Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens80.78.212.10/lansbibl/larsam/pdf/infkomp2.pdf · Lärsamverkan sydost, 060303 Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens

Lärsamverkan sydost, 060303

Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens

”…the nature of information literacy is elusive or difficult to capture.”

Bruce, Christine (1997) The relational approach: a new model for information literacy. The New Review of Information and Library Research. Vol. 3. 1-22,


Från bibliotekskunskap till informationskompetens (1)

Informationskompetens (information literacy)

“bibliotekskunskap” (bibliographic instruction)(user education)


(2)

Problemlösning, tolkning & användning

Redskaps- och verktygsfokuserat synsätt


(3)

Ett vidare informationsperspektiv

Ganska snävt biblioteksperspektiv


(4)

Studentcentrerad undervisning

Lärarcentrerad undervisning


Från bibliotekskunskap till informationskompetens

“A more holistic view of information seeking and use is needed incorporating the interaction of thinking, acting and feeling as users actually experience the process”.(Carol C. Kuhlthau)

Det bibliografiska paradigmet


Faktorer som spelat roll

• Mer information• PBL (pedagogik)• Livslångt lärande (utbildningspolitik)• Internet (informationsteknik)• Knappare ekonomiska omständigheter

(fler studenter, färre lärare = fler studenter i biblioteket)


Lärande

”Ett lärande som leder till kvalitativ förändring i studenternas kunskapsbildning, och som är beroende av deras olika förhållningssätt, är i större utsträckning kopplat till utvecklingen av deras akademiska färdigheter än ett lärande vars mål enbart är reproduktion av kunskap.”

Anderberg, Elsie. (2004) Lärprocessens didaktik i ljuset av någraerfarenheter från pedagogiskt förnyelsearbete i högre utbildning. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. s.5

Jämför med: (2000) Den fjärde basfärdigheten: sju röster om lärande,värderingar och Internet. Isaksson, C. (red.) KK-stiftelsen. URL:http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/den_fjarde_basfardigheten_2000_publ.pdf


En utgångspunkt

Ways of understanding teaching:

• Teaching is about transmitting knowledge from academic staff to students.

• …is about managing student activity.• …is about making it possible for students to learn

subject matter.

Ramsden, P. (2003) 2.ed. Learning to teach in higher education. Londo : RoutledgeFalmer. s.17-18.


“Defining information literacy depends on identifying what is important about the concept.”

Town, S. (2003) Information literacy: definition, measurement, impact.In: Information and IT literacy. Martin & Rader (eds.). s.57


Tre definitioner (1)

”…the ability to identify, locate, evaluate, organizeand effectively use information to adress issues or problems at hand that face individuals, communities, and nations.”

Källa: Information Literacy meeting of experts, Prag, 2003. http://www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/post-infolitconf&meet/FinalReportPrague.pdf


• Active learning.• Using the real information needs of students is

crucial – things they care about knowing.• Motivation is fundamental to information literacy

competencies.• Lifelong learning and information literacy have

related bodies of literature that need to interpenetrate.

Källa: Information Literacy meeting of experts, Prag, 2003. http://www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/post-infolitconf&meet/FinalReportPrague.pdf



“Information literacy is the adoption of appropriate information behaviour to identify, through whatever channel or medium, information well fitted to information needs, leading to wise and ethical use of information in society.”

Källa: Webber, S. & Johnston, B. Information Literacy: definitions and modelshttp://dis.shef.ac.uk/literacy/definitions.htm (2003)



“/---/ the very words – information and literacy – call upon us to be concerned with meaning and interpretation that is inherent in what people do and think. Essentially, information is something that is understood and literacy is an accomplishment referring to a particular way of understanding something.”

Källa: Klaus, H. (2000). Understanding scholarly and professional communication: thesauri and database searching.In C. Bruce & P. Candy (Eds.), Information literacy around the world: advances in programs and research (pp. 209-222).Wagga Wagga: Centre for Information Studies, Charles Stuart University.


Exempel på inslag i texter om och definitioner av IL

• Tankeprocesser.• Kritiskt tänkande.• ”Higher order thinking skills”.• ”Deep learning”.• Tankar, känslor och handlingar – i ett.• Inlärningsprocessen.• ”Use information to adress issues or problems at hand”.• ”Information behaviour”.• ”Wise and ethical use of information”.• ”Meaning and interpretation”.


Förhållningssätt till IK

• Texten i de följande fyra bilderna är hämtad från en presentation skapad av Olof Sundin, där han utifrån en egen studie av nordiska biblioteks webbaserade handledningar för IK har identifierat fyra olika förhållningssätt till IK.

• Presentationen återfinns på: http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf

En artikel av Sundin, som presenterar studien och dess resultat är publicerad i HumanIT, 2005, Vol. 7:3

Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis

http://www.hb.se/bhs/ith/3-7/os.pdf


Källorienterat förhållningssätt

• Olika typer av primär-, sekundär- och tertiärkällor.

• Form, funktioner och (ämnesinnehåll).

• När Internet behandlas, görs det med en varnande ton.

• Kritiska perspektiv är frånvarande.

Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf


Beteendeorienterat förhållningssätt

• Hur och i vilken ordning som källorna ska användas.

• Ett administrativt perspektiv är ofta utgångspunkten – bibliotekets resurser kommer först.

• Utrymme åt en detaljerad sökteknik där praktiskt kunnande kommer i förgrunden.

