Embed Size (px)
Citation preview
Kriminologiska institutionen
Ungdomars brott på 1920-, 1960- och
1990-talet
En analys av Sergio Leone, Bille August och Ole Christian
Madsens filmframställningar
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2010 Súsanna Martinsdóttir
2
Sammanfattning
Examensarbetets syfte är att analysera hur tre filmskapare framställer samhället och
ungdomars brott i tre olika tidsepoker, Sergio Leone på 1920-talet, Bille August på 1960-
talet och Ole Christian Madsen på 1990-talet. Avsikten är att söka urskilja återgivningen
av potentiella orsaker och faktorer om varför ungdomarna begår brott. Därtill även om det
finns någon skillnad mellan olika generationers brottsmönster.
Detta genomförs med en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i de scener jag har
valt från filmerna. Jag söker efter manifesta inslag, till exempel händelser som kan
upplevas som hotfulla, där ungdomar går med kniv, rånar, röker hasch osv. Dessa scener
analyseras med hjälp av kontrollteorier.
Resultaten visar att brottsmönstret, utförandet av inbrott, rån osv. framställs på likartat sätt
i filmerna. När det däremot gäller orsakerna till varför ungdomarna begår brott, finns
skillnader i tidsåldrarna. Analysen av filmen visar att 1920-talets ungdomar menar att en
kriminell karriär är en investering i deras framtid och en väg ut ur fattigdomen.
Ungdomarna på 1960-talet rånar t.ex. för att få betalningsmedel till olika nöjen medan
ungdomars brott på 1990-talet är relaterade till egna och andras beroende av droger.
De tre filmskaparna framställer sina aktörer i ett samhälle, med händelser och problem,
som också finns i verkligheten. Resultaten visar att åtskilliga av de förhållanden som ofta
utpekas som s.k. riskfaktorer och tycks ha koppling till brottsligt beteende bland unga,
också utpekas som riskfaktorer i filmernas fiktiva framställningar.
Nyckelord: sociala band, självkontroll, riskfaktorer, hämnd, narkotika, fattig och fiktivt.
3
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ................................................................................................................... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...................................................................................................... 3
1 INLEDNING.............................................................................................................................. 4 1.1 Syfte och problemformulering ............................................................................................................... 5
2 TIDIGARE FORSKNING ..................................................................................................... 5 2.1 Historiskt om film .................................................................................................................................. 5 2.2 Media ..................................................................................................................................................... 6 2.3 Ungdomsbrottslighet .............................................................................................................................. 7
3 TEORI ....................................................................................................................................... 11 3.1 Kontrollteorier ...................................................................................................................................... 11 3.2 Sociala band ......................................................................................................................................... 12 3.3 Självkontroll ......................................................................................................................................... 13 3.4 Kritik av teorierna Sociala band och Självkontroll .............................................................................. 13
4 MATERIAL OCH METOD ................................................................................................ 14 4.1 Filmen Once Upon a Time in America ................................................................................................ 14 4.2 Filmen Zappa ....................................................................................................................................... 14 4.3 Filmen Nordkraft .................................................................................................................................. 15 4.4 Metod ................................................................................................................................................... 16 4.5 Teman .................................................................................................................................................. 16 4.6 Citat och scener .................................................................................................................................... 17 4.7 Metodproblem ...................................................................................................................................... 17
5 RESULTAT OCH ANALYS ............................................................................................... 18 5.1 Leone, August och Madsens framställningar ....................................................................................... 18 5.2 Ungdomars brott på 1920-talet ............................................................................................................. 18 5.3 Ungdomars brott på 1960-talet ............................................................................................................. 21 5.4 Ungdomars brott på 1990-talet ............................................................................................................. 23 5.5 Brottsmönstren och dess orsaker .......................................................................................................... 24
6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ................................................................................. 25 6.1 Avslutande kommentar ........................................................................................................................ 27
7 LITTERATUR OCH REFERENSLISTA ........................................................................ 28 7.1 Övriga referenser .................................................................................................................................. 30
4
1 Inledning
Att vårt samtida samhälle präglas av ökad medienärvaro och att en stor del av utbudet
behandlar ungdomsbrottlighet, är för många en sådan självklarhet att de inte reflekterar över
det. Media och brottslighet går hand i hand och Ester Pollack skriver att ”det inte längre är
möjligt att diskutera brottslighet utan att tala om medierna, liksom det inte är möjligt att
diskutera medierna utan att tala om brottslighet” (Pollack 2001:9).
Film är ett medium som kan verka väldigt övertygande i sin förmåga att spegla ett samhälle
och ge uttryck för olika åskådningar t.ex. ungdomars brott. Detta har väckt mitt intresse att
undersöka hur ungdomars brott framställ i tre filmer, från tre skilda tidsepoker, under förra
seklet.
Efter att ha tittat på ett tiotal filmer, från olika länder, noterar jag att just tidsepoken och
platserna är av stor betydelse för hur ungdomars brott framställs. Därför fann jag det även
mycket intressant att undersöka hur filmskaparna framställer orsakerna till varför ungdomar
begår brott.
I de diskussioner kring media och ungdomsbrottslighet som förs både inom kriminologin och
medievetenskapen, har både nyhetsförmedling och fiktion en viktig roll att spela i hur våra
uppfattningar om brottslighet utformas. Det finns därför goda skäl att undersöka både
nyhetsinslag och mer fiktivt material för att komma åt den bild av ungdomsbrottslighet som
förmedlas via media (Garland 2001:86).
Media och TV-serier är tillsammans med film den typ av fiktion som inom kriminologin och
medievetenskapen huvudsakligen varit föremål för studier och som även tilldelas störst
betydelse för allmänhetens bil av brottslighet (Reiner 1997:392). De flesta av oss får vår
grundläggande uppfattning om brott genom de bilder och företeelser som presenteras och
förmedlas via media (Garland 2001:86). Därför blir det intressant att undersöka om filmerna
ger uttryck för någon speciell orsak till ungdomars brottsliga handlingar. De värden som kan
analyseras ur film ger inte enbart uttryck for filmskaparens synsätt, utan som regel också en
uppfattning om tankar och känslor hos den masspublik de är producerade för (Olsson
1981:32).
5
1.1 Syfte och problemformulering
Examensarbetets syfte är att analysera tre filmregissörers framställningar av samhället och
ungdomars brott, under valda tidsperioder 1920-, 1960- och 1990-talet. Avsikten är att
urskilja återgivningen av potentiella orsaker och faktorer i deras framställning om varför
ungdomarna begår brott. Därtill även om det finns någon skillnad i hur de olika
ungdomsgenerationernas brottmönster återges i filmerna.
Hur framställer Leone 1920-talets, August 1960-talets och
Madsen 1990-talets samhälle och brottsliga ungdomar i sina filmer?
Hur kan brottsmönster och dess orsaker urskiljas?
