessutom ide-ellt. Resorna bekostas sjlvaoch fr en resa till Afrika medallt inkluderat brukar g ptjugotusen kronor, sger Tho-mas Persson.

RESORNA BRUKAR vara entill tv veckor och i bsta fallfinns det tillflle fr tta arbets-dagar. De fr hjlp av svenskaambassaden att arrangera medutdelningsplats och med att setill att mnniskor dyker upp.Samarbetet har fungerat bragenom ren och sedan starten1997 har ver 90,000 glasgondelats ut.

- Det r f mnniskor viinte kan hjlpa. Vi har ingenmjlighet att operera, men vikan hjlpa personen som beh-ver hjlp att komma i kontaktmed kompetent lkare, sgerThomas Persson.

NSTAN ALLTID mts de avglada ansikten och uppskattan-de kommentarer, men ThomasPersson betonar knslan avhjlplshet. r det detta jagska gra, eller ska jag slss ibarrikaderna politiskt. Jag harhllit p med detta i snart fem-ton r och ingenting frndras.Det dvar mitt samvete, mensamtidigt undrar jag om detinte finns ngot annat jag kangra, sger Tomas Persson.

I Tanzania blev han konfron-

terad av en man som studerattill lkare i London. Mannenargumenterade fr att glasgo-nen var en fin gest, men att detbehvdes ngot annat fr attsituationen skulle frndras.Afrika mste f behlla sinaresurser.

- Att subventioner grhollndska tomater billigaren andra p den lokala mark-naden i Kenya str mig mycket,

sger Thomas Persson.Han r ocks en kritiker av

jordgrabbing-fenomenet, drKina och Europeiska lnderkper stora markarealer billigtav utarmade bnder. Men hanr stolt ver organisationensutveckling. Idag gr Vision ForAll tta till tio resor till utveck-lingslnder i vrlden, och detblir fler och fler. De har hittillsdelat ut glasgon till ett vrde

av 90 miljoner kronor, och flerkommer det att bli.

Att leva tta dagar utanstrm och duscha i vatten frnen tunna p en becksvart bak-grd och ta seg hna medpannlampa r ett litet pris attbetala fr alla de kramar hanfr under arbetets gng.

Bjrn Widmark

Optikern Thomas Persson berttar mer om resorna med Vision For All

Ett srskilt starkt minne har jag frn en resa till

Peru 2007. Tre damer i sjuttiorsldern fick glas-gon och fr frsta gngen i sina liv kunde de lsaoch dessutom lra sig skriva sitt eget namn. Enav tanterna kunde nu dessutom se sina barnbarn.Hon sade sig ha sextio stycken.

En hjrtskrande situation var nr jag tog emot

en ldre man med grstarr. Han hade cyklat tre milmed sin son. Tanzanisk landsvg r inget vidare,och gubben kunde knappt se ngonting. Vraglasgon kunde inte hjlpa honom och det fannsingenting vi kunde gra.

Lantarbetare, daglnare och jordbrukare. Det r

frmst de som vi riktar oss till. Nr vi brjar arbe-tet p morgonen kan det sitta upp till hundrafem-tio mnniskor och vnta p oss. Mnga har resthela natten fr att komma i tid.

Bild: Vision for all


3/8

GTEBORG 325 SEPTEMBER 2013 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: HANNA GISSLN

I KORTHET

Jobb bort inomVolvokoncernenGteborg:Volvokoncernenkommer att genomfra ett ef-fektiviseringsprogram.

Programmet innebr blandannat nerdragningar av anta-let anstllda, uppger koncer-nen i ett pressmeddelande.

Programmet vntas sparacirka fyra miljarder kronor omret, uppger Volvokoncernen.

tgrder fr att minskakostnaderna kommer attgenomfras i ett stort antalverksamheter och omrden,enligt Volvos pressmedde-lande.

Merparten ligger dock inomkoncernens lastbilsverksam-het.

De planerade tgrdernahar som syfte att ka Volvoseffektivitet och konkurrens-kraft.

Vilka tgrder det konkretrr sig om tnker Volvo be-rtta om i takt med att degenomfrs, enligt pressmed-delandet.

TT

Nyfretagandet iGteborg minskarSverige:I landet i stort har ny-fretagandet minskat med 4,5procent. Bland de kommunersom sett frre fretag underrets frsta sex mnader finnsGteborg och Malm.

Stockholm fortstter attligga i topp nr det gllernyfretagandet i landets kom-

muner. Det visar Nyfretagar-barometern fr frsta halvret2013, skriver Dagens Industri.

I Stockholm kade antaletnya fretag med 0,2 procentunder perioden, vilket rckerfr att behlla toppositionen.

TT

Minskat hoppom liv p MarsGteborg:Chansen att hitta livp Mars har krympt vsent-ligt.

Den slutsatsen kan dras se-dan nya mtningar av landfar-kosten Curiosity visar att det

knappt finns ngon metangasalls i planetens atmosfr.

- Fr dem som hoppats pliv p Mars r detta inte sbra, sger Ulf Torkelsson,astrofysiker vid Gteborgsuniversitet.

Metan, som bestr av koloch vte, r en relativt vanliggas p jorden. Den r mestknd fr sin vxthuseffekt,men r ocks ett klassiskttecken p liv. ver 90 procentav allt metan som finns i jor-dens atmosfr har produceratsav levande organismer: vxter,djur, bakterier.

Tidigare observationer ochmtningar frn jorden har

antytt att det finns hyfsademngder metan ven p Mars vilket mnga har tolkatsom ett bevis fr existensen avbakterieliknande livsformerp planeten.

TT

Nu har de som kr mycketmer att frlora n tidigare

Bild: Jan Soja

Samverkan frsvrar fr svarttaxifrarnaGteborg:Samverkan fr attmotarbeta svattaxitraffiken icentrala Gteborg har pgtti tv r. Kronofogden, Frsk-ringskassan och Polisen harunder ren gjort flera lyckadeinsatser mot den illegala verk-samheten.

Det har ftt en bra effekt. Nuhar de som kr mycket mer attfrlora n tidigare nr polisenbara hade mjlighet att ge dembter, berttar Per Ekerdorffsom har hand om samverkan

frn polisens sida.

ENLIGT POLISEN berknasdet vara mellan 100 - 200 svart-taxichaufrrer ute varje helg.De som ingr i samverkanpro-jektet ger sig ut ngra gngerper r, oftast bde fredag ochlrdag natt, fr att underskamisstnkta svarttaxichauf-frer. Polisens insats p kvl-len gr ut p att kontrolleraoch rapportera chauffrerna,medan Frskringskassan villveta om de som kr samtidigtfr sjukersttning eller andrabidrag. Kronofogden kontrolle-rar om den som kr har skulderoch gr ibland utmtningar p

plats. Frra ret bogserade kro-nofogden bort nstan 20 bilar,de har en egen brgningsbilmed sig, frklarar polisinspek-tr Per Ekerdorff.

Alex, som egentligen

heter ngot annat, kr svart-taxi i Gteborg. Han har krtfolk mot betalning i snart sjur.

Jag kr fr att f ekonominatt g ihop men jag fr ventrffa mycket folk. Det r vik-tigt fr mig psykiskt och jagpratar mycket med de som jagkr. De flesta har med tiden bli-vit kompisar till mig.

Alex oroar sig inte mycketfr samverkan d han inte troratt de r ute efter honom.

Jag har inga bidrag el-

ler skulder och har jobbat se-dan jag kom till Sverige. Jag rutbildad och har en masterex-amen men har mest jobbat pbageri, skola och lite som st-dare.

EN SVARTTAXICHAUFFRSprofil r enligt Per Ekerdorff iallmnhet en man mellan 30-50 r, med invandrarbakgrundsom vill tjna lite extra pengar.

Vi har en liten procent,fula fiskar, som kr svarttaxifrmst fr att beg andra brott,som rn och vldtkt. Det rdem som vi letar efter i frstahand, sger Per Ekerdorff.

Alex menar att det sjlvklart

finns de som begr brott nr dekr svarttaxi, men han upple-ver att det finns mycket frdo-mar, bde mot invandrare ochde som kr svarttaxi. Trots atthan har bott i Sverige i snart30 r knner han sig inte rik-

tigt som en del av samhllet. Vi lever i ett mycket fr-

domsfullt samhlle. Folk somser mig p gatan eller sttersig bredvid mig p sprvagnenhar redan frdomar mot mig,och ser bara dem. Om folk istl-let hade en positiv instllningkunde de se mina goda sidor,berttar han.

DET R SVRTatt avgra hurvanligt det r att folk utsttsfr brott nr det ker svarttaxi.Polisen fr in anmlningar frn

folk som rkat illa ut nstanvarenda helg.

Men det r sannolikt ettstort mrkertal. Mnga kanskeinte ens kommer ihg att detkt svarttaxi, andra tycker detr pinsamt att de varit s dum-ma, sger Per Ekerdorff.

Det r inte bara de som kermed som utstter sig sjlva frrisk, ven de som kr kan ut-sttas fr brott. Alex berttaratt han mnga gnger knt sighotad nr han krt om natten.

Ja, sklart har det hnt.Men jag frsker undvika sn-na situationer. Jag r inte rddfr brk, men jag vljer nogavilka jag kr, berttar han.

Skulle du anmla till poli-sen om du blev misshandladeller utsatt frngot annatbrott nr du kr svarttaxi?

Nej, det r bara ondigt. Deskulle frmodligen straffa mig

fr mitt brott. Fast det berorsklart p vad jag blivit utsattfr. Lagen r ju lagen och jag li-tar p att polisen gr sitt jobb.

POLISINPEKTR Per Eker-dorff bekrftar hotbilden.

Sjlvklart frekommer detocks att svarttaxichauffrerutstts fr brott, men det r jusjlvklart inget de anmler. Devill inte komma till polisen ochsga att de blivit utsatta frbrott nr de krt svarttaxi, s-ger han.

Jennifer Rochette, Fanny Wijk,

Bjrn Widmark

Bild: Scanpix


4/8


5/8

I KORTHET


REDIGERAT AV: ANNA HRDIG

Strax efter halv elva under tis-dagsfrmiddagen larmadespolisen till Nya Skogomeskolanp Hisingen. Enligt polisen haren man klivit ur en bil och viftatmed ett vapen.

Enligt polisen ska en man haklivit ur bakstet p en bil,viftat med ett vapen och riktatdet uppt samtidigt som hanska ha skrikit ngot. Dref-ter lmnade mannen platsen iriktning mot Tuve.

VITTNEN P PLATS ska en-ligt polisen ha hrt ett skottavlossas. Enligt polisen har enpatron hittats p platsen. Po-lisen har inlett en teknisk un-derskning och skt med hundi omrdet.

Efter skjutningen lmnadeden misstnkte mannen plat-sen och krde tillsammans medytterligare en person i riktningmot Tuve uppger polisen pres-stalesman Peter Adlersson.

I NULGET KANinte polisenuttala sig om vad motivet frskjutningen r.

- Vi vet inte om det hr riktatmot ngon eller vad det rr sigom, sger Adlersson.

Det finns inga uppgifter omatt ngon ska ha skadats. Rek-torn p Skogomeskolan sgertill TT att de hller barnen in-omhus efter hndelsen.

- Vi har sagt till frldrarnaatt de kommer och hmtar bar-nen s de inte gr hem sjlva,sger Gerard Net.Skogomeskolan har cirka 160

elever frn frskoleklass tillrskurs 5.

Axel Bjurklint och TT

Skottlossning

vid Hisingsskola

Alkobommen ger resultat

Efter precis ver en mnad i bruk har inves-teringen i alkobommarna brjat ge avkast-ning. Medan investeringen i anlggningenbestr av rena pengar och mantimmar, ssker avkastningen i form av frre rattfulla yr-keschauffrer och fler liv i behll efter en turp vgarna.

Den 20 augusti i r invigdes alkobommenvid Stena Lines tysklandsterminal i Gte-borgs hamn. I gr togs den frsta berusadefraren fast i kontrollen.

ALLA LASTBILSCHAUFFRER somska kra ut frn terminalen mste stanna

i nykterhetskontrollen och blsa i ett mun-stycke. Om fraren r opverkad ppnasbommen och frden kan fortstta. I de falld utslaget r positivt fr alkohol kontak-tas ansvarig myndighet via trafiklednings-centralen, bommen frblir nerflld och f-raren tas in fr ytterligare ett prov fr atttesta resultatets kthet. Fr att inte trafi-

ken ska hindras kr personal frn polisen,tullen eller kustbevakningen undan denintagna frarens lastbil.

PROJEKTET R ETT samarbete mel-lan Motorfrarnas Helnykterhetsfrbund(MHF), Polisen, Trafikverket, Kustbevak-

ningen och Tullverket. Stationen r denfrsta och enda automatiska nykterhets-kontrollen i vrlden. Bommen r en pro-totyp, men samtidigt en fullt godknd an-lggning som utvecklats frn en initial en-kel bom med tillhrande mtinstrument,till en 12 ton tung, tvfilig konstruktion.I projektets frsta skede r det bara last-bilsfrare som omfattas av kontrollen, menom det faller vl ut r tanken och frhopp-

ningen att vanliga bilister ocks ska ing.

ORVAR ANDERSSON PMHF vill se al-kobommar i samtliga frjelgen i Sverige,men det frblir sannolikt bara en nsk-ning. Enligt Motorfraren, MHF:s egen tid-ning, krvs det att hamnen r utformad pett sdant stt att trafikfldet inte hindrasav en alkoholkontroll.

VID KONTROLLSTATIONEN sitter ka-meror som filmar bde fordonet och f-raren. MHF Test Lab i Tibro, knappt 20mil nordst om Gteborg, agerar trafik-ledningscentral fr nykterhetskontrollen,finns en operatr som vervakar vad somsker i hamnen. Frn sin plats i labbet haroperatren tillgng till monitorer med in-formation om bommens funktioner och sta-

tistik ver gjorda blsningar, utver skr-marna med bilder frn kamerorna.

Leo Parkosidis

Avsprrat. Foto: TT Nyhetsbyrn

Stopp och bls! Foto: Jon Demred

Arsenik testas motlungcancerDen kemiska freningen arse-niktrioxid anvnds med fram-gng vid behandling av terfallav blodcancersjukdomen APL.

Studier p institutionen frlaboratoriemedicin p Lundsuniversitet har nu visat attarseniktrioxid fungerar likaeffektivt p smcellig lungcan-cer, en aggressiv och svrbe-handlad lungcancerform.Tillsammans med lungcancer-forskare i Gteborg planeradesen klinisk studie p patientersom inte lngre svarar p cell-giftsbehandling. Men fretagetCephalon, som registrerat ar-seniktrioxid, valde att i stlletstdja en amerikansk studiep lungcancer.

TT

Fakta om nya fall-skrmenDet stdsom ny-valdaledamterfreslsf nrde slutarmotsvarar85 procentav riks-dagsarvo-det (i dag 49 555 kronor).En ledamot som lmnar riks-dagen efterett r fr stdet i tre mnader.tv r fr stdet i sex mnader.fyra r fr stdet i ett r.tta r fr stdet i tv r.Mjlighet till frlngt std frdem som r minst 57 r ochsuttit minst tta r i riksda-gen. Frlngt std motsvarar45 procent av riksdagsarvodet.Ledamter som nu sitter i riks-dagen, kandiderar och vljs omfr behlla std efter dagensvillkor, som r klart mer gene-rsa.

TT

Riksdagsomvaldabehller fallskrmStockholm: Efter en ovanlig

pakt ver blockgrnserna ver-kar det klart att de som vljsom till riksdagen nsta r frbehlla mer genersa avgngs-villkor. De nya ledamterna frbetydligt smre.Moderaternas, Folkpartiets ochSocialdemokraternas linje serut att vinna nr riksdagen rs-tar i oktober, om vilka fallskr-mar som ska finnas till handsnr ngon lmnar riksdagen.Konstitutionsutskottet (KU)r klar med sin behandling avomstllningsstdet fr ledam-terna efter 2014.M, S och FP har drivit ige-nom att de som redan sitter iriksdagen fr behlla dagens

villkor om de vljs om. Det rvillkor som, enkelt beskrivet,betyder att den som fyllt 50och lmnar riksdagen har fr-srjningen tryggad fram tillpension.

TT


6/8

6 GTEBORG 12 SEPTEMBER 2013VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: JESSICA JOHANSSON

Smartphones, tsunamikatastro-fer, Barack Obama som presi-dent. Allt detta har har DawitIsaak missat, bortkopplad frnomvrlden i eritreanskt fng-else. Nu i ver tolv r.

Det r den 24 september. retr 2001. Hstkylan har pre-cis kommit in ver Gteborg,och temperaturen har sjunkittill 9 grader. Gteborgs-Postenrapporterar att USA stter ettpris p Usama bin-Ladins hu-vud, att svenska trossamfundr ointresserade av att frrttapartnerskap fr homosexuella.Och att Hrlanda fngelse by-ter namn till Hrlanda park.

Vad som inte rapporteras ivare sig i GP eller ngon an-nanstans, r att en svensk jour-nalist fngslades i Eritrea da-gen drp. Journalistens namnr Dawit Isaak.

DET R NU GTT tolv r se-dan det hr hnde, och medve-tenheten kring Dawit Isaaksfall r idag mycket strre. Detvisar inte minst tisdagens ma-

nifestation p Gteborgs stads-teater.

Men Dawit Isaak r nnuinte fri. Som svensk medborga-re r han Sveriges och Europasenda samvetsfnge, men han ivrlden r han lngt ifrn en-sam.

Att det r just i Eritrea somDawit Isaak sitter fngslad ringen slump. I organisationenReportrar utan grnsers rli-ga rankning av tillstndet frpressfriheten i vrlden, har Er-itrea har de senaste sex renkommit allra sist. Till och medefter Nordkorea.

Men Eritreas jumboplace-ring r inte frvnande om

man tar i beaktande att landetberknas ha s mnga som 5000-10 000 samvetsfngar, ochatt fyra journalister dog i fng-else bara frra ret.

ERITREAS GRANNLANDEti-opien, dr journalisterna JohanPersson och Martin Schibbyesatt insprrade i fjorton m-nader, far inte mycket bttrerankningen. Landet placerarsig p plats 137 av 179, och si-tuationen fr pressfriheten be-dms som svr.

Hur ser det d ut i resten avvrlden? Gr det t rtt eller tfel hll?

Fr frsta gngen samman-stllde Reportrar utan grn-ser i rets rapport ett globaltindex ver pressfriheten blandjordens stater. Utifrn dennasiffra, som landade p 3395,kan man kommande r avgraom utvecklingen gr mot strrepressfrihet eller tvrtom. Villman gra jmfrelser bakti tiden fr vi nja oss med en-skilda stater.

BLAND DESSA FINNSdet s-vl positiva som negativa exem-pel. Burma, som tidigare place-rat sig bland de fem sista, harklttrat ver tjugo placeringartill fljd av demokratiska re-former och frislppandet avsamvetsfngar. EU-kandidatenTurkiet dremot har sjunkitsex placeringar och ligger nuunder Burma. Detta beror patt Turkiet seglat om Kina somdet land i vrlden som har flestinsprrade journalister.

Nr det kommer till att ffngslade journalister frislpp-ta rder det stora meningsskilj-aktigheter i vilken metod somr bst. Ska man stta hrt

mot hrt, hota med sanktioneroch utvisa diplomater, eller skaman lgga locket p och endasthlla tysta frhandlingar medden aktuella regimen, utan all-mnhetens insyn? Srskilt i

fallet Dawit Isaak har den fr-gan debatterats hftigt.

DR HAR DEN svenska re-geringen, oavsett om den hetatReinfeldt eller Persson, ute-slutande valt den tysta diplo-matins linje. En av dem somkritiserat regeringen fr dettar Bjrn Tunbck, styrelsele-damot i den svenska grenenav Reportrar utan grnser ochsedan lnge engagerad i DawitIsaaks fall.

Han vill dock inte avfrdatyst diplomati som metod helt.

-- Nej, det handlar mer omatt det nu har gtt tolv r. Vl-digt mnga av dem som greps

samtidigt som Dawit Isaakr dda vid det hr laget. Detfinns ingen tid till att sga ja,vi kr p det hr ngra r till,utan man mste ppna helaverktygsldan. Om det sedaninnebr att det ena eller det an-

dra lyckas, det vet ju naturligt-vis inte jag. Vi vet bara att detinte har gtt vgen hittills.

Istllet r det dags att pr-va mer bullriga metoder, anserhan, och nmner Storbritan-

nien som ett lyckat exempel.Efter att ha bland annat hasatt press p den eritreanskeambassadren lyckades de fngra brittiska medborgare fri-slppta. Men Bjrn Tunbck rven kritisk till hur svensk me-dia hanterat fallet, och sgeratt man borde ha gett det be-tydligt strre uppmrksamhetfrn brjan.

Det svenska mediesamhl-let reagerade under de frstaren vldigt lite p att han sattfngslad verhuvudtaget. Dettog alldeles fr lng tid, och dettror jag var fel.

BJRN TUNBCKS KRITIK

bekrftas av en enkel skningi Mediearkivet. Den frsta ar-tikeln som nmner att DawitIsaak fngslats r frn april2002, ver ett halvr efter atthan gripits. Det r Aftonbladetsom tar upp mnet under rub-

riken Svensk redaktr torteradi Eritrea.

2003 publiceras endast sexartiklar som nmner DawitIsaaks namn. En av dessa r eninsndare till sknska Kvlls-

posten, dr folkpartisten BritaEdholm beklagar sig ver situ-ationen.

Dawit Isaak r journalist.Han har fngslats i sin journa-listiska grning. Varfr dennatystnad frn svenska journalis-ter?

FRST 2009 genomfrdes enstrre kampanj fr att f DawitIsaak fri, dr DN, SvD, Afton-bladet och Expressen gjordegemensam sak. En bra insats,men alldeles fr sent, menarBjrn Tunbck.

-- Det var ju tta r efter atthan gripits, och det r natur-ligtvis inte srskilt smickrande

om man tnker p vad det s-ger om vrt engagemang fr enfngslad kollega.

Max Lindahl

Mnga som greps samtidigtr dda vid det hr laget

Frst 2009 genomfrdes en strre kampanj fr att frska att f Dawit Isaak frislppt tta r efter han grirpits, ngot som Bjrn

Tunbck p Reportrar utan grnser var bra, men alldeles fr sent. Foto: Kalle Ahlsn/Nyhetsbyrn

Nu har Dawit Isaaksuttit 12 r i fngelse

Martin Schibbye och johan Persson r tv andra svenskar som vet hur det r att sitta i

fngelse p grund av arbetet som journalist. Foto: Bertil Enevg Ericsson/Scanpix


7/8


REDIGERAT AV: JESSICA JOHANSSON

Digitalt torg p

rets bokmssaGTEBORG:Idag slr den 29:ebok- och biblioteksmssan uppsina portar p Svenska Mss-san i Gteborg. Bland det s torautbudet av seminarier och scen-program finns mycket om dendigitala tidsldern att frkovrasig i. Nytt fr i r r exempelvisett digitalt torg.

Bland mngder av montraroch bokhgar kan man leta sigfram till flera xx om digitalise-ringen som smyger sig p bran-schen. Bland annat lanserasdet digitala torget som ett kom-plement till andra temaavdel-ningar, ssom forskartorget och

seriescenen. Dr lggs fokusp den papperslsa boken. Drkommer ocks att finnas enteknikskola, dr man fr hjlpatt lra sig lna, lsa och kpae-bcker och ljudbcker.

EN AV DEM SOMstller ut pmssan r novellfrlaget No-vellix. De ger ut noveller styck-vis, bde digitalt som ljud- oche-bcker, samt i fysiskt fickfor-mat. P torsdag arrangerar deseminariet Novellen - forma-tet fr vr digitala framtid?.Lena Hammargren, vd och fr-lagschef, tycker att det mrks ibranschen att digitaliseringenr verhngande.

Det man glmmer r detdigitala kan frmja flera litte-rra format, sger hon.

Det egna fretaget byggerjust p grundidn att novel-len r ett passande format fren livsstil nr man har kort om

tid och stndigt r uppkopplad.Hammargren menar att sttetvi konsumerar kultur p fr-ndras.

Det r spnnande att varai en tid nr ingen vet hur detska lsas. Dels fr att det pp-nar fr nya mindre aktrer ochdels fr att det lggs ett fokusp mjlighet och experiment.Dock kan man ltt glmmaatt folk faktiskt ska vga br-ja lsa e-bcker. Lttillgnglig-heten r egentligen problemet,det har inte funnits ett digitaltformat som funkat fr alla, s-ger hon.

Sjlva bokmssan har ocks

gett sig in i den digitala socialavrlden. Frutom konton p de

numera klassiska forumen Fa-cebook, Twitter och Instagram,har de sedan 2011 en egensmartphone-app, dr man kanplanera sitt eget schema ochdela med sig p sociala medier.

BOKMSSANS DIGITALAtorg arrangerar ocks flerapodcast-livesndningar. Underhashtagen #podup13 samta-lar podcastare infr publik vidflera tillfllen under helgen.Konceptet bygger p s kall-lade tweetups, organiseradetrffar via Twitter. I efterhandkommer man att kunna lyssnap podcast-sndningarna via

ntet. En av dem som kommerdelta r Camila Astorga Daz

som gr podcasten Camila ochMireyas podcast tillsammansmed vnnen Mireya EcheverraQuezada. P #podup13 kom-mer de att diskutera litteraturoch bokmssan som rum, medserietecknaren Liv Strmquistoch frfattaren Athena Farrok-hzad.

CAMILA ASTORGA DAZtroratt podcaster kan ppna uppoch bredda de traditionellamedielandskapet.

Det knns som ett nyttstt fr folk som inte fr utrym-me i media att kommuicera, s-ger hon. Jag tycker att det r

ett vldigt charmigt medium.Det r bekvmt att man kanlyssna nr man vill och mailafeedback, vilket knns mer dy-namiskt n traditionella medi-er och bloggar.

Deras podcast har ocks enfacebooksida och blogg. CamilaAstorga Daz beskriver att detsknt att ocks kunna frmed-la saker under poddens paraplyoch inte bara i det produceradesamtalet.

I HELGEN KAN MAN vljaoch vraka bland nstan 400 se-minarier och events. NovellixsLena Hammargren fram emotatt mta andra litteratur-en-

tusiaster mssan, som hon be-skriver som den viktigaste hn-delsen i branschen.

Det gr inte att inte varamed, sger hon.

Olivia Wikstrm

I r kommer det att finnas ett digitalt torg p Bok- och biblioteksmssan. Bilden r frn 2012 rs mssa. Foto:Niklas Maupoix

Missa

inte!Vstfronten listar bokmssehel-gens hjdpunkter.

Martin och Johan om bck-erna i fngelset

Martin Schibbye och JohanPersson berttar hur bcker-na hjlpte dem att verleva438 fngslade dagar i Etiopien.Med Jonas Eklf, Vi Lser.

Tid: Torsdag 11:00 - 11:30Plats: B05:60

Romer - samhllets gmdaresurser?

Statssekreteraren AndrsDoncsev och EU-kommission-ren Cecilia Malmstrm samta-lar. Moderator r rkebiskopAnders Wejryd.

Tid:Fredag 15.20-15.40Plats: Internationella Tor-

gets Scen, H-hallen

Skriv ditt liv p 16 raderI boken 16 rader har artisten

Petter samlat sina mest bety-delsefulla lttexter. Han bjudergenerst p de tankar, knsloroch hndelser som ligger bak-om uppkomsten av texterna.Han vill ocks visa hur kul detr att lsa bcker och att dekan vcka din egen skriv- ochskaparlust.

Tid: Lrdag 12:40 - 13:00Plats:B05:40

Mircea CartarescuBokmssans tema i r r

Rumnien har ordet. Landetshetaste rst Mircea Cartarescu

bjuder samtal med efterfljan-de signering.

Tid:Lrdag 10:00 - 10:30Plats:B02:02

Filmdags!Svenska Filminstitutet firar

50-rsjubileum med ett film-maraton och snack. Det blirriktig filmnostalgi, men ocksblickar in i framtiden. Blandannat en unik novellfilm omMonica Zetterlund utlovas.

Tid: Sndag 12.00 -15.00Plats:Sal G4

#podup13Plockgodis fr podcastls-

karen. Hela helgen livesnder

bde knda och oknda podda-re infr publik.

Tid: Hela helgenPlats:Digitala Torgets scen

Fest:Pressnatta

Ladda upp med en mssainnan mssan. Thomas di Levaoch Pugh Rogefeldt p scen ochreligisa inslag utlovas.

Tid: Onsdag 19:30Plats: Restaurang Estrad,

Svenska Mssan

Den stora bokmssefestenSeriefrlaget Galago och Teg

Publishing bjuder upp till dansmed bland andra Mattias Alk-

berg, Knsfrdare och Skatorp scen.

Tid: Torsdag 20:00Plats: Pusterviksbaren p

Jrntorget

Olivia Wikstrm

Camila Astorga Daz och Mireya Echeverra gr podcast p rets bokmssa. Foto: Marc Malmqvist


8/8

SISTA SIDAN VSTFRONTEN

VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.Box 710, 405 30 Gteborg

Tel: 031-786 49 66http://www.vastfronten.se

REDIGERAT AV: ANGELICA CAPITAO PATRAO

KRNIKA

Gustaf Dominicus

25 SEPTEMBER 2013

DAGREDAKTIONEN

Nyhetschef: Fanny Wijk

Reportrar: Max Lindahl, Bjrn Widmark

Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONEN

Nyhetschef:Johanna Enbck

Reportrar: Leo Parkosidis

Redigerare: Anna Hrdig, Jessica Johansson, Hanna Gissln

IFK ser hungriga ut...Ja, det var offside - det kan vi brja med att sl fast.Kanske hade slutresultatet blivit ett helt annat omstllningen varit oavgjord i halvtid. Men att bra lagfrtjnar tur, svl med halka (hall Celso Borges)

som domarbeslut, r en klyscha som alltid r aktuell.Och att IFK r ett av allsvenskans just nu bsta lagkan ingen argumentera emot, oavsett hur mngagnger Henok Goitom skriker offside.