• Information blir till ett ”ting”.

• Kunskapstester i form av ”multiple choice”.



Processorienterat förhållningssätt

• Fokus flyttas från information till användare.

• Fokus flyttas från praktiskt handlande till metakognition.

• Fokus är på individen sedd som en rationell problemlösare.

• Behandlar även känslomässiga aspekter på informationssökningsprocessen, jmf Kuhlthau.

• Informationssökningsprocessen behandlas som individuell meningskonstruktion.



Kommunikativt orienterat förhållningssätt

• Fokus flyttas från individen till gruppen.

• Informationssökning som en rationell, förnuftsbaserad, individuell praktik problematiseras.

• Informationssökning är en social process i institutionella sammanhang.

• Frågor som berör källkritik, kognitiv auktoritet och social navigering är centrala.

• Kontexten och/eller disciplinen är central.



Informationskompetensens sammanhang

Ämnes-kunskaper

Språk-färdigheter

Kreativitet Associations-förmåga

Personlig situationStudier, arbete etc.Kultur & Samhälle

Organisations-kultur & -klimat

Tekniska förändringar

Informationsekonomi& -former

”Teknikkoll”

Lärstil


Förhållningssätt till information

• “For most people, most of the time, information-related behavior consists of absorbing and using the learning and information that comes our way during the course of our daily lives.”

Bates, Marcia J. (2002) Toward an integrated model of information seeking andsearching. The Fourth International Conference on Information Needs, Seekingand Use in Different Contexts, Lisbon, Portugal, September 11-13URL: www.gseis.ucla.edu/faculty/bates/articles/info_SeekSearch-i-030329.html


Informationssökningssätt

Copyright © 2002-2003 Marcia J. Bates. www.gseis.ucla.edu/faculty/bates/articles/info_SeekSearch-I-030329.html



– Förväntningar.– Antaganden.– Kunskapssyn.

• Spelar stor roll för hur man förhåller sig till sitt informationssökande och –hanterande.


Kunskapssyn (Har betydelse för hur vi tänker kring information och informationssökning).

• Positivism (säker kunskap) vs Hermeneutik• ”Sanningen” vs ”tolkning, förtydligande”• Generaliserbar vs arbetshypotes knuten

till sammanhang• Värderingsfri vs värderingar• Kvantitet vs kvalitet


Världen som:

• Logiskt sammanhängande och förklarbar.

eller

• Disparat och inkonsekvent.


• Information som mening – inte som ett ting.

• Informationssökande: meningsskapande process.


Svårigheter i samband med (studenters) sökning och användning av information

• Läsförmåga (i vid bemärkelse).– Översiktsläsning.– ”Dra poängen ur en text”.– Saknar inte sällan redskap för att förstå; problem med

att tolka.

• Att formulera frågor (flera nivåer).– Frågeställningar som ska styra ett arbetsområde. – Sökfrågor för sökning via datorer eller andra vägar. – Ställa frågor till det material man har sökt fram.– Fokusering och avgränsning.


• Söktermer och sökstrategier.– Att ”tänka efter” innan man startar sitt sökande.– Letar ofta efter det ”rätta” svaret.– Styrda frågor leder till att förmågan att ställa egna frågor

inte utvecklas.

• Bearbetning – informationsanvändning.– Analysera och sammanställa; att finna är lätt men

analysera och bearbeta är svårt.– “Klippa-och-klistra-problematiken”.


Problematisk motsättning

• Hitta – Tänka • Söka - Använda

Limberg, L. & Folkesson, L. (2002) Informationssökning som kunskapsinnehåll…URL: http://www.hb.se/bhs/B&I-konf2002/pdf/Folkesson.pdf (Acc. 021017)


Exempel på kursinnehåll

• Informationskompetens – synsätt och modeller– Utveckla egna uppfattningar om vad som kan läggas i begr.

• Informationssökningsprocessen & informationsbeteende – olika modeller– Bryta mönster och rutiner.

• Förberedelser för info.-sök.– Problemformulering, begreppskartor, sökordsgenerering, ”alerts”.

• Metakognition – tänkande om tänkande.– Kunskapssynens inv. på infosök. Söksätt och tekniker.

• Info.-sök. & www.• Värdering och hantering (management) av info.

– ”Problem markers”, strukturera, lagra, tillgå


”Redovisad forskning visar att informationssökning ses som en sammansatt process a) där tankar, känslor och handlingar är involverade; b) som kan urskiljas men inte isoleras från andra dimensioner i en inlärningsuppgift såsom ämnesinnehåll, redovisningformer och andra ramar för en uppgift t ex tid, grupp- eller enskilt arbete. Informationssökning i inlärningsammanhang utgör i denna bemärkelse en integrerad del av inlärningsprocessen; c) som ställer stora krav på olika kunskaper och förmågor hos informationssökaren”.

Limberg, L. m.fl. (2002) Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt.Stockholm : Skolverket. Sid. 31.


Läs vidare!

Information literacy – informationskällorSammanställning över på webben fritt

tillgängliga texter om IL

http://www.his.se/bib/infolit.htm

Besök även Feltänkt?:

http://biblioteksforeningen.blogs.com/bibliotekspedagogik/

Documents

Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens80.78.212.10/lansbibl/larsam/pdf/infkomp2.pdf · Lärsamverkan sydost, 060303 Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens