BUDGET 2019 - Nässjö kommun€¦ · växtvärk. Det är bra att förslaget så tydligt talar om att vi ska lösa frågor inom kommunkoncernen. Det är inte något enskilt bolags

BUDGET 2019Ram 2020 n Plan 2021

NÄSSJÖ KOMMUN

Budget 2019, Nässjö kommun

Budget 2019, Nässjö kommun 2(29)

Innehållsförteckning Kommunfullmäktige……………………….………………………………………………… 3

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ................................................................................................ 3

God ekonomisk hushållning .................................................................................................................... 4

Resultatbudget ....................................................................................................................................... 11

Balansbudget ......................................................................................................................................... 12

Kassaflödesbudget ................................................................................................................................. 13

Exploateringsbudget .............................................................................................................................. 14

Investeringsbudget ................................................................................................................................. 15

Driftbudget ............................................................................................................................................ 16

Nämnder och resultatenheter ................................................................................................................. 17

Befolkningsprognos ............................................................................................................................... 18

Styrmodell tar sikte mot visionen .......................................................................................................... 20

Mål enligt Pilen 2019 ............................................................................................................................ 21

Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag ........................................................................ 23

Nämnder och bolag……………………….……………………………………………….... 30 Kommunstyrelsen.................................................................................................................................. 31

Barn- och utbildningsnämnden.............................................................................................................. 40

Kultur- och fritidsnämnden.................................................................................................................... 50

Samhällsplaneringsnämnden................................................................................................................. 54

Socialnämnden...................................................................................................................................... 58

Tekniska servicenämnden..................................................................................................................... 69

Överförmyndarnämnden....................................................................................................................... 75

Kommunrevisionen............................................................................................................................... 77

Valnämnden.......................................................................................................................................... 78

Centralt anslag...................................................................................................................................... 79

De kommunala bolagen........................................................................................................................ 80

Sammanställd budget............................................................................................................................ 87


Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under 2017 och 2018 pågick ett spännande arbete med platsvarumärket. Det byggde på intervjuer, workshops och inspel från många olika håll. Det var människor i landet, men framförallt var det olika personer i vår kom-mun som deltog. Arbetet gav många tankar och en bekräftelse på vad som kännetecknar vår kommun. En sak som slogs fast är att vi är ett folk som sällan fått något gratis. Det har gjort oss handlingskraftiga.

Ingen kan idag säga att situationen är enkel. Vår ekonomi är bekymmersam. Den kommer påverka oss under ett antal år nu. Vi har under många år beslutat om, talat om och arbetat efter uppmaningen att effektivisera. Det ar-betet måste fortsätta. Med dagens läge kan vi också konstatera att förändringar kommer. Frågan är hur vi kom-mer att agera? Blir önskelistan längre eller blir det förslag på hur vi ska få en ekonomi i balans. Helt klart är att vi behöver både vara mycket återhållsamma och fundera på vilken ambitionsnivå vi ska ha. Förslaget om att nu re-dovisa i kronor tillbaka till fullmäktige vad effektiviseringarna ger är en del av det som kan och ska öka den eko-nomiska medvetenheten.

Vi är en växande kommun. Det är bra. Alternativet hade inneburit ett helt annat scenario. Samtidigt innebär det växtvärk. Det är bra att förslaget så tydligt talar om att vi ska lösa frågor inom kommunkoncernen. Det är inte något enskilt bolags eller nämnds pengar. Alla medel som finns är kommuninvånarnas pengar som alla varit med och bidragit. Då ska de användas för såväl kommunens som bolagens utveckling.

Visst tycker vi alla att förändringar kan vara utmanande. Utan dem vore det inte livet.

Anna-Carin Magnusson

Kommunstyrelsens ordförande (S)


God ekonomisk hushållning Bakgrund

Landets kommuner har sedan 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes möjligheten till att skapa en resultatutjämningsreserv (RUR). Dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningen.

I följande avsnitt görs en analys av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfull-mäktige. Dessutom görs en budgeterad balanskravsutredning och en redovisning av resultatutjämningsreserven.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning är ett i kommunallagen lagstadgat krav. Kommunerna ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt redovisa finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunerna ska dessutom be-sluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv.

Kommunfullmäktige i Nässjö fattade 2013 beslut om ”Riktlinjer för resultatutjämningsreserv”.

God ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet innebär att varje generation kommun-invånare ska bekosta den service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsut-rymme till kommande generationer.

I enlighet med Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (antagna av kommunfullmäktige 2018-01-25 § 13) ska budgetförslaget innehålla nivåer avseende de finansiella mål som är aktuella under planeringsperioden. Nivåerna fastställs i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut. Föreslagna nivåer är enligt följande:

Årets resultat ska lägst uppgå till följande nivåer av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag:

2019: 1,0 procent

2020: 1,5 procent

2021: 1,8 procent

Detta mål är viktigt då det påverkar det egna kapitalet, och därmed soliditetsnyckeltalet, samt investeringarnas självfinansieringsgrad, och därmed behovet av extern finansiering. Målet är med andra ord en viktig del för att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning. Budgeterad nivå 2019 är utifrån behovet av självfinansiering av in-vesteringar samt återställande av 2018 års förväntade negativa resultat, relativt lågt satt. Vid eventuella tillskott av generella statsbidrag bör dessa därför användas till att förstärka det ekonomiska resultatet och därmed höja ni-vån.

Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till följande nivåer:

2019: 49 procent

2020: 56 procent

2021: 59 procent

Självfinansieringsgraden beräknas genom att sätta årets resultat samt årets avskrivningar i relation till årets inve-steringar. En självfinansieringsgrad om 100 procent innebär således att samtliga investeringar har självfinansierats och att någon lånefinansiering därmed inte har varit nödvändig.

Nässjö kommuns målsättning är självfinansiera minst 49 procent av sina investeringar under 2019. Den relativt låga nivån innebär en ökad skuldsättning. Till viss del kan investeringsbehovet finansieras via avyttring av befint-liga anläggningstillgångar men utrymmet för detta bedöms vara begränsat. I det längre perspektivet måste självfi-nansieringsgraden öka framdeles för att minska behovet av nyupplåning och på sikt möjliggöra amortering av befintliga lån.

Soliditeten ska lägst uppgå till följande nivåer:

2019: 42 procent

2020: 42 procent

2021: 42 procent


Soliditeten är ett mått det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgång-arna som finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att solidite-ten över tid utvecklas positivt. Det innebär att skuldsättningsgraden minskar och det finansiella handlingsutrym-met ökar.

Nässjö kommuns soliditet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Under perioden 2019-2021 be-räknas den sjunka ytterligare för att vid utgången 2021 uppgå till 42 procent.

Vår soliditetsnivå är låg och måste på sikt öka. En låg soliditet påverkar skuldsättningsgraden negativt vilket bland annat innebär att kommande räntehöjningar riskerar att minska det finansiella utrymmet för våra verksam-heter i en framtid.

Balanskravsutredning

Det kommunala balanskravet är föreskrivet i kommunallagen och trädde i kraft år 2000. Balanskravet utgör en undre gräns för budgeterad och redovisad nivå på årets resultat och innebär att intäkterna ska överstiga kostna-derna i resultaträkningen. Om ett negativt resultat ändå uppstår är huvudprincipen att underskottet ska återställas via ett motsvarande överskott inom tre år. Dessutom ska kommunfullmäktige i en plan ange hur detta ska ske. Endast synnerliga skäl ska föreligga om underskottet, helt eller delvis, inte beslutas återställas. Skälen ska dessu-tom tydligt redovisas i förvaltningsberättelsen.

Balanskravsutredning (mkr) Prognos 2018

Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Årets resultat -52,0 19,2 30,6 36,5

- Reducering av samtliga realisationsvinster (1) 0,0 0,0 0,0 0,0

+ Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlig-het (2) 0,0 0,0 0,0 0,0

+ Orealiserade förluster i värdepapper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0

- Justering för återföring av orealiserade förluster i värde-papper (3) 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar -52,0 19,2 30,6 36,5

- Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (4) 0,0 0,0 0,0 0,0

+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 22,5 0,0 0,0

Årets balanskravsresultat -52,0 41,7 30,6 36,5

Resultatutjämningsreserv (RUR)

Sedan 2013 är det möjligt för kommunerna att tillämpa en resultatutjämningsreserv och därmed under vissa givna förutsättningar balansera sitt ekonomiska resultat över åren. Överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar, för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under finansiellt svagare tider. RUR kan därmed bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar.

Nässjö kommun beslutade under 2013 att använda sig av RUR. Enligt kommunfullmäktiges lokala riktlinjer för RUR kan en reservering göras enligt den så kallade 1- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att reservering får göras med högst det belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan skatteintäkter, kommunalekonomiska utjämningsbidrag och generella statsbidrag. Vid negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensions-förpliktelser, uppgår gränsen till 2 procent av ovan nämnda intäkter.

Användning av medel från RUR får i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer enbart ske när skatteintäkterna utvecklas ogynnsamt. Med ogynnsamt menas att rikets skatteunderlag det enskilda året relativt sett har en lägre ökningstakt jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt under de senaste tio åren.

Hantering av 2018 års prognostiserade resultat

I delårsrapporten för 2018 prognostiseras ett resultat på -52 miljoner kronor vid utgången av 2018. Enligt gäl-lande regelverk måste underskottet återställas via ett motsvarande överskott inom tre år.


Nässjö kommuns resultatutjämningsreserv uppgår till 22,5 miljoner kronor. Med hänsyn till rådande högkon-junktur bedöms dock reserven inte kunna användas för att till del återställa 2018 års prognostiserade negativa resultat under innevarande år. Utifrån gällande regelverk och SKLs gällande prognoser beträffande skatteunderla-gets utveckling för 2019, kan dock detta vara möjligt under 2019.

Därmed återstår 29,5 miljoner kronor att återställa, vilka kommer att inrymmas i de budgeterade resultaten 2020 och 2021.

Finansiell analys

Inledande kommentar

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar i sin ekonomirapport i maj att trycket på välfärdstjänster i landets kommuner kommer att öka kraftigt framöver. En bidragande orsak är att antalet yngre och äldre perso-ner ökar snabbt, samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder ökar förhållandevis svagt. SKL gör bedöm-ningen att detta kommer att leda till både finansiella svårigheter och rekryteringsproblem för kommunsektorn.

SKL gör också bedömningen att nuvarande högkonjunktur kommer att mattas av under 2019 vilket kommer att dämpa tillväxten i skatteunderlaget. Det förhållandevis positiva utgångsläge som råder i många av landets kom-muner kommer med andra ord att övergå till en betydligt mer bekymmersam situation.

Vi kan konstatera att Nässjös nuläge vad gäller efterfrågan på välfärdstjänster stämmer väl med SKLs lägesbe-dömning. Befolkningsökningen och de demografiska förändringarna är i allra högsta grad en realitet i vår kom-mun. Antalet invånare har ökat kraftigt de senaste åren, och uppgick den 31 augusti till 31 441. Befolkningsök-ningen är positiv och ger goda möjligheter till utveckling av vår kommun. På kort sikt, inte minst med hänsyn till nuvarande regelverk för den kommunala kostnadsutjämningen, innebär dock ökningen en ekonomisk påfrest-ning. Den växande kommunen Nässjö behöver nya bostäder, verksamhetslokaler och vi har dessutom äldre an-läggningar som behöver utrangeras och ersättas med nya. Detta innebär att investeringsbehovet i kommunen och i kommunkoncernen kommer att vara fortsatt mycket högt under de kommande åren. Dessa behov måste finan-sieras utifrån god ekonomisk hushållning och därför måste självfinansieringsgraden, och därmed även det ekono-miska resultatet, vara hög framdeles. En ökad skuldsättning i kommunkoncernen skulle påverka den låga solidi-tetsgraden ytterligare i negativ riktning och därmed minska vår långsiktiga ekonomiska handlingsfrihet. Detta ställer stora krav på vår verksamhet, inte minst vad gäller planering, koncernsamordning och sökande efter nya kostnadseffektiva lösningar i såväl den befintliga som i den tillkommande verksamheten. Befolkningsökningen innebär även en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. För Nässjö kommun speglas detta i första hand inom barn- och utbildningsverksamheten. Antalet förskolebarn och elever har ökat kraftigt de två senaste åren.

Nässjö kommuns arbetslöshet har sjunkit, men är fortsatt hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns arbetslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, ska uppgå till länssnittet. En minskad arbetslöshet innebär många positiva effekter, främst för den enskilda indi-viden. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett mins-kat beroende av det kommunala utjämningssystemet. Dessutom minskar kommunens sociala kostnader.

Nässjö kommun budgeterar ett resultat uppgående till 19,2 miljoner kronor för 2019. För åren 2020 och 2021 förväntas resultatet uppgå till 30,6 respektive 36,5 miljoner kronor. För år 2019 baseras skatteintäkter och intäk-ter från det kommunala utjämningssystemet på ett invånarantal uppgående till 31 431. För åren 2020 och 2021 är invånarantalet uppskattat till 31 623 respektive 31 912. Invånarantalet baseras på en kommungemensam befolk-ningsprognos. Beaktat det fortsatt höga investeringsbehovet måste periodens resultatnivåer betraktas som relativt låga och kommer således inte bidra till en optimal självfinansieringsgrad av investeringarna.

Under 2019 kommer 1 929 miljoner kronor tillföras nämnderna, vilket är 70 miljoner mer än i budget 2018. Medlen riktas till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och valnämnden.

Landets kommuner har i samband med regeringsbeslut 2017 och 2018 tilldelats utökade generella statsbidrag i form av så kallade välfärdsmiljarder.

Fördelningsgrunderna för den del som beslutades i budgetpropositionen 2017 utgörs dels av antalet invånare och dels av antalet mottagna asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget fördelas utifrån antal asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelningsgrund gäller 2017 och 2018. Under åren 2019 och 2020 skiftas fördelningen med två miljarder årligen (det vill säga den andel som fördelas utifrån invåna-rantal ökar med två miljarder per år) och år 2021 är bidraget till 100 procent fördelat utifrån invånarantal.


Fördelningsgrunden för tillskottet som beslutades i samband med budgetpropositionen 2018 baseras helt och hållet på invånarantal.

För Nässjö kommuns del innebär detta att kommunens totala andel av bidraget, utifrån idag kända belopp, kom-mer att uppgå till drygt 45 miljoner kronor 2018, 47 miljoner 2019 och 52 miljoner 2020. Därefter kommer bi-draget att minska för att 2021 uppgå till 43 miljoner kronor. Definitivt utfall för 2019 presenteras i samband med budgetpropositionen 2019.

Den samlade investeringsvolymen under planeringsperioden 2019-2021 uppgår till 558,4 miljoner kronor förde-lat per år enligt följande:2019: 178,32020: 184,32021: 195,8De höga investeringsvolymerna är till stora delar kopplade till den konstaterade befolkningsökningen i kommunen, vilken bland annat påverkar barn- och utbild-ningsverksamheten.

Självfinansieringsgraden 2019 beräknas uppgå till 49 procent. På grund av den höga investeringsvolymen bedöms ett nyupplåningsbehov om 205 miljoner kronor föreligga under perioden 2019-2021.

Årets resultat i relation till skatter och generella statsbidrag beräknas uppgå till 1,0 procent 2019, 1,5 procent 2020 och 1,8 procent 2021.

På grund av den parlamentariska osäkerhet som för närvarande råder på den nationella nivån, har innehållet i sta-tens budget inte kunnat beaktas i budget 2019-2021. Det innebär att budgetförslaget kan komma att behöva revi-deras. Vid eventuella tillskott av generella statsbidrag bör dessa användas till att förstärka det ekonomiska resulta-tet, inte minst med hänsyn till behovet av öka självfinansieringsgraden av årets investeringar.

Finansiell analys

Den finansiella analysen utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Dessa är det finansiella resultatet, kapaci-tetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Ambitionen är att utifrån dessa perspektiv identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom kunna klargöra om Nässjö kommun har en god ekonomisk hushållning.

Nedanstående värden avseende prognos 2018 baseras på den prognos som redovisades i samband med delårs-bokslutet per 2018-08-31.

RESULTAT OCH KAPACITET

Årets resultat (mkr) 2017 utfall

2018 pro-gnos (delår)

2019 budget

2020 ram

2021 plan

Årets resultat (mkr) 7,2 -52,0 19,2 30,6 36,5

Årets resultat i relation till skatteintäkter, utjäm-ningsbidrag och generella statsbidrag (%) 0,4 -2,7 1,0 1,5 1,8

Årets resultat bidrar bland annat till självfinansiering av årets investeringar. Det innebär således att höga investe-ringsnivåer i sin tur kräver högre resultatnivåer för att hålla självfinansieringsgraden på en acceptabel nivå. Beak-tat det höga investeringsbehovet, till stor del orsakat av de den demografiska utvecklingen, måste resultatnivån betraktas som låg. Konsekvensen av detta är att nyupplåning kommer att bli aktuell. Utifrån årsprognosen 2018


kommer innevarande års resultat att vara kraftigt negativt. Utifrån gällande regelverk måste det befarande under-skottet 2018 återställas inom tre år. Detta innebär att utrymmet för verksamhetens nettokostnader måste begrän-sas ytterligare under åren 2019-2021.

Nettokostnadsandel

En grundläggande förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, det vill säga att samt-liga nettokostnader i resultaträkningen, sätts i relation till skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbi-drag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel under 100 procent måste eftersträvas eftersom ett utrymme för egenfinansierade investeringar måste finnas.

Nettokostnadsandelen i Nässjö kommun framgår av nedanstående tabell.

Nettokostnadsandel (%) 2017 utfall

2018 prognos (delår)

2019 budget

2020 ram

2021 plan

Verksamhetens nettokostnad 97,1 99,9 96,2 95,0 94,4

Avskrivningar 2,8 3,2 3,5 3,6 3,8

Finansnetto -0,3 -0,4 -0,6 -0,1 0,0

SUMMA NETTOKOSTNADSANDEL 99,6 102,7 99,1 98,5 98,2

1 % motsvarar i mkr 18,4 19,2 19,6 20,1 20,7

Nettokostnadsandelen uppgick 2017 till 99,6 procent. Den prognostiserade nivån för 2018 i samband med kom-munens delårsrapport 2018 uppgår dock till hela 102,7 procent, vilket inte är ekonomiskt hållbart på sikt med hänsyn till investeringsbehovet. Finansnettoandelen av nettokostnaderna är negativ. Det innebär att de finansiella intäkterna är högre jämfört med de finansiella kostnaderna. Förklaringen till detta är i huvudsak det extremt låga ränteläget, samt att Nässjö kommun från och med 2015 har erhållit en aktieutdelning från koncernmoderbolaget Örnen i Nässjö AB. Under 2019 föreslås utdelningen tillfälligt höjas med 8 miljoner kronor vilket påverkar fi-nansnettoandelen. Under planeringsperioden 2019-2021 uppgår nettokostnadsandelen i snitt till 98,6 procent, vilket är en förändring i rätt riktning, men fortfarande i högsta laget med hänsyn taget till investeringsbehovet.

Skatteintäktsutveckling jämfört med nettokostnadsutveckling

Ett annat mått på den ekonomiska balansen mellan löpande intäkter och löpande kostnader är att jämföra ök-ningstakten avseende skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag med nettokostnadernas öknings-takt. I ett längre tidsperspektiv innebär en högre ökningstakt av nettokostnaderna bland annat att utrymmet för egenfinansierade investeringar och/eller förstärkning av ekonomin minskar.

Ökning jämfört med föregående år.

2017 ut-fall


2019 budget

2020 ram

2021 plan

Verksamhetens nettokostnad (%) 9,4 7,3 -1,3 1,8 2,4

Skatter och bidrag (%) 7,0 3,9 2,1 2,9 2,8

Verksamhetens nettokostnad (mkr) 157,8 133,7 -26,4 35,4 48,2

Skatter och bidrag (mkr) 120,1 72,0 40,7 56,3 56,4

Det prognostiserade helårsutfallet 2018 indikerar nettokostnadsökningen blir betydligt större än ökningen av skatter och bidrag vid årets slut. Differensen uppgår till 61,7 miljoner kronor. Under planeringsperioden åren 2019-2021 antas ökningstakten avseende skatter och bidrag bli högre jämfört med nettokostnadsökningen. Ök-ningstakten för skatter och bidrag under perioden 2019-2021 beräknas bli lägre än tidigare år, vilket dels beror på en dämpad utveckling av skatteunderlaget och dels på att det tillfälliga statsbidragets positiva effekt på intäkterna upphör 2018.


Årets investeringar och finansiering

Årets investeringar och finansiering 2017 ut-fall


2019 budget 2020 ram 2021 plan

Årets investeringar (mkr) 131,3 202,5 178,3 184,8 195,8

Investeringsvolym i relation till skatter, utjäm-ningsbidrag och generella statsbidrag (%) 7,1 10,6 9,1 9,2 9,5

Självfinansieringsgrad av investeringarna (%) 45 4 49 56 59

Den totala investeringsvolymen beräknas för helåret 2018 uppgå till cirka 202,5 miljoner kronor. Den samman-lagda investeringssumman under perioden 2019-2021 uppgår till 558,4 miljoner kronor.

Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som har finansierats av årets resultat och årets avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att samtliga investeringsutgifter har självfinansierats under året. En självfinansieringsgrad som understiger 100 procent kräver således annan finansiering i form av nya lån, försäljningsinkomster vid avyttring av befintliga anläggningstillgångar eller ian-språktagande av befintlig likviditetsreserv.

Självfinansieringsgraden 2018 beräknas uppgå till extremt låga 4 procent. Nivån påverkas inte minst av det pro-gnostiserade underskottet. Konsekvensen av denna låga nivå är att en nyupplåning om cirka 130 miljoner kronor kommer att verkställas. Beaktat de höga investeringsnivåerna under perioden 2019-2021 kommer självfinansie-ringsgraden att vara fortsatt relativt låg. Genomsnittet under perioden uppgår till 54 procent. Det innebär fort-satta behov av nyupplåning under perioden.

RISK OCH KONTROLL

Likviditet och långfristiga lån

Likviditet och långfris-tiga lån 2017 utfall 2018 prognos

(delår) 2019 budget 2020 ram 2021 plan

Kassalikviditet (%) 70 56 58 54 47

Långfristiga lån (mkr) 332,4 462,4 547,4 612,4 667,4

Skuldsättningsgrad (%) 45 67 77 82 86

Kassalikviditeten (likvida medel och kortfristiga fordringar i relation till kortfristiga skulder) är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. En ökande kassalikviditet i kombination med en förbättrad soliditet är ett tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet har stärkts.

Kassalikviditeten 2017-12-31 uppgick till 70 procent. Nivån beräknas dock ha minskat till 56 procent vid ut-gången av 2018. Under perioden 2019-2021 beräknas den uppgå till cirka 53 procent.

Nässjö kommuns totala låneskuld uppgick 2018-08-31 till 392 miljoner kronor. Den av kommunfullmäktige be-slutade nyupplåningen för 2018, uppgående till 130 miljoner kronor, har per augusti till del, 60 miljoner kronor, verkställts. Resterande del kommer sannolikt att verkställas under hösten 2018. På grund av det höga investe-ringsbehovet under perioden 2019-2021 kommer fortsatt nyupplåning att bli nödvändig. Behovet uppgår till to-talt 205 miljoner kronor varav 85 miljoner kronor förväntas lånas upp under 2019. Skuldsättningsgraden, som beräknas genom att sätta låneskulden i relation till eget kapital, antas därför öka från prognostiserade 67 procent 2018 till hela 86 procent vid utgången av 2021. Nuvarande låneskuld har under de senaste tolv månaderna (avläst i månadsskiftet september/oktober 2018) haft en genomsnittlig räntesats om 0,41 procent. Den momentana ge-nomsnittsräntan 2018-09-30 uppgick till 0,36 procent. Både räntebindningen och kapitalbindningen uppgick vid samma tidpunkt till 1,74 år.

Soliditet

Soliditet 2017 utfall


2019 budget

2020 ram

2021 plan

Soliditet enligt balansräkning (%) 49 44 42 42 42

Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) 2,2 -0,4 1,8 4,6 7,1


Soliditeten (eget kapital i relation till totala tillgångar) ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditetsgraden visar i vilken utsträckning tillgångarna har finansierats via eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i en positiv riktning. En förbättrad soliditet förbättrar med andra ord det finansiella handlingsutrymmet.

Nässjö kommuns soliditet exklusive pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen uppgick 2017 till 49 procent. Det prognostiserade underskottet 2018 innebär dock en kraftig minskning av soliditeten. Minsk-ningen beräknas fortsätta under perioden 2019-2021 till följd av relativt låga resultat samt ökad upplåning. Vid utgången av 2021 beräknas den därför uppgå till 42 procent.

Pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska enligt gällande redovisningsregler redovisas utanför balansräkningen och tas istället upp som en ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet kan trots detta betraktas som en skuld varför soliditetsmåttet inklusive denna post bör redovisas. I takt med att pensionsåtagandet utanför balansräkningen beräknas minska under perioden 2019-2021 kommer soliditeten inklusive denna post att förbättras och beräknas vid utgången av 2021 uppgå till 7,1 procent.

Pensionsförpliktelser

Ur risk- och kontrollsynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta utifrån ett finansiellt per-spektiv. Det totala pensionsåtagandet beräknas 2019-12-31 uppgå till 709,9 miljoner kronor inklusive löneskatt. Jämfört med motsvarande tidpunkt 2018 beräknas åtagandet ha minskat med 20 miljoner kronor. Av åtagandet 2019-12-31 kommer 27,5 miljoner kronor redovisas i balansräkningen som en avsättning och 682,4 miljoner kro-nor utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse (avser pensioner intjänade före 1998). Den del av pens-ionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse kan betraktas som ofinansierad i och med att den återfinns utanför balansräkningen. De faktiska pensionsutbetalningarna under året redovisas som en kostnad i resultaträk-ningen och belastar därmed årets resultat.

Kommunal skattesats

Nässjö kommuns skattesats uppgår till 22,19 procent och antas vara oförändrad under perioden 2019-2021. Skat-tesatsen har varit oförändrad sedan 2014 då den höjdes med 0,55 procentenheter. I de tretton kommunerna i Jönköpings län varierar den kommunala skattesatserna mellan 21,34 till 22,26 procent. Länets genomsnittliga kommunala skattesats uppgick till 21,90 procent. Nässjös skattesats är den tredje högsta i länet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att Nässjö kommuns ekonomi är ansträngd. Resultatprognosen för 2018 visar på ett kraftigt underskott samtidigt som kommunens behov av investeringar är fortsatt mycket stort. Inga av de finansiella mål som satts upp för 2018 beräknas uppnås. Dessutom är avvikelserna mycket stora. En tydlig effekt av nuvarande ekonomiska läge är den ökade låneskulden under 2018 och de fortsatta lånebehoven under 2019-2021. För åren 2019-2021 är den ekonomiska ambitionen att successivt öka det ekonomiska resultatet för att på så sätt öka självfinansieringsgraden av de fortsatt stora investeringsbehoven. Beaktat dessa behov är de budgeterade resultatnivåerna låga. Resultatnivåerna måste dock ses i ljuset av den demografiska och socioekono-miska situation Nässjö kommun befinner sig i. Vår befolkningsökning har varit, och kommer fortsatt att vara, påtaglig och innebär en ökad efterfrågan på våra välfärdstjänster. Nässjö kommuns arbetslöshet har sjunkit, men är fortsatt för hög. Ett intensivt arbete pågår för att minska den och målsättningen är att Nässjö kommuns ar-betslöshet, gällande såväl total arbetslöshet som ungdomsarbetslöshet, ska uppgå till länssnittet. En minskad ar-betslöshet innebär många positiva effekter, främst för den enskilda individen. För den kommunala ekonomin innebär en minskad arbetslöshet en ökad skattebas och därmed ett minskat beroende av det kommunala utjäm-ningssystemet. Dessutom minskar kommunens sociala kostnader.

På grund av den parlamentariska osäkerheten på nationell nivå som i skrivande stund råder, har effekterna av den kommande statsbudgeten inte kunnat beaktas i budgetförslaget. Det samma gäller för det förslag till nytt kost-nadsutjämningssystem som presenterades under hösten 2018. Det reviderade systemet ska enligt förslaget träda i kraft tidigast 2020 och för Nässjö kommuns del innebära ett kraftigt ökat bidrag. Förslaget innebär bland annat att kostnadsutjämningssystemet tar större hänsyn till integrationskostnader samt socioekonomiska effekter än tidigare.

Jan Öhlin

Ekonomi- och finanschef


Resultatbudget Belopp i tkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Verksamhetens nettokostnader -1 948 258 -1 983 608 -2 031 810

(därav avskrivningar) -67 700 -72 700 -78 200

Skatteintäkter 1 402 621 1 448 895 1 504 316

Kommunal utjämning/statsbidrag 467 762 487 154 503 764

Kommunal fastighetsavgift 60 400 60 400 60 400

Välfärdsmiljoner 24 993 15 660 0

Skatter och bidrag, totalt 1 955 776 2 012 109 2 068 480

Finansnetto 11 708 2 072 -219

Budgeterat resultat 19 226 30 573 36 451


Balansbudget Belopp i tkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 1 375 811 1 487 388 1 605 010

Finansiella anläggningstillgångar 58 500 58 500 58 500

Summa anläggningstillgångar 1 434 311 1 545 888 1 663 510

Omsättningstillgångar

Förråd/exploateringsfastigheter 21 000 21 000 21 000

Kortfristiga fordringar 210 000 210 000 210 000

Likvida medel 22 709 4 883 -22 544

Summa omsättningstillgångar 253 709 235 883 208 456

Summa tillgångar 1 688 020 1 781 771 1 871 966

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital 713 126 743 699 780 151

Avsättningar

Avsättning pensioner inkl löneskatt 27 494 25 672 24 415

Skulder

Långfristiga skulder 547 400 612 400 667 400

Kortfristiga skulder 400 000 400 000 400 000

Summa skulder 947 400 1 012 400 1 067 400

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 688 020 1 781 771 1 871 966

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt* 682 387 662 436 647 845

* enligt beräkning Skandia 20180831


Kassaflödesbudget Belopp i tkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Tillförda medel från den löpande verksam-heten

Årets resultat 19 226 30 573 36 451

Justeringsposter (av- och nedskrivningar mm) 67 700 72 700 78 200

Förändringar i rörelsekapital

Förändring av korta fordringar och förråd 0 0 0

Förändring av korta skulder 0 0 0

Förändring av avsättningar -2 774 -1 822 -1 257

Kassaflöde från den löpande verksamheten 84 152 101 451 113 394

Investeringsverksamheten

Investeringar, materiella tillgångar -178 334 -184 277 -195 822

Investeringar, finansiella tillgångar 0 0 0

Försäljning av anläggningstillgångar 17 178 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -161 156 -184 277 -195 822

Finansieringsverksamheten

Förändring av långa lån 85 000 65 000 55 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 85 000 65 000 55 000

Årets kassaflöde 7 996 -17 826 -27 428

Likvida medel vid årets början 14 713 22 709 4 883

Likvida medel vid årets slut 22 709 4 883 -22 544


Exploateringsbudget Belopp i tkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Avser

Iordningställande av bostadsmark 400 400 400

Iordningställande av industrimark 500 500 500

Alsberg, exploatering av nytt bostadsområde 100 200

Massbalans industrimark, Sörängen 1 000

Massbalans industriområde, Forserum 1 000

Åkraberget bostadsområde 500 1 000

Släpande fastighetsbildning 100 100 100

Strategiska markinköp 2 400 2 400 2 600

Södra Handskeryd bostadsområde 500

Forserum Tryggarp infrastruktur industriområde 500

Äng, 6 villatomter 200

Utgifter 6 600 5 000 3 800

Försäljningsintäkt, mark för bostäder -2 500 -2 500 -2 500

Försäljningsintäkt, industrimark -3 000 -3 000 -3 000

Inkomster -5 500 -5 500 -5 500

Netto 1 100 -500 -1 700


Investeringsbudget Belopp i tkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Tekniska servicenämnden

Byggnadsavdelningen 108 850 51 550 35 650

Samhällsbyggnadsavdelningen 28 450 36 400 34 200

Övrigt, tekniska servicekontoret 675 1 585 2 072

Summa tekniska servicenämnden 137 975 89 535 71 922

Kommunstyrelsen

Utveckling av orter och landsbygd 500 1 000 1 000

Stadskärneutveckling 800 800

Vuxenutbildning 700 500 27 000

Övrigt 3 100

Summa kommunstyrelsen 4 300 2 400 28 800

Barn- och utbildningsnämnden

Förskola 14 945 13 830 34 680

Grundskola 12 464 29 012 40 220

Gymnasieskola 900 900 900

Summa barn- och utbildningsnämnden 28 309 43 742 75 800

Kultur- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsanläggningar 300 25 700 13 200

Kultur- och ungdomsverksamhet 700 800 500

Summa kultur- och fritidsnämnden 2 000 26 500 13 700

Socialnämnden

Funktionshinderomsorg 2 950 18 850 1 700

Äldreomsorg 2 800 3 250 3 900

Summa socialnämnden 5 750 22 100 5 600

Totalt 178 334 184 277 195 822


Driftbudget

Belopp i mkr Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Kommunstyrelse -112,427 -111,427 -111,427

Kommunstyrelse, bidrag -54,648 -47,380 -47,490

Barn- och utbildningsnämnd -839,293 -833,755 -836,815

Kultur- och fritidsnämnd -66,801 -66,801 -66,801

Samhällsplaneringsnämnd -19,875 -19,875 -19,875

Socialnämnd -727,105 -720,556 -723,615

Teknisk servicenämnd -66,551 -66,787 -67,232

Revisorer -1,319 -1,319 -1,319

Överförmyndarnämnd -3,567 -3,567 -3,567

Valnämnd -0,800 -0,010 -0,010

Resultatenheter 0,000 0,000 0,000

Centralt anslag (att utfördela) -36,813 -73,672 -112,300

Nämndernas nettokostnad -1 929,199 -1 945,149 -1 990,451

Utökat anslag -15,000 -14,000

Interna räntor/avskrivningar 97,241 102,241 108,241

Avskrivningar -67,700 -72,700 -78,200

Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) -39,100 -14,500 -18,500

Personalomkostnader mm -9,500 -38,500 -38,900

Verksamhetens nettokostnad -1 948,258 -1 983,608 -2 031,810

Skatteintäkter 1 402,621 1 448,895 1 504,316

Kommunal utjämning/statsbidrag 467,762 487,154 503,764

Fastighetsavgift 60,400 60,400 60,400

Välfärdsmiljoner* 24,993 15,660 0,000

Finansnetto 11,708 2,072 -0,219

Resultat före extraordinära poster 19,226 30,573 36,451

Extraordinära kostnader/intäkter

Budgeterat resultat 19,226 30,573 36,451

* Preliminära siffror

Skatter och bidrag är beräknade utifrån SKL:s cirkulär 18:35 och invånarantal enligt befolkningsprognos


Nämnder och resultatenheter

Driftbudget 2019

Belopp i tkr Personalkost-nader

Övriga kost-nader Intäkter Budget 2019

Kommunstyrelse 99 912 68 842 -57 327 112 427

Kommunstyrelse, bidrag 54 648 54 648

Barn- och utbildningsnämnd 660 011 326 684 - 147 402 839 293

Kultur- och fritidsnämnd 24 165 51 689 - 9 053 66 801

Samhällsplaneringsnämnd 20 189 8 821 - 9 135 19 875

Socialnämnd 617 018 304 883 - 194 796 727 105

Teknisk servicenämnd 15 220 64 393 - 13 062 66 551

Revisorer 633 686 1 319

Överförmyndarnämnd 3 567 3 567

Valnämnd 1 100 300 - 600 800

Resultatenheter 109 904 172 989 - 282 893 -

Centralt anslag (att utfördela) 25 882 14 031 - 3 100 36 813

Nämndernas nettokostnad 1 574 034 1 072 533 -717 368 1 929 199


Befolkningsprognos En befolkningsprognos för kommande tioårsperiod har tagits fram inför arbetet med budget 2019. Enligt pro-gnosen kommer antalet invånare i Nässjö kommun att uppgå till 33 190 år 2027, vilket innebär en ökning med ytterligare 2 012 invånare jämfört med 2017-12-31.

På fem års sikt prognostiseras utvecklingen uppdelat i ålderskategorier enligt nedanstående tabell. Den relativa ökningen är störst i ålderskategorierna 1-5 år, 6 år, 7-15 år och 16-18 år, vilket innebär en ökning av antalet barn i förskoleålder och skolålder.

Ålder Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos

2017-12-31 2018-12-31 (Budget 2019)

2019-12-31 (Ram 2020)

2020-12-31 (Plan 2021)

2021-12-31

0 år 423 422 424 427 428

1-5 år 1 971 2 077 2 129 2 167 2 203

6 år 393 369 409 430 426

7-15 år 3 372 3 451 3 477 3 554 3 604

16-18 år 1 109 1 125 1 146 1 158 1 207

19-64 år 17 323 17 354 17 385 17 479 17 498

65-79 år 4 782 4 835 4 850 4 910 4 930

80-89 år 1 401 1 405 1 414 1 404 1 433

90 år och äldre

404 389 386 376 368

Totalt 31 178 31 431 31 623 31 912 32 097


Den procentuella ökningen inom respektive ålderskategori framgår av diagrammet nedan. Ökningen är också framdeles störst i ålderskategorierna 1-5 år, 6 år, 7-15 år och 16-18 år, vilket gör att vi även fortsättningsvis kan räkna med ett högt tryck inom förskole- och skolverksamheten. Utvecklingen av antalet invånare i arbetsför ålder 19-64 år är däremot mycket låg.


Styrmodell tar sikte mot visionen Övergripande mål - vision

År 2012 antog kommunfullmäktige en vision för Nässjö kommun, Vision 2030: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffig-het vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 – världens rum för människor och möten.

Strategiområden

För att fokusera på vad som är viktigast för att kunna uppnå visionen har fyra strategiskt viktiga områden (stra-tegiområden) utpekats:

• Välfärd: Kommunen ska skapa förutsättningar för en trygg, säker och meningsfull tillvaro som en grund för ökad själv-ständighet och personlig utveckling

• Näringsliv och kompetens: Nässjö kommun har ett positivt och inkluderande näringslivsklimat med en levandeoch väl fungerande service och handel. Skolan är utvecklande och lärandet livslångt.

• Attraktivitet: Nässjö kommun erbjuder goda upplevelser på livets resa. Här är det attraktivt att leva, bo och besöka.Här finns bra bostäder för alla, meningsfulla fritidssysselsättningar och ett rikt kulturliv. Nässjöandan kännetecknas avett starkt ambassadörskap med öppenhet och positiv attityd till det nya.

• Kommunikationer: I Nässjö kommun har alla tillgång till moderna, snabba och säkra transportsätt som ger bramöjligheter att förflytta tanke, vara, tjänst och människa, såväl inom som utom kommunen.

Styrpilen

Nässjö kommun har sedan 2008 använt ett balanserat styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som verktyg för planering, genomförande och uppföljning av mål och tillhörande aktiviteter. Metoden bygger på en ledningsidé där politiker och medarbetare tillsammans är engagerade i organisationen och dess utveckling. Po-litikerna ansvarar för vad som ska göras och tjänstemännen för hur det ska utföras.

Det grundläggande syftet med styrpilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppfölj-ningsmodell. Detta ger förutsättningar för alla nämnder att dra åt samma håll och arbeta mot ett gemensamt mål.

Koncernstyrpilen innehåller en konkretisering av visionens strategiområden, koncernmål och koncernindikatorer. Kritiska framgångsfaktorer formuleras för perspektiven medborgare/brukare/kund, verksamhet/utveckling, medarbetare och ekonomi.

Mål

För varje strategiområde formuleras koncernmål. Koncernmålen ska vara långsiktiga, det vill säga att de ska ange färdriktningen på flera års sikt.

Indikatorer

Till varje koncernmål knyts ett antal indikatorer. Syftet med indikatorerna är att ge vägledning om måluppfyllel-sen. Är vi på rätt väg? Hur långt har vi kommit i förhållande till målet? Indikatorerna är formulerade för att vara mätbara.

Kritiska framgångsfaktorer

Med kritiska framgångsfaktorer (KFF) avses det som bedöms ha störst betydelse för att uppnå koncernmålen. Enkelt uttryckt talar KFF om vad vi måste vara bra på ur respektive perspektiv i styrpilen för att nå våra mål. KFF-er har formulerats för de olika perspektiven Medborgare/brukare/kund, Verksamhet/utveckling, Medarbe-tare och Ekonomi. KFF-erna ska vägleda nämnderna och bolagen i arbetet med att skapa aktiviteter som bidrar till att uppfylla koncernmålen.

Nämnds-/bolagsstyrpilar och kopplingen till koncernstyrpilen

Respektive nämnd och bolagsstyrelse fattar beslut om mål och indikatorer för sina verksamheter. Nämnderna och bolagen ska utifrån sina ansvarsområden i tillämplig omfattning formulera nämndmål och nämndindikatorer som medverkar till att uppfylla koncernmålen. Därutöver kompletterar nämnderna och bolagen sina nämnds-/bolagsstyrpilar med de ytterligare mål och indikatorer som behövs för styrning av de egna verksamheterna.

Utifrån de kritiska framgångsfaktorerna formulerar verksamheterna inom respektive nämnd och bolag aktiviteter, som har som syfte att bidra till att koncernmålen ska uppfyllas.


Mål enligt Pilen 2019

Attraktivitet

Nässjö kommun erbjuder goda upplevelser på livets resa! Här är det attraktivt att leva, bo och besöka. Här finns bra bostäder för alla, meningsfulla fritidssysselsättningar och ett rikt kulturliv. Nässjöandan kännetecknas av ett starkt ambassadörskap med öppenhet och positiv attityd till det nya.

Koncernmål Indikatorer

Attraktiv livsmiljö med en långsiktigt hållbar klimatpåver-kan och energianvändning

Bostadsbyggandet ska följa takten i strategin för boende-planering

Den årliga mängden köpt energi (kWh/kvadratmeter) till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska årligen minska i en takt så att energi- och klimatstrate-gins mål om fem procents minskning år 2020 jämfört med 2014 uppnås

Andelen fordon i kommunens och de kommunala bola-gens verksamheter som drivs av fossilbränslefria drivme-del ska 2019 ha haft en positiv utveckling jämfört med 2017

Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovat-ion och framtidstro

Antalet medlemmar i föreningslivet i åldern 7-25 år ska ha en positiv utveckling

Antalet föreningar ska ha en positiv utveckling

Antal neutrala och positiva artiklar ska 2019 ha en posi-tiv utveckling jämfört med 2018

Medborgarna upplever att de har inflytande Antal medborgardialoger och medborgarbudgetar enligt principerna för medborgardialog ska ha en årlig positiv utveckling

Kommunikationer

Nässjö kommun har alla tillgång till moderna, snabba och säkra transportsätt, som ger bra möjligheter att för-flytta tanke, vara, tjänst och människa, såväl inom som utom kommunen.


Tillgänglighet till digital infrastruktur och invånartjänster på nätet som är lättillgängliga, enkla och säkra

Årligen ska minst fem e-tjänster tillkomma

95 % av alla hushåll och företag i Nässjö kommun ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020

Trafiksystemet gör det lätt att röra sig, inom såväl som utom kommunen

Antal resenärer på de av Jönköpings Länstrafiks linjer som berör Nässjö kommun ska ha en årlig positiv ut-veckling

Näringsliv och kompetens

Nässjö kommun har ett positivt och inkluderande näringslivsklimat med en levande och väl fungerande service och handel. Skolan är utvecklande och lärandet livslångt.


Näringslivet är varierat och växande samt har starka kluster

Nässjö kommuns placering i Svenskt Näringslivs rank-ning av näringslivsklimatet ska förbättras jämfört med 2017



Arbetslösheten ska ligga högst i nivå med länsgenomsnit-tet

Nässjö kommun har en fortsatt stark järnvägsprofil Fortsatt hög andel elever/studenter inom järnvägsrelate-rade utbildningar inom Nässjö Lärcenter och Brinell-gymnasiet som inom ett halvår år efter avslutad utbild-ning har fått arbete eller utbildar sig inom sektorn

Senast den 30 juni 2019 ska Nordic Infracenter ha teck-nat serviceavtal med minst 100 företag

Förutsättningar finns för ett livslångt lärande Alla elever ska vara behöriga något nationellt program på gymnasiet

95 procent av de elever som går på ett nationellt pro-gram ska fullfölja gymnasiet inom fyra år

Välfärd

Kommunen ska skapa förutsättningar för en trygg, säker och meningsfull tillvaro som en grund för ökad själv-ständighet och personlig utveckling.


Livsmiljön är trygg och säker Nässjö kommun ska 2019 ha förbättrat sin placering uti-från det sammanvägda mått finns i Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet jämfört med 2017

Alla barn ska uppleva sig som trygga inom grund- och gymnasieskola, förskola och fritidshemsverksamhet

Hälsan är god och jämlik Alla elever i årskurs 6 ska få godkända betyg i alla ämnen

Andel deltagare i vårdcentralernas och skolhälsovårdens hälsosamtal som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra ska 2019 ha ökat jämfört med 2018

Nässjö kommuns välfärdstjänster utgår från allas lika värde samt är välutvecklade och efterfrågade

Andelen vårdnadshavare till barn i förskolan som helt el-ler delvis instämmer i påståendet ”mitt/vårt barn får den stimulans och stöd som han/hon behöver” ska uppgå till minst 90 procent i 2019 års enkät från barn- och utbild-ningsförvaltningen

Sammantagen nöjdhet hos brukare inom äldreomsorg ska vara på riksgenomsnitt eller bättre vid en nationell jämförelse

Resultatet för brukare inom funktionshinderomsorgen som trivs hemma ska vara på riksgenomsnitt eller bättre vid en nationell jämförelse

God ekonomisk hushållning Resultatnivån ska vara minst 1,0 % av skatter och bidrag år 2019

Soliditet ska vara minst 46 % vid utgången av 2019

Självfinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 55 % vid utgången av 2019


Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag

Finansiering

Skattesatsen 2019 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2019 fastställs till 19,2 miljoner kronor.

Nivåerna på Nässjö kommuns finansiella mål fastställs enligt följande:

• Årets resultat ska lägst uppgå till 1,0 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbi-drag år 2019, 1,5 procent 2020 och 1,8 procent 2021

• Självfinansieringsgraden av investeringarna ska lägst uppgå till 49 procent 2019, 56 procent 2020 och 59procent 2021

• Soliditeten ska lägst upp gå till 42 procent 2019, 42 procent 2020 och 42 procent 2021

I samband med genomförande av 2019 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kom-munstyrelsen har därför rätt att under 2019 nyupplåna, det vill säga öka kommunens långfristiga skulder, med totalt 85 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen har under 2019 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året.

För nämnderna gäller

Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. Budgetförslaget för 2019 innebär att nämnderna beviljas drygt 1 929 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kro-nor mer än budget 2018.

För att kunna bibehålla en resultatnivå som bidrar till en rimlig självfinansieringsgrad av investeringarna och sam-tidigt kunna möta de behov som finns inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens verksamhet har en generell reducering lagts in i kommunstyrelsens, samhällplaneringsnämndens, tekniska servicenämnens och kommunrevisionens ramar, motsvarande 1 procent.

Nämnderna har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som be-döms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag.

Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 39,17 procent för merparten av kommunens anställda i enlighet med rekommendation från SKL. Det är oförändrad nivå jämfört med 2018.

I det centrala anslaget ingår kompensation för löneavtalet 2019, vilket kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen börjar gälla.

Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna.

Samtliga nämnder får i uppdrag att:

• återredovisa i ekonomiska termer de effekter som uppnåtts av samverkan och effektiviseringar mellannämnderna och de kommunala bolagen samt de kostnadseffektiviseringar som gjorts inom verksamhet-erna

• återredovisa i ekonomiska termer och nyttan för verksamheten och den enskilde brukaren de effektersom uppnåtts av de e-effektiviseringar som genomförts

• samverka med tekniska servicenämnden kring kommungemensam fordonshantering• undersöka möjligheten kring samordning av fakturerings- och avgiftshantering för att öka effektiviteten• öka bevakningen av stats- och EU-bidrag• se över avgiftsnivån med bäring på ekonomi och brukarperspektiv för att säkerställa att vi ligger på

lämplig nivå• arbeta för att förverkliga hållbarhetsarbetet i Agenda 2030


• vara delaktiga utifrån sina kompetensområden i kommunkoncernens arbete med att utveckla Västra sta-den

• fortsatt följa de åtgärder som påbörjats inom kommunens jobbstrategi, målet kvarstår om en arbetslös-het i nivå med länet

• samverka med tekniska servicenämnden kring nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- ochförhyrningsfunktion

• gå igenom det samverkansarbete som hittills gjorts för att identifiera ytterligare samverkansområden• utnyttja resurser och tjänster inom koncernen• se över och effektivisera sitt lokalutnyttjande

Kommunstyrelsens driftsbudget

Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns.

Driftsbudgeten fastställs till:

Belopp i tusen kronor, tkr 2019 2020 2021

Kommunstyrelse 112 427 111 427 111 427

Kommunstyrelse, bidrag 54 648 47 380 47 490

Centralt anslag 36 813 73 672 112 300

Ett anslag på 8 miljoner kronor tillförs kommunstyrelsen bidrag år 2019 för kommunens del av finansiering av utbyggnaden av Gamlarpsterminalen.

Kommunstyrelsens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent.

Nämnden har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som be-döms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag.

I anslaget för centrala kostnader ingår kapitalkostnader baserat på förslaget till investeringsbudget 2019-2021. Kapitalkostnaderna kommer att fördelas ut till nämnderna när investeringarna tas i bruk.

Ett anslag avseende effekterna av lokalutredningen när det gäller kontorsarbetsplatser för socialförvaltningens enhetschefer och omställningen av verksamhetslokaler inom Nässjö Lärcenter har lagts in centralt och kommer att regleras mot berörda nämnder i form av en teknisk justering när effekten uppstår. De beräknade kostnaderna för löneavtalen 2019, 2020 och 2021 har lagts centralt i nuläget, och kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen blir klara.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att...

• utveckla besöksnäringen i ett vidare perspektiv med inriktning mot digitala informationskanaler samt seöver turistbyråns funktion och organisatoriska tillhörighet i den framtida besöksnäringen

• utreda medborgarkontorens framtida verksamhetsområde och mötesplatser med inriktning mot en ökaddigitalisering och samverkan med det lokala näringslivet

• utreda hur man kan arbeta med en medborgarbudget som instrument för dialog i landsbygd, kransortoch tätort

• aktivt arbeta för och stödja nämnderna i arbetet med att få de anställda att nyttja sina semesterdagar• se över och aktivt stödja nämnderna i arbetet för att sänka sjukfrånvaron i enlighet med det arbete som

pågår inom SKL• utreda möjligheten av att införa ett friskvårdsbidrag till kommunens anställda inför budget 2020• se över den ekonomiska ansvarsmodellen för resultatenheterna• utvärdera de insatser som genomförts avseende kommunens jobbstrategi och ge förslag på åtgärder för

att uppnå ytterligare effektivitet i form av ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende• utreda möjligheten till ytterligare sysselsättningsåtgärder och medverka till sociala företag

Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget

Barn- och utbildningsnämndens förslag till styrpil godkänns.




Barn- och utbildningsnämnd 839 293 833 755 836 815

Nämndens kostnader för ökat barn- och elevantal 2019 möts med 6 miljoner kronor per år från 2019, utöver de 4 miljoner som budgetramen utökats med inför budget 2019. Anslag för att möta barn- och elevökningen 2020 och 2021 ligger reserverat under nämndernas nettokostnader och kommer att fördelas ut i samband med budget 2020.

Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram.


Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att...

• tillsammans med socialnämnden finna ett gemensamt arbetssätt kring att stärka föräldrarollen• tillsammans med tekniska servicenämnden utreda hur man på kort sikt kan få en ändamålsenlig över-

gångslösning kring behovet av idrottshall• arbeta förebyggande för att minska rökandet bland ungdomar i en antirökningskampanj

Kultur-och fritidsnämndens driftsbudget

Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns.



Kultur- och fritidsnämnd 66 801 66 801 66 801


Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram.

Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att...

• inkludera utbildning av föreningsledare till Första Hjälpare inom sin ordinarie verksamhet• tillsammans med tekniska servicenämnden utreda och ta fram förslag på en sporthall

Samhällsplaneringsnämndens driftsbudget

Samhällsplaneringsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns.



Samhällsplaneringsnämnd 19 875 19 875 19 875

Nämndens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent.


Taxor och avgifter

Nuvarande timtaxa för kart- och mätningsuppdrag, som tas ut enligt plan- och byggtaxan och räknas upp med prisbasbeloppet, ersätts från och med 1 januari 2019 med en ny timtaxa som baseras på självkostnadsprincipen och som räknas upp med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Belopp i 2019 års nivå är 881 kronor per timme.


Socialnämndens driftsbudget

Socialnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns.



Socialnämnd 727 105 720 556 723 615

Nämnden tillgodoses med ett ökat anslag på 11 miljoner kronor per år från 2019, utöver de 4 miljoner som bud-getramen utökats med inför budget 2019 för att möta de insatser som görs inom LSS-området. Ytterligare anslag för att till del möta de behov som finns inom nämndens verksamhet 2020 och 2021 ligger reserverat under nämndernas nettokostnader och kommer att fördelas ut i samband med budget 2020.

En omfördelning har gjorts avseende anslaget för kostsubvention, som flyttas från socialnämnden till kost- och städenheten genom ett ökat anslag till tekniska servicenämnden.

Inget effektiviseringskrav har lagts in i nämndens ram, men det är av yttersta vikt att fullfölja det i budget 2018 beslutade åtgärdsprogrammet för att sänka kostnadsnivån för att komma ner till den budgetram som anges av kommunfullmäktige.


Taxor och avgifter

Måltidspriserna i socialnämndens verksamheter höjs med 3 procent från och med 1 januari 2019.

Hyrorna i nämndens verksamheter höjs med 2 procent från och med 1 januari 2019.

Socialnämnden får i uppdrag att...

• utforma tydliga riktlinjer om att medverka i arbetsmarknadsåtgärder för att vara beviljad ekonomiskt bi-stånd

• inom funktionshinderomsorgens verksamhet upprätta och implementera strategier och aktiviteter somstödjer den enskildes förmåga till ök ad självständighet

• tillsammans med barn- och utbildningsnämnden finna ett gemensamt arbetssätt kring att stärka föräldra-rollen

Tekniska servicenämndens driftsbudget

Tekniska servicenämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns.



Teknisk servicenämnd 66 551 66 787 67 232

Nämndens budgetram har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent.

En omfördelning har gjorts avseende anslaget för kostsubvention, som flyttas från socialnämnden till kost- och städenheten genom ett ökat anslag till tekniska servicenämnden.


Tekniska servicenämnden får i uppdrag att...

• som trafiknämnd arbeta för att införa parkeringsplatser för fossilfria fordon med början vid Stadshuset iNässjö

• i samarbete med övriga nämnder ta nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- och uthyr-ningsfunktion


• i samarbete med övriga nämnder samverka kring en kommungemensam fordonshantering• tillsammans med barn- och utbildningsnämnden utreda hur man på kort sikt kan få en ändamålsenlig

övergångslösning kring behovet av idrottshall• tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda och ta fram förslag på en sporthall

Överförmyndarnämndens, valnämndens och revisorernas driftsbudget



Överförmyndarnämnd 3 567 3 567 3 567

Valnämnd 800 10 10

Revisorer 1 319 1 319 1 319

Överförmyndarnämndens driftsbudget är beräknat utifrån den prognosticerade kostnaden 2019. Budgetanslaget kommer att föras över till den gemensamma överförmyndarverksamheten på höglandet från och med 1 januari 2019 i enlighet med beslut i kommunfullmäktige.

Valnämndens budget förstärks inför EU-valet 2019 med 500 tusen kronor för att möta de skärpta lagkraven kring ambulerande röstmottagare, krav på dubbelbemanning vid den förtida röstmottagningen samt förhöjd sä-kerhetsnivå för transport och hantering av förtidsröster.

Revisorernas anslag har justerats med ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent.

Nämnderna har frihet att inom sin befintliga budgetram göra de omdisponeringar och omprioriteringar som be-döms nödvändiga för att tillgodose de önskemål och behov som har lyfts fram i nämndens budgetförslag.

För bolagen gäller

De för samtliga bolagen reviderade ägardirektiven under hösten 2017, stipulerar att ekonomiska direktiv årligen ska fastställas av kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet.

De ekonomiska intentionerna består dels av ett avkastningsmål och dels av ett soliditetsmål. Avkastningsmålet utgörs av avkastning på eget kapital efter skatt (resultat efter finansiella poster med avdrag för schablonmässig skatt om 22 procent i relation till genomsnittligt justerat eget kapital). Soliditetsmålet beräknas genom att sätta totala tillgångar i relation till justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas eget kapital plus, i förekom-mande fall, 78 procent av obeskattade reserver.

Direktiven har diskuterats med företrädare för respektive bolag och baseras på det förväntade utfallet 2018 samt förväntade ekonomiska förutsättningar 2019.

Utöver nedan specificerade ekonomiska ägardirektiv gäller dessutom att den kommunala verksamheten, i såväl förvaltningsform som i bolagsform, ska präglas av helhetssyn och största möjliga koncern- och kundnytta. De kommunala bolagen och Nässjö kommuns nämnder ska därför söka lösningar för att i samverkan effektivisera användningen av kommunkoncernens samlade resurser.

Alla bolagsstyrelser får i uppdrag att:

• vara aktiva i arbetet med att utveckla Västra Staden (kommunens bolag)• fortsatt följa de åtgärder som påbörjats inom kommunens jobbstrategi, målet kvarstår om en arbetslös-

het i nivå med länet• samverka med tekniska servicenämnden kring nästa steg avseende en kommungemensam fastighets- och

förhyrningsfunktion• gå igenom det samverkansarbete som hittills gjorts för att identifiera ytterligare samverkansområden• utnyttja resurser och tjänster inom koncernen• se över och effektivisera sitt lokalutnyttjande

Kommunkoncernen får i uppdrag att:

• utreda och komma med konkreta förslag kring en koncerngemensam investeringsfinansiering för till ex-empel en simhall


Nässjö Affärsverk AB

Ägardirektiv

2019 2018 2017 (utfall) 2016 (utfall) 2015 (utfall)

Avkastning % 4,5 4,5 7 6 8

Soliditet % 47 47 47 47 46

Direktiven avser NAV-koncernen, det vill säga Nässjö Affärsverk AB tillsammans med Nässjö Affärsverk Elnät AB.

Bolaget står inför några förändringar som sannolikt kommer att påverka kommande avkastnings- och soliditets-nivåer. Redan under hösten 2018 har priserna för bränsle till fjärrvärmeproduktionen stigit märkbart vilket kom-mer att påverka bolagets resultat allt annat lika. En osäkerhetsfaktor för elnätsverksamheten är den förändrade intäktsregleringen för elnätsbranschen. Förändringen kan innebära minskade intäkter för elnätsföretagen inklu-sive Nässjö Affärsverk Elnät AB.

Den under 2018 planerade låneväxlingen med Fastighets AB Linden kommer att påverka bolagets soliditet i posi-tiv riktning.

Bolagets avkastning har varit relativt hög 2015-2017. Delvis beror detta på engångsintäkter som har höjt resultat-nivån. Från och med 2018 har avkastningskravet skrivits ned och uppgår till 4,5 procent. Avkastningsdirektivet för sätts till samma nivå, det vill säga lägst 4,5 procent.

Bolaget har en förhållandevis hög soliditetsnivå. Ovan nämnda låneväxling kommer att påverka nivån positivt varför soliditetsdirektivet 2019 fastställs till lägst 47 procent.

Fastighets AB Linden


Avkastning % 10 11 10 12 9

Soliditet % 18 18 21 18 15

Bolaget har i takt med ökade resultat de senaste åren också ökat sin soliditet. Under 2018 kommer dock bolaget öka sin låneskuld med uppskattningsvis 45-50 miljoner kronor för finansiering av pågående nybyggnation. Skuld-ökningen medför att soliditeten kommer att minska jämfört med 2017. Fortsatt goda resultat 2018 och 2019 på-verkar dock soliditeten i positiv riktning.

Avkastningsdirektivet för 2019 fastställs till lägst 10 procent medan soliditetsdirektivet fastställs till lägst 18 pro-cent. Direktiven bedöms inte påverka det fortsatta underhållet av fastighetsbeståndet utifrån bolagets planer.

Pigalle i Nässjö AB


Avkastning % 18 18 19 17 9

Soliditet % 12 12 12 11 11

Bolaget har målmedvetet minskat sin låneskuld med cirka 4 miljoner kronor årligen de senaste åren. Det har in-neburit att soliditeten har ökat något. Avkastningen har förbättrats kraftigt de senaste åren, inte minst tack vare en minskande skuld och ett lågt ränteläge.

Avkastningsdirektivet för 2019 fastställs till lägst 18 procent medan soliditetsdirektivet fastställs till lägst 12 pro-cent. Direktiven bedöms inte påverka bolagets ambition att fortsatt amortera ned sin låneskuld.


Nässjö kommuns Industribyggnads AB


Avkastning % 1 1 Negativ 1 4

Soliditet % 96 96 96 96 93

Bolagets soliditetsnivå är mycket hög, hela 96 procent 2017. Den budgeterade nivån 2018 uppgår till samma höga nivå. Soliditetsdirektivet för 2019 sätts därför till lägst 96 procent. Detta baseras bland annat på antagandet att planerade investeringar under året finansieras via befintlig likviditet och/eller via försäljningsinkomster. Direkti-vet baseras således på att bolaget även fortsättningsvis är skuldfritt vad gäller långfristiga lån. Avkastningsdirekti-vet sätts till måttliga, men för bolagets verksamhet relevanta, lägst 1 procent.

Citynätet i Nässjö AB


Avkastning % 10 15 14 21 6

Soliditet % 50 55 55 63 71

Bolagets höga investeringstakt har inneburit en ökad skuldsättningsgrad. Skuldökningen påverkar soliditetsnivån negativt. Investeringstakten kommer troligen att vara fortsatt hög under 2019 varför skuldsättningen troligen kommer att öka ytterligare. Detta innebär att soliditetsdirektivet sätts till lägst 50 procent 2019.

En stor del av bolagets intäkter baseras i nuläget på anslutningsavgifter. Bolagets resultat, och därmed avkast-ningsnivå, är således avhängigt antalet nya anslutningar under året. Den höga anslutningstakten kommer troligen att bestå under 2019, varför resultatet och avkastningsdirektivet kan hållas relativt högt. Avkastningskravet fast-ställs därför till lägst 10 procent. I det längre perspektivet, när anslutningstakten minskar, kommer avkastnings-målet dock att behöva reduceras.

Budget 2019, nämnder och bolag

Budget 2019, nämnder och bolag 31(88)

Kommunstyrelsen

Budget 2019 ram 2020 och plan 2021

Nämnd/verksamhet Bokslut 2017

Budget 2018


Personalkostnader 103 884 98 904 99 912 99 650 99 650

Övriga kostnader 77 947 72 627 69 842 69 104 69 104

Summa kostnader 181 831 171 531 169 754 168 754 168 754

Intäkter - 79 323 -57163 -57 327 -57 327 - 57 327

Nettokostnad 102 508 114 368 112 427 111 427 111 427

Antal årsarbetare 131

Kronor per invånare* 3 577 kr

* Beräknat invånarantal 2019: 31 431

Verksamhetsbeskrivning

Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning och kommunledningskontor. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande:

Politik

Verksamheten innehåller bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, kommunalrådsarvoden, kommunsty-relsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera.

Kommunledning

Kommunledningen ansvarar för samordningen mellan kommunens förvaltningar, kommunens helt eller delvis ägda företag samt kommunalförbund. Funktionen samordnar också strategiska frågor, samarbete med andra kommuner och övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen leder kommunledningskontorets verksamhet samt ansvarar för hantering och utveckling av ärendehantering och samordning av beslutsprocessen. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i kommunkoncernen. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete och vidareutvecklas kontinuer-ligt, inte minst genom att modellen används i samband med utvecklingsarbetet med hållbar utveckling samt på-byggnad av systemstöd.

Kommunledningskontorets förändrade organisation, från 1 juli 2017, har som syfte att effektivisera samarbetet och stödet mellan kommunledningskontoret och förvaltningarna. Att möta framtidens utmaningar kräver ökad flexibilitet, fokus på kvalitetsutveckling, digitalisering och hållbar utveckling. Målbilden är vision 2030 med en attraktiv kommun med god tillväxt och med nöjda medborgarna och näringsidkare.

Kommunledningskontoret har ett gemensamt uppdrag att arbeta med ”Jobbstrategiprojektet”. Målsättningen är minskad arbetslöshet i kommunen i nivå med länssnitt. Alla avdelningar, förvaltningar skall aktivt medverka att bereda praktikplatser alternativt extratjänster för nyanlända för att underlätta insteget på arbetsmarknaden.

Medborgar- och verksamhetsstöd

Avdelningen medborgar- och verksamhetsstöd består av enheter för kanslifunktion, kommunikationsverksamhet och medborgarkontor.

Avdelningen ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendebered-ning och protokollering till gallring och arkivering. Avdelningen biträder sammanlagt elva nämnder.


Avdelningen ska också ge såväl medborgare som medarbetare möjlighet att hålla sig uppdaterad om organisat-ionen och dess arbete. Detta för att ge alla möjligheter att delta i och påverka olika beslutsprocesser. Nässjö kommuns vision, grafisk profil och platsvarumärke är områden som avdelningen ansvarar för. Några kanaler för dialog är kommuntidningen Mitt Nässjö, den externa webbsidan, olika sociala medier samt intranätet SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till och bevakning av media centrala uppgifter.

Ytterligare en viktig kanal för vår kommunikation är medborgarkontoret. Med fem mötesplatser runt om i kom-munen är kontoren medborgarens första kontaktyta mot Nässjö kommun. Här är uppdraget att lösa huvuddelen av medborgarnas/besökarnas frågor/ärenden. Medborgarkontoret inrymmer även filialbibliotek, Konsument Höglandet och Nässjö turistbyrå.

Tillväxt och hållbar utveckling

Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling arbetar med strategisk planering som syftar till en hållbar sam-hällsutveckling. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och andra organisationer samt privata aktörer.

Stort fokus finns på frågor kopplade till en hållbar utveckling, attraktivitet och bostadsförsörjning. Utvecklingen av stadskärnan fortgår kontinuerligt i enlighet med beslutad stadskärnevision och arbetet med utveckling av den nya stadsdelen Västra Staden är omfattande.

Eftersom Nässjös geografiskt strategiska läge är en viktig framgångsfaktor för attraktivitet och befolkningstillväxt så läggs stort fokus även på frågor kopplade till utveckling av infrastruktur och trafikering vilket kräver långtgå-ende samverkan med region Jönköpings län.

Avdelningen bedriver strategiskt utredningsarbete, har ett övergripande ansvar för kommunens styrsystem Pilen, bistår övriga avdelningar och förvaltningar med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser samt deltar i översiktsplaneringen. Avdelningen arbetar med uppdrag som till exempel större kommunikationsprojekt som berör regionens väg- och järnvägssystem samt utveckling av tätortsmiljöer i såväl centralort som kransorter. Av-delningen är även aktiv i arbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygds-programmet samt genom utvecklingsprojektet ”En halv miljon idéer”. Avdelningen utgör också kanslifunktion åt koncernmoderbolaget Örnen AB.

I utvecklingsprojekt som avdelningen driver finns ett fokus på medborgardialog och på att utveckla metoder för framgångsrik medborgardialog.

Digital utveckling och innovation

Avdelningen för digital utveckling och innovation har till uppdrag att stödja organisationen i vår förmåga att till-godogöra oss nyttorna av digitalisering. Genom att driva och stödja förvaltningarna i deras förmåga att fånga, förstå, och förändras inom digitalisering skapar avdelningen värde och nytta för invånare och näringsliv samt skapar förutsättningar till effektiviseringar i verksamheterna.

Avdelningen lägger fokus på att skapa förutsättningar för digitalisering och innovation genom att driva frågor inom behovsdriven verksamhetsutveckling, informationssäkerhet, generella grundförutsättningar som t ex infra-struktur och fiberutbyggnad, modeller och metodstöd inom digitalisering och innovation.

Avdelningen hanterar även löpande Information och Kommunikationstjänster (IKT) vilka är gemensamma för hela verksamheten. Här ingår central hantering av kostnader för IT-servicetjänster. Det avser bland annat bas-tjänster för anställda (Konto Anställd och Konto Anställd utbildning) samt infrastruktur som fiber och xDSL.

Kommunikationsplattformen för telefoni hanteras centralt, det vill säga den tekniska infrastrukturen, levereras av Höglandets IT (HIT). Eftersom kommunikationsplattformen inte är volymberoende och är av karaktären kommungemensam infrastruktur hanteras kostnaderna centralt av avdelningen för Digitalisering och innovation gemensamt för kommunens samtliga förvaltningar. Kommunerna Nässjö, Eksjö och Aneby har ett gemensamt telefoniavtal med Höglandsförbundet.

HR-avdelning

HR-avdelningens ansvar är lednings- och utvecklingsfrågor, samt att ge service till förvaltningarna i olika perso-naladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpo-litiska program, lönepolitik och rekryteringar. Avdelningen arbetar med olika former av internkonsultuppdrag. Avdelningen medverkar också i arbetet med olika organisationsöversyner. En annan viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och medverka till lösning av ”svårare” personalproblem.


Det personalstrategiska arbetet fokuseras till sex strategiska områden - delaktighet och inflytande, mångfald och jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa, utveckling och lärande, ledarskap och lönesättning i dialog – som är av sär-skild betydelse för att utveckla den goda arbetsplatsen och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare.

HR-avdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i av-delningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare.

Ekonomiavdelning

Avdelningen ansvarar för den övergripande ekonomiska planeringen, budget- och flerårsplan, redovisning, upp-följning, delårs- och årsbokslut och finansieringsfrågor. Ekonomiavdelningen består av ekonomiadministration och upphandlingsverksamhet. Ekonomiverksamheten svarar för den löpande ekonomiadministrationen såsom kassa, fakturering och fakturahantering. Här hanteras även kommunens alla ingående och utgående finansiella flöden vilka samordnas i kommunkoncernen. Dessutom utför enheten ekonomiadministrativt arbete för några av de mindre kommunala förvaltningarna samt för de mindre kommunala bolagen. Ekonomiavdelningen har även att samordna den kommunkoncerngemensamma ekonomiska och finansiella rapporteringen.

Upphandlingsenheten har en central roll i alla frågor som rör inköp och upphandlingar. Ett elektroniskt beställ-ningssystem nyligen införts. Systemet, som är integrerat med vårt ekonomisystem, bidrar till att uppnå effektivare inköp, förbättrad uppföljning samt ökad avtalstrohet i organisationen. Ett ständigt arbete pågår för att höja kun-skapsnivån om vikten av affärsmässighet i kommunens samtliga verksamheter.

Nässjö Lärcenter

Nässjö Lärcenter består av tre arbetsområden. Kommunalvuxenutbildning (Komvux), Nässjöakademin (efter-gymnasiala utbildningar) och ett övergripande ansvar för integration inom Nässjö kommun.

Den samlade organisationen för kommunal vuxenutbildning omfattar cirka 1 200 studerande på samtliga ut-bildningsnivåer.

All undervisning i svenska för invandrare (SFI) är i egen regi. Grundläggande och gymnasial utbildning är upp-handlade och avtal finns med tre olika externa utbildningsleverantörer, samt ett internavtal med Brinellgymnasiet.

Förutom dessa områden bedrivs samhällsorientering (SO) för nyanlända etablerare på deras hemspråk.

Under de senaste tre åren har dessutom bedrivits Yrkes/SFI inom olika yrkesområden som industri, vård, skola och kost och städ. Detta har varit ett viktigt inslag i kommunens jobbstrategi.

Nässjöakademin omfattar eftergymnasiala utbildningar inom främst yrkeshögskola och uppdragsutbildningar som efterfrågas av näringslivet. Utbildningarna läggs upp i nära samverkan med det lokala näringslivet. Samar-bete sker dessutom med utbildningsintressenter så som Campus Värnamo och Jönköpings University. Under senare år har utvecklingen av järnvägsrelaterade utbildningar varit ett viktigt område. Uppdragsutbildningar inom flertalet ämneskompetenser är ett annat utvecklingsområde som Nässjöakademin arbetat med det senaste året.

Det övergripande ansvaret för integration är under ständig utveckling då verksamheten måste följa samhällsut-vecklingen. Efter det stora mottagandet av nyanlända kommunmedborgare, främst under 2015, krävs insatser inom allt från jobbstrategier, bostadsdiskussioner till olika kulturella inslag som behöver bemötas och hanteras. Nässjö Lärcenter hanterar även boenden för ensamkommande flykting barn såväl HVB-hem som stödboenden. I uppdraget ingår också att söka ersättning från Migrationsverket enligt fastställt regelverk.

Verksamhetsförändringar

Det av kommunfullmäktige fördelade effektiveringskravet på 1 procent har fördelats proportionellt mellan verk-samheterna.

Medborgar- och verksamhetsstöd

Ett nytt ärendehanteringssystem tas i bruk 2018 och implementeringen av systemet fortsätter under 2019. Syste-met ska användas av hela kommunkoncernen och effektivisera de administrativa processerna. I samband med detta sker en övergång till digitala handlingar och läsplattor införs succesivt.

Överförmyndaren som varit en del av kanslienheten lokaliseras i Vetlanda kommun från och med 1 januari 2019 tillsammans med övriga Höglandskommuners överförmyndarverksamheter.


Under 2018 organiserar enheten val till kommun, region, riksdag och under 2019 till EU-parlamentet.

Enheten fortsätter utvecklingen av e-arkiv för att i ännu högre grad förenkla och förbättra sökbarheten av of-fentliga- och arkiverade handlingar.

Ett uppdrag för att se över medborgakontorens innehåll är inlett och kommer att påverka verksamheten under 2018-2020. Utredningen avser kontorens placeringar och framtida innehåll men även servicegrad och tillgänglig-het. Förändringen kommer att påverka samtliga medborgarkontor och bland annat utreds "meröppet-konceptet".

Arbetet med infopoints har påbörjats i ett led att arbete utifrån den antagna besöksstrategin. En Infopoint är en enklare form av turistbyrå som finns på hotell, besöksmål eller butiker. Detta kan komma att förändra innehållet i nuvarande turistbyråfunktion.

Människors kommunikationsbeteenden förändras i allt snabbare takt. Forskningen visar att majoriteten av alla invånare oavsett ålder och bakgrund, har tillgång till såväl internet som smarta mobiler. Det kräver en förflytt-ning från traditionella kanaler, som print och trycksaker, till digitala kanaler, sociala medier och rörlig media. Detta innebär också en kostnadsförflyttning, där förvaltningarna inte längre betalar för annonser och trycksaker i samma utsträckning, men där kommunikationsenheten istället får ökade kostnader i form av programvaror, li-censer och utrustning för att producera modern, kostnadseffektiv och kvalitativ kommunikation åt förvaltning-arna.

Under 2017/2018 togs ett platsvarumärke fram för Nässjö. Det har tagits emot mycket väl av såväl invånare i allmänhet som näringsliv och besöksnäring. Att göra ett platsvarumärke känt och förstärka den grund som plats-varumärket vilar på är ett långsiktigt arbete och måste ske kontinuerligt. Platsvarumärkets själ måste genomsyra allt från utvecklingsprojekt till evenemang och framtidsvisioner. Kommunikationsenheten har i uppdrag att driva arbetet vidare.

Kommunfullmäktige har i beslutet för planeringsperioden gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda medborg-kontorens framtida verksamhetsområde och mötesplatser samt utveckla besöksnäringen. Besparingsuppdrag är därmed lagt med 1,5 miljoner kronor 2019 och därefter 2,5 miljoner kronor årligen.

Digital utveckling och innovation

En av avdelningens utmaningar de kommande tre till fem åren är att säkra en kompetensförsörjning för att driva långsiktiga frågor avseende behovsdriven verksamhetsutveckling samtidigt som avdelningen ska ha resurser för att råda och stödja verksamheten i den dagliga pågående digitaliseringen. Det finns ett behov inom verksamheten att ta fram stödjande modeller och metoder för att säkra en effektiv och snabb digitalisering. Framtagandet av denna verksamhetsbaserade IT styrningen kommer vara ett uppdrag som pågår under flera år. I det dagliga upp-draget kommer fokus ligga på att stötta verksamheten att införa skoladministrativt stöd, administrativt stöd för socialförvaltningen, ledningssystem för informationssäkerhet, framtagande och införande av E-tjänster samt skapa förutsättningar för fortsatt bredband (fiber) utrullning inom kommunen

Inom området innovation planerar avdelningen att fokusera på idéer vilka bidrar till innovation med hjälp av di-gitalisering inom området smarta städer. Detta genom att stödja initiativ i verksamheten som leder till snabbare tillgång till ny välfärdsteknik.

HR-avdelning

Nässjö kommun som arbetsgivare står inför en stor utmaning i vår framtida kompetensförsörjning. En satsning på kommunens interna och externa arbetsgivarvarumärke pågår och måste intensifieras. Det handlar om att vi som organisation på kort och på lång sikt måste klarar våra nuvarande och framtida uppgifter. Att vi har medar-betare med rätt kompetens är avgörande för hur väl våra verksamheter fungerar.

Med nuvarande förutsättningar har kommunen ett behov av att nyrekrytera mellan 380-450 personer per år. Här är vårt externa arbetsgivarvarumärke viktigt. Exempel på aktiviteter som påverkar vårt externa arbetsgivarmärke är bra och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess, möjligheter till praktik och exjobb, att synas på mässor och i olika media. En materialbank för marknadsföring håller på att tas fram tillsammans med kommunikationsenheten. Ar-betet med kompetensförsörjning handlar minst lika mycket om att behålla och utveckla vår redan befintliga per-sonal. Här är det interna aktiviteterna som en god arbetsmiljö, en bra lönepolitik, olika former av friskvård, möj-lighet till kompetensutveckling och bra ledare viktiga inslag.


En viktig del är också vår framtida ledarförsörjning. Här förbereds en utökad satsning i samverkan med förvalt-ningarna i form av ett antal ”inspirationsdagar”. Syfte med satsningen är att framförallt locka medarbetare att vilja bli chefer, och dessutom att informera om chefskapet/ledarskapet inom Nässjö kommun.

Ekonomiavdelning

Den pågående genomgången av avdelningens processer kommer att fortsätta under 2019. Syftet med genom-gången är att identifiera möjligheter till koncerngemensamma effektiviseringar inom områdena ekonomi och upphandling. Under 2019 planeras vissa delar av ekonomi- och redovisningsprocessen att centraliseras, exempel-vis hanteringen av våra leverantörsfakturor.

Projektet med att införa ett så kallat beslutsstödsystem beräknas kunna avslutas vid årsskiftet 2018/2019. Syste-met kommer att koppla ihop data från olika verksamhetssystem, ekonomisystem och HR-system och presentera informationen i ett gemensamt gränssnitt. Informationen kan då ligga till grund för vidare analys och underlag för beslut.

Nässjö Lärcenter

Under 2019 kommer Nässjö lärcenter arbeta aktivt för att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi.

Det stora mottagandet av nyanlända har under flertalet år gett Nässjö lärcenter bra ekonomiska förutsättningar att arbeta med etableringsuppdraget och inte minst kunnat jobba med boenden för ensamkommande flykting-barn på ett önskvärt sätt. När mottagandet minskar kommer också de initiala bidragen de så kallade ”schablo-nerna” att minska successivt. Detta sker samtidigt som allt fler studerande kommer till den kommunala vuxenut-bildningen och behöver bemötas på ett flexibelt och individuellt sätt för att kunna komma vidare i sina studier och vägen ut mot egen försörjning.

Nässjö lärcenter har haft del av det tillfälliga stadsbidraget, som Nässjö kommun erhöll 2016. Det har finansierat det så kallade Yrkes/SFI projektet. Detta projekt har varit en viktig del dels i kommunens jobbstrategi men också för de individer som på detta sätt fått stöd och hjälp att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.

Det stora antalet ensamkommande flyktingbarn som kom till kommunen, främst under 2015 har minskat kraf-tigt. Långa väntetider på besked från Migrationsverket har resulterat i att många barn hunnit fylla 18 år och där-för fått lämna boendena. Under 2019 kommer verksamhet att minska till endast stödboende och ett fåtal an-ställda.

Förutom att antalet ensamkommande har minskat så har det nya ersättningssystemet kraftigt reducerat intäkterna för denna verksamhet och anpassning är nödvändig beträffande personal och boendekostnader även under 2019.

För att kunna möta de stora utmaningarna så väl ekonomiska som verksamhetsmässiga skäl krävs effektivise-ringar och nya arbetsmetoder för om möjligt kunna hantera lagstadgad verksamhet och nödvändiga arbetsinsat-ser. Ett fortsatt bra samarbete mellan kommunala förvaltningar och andra samhällsinstanser så som arbetsför-medling är nödvändigt under 2019. Integrationsarbetet måste utvecklas och möta de nya utmaningar som följer med samhällsutveckling i vår kommun.

Yrkes/SFI bör fortgå även efter projekttiden då metoden är en framgångsfaktor för kommunens jobbstrategi. Dessa områden är inte lagstadgade men absolut nödvändiga att prioritera.

När det gäller den kommunala vuxenutbildningen kommer grundläggande- och gymnasiala utbildningar för all-männa ämnen inte att upphandlas under 2019 utan hanteras i egen regi. Syftet är att nå högre kvalité i undervis-ningen samt ökad kostnadseffektivitet.

Inom yrkesprogrammen kommer vård att avtalas internt med Brinellgymnasiet för att nå såväl effektivitetsvinster som högre kvalitet.

Nässjöakademin ska under 2019 utveckla sambetsavtalet med Jönköpings universitet och dessutom hantera den fortsatta utvecklingen av uppdragsutbildningar. I det kärva ekonomiska läge som råder finns i nu läget inte möj-lighet att kunna anställa ytterligare personal, utan samarbete inom andra avdelningar inom Nässjö lärcenter kom-mer att krävas.


Omvärldsanalys

Nässjö kommun är en attraktiv kommun med stark tillväxt, både vad gäller befolkning och näringslivsutveckling. Tillväxt ställer krav på nya bostäder, större skolor och ny kompetens i näringslivet. Detta är kommunens stora utmaning att leverera och leva upp till under kommande år.

Omvärldsperspektivet och därmed medborgarnas förväntningar, förändras i en allt snabbare takt. Öka digitali-sering och nya sätt att leverera service och tjänster, innebär en stor utmaning. Digitalisering förutsätter bredband som når ut till alla hushåll, detta är en viktig strategisk fråga. Ett nära samarbete med närliggande kommuner, för att tillsammans utveckla gemensamma E-plattformar, som bidrar till standardisering och systemintegrering är en annan viktig strategi. Ökat samarbete leder till kostnadseffektiv drift och underhåll, det ger dessutom en möjlig-het att klara kompetensutmaningen. Ensam är inte stark. Att kunna följa med i den snabba förändringar som sker är en stor utmaning. Organisationen måste pröva nya lösningar och hitta framgångsrika samarbeten, i stort och smått. Tillit, förtroende och samarbete är viktiga grunder för att skapa nödvändig effektivitet i förändringsar-betet. Att lära av andra och ”Glo och sno” måste i allt större utsträckning bli vägen framåt.

Välfärdsutmaningarna är en stor utmaning för hela den offentliga sektorn. Att kunna möta medborganas berätti-gade behov av nya tjänster och service kommer att ställa nya krav på samarbete, brukarmedverkan och service. Förutsättningar att leverera service 24 timmar om dygnet blir en allt mer efterfrågad resurs som kräver anpass-ning av arbetssätt och arbetsscheman.

Ledarskapsutmaningen är stor, dugliga chefer som vill och kan anta utmaningarna i kommunkoncernen är en förutsättning för att nå framgång. En offensiv chef/ledarutveckling är ett måste. Att kunna växa inom organisat-ionen blir viktigt. Att skapa och bibehålla en sund arbetsmiljön är en av ledarskapets stora utmaningar.

Snabba förändringar betyder också att våra processer och arbetssätt måste vara tydliga, transparanta och kvali-tetssäkrade. Införande och användning av anpassade informations- och verksamhetssystem som skapar förutsätt-ningar för att fatta korrekta beslut som dessutom underlättar uppföljning och kontroll blir därför helt nödvän-diga. Benchmarking, lära av andra, och uppföljning av hur vi levererar service till medborgarna blir utmaningar som kommer att driva vårt interna förändringsarbete. Uppföljning via Kommunkompassen kommer att införas under 2019.

En växande kommun innebär också krav på nya investeringar i form av ny infrastruktur, utbyggnad av skolor, bostäder samt sport – och fritidsanläggningar. Investeringar kräver god hushållning inom den kommunala eko-nomin. De närmsta åren kommer att vara mycket tuffa ekonomiskt. Smarta och effektiva lösningar inom hela kommunkoncernen är nödvändiga. Att nyttja gemensamma resurser, tydliga prioriteringar och samarbete över gränser blir avgörande för hur väl vi lyckas.

Att vara en attraktiv kommun som lockar nya medarbetare, nya invånare och nya etableringar är förutsättning för långsiktig tillväxt inom kommunkoncernen. Att minska arbetslösheten i kommunen är en nyckel till att skapa en ekonomi i balans men också för att fylla de behov av arbetskraft som näringslivet och offentlig verksamhet efter-frågar. Integrationsfrågor, etablering på arbetsmarknaden och långsiktig kompetensutveckling framstår som av-görande frågor för den närmaste framtiden. Nya lösningar måste få prövas, jobbstrategin genomförs genom sam-verkan och nytänkande, vidareutveckla en inkluderande skolmiljö som främjar goda resultat i skolan och en an-passning till en digitaliserad omvärld, detta är allas utmaning. Lyckas vi får vi en attraktiv kommun med god eko-nomisk hushållning, nöjda medborgare och ett blomstrande näringsliv.

Arbete pågår för att uppfylla dataskyddsförordning (GDPR) som trädde i kraft 2018 maj för att säkra medbor-garnas integritet då tekniken kontinuerligt utvecklas. Ny kommunallalag och förvaltningslag 2018, ger att proto-koll anslås digitalt. Valprocessen, MSB samarbete, säkerhet, val till EU-parlamentet 2019 är frågor som engage-rar.

Medborgarkontorets verksamhet kommer över tid att förändras av detta skäl är en utredning är initierad. Det finns ett stort behov av att arbeta fram bra rutiner och ett kvalitetssäkrat system för att kunna fullfölja uppdrag som generalister.


Ekonomi

Verksamhet Bokslut 2017

Budget 2018


Politik 5 051 5 817 6 038 5 918 5 918

Kommunledning 5 058 6 408 6 468 6 563 6 563

Medborgar- och verksamhets-stöd 21 507 24 208 22 310 21 235 21 235

- därav kansli/gemensam verk-samhet 7 632 7 873 7 827 7 827 7 827

- därav kommunikation 2 867 4 069 3 794 3 719 3 719

- därav medborgarservice 11 008 12 266 10 689 9 689 9 689

Tillväxt och hållbar utveckling 3 771 3 975 3 966 3 966 3 966

Digital utveckling och innovat-ion 14 824 17 270 17 102 17 102 17 102

Ekonomiavdelning 14 385 16 224 16 174 16 274 16 274

HR-avdelning 15 891 17 999 17 952 17 952 17 952

Nässjö Lärcenter 22 021 22 467 22 417 22 417 22 417

Summa kommunstyrelse 102 508 114 368 112 427 111 427 111 427

Mål enligt Pilen

Välfärd

Nämndmål Indikatorer

Livsmiljön är trygg och säker Nässjö kommun ska 2019 ha förbättrat sin placering uti-från det sammanvägda mått finns i Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet jämfört med 2017

Hälsan är god och jämlik Andel deltagare i vårdcentralernas hälsosamtal som upp-lever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra ska under 2019 ha ökat jämfört med 2018

Medborgarna ska uppleva god tillgänglighet och att de blir väl bemötta vid fysiska och digitala kontakter med kommunstyrelsens verksamheter

Andel besökare som har uppgivit att de har blivit hjälpta av informationen på besökta sidor på nassjo.se ska årli-gen öka

Andelen som upplever att deras kontakt med medbor-garkontoret förenklar deras kontakt med Nässjö kom-mun ska årligen öka

God ekonomisk hushållning Utfallet ska vara i balans med budgeten




Kommunstyrelsen bidrar till att skapa goda förutsätt-ningar för ett varierat och växande näringsliv

Nässjö kommuns placering i Svenskt Näringslivs rank-ning av näringslivsklimatet ska förbättras jämfört med 2017

Den totala arbetslösheten ska årligen minska

Kommunstyrelsen ska genom samverkansprojekt med näringsliv, region och akademi vara en innovationsmotor för lokal utveckling

Kommunstyrelsens verksamheter ska medverka i minst tre samverkansprojekt

Antalet individer som kommer att få stöd genom olika samverkansprojekt inom jobbstrategin ska öka under 2019 (Yrkes/SFI, validering)

Kommunstyrelsen ska bidra till att utveckla järnvägspro-filen

Fortsatt hög andel elever/studenter inom järnvägsrelate-rade utbildning inom Nässjö Lärcenter som inom ett halvår efter avslutad utbildning har fått arbete eller utbil-dar sig inom sektorn

Nordic Infracenter ska under 2019 ha tecknat serviceav-tal med minst 100 företag

Antalet nya uppdragsutbildningar tillsammans med nä-ringslivet och Nordic infracenter ska öka under 2019

Ökat antal vuxenstuderande som klarar sina studier Andelen elever som fullföljer sina studier på grundläg-gande- och gymnasialvuxenutbildning ska ligga i nivå med riket. Mätning ska göras på grundläggande nivå i mate-matik och engelska och på gymnasialnivå i matematik 1 b och engelska 5.

Attraktivitet


Attraktiv livsmiljö med en långsiktigt hållbar klimatpåver-kan och energianvändning

Bostadsbyggandet ska följa takten i strategin för boende-planering

Andelen fordon i kommunens verksamheter som drivs av fossilfria drivmedel ska uppgå till minst 50 procent år 2030

Kommunstyrelsen ska ha medverkat i minst en innovat-ionsupphandling

Nässjö kommun förknippas med engagemang, innovat-ion och framtidstro

Antal neutrala och positiva artiklar ska 2019 ha en posi-tiv utveckling jämfört med 2018

Medborgarna upplever att de har inflytande Antal medborgardialoger ska ha en årlig positiv utveckl-ing

Kommunikationer


Tillgänglighet till digital infrastruktur och invånartjänster på nätet som är lättillgängliga, enkla och säkra

Kommunstyrelsen ska medverka till att minst fem e-tjänster tillkommer inom kommunkoncernen under 2019

Trafiksystemet gör det lätt att röra sig, inom såväl som utom kommunen

Antal resenärer på de av Jönköpings Länstrafiks linjer som berör Nässjö kommun ska ha en årlig positiv ut-veckling


Kommunstyrelsen Bidrag


Budget 2018


Personalkostnader


Summa kostnader 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490

Intäkter

Nettokostnad 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490





Budget 2018


Sveriges Kommuner och landsting 774 812 835 860 860

Primärkommunal samverkan 160 550 570 590 590

Finsam 352 441 441 441 441

Mellankommunal utjämning - 50

Nässjö Näringsliv AB 4 182 4 350 4 437 4 437 4 437

Stim m fl 75 55 55 55 55

Smålands Turism 400 440 440 440 440

Bidrag julbelysning 87 120 120 120 120

Räddningstjänstförbundet 33 518 33 284 34 297 35 259 35 369

Höglandsförbundet (exkl IT) 564 1 054 1 086 1 119 1 119

Partistöd 1 551 1 560 1 560 1 560 1 560

Cafeterior 470 470 470 470 470

LEADER 679 720 720 720 720

Fair Trade 35 50 50 50 50

Jönköpings läns folkrörelsearkiv 45 45 45 45 45

Projektledning stadskärna 141 250 250 250 250

E-utvecklingsråd 382 405 405 405 405

Cityvärdar 225 220 220 220 220

Nordiskt infrastrukturcenter 500 500 250 -

Uppräkningar/övrigt 252 197 139 139

Almesåkra hembygdsförening 158

Kommundelsutveckling, driftanslag 225 200 200 200 200

Gamlarpsterminalen 8 000

Totalt KS Bidrag 44 473 45 778 54 648 47 380 47 490


Barn- och utbildningsnämnden



Budget 2018




Summa kostnader 939 143 972 692 986 695 953 095 956 155

Intäkter -162 189 -149 075 -147 402 -147 402 -147 402

Nettokostnad 776 953 823 617 839 293 833 755 836 815

Antal årsarbetare 1 275




Politisk verksamhet

Anslag är avsatt till ersättningar för nämndens ledamöter samt för ledamöter i föräldraråd och kommunsamråd. Kontaktpolitiker finns knutna till varje enhet i sina respektive områden. Uppdraget som kontaktpolitiker innebär att man företräder hela barn- och utbildningsnämnden. Som en förstärkning av det systematiska kvalitets- och analysarbetet följer kontaktpolitikern sin enhets resultatutveckling både vad gäller kunskapsmål och värdegrunds-arbete. Förutom detta ska kontaktpolitikerna närvara vid föräldraråd respektive programråd.

Central ledning

Den centrala ledningsfunktionen ansvarar för ledning, styrning, utveckling och uppföljning av förvaltningens olika verksamheter. En viktig funktion är att fungera som ett stöd till rektorer och förskolechefer samt främja skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.

Enheten för flerspråkighet

Enheten för flerspråkighet omfattar lednings- och styrningsansvar för ett hållbart och långsiktigt arbete med barn/elever mellan 1-19 år som är nyanlända i Nässjö kommun.

Enheten har en samordningsfunktion inom hela förvaltningen kring arbetet med integration, flerspråkighet, mo-dersmålsundervisning, studiehandledning samt kartläggning av nyanlända elever.

Förskola och pedagogisk omsorg

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov.

I Nässjö kommun finns 35 förskolor, 114 avdelningar i kommunal regi och fem fristående förskolor, med nio avdelningar. Enligt skollagen ska kommunen erbjuda förskola 1-5 år inom fyra månader till alla som önskar det. Antalet barn i förskoleåldern ökar även under 2018. Den 15 april 2018 fanns 1 884 barn inskrivna i förskolan. Vid samma tidpunkt 2017 var det 1 780 barn, vilket innebär en ökning med 104 fler barn varav 15 asylsökande.

Inom familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Region Jönköpings län kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar i huvudsak för den öppna förskolan vid familjecentralen.

Kommunen ger ett verksamhetsbidrag till olika huvudmän som anordnar öppen förskoleverksamhet i Anneberg, Malmbäck, Forserum, Bodafors och Nässjö tätort.


Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Förskoleklass Förskoleklassens verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skol-gång. Den 15 april 2018 var det 393 elever inskrivna i förskoleklass.

Fritidshem Fritidshemmet kompletterar utbildningen i de olika skolformerna. Fritidshemmet ska stimulera elevens utveckl-ing och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.

I Nässjö kommun finns 17 fritidshem, fyra av dem har gemensamma lokaler med förskolan på mindre orter och de övriga är integrerade i skolor. Den 15 april 2018 var 1 168 elever inskrivna i fritidshemmen.

Grundskola Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Grund-skolans arbete syftar till att alla elever i grundskolan har ett slutbetyg de är stolta över och en självkänsla präglad av trygghet och framtidstro.

Inom Nässjö kommun finns idag 16 grundskolor. Av dessa finns nio enheter i ytterområdena, varav två enheter har verksamhet även i årskurserna 7-9. I tätorten finns fem enheter med verksamhet F-6 samt två enheter med årskurserna 7-9. Den 15 april 2018 går totalt 3 301 elever i grundskolans åk 1-9, varav 38 är asylsökande.

Resursskolan Slottet är för elever i årskurs 1-9 som behöver extra mycket stöd. Personalen har varierande kom-petenser såsom grundskollärare, fritidspedagog, specialpedagog samt ungdomspedagog.

Elevhälsa

Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och stödja elevens ut-veckling mot utbildningens mål. Elevhälsans samlade kompetenser ska vara tillgängliga både för elever och för lärare. De olika yrkesprofessionerna inom elevhälsan har sina arbetsplatser på skolorna, förutom skolpsykolo-gerna och specialpedagog med fördjupade kunskaper som har sin arbetsplats på Elevhälsans hus.

Grundsärskola

Grundsärskolan ska ge eleven med utvecklingsstörning en anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utveckla elevens förmåga att tillägna sig dessa. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som be-nämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbild-ningen i ämnen.

Grundsärskolan är väl inkluderad i grundskolans verksamhet. Undervisningen ges i klasser som finns på Åker-skolan, Handskerydsskolan och Brinells högstadium. Elever har ofta omfattande behov av extra stöd i form av elevassistent för att klara vardagen i skolan. Elevantalet i grundsärskolan är 45. Ett antal elever får sin undervis-ning i grundsärskolan förlagd till klasser i grundskolan, så kallad individintegrering.

LSS fritids - korttidstillsyn

Elever över 12 år som omfattas av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, har rätt till kort-tidstillsyn före och efter skoldagens slut samt under lovdagar. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.

Korttidstillsynen är förlagd till fritidshemmet Slottet. Den 15 april 2018 var 13 elever inskrivna på fritidshemmet Slottet.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Gymnasiesärskolan har samma mål med utgångspunkt från behov hos elever med utvecklingsstörning.

Brinellgymnasiet är Nässjö kommuns enda gymnasieskola. Skolan har utbildning inom 13 av de nationella pro-grammen, gymnasiesärskola samt fem olika introduktionsprogram. I uppdraget ingår även ansvar för samtliga elever skrivna i kommunen som studerar på andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan leds av gymnasiechef, fem rektorer samt en administrativ chef. Totalt arbetar cirka 200 personer på Brinellgymnasiet.

Idag utgör knappt 80 procent av eleverna vid Brinellgymnasiet av elever som är folkbokförda i Nässjö kommun


medan drygt 20 procent kommer från andra kommuner. I januari 2018 studerade 1 172 elever på Brinellgymna-siet. Utöver detta genomförs kommunal vuxenutbildning på uppdrag av Nässjö lärcenter, totalt cirka 30 vuxen-studerande. Brinellgymnasiet har tagit emot många nyanlända och asylsökande elever. Språkintroduktionen om-fattar 158 elever, varav 45 asylsökande (maj 2018), en minskning med 29 procent sedan föregående år.

Förutom de elever från Nässjö som går i kommunens egen verksamhet ansvarar gymnasieverksamheten för cirka 270 elever som studerar hos andra huvudmän. Framför allt studerar dessa elever vid utbildningar som inte ges i Nässjö, exempel fordonstekniska programmet och naturbruksprogrammet.

Kulturskolan

Kulturskolan bedriver frivillig undervisning för elever i grund- och gymnasieskolan. Verksamhet finns inom mu-sik, dans och teater. Samarbetet med grundskolan sker framförallt med grundkurs i årskurs 2, musikundervisning i årskurs 4-6 och elevens val i årskurs 7-9. För Brinellgymnasiets elever är det främst genom musiktillägget inom det individuella valet som ett samarbete sker.

Idag är det drygt 600 elever i den frivilliga undervisningen varav cirka 500 inom musik, cirka 100 danselever och ett 50-tal elever inom teater.

Resultatjämförelse

I Kolada finns en samlad bild av olika jämförelser, exempelvis resultatsammanställningar i Öppna jämförelser och statistik från Skolverket. I Öppna jämförelser finns resultatredovisningar och jämförelser kring betyg, nation-ella prov, enkäter samt ekonomiindikatorer. I Kolada används nettokostnadsavvikelse i procent som ett ekono-miskt jämförelsemått mellan nettokostnaden och verksamhetens referenskostnad i kr per invånare. Referenskost-naden är framtagen för att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin socioekonomiska struktur.

En svårighet med mätningarna är att få aktuella resultat för att kunna presentera resultat i takt med förändringar som görs i verksamheten. I analyser är det viktigt att ta hänsyn till strukturen i kommunen, vilket ger mer kor-rekta jämförelser mellan kommuner samt över tid. Detta eftersom Nässjö kommun har ett socioekonomiskt in-dex om 153 jämfört med 100 i riket. Detta gör att referenskostnaden oftast är högre enligt strukturen. Nedan väl-jer vi att ge en samlad bild över ekonomi och resultatmål i verksamheten.

Förskola Stora förändringar har genomförts inom förskolans verksamhet under 2017. Nettokostnadsavvikelsen för för-skolan 2017 visar dock på +4,8 procent. Nettokostnadsavvikelsen tar hänsyn till andel barn i ålder 1–5 år, ge-nomsnittlig vistelsetid samt strukturvariabler i kommunen. I analysen förklaras ökningen av lokalkostnader som ökat med 19 procent mellan åren, däremot har personalkostnaden minskat med 1,3 procent. Med löneöversynen inkluderad är minskningen av personalkostnader cirka 4 procent, vilket motsvarar cirka 7,1 miljoner kronor.

Förskola 2015 2016 2017

Nationellt medelvärde senaste mät-

värde

Kr/barn förskola (ej strukturjusterat värde) 142 845 150 536 153 041 148 474

Nettokostnadsavvikelse % +1,7 +3,9 +4,8

Inskrivna barn/årsarbetare i antal 5,1 5,0 5,4 5,1

Antal barn i barngrupp 16,7 16,6 15,5 15,3

Antalet inskrivna barn per årsarbetare har förändrats från 5,0 för 2016 till 5,4 för 2017. Detta är en betydande förändring för förskolans verksamhet och är en följd av de åtgärder som genomfördes 2017. Riket går från 5,2 till 5,1 barn. I reella tal betyder förändringen att verksamheten bedrivs med 25 färre tjänster till samma antal barn.

Antalet barn i barngrupp har minskat tillsammans med riket som helhet. Minskningen avser i huvudsak att det är fler 1-3 åringar i verksamheten, vilket resulterar i mindre barngrupper. Dock ligger vi fortfarande högre än riket med 15,5 barn jämfört med 15,3 barn.

Grundskola Koladas nettokostnadsavvikelse för 2017 visar på +3 procent jämfört med referenskostnaden per invånare inom


grundskolan inklusive förskoleklass. Resultatet visar på en högre kostnadsnivå än strukturen motiverar. I jämfö-relser för fritidshemmen så visar det en avvikelse om -4 procent. Förklaringen till förändringen inom grundsko-lan är även här lokalkostnaderna, som ökat med 6 procent mellan åren. Antalet årsarbetare visar på en minskning med 16.

I tabellen nedan visas utfallen inom några viktiga områden. Resultaten för meritvärdena har ökat men behörig-heten till ett gymnasieprogram har minskat. Till viss del följer vi rikets utfall även om våra resultat är lägre. Posi-tivt är att resultaten i åk 3 har ökat. Modellberäknat värde visar ett beräknat utfall för kommunen relaterat till dess förutsättningar. Utfallen för 2017 visar ett lägre resultat än förväntat.

Grundskola - Öppna jämförelser (kommunala skolor)

Läsår 2014/2015 År 2015

Läsår 2015/2016 År 2016

Läsår 2016/2017 År 2017


ningen

Kostnad grundskola åk 1-9 kr/elev (ej strukturjusterade värden) 98 443 106 487 115 204 110 282

Nettokostnadsavvikelse i % för F-9 -7,3% -3,3% +3,0

Sammanvägt resultat 232 178 187

Andel elever som är behöriga till ett nationellt gymnasie-program 79,4 81,2 77,1 82,5

A1. Andel elever som nått målen i alla ämnen, modellbe-räknat värde (%) -1,7 1,4 -1,4

A2. Genomsnittligt meritvärde, modellberäknat värde(%) -8,7 3,2 -2,3

Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla äm-nen (hemkommun) 81 72 71 77,7

Andel elever i åk 3 som klarat alla delprov (hemkommun) 70 65 74 71

Gymnasieskola Koladas nettokostnadsavvikelse för 2017 visar på +9,4 procent jämfört med referenskostnaden per invånare inom gymnasieskolan. Detta trots att stora besparingar gjorts inom verksamheten. I analysen visas att Brinell-gymnasiet har lägre kostnadsökning än riket i snitt, däremot påverkas nettokostnadsökningen av att Nässjö kom-muns elever väljer dyra utbildningar i andra kommuner.

Gymnasieskola Läsår

2014/15 (2015)

Läsår 2015/16 (2016)

Läsår 2016/17 (2017)


ningen

Kostnad gymnasieskola, kr/elev (ej strukturjusterade vär-den) 133 704 138 199 136 846 120 702

Nettokostnadsavvikelse i % +10,4 +8,6 +9,4

Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år inkl IM i % (hemkommun) 79,3 74,0 76,5 70,9

Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år inkl IM i % (Brinellgymnasiet) 80,6 75,2 75,0 69,6

Modellberäknat värde för andel gymnasieelever med exa-men inom 4 år (%) 9 10 8,9

Modellberäknat värde för genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis (%) 0,7 0,7 0,2

Gymnasieelever på yrkesprogram i % 38,4 34,8 35 27,2

Kostnaden per gymnasieelev är högre jämfört med riket vilket kan bero på en högre andel elever som går på yr-kesprogram jämfört med riket i snitt. Samtidigt visar gymnasieskolan bättre resultat jämfört med riket i snitt.


Resurstilldelning

Barn- och utbildningsnämnden påverkas direkt av den demografiska utvecklingen av barn och elever. Det hand-lar om både förändring av antalet barn och elever, men även av socioekonomiska faktorer såsom utländsk bak-grund, föräldrars utbildningsbakgrund med mera. För att ge verksamheten planeringsförutsättningar sker arbete med resursfördelning för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola.

Förvaltningen använder sig av ett rörligt fördelningssystem vid fördelning av budget till förskolechef/rektor för pedagogiska löner och undervisningsmaterial. Systemet grundas på barn/elevantal och tar hänsyn till elevföränd-ringar under pågående budgetår. Det är en systematisk fördelning av resurserna där hänsyn tas till socioekono-miska förutsättningar samt organisationsstruktur. Målet med resursfördelningssystemet är att ge likvärdiga förut-sättningar för utbildning med utgångspunkt från elevernas skiftande förutsättningar och behov.


Förändringar i barn- och elevantal

Befolkningsprognos Den kommunalt framtagna befolkningsprognosen (mars 2018) visar på en ökning av barn- och utbildningsför-valtningens alla verksamheter. Förskolan förväntas öka kraftigt i första halvan av tioårsprognosen, cirka 260 barn, medan grundskolan har en jämn ökning under hela prognosperioden med sammanlagt cirka 750 elever. Gymnasiet uppvisar en varierad ökning olika år men sammanlagt på tioårsperioden 2018-2027 stannar ökningen på cirka 130 elever. Befolkningsprognosen bygger framförallt på ett ökat och konstant högre födelsetal vilket först kommer synas i förskolan och allteftersom i grundskolan.

Asylsökande blir folkbokförda Efter toppåret 2016 med 240 asylsökande, har skolan haft en alltmer minskad andel asylsökande. Migrationsver-ket arbetar aktivt för att korta ner handläggningstiderna, vilket innebär att asylsökande elever snabbare får uppe-hållstillstånd och folkbokförs i kommunen alternativt får avslag och utvisas. Antalet asylsökande har minskat till 113 inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter.

Prognoser barn och elever för 2019 Bedömningen av barn- och elevutvecklingen är baserad på den gemensamma befolkningsprognosen för Nässjö kommun för 2019.

Prognosen i tabellen nedan ger en indikation på hur utvecklingen kommer kunna se ut per verksamhetsområde. Det finns dock osäkerhetsposter i prognosen. Födelseantalet är fortsatt högt, vilket kan påverka förskolans verk-samhet med fler antal barn. En svårighet är prognosen av särskola som omfattar få elever, men innebär stora kostnader per elev för förvaltningen. Inom gymnasiet finns en svårighet i att en större grupp elever går samman-lagt fyra år på gymnasiet genom att man först går ett introduktionsår för att därefter gå ett nationellt program.

För 2018 är justeringar gjorda utifrån aktuell prognos (maj) jämfört med tidigare budget för 2018.

Antal barn/elever per verksamhetsområde Budgetförändringar för 2018 Prognos ökning 2019

Förskola 60* 52**

Fritidshem 0 0

Förskoleklass 0 5

Grundskola 0 56

Grundsärskola -3 6

Gymnasieskola 0 19

Gymnasiesärskola 3 2

*Ökningen mellan 2017 och 2018 är totalt 140 barn, varav 80 finns budgeterade sedan tidigare.**Osäkerhet om prognosen håller, vilket även visar sig för 2018 som ökar mer än tidigare prognoser.

Förskola - Planering lokaler Under 2019 behöver Nässjö tätort ytterligare förstärkas med nya förskoleplatser för att kunna ta emot den kraf-tiga ökning som sker under 2018. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att en tillfällig förskoleverksamhet


byggs upp i Nässjö tätort för att komplettera de planerade storförskoleprojekten. I kommunens övriga tätorter är det Malmbäck där kapacitetsbrist kan uppstå till våren 2019.

Skola – Planering lokaler Trots ett flertal pågående byggprojekt såsom Runnerydsskolan och Åkerskolan kommer inte elevplatserna i Näs-sjö tätort räcka till för åk F-6 elever efter år 2021. En ny F-6 skola alternativt ytterligare tillbyggnad på befintliga skolor kommer att krävas framåt.

Även i Forserum och Malmbäck ökar elevantalet de närmaste åren. I Malmbäck kommer skolan ta över medbor-garkontorets lokaler till ht 2019, vilka därmed behöver byggas om, och i Forserum behöver skolan få en tillbygg-nad klar till ht 2020.

Förskola

Andelen förskolebarn i åldern 1-5 år där vårdnadshavarna ansöker om plats i förskolan fortsätter öka, framförallt är det en ökning av barn 1-3 år. Hultets förskola planeras vara klar under hösten 2018. Då går förskolan ur Björnbärets lokaler. Annefors förskola rivs under hösten och inskrivna barn flyttas till Runneryds förskolor samt förskolan Tallbacken. Handskeryds norra förskola beräknas vara klar januari 2019 och utökas då med fyra avdel-ningar. Förskolor som i planen ska avvecklas kommer finnas kvar under 2018, som förskolorna Tomtestugan, Åkershäll och Ekbacken.

Födelseantalet fortsätter ligga på en högre nivå än tidigare år.

Antalet barn i behov av särskilt stöd inom förskolan är fortsatt högt. Nya och tydligare rutiner har tagits fram kring ansökan och tillsättning av förskoleresurs när särskilda behov framkommer hos enskilda barn.

Inom förskolan är sjukfrånvaron hög. För att minska antalet tillfälliga vikarier har vikariepoolen utökats till åtta pooltjänster inom förskolan. Dessa är knutna till ett eget förskolechefsområde. Nya rutiner kring vikarieanskaff-ning har arbetats fram.

För att öka likvärdigheten har förskolan en gemensam vision "Allas lika värde i en lustfylld lärandemiljö" som beskriver vad förskolan ska sträva efter. Under 2018 arbetas en verksamhetsidé fram som beskriver vad som ska prägla verksamheten.

Utvecklingsområden under 2018/2019 kommer vara digitalisering samt implementering av ny läroplan.

Barnskötare kan fr o m 2018-03-08 tillsvidareanställas i förskolan. Genom att tillsvidare anställa barnskötare när tillgången på förskollärare är begränsad, ökar förutsättningarna för kontinuitet och därmed god kvaliteten på för-skolan.

Från 2019 utökas antalet kompetensutvecklingsdagar i förskolan från två till fyra dagar och från 2020 med ytterli-gare en dag till fem dagar.

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

En rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten inom grundskolan fortsätter enligt plan exempelvis karriärlärarrefor-men, nyanländas lärande och skolans digitalisering. Vissa av utvecklingsarbetena är statsbidragsberättigade.

Grundskolan kommer under kommande läsår utveckla och tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet. Varje skola kommer fortsatt arbeta med att ta fram framgångsfaktorer som respektive skola prioriterar i sina skolut-vecklingsprocesser.

Upplägget för resultatdialogerna mellan de fyra nivåerna har fallit väl ut och kommer att fortsätta i sin nuvarande form. Föregående år var det gemensamma temat ”Trygghet och studiero”. Fokus kommer nästa läsår att ligga på skolornas identifierade utvecklingsområden.

Lovskola erbjuds enligt lagstadgade regler till elever i åk 7-9 under sportlov, påsklov och sommarlov.

Många aktiviteter pågår för att utveckla verksamheten och arbetet för att nå en högre måluppfyllelse är central i hela verksamheten. Exempel på insatser är utvecklingsarbete som bedrivs av förstelärare och utvecklingslärare, IT-utveckling med fler verktyg och ökad pedagogisk kompetens inom området, arbete med den inre organisat-ionen för att öka inkludering och kunna ge ett extra stöd till den elev som har svårt att nå upp till sin fulla pot-ential.

Regeringen har beslutat om en stadieindelad timplan för grundskolan. Denna gäller från och med läsåret 2018–2019. Detta beslut innebär bland annat att eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs


6. Den nya stadieindelade timplanen innebär att eleven läser språk 80 minuter i veckan på mellanstadiet. För attmöjliggöra ett optimalt lärande och tillgång till behöriga lärare, kommer eleverna att läsa sitt språkval på denskola där man läsåret efter börjar högstadiet (årskurserna 7–9).

Riksdagen har beslutat att skolplikt ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. Förskoleklass blir i och med detta beslut obligatorisk för alla barn i Sverige. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, och den första årskull som omfattas är de barn som börjar förskoleklass höstterminen 2018. Syftet med förskoleklass förblir detsamma som när man införde förskoleklass som frivillig skolform 1998. Förskoleklassens verksamhet ska stimulera ele-vernas utveckling och lärande, förbereda dem för fortsatt utbildning och stödja övergången mellan förskola och skola. Genom obligatorisk förskoleklass med närvaroplikt skapas en likvärdighet för alla barn i Sverige.

Under de senare åren har Nässjö kommun tagit emot ett mycket stort antal asylsökande och nyanlända folkbok-förda invånare. För att klara denna anspänning på organisationen inrättades den centrala mottagningsenheten den 1 januari 2016. Denna enhet avvecklades vid halvårsskiftet 2017 eftersom antalet asylsökande drastiskt mins-kade. Ett mobilt kartläggningsteam inrättades höstterminen 2017. Fokus hos detta team har legat på att snabbt kartlägga och skolplacera de nyanlända eleverna. På skolorna har man sedan jobbat med studiehandledning och modersmålsundervisning.

Elevhälsa

I och med att antalet elever har ökat har också behovet av att få stöd och hjälp av elevhälsans olika professioner ökat. Under de senare åren har det varit mycket fokus på att rekrytera rätt specialistkompetens inom elevhälsan och det har inneburit stora påfrestningar på verksamheten vid byte av personal och vid vakanser. Rekrytering av specialistkompetens kommer även att fortsätta kommande åren. När det gäller den medicinska delen av elevhäl-san har skolsköterskorna i och med det ökade antalet elever som saknar vaccinationer enligt det nationella vacci-nationsprogrammet fått utökade arbetsuppgifter och de har övertagit ansvaret för vaccinationsordinationerna.

Grundsärskola

Grundsärskolan har ett ökat antal elever och då framförallt inom träningsskolan årskurs 1-6. Antalet inskrivna elever beräknas vara 51 inför läsår 2019/2020 och under 2019 kommer en succesiv ökning att ske av antalet in-skrivna elever. Dessa elever kommer troligtvis vara fördelade både inom grundsärskolan och träningsskolan.

För att tillgodose ett ökat behov av elevplatser inom träningsskolan åk 1-6 hyrs lokaler av Regionfastigheter.

Gymnasieskola

Antalet gymnasieelever från Nässjö kommun bedöms öka med omkring 2 procent per år de närmaste åren. Framför allt beror ökningen på att fler elever kommer gå mer än tre år på gymnasieskola. Detta i sin tur beror på ökningen av elever på introduktionsprogrammen. Antalet elever inom gymnasiesärskolan bedöms också öka.

Det kommer färre nyanlända asylsökande i gymnasieåldern till Nässjö. Den så kallade gymnasielagen kommer med största sannolikhet innebära att fler får uppehållstillstånd. Detta i sin tur kommer innebära att kostnaderna för utbildningen övergår från Migrationsverket till kommunen.

För att möta elevernas behov, arbetslivets krav och statsmaktens regleringar kommer flera av Brinellgymnasiets program och verksamheter utvecklas. Bland annat ser skolan över möjligheterna att erbjuda fler gymnasiesärsko-leprogram på skolan.

I linje med kommunens jobbstrategi och ansvaret inom det kommunala aktivitetsansvaret kommer ett ytterligare ökat arbete med närvaro, trygghet och studiero krävas. Även ökade insatser för att få elever att välja rätt från början krävs. Detta är ett samarbete såväl med grundskolan som arbets- och yrkeslivet utanför skolan. För de elever som trots allt inte klarar någon form av gymnasieutbildning krävs ännu bättre samarbete med socialförvalt-ningens olika delar, inte minst arbetsmarknadsenheten.

E-strategisk plan

Barn- och utbildningsnämnden har antagit en e-strategisk plan för 2018. Planen beskriver utmaningar och behov samt budget under innevarande samt delvis kommande år. Utmaningen är fortsatt utbyggnad av lärverktyg till alla elever i grundskolan samt personal inom förskolan. Även utbyggnad av trådlös nätkapacitet är ett prioriterat område eftersom antalet enheter ökar. Under kommande budgetår implementeras ett nytt skoladministrativt sy-stem. Systemet är upphandlat tillsammans med övriga höglandskommuner, Jönköping, Mullsjö och Habo kom-


muner. Alla implementeringar av nya system kräver insatser både i utbildningar och ekonomiska åtaganden. Infö-randekostnaden för systemet är ca 935 tkr varav ca 700 tkr belastar 2019. Planen tar även upp andra insatser som görs lokalt kring att öka säkerheten samt möjligheterna för alla att mer effektivt nyttja digitaliseringens möjlig-heter.

Förvaltningen reviderar årligen e-utvecklingsplanen som beskriver årets arbete samt kommande utvecklings be-hov. Tillsammans med övriga höglandskommuner och HIT pågår olika projekt kring Skolans digitalisering. Målet för skolans behov är en god infrastruktur där uppkoppling kan ske med olika typer av verktyg för att nå ”moln-baserade” resurser med säker identitetslösning.

Omvärldsanalys

1. Ökning av antal barn och elever

Sverige har under ett antal år ökat sin befolkning främst baserat på invandring från andra länder. Detta har påver-kat Nässjö, vilket är både en utmaning för verksamheten inom förskola och skola under en längre period, men innebär också en stor möjlighet. Detta för att på längre sikt kunna förbereda barn och elever för framtida arbets-liv och egen försörjning, vilket utgör grunden för ett väl fungerande samhälle.

Antalet barn- och elever inom barn- och utbildningsförvaltningen har under de senaste fyra åren ökat med totalt 16,5 procent. Denna ökning innebär att förskolan har ökat med ca 350 barn och grundskolan med drygt 600. Den totala elevförändringen är 963 fler barn/elever mellan 2014-04-15 och 2018-04-15.

Verksamheten innefattar idag 6 786 barn/elever (2018-04-15). Vi ser idag en fortsatt stor ökning inom förskolan. Inom grundskolan är förnärvarande växlingen mellan asylsökande till folkbörda elever tydlig.

Politiska beslut på nationell nivå kring flyktingpolitik och skärpta gränskontroller påverkar situationen i landets kommuner. Utifrån Migrationsverkets bedömningar och analysarbete i Nässjö kommun beräknar barn- och ut-bildningsförvaltningen att barn- och elevökningen kommer fortsätta under 2019.

Utbildning finansieras genom kommunala och statliga medel. Statsbidragens påverkan på verksamheten kommer att ha en allt större betydelse. Starkare styrning från staten där koppling till huvudmannens tilldelning av resurser utifrån antalet elever är avgörande.

2. Fler barn/elever med andra språk

Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren noterat en stark förändring av andelen barn/elever med andra modersmål. I dagsläget är 59 modersmål aktuella inom organisationen.

I tätortens grundskolor har 37 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska och inom förskolan i tätorten är andelen med annat modersmål 48 procent. Det innebär att andelen elever med annat modersmål i hela kom-munen har ökat med 6,5 procent både inom grundskola och förskola de senaste fyra åren. Ökningen i tätorten är procentuellt större.

3. Fler barn/elever med behov av särskilt stöd

Nationellt konstateras genom vetenskaplig evidens att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Den pedagogiska forskningen ger vid handen att tidig upptäckt och tidig insats är viktig för att skapa en god framtid för enskilda individer och även minska stora framtida kostnader för samhället.

Behovet av stöd ökar för eleverna i Nässjö kommun. Skollagstiftningen är mycket tydlig kring rättigheterna för barn i behov av särskilt stöd.

4. Digitalisering

Regeringen beslutade 2017 om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Läro-, kurs och ämnesplaner är förändrade från 2018-07-01. Hela digitaliseringsprocessen är ett förändringsprojekt där ledarskap är den viktig-aste framgångsfaktorn i att skapa ett förändrat arbetssätt i klassrummet. Framöver kommer olika samhällsfunkt-ioner och arbeten att kräva förändrade digitala vanor och kunskaper hos både medborgare och medarbetare.

Digitaliseringsstrategin lyfter fram målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig till-gång. Beslut fattades 2016 kring hur personal och elever ska ges förutsättningar och från höstterminen 2018 har


all personal och alla elever i åk 1-9 samt i gymnasiet tillgång till ett eget lärverktyg. Arbetet fortsätter nu med ut-byggnaden inom förskolan. Tillsammans med utrullning av verktyg sker olika utbildningar.

Tillsammans med övriga höglandskommuner och HIT pågår flera olika projekt kring skolans digitalisering. Skol-nätverket har sett stora vinster med att stötta varandra i utvecklingen och tillsammans arbetar man med imple-menteringen av det nya skoladministrativt systemet. Under kommande år blir det fokus på att gemensamt upp-handla framtida e-läromedel. Navet i skolans framtida IT-miljö kommer med all sannolikhet att vara Office 365 tillsammans med Tieto Education och ytterligare en aktör. Med dessa aktörer kan vi lösa förskolans och skolans breda behov både pedagogiskt och administrativt. Ytterligare speciallösningar måste dock finnas för vissa per-sonalgrupper.

Tillsammans med övriga förvaltningar pågår också utvecklingsprojekt kring ”Identitet och roll”. Identitetshante-ringen kommer bli mycket viktig i framtiden liksom sömlös tillgång till olika system. Även ett analys- och besluts-stöd är föremål för upphandling, som görs gemensamt inom Nässjö kommun.

5. Kompetensförsörjning - rekryteringsbehov

Arbetet med att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare har intensifierats. Trots den markanta bristen i hela landet på legitimerade förskollärare och lärare samt skolledare har rekryteringsprocessen ändå lyckats i stor utsträckning inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Det är dock fortsatt en stor utmaning för förvaltningen att rekrytera och behålla skolledare, legitimerade lärare och förskollärare.

Barn- och utbildningsförvaltningen har tecknat ett avtal med HLK i Jönköping om övningsförskolor och öv-ningsskolor samt ett avtal med Linnéuniversitetet om att ta emot lärarstudenter i deras verksamhetsförlagda ut-bildning.

Nässjö kommun deltar på arbetsmarknadsdagar på högskolor i vår närhet. Vi använder oss också av olika rekry-teringsvägar såsom t ex sociala medier.

För att bibehålla kompetent personal har barn- och utbildningsförvaltningen satsat på skolutveckling samt för-bättringar av arbetsmiljön för medarbetare och chefer. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare har Nässjö kommun satsat på löneutveckling för lärare.

Ekonomi


Budget 2018


Nämnd/central ledning 23 265 22 520 23 476 23 476 23 476

Skolskjutsar 19 652 19 550 21 319 21 319 21 319

Förskola och annan pedagogisk verksamhet 207 382 227 244 229 864 228 722 229 707

Fritidshem 28 884 35 959 37 060 37 060 37 060

Grundskola inkl förskoleklass 324 673 336 054 341 784 338 098 339 589

Grundsärskola 16 657 20 231 21 530 21 530 21 530

Gymnasieskola 136 711 140 631 142 783 142 073 142 684

Gymnasiesärskola 8 097 9 627 9 577 9 577 9 577

Korttidstillsyn LSS 1 161 999 1 004 1 004 1 004

Kulturskola 10 470 10 801 10 896 10 896 10 869

Summa barn- och utbild-ningsnämnden 776 953 823 617 839 293 833 755 836 815


Mål enligt Pilen

Välfärd


Alla barn och elever ska vara trygga och trivas i förskola, skola och fritidshem.

Fler elever ska känna sig trygga och trivas i skolan (2 %-enheter)

Fler vårdnadshavare till barn i förskolan ska uppge att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskolan. (2 %-enheter)

Fler vårdnadshavare till elever i fritidshem ska uppge att deras barn trivs och känner sig tryggt på fritidshemmet. (2 %-enheter)

Fler elever ska uppleva en ökad studiero. (7 %-enheter)

Alla barn och elever ska ha en god hälsa. Fler elever ska uppleva en god hälsa. (2 %-enheter)

Inga barn och elever ska utsättas för kränkande behand-ling

Varje skolenhet ska ha ett främjande arbete med tidig upptäckt och åtgärder kring psykisk ohälsa.

Skolresultaten ska förbättras Fler elever ska nå de nationella målen i samtliga ämnen. (5 %-enheter)



Alla elever ska ha ett slutbetyg de är stolta över. Fler elever ska komma in på ett nationellt gymnasiepro-gram. (5 %-enheter)

Fler elever ska fullfölja gymnasiet inom fyra år. (2%en-heter)

Alla ungdomar i åldern 16-20 år ska studera på gymna-siet eller är i annan sysselsättning

Fler elever upp till 20 år ska studera eller vara i annan sysselsättning. (5 %-enheter)

Elever/studenter i olika järnvägsrelaterade utbildningar inom Brinellgymnasiet ska inom ett halvår efter utbild-ning ha fått arbete eller utbilda sig inom sektorn.

Attraktivitet


Barn och elever ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Eleverna ska ha en ökad skolnärvaro. (2 %-enheter)

Pedagogerna ska utveckla utbildningen tillsammans med barnen och eleverna

Fler barn och elever ska uppleva en reell möjlighet att påverka utbildningen tillsammans med pedagogerna (2 %-enheter)

Kommunikationer


Digitala verktyg ska vara en naturlig del i utbildningen. Barn / elever ska använda digitala verktyg i utbildningen.

Pedagogerna ska utveckla utbildningen med hjälp av digi-tala verktyg.


Kultur- och fritidsnämnden



Budget 2018




Summa kostnader 76 818 76 002 75 854 75 854 75 854

Intäkter -11 871 - 9 053 -9 053 -9 053 -9 053

Nettokostnad 64 947 66 949 66 801 66 801 66 801





Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritids-utbud och med kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet.

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ett antal fritidsgårdar, verksamheten på idrotts- och fritidsanläggningar som till exempel Skogsvallen, sim- och sporthallen, rekreationsområdet Lövhult samt kommunens badplatser och vandringsleder. I Kulturhuset Pigalle bedrivs en omfattande programverksamhet, biblioteks- och konstut-ställningsverksamhet, samt möten och föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadsbiblioteket och, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, för skolbiblioteken inom grundskolan. I avtal med kom-munledningskontoret regleras ansvaret för medborgarkontorens bibliotek.

Nämnden verkar för öppenhet, mångfald och bredd för att underlätta integration, jämställdhet och ökad folk-hälsa. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Ett 70-tal föreningar samt de studieförbund som är verksamma i kommunen får bidrag enligt nämndens normer. Nämnden ansvarar för den kommunala konstsam-lingen, offentlig utsmyckning och utser kultur, idrotts- och föreningspristagare, kandidater till Christer Ståhls minnesfond och 64 års jubileumsfond.


Idrott, fritid och föreningsliv

Den nya modellen för drift av fritidsanläggningar där kultur- och fritidsnämnden och NAV har ett ökat samar-bete har implementerats och arbetet stäms kontinuerligt av. Det är en utmaning för båda organisationerna, men båda parter ser med tillförsikt på arbetet.

Anläggningarna i centralorten är fortsatt hårt belastade, sporthallarna hyrs ut i mycket hög utsträckning, fotbolls-planerna på Skogsvallen har en mycket högre nyttjandegrad än rekommenderat för naturgräs och simhallen har fortsatt höga besökssiffror där framförallt behovet av simskola och sommarsimskola är stort. Simhallens status och framtid utreds under 2018, där möjliga vägar framåt presenteras i början av 2019.

Under sommaren 2018 byggs Access Skatepark, en park som kommer bli ett landmärke för Nässjö. Området runt skateparken kommer att fortsätta utvecklas och beräknas stå klart hösten 2019. Majoriteten av investeringen i skatepark och närliggande ytor finansieras externt i samarbete med föreningslivet.

Lövhult fortsätter att genomgå förändringar och utveckling; hinderbanan för barn och ungdomar, stugor och den allmänna upprustningen har alla mottagits positivt. Under 2019 kommer stort fokus att ligga på att fortsätta ut-veckla organisationen och söka ett större samarbete med övriga kommunkoncernen.


I början på 2017 infördes nämndens nya bidrag till föreningslivet och målet med att mer pengar ska nå före-ningslivet uppfylldes. Under 2018 utvecklades systemet ytterligare för att få större ekonomisk effekt för de före-ningar som driver sin egen anläggning på landsbygden.

Fritidsgårds- och kulturverksamhet

Fritidsgårdsverksamheten i Nässjö centralort har sedan ett par år koncentrerats till fritidsgården Connection i sim- och sporthallen. Här förstärks möjligheterna till utomhusaktiviteter i och med utvecklingen av aktivitetsom-rådet som ska ge nya förutsättningar för olika fritidsaktiviteter. Fritidsgårdarna och Nässjö, Bodafors och Forse-rum ses som en helhet och personalstyrkan ska kunna arbeta på alla. Under hösten 2018 är förhoppningen att personalstyrkan ska vara komplett och att verksamheten kan läggas upp utifrån de förutsättningarna.

Stadsbiblioteket har initierat en omflyttning i lokalerna för att skapa större barn- och ungdomsavdelningar vilken ska vara klar 2018. Ambitionen är också att hela miljön på stadsbiblioteket ska bli mer öppen och flexibel då olika behov ska kunna tillgodoses – förutom att låna böcker. På sikt vill nämnden arbeta mot att införa Meröppet för att öka servicen och tillgängligheten för invånarna. Mer digital teknik behöver införas både i biblioteket och på fritidsgårdarna för att följa med i utvecklingen.

Nässjö konsthall utgör, genom inriktningen på samtidskonst, en av de mest intressanta konstscenerna i länet. Även konsthallen och skaparverkstaden kan komma att omfattas av Meröppet om det blir verklighet.

Evenemang och program

Det egna kulturutövandet har en betydligt större roll i Sverige och i våra grannländer än i övriga Europa och är dessutom ökande. Det är därför viktigt att involvera olika målgrupper i verksamhetsutvecklingen för att på så sätt öka delaktigheten i kulturlivet och ett led i detta är att arrangera lokala kulturting.

Varje säsong ska Kulturhuset Pigalle erbjuda ett nytt spännande utbud. Under året har programverksamheten arbetat aktivt med att skapa efterfrågan på Kulturhuset Pigalles lokaler för att stora produktionsbolag ska för-lägga del av Sverigeturnéer i Kulturhuset Pigalle i Nässjö. På så vis har Kulturhuset Pigalle utökat sin program-verksamhet med kulturproduktioner som annars inte hade varit möjliga och som på sikt bidrar till att kulturku-sets attraktionskraft och profil ökar på en konkurrenskraftig marknad.

Konkurrensen växer även från grannkommuner och nya aktörer, vilket medför att Kulturhuset Pigalles verksam-het ska marknadsföras på ett effektivt sätt. Strategisk marknadsföring och en modern programbroschyr är fram-tagen för att möta utvecklingen och öka attraktionskraften i regionen. Likaså har programutbudet en god bredd med alltifrån stråkkonsert, stand-up, barnteater, sagoläsning, vernissage, konsert, föreläsningar, julshow med mera.

Omvärldsanalys

Nässjö utvecklas till en betydande kultur- och idrottskommun

Kultur- och fritidsnämnden vill göra Nässjö kommun till en kultur- och idrottskommun av rang och nämnden fortsätter att planera för satsningar inom verksamhetsområdet.

Lövhults utveckling går framåt och syftar till att öka attraktiviteten både som turistmål och idrottsanläggning. Projekt som planeras och som är på gång syftar till att stärka den organiserade idrotten, spontanidrotten och fri-tidsutövning. Skatepark, ny fullstor sporthall och en framtida simhall kommer att komma hela Nässjö kommun till gagn. Föreningslivet i centralorten är på uppgång, medan det finns utmaning hos föreningarna i kransorterna. Förvaltningen införde ett nytt bidragssystem under 2017 där ett av målen är att stärka föreningslivet i hela Nässjö kommun.

Utvecklingen av skatepark och aktivitetsområde kommer bli ett landmärke för Nässjö kommun. Området syftar till en brygga mellan kön, samhällsgrupper och åldrar och beräknas locka stora delar av Nässjö kommuns invå-nare samt besökare från övriga Sverige.

Programverksamheten arbetar aktivt med att arrangera evenemang som har en samhällsaktuell bredd och mång-fald. Genom satsning på att skapa ett abonnemangssystem på föreläsningsserien Vetgirig tisdag kommer kvali-teten på föreläsarna att kunna bibehållas och på sikt kunna utvecklas. Fortsatt arbete görs för att attrahera ex-terna produktionsbolag att förlägga stora kulturproduktioner i Kulturhuset Pigalle, vilket bidrar till ökad konkur-renskraft i regionen.


Behov av mötesplatser

Bibliotekets roll som viktig mötesplats i samhället för alla åldrar växer, inte minst rollen som en ”interaktiv” mö-tesplats. Nya arbetssätt och angreppssätt behöver utvecklas för att stimulera till läsning, bildning och ett aktivt förhållande till vår historia, men också för samhällsfrågor i tiden – här har ett kulturhus och ett bibliotek en viktig uppgift. Under senare år har folkbiblioteken i landet alltmer vuxit in i den viktiga rollen som IT-folkbildare för att demokratisera informations- och kommunikationsteknologin och göra människor mer digitalt delaktiga. Väl teknikutvecklade bibliotek och medborgarkontor kan fungera som sociala bryggor i det digitala samhället och ge alla människor tillgång till information och kunskap.

Ungdomar vill i allt högre grad själva forma det kulturutbud de vill vara aktiva i. Nämndens bidrag ”Kulturcash” och ”Ungdomscheck” syftar till att stimulera ungdomars engagemang och kulturutövande.

Digitalisering

Teknikutvecklingen ger möjlighet till ett effektivare arbetssätt på idrottsanläggningarna. Nya energismarta lös-ningar införs succesivt på nämndens anläggningar och i övriga lokaler. Utvecklingen med digitala låssystem på våra anläggningar fortsätter också, tillsammans med ett nytt digitalt boknings- och bidragssystem.

Invånarna i Nässjö kommun följer den nationella trenden och lånar böcker och besöker bibliotek i mindre ut-sträckning. Barn och unga får nya kultur- och medievanor, ändrade levnadsvanor, nya informationsmöjligheter och en ny mediemarknad, vilket gör att bibliotekets roll förändras.

Ekonomi


Budget 2018


Politisk verksamhet 211 200 200 200 200

Administration 5 638 6 405 6 436 6 436 6 436

Föreningsbidrag och ersätt-ningar

6 241 6 516 6 516 6 516 6 516

Idrotts- och fritidsanläggningar 30 716 31 566 31 406 31 406 31 406

Programverksamhet 2 194 2 266 2 276 2 276 2 276

Folkbibliotek 12 176 11 921 11 866 11 866 11 866

Konsthall 1 687 2 003 2 011 2 011 2 011

Ungdom 3 852 3 902 3 920 3 920 3 920

Konferens och lokaluthyrning 2 232 2 170 2 170 2 170 2 170

Summa kultur- och fritids-nämnd 64 947 66 949 66 801 66 801 66 801

Mål enligt Pilen

Välfärd


Erbjuda trygga och säkra mötesplatser inom KoF Minst en mötesplats ska årligen genomgå en utredning kopplat till trygghet och säkerhet.

Föreningsvandringar genomförs på flera platser inom kommunen och totalt ska minst tio vandringar genomfö-ras under 2019.



Erbjuda ett brett utbud av kulturaktiviteter i kulturhuset Pigalle till Nässjö kommuns invånare.

Minst tio "Vetgirig tisdag" ska genomföras per termin under 2019.

Minst fem evenemang per termin ska genomföras av ex-terna produktionsbolag.

Minst fyra barnteatrar ska genomföras per termin.

Spontanidrottsytor och rekreationsområden uppförda av Kultur och Fritid ska vara välbesökta och uppskattade av Nässjö kommuns invånares behov och intressen.

Det nya aktivitetsområdet vid Sim- och sporthallen ska uppfattas som välbesökt.

Antalet besökare i Lövhult ska sommartid uppgå till X antal.

Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling.

Minimal avvikelse mot tilldelad budget.



Kulturhuset Pigalle ska vara en arena för livslångt lä-rande och en naturlig mötesplats.

Antalet studie- och sittplatser på stadsbiblioteket ska öka jämfört med föregående år.

Antalet bokningar av lokaler i Kulturhuset Pigalle ska öka jämfört med föregående år.

Arbeta för att motverka det digitala utanförskapet ge-nom att skapa förutsättningar för att kunna använda ny teknik.

Minst fem utbildningar och informationstillfällen kring di-gital teknik ska erbjudas per termin i Kulturhuset Pigalle.

Attraktivitet


Idrottsanläggningarna ska bedrivas på ett energieffektivt och klimatsmart förhållningssätt

Antalet kvicksilverarmaturer i elljusspår ska årligen minska.

Erbjuda attraktiva mötesplatser som ger utrymme för engagemang och inspiration.

Det nya aktivitetsområdet erbjuder många aktivitet som ska locka olika målgrupper.

Arbeta aktivt med medborgardialog. Genomföra minst två medborgardialoger under 2019 inom nämndens verksamhetsområden.

Kommunikationer


Förvaltningen ska arbeta aktivt med att erbjuda lättill-gängliga och attraktiva e-tjänster.

Under 2019 ska minst en e-tjänst utvecklas och imple-menteras.


Samhällsplaneringsnämnden



Budget 2018




Summa kostnader 27 206 29 049 29 010 29 010 29 010

Intäkter -10 487 -9 135 -9 135 -9 135 -9 135

Nettokostnad 16 719 19 914 19 875 19 875 19 875


Kronor per invånare* 632 kr



Samhällsplaneringsnämnden ska med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Bygglovshantering, samhällsplanering, bostadsanpassning samt anmälan och tillsyn av byggnation, olovligt byg-gande, hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering ingår i nämndens ansvar enligt gällande lagstiftning.

Kartverksamhet ingår i samhällsplaneringsnämndens verksamhet och består i att ansvara för kommunens kartda-tabas och övrigt kart- och mätningstekniskt arbete.

Nämnden är även naturvårdsorgan, vilket bland annat innebär ansvar att vid behov kalka kommunens mark- och vattenområden. Agendaverksamhet samt energi- och klimatrådgivning ingår också i nämndens ansvarsområde.

Samhällsplaneringsnämnden lämnar råd och upplysningar till allmänheten.


De förändringar som kontoret kommer att genomgå framöver handlar mycket om digitalisering. Våra inspektö-rer, handläggare, administratörer och politiker arbetar allt mer via läsplattor som kopplas upp till befintliga verk-samhetssystem. Det ökar både effektivitet och flexibilitet samt minskar samtidigt väsentligt pappersutskicken.

Information och kommunikation förbättras alltmer genom en ny extern webbkarta där kommuninvånaren själv kan leta fram vandringsleder, detaljplaner, förskolor, idrottsanläggningar med mera. E-tjänster är installerade och flera E-tjänster kommer att installeras, detta som ett led i att öka verksamhetens effektivitet och att underlätta för medborgarna.

E-tjänster som medborgarna kan använda är att söka digitalt bygglov och beställa nybyggnadskarta samt digitalameddelanden.

Nämndens budgetförslag är lagt inom ram. Nämnden har ökade kostnader i verksamheten och hur samhällsut-vecklingen påverkar intäkterna är svår att i detalj bedöma. De kostnader som nämnden under de närmaste åren har att hantera inom sin ram är.

• Byte av kartsystem, vilket måste göras under 2019 eller 2020. En tvingande åtgärd eftersom nuvarandesystem avvecklas av leverantören. Kostnaden är ännu inte klar.

• Databasuppgradering, delåtgärd måste göras under 2018, resterande mer omfattande uppgradering kom-mer att göras under 2019. Kostnaden är ännu inte klar.


• Arbete med revidering av Kulturmiljöprogrammet pågår. Statsbidrag är sökt och beviljat därutöver beta-lar nämnden sin del av kostnaden. Enligt tidsplanen ska allt material vara framtaget och digitaliserat sen-ast under 2019.

• Inom kommunen finns ett reellt behov av att riva förfallna byggnader, dessa finns framför allt i kransor-terna. Delar av åtgärderna kommer att belasta samhällsplaneringsnämndens budget.

• Flygfotografering kommer att genomföras 2019. Upphandling har skett vilket har inneburit att allt arbetekommer att göras 2019 istället för fördelat på tre år. Nämnden får därmed kostnaden 2019.

• Tjänsterna på förvaltningen är tillsatta enligt budget. Därutöver finns några långtidssjukskrivningar sominnebär kostnader utöver budget. Överlappning vid personalbyte på tjänster och pensionsavgångar kom-mer att förekomma under planeringsperioden.

• Samhällsplaneringsnämnden har i sin budgetram, liksom övriga nämnder, ett årligt besparingsuppdragunder perioden. Eftersom ramarna inte skrivits upp för kostnadsökningar utöver löneökningar på senaretid innebär det också i praktiken krav på effektiviseringar

Nämnden har av kommunfullmäktige tilldelats ett effektiviseringskrav på 1 procent. Detta har fördelats ut i verk-samheten.

Omvärldsanalys

Under senare år har Nässjö kommun i många avseenden haft en positiv utveckling. För samhällsplaneringsnämn-den är det till exempel faktorerna ökat byggande, ränteläge, bostadspriser, ökade fokus på miljöfrågor, fiberdrag-ningar och energiomställning som påverkar verksamheten.

Bostadsbristen innebära höga krav på god planberedskap för bostadsmark, en detaljplanläggning som möjliggör ett varierat boende för att möta kommuninvånarnas önskemål och motverka segregering. En växande befolkning ställer nya krav på offentlig service som även den innebär god planberedskap för utbyggnad av offentlig service, inte minst på utbildningssidan. Bostadsbristen påverkar planarbetet, bygglovhanteringen och inmätningar/utsätt-ningar på kartenheten.

Intresset för nyetableringar och utvecklingar av befintliga företag har ökat de senaste åren och bristen på detalj-planelagd attraktiv mark för industri- och handel innebär ett behov av markanskaffning och detaljplanearbete.

Bredbandsutbyggnaden har klart ökat arbetsbelastningen på kartenheten. Byte av kartsystem kommer att inne-bära mycket arbete med samordning för att få ett gemensamt system i kommunkoncernen och Höglandsförbun-det.

Rekryteringen under 2018 har fungerat väl för samhällsplaneringskontoret trots att arbetsmarknaden är an-strängd. Personalomsättningen inom kommunerna har ökat och utmaningen är stor att klara fortsatta rekryte-ringar

Ekonomi


Budget 2018


Samhällsplaneringsnämnd 368 460 435 435 435

Samhällsplaneringskontor 13 085 16 054 16 140 16 140 16 140

Bostadsanpassning 3 266 3 400 3 300 3 300 3 300

Summa samhällsplanerings-nämnden 16 719 19 914 19 875 19 875 19 875


Mål enligt Pilen

Välfärd


Attraktiv livsmiljö genom ett renare Nässjö. Informera på SFI om agenda-21 och miljö. Genomförs minst 2 gånger per termin. Möjlighet att informera fler grupper undersöks.

Nämnden utser minst ett geografiskt fokusområde där ärende för ovårdade byggnader och tomter bedrivs.

Attraktiv livsmiljö genom att öka miljö- och hälso-skyddstillsynen på både den offentliga och privata mark-naden.

Utöva tillsyn på 70 verksamheter inom miljö- och hälso-skyddsområden.

Införliva verksamhetsplan för hälsoskyddsområdet

Renare vatten. Information om "Tvätta bilen" miljövänligt.

Framtagning av VA-plan.

Hållbar stads/tätortsutveckling. Marknadsföra och tillgängliggöra kommunens kulturmil-jöunderlag.

Fortsätta arbetet med revidering av den kommunöver-gripande översiktsplanen.

Främja energibesparande åtgärder. Genomföra minst fem öppna informationstillfällen om möjligheterna till att fasa ut fossil energi och spara energi.

God ekonomisk hushållning Inget överskridande av beslutat anslag

Regelbunden uppföljning av nämndens ekonomi och verksamhet.

Ekonomiredovisning genomförs enligt kommunens tids-plan.

Redovisning av verksamhetsplan görs två gånger per år för kartenheten.

Redovisning av verksamhetsplan görs två gånger per år för plan- och bygglovsenheten.

Redovisning av verksamhetsplan görs kvartalsvis för mil-jöenheten.



Förstärkt planberedskap avseende industri och handel. Ta fram detaljplaner i enlighet med upprättad tidplan, i samverkan med andra kommunala verksamheter

Friska och nöjda medarbetare. Genomföra minst två aktiviteter med hälsoinriktning.

Frisknärvaron ska vara minst 95 %.

Attraktivitet


Ökad valfrihet i form av ett brett utbud av bostadsom-råden

Uppfylla nämndens ansvar avseende de mål som anges i strategin för Nässjö kommuns boendeplanering.

Attraktiv livsmiljö genom ett inkluderande samhälle. Planera för olika boendeformer inom samma om-råde/detaljplan.



Informera vid minst 10 tillfällen inom områdena bygglov, kulturmiljövård, fåglar med mera.

Attraktiv livsmiljö genom tillgänglig närmiljö. Föreslå förbättringar av tätortsnära rekreationsområ-den.

Tillsyn på avfallshantering vid livsmedelsverksamheter. Information i förebyggande syfte för att minska före-komst av skadedjur.

Öka kunskapen kring samhällsplaneringskontorets an-svarsområde.

Delta på relevanta mässor/arrangemang som genomförs i Nässjö kommun.

Arbeta med medborgarinformation, exempelvis genom Nässjökartan.

Använda sociala medier mer.

Effektiv och rättssäker handläggning. Ange och följa upp mål i verksamhetsplanen genom att följa lagar och arbeta lösningsorienterat.

Kommunikationer


Införande, utveckling och marknadsföring av e-tjänster. Förvalta och utveckla e-tjänsterna inom förvaltningen.

Öka användandet av befintliga e-tjänster.

Den externa webbkartan ska ha minst 1 000 unika besö-kare per månad.

Förbättra kvaliteten av kommunens kartunderlag. Görs för en del av Nässjö stad.


Socialnämnden



Budget 2018




Summa kostnader 961 190 917 543 921 901 915 352 918 411

Intäkter -229 241 -194 796 -194 796 -194 796 -194 796

Nettokostnad 731 949 722 747 727 105 720 556 723 615

Antal årsarbetare 1 116




Socialnämnden ansvarar för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmark-nadsåtgärder. Stöd, vård och omsorg som ges är reglerad i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM).

Socialförvaltningen är indelad i avdelningar. En avdelning för myndighetsutövning, samt tre avdelningar för verkställighet; äldreomsorg, hälso- och sjukvård och funktionshinderomsorg. Därutöver finns socialförvaltning-ens ledningskontor som en förvaltningsgemensam resurs.

Myndighetsutövningen består av tre enheter; barn och ungdom, vuxna/funktionshinder och ekonomiskt bi-stånd. Enhet barn och ungdom riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer och har både myndighetsutöv-ning och verkställighet som sin huvuduppgift. Enheten tar emot och bedömer anmälningar om barn och ungdo-mar som far illa, genomför utredningar och fattar beslut om skydds-, stöd- och behandlingsinsatser som sedan följs upp. Inom enheten finns en öppenvård som utför både råd- och serviceinsatser och individuellt behovsprö-vade behandlingsinsatser. I de fall behoven inte kan tillgodoses i öppna former verkställs vården genom placering i familjehem eller på externa institutioner.

Enhet vuxna/funktionshinder består av myndighetsutövning inom missbruksvård, funktionshinderomsorg och äldreomsorg. Enheten utreder individernas behov och fattar beslut om insatser som sedan följs upp. De flesta insatser verkställs av förvaltningens verkställighetsorganisationer, men ibland är individernas behov så omfat-tande att de måste tillgodoses genom externa institutioner. Det rör främst personer med missbruk och/eller psy-kiska funktionshinder.

Enhet ekonomiskt bistånd arbetar med att utreda rätt till och behov av ekonomiskt bistånd med tydligt fokus på att hjälpa klienten till egen försörjning. Arbetet sker i nära samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsenhet och i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Enheten ansvarar också för att ge stöd och skydd till våldsutsatta i nära relationer, samt stöd och hjälp till våldsutövare.

Äldreomsorgen utför beviljade insatser i form av särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsplatser och dagverksamhet. Nässjö kommun har 324 platser på särskilt boende (varav sex platser tillfälligt neddragna), och därutöver finns också kommunens två korttidsavdelningar med sammanlagt 26 platser. Hemtjänsten i ordi-närt boende bedrivs av hemtjänstgrupper fördelade på tolv olika geografiska områden. Inom hemtjänsten finns även larmgrupp, hemhandling och tvätt.

Hälso- och sjukvården utför hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat habiliterings- och rehabiliteringsinsatser av omvårdnadspersonal samt legitimerad personal. Insatserna riktas till de patienter som är i behov av sjukvård i ordinärt boende och för alla som bor på särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Hälso-


och sjukvårdsuppdraget är till för alla åldrar från 0 år och uppåt. Uppdraget innefattar avancerad vård av multi-sjuka, palliativvård och fortsatta sjukvårdande behandlingar.

Funktionshinderomsorgen är organiserad i fyra delar benämnda särskilt boende, ordinärt boende, personlig assistans samt arbete och sysselsättning. Avdelningen verkställer beviljade insatser enligt LSS i form av boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna, ledsagarservice, kon-taktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, personlig assistans eller ekonomiskt stöd till kostnader för assistans och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder. Avdelningen verkställer också insatser enligt SoL till personer med funktionsnedsättning exempelvis bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad, insatser i ordinärt boende så som boendestöd, ledsagning och kontaktperson samt dagverksamhet.

Inom funktionshinderomsorgen finns också nämndens stöd till missbrukare i egen regi samt en arbetsmarknads-enhet som arbetar med att stödja såväl individer som är beroende av ekonomiskt bistånd som andra kommunin-vånare till självförsörjning.

Ledningskontoret svarar för ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet. Kontoret består av ledningsgrupp med personalfunktion, en enhet för ekonomi samt en enhet för utveckling, stöd och service. Under ledningskontoret budgeteras gemensamma kostnader för vikarieförmedling, omvårdnadsavgifter och IT.


I bokslutet 2017 uppgick budgetavvikelsen till 27,8 miljoner kronor. Huvuddelen av resultatförsämringen jämfört med 2016 kan förklaras av Försäkringskassans förändrade bedömningar inom personlig assistans samt kostnader som inte täcks av Migrationsverket.

I budget 2018 äskade socialnämnden om utökningar på totalt 18,9 miljoner kronor. Samtidigt beslutades om en långsiktig plan över planeringsperioden för att reducera verksamhetens kostnader för att kunna redovisa en bud-get i nivå med den av kommunfullmäktige beslutade ramen. Åtgärdsprogrammet innebär att kostnadsnivån ska sänkas med –14,6 miljoner kronor under 2018, –30 miljoner kronor under 2019 och –38 miljoner kronor 2020.

I kommunfullmäktiges budgetbeslut om budget 2018 beviljades utökningar om totalt 42,3 miljoner kronor samt en generell reducering av budgetramen med 1,4 procent, (9,4 miljoner kronor). Vidare antog fullmäktige nämn-dens förslag om åtgärdsprogram 2018-2020, vilket kräver en anpassning av verksamheten med 14,6 miljoner kro-nor. Nettotillskottet för 2018 motsvarar de tillfälliga förstärkningarna av budgeten 2017, vilket innebär att nämn-den ekonomiska utmaningar inte minskat under 2018. För att hantera en oförändrad budgetram har socialnämn-den beslutat att inte genomför utökningarna som äskades.

Huvudstrategin i budgetarbetet blir att fullfölja det i budget 2018 beslutade åtgärdsprogrammet som 2020 ska sänka kostnaderna med 38 miljoner kronor. Att minska kostnadsnivån med utgångspunkt från åtgärdsprogram-met och 2018 års negativa prognos innebär ett behov av att sänka nuvarande kostnadsnivå med 40 miljoner kro-nor. Detta innebär att om verksamheten inte kan minska kostnaderna för hyror, externa placeringar, ekonomiskt bistånd etc utöver det beslutade åtgärdsprogrammet eller att Försäkringskassans omprövningar inte finansieras, måste verksamheten utföras med cirka 80 färre anställda samtidigt som rekrytering är en av de långsiktiga fram-gångsfaktorerna.

Befolkningsprognos

Nässjö kommuns befolkningsprognos för åren 2018-2021 indikerar att de åldersgrupperna över 80 år som främst utgör basen för äldreomsorgens verksamheter är i stor sett oförändrade. Prognosens utveckling ligger helt i linje med analysen i socialnämndens budget för 2018. Det är svårare att göra en analys av hur behovet i nämndens övriga målgrupper utvecklas utifrån befolkningsförändringarna i prognosen. Socialnämndens verksamheter an-svarar inte för hela åldersklasser lika tydligt som inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden.

Hälso- och sjukvården har samtliga åldersgruppers som sin målgrupp. Det skatteunderlag som växlades vid över-föring av hemsjukvården från regionen uppgick till 22,1 miljoner kronor 2013 och var grund för verksamhetens ökade budget. Motsvarande skatteunderlag var 2016 värt 28,5 miljoner kronor enligt utredningen om hemsjuk-vårdsväxlingen. Verksamhetens kostnad uppgick 2016 till 25,6 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta anser för-valtningen att socialnämnden budget ska justeras i samma omfattning, 2,9 miljoner kronor. Differens motsvarar förstärkningen av hemsjukvården som äskades i socialnämndens förslag till budget 2018. Syftet med förstärk-ningen var bland annat att öka grundbemanningen och därmed skapa förutsättningar för en stabilare sommarbe-manning. Socialnämnden drog i internbudgeten tillbaka förstärkningen då ramen för 2018 inte förändrades jäm-fört med 2017.


Ekonomiskt bistånd, insatser till barn och unga samt missbrukare påverkas främst av inom vilka socioekono-miska grupper befolkningsutveckling sker samt av hur arbetslösheten utvecklas.

Att allt fler personer får LSS-insatser kan enligt Socialstyrelsen till viss del förklaras av att befolkningen ökar. År 2007 hade 62 personer per 10 000 i befolkningen en eller flera insatser enligt LSS, exklusive insatsen råd och stöd. År 2015 hade andelen ökat till 71 personer per 10 000. Utvecklingen ser dock olika ut i olika åldersgrupper. Den största ökningen har skett i åldersgruppen 13–22 år, från 114 till 137 personer per 10 000 i befolkningen, följt av gruppen 23–64 år.

Då socialnämnden inte fått någon förändrad ram med anledning av befolkningsprognosen måste en trolig be-folkningsrelaterad ökad efterfrågan inom nämndens målgrupper hanteras inom samma ram. Detta faktum kan komma att innebära ytterligare krav på ambitionssänkningar och restriktivitet i bedömningar.

Omvärldsanalys

Förvaltningsövergripande

I Sverige pågår i dag en snabb digitalisering och utveckling av så kallade välfärdstjänster. Det är nödvändigt att delta i utvecklingen för att kunna möta den framtida ökningen av omsorgsbehov. En annan viktig aspekt är att svara upp mot den nya generationens krav och behov av IT-tjänster. För att kunna dra nytta av den utveckling som pågår blir det extra viktigt för socialförvaltningen att avsätta resurser för e-utveckling.

Under 2019 byter förvaltningen verksamhetssystem, det vill säga det system som alla verksamheter genomför sin journalföring i, hanterar kundfakturor, utbetalningar ekonomiskt bistånd mm. Förvaltningens målsättning med ett verksamhetssystem är att det ska vara modernt, användarvänligt och möjliggöra kommunikation med våra brukare/klienter/patienter digitalt, dvs erbjuda "min sida" och e-tjänster genom digitala ansökningar. De ökade statliga kraven fordrar även kortare handläggningstider, god tillgänglighet och utveckling av individdokumentat-ion. Med ett byte av verksamhetssystem implementeras samtidigt den av Socialstyrelsen fastlagda utredningspro-cessen Individens behov i centrum (IBIC) samt nationell dokumentationsstruktur (ICF) tillsammans med KVÅ och KSI. Investering och införande sker inom befintlig ram med stöd av investeringsmedel för välfärdsteknik.

Nationella jämförelser

I SKL:s databas Kolada redovisas bl.a. kostnader för de olika verksamhetsområdena inom socialtjänsten. Utifrån den redovisade statistiken kan konstateras att individ- och familjeomsorgens och funktionshinderomsorgens kostnader är högre än i likvärdiga kommuner och i riket och att kostnadsökningen mellan 2010 och 2017 också är högre än för redovisade kommuner och riket.

Individ- och familjeomsorg

Nettokostnaden för individ- och familjeomsorgen var 2017 23,9 procent högre än strukturfaktorerna indikerar, vilket motsvarar en högre nettokostnad på 29 miljoner kronor. Jämförelserna avseende individ- och familje-omsorgen innefattar även verksamheter som bedrivs av Nässjö Lärcentrum.

Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv

Kostnaden för det ekonomiska biståndet minskar per invånare för andra året i rad. I absoluta tal ligger dock kostnaden på för det ekonomiska biståndet oförändrad nivå. Det ekonomiska biståndet påverkats av att riksnor-men höjts med 1,6 procent, vilket för Nässjö motsvarar en kostnad på cirka 0,7 miljoner kronor, samt att höj-ningen av barntillägget påverkar kostnaden för Nässjö med cirka 1,3 miljoner kronor. Dessa höjningar var inte


kompenserade i budget 2018 och den kommande höjningen av riksnormen med två procent för 2019 är inte hel-ler kompenserad. Kostnadsförändringen för IFO verksamheten totalt per invånare uppgick till 2,2 procent mel-lan 2016 och 2017, vilket ska jämföras med snittet på 3,9 procent för riket.

Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg

Nettokostnadsavvikelsen för individ- och familjeomsorg beräknas av SKL som avvikelse i procent mellan netto-kostnad och referenskostnad för individ- och familjeomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus brut-tointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för individ- och familjeomsorg i riket, andel arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade 20-40-åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-75 samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 månader. Uppgifter för ekono-miskt bistånd bygger på föregående års utfall. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmo-dellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat.

Beräkningen ger vid handen att verksamheten är 29 miljoner kronor dyrare än förväntat. Förvaltningsledningen har analyserat vilka faktorer som kan vara av betydelse för avvikelsen genom jämförelser med andra kommuner med liknande strukturella faktorer. Verksamheten ligger under rikssnitt för genomsnittlig biståndsperiod (måna-der per år) och för utbetalt belopp per hushåll (per år). Den faktor som för socialnämnden bedöms ha störst be-tydelse för den höga kostnadsnivån är andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. I översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting "Lite mera lika" SOU 2018:74 sägs följande

"De tidigare statliga utredningarna om kommunal kostnadsutjämning har erfarit att det är svårt att uppskatta de strukturella kostnaderna för IFO i kommunerna. Ett skäl till detta är att de individer som mottar de olika insatserna inte är en tydligt definie-rad kategori av personer. Kommunernas utgifter för IFO beror på ett samspel mellan enskilda individers egenskaper, socioekono-miska förhållanden och kommunernas bedömningar om behov av insatser".

Det förslag i översynen som ger mest förändringar är i första hand den nya variabeln Andel barn och ungdomar i åldersgruppen 0–19 år som lever i ekonomiskt utsatta hushåll och variabeln Andel av kommunens befolkning som uppbär försörjningsstöd längre tid än sex månader som tas bort. skulle Nässjö erhålla 16,5 miljoner kronor mer i utjämning än vad kommunen får idag.

Äldreomsorg

För äldreomsorgen var standardkostnaden 2017 -3,8 procent/ 14 miljoner kronor lägre än förväntat för en kom-mun med Nässjös struktur.


Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg

Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg beräknas av SKL som avvikelse i procent mellan nettokostnad och refe-renskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80-89 år och 90+ år i kommu-nen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutions-boende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruk-tur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat.

Kostnad äldreomsorg kr inv 65+

Utvecklingen av kostnad äldreomsorg per invånare 65+ mellan 2016 och 2017 uppgick till 3,3 procent vilket ska jämföras med 2,1 procent för riket. Dock har kostnadsökningen bromsats upp under sista tertialet 2017 och un-der resterande delar av 2018.

Faktorer som skulle göra äldreomsorgen billigare är färre beslut om hemtjänst i ordinärt boende, där Nässjö be-viljar fler personer än rikssnittet, men samtidigt beviljas jämförelsevis få timmar. De särskilda boendenas struktur med många och förhållandevis små boenden är en fördyrande faktor.

Funktionshinderomsorg

Kostnaden per invånare i Nässjö har ökat de senaste åren och fortsätter att öka under 2017. Även i riket har kostnad per invånare ökat över tid, men inte i samma omfattning.


Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt (SOL LSS SFB HSL) minus ersättning från försäkringskassan enl SFB, kr/inv

Nettokostnadsavvikelse LSS

Nettokostnadsutvecklingen för LSS i Nässjö har ökat de senaste åren och fortsätter att öka under 2017. Även i jämförelsekommunerna och riket har kostnad per invånare ökat över tid, men inte i samma omfattning.

Nässjö har betydligt högre kostnader för insatser enligt SoL. Då insatser till funktionsnedsatta kan ges genom dels LSS och dels SoL kan kostnadsfördelningen mellan de olika delarna påverkas av den enskilda kommunens hantering, genom att de i viss mån kan utgöra samverkande kärl. Det innebär att högre kostnader inom en kom-mun för LSS kan innebära lägre kostnader inom SoL, och vice versa.

Då kostnadsnivån per invånare avseende såväl LSS som SoL är relativt hög i Nässjö utgör detta inte en förklaring till den högre nivån.

Under 2018 gav förvaltningsledningen revisionsfirman KPMG i uppdrag att genomföra en genomlysning av funktionshinderomsorgen, så väl myndighetsutövning som verkställighet, för att se skillnader mot jämförbara kommuner samt hur väl verksamheten följer nationella och kommunala riktlinjer. Resultatet av genomlysningen ska vara en del i ett framtagande av en strategi för funktionshinderomsorgen. Strategin ska fokusera på god kvali-tet, ökad självständighet och god hushållning.

Sammanfattning

Jämförelserna avseende 2017 stämmer väl överens med motsvarande jämförelser för 2016, vilket gör att åtgärds-programmets fördelning mellan verksamheterna fortfarande är relevant. Fördelningen redovisas under rubriken ”Besparingsbehov för de olika verksamheterna”.

Om socialnämnden haft en ram baserad på nettokostnaden för riket hade den högre kostnaden inom IFO (-28 miljoner kronor) i stort sett balanserats av den lägre kostnaden inom äldreomsorgen (+24 miljoner kronor). Net-tokostnadsavvikelsen inom LSS delen av funktionshinderomsorgen är relativt låg (-2 miljoner kronor), men den schablonmässigt beräknade avvikelsen inom SoL verksamheten är större (-14 miljoner kronor).


Kostnadsnivån inom funktionshinderomsorgen kan inte rymmas inom ram och måste minska, men realistiskt sett måste även IFO och äldreomsorg bidra då kostnadsanpassningen skulle motsvara 13 procent av funktions-hinderomsorgens bruttokostnad 2017. Problembilden fördjupas av Försäkringskassans förändrade bedömningar vilket har minskat den kommunexterna finansieringen av funktionshinderomsorgen samt Migrationsverkets be-dömningar av återsök.

Ekonomi


Budget 2018


Nämnd 1 024 1 035 1 035 1 035 1 035

Ledning, administration och förvaltningsövergri-pande verksamhet

62 067 26 752 29 321 29 321 29 321

Varav:

Lokaler 31 064 6 628 6 628 6 628 6 628

Fordon 6 306 353 353 353 353

IT 7 939 7 000 7 000 7 000 7 000

Poolorganisation 3 302 2 774 2 774 2 774 2 774

Omsorgsavgifter -11 510 -11 280 -11 280 -11 280 -11 280

Myndighetsutövning 136 466 145 339 142 501 140 001 140 001

Gemensamt 7 895 8 231 8 276 8 276 18 506

Ekonomiskt bistånd 42 027 45 662 44 577 44 577 162 279

Vuxna/funktionshinder 18 765 18 687 18 839 18 839 94 254

Barn och ungdom 67 777 72 759 70 809 68 309 11 882

Äldreomsorg 320 857 336 166 336 769 335 1639 335 169

Gemensamt 16 299 17 201 16 538 16 538 16 538

Särskilt boende 152 497 163 280 163 885 162 285 162 285

Hemtjänst 94 584 94 48 93 854 93 854 93 854

Övriga insatser i ordinärt bo-ende

12 059 11 795 11 882 11 882 11 882

Hälso- och sjukvård 45 418 47 924 49 796 49 796 49 796

Funktionshinderomsorg 211 536 213 459 205 769 202 769 202 769

Gemensamt 16 845 16 416 16 538 16 538 16 538

Särskilt boende 85 237 85 463 81 036 81 036 81 036



Budget 2018


Ordinärt boende 55 575 37 908 38 081 38 081 38 081

Personlig assistans 22 469 45 484 43 727 41 727 41 727

Arbete och sysselsättning 31 410 28 188 26 388 25 388 25 388

Verksamhetsanpassning 14 025* 14 576 17 635

Summa socialnämnden 731 949 722 747 727 105 720 556 723 615

*Den ännu ej fördelade verksamhetsanpassningen föreslås att i nämndens beslut om internbudget fördelas enligtnedanstående tabell.

Verksamhetsanpassning Tkr Berörd verksamhet

Insatser som görs inom LSS-området 11 000 Personlig assistans och särskilt boende FO

Anslaget för kostsubvention, som flyttas från social-nämnden till kost- och städenheten

-2 900 Hemtjänst i ordinärt boende

Användas till att täcka fasta kostnader som idag har för låg budget. Till exempel hyror och IT-kostnader

5 925 Aktuella verksamheter

Summa 14 025

Mål enligt Pilen

Välfärd


Nämndens målgrupper upplever trygghet där välfärds-teknik ska erbjudas som alternativ

Upplevelsen av trygghet med att bo hemma med stöd från hemtjänsten ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2018 var 85 %

Upplevelsen av trygghet med att bo på sitt äldreboende ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2018 var 88 %.

Upplevelsen av trygghet med att bo hemma med stöd från hemsjukvården ska vara minst 95 %

Upplevelsen av trygghet med personalen i ordinärt bo-ende funktionshinderomsorg ska vara högre än riksge-nomsnittet som 2017 var 80 %.

Upplevelsen av trygghet med personalen i särskilt bo-ende funktionshinderomsorg ska vara högre än riksge-nomsnittet som 2017 var 72 %

Upplevelsen av trygghet med personalen i daglig verk-samhet/sysselsättning i funktionshinderomsorg ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 82 %.

Hälsan är god och jämlik för nämndens målgrupper Hemtjänstens brukare bedömer sin hälsa bättre än riks-genomsnittet, som 2018 var 30 %.

Brukarna i särskilt boende bedömer sin hälsa bättre än riksgenomsnittet, som 2018 var 27 %.



Äldre utan insatser bedömer sin hälsa som mycket god/ganska god hos minst 85 % hos 80-åringar.

Socialnämndens verksamheter ska bidra till en social hållbar utveckling och inkludering.

Andelen avslutade personer inskrivna på AME som fått arbete eller påbörjat studier ska vara minst 50 %.

Andel avslutade personer på AME som gått vidare till reguljärt arbete ska uppgå till minst 20 %.

Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året ska minska, andel (% (utfall2016 26,9)

Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel i %, utfall 2017 79 %)

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad ut-redning eller insats, andel i%, (utfall 2017 78 %)

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter av-slutad utredning eller insats, andel %, (utfall 2017 73 %)

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel i %, (ut-fall 2017 72 %)

Antal träffpunkter för ökad delaktighet och inflytande

Nämndens målgrupper ska uppleva en god kvalitet vid varje möte med socialförvaltningens verksamheter

Sammantagen nöjdhet hos myndighetsutövningens bru-kare ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 76 %.

Sammantagen nöjdhet hos brukare inom hemtjänst ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 90 %.

Sammantagen nöjdhet hos brukare inom särskilt boende äldre, ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 90 %.

Sammantagen nöjdhet hos patienter som har insatser från hälso- och sjukvården ska vara minst 90 %.

Brukare inom funktionshinderomsorgen i ordinärt bo-ende som trivs hemma ska vara högre än riksgenomsnit-tet, som 2017 var 86 %.

Brukare inom funktionshinderomsorgen i särskilt bo-ende som trivs hemma ska vara högre än riksgenomsnit-tet, som 2017 var 78 %.

Brukare inom funktionshinderomsorgens som trivs med daglig verksamhet/sysselsättning ska vara högre än riks-genomsnittet, som 2017 var 82%.

Andel svarande på brukarenkäter, målvärde minst 70 %

Rättssäker verksamhet på alla nivåer i socialförvaltningen Minst 4 nya riktlinjer för insatser till enskild ska vara an-tagna av socialnämnden 2019

Andel personer med hemtjänst som har en genomföran-deplan som innehåller dokumentation om hur personen deltagit vid upprättande/förändring ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 70 %.

Andel personer i särskilt boende äldre som har en ge-nomförandeplan som innehåller dokumentation om hur personen deltagit vid upprättande/förändring ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 79 %.



Andel personer som bor i bostad med särskild service LSS som har en aktuell genomförandeplan som innehål-ler dokumentation om delaktighet ska vara högre än riksgenomsnittet, som 2017 var 84 %

Andel avslutade barnavårdsutredningar inom 4 månader ska uppgå till minst 85 % (utfall 2017-12-31 var värdet 49,1 %)

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärdet ska vara bättre än riksgenomsnittet, som 2017 var 57 dagar.

Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för an-sökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd ska vara lägre än riksgenomsnittet, som 2017 var 16 dagar.

God ekonomisk hushållning där externa medel är en del av finansieringen av verksamheten

Budgetavvikelse ska vara 0 eller positivt för socialnämn-den

De totala personalkostnaderna har en budgetprognos inom fastställd ekonomisk ram.

De övriga kostnaderna har en budgetprognos inom fast-ställd ekonomisk ram.

De totala intäkterna har en budgetprognos inom fast-ställd ekonomisk ram.

Ledning/administration/förvaltningsövergripande har en budgetprognos inom fastställd ekonomisk ram.

Myndighetsutövningen har en budgetprognos inom fast-ställd ekonomisk ram.

Äldreomsorgen har en budgetprognos inom fastställd ekonomisk ram.

Funktionshinderomsorgen har en budgetprognos inom fastställd ekonomisk ram.

Hälso- och sjukvården har en budgetprognos inom fast-ställd ekonomisk ram.

Antal dagar i vårdplaneringsprocessen (Preciserat mått ska utarbetas hösten 2018)



Engagerat ledarskap och medarbetarskap Delindex ledarskap ska uppnå till minst indextal 74 i so-cialförvaltningen i 2020 års enkät (2018 var värdet 72)

Medarbetarindex ska uppnå till minst indextal 67 i soci-alförvaltningen, i 2020 års enkät. (2018 var värdet 65)

Attraktivitet


Lokaler och bostäder till nämndens målgrupper är till-räckliga och ändamålsenliga

Årlig behovsinventering är genomförd och integrerad i kommunens boendestrategi

Nämndens verksamheter ska bidra till ekologiskt håll-barhet avseende klimatpåverkan och energianvändning.

Andel fastigheter som genomgått uppföljning av energi-användningen



Total årlig körsträcka, ska minska med minst 5 %

Andel fordon som drivs med fossilfria bränslen ska minska

Mängden fossila bränslen ska minskas i förvaltningens fossilfria fordon

Socialförvaltningens har friska och stolta medarbetare Sjukfrånvaron ska vara högst 7 % för socialförvaltningen 2019 (2017-12-31 var utfall på 7,88 % )

Minst 70 % av medarbetare kan rekommendera en vän eller bekant att börja arbeta på min arbetsplats. (utfall 2018 68 %)

Nämnden har en hållbar och strategisk planering base-rad på medborgardialog, omvärldsbevakning, lagkrav och evidens

Antal genomförda medborgardialoger

Antalet inkomna synpunkter från medborgare/ brukare ska öka (utfall 2017 68).

Kommunikationer


Socialnämnden har god och lättillgänglig information och erbjuder e-tjänster

Andel verksamheter där internetuppkoppling finns som kan användas av brukare

Vid egenkontroll av hemsidan ska det vara minst 75 % godkända parametrar på information (2016 var utfallet 73 %)

Antal införda e-tjänster


Tekniska servicenämnden



Budget 2018




Summa kostnader 67 770 72 701 79 613 79 849 80 294

Intäkter 11 843 9 796 13 062 13 062 13 062

Nettokostnad 55 927 62 905 66 551 66 787 67 232

Antal årsarbetare (exkl resultaten-heter) 28




Teknisk nämnd ansvarar för kommunens bygg- och anläggningsverksamhet, fastigheter, gator, vägar, parker, skog, vatten- och avloppsanläggningar, trafikanläggningar, fordon samt kost- och städverksamhet.

Nämnd

Verksamheten omfattar tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns re-presenterad i vägsamfälligheter, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och bostadsrättsföreningar. Tek-niska servicenämnden ska verka för att de anslagsfinansierade samhällsbyggnads- och arbetsutvecklingsavdel-ningarna samt förvaltningens resultatenheter (bygg-, fastighets- och kost- och städavdelningarna) drivs på ett rat-ionellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden ska noga följa verksamheten och via rapporter och uppfölj-ningar besluta om de förändringar som krävs.

Central ledning och administration

Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där förvaltningsekonom administratör, IT-samordnare och fordonansvarig är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten om-fattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltningens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, samordning av förvaltningens IT-system, samordning för kommunens fordon, lednings-gruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp.

Anslagsfinansierad verksamhet

Samhällsbyggnadsavdelning

Samhällsbyggnadsavdelningen representerar kommunen som markägare och genomför exploatering för tillhan-dahållande av mark för bostäder och verksamheter. Avdelningen svarar för projektering av om- och nybyggnad av gator, parker i kommunen. Inom trafikområdet handläggs trafikärenden, såsom lokala trafikföreskrifter, dis-penser av olika slag och parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parke-ringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark, renhållningsfrågor och bidrag till enskilda vägar mm. Avdel-ningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gång- och cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning utmed våra gator och vägar i kommunen. Uppdraget att svara för att drift och underhåll av gator köps av NAV Entreprenad. Avdelningen svarar för regelbunden uppföljning av detta uppdrag.

Avdelningen ansvarar även för kommunens skogsförvaltning vars mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC


samt PEFC. De årliga skogliga åtgärder som görs i Nässjö kommuns skogar styrs av flera faktorer. Den viktigaste faktorn är åtgärder enligt skogsbruksplanen, men nybyggnation av bostadsområde och industriområde samt vägar och gator har en stor inverkan på den årliga avverkningen.

Arbetsutvecklingsavdelning

Arbetsutvecklingsavdelningen består av en skogsenhet, en serviceenhet. Enheternas uppdrag är att utgöra arbets-plattformar med samhällsnyttig verksamhet för placering av personal från socialförvaltningens arbetsmarknads-enhet samt arbetsförmedlingen. I syfte att arbetsutveckla personal för den öppna arbetsmarknaden.

Resultatenheter

Fastighetsavdelning

Fastighetsavdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning och fastighetsdrift. Avdelningens kärnverk-samhet är att försörja kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler. Egen personal utgörs av förvalt-ningspersonal, hantverkare, fastighetstekniker och vaktmästare.

Från 2019 är avdelningen ansvarig för samtlig extern hyresinhyrning.

Bokslut 2017

Budget 2018


Personalkostnader 16 467 20 825 23 500

Övriga kostnader 119 006 124 318 125 674

Summa kostnader 135 473 145 143 149 174

Intäkter 138 833 145 143 149 174

Nettokostnad - 3 360 0 0

Ackumulerat resultat - 6 946


Byggavdelning

Byggavdelningens verksamhet omfattar projektansvar för nybyggnation, om- och tillbyggnads samt renovering. Avdelningen samarbetar och stödjer övriga förvaltningar och kommunala bolag med byggteknisk kompetens.

Egen personal utgörs av projektledare inom bygg, eltekniska installationer, ventilation, vatten och sanitet.

Bokslut 2017

Budget 2018




Summa kostnader 6 921 8 052 8 222

Intäkter 6 879 8 052 8 222

Nettokostnad 42 0 0

Ackumulerat resultat 3


Kost- och städavdelning

Kost- och städavdelningens uppdrag är att producera näringsriktiga måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet och att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet.


Bokslut 2017

Budget 2018




Summa kostnader 115 641 118 647 125 497

Intäkter 114 112 118 647 125 497

Nettokostnad 1 529 0 0*

Ackumulerat resultat -311


* För att få en nollbudget har en utjämnings intäkt lagts på 581 000 kronor, avdelningen beräknar m.a.o göra ett underskott på 581 000 kronor., intäkternatäcker inte kostnaderna.


Fastighetsavdelningen

Kommunens stora ombyggnadsprojekt genererar ett hårt tryck på avdelningen, då övertagande av nybyggda lo-kaler innebär omfattande administration för avdelningen. Implementeringen av ny teknik kräver kontinuerlig kompetensutveckling av personalen. Flera planerade underhållsprojekt i egen regi engagerar personalen i att bidra till bättre lokaler för våra hyresgäster.

Avdelningen kommer från 2019 ta över ansvaret för fastighetsskötseln av Pigalle AB.

Under 2018 har avdelningen arbetat med uppdraget kring de externa hyresavtalen vilket sannolikt kommer att leda till ökat ansvar och mer uppgifter. Ansvaret för den externa inhyrningen kommer succesivt att implemente-ras på avdelningen under 2019.

Kost- och städavdelningen

Kommunen växer och i takt med den ökar även kost- och städavdelningen sin verksamhet. Nya förskolor och skolor ska tas i bruk, vilket medför behov av att fler portioner ska tillagas och serveras och att större ytor ska stä-das. I takt med detta ökar även andelen specialkost. Ökad efterfrågan innebär att avdelningen växer sakta.

Inom äldreomsorgen minskar antalet platser. Parkgårdens renovering har påverkat såväl antalet boende som gäs-ter i restaurangen. En del matgäster har hittat tillbaka under 2018, men numerären är inte uppe i samma nivå som före renoveringen. Även inom äldreomsorgen ökar antalet specialkost.

1 januari 2019 tillsätts ytterligare en chefstjänst för att förbättra arbetsvillkoren för områdescheferna som har en mycket tuff arbetssituation.

Omvärldsanalys

I strategin för Nässjö kommuns boendeplanering föreskrivs ett antal konkreta aktiviteter uppdelade på kommu-nens förvaltningar. Vikten av en långsiktig markförsörjningsplanering kan inte nog poängteras. En grundförut-sättning för att kunna bygga bostäder är tillgång till byggbar mark. Erfarenheterna visar att markinköp tar lång tid, vilket förutsätter en god framförhållning, en genomtänkt strategi och avsatta medel för ändamålet. För närva-rande finns det inte tillräckligt med kommunal mark för att kunna planlägga och bygga ut nya områden i den takt marknaden efterfrågar. Ju mer mark kommunen råder över i tidiga planeringsskeden, desto bättre är förutsätt-ningarna för en effektiv planering och ett snabbt genomförande - vilket är angeläget för att attrahera näringslivet.

Intresset för företagsetableringar bedöms även fortsättningsvis öka och tillsammans med Nässjö Näringsliv pågår flera diskussioner med företag intresserade av vår kommun. Utvecklingsarbetet med detaljplaner och komplette-rande markinköp för utbyggnad av industriområden i Gamlarp, Bråna, Sörängen och Forserum fortsätter.

Ett överhängande problem är att kommunen inte har köpt mark i samma utsträckning som vi har omvandlat mark till bostäder, industri och gata. Detta kommer att på sikt att leda till ekonomiska problem för skogsskötseln.


Nationellt förändras bostadsmarknaden och det blir allt svårare att avyttra nya bostadsrätter. Det finns exempel på bostadsrättsprojekt som blir osålda och konverterade till hyresrätter. Privata hyresrätter till en rimlig kostnad är det som marknaden efterfrågar. Tekniska serviceförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen ge-nomfört en upphandling med syfte att byggherren ska bygga lokaler för såväl kommunens behov som för privata hyresgäster. Under hösten 2018 såldes marken och projektet projekteras av tilldelad aktör i samråd med kommu-nen. Om konceptet visar sig vara framgångsrikt kan det återkomma i framtiden.

Intresset för villatomter och de bostadsprojekt som i samarbete med exploatörer erbjuds avtog något under första halvan av 2018. Detta bedöms bero på att det under 2017 såldes rekordmånga tomter, men också cirka 30 nyproducerade bostadsrätter i Norra Alsberg. Då intresset däremot fortfarande är relativt högt, särskilt på det nyligen släppta området Snuggarp i Forserum spås samtliga villatomter ta slut i Nässjö och Forserum under vå-ren 2019. Arbetet pågår att detaljplanera och projektera villatomter i södra Handskeryd och etapp två i Norra Alsberg. Tomtsläpp inom dessa områden kan tidigast ske våren 2020.

Ett annat huvudfokus för förvaltningen är det underhållsberg som finns på kommunens gatuanläggningar. Sam-arbetet med NAV som ledningsägare och samordning med utvecklingsplaner på bland annat gång och cykelvägs-nätet tillsammans med beviljade statsbidrag, gör att de underhållsinvesteringar som görs kan växlas upp och bli hållbara över längre tid. Att investera i underhåll gör att framtida kostnader minskar, då gator som inte hade kun-nat gå att rädda nu kan hålla längre.

Inom byggsektorn spås konjunkturen att mattas av något under 2019, behoven är dock fortsatt höga i Nässjö kommun. En effekt av detta bör vara att vi får fler intressenter vid våra upphandlingar.

Verksamheternas ökade behov av fler lokaler är mycket påtaglig och kommer bli en stor utmaning att lösa under kommande år. För att tillgodose de ökade kraven krävs en kombination av nyproduktion, tillfälliga lokaler och extern förhyrning. Naturligtvis påverkas även det befintliga lokalbeståndet då elev- och barnantalet ökar i skolor och förskolor.

Vi spår en fortsatt åtstramning i energikraven framöver vilket innebär att vi måste utveckla effektiva byggmeto-der och tekniska lösningar för att hålla nere energianvändningen. Solceller tror vi kommer vara en del av lös-ningen. 2019 påbörjar vi monteringen av solceller på sju tak. Det finns dock inga riktade pengar i investerings-budgeten för energi och miljöfrågor de kommande åren, vilket medför att det finns risk för att beslutade uppsatta miljömål inte kan nås.

Inom området fastighetsförvaltning bedöms arbetet mot samlad kompetens och utökat ansvar i syfte att öka ef-fektiviteten och därmed sänka kostnaderna fortsätta. Teknikutvecklingen fortsätter i snabb takt både vad som avser energi- och klimatoptimering och smarta tjänster. Kontinuerlig kompetensutveckling kommer därför att bli en nyckelfråga i framtiden.

Under 2019 ska de nya avtalen inom kosten vara klara med nya priser. Det nya priset sätts så att det ska bli kost-nadsneutralt för köpande förvaltningar och grundar sig på 2017 år siffror. Även sättet att fakturera måltider änd-ras under 2019 till att bli mer digitaliserat. Kostprogrammet Matilda kommer att månadsvis generera en bokfö-ringsorder utifrån antalet beställda portioner till ekonomisystemet.

Under året kommer även samtliga scheman göras om för att arbetsplatsträffarnas tid ska vara schemalagda. Per-sonalbudgeten har därmed utökats med ungefär en miljon. Övertidskostnaden och vikariekostnader kommer minska marginellt med denna åtgärd men det är svårt att säga hur mycket.

Inom städområdet fortsätter arbetet med att minska användandet av kemikalier. Nya rutiner för beställning och vilken typ av kemikalier tas fram som ska användas, vilket gynnar både miljö och ekonomi. Tydliga rutiner för städning skall utarbetas och bli likriktade i hela kommunen. Tanken är att den som städar ska känna igen beskriv-ning och upplägg oavsett arbetsplats.

Generellt för alla avdelningar är att nya lagar och förordningar och teknikutvecklingen påverkar verksamheten. Kompetensutveckling och olika typer av arbetsinsatser behövs.


Ekonomi


Budget 2018


Politisk verksamhet -14 0 0 0 0

Central ledning och administrat-ion 7 799 9 803 13 307 13 107 13 107

Samhällsbyggnadsavdelningen 45 019 48 675 48 773 49 209 49 654

Arbetsutvecklingsavdelningen 3 123 4 427 4 471 4 471 4 471

Summa anslagsfinansierad verksamhet 55 927 62 905 66 551 66 787 67 232

Resultatenheter:

Fastighetsavdelningen -3 360 0 0 0 0

Byggavdelningen 42 0 0 0 0

Kost- och städavdelningen 1 529 0 0 0 0

Summa resultatenheter -1 789 0 0 0 0

Mål enligt Pilen

Välfärd


Trygga och säkra offentliga lokaler och platser. Ta fram en strategi

Antal möten för att bygga upp en säker offentlig miljö

God hälsa hos medarbetarna 95 % frisknärvaro vid TSF.

Under året startade projekt gällande arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt

Utveckla effektiva arbetssätt, processer och rutiner. Ny betalningsmodell för Kost och Städ implementerad

Antal utvecklade e-tjänster

Antal hanterade relationsmaterial

Antal utvecklingsmöten mellan bygg- och fastighetsavdel-ningen

Värdesäkra kommunens investeringar i infrastruktur och fastigheter.

Antal utförda projekt i förhållande till aktuell underhålls-plan.

Kostnader per kvm och byggnadstyp. Grundvärde 25 000 kr för skola och socialens verksamhetslokaler.

Minska kostnader för externt hyrda fastigheter. Minska hyreskostnader per kvadratmeter jämfört med 2018.




Tillhandahålla attraktiv byggbar mark för industri och boende.

Antal marknadsfärdiga tomter i Nässjö kommun

Attraktivitet


Energieffektiva offentliga lokaler och infrastruktur. Antal producerade kWh med solkraft

Attraktiv arbetsplats. Utfallet från medarbetarenkät årsskiftet 2019/2020. Skall uppnå medarbetarindex på minst 70.

Utveckla marknadsföringen av TSF och vår verksamhet. Framtagen kommunikationsstrategi

Antal projekt över 20 miljoner kronor

Kommunikationer


Trafikmiljön är funktionell, trygg och säker. Antalet trafikolyckor där räddningstjänsten rycker ut skall minska jämfört med 2018.


Överförmyndarnämnden



Budget 2018


Personalkostnader 6 763 5 661

Övriga kostnader 1 059 803 3 567 3 567 3 567

Summa kostnader 7 822 6 464 3 567 3 567 3 567

Intäkter - 3 479 - 2 411

Nettokostnad 4 343 4 053 3 567 3 567 3 567

Antal årsarbetare




Överförmyndarnämnden är en obligatorisk nämnd vars verksamhet är reglerad i bland annat föräldrabalken, för-mynderskapsförordningen samt offentlighets- och sekretesslagen. Nämnden är myndighetsutövande och kan inte underställas annan nämnd/verksamhet.

Nämndens uppgift är bland annat att utreda och yttra sig till tingsrätten om ansökan där ställföreträdare (=god man/förvaltare) eventuellt ska förordnas till en medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person.

Behovet av god man/ställföreträdare växer bland äldre och i åldersgruppen 21-30 år. Många i den yngre ålders-gruppen som söker hjälp av ställföreträdare lider av neuropsykiatriska funktionshinder i kombination med psy-kisk ohälsa.

Nämnden förvaltar också underårigas tillgångar om dessa överstiger ett prisbasbelopp samt förordnar god man till ensamkommande barn.


Under 2017 initierade höglandskommunerna frågan om en gemensam överförmyndarverksamhet på Höglandet. Höglandsförbundet har utrett frågan. Överförmyndarverksamheten i respektive kommun är en obligatorisk, men liten verksamhet. Inom fem kommuner finns totalt 7,3 tjänster. Verksamheten är personalmässigt skör och allt fler, allt mer komplexa ärenden ställer ökande krav på personalens kompetens – krav som låg bemanning många gånger har svårt att möta. Höglandsförbundets utredning visar att en sammanläggning är en god ambition även om de legala förutsättningarna inte gör det möjligt att förlägga verksamheten inom kommunalförbundet. Verk-samheten måste läggas hos en värdkommun.

Den 31 maj 2018 fattade Nässjö kommunfullmäktige beslut om att de ställer sig bakom förslaget till en gemen-sam överförmyndarverksamhet på Höglandet. Vetlanda kommun utses som värdkommun för verksamheten. Den gemensamma verksamheten startar per den 1 januari 2019.

Uppdragen som ordförande och vice ordförande roterar i nämnden mellan deltagande kommuner med en tvåårscykel. Varje kommun föreslår en ordinarie ledamot samt en suppleant till den gemensamma överförmyn-darnämnden.

Omvärldsanalys

Behovet av ställföreträdare ökar i samhället. Allt fler individer förmår inte, av olika anledningar, att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. I åldersgruppen äldre samt 21-30 år kan en tydligt ökande


trend utläsas. Samtidigt minskar intresset bland allmänheten att ta på sig ett, förvisso arvoderat, med ändå i stor utsträckning ideellt uppdrag som god man eller förvaltare. Sakkunniga ger uttryck för att uppdraget i betydligt större utsträckning skulle kunna professionaliseras, en åtgärd som kräver lagändring i föräldrabalken. Hittills har inte regering och riksdag visat tecken på att öppna upp för en lagändring.

Länsstyrelserna sammanställer årligen statistik sedan några år tillbaka och de granskar hur kommunerna utför sitt uppdrag.


Kommunrevisionen



Budget 2018


Personalkostnader 532 614 633 633 633

Övriga kostnader 644 699 686 686 686

Summa kostnader 1 176 1 313 1 319 1 319 1 319

Intäkter 0 0 0 0 0

Nettokostnad 1 176 1 313 1 319 1 319 1 319

Antal årsarbetare




Kommunens revisorer ska, med utgångspunkt från god revisionssed, årligen granska all kommunal verksamhet med målen:

• att nämndernas verksamhet sköts i enlighet med fullmäktigebeslut på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ochatt räkenskaperna är rättvisande,

• att den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillfredsställande,

• att granska styrelsers och nämnders protokoll,

• att samordna lekmannarevisionen i kommunens företag,

• att göra rapporter/redogörelser över genomförda granskningar samt uppföljning av dessa samt

• att göra en revisionsberättelse och tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet.

Kommunens revisorer är fullmäktiges organ för utövande av kontroll av den kommunala verksamheten.

Revisorernas verksamhet bedrivs med utgångspunkt från kommunallagens nionde kapitel med bestämmelser om kommunal revision. God revisionssed är infört som ett begrepp i kommunallagen. Revisorerna arbetar utifrån dokumentet ”God revisionssed i kommunal verksamhet” samt det reglemente som kommunfullmäktige har an-tagit för kommunens revisorer. Reglementet reglerar att den goda revisionsseden ska följas.

Revisorerna är ett fristående kommunalt organ både till funktion och organisation. Varje revisor är självständig och oberoende i förhållande till sina medrevisorer. Varje år upprättas en granskningsplan med ett antal fördju-pade granskningar, som har sin utgångspunkt från en bedömning av väsentlighet och risk. Planen innehåller ut-valda revisionsprojekt och en plan för årlig överläggning med representanter för kommunstyrelsen, övriga nämn-der och bolagen. Efter hand beslutas om studiebesök hos olika verksamheter. Revisorerna genomför också granskning av effektivitet och säkerhet i styrelsernas och nämndernas verksamheter. De undersöker också om kommunens (och bolagens) räkenskaper är rättvisande.


I början av 2019 kommer revisionen att ha dubbla revisionsgrupper i och med att både den gamla och den nya mandatperiodens revision arbetar parallellt fram till och med bokslutet. Det ger en högre kostnad för första delen av året.


Valnämnden



Budget 2018



Övriga kostnader 0 50 300 10 10

Summa kostnader 19 700 1 400 10 10

Intäkter 0 -400 -600 0 0

Nettokostnad 19 300 800 10 10

Antal årsarbetare




Valnämnden är den insats på lokal nivå som ansvarar för genomförandet av allmänt val samt val till EU-parla-mentet. Allmänt val genomförs vart fjärde år, nästa gång i september 2022. Val till EU-parlamentet genomförs vart femte år, nästa gång i maj 2019.

Valnämndens uppdrag är att se till så att valet genomförs i enlighet med vallag samt direktiv från Valmyndig-heten.

Valnämndens kansli bemannas av tjänstemän från kommunledningskontoret med förstärkning av 1,0 valassistent under de mest intensiva månaderna innan och efter valdagen.


Under maj 2019 kommer val till EU-parlamentet att genomföras.

Omvärldsanalys

Från och med 2018 har införts lagstadgade krav på ambulerande röstmottagare, krav på dubbelbemanning vid den förtida röstmottagningen samt en förhöjd säkerhetsambition vad gäller transport och hantering av förtids-röster. De skärpta kraven medför högre kostnader än vid tidigare val.


Centralt anslag



Budget 2018


Personalkostnader 1 132 25 882 61 582 98 482

Övriga kostnader -4 -3 963 10 931 12 090 13 818

Summa kostnader -4 -2 831 36 813 73 672 112 300

Intäkter

Nettokostnad -4 -2 831 36 813 73 672 112 300




Här budgeteras olika förvaltningsövergripande kostnader som under året ska fördelas ut till nämnderna. Ansla-gen för ökade kostnader enligt löneavtalen samt satsningar inom BAS/lönejusteringar fördelas ut till nämnderna när avtalen är klara. Kostnaden för löneavtalen är beräknade i enlighet med prognos från SKL. Driftskostnader för investeringar (kapitalkostnader) bygger på investeringsbudgeten (belopp, avskrivningar och år för färdigstäl-lande), och fördelas ut till nämnderna allt eftersom investeringarna blir klara och tas i anspråk.


Under oktober fördelades den resterande delen av löneavtalet 2018 ut till berörda nämnder avseende lärarför-bundens löneavtal, vilket blivit försenat i förhandlingarna. Kommunens beräknade kostnader för löneavtalet 2019, 2020 och 2021 ligger budgeterade i det centrala anslaget. Anslaget för löneavtalet 2019 kommer att fördelas ut till nämnderna under året.

Utfallet avseende kompensation för kapitalkostnader/ökad internhyra beror på hur många investeringsprojekt som färdigställs och aktiveras under året. Under slutet av 2017 och 2018 aktiverades flera större projekt, vilket gör att den utfördelade kompensationen blivit större än beräknat. Anslaget för 2019 och framåt har utökats för att möta de projekt som ligger i kommunens investeringsbudget 2019-2021. Kapitalkostnaderna för investerings-projekt som aktiveras under 2019 kommer att fördelas ut till nämnderna under året.

Ett anslag avseende effekterna av lokalutredningen när det gäller kontorsarbetsplatser för socialförvaltningens enhetschefer och omställningen av verksamhetslokaler inom Nässjö Lärcenter har lagts in centralt och kommer att regleras mot berörda nämnder i form av en teknisk justering när effekten uppstår.

Ekonomi


Budget 2018


Driftskostnader investeringar -3 963 9 942 12 542

Löneavtal inkl BAS 2018 1 132 382 382 382

Löneavtal inkl BAS 2019 25 500 34 000 34 000

Löneavtal inkl BAS 2020 27 200 36 200

Löneavtal inkl BAS 2021 27 900

Övrigt -4 989 -452 -724

Summa centralt anslag -4 -2 831 36 813 73 672 112 300


De kommunala bolagen

Aktiebolagskoncernen i sammandrag

Nedanstående resultatbudget och balansräkningsposter avser Nässjö kommuns aktiebolagskoncern, det vill säga Örnen i Nässjö AB, Nässjö Affärsverk AB inklusive Nässjö Affärsverk Elnät AB, Pigalle i Nässjö AB, Linden i Nässjö AB, Nässjö Industribyggnads AB samt Citynätet i Nässjö AB. Under slutet av året 2018 utökades dessu-tom bolagskoncernen med ytterligare ett bolag, Stadsutveckling i Nässjö AB. Bolaget förvärvades av Örnen i Nässjö AB i samband med inköpet av två fastigheter kopplade till exploateringen av Västra Staden. Stadsutveckl-ing i Nässjö AB kommer inte att bedriva någon verksamhet och kommer därför hållas vilande.

I nedanstående resultatsammanställningar har inte inom koncernen mottagna och lämnade koncernbidrag beak-tats. Detsamma gäller för eventuella bokslutsdispositioner samt för skattekostnader.

Resultatbudget

Resultatbudget (tkr) Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Rörelseintäkter 460 006 467 434 468 888

Rörelsekostnader exkl planenliga av-skrivningar -330 443 -331 053 -333 372

Planenliga avskrivningar -78 134 -83 853 -86 392

Rörelseresultat 51 429 52 528 49 124

Finansnetto -14 627 -17 890 -22 484

Resultat efter finansiella poster 36 802 34 638 26 640

Balansbudget

Balansräkningsposter (tkr) Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Anläggningstillgångar 1 380 999 1 420 711 1 428 866

Likvida medel 118 269 103 184 116 571

Långfristiga räntebärande lån 849 012 845 012 841 012

Investeringar 176 414 123 565 94 545

Örnen i Nässjö AB


Bolaget har som föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i Nässjö kommuns bolag. Örnen är såle-des moderbolag i Nässjö kommuns bolagskoncern och äger samtliga aktier i Nässjö Affärsverk AB, Fastighets AB Linden, Nässjö kommuns Industribyggnads AB, Citynätet i Nässjö AB och Stadsutveckling i Nässjö AB samt 97 procent av aktierna i Pigalle AB. Dessutom ingår i bolagets verksamhet att förvärva, förvalta, utveckla och överlåta fastigheter.


Från att i huvudsak ha varit ett renodlat ägarbolag har Örnen successivt även fått rollen som markkoordinator och projektledare i samband med exploateringen av Västra Staden i Nässjö. En målsättning är därför att konsoli-dera bolagets ekonomi och skapa ett kapital som ger finansiellt handlingsutrymme.

Omvärldsanalys


Räntelägets utveckling har en stor betydelse för bolagets ekonomi. En aktiv bevakning av räntemarknaden är där-för en viktig del av omvärldsbevakningen. Som ägarbolag behöver Örnen kunskap om koncernbolagens verk-samhet och utmaningar. En viktig del av omvärldsbevakningen således att föra dialog med dotterbolagen om de-ras omvärldsanalyser och utvecklingsfrågor. Örnen har vidare att, tillsammans med dotterbolagen, förvalta de senaste årens befolkningstillväxt i Nässjö. En ökad befolkning ställer krav på bolagskoncernen att i samverkan bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun.

Ekonomi

Ränteläget förutses stiga under planeringsperioden. Det innebär att bolagets finansiella kostnader kommer att öka och uppgå till cirka 1,9 miljoner kronor 2021. Låneskulden förväntas vara konstant under perioden.

Budgeten baseras vidare på antagandet att moderbolaget 2019 avyttrar sitt aktieinnehav i Citynätet i Nässjö AB till Nässjö Affärsverk AB. Den förväntade utdelningen till Nässjö kommun uppgår 2019 till 11,4 miljoner kro-nor. Under åren 2020-2021 beräknas utdelningen återgå till 2018 års nivå, det vill säga 3,4 miljoner kronor per år.


Rörelseintäkter 0 0 0

Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -2 583 -2 610 -2 639

Planenliga avskrivningar -21 -38 -38

RÖRELSERESULTAT -2 604 - 2 648 -2 677

Finansnetto -935 -1 281 -1 900

RESULTAT EFTER FINANSNETTO -3 539 -3 929 -4 577


Anläggningstillgångar 221 069 232 030 242 992

Likvida medel 19 291 18 029 16 024


Investeringar 12 000 11 000 11 000

Nässjö Affärsverk AB (inklusive dotterbolaget Nässjö Affärsverk Elnät AB)


Bolagens verksamhet omfattar elproduktion, fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmedistribution, tillhandahållande av vatten och avlopp, renhållningsverksamhet, elnätsverksamhet samt utföraransvar för Nässjö kommuns gatu- och parkverksamhet.


Dagens energiavdelning delas upp i en elnätsavdelning och en energiavdelning, där varje avdelning får en avdel-ningschef. Detta för att lägga ännu större fokus på verksamheternas utmaningar kommande år.

Omvärldsanalys

Omvärldsfaktorer som påverkar NAV:s kommande budget- och planperioder är bland annat elnätsregleringen, en reglering som styr elnätsföretagens intäktsramar och därmed också resultatnivåer. En ny reglering för peri-oden 2020-2023 som innebär minskade ramar för elnätsföretagen har stor påverkan på elnätsverksamhetens eko-nomi med början 2020.

Internationella, nationella och regionala överenskommelser kring klimatmål har stor påverkan på NAV. För att klara utsläppskrav investeras stora belopp i bland annat rening av rökgaser i värmeverksamheten. För att klara att framöver bli ett fossilfritt NAV görs bland annat investeringar i pannor som eldas med bioolja och inköp av el- och gasbilar.

EU-direktiv och lagar som innebär ökade krav på skydd av data, till exempel GDPR och NIS-direktivet, har stor påverkan på bolaget och dess verksamheter.

Lagar och regler kring vatten och vattenskydd har länge varit en del av omvärldens påverkan på bolaget, men


förändringar i regelverken kräver hela tiden anpassningar och förändrade arbetssätt.

Ekonomi

Det budgeterade resultatet 2019 efter finansnetto, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande cirka 6,3 miljoner kronor, uppgår till 25,7 miljoner kronor. Brukningsavgifterna inom VA-verksamheten föreslås höjas med 3 pro-cent. Främst är det behovet av underhåll och investeringar som motiverar prishöjningen. Priserna inom elnäts-verksamheten föreslås höjas med 5 procent. Prishöjningen är i första hand föranledd av ökade kostnader för överliggande nät. Priserna inom värmeverksamheten föreslås höjas med 2 procent. Grunden till föreslagen höj-ning är främst ökade bränslekostnader.

Resultatnivåerna för planåren 2020 och 2021 minskar kraftigt ner till en nivå på 18-19 miljoner kronor. Detta beror främst på intäktsregleringen inom elnätsverksamheten, där resultatminskningen beräknas till cirka 5 miljo-ner kronor per år jämfört med budget 2019.

Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren 2019-2021 uppgå till cirka 240 miljoner kronor. En stor del av behovet återfinns inom VA-verksamheten (104 miljoner kronor) samt inom fjärrvärmeverksamheten (51 miljoner kronor).





RÖRELSERESULTAT 31 230 24 637 24 796

Finansnetto -5 493 -6 036 -6 494

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 25 737 18 601 18 302



Likvida medel 91 612 55 842 50 760


Investeringar 75 070 93 415 71 245

Pigalle i Nässjö AB


Pigalle ska främja ett utvidgat kulturutbud och rikt föreningsliv genom att tillhandahålla samlingslokaler av varie-rat slag. Som ägare av en strategisk fastighet i centrala Nässjö ska Pigalle aktivt medverka i arbetet att utveckla Nässjös stadskärna och stadspark. Pigalle ska dessutom skapa förutsättningar för förnyelse och utveckling av hy-resgästernas verksamheter.


Inga verksamhetsförändringar planeras. Dock kan noteras att nya aktörer för inre och yttre fastighetsskötsel har kontrakterats, för yttre skötsel Nässjö Affärsverk AB och för inre skötsel Nässjö kommuns tekniska serviceför-valtning.

Omvärldsanalys

Fastigheten omfattar idag 7 000 kvadratmeter och rymmer en rad verksamheter såsom bibliotek, konsthall, kul-turskola med musik, teater och dans. Plan 2 består av lokaler för nöjesarrangemang, danser, fester, konferenser med mera. I entréplan finns en teater-/konsertsalong med plats för 400 sittande besökare. Pigalle driver ingen egen verksamhet i lokalerna.


Nässjö kommun har under några år haft en relativt kraftig befolkningstillväxt och utbudet av aktiviteter har med det ökat.

Ekonomi

Pigalle ska bedrivas så att bolagets ekonomiska resultat tillåter såväl konsolidering som koncernbidrag till ägaren. Målet för bolagets konsolidering är att soliditeten inte ska understiga 12 procent och avkastningsdirektivet för 2019 är satt till lägst 18 procent. Målet är att även framöver kunna amortera 4 miljoner kronor årligen på lånes-kulden, som idag uppgår till 68 miljoner kronor.

Budgeten för år 2019 utgår till övervägande del av kända intäkts- och kostnadsförändringar. För 2019 budgeteras investeringar om 2 miljoner kronor för ombyggnation av den administrativa delen i biblioteket. Kultur- och fri-tidsförvaltningen kommer att lämna kontorsutrymmena på våning 3 och samla verksamheten i nedre plan. Så snart ekonomin tillåter behöver lås- och larmsystem bytas. En rad åtgärder behöver även göras för att förenkla tillsyn och skötsel av fastigheten, då kostnaderna är betydande.






Finansnetto -607 -811 -1 060




Likvida medel 3 419 2 021 591


Investeringar 2 000 500 500

Linden i Nässjö AB


Linden är Nässjö kommuns allmännyttiga bostadsbolag som äger, förvaltar och hyr ut cirka 1 600 lägenheter och ett hundratal lokaler.


I kvarteret Blomberg i Nässjö bygger bolaget sammantaget 56 nya lägenheter. Byggnationen påbörjades under våren 2018 och beräknas vara färdigställd i slutet av 2019. Projektering av ytterligare 50 nya lägenheter i stadsde-len Åkershäll i Nässjö beräknas vara slutförd vid utgången av 2019. Beslut om igångsättande av byggnationen är dock inte fattat och ingår således inte i budgeten. Beslut om byggnation kommer att prövas av kommunfullmäk-tige. Lokaliseringen av bolagets ledning, administration och fastighetstekniker bedöms inte, utifrån idag rådande förutsättningar, vara optimal. Bolaget överväger därför att flytta dessa funktioner till bättre anpassade lokaler, utan att för den skull minska tillgängligheten för bolagets kunder.

Omvärldsanalys

Med hänsyn till bolagets befintliga, och i framtid utökade, låneskuld, är räntenivån en parameter som har bety-dande påverkan på ekonomin. Ytterligare en faktor som påverkar är givetvis Nässjö kommuns befolkningsut-veckling. Lindens fastighetsbestånd är i många områden ålderstiget och underhållsbehovet är fortsatt stort. Det är ett långsiktigt arbete att få underhållsnivån i balans och arbetet fortskrider i den takt ekonomin tillåter. Under-hållsplanen uppdateras kontinuerligt och prioriteringar förändras över tid. En hög flexibilitet krävs också för att


påbörja eller avvakta projekt när ekonomin så påkallar. Genom våra hyresgästundersökningar har bland annat framkommit behov av att arbeta med trygghetsfrågor och som en följd av det åtgärdas nu den yttre miljön i kvar-teret Kronan, parkeringen utmed Brinellgatan och Runneryds torg.

Ekonomi

Bolagets resultat har förbättrats kraftigt de senare åren. Under perioden 2019-2021 budgeteras för resultatnivåer (resultat efter finansnetto) om cirka 9-11 miljoner kronor per år. De bokslutsdispositioner bolaget har att tillgå beräknas kunna utnyttjas till och med 2020. Därefter antas en skattekostnad uppstå.

Bolagets nybyggnation i kvarteret Blomberg kommer delfinansieras via nya lån. Lånesumman beräknas uppgå till 60 miljoner kronor och egenfinansieringen till 80 miljoner kronor. Vid ytterligare byggnation i Åkershäll kommer behov av ytterligare nyupplåning att uppstå om inte finansiering via försäljning av befintligt fastighetsbestånd ses som ett alternativ.






Finansnetto -7 364 -9 429 -12 572




Likvida medel 22 389 43 059 62 813


Investeringar 75 000 7 000 7 000

Nässjö Industribyggnads AB


Nässjö kommuns Industribyggnads AB (NIAB) ska tillvarata Nässjö kommuns intressen av att främja företagsut-vecklingen och nyföretagandet i kommunen genom uthyrning av lokaler. För att bedriva verksamheten ska NIAB affärsmässigt och marknadsorienterat förvärva, äga, sälja, hyra, förvalta och bebygga fastigheter. NIAB ska med sin verksamhet bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun till nytta för näringslivet och dess invånare.


Under perioden planeras för en marknadsanalys avseende vilka branscher som NIABs utbud av lokaler ska vända sig till. Samverkan inom kommunkoncernen avseende förvaltningen av NIABs fastigheter ska under peri-oden utvecklas och fördjupas. Under perioden kommer en genomlysning av bolagets modell för hyror att ske och ett förslag till uppdaterad modell kommer tas fram. Även fortsatt utveckling av NIABs befintliga fastigheter planeras.

Omvärldsanalys

NIAB påverkas av konjunkturläget, då det har inverkan på företagsutvecklingen och ekonomin hos befintliga hyresgäster men även möjligheterna för nyföretagandet och potentiella hyresgäster. Bolaget påverkas av befolk-ningsutvecklingen i kommunen, då antalet invånare kan kopplas samman med antalet nya företag. Utvecklingen med digitalisering, nya affärsmodeller och näringsgrenar som växer fram skapar nya förutsättningar för nya typer av verksamheter som hyresgäster hos NIAB.


Ekonomi

Det budgeterade resultat för 2019 uppgår till 103 tusen kronor, vilket motsvarar ägarens avkastningskrav på 1 procent. Resultatet speglar bolagets syfte och mål, vilket främst är att skapa samhällsnytta genom att främja före-tagsutvecklingen och nyföretagandet. Budgeterat resultat för 2020 och 2021 är 105 respektive 104 tusen kronor. Större investeringar under perioden är underhållsåtgärder i form av fasadrenovering, men även utvecklingsåtgär-der på befintliga fastigheter. Bolagets soliditet är mycket hög (96 procent) och investeringar planeras i nuläget att finansieras genom egna medel vilket bidrar till en förväntad oförändrad soliditetsnivå.




Planenliga avskrivningar -394 -416 -420

RÖRELSERESULTAT 103 105 104

Finansnetto 0 0 0

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 103 105 104



Likvida medel 830 701 424

Långfristiga räntebärande lån 0 0 0

Investeringar 1 750 650 800

Citynätet i Nässjö AB


Bolagets uppgift är att äga, utveckla och driva fiberoptiska nät. Vidare har bolaget att i samverkan med partners tillhandahålla digitala tjänster till företag, fastighetsägare, organisationer samt hushåll. Det fiberoptiska nätet är öppet för en mångfald av tjänsteleverantörer.


Bolagets nuvarande ägarbild bedöms inte vara den mest optimala med hänsyn till övrig verksamhet inom Örnen-koncernen. Under hösten 2018 har därför denna fråga diskuterats varvid det framkommit att samordnings- och effektivitetsvinster föreligger om bolaget införlivas i Nässjö Affärsverk ABs koncern såsom ett dotterbolag till Nässjö Affärsverk AB. Kommunfullmäktige kommer därför, under inledningen av 2019, att få ta ställning till ett sådant förslag.

Omvärldsanalys

Bolaget befinner sig på en konkurrensutsatt marknad varför bolaget behöver fortsätta växa med en stabil ekono-misk grund. Bolaget behöver också öka kundernas medvetenhet så att kunderna uppfattar bolaget som den själv-klara leverantören av fiber i Nässjö kommun. Samarbetet med såväl nationella operatörer som lokala aktörer be-höver utvecklas ytterligare.

Konkurrensen inom verksamheten består till största delen av att några av de större teleoperatörerna i Sverige eta-blerat sig i Nässjö kommun och konkurrerar på villamarknaden.

Den tekniska utvecklingen inom mobilt internet bedöms inte på lång sikt utgöra något större hot mot fibernätet. På fiberförläggningssidan görs en del utveckling vad gäller förläggningsteknik för att lägre pris per förlagd meter. Dessutom görs metodförbättringar avseende fysisk kapacitetsplanering vid nyförläggning.


Ekonomi

För att bolaget ska nå det nationella bredbandsmålet under planeringsperioden, behöver Citynätet periodvis fi-nansiera glappet mellan investeringsutgifter och anslutningsintäkter med hjälp av rörelsekredit inom ramen för Nässjö kommuns finansiella koncernkontosystem. Citynätet tog under senare delen av 2018 upp ett lån på 35 miljoner kronor för att täcka de utbyggnadskostnader som varit. Ytterligare långfristig nyupplåning bedöms dock inte vara nödvändig under planeringsperioden.

Under 2019 räknar bolaget med cirka 4 300 aktiva anslutningar, vilket är en ökning med 1 000 jämfört med 2018.





RÖRELSERESULTAT 3 094 7 894 269

Finansnetto -228 -333 -458

RESULTAT EFTER FINANSNETTO 2 866 7 561 -189



Likvida medel 2 828 5 632 8 059


Investeringar 10 594 11 000 4 000


Sammanställd budget I den sammanställda budgeten redovisas de samlade intäkterna och kostnaderna samt vissa balansräkningsposter för Nässjö kommun, aktiebolagskoncernen Örnen i Nässjö AB, stiftelsen Annebergshus samt Nässjö kommuns andelar i Höglandsförbundet och Höglandets Räddningstjänstförbund. Gemensamt för dessa enheter är att Näs-sjö kommun har tillskjutit kapital motsvarande minst 20 procent av respektive enhets aktiekapital/grundfonds-kapital eller att Nässjö kommunen svarar för mer än 20 procent av driftskostnaderna, så kallad proportionell konsolidering. Syftet med den sammanställda budgeten är således att redovisa den sammantagna kommunala ekonomin oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.

Bostadsstiftelsen Annebergshus

Stiftelsen har till ändamål att främja bostadsförsörjningen i före detta Solberga kommun genom att köpa fastig-heter samt uppföra och förvalta bostadshus och affärslokaler. Stiftelsen äger och förvaltar 57 bostadslägenheter på totalt 3 875 kvadratmeter och fyra lokaler på totalt 398 kvadratmeter.

Stiftelsens budgeterade resultat under perioden uppgår till mellan 0,2-0,4 miljoner kronor per år. De totala bud-geterade investeringarna under planeringsperioden är beräknade till cirka 1,9 miljoner kronor. Stiftelsens långfris-tiga låneskuld, som uppgår till 7 miljoner kronor, antas vara oförändrad under perioden.

Höglandets Räddningstjänstförbund (HRF)

Syftet med förbundet är att svara för en gemensam räddningstjänst i medlemskommunerna Nässjö och Vetlanda i enlighet med vad som åligger var och en av kommunerna enligt räddningstjänstlagstiftningen. HRF arbetar i två parallella organisationer; en organisation för det dagliga (drift) och en vid utlarmning till olyckshändelse (insats). Den absoluta huvuddelen av den samlade arbetstiden, cirka 95 procent, läggs i driftsorganisationen.

Förbundets totala budgeterade resultat under perioden uppgår till mellan 0,0-1,4 miljoner kronor per år. De to-tala budgeterade investeringarna under planeringsperioden är beräknade till 20,4 miljoner kronor. Förbundets långfristiga låneskuld, 8,0 miljoner kronor, beräknas vara oförändrad under åren 2019-2021. Ovanstående belopp avser förbundets totala ekonomi. Nässjö kommuns andel uppgår till 53,2 procent.

Höglandsförbundet (HF)

Inom förbundet finns drift och support av IT samt familjerätt för de fem medlemskommunerna Nässjö, Vet-landa, Eksjö, Sävsjö och Aneby. Vidare svarar förbundet för samordning med syfte att stärka kompetensutveckl-ingen på höglandet. Detta uppdrag inkluderar även processledning för teknik- och vård-och omsorgscollege.

Förbundets totala budgeterade resultat under perioden uppgår till mellan 1,1-1,4 miljoner kronor per år. De to-tala budgeterade investeringarna under planeringsperioden är beräknade till 38 miljoner kronor. Förbundets lång-fristiga låneskuld beräknas minska med 17,4 miljoner kronor under åren 2019-2021 och antas uppgå till 10 miljo-ner kronor vid utgången av 2021. Ovanstående belopp avser förbundets totala ekonomi. Nässjös kommuns an-del uppgår till 32,5 procent.

Sammanställd resultatbudget

Resultatbudget (mkr) Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar -1 743,6 -1 766,8 -1 809,9

Avskrivningar -152,2 -163,0 -171,3

Verksamhetens nettokostnader -1 895,8 -1 929,8 -1 981,2

Skatteintäkter 1 402,6 1 448,9 1 504,3

Generella statsbidrag/utjämningsbidrag 553,2 563,3 564,2

Finansnetto -14,6 -19,5 -26,3

ÅRETS RESULTAT 45,4 62,9 61,0

Bolagskoncernens bokslutsdispositioner samt skattekostnader har inte beaktats i ovanstående resultat.


Sammanställd balansbudget

Balansräkningsposter (mkr) Budget 2019 Ram 2020 Plan 2021

Anläggningstillgångar 2 831,8 2 984,7 3 112,0

Likvida medel 149,9 116,6 102,6

Långfristiga räntebärande lån 1 411,4 1 472,2 1 522,9

Investeringar 362,9 316,7 298,5

Documents

BUDGET 2019 - Nässjö kommun€¦ · växtvärk. Det är bra att förslaget så tydligt talar om att vi ska lösa frågor inom kommunkoncernen. Det är inte något enskilt bolags