Malm. Helsing-borg. AIK? Det hr medBlvitt r lite kul. Egent-ligen r det ingen som pallvar har snackat om G-teborg som en seris guld-kandidat under ssong-ens gng. Detta trots attpongen har ramlat in ppluskontot i en jmn taktutan stora svackor endasedan premiren i mars.

Ngot som kanske harvarit till frdel fr Stahres manskap, som har fttjobba lite i skymundan.

MOTSTNDET KNNS faktiskt inte srskiltskrckinjagande det heller. Malm har tappat vl-digt mycket av sitt djupledsspel i och med frslj-ningen av Tokelio Rantie. AIKs anfallsspel str ochfaller med Henok Goitoms skadestatus och Helsing-borg lider av att May Mahlangu r skadad samtatt Alejandro Bedoya lmnat klubben som bosman.Vad IFK har, som de andra i kvadratfighten omguldet saknar, r ett starkare kollektiv. Visserligenr skytteligaledaren Tobias Hysen alltjmnt nd-vndig men inte livsviktig. Gteborgs framgngbygger mycket p sjlva spelmodellen, mindre p

den individuella spelaren.

VI SKA INTE HELLER glmma

bort att IFK har ett gynnsamtspelscehma i de avslutande sexomgngarna. Bortsett frn borta-

mtet mot Djurgrden, som underPM-Hgmo besegrar det ena

topplaget efter det andra, rdet idel matcher mot mitten-

lag som inte har plgsamtmycket att spela fr.

HEMMA P ULLEVIhar Gteborg tagit 27

pong i r, det r bara sjuifrn maximal utdelning. Ochmed guldet inom rckhll sSKA det bara bli nio till mot, itur och ordning, Gefle, stersamt Norrkping. Mtena motMjllby och Kalmar p borta-

plan kan ltt sorteras in underparollen motivation slr alltidklass. Och IFK har garante-rat mer av bda. Med sjutusen(i alla fall om du frgar en bl-

vittsupporter) sjundeplatser somresultat i de senaste rens all-

svenska sluttabell kan man myck-et vl inkassera klubbens frsta

allsvenska guld sedan 2007och ssongens andra titeltillsammans med cupvin-

sten i vras.

Kanskeblir det tilloch medguldpyttp Kam-

ratgrden

Vi r romer hgaktuell

efter registeravsljandet

Utstllningen, som ppnade redan i mars, r till fr attinformera mnniskor om den diskriminering och fr-fljelse som mnga romer blivit utsatta fr under ren.Detta och vergrepp, ssom frintelsen, tillsammansmed romers egna berttelser och erfarenheter som be-skarna kan lra sig av.

Men det r ocks en plattform fr att se in i fram-tiden och se hur det frgngna pverkar de komman-de generationerna. Det frflutna har skapat myter ochmisstro som lever kvar n idag. Detta kan yttra sigsom en motvilja att anmla brott eller lita p polisen.Det lilla frtroende man har haft fr polisen kan nuhelt ha frsvunnit i och med upptckten om registre-ringen.

Bagir Kwiek kritiserar nu starkt polisens handlan-

de och fr medhll av museichefen Cornelia Lnnrothsom helt stller sig bakom den romska minoriteten.

I den hr tunga stunden gr vi vad kan fr att hjl-pa till. Vi hoppas att bde allmnhet och beslutsfattaretar sig tid att komma hit, sger hon i samma pressre-lease.

Fr den som vill lra sig nnu mer om romernas si-tuation har Stadsmuseet flertalet aktiviteter underhsten. Mer information finns att hitta p deras hem-sida.

Utstllningen Vi r romer r ppen till t.o.m. 12 ja-nuari 2014.

Jessica Johansson

Efter Dagens Nyheters avsljande av Sknepolisens register ver romer i Sverige har Stads-museets utstllning Vi r romer blivit hgaktuell. Bagir Kwiek, initiativtagare till utstllning,r chockad ver vad som hnt.

Tyvrr r diskrimineringen sann och det knns hemskt. Kanske fler tror p oss nu, sgerhan i en pressrelease frn Gteborgs Stadsmuseum.

Det blev starka reaktioner i mndags efter Dagens Nyheters avsljande. P eftermiddagen hlls en demonstration.

Foton: Scanpix

Documents

Västfronten 25 sept 2013