2 Tidigare forskning
2.1 Historiskt om film
Film var det första moderna massmediet och fick stor kulturell betydelse under 1900-talet. En
av de första stora, historiska filmerna var D. W. Griffiths två timmar långa ”The Birth of a
Nation” från 1914-15. Filmen handlade om det amerikanska borgarkriget 1861-65 och
publiken räknades i miljoner. Den enorma succén markerade en vändpunkt i filmens historia.
”The Birth of a Nation” fick också ideologiskt inflytande genom sin propagandistiskt
heroiserande bild av det amerikanska militärväsendet (Kjeldstadli 2002:214).
Andra kända exempel från 1990-talet är Steven Spielbergs Schindlers list om den nazistiska
judeutrotningen under andra världskriget samt svensken Jan Trolles film om Knut Hamsun
(Kjeldstadli 2002:214).
I detta examensarbete analyseras den danska filmen Nordkraft, som skildrar några ungdomars
narkotikaproblem på 1990-talet. Filmen används som läromedel på högstadieskolor i
Danmark i ämnet samhällsvetenskap http://www.dfi.dk/filmiundervisningen/film-i-
skolen/undervisningsmaterialer/materialer-til-spillefilm/nordkraft.aspx. Detta bekräftar att det
finns en relation mellan medier och den eventuella inverkan filmmediers avbildning av
brottslighet har på sin publik (Pollack 2001:31).
Därför är film också viktig för forskare som kultur- och mentalitetshistorisk källa (Kjeldstadli
2002:214). Från 1920-talet och framåt finns ett stort och stadigt växande så kallat
audiovisuellt material tillgängligt. Forskare kan använda detta som källa, utifrån en litterär
6
och filmmässig synvinkel och till antaganden om det samhälle där filmen blev producerad
och mottagen (Kjeldstadli 2002:213). För att uppnå en bättre förståelse för hur filmerna kan
upplevas av åskådarna, fokuserar examensarbetet på historien som skildras på filmduken
(Olsson 1981:32).
2.2 Media
I dagens samhälle har massmedierna en nyckelposition beträffande förmedlingen av
verklighetsbilden. Vi kan från vårt vardagsrum, mer eller mindre i direktsändning, följa
program om polisens arbete med att fånga brottslingar, där även publiken medverkar till att
lösa olika moraliska dilemma (Pollack 2001:11). Härmed blir innehållet i mediernas
förmedling samt filmers återgivning en arena att utforska (Estrada 2001:394).
Film återspeglar en bestämd verklighet där ljud och bild, som visserligen är en bild av den
verklighet som legat till grund för inspelningen, blir filmens grundelement. Detta skapar ”en
imaginär verklighet, nämligen filmfiktionens imaginära verklighet” (Lebel 1981:111). Denna
verklighet refererar inte till verkligheten och världen i allmänhet, utan endast till filmens
fiktion (Lebel 1981:110–111).
Att brottslighet är ett vanligt förekommande ämne i fiktion kommer knappast som någon
större nyhet för den genomsnittlige fiktionskonsumenten. Robert Reiner skriver att ”crime
stories seem to have been a staple of popular entertainment throughout the modern period”
(Reiner 1997:389). Han konstaterar även att ungefär 20 procent av de filmer som går upp på
bio är kriminalfilmer och att runt hälften av alla filmer kan uppvisa ”significant crime
content” (Reiner 1997:388).
Intressant för undersökningen är de mönster som forskningen lyckats finna i fiktionens
brottsbeskrivning. De vanligast återkommande brottstyperna är mord och våldsbrott, men
sedan 1960-talet har även sex- och narkotikabrott intagit en mer central plats i berättelserna
(Reiner 1997:389). Även presentationen av våld har blivit mer målande, och i samband med
detta har även fler filmer givit brottsoffren och deras lidande en mer central plats (Reiner
1997:390).
I många studier har detta fiktionsinnehåll ställts mot brottstatistiken, och resultatet av de
jämförelser som gjorts på detta vis är slående; Reiner skriver att ”apart from gender, the
demographic profile of offenders and victims is the polar opposite of crime justice statistics”
(Reiner 1997:392). I enlighet med detta avbildas ofta mord i film som resultat av överlagda
handlingar. Brottsstatisktiken visar däremot att det oftast är bråk och våld i hemmet som
7
slutar så olyckligt (Pollack 2001:204). Våldtäkter i film utförs oftast av psykopatiska
främlingar, men enligt brottsstatisktiken sker de flesta våldtäkter inom hemmets väggar och
förövaren har vanligtvis haft en relation till offret (Reiner 1997:391).
Examensarbetet kommer inte behandla de våldtäkter som skildras i filmerna och inte heller
diskutera könsaspekten. Könsperspektivet kommer däremot att nämnas därför att, som Ester
Pollack kommer fram till i sin undersökning av medier och brott, den roll kvinnor vanligtvis
haft (och har) i brottskildringar är som offer för våldsbrott (Pollack 2001:203). Detta
exemplifierats också av Nils Christie när han gör skillnad mellan, idealiska, verkliga och
skrämda offer och hänvisar till att ”De gamla damerna får sin information genom
massmedia” (Christie 2001:57). De kan alltså inte personligen kontrollera den information
som förmedlas (Christie 2001:57). Med termen idealiskt offer syftar Christie inte på den
person eller kategori som mest ser sig själv som offer. Med idealiskt offer syftar Christie
”istället på en person eller kategori av individer som – när de drabbas av brott – lättast får
fullständig och legitim status som offer” (Christie 2001:47).
Vidare säger Pollack, att om kvinnor på 1950-talet beskrivs som ”husmor, mor, maka och
hemarbetande” (Pollack 2001:205), ”så beskrivs hon tjugo år senare … i ständig kamp för att
erövra de rättigheter som varit förbehållna mannen” (Pollack 2001:206). Pollack fastställer att
kvinnan har gjort entré på arbetsmarknaden, inom politiken – och också i den brottsliga
världen (Pollack 2001:206). Exempelvis publiceras många historier om kvinnliga
narkomaners brottslighet till följd av drogberoende, eller alternativt, manliga narkomaners
flickvänner som begår brottsliga handlingar till följd av hans drogberoende (Pollack
2001:208).
2.3 Ungdomsbrottslighet
Visserligen begår unga ofta brott, men brotten är inte jämt fördelade bland dem. Tvärtom
begår många unga några enstaka, medan några få begår många brott (von Hofer 2001:317).
Men ungdomsbrottslighet är i de allra flesta fall övergående. Majoriteten av de unga begår
brott under en kortare period utan att fortsätta med denna verksamhet längre fram (von Hofer
2001:318).
Att kamratgruppen och medbrottslingar har betydelse för den enskilde ungdomens
brottslighet har framförts av många forskare. Det är viktigt att vara modig och duga för att få
status och en betydelsefull roll i kamratgruppen (Fondén 2001:223). Det råder dock delade
8
meningar om på vilket sätt och i vilken grad förbindelsen påverkar den unges brottsaktivitet.
Det har också hävdats att kamratgruppen förstärker den unges redan befintliga
värderingssystem. Den typ av brott som är vanligast bland unga tillhör de traditionella
brotten, d.v.s. olika former av stöld och skadegörelse (Fondén 2001:223).
Vilken grupp och vilka kamrater den unge söker sig till beror till stor del på individens
tidigare erfarenheter. Att pojkar under frigörelseprocessen i tonåren söker sig till grupper med
likasinnade är mycket vanligt (Fondén 2001:225). Däremot är det mycket ovanligt att
ungdomar begår brott ensamma. Istället kan ungdomsbrottligheten i hög utsträckning ses som
ett gruppfenomen och ett sätt att umgås. Ungdomar använder sig ofta av den offentliga
arenan när de umgås och i dessa miljöer finns tonårsgrupper där kriminalitet utgör ett viktigt
inslag i medlemmarnas gemensamma umgänge (Fondén 2001:223).
Motivet till brottsligheten tycks bestå i känslan av spänning och lustfylldhet, där målet inte
tycks vara ekonomisk eller materiell vinning utan snarare den brottsliga handlingen i sig
(Fondén 2001:223). Men det är inte möjligt att dra generella slutsatser, därför att
erfarenheterna av ungdomsbrottlighet ser olika ut för varje individ (Fondén 2001:257).
En undersökning av Anders Nilsson (1997) visar att barn till föräldrar med sociala problem
löper större risk att få problem senare i livet. Även barn med dålig relation till sina föräldrar
löper större risk att begå brott än de barn som har goda relationer till sina föräldrar. Detta
beror på att man utgår från att bristen på nära relationer till föräldrar ger upphov till dåligt
självförtroende hos barnen (Nilson 2001:128).
Vid kriminologiska förklaringar av brottsligt beteende brukar förhållanden under
uppväxttiden ses som centrala. Nilsson beskriver i sin undersökning om
uppväxtförhållandena för dem som sitter fängslade. Han har tittat på deras bakgrund och gör
en jämförelse med befolkningen i övrigt (Nilsson 2001:125). Nilssons undersökning visar att
fångar i betydligt större utsträckning än andra har vuxit upp under ogynnsamma
hemförhållanden. Vidare kan man konstatera att de som redan under uppväxtiden var kända
av polisen är missgynnade avseende resurser och socialt kapital. Det är alltså inte personliga
karaktärsdrag, inte heller i första hand den sociala miljön, utan samhällets reaktion och den
stämpling den medför som orsakar fortsatt brottslighet (Nilsson 2001:135). Nilssons
undersökning visade att de som sitter i fängelse hade särskilda uppväxtförhållanden till
skillnad från övriga befolkningen (Nilsson 2001:140).
9
Enligt Henrik Tham är skilsmässa som mått på negativa uppväxtvillkor en ofta använd
variabel inom kriminologin. Skilsmässa förefaller vara ett relativt säkert mått som kan
kontrolleras mot officiell statistik, men den sociala innebörden av skilsmässa lär ha förändrats
under 1900-talet. Statstiken visar att under 1960-talet ökade antalet skilsmässor och att denna
ökning inte gav utslag i ungdomsbrottligheten (Tham 2001:351).
Jerzy Sarnecki har gjort en undersökning som bygger på antaganden att en individs beteende
påverkas av dennes sociala omgivning. I Borlängeundersökningen
(Sarnecki 1982,1983,1986,1991 i Sarnecki 2001:147) använde Sarnecki nätverksanalytiska
metoder för att illustrera ungdomars relationer. Enligt Sarnecki visade sig det viktigaste
resultatet av undersökningen vara, att 45 procent av alla ungdomar i Borlänge som
misstänktes för brott, under den 6-åriga undersökningsperioden, kunde länkas samman till ett
stort nätverk. Detta nätverk stod för en klar majoritet av alla brott som ungdomar i Borlänge
misstänktes för (Sarnecki 2001:147). Sarneckis undersökning visade hur en del ungdomar
tämligen passivt gled in i brottsligt beteende, genom att helt enkelt vara tillsammans med
vissa brottsliga individer när dessa begick brottsliga handlingar (Sarnecki 2001:172).
Den brottslighet som tonåringar begår beskrivs som spontan och oplanerad. Även om
sällskapet och deltagandet i brott är tillfälligt kan det röra sig om starka band mellan
kamraterna. Det är karakteristiskt för tonårstiden att man snabbt etablerar nya relationer och i
de fall där denna relation uppfattas som stark kan den kräva en hög grad av lojalitet. Men det
är dock inte ovanligt att en sådan relation bryts lika snabbt som den har etablerats (Sarnecki
2001:173).
I kriminologiska studier är det vanligt att bland annat undersöka skillnader med avseende på
brottslighet och olika strukturella bakgrundsfaktorer hos individer, som exempelvis
familjestruktur under uppväxten, föräldrarnas socioekonomiska klass och utbildningsnivå,
eller invandrarbakgrund. Anledningen till det är i regel ett underliggande antagande att en
persons sociala bakgrund tenderar att påverka hans eller hennes framtida liv på olika sätt
(Ring 2010:32).
I den svenska kriminologiska institutionens frågeundersökning (Ring 1999), med ett urval av
skolklasser i landet, fick ungdomar i årskurs nio anonymt besvara ett formulär om
problembeteenden, bakgrundsfaktorer och sociala förhållanden. Utifrån svaren konstruerades
10
olika variabler, ”vilka avser ge mått på förhållanden som utpekats som centrala riskfaktorer”
(Ring 2001:90).
Tyngdpunkten i Rings undersökning ligger på Hirschis sociala bandteori. Den grundläggande
frågeställningen är vad som hindrar individen från att begå brott och svaret på detta är den
sociala kontrollen som kopplas till de fyra begreppen anknytning, åtagande, delaktighet och
övertygelse (Ring 2001:89). Dessa fyra element i människans anknytning till det etablerade
samhället är förstås relaterade till varandra. Begreppet anknytning är relaterad till
föräldrakontakt, tillsyn och reaktion och skolanknytning till variabler som trivsel och
ambition. I strävan efter framgång i samhället, såsom utbildning, arbete och hederligt liv,
används variabeln åtagande (Ring 2001:92). Delaktighet utgår från ungdomarnas
engagemang i t.ex. skola och fritidsaktiviteter och övertygelse från moral och ansvar att följa
samhällets regler (Ring 2001:92).
Resultatet av Rings undersökning visar att riskfaktorer som kriminologiska vetenskapsmän
ofta förknippar med brottsligt beteende bland ungdomar i 15-årsåldern även har ett samband i
detta fall. Ungdomar med flera riskfaktorer står för den största kriminaliteten och därigenom
får teorin om sociala band stöd (Ring 2001:113). Bland annat blir det tydligt att
föräldratillsynen och kännedom om ungdomarnas umgänge på fritiden är en viktig
komponent i detta avseende. ”En annan dimension av de sociala banden, övertygelsen om att
det är viktigt att följa samhällets regler, verkar ha förhållandevis stor betydelse för
omfattningen av ungas brottslighet”( Ring 2001:113). Ju starkare anknytning desto mer har
man att förlora på att bryta mot normerna och begå brott. Däremot ger studien inte enbart
stöd för att god känslomässing anknytning till kamrater har brottsavhållande inverkan (Ring
2001:113).
Spänningssökande är en ofta använd frågeställning inom kriminologiska undersökningar av
ungdomar. Det menas att den anger graden av riskpreferens, rastlöshet och impulsivitet (Ring
2001:97). Tonvikten i de kriminologiska undersökningarna i frågeställningen
spänningssökande ligger i risktagandet och rastlösheten, vilket kan hävdas ligga i linje med
vissa centrala infallsvinklar med Gottfredson & Hirschis teori om självkontroll (Ring
2001:98).
En analys av den senaste frågeundersökning (Ring 2008) bland ungdomar i årskurs nio visar
at brottsbelastning tenderar att vara förknippad med en rad psykosociala faktorer, som
kännetecknas av att man har en utåtriktad livsstil med omfattande kamratumgänge som i
regel innefattar andra brottsbelastade individer. Alkoholberusning och skolk ingår även i
11
bilden (Ring 2010:58). Detta stämmer väl med de tidigare resultat som Ring kommer fram
till, där spänningssökande ger ett stort utslag i undersökningen (Ring 2001:97).
Mönster i brottsbenägenheten, dvs. omständigheter som inverkar på hur troligt det är att
ungdomar begår brott kan enligt kriminologisk forskning återfinnas bland de sociala miljöer
och relationer som individen ingår i. Det beror på att barn och ungdomar utvecklas i ett
samspel mellan en rad olika sociala sammanhang, bland annat familjen, skolan och
kamratkretsen, som alla påverkar varandra (Ring 2010:34).
3 Teori
3.1 Kontrollteorier
Kontrollteorier används ofta i kriminologisk forskning i samband med ungdomsbrottslighet
där brottslighet är följden av instabilitet mellan impulser till kriminell aktivitet och den
fysiska samt sociala kontroll som stoppar dessa impulser. Kontrollteoretikernas utgångspunkt
är att alla individer agerar rationellt i situationsberoende beslut, där de överväger för och
nackdelar. Relationer inom grupper, till vilka individer hör, kallas i Hirschis
kontrollteoretiska terminologi för sociala band (Chriss 2007:700).
Med Hirschis teorier analyseras i examensarbetet ungdomarnas avvikande beteenden såsom
de framställs i filmerna av Leone, August och Madsen. Vidare analyseras på vilket sätt
regissörerna presenterar självkontrollen och de sociala banden kring relationerna och vilket
inflytande de kan ha på karaktärernas beteenden (Chriss 2007:692).
12
3.2 Sociala band
Travis Hirschi är en av de mest kända kontrollteoretikerna. Han utvecklade år 1969 sociala
bandteorin som innebär att människor med starka band till det konventionella samhället inte
begår brott. Hirschis teori bygger på empiriska undersökningar med självrapporterad
brottslighet. Detta gör att teorin också har kunnat testas empiriskt och ställas mot andra
teorier. Det finns fyra sociala band som sammankopplar individen med samhället och ett
laglydigt beteende och dessa är:
Anknytning – till det konventionella samhället t.ex. föräldrar, skola, arbete
Åtagande – mål här i livet t.ex. utbildning, arbete
Delaktighet – i konventionella aktiviteter t.ex. föreningsliv, skola, arbete
Övertygelse – av ett legitimt samhälle t.ex. tron på rättsväsendet, lagar och
regler (Chriss 2007:692).
Uppfylls dessa fyra kriterier kommer en individ inte att begå brott, även om tillfälle ges. En
konkretisering och förenkling av detta är att alla individer påverkas av sina sociala band och
om personen är socialt integrerad stärks dessa band till det legitima samhället. Dessa
individer kommer fram till att brott har för stora negativa effekter på de sociala banden och
avstår därför från att begå brott. Är en person däremot inte socialt integrerad och saknar dessa
band, har personen inget eller mycket lite att förlora på att begå brott (Chriss 2007: 692).
Ungdomarna med svaga sociala band är mer brottsbelastade än unga med starka sociala band
och deras påverkan från kamrater som begår brott medför ökad risk för lagöverträdelser. Det
finns även andra bakgrundsfaktorer som har inflytande på ungdomarna såsom, lågt socialt
anseende hos föräldrar, splittrad familj och invandrarbakgrund. Att det finns ett samband
mellan föräldrars sociala klass och egen brottlighet är också ett antagande som är gemensamt
för flera kriminologiska teorier (Nilsson 2001:130).
Den kriminologiska forskningen ger en rad olika förklaringar till varför människor begår
brott. En av de viktigaste när det gäller ungdomsbrottslighet är teorin om sociala band (Brå
1/2000).
13
3.3 Självkontroll
År 1990 utvecklade Hirschi tillsammans med Michael Gottfredsson idén om att skillnader
mellan den laglige och förövarens benägenhet att begå brott kan förklaras med graden av
självkontroll. ”De menar att det föreligger relativt stabila skillnader mellan olika personers
brottsbenägenhet beroende på grad av självkontroll” (Ring 2001:92).
Låg självkontroll innebär att man har svårt att stå emot stundens frestelser, något som
grundläggs tidigt i barndomen. Detta yttrar sig i skillnaderna mellan olika individers tendens
att undvika brott, oavsett vilka omständigheter de befinner sig i (Ring 2001:92). Självkontroll
är en egenskap som antingen är medfödd, förvärvad eller helt enkelt kan bero på samspelet
mellan arv och miljö (Chriss 2007:689).
Teorins centrala betydelse, låg självkontroll, är framförallt brister i uppfostran och andra så
kallade störningar i uppväxtförhållandena (Chriss 2007:694). ”Most crimes are committed by
repeat offenders who have failed to learn this basic self-control. In many cases they are
acting not rationally but on impulse. Failing to anticipate consequences, they are undeterred
by the expectation of punishment” (Hirschi & Gottfredson 2009:196).
3.4 Kritik av teorierna Sociala band och Självkontroll
Ring (1999) samt flera andra med honom finner ett starkt empiriskt stöd för de flesta
antaganden i sociala bandteorin. Undantag görs i antaganden om förhållandet mellan de
undersökta ungdomarna och brottsbelastade personer. I Hirschis Cause of Delinquency
(1969) observerar Hirschis att unga brottslingars relation till brottsbelastade kamrater är
korrelerat med de ungas egen brottslighet. Hirschis finner dock inte något sätt att hantera
denna relation (Sarnecki 2003:219). ”En av de kanske allra starkaste anhängare av teorin om
sociala band, Ruth Kornhauser (1978), hävdar däremot att gruppkaraktären på
ungdomsbrottsligheten saknar kriminologisk relevans, eftersom gruppbeteende är
karakteristiskt för praktiskt taget alla aktiviteter bland ungdomar” (Sarnecki 2003:219).
Teorin om självkontroll har kritiserats för att t.ex. utesluta viktiga faktorer som värderingar
och känslor (Bergström 2008:54), samt att det inte alltid går att skilja den beroende variabeln
brottslighet från oberoende variabeln självkontroll (Sarnecki 2003:221).
14
4 Material och Metod
4.1 Filmen Once Upon a Time in America
Sergio Leones (1921-1989), Once Upon a Time in America är hans sista verk och hade
premiär år 1984. Just det faktum att filmen är hela 227 minuter lång gör att Leone på ett
utomordentligt sätt lyckas visa upp en detaljrik livshistoria för publiken. Filmen följer ett
gäng judiska pojkar och deras uppväxt i gettot Brooklyn (Knowles 1999:6).
Gemensamma löften i pojkåren binder ihop deras vänskap i många år tills dess att girigheten
tar över och vänskapen faller ihop inifrån. Under 1920-talet sysslar pojkarna med
småkriminella brott vilket senare för dom, som ett etablerat gäng, till toppen av den
kriminella eliten (Leone 2003: CD).
Filmen skildrar ett USA i en tid då en av de mäktigaste maktfaktorerna var den italienska
maffian (Boyer, m.fl. 2002:498). Det var de undre klasserna i samhället som sökte sig till
maffian för att kunna ta sig ur slummen. David ”Noodles” Aaronson (Robert De Niro), är en
av de judiska pojkarna som blir indragen i olaglig spritlangning under förbudstiden . Under
1960-talet lever han dock ett undangömt liv, med ny identitet, då han gjort sig skyldig till sina
kriminella kompanjoners död (Knowles 1999:5).
Filmen handlar om en mans resa genom livet och det pris han betalar för de val han gör på
vägen (Knowles 1999:1). Styrkan i filmen ligger just i dessa moment. Upplevelsen grundar
sig också mycket i scenografin och musiken. Leone var en man som skapade många
banbrytande metoder att använda kameran på. Han har tidigare visat sin känsla för stämning
mellan bild och musik i sina spaghettiwesterns (Knowles 1993:3).
4.2 Filmen Zappa
Bille August (1948) första ungdomsfilm Zappa hade premiär år 1983. Filmen var
banbrytande och handlade om tre 14-åriga pojkar. Den cyniske och känslofrustrerade Sten,
den naive och starke arbetarpojken Mulle och mellan dessa motsatta personligheter, den
sympatiske, men lite velige, Björn. Filmen är ett realistiskt drama, som utspelar sig i en av
Köpenhamns förorter i början på 1960-talet. Pojkarna Björn (Adam Tönsberg), Mulle
(Morten Hott) och Sten (Peter Reichardt) är kamrater, men snart uppstår det allvarliga
konflikter mellan pojkarna på grund av deras kriminella bana (August 2003: CD). Det är en
historia om gemenskap, gruppress och sociala klyftor
(http://www.rumoredcity.com/zappa.html).
15
August talade om sina känslor för filmen och gav uttryck åt ett behov av att våga göra
våldscener med unga människor, som slogs och spydde. Han tycket det var spännande att
man i Danmark på den tiden kunde göra så dramatiska våldscener med barn och unga
(Nielsen 2005:60).
4.3 Filmen Nordkraft
Ole Christian Madsens (1966) film skildrar ett tidigt 1990-tal i Aalborg.
Den hade premiär 2005. Filmen beskriver några hårt prövade kriminella. En brutal historia
om missbruk i en grym och depressiv värld skrev Berlingske Tidende. Den bästa och mest
förfärande vittnesbörd som hittills skrivits på danska om den generation som blev vuxen
under nittiotalet (Dy 2004:1).
Handlingen utspelas i värdshus- och knarkmiljön i Aalborg med den lite mystiska och halvt
demoniska iraniern Hossein (Farshad Kholghi) styrande bakom kulisserna. Han kontrollerar
både de kriminella MC-gängen och langarna. Nordkraft är den intensiva och känsliga
berättelsen om Maria (Signe Egholm Olsen), Steso (Thure Lindhardt), och Allan (Claus Riis
Østergaard) och deras försök att leva - och överleva. Maria är en knarklangare som viljelöst
vadar fram bland knarkare, haschrökare och mc-knuttar i ett evigt sökande efter den kärlek
som langarpojkvännen Asger (Thomas L. Corneliussen) aldrig kommer att kunna ge henne.
Asger tvingas till slut att överge sina planer om att bli tatuerare
(http://www.lovefilm.se/film/42415-Nordkraft.do).
Sjömannen Allan har precis återvänt hem från en olycksdrabbad tur till Stilla havet. Han
kämpar för att komma på fötter igen och leva ett vanligt liv, men hans tidigare liv kommer
ikapp och stör hans nya tillvaro. Allan har ett förflutet som knarkare och har en våldsdom i
bagaget, men har nu beslutat sig för att livet ska bli annorlunda. Steso, den intellektuelle,
desillusionerade och klarsynte cynikern, kämpar för att lyckas med den omöjliga uppgiften
att både behålla flickvännen Tilde (Pernille Vallentin Brandt) och vara beroende av drogerna.
I slutet av filmen tar Steso en överdos i föräldrarnas radhus och dör (Madsen 2005: CD).
16
4.4 Metod
I examensarbetet utförs en kvalitativ innehållsanalys som avser beskriva innehållet i filmerna.
Inget kvantifieras eller mäts utan innehållet tolkas och analyseras (Trost 2002:28). Det som
eftersöks är manifesta inslag i filmerna, dvs. sådant som uttrycks explicit. Sökandet efter
manifesta inslag kan också användas för att komma åt det inte fullt uttalade. Filmscenerna
analyseras med hjälp av teorin, med fokus på ungdomars brott (Bergstöm & Boréus 2005:44–
45). Innehållet i filmerna beskrivs systematiskt genom en tematisk uppdelning utifrån
problemformuleringen.
Det kvalitativa sättet att analysera innehållet i filmerna utförs genom att hitta de scener från
filmerna där ungdomar går med kniv, rånar, använder droger osv. Inte för att jämföra
filmerna med varandra avseende antal förseelser. Utan för att finna exempel på skildringar av
ungdomsbrottlighet i de olika tidsepokerna. På detta sätt är det möjligt att hitta de mönster
som är nodvändiga för att svara på den uppställda problemformuleringen.
Innehållsanalysen utgörs alltså av en uppdelning, tolkning och analys av filmerna, Once
Upon a Time in America, Zappa och Nordkraft, utifrån de teoretiska förhållningssätten. Det
innebär att teorierna om sociala band och självkontroll, samt tidigare svenska undersökningar
används som analytiska verktyg i min innehållsanalys.
För att kunna svara på problemformuleringen, undersöks det imaginära samhället och
ungdomars brott i tre olika tidsperioder från förra seklet, utifrån hur samhället och ungdomars
brott framställs av Leone, August och Madsen.
4.5 Teman
I examensarbetet är analys och resultatredovisning indelad i teman, med utgångspunkt i
problemformuleringen. Genom att dela in redovisningen i teman, skapas en struktur i
examensarbetet och det blir lättare att följa. Dessutom blir avgränsningen avseende vad som
analyseras tydlig. Problemet med att dela in resultaten redan från början är att det finns en
risk att bortse från resultat som kanske är minst lika viktiga som de utvalda.
Den första problemformuleringen är: Hur framställer Leone 1920-talets, August 1960-talets
och Madsen 1990-talets samhälle och brottsliga ungdomar i sina filmer? Denna delas upp i
två teman, där det första är Leone, August och Madsens skildring av de olika samhällena,
vilket beskriver bakgrunden till ungdomsbrottligheten t.ex. fattigdom, skilsmässa och
narkotika.
17
Det andra temat är ungdomars brott på 1920-, 1960- och 1990-talet, vilket beskriver hur
regissörerna målar upp bilden av brott, t.ex. genom att skildra rån, sprit, hasch och ungdomar
som går med kniv. De olika företeelserna analyseras för respektive film.
Den andra problemformuleringen är: Hur kan brottsmönster och dess orsaker urskiljas?
Genom att analysera de tre filmernas, skilda tidsepokers, ungdomar som begår brott, går det
att urskilja mönster och orsaker som är karakteristiska just för den period, som de tre
regissörerna skildrar var för sig.
4.6 Citat och scener
Filmerna kommer fortlöpande att citeras i resultatdelen. Textreferenserna till filmerna ser ut
på följande sätt: (Regissör, avsnitt: minuter). Detta sker inte på danska eller engelska som de
talas i filmerna utan på svenska. Ett problem kan då vara att det är undertecknads förmåga
och förståelse som återges. En jämn fördelning mellan de tre filmskaparna eftersträvas, men
regissörerna citeras ändå inte alltid lika mycket under samma tema. Det finns flera scener där
aktörerna inte uttrycker sig verbalt, då är det bilden och musiken som har varit det avgörande
för valet av scen.
4.7 Metodproblem
Kvalitativ innehållsanalys används oftast på såväl litterära texter som filmtexter.
Innehållsanalysen tenderar att fokusera på det tydliga uttalandet snarare än det outtalade
(Bergström & Boréus 2005:77). I analysen av filmerna kan det bli problematiskt att redogöra
för det outtalade, t.ex. bilderna och musiken som är en väsentlig del av framställningen.
Utöver detta finns även allt det som inte är med i analysen.
Ett problem kan också vara att materialet är fiktion, där filmernas ideologiska väsen är en
produkt av denna sammansatta och strukturerade helhet som kallas filmens sociala grundval
(Lebel 1981:128). Under en films historia, sker ett formande av en verklighetseffekt där
filmerna återspeglar en bestämd verklighet. Bilderna och ljudet blir filmens grundelement,
dess råmaterial. Ur detta skapas sedan en imaginär verklighet, nämligen filmfiktionens
imaginära verklighet. Den verkligheten refererar inte till verkligheten i allmänhet (Lebel
1981:110). Undersökningen handlar därför om en fiktiv ungdomsbrottslighet som är
framställd och producerad av regissörerna Leone, August och Madsen. Detta innebär att deras
skildringar och undertecknas tolkning och förståelse av deras uttryckssätt i musik och bild, är
18
det som kommer prägla analysen av filmerna. Detta kan göras möjligt genom kontinuerlig
hänvisning till filmerna för att på så sätt underbygga resultaten.
5 Resultat och analys
5.1 Leone, August och Madsens framställningar
Vi kan se Leone, August och Madsen som samhällsskildrare, då de i sina filmer använder sig
av verkliga människor, platser och i stor utsträckning av verkliga händelser. De framställer
var sin tidsepok med den tidens brottsliga strukturer. Leone skildrar förbudstiden, August
efterkrigstiden och Madsen dagens multikulturella samhälle. Någon närmare beskrivning av
scenerna förekommer inte, men det kan nämnas att klädsel, möbler och övrig design samt
musiken är tidstypisk och ger bilden av den önskade tidsperioden som framställs.
I Leones film skildras ungdomars brottsaktiviteter åren 1922-23 i ett samhälle med
arbetslöshet och fattigdom. Aktörerna i filmen är unga under förbudstiden, vilket skildringen
också gör bruk av genom att låta de brottsliga aktiviteterna i filmen handla om
spritsmuggling, fackrörelsens strider och problem med gangsterorganisationer. Detta var
också ett av de största problemen i Amerika på den tiden (Boyer, m.fl. 2002:498).
Augusts skildring är en precis tidsbild från en av Köpenhamns förorter under det tidiga 1960-
talet. Filmen skildrar en ny tid där de lägre samhällsklasserna får råd med tv och bil, och
skilsmässa är möjlig. I August film utför ungdomarna samma brottsaktiviteter som i de två
andra filmerna, men skillnaden är att handlingen utgår ifrån en oälskad och förbisedd
rikemansson, som vill hämnas och med hot tvingar sina kamrater till att begå brott. Madsens
film skildrar 1990-talets Aalborg i Danmark. Den beskriver några hårt prövade kriminella
vilka dras med missbruk, hot och våld. En brutal historia om missbruk i en grym och
depressiv värld.
5.2 Ungdomars brott på 1920-talet
Vid kriminologiska förklaringar av brottsligt beteende brukar förhållanden under
uppväxttiden ses som centrala. När Leone framställer sin historia om vännerna från gettot är
det just med tillbakablickar på uppväxttiden. Den är också det centrala i relationen mellan
aktörerna både när det gäller de sociala banden och utförandet av brott. Leone börjar sin
skildring med att visa fem fattiga pojkar, från Brooklyns getto, som har roligt när de rånar
fyllon. Till en början handlar det bara om att få pengar till mat. Det centrala i framställningen
är pojkarnas inbördes sociala band men även de sociala banden till andra brottsliga kamrater.
19
För flertalet ungdomar i verkligheten, som är inblandade i någon form av brottslighet, rör det
sig vanligtvis om ett övergående fenomen. Detta är dock inte fallet i Leones framställning,
utan tvärtom. Här kan publiken följa hur destruktiva sociala band till andra brottsliga
kamrater påverkar pojkarna till allt fler brott.
I en scen där pojkarna misslyckas med att råna en full gubbe framställer Leone pojkarna som
rationella. Figuren Cockeye säger sig vara hungrig och är lessen över den misslyckade
fickstölden. Pojkarna hade möjligheten att ta ett jobb, som skulle ha gett dem en dollar, och
därmed haft råd att köpa brödet de längtade efter. Detta framgår av Cockeyes uttalande då
han säger - vi borde ha tagit dollarn vi kunde ha fått tio mackor (Leone 5:14). Leone
framställer Cockeye som rationellt tänkande då han jämför för och nackdelar med rånet.
Citatet bekräftar också att pojkarna både är hungriga och fattiga och att motivet med brottet
är att få pengar till bröd.
Hirschis teori kan knytas till Leones framställning av pojkarnas anknytning till
konventionella personer. Utöver den negativa anknytningen till andra kriminella, kunde en
sund och god anknytning till föräldrarna ha varit förebyggande. Leone skildrar aktörernas
ringa sociala band både till samhället och familjen. Detta återger han i scenen med Noodles
som säger, farsan ber och morsan lipar och ljuset är släckt, varför ska jag gå hem? (Leone
15:46) och i scenen där en irriterad vuxen fräser åt pojkarna, stick tillbaka till skolan (Leone
22:14). Skildringen berättar att Noodles inte trivs hemma och att pojkarna går runt på gatorna
istället för att vara i skolan.
Leone låter pojkarna begå allt grövre brott, från plånboksrån till att de sätter eld på en
tidningskiosk. Detta var ett jobb pojkarna hade fått av ett gäng äldre kriminella, då
tidningskillen inte betalat gängets begärda arvode. Med denna handling får pojkarna status
därför att det är viktigt att duga, prestera och våga. Detta kan jämföras med det som Ring
kom fram till i sin undersökning om hur äldre kamrater kan påverka de yngres inställning.
Här påverkas de yngre att sätta eld på kiosken. Orsaken till dådet är att tidningskillen inte har
betalat arvodet. Detta anser pojkarna vara argument nog och lämpligt att bryta lagen för. Här
stämmer handlingarna också överens med Hirschis teori om de destruktiva sociala banden,
där inflytanden som gynnar lagbrott dominerar över inflytanden som gynnar laglydnad (Ring
2001:91). Detta innebär att personen kommer att fortsätta med sin brottsliga livsstil.
Skildringen visar också att pojkarna är benägna att begå brott och därmed gör som de äldre
kriminella förväntar sig (Leone 12:42). Ring säger i sin undersökning om sambandet mellan
20
riskfaktorer och brott, att brottsliga beteenden antas vara inlärda, vilket företrädesvis sker
genom samspelet med andra. Detta kan också urskiljas i Leones skildring.
I en annan scen kommer pojkarna gående ner för en av gettots gator och Bugsy, ledaren för
ett kriminellt gäng, dyker helt oväntat upp från motsatt håll (Leone 24:15). Pojkarna springer
allt vad de kan för att komma undan Bugsy, som tagit fram en pistol. Bugsy siktar, skjuter
och lyckas träffa den yngste Dominick i ryggen som sedan avlider av skadorna. Anledningen
till att Bugsy skjuter ihjäl Dominick är att han känner sig hotad av pojkarna och vill hämnas
för att de tagit sig in på hans territorium. Noodles vill också hämnas och tar fram sin kniv och
sticker ihjäl Bugsy (Leone 24:21).
Leone framställer Noodles med att handla spontant. Denna spontanitet är förenlig med
Hirschi & Gottfredsons teori om den låga självkontrollen hos en individ. Orsakerna kan
finnas i brister i individens uppfostran och andra störningar i uppväxtförhållandena som anses
ha en central betydelse. Även om det skulle vara en händelse från verkligheten, är det svårt
att avgöra om Noodles beteende beror på låg självkontroll, hämnd eller spontanitet. I Leones
framställning är det enbart Noodles som begår en så pass allvarlig förseelse, att han hamnar
nio år i fängelse (Leone 200:21). Nilsson kom i sin undersökning fram till att endast en
mindre andel ungdomar begår så pass allvarliga brott eller fortsätter med kriminalitet och
riskerar fängelse (Nilsson 2001:125). Estrada säger om sin undersökning
ungdomsbrottslighetens utveckling, att nästan inga ungdomar anklagades för misshandel
under 1920-talet, men att det naturligtvis inte var ett uttryck för att ungdomar inte begick
våldshandlingar på den tiden (Estrada 2001:32).
Leone framställer aktörernas livsstil med att vilja uppnå högre status, parallellt med en
utveckling av allt grövre brottsliga metoder. Till en början skildras några hungriga pojkar,
närmast helt oskyldigt, med att råna för att få råd med några mackor. Nästa steg i deras
utveckling blir att de sätter eld på en kiosk. Slutligen blir brotten så allvarliga att ungdomarna
tar varandras liv (Leone 24:21).
21
5.3 Ungdomars brott på 1960-talet
Augusts skildring av varför ungdomarna i hans film begår brott, byggs upp runt
klasskamraterna Björn och Mulle, vilka styrs av Stens destruktiva handlingar. August
framställer Stens beteenden som en reaktion på att hans föräldrar skiljer sig. Här spelar
tidpunkten också in, då en skilsmässa i början av 1960-talet var mer ovanlig.
August visar sin åsikt om konsekvenserna av en skilsmässa, genom hans skildring av aktören
Stens tydliga handlingar om att vilja hämnas. Först instruerar August publiken om Stens
föräldrars skilsmässa, detta genom att låta aktören Björn fråga, närmast förödmjukande, om
hans pappa har flyttat.
Björn frågar Sten, har din pappa flyttat? Sten svarar irriterat, ja, - visst har han flyttat – min
mor hade inte ett skit att säga till om (August 8:102).
Vidare skildrar August hur Sten drivs till kriminalitet genom lusten att straffa sina föräldrar.
När det gäller sin mamma ökar Sten t.ex. tiden på ett ansiktssolarium, så att mamman bränns
allvarligt (August, 10:118). När det gäller hämnden på pappan, har Sten övertalat Björn och
ett par andra killar att bryta sig in i ett hus och vandalisera allt de kan komma åt, såsom
möbler, tavlor, piano och så vidare (August 10:113). Björn och de andra killarna vet inte att
det är Stens fars och hans nya fru Berits hem.
August skildrar brotten utifrån hur Sten reagerar, vilket med andra ord är utifrån känslorna att
hämnas. T.ex. dök inte Björn upp vid ett tillfälle som Sten befallt, alla är med, - du kommer,
du kommer Björn (August 4:28). Sten blir ursinnig då det visar sig att Björn inte dyker upp
och därmed inte lystrat till hans order. Sten reagerar med att hämnas genom att skära sönder
däcken på Björns cykel. Mulle försöker protestera, Björn är så glad för cykeln. Sten svarar,
desto bättre är det (August, 5:36). Svaret Sten ger, desto bättre är det, bekräftar hans känslor
av förtjusning över att hämnas. Hämnden är en form av straff för att han inte har konroll över
Björn. Genom att skära sönder däcken på Björns cykel och göra honom ledsen, blir hämnden
förverkligad.
För flertalet ungdomar som är inblandade i någon form av brottslighet rör det sig om
kortvariga företeelser, vilket August skildrar i sin berättelse om de tre klasskamraterna. Till
en början lyckas aktören Sten få makten över sina klasskompisar genom sin överbevisande
argumentation, vi står samman om det här (August 4:31). Han får så pass stort inflytande på
sina klasskompisar att han lyckas att få Björn och Mulle indragna i flera brottsliga
handlingar.
22
Men som historien fortskrider ändras förhållandet mellan de tre vännerna. Först börjar Mulle
dra sig undan från Sten, genom att inte bry sig när Sten hotar honom och istället svarar han,
det struntar jag fullständigt i (August 4:27). Mot slutet drar sig också Björn undan Stens
ständiga påtryckningar om att de skall hålla ihop om de brottsliga handlingarna. Björn skriker
till Sten, vi skall sluta, jag vill inte mera (August 12:29).
Augusts skildring av de ungas kriminalitet, följer samma mönster som Hirschis teori. Hirschi
säger att ungdomar med svaga sociala band, som t.ex. Sten, är mer brottsbelastade än unga
med starka sociala band, och att påverkan från kamrater som begår brott medför ökad risk för
lagöverträdelser. August skildrar att både Mulle och Björn har goda sociala band speciellt till
sina föräldrar. Mulle och hans far skrattar och leker tillsammans (August 2:8) och Björn
dansar med sin mamma hemma i vardagsrummet (August 7:54). Både Mulle och Björn
sparkar boll tillsammans (August 7:56), vilket visar på starka sociala band både till familj och
vänner. Enligt Hirschis teori om de sociala banden har dessa faktorer stark påverkan huruvida
individen avhåller sig från att begå brottsliga handlingar (Chriss 2007:694).
Det är ungdomarnas reaktioner och försök att klara de begränsade möjligheterna utifrån deras
bristande självkontroll, som kanske är den grundläggande orsaken till att Mulle och Björn i
första hand går med på Stens idéer. Till en början skildrar August att vännerna påverkas
starkt av deras sociala band till sina klasskamrater, där umgänget med Sten, en brottslig
kamrat, samt deras egen bristande självkontroll, leder till brott. Men det är först tills de själva
får kontroll över sin självdisciplin, och förmår att resonera rationellt och blir medvetna om
vad de gör, som de väljer att avstå från att begå brott. Detta stämmer överens med hur
Hirschis och Gottfredsons självkontrollteori ska förstås (Sarnecki 2001:220).
Ring kom i sin undersökning fram till att ungdomar söker spänning och vill tillfredställa sina
behov. August skildrar sina aktörer med att söka spänning. De tre klasskamraterna bryter sig
in i villor och letar efter pengar. Detta är på 1960-talet då människor fortfarande hade
kontanta pengar liggande hemma eller bar dem på sig.
August skildrar hur Sten, Björn och Mulle söker spänning genom en nöjesresa. De tre
vännerna planerar att resa med färjan Danmark-Sverige, där de tänker dricka öl och röka
cigaretter (August 6:38). Nöjesresan och de spänningssökande ungdomarna i filmen, handlar
utifrån rastlöshet och impulsivitet. Deras spänningssökande ligger i risktagandet och
rastlösheten, som stämmer överens med teorin om självkontroll (Ring 2001:98).
23
I Augusts film framställs överfall utifrån 1960-talets möjligheter. Sten, Björn och Mulle
överfaller en äldre dam som äger och arbetar i en egen kiosk. Hur överfallet skulle gå till har
de redan planerat, och de vet att hon cyklar hem på kvällarna med sin dagskassa. Mulle
cyklar in i damen så att hon välter, och därefter tar Sten och Björn hennes pengar, som de
sedan delar och åker på den planerade nöjesresan till Sverige för (August 5:37). Enligt
Christie var kvinnan ett idealiskt offer. Hon är på väg hem, blir nerslagen och rånas. Hennes
pengar används sedan till sprit och nöjen (Christie 2001:47).
I en scen innan rånet fokuseras på damens pengaskrin, som står fritt framme med öppet lock
på en hylla inne i kiosken, något som var möjligt på 1960-talet (August, 5:35). Det fanns inga
säkerhetsåtgärder som exempelvis kameraövervakning och detta gjorde att det var möjligt att
råna kvinnan på detta enkla sätt.
5.4 Ungdomars brott på 1990-talet
Madsen skildrar orsakerna till varför ungdomar begår brott på flera sätt i sin film. Den första
orsaken tycks vara att aktörerna måste ha droger för att klara av dagen. Den andra verkar vara
svårigheterna i att ta sig ur både miljön och drogproblemen, pågrund av att MC-gängen, som
styr narkotikahandeln, tvingar fler och fler små langare att sälja åt dem. En av dom säger: vi
kommer med varan, du säljer (Madsen 22:38). Dessutom hotas smålangarna som inte vill
sälja. Smålangaren Asker som önskar byta yrke och bli tatuerare hotas av MC-gänget som
säger, om du tatuerar tar jag bort dina knäskålar (Madsen 22:39).
I Madsens skildring motsvarar införskaffandet av narkotika ett arbete, vilket i sin tur handlar
om att skaffa pengar till det egna bruket. Ungdomarna i Madsens film styrs av behovet av
narkotika. Drogerna blir en cirkelgång. Man skaffar narkotika till försäljning för att försörja
det egna bruket och detta gör ungdomarna kriminella då det i Danmark är straffbart att både
inneha och handla med alla former av (euforiska) droger (https://www.retsinfo.dk).
Den tredje orsaken till kriminaliteten, vilken Madsen skildrar som den ursprungliga, är de
dåliga sociala banden i familjerna. Detta visar regissören med tillbakablickar på aktörernas
barn- och ungdomstid som präglas av ett liv med ensamstående föräldrar med
alkoholberoende och andra sociala problem.
Aktören Allan är den som skildras tydligast med att vilja försöka leva upp till åtaganden i
förhållande till samhällsordningen, Allan säger: nu skall mitt liv vara ordenligt, arbete och
lägenhet (Madsen 3:11). De andra är arbetslösa enligt gängse mening, men lever av att sälja
narkotika. De som lever isolerade och har svaga sociala band till samhället, har i
24
överensstämmelse med Hirschis teori, samtidigt också minskade chanser för att uppnå
konformitet, vilket Madsen låter publiken förstå. Detta gäller generellt för hans aktörer i
filmen. Utifrån samhällsperspektivet uppstår det ett samspel mellan kriminalitet och
arbetslöshet, vilket visar att ungdomarna med tryggare bakgrund hanterar arbetslösheten
bättre än de med dåliga sociala band (Chriss 2007:691).
Utanförskap och dålig självbild gör åtaganden och delaktighet i samhället, såsom att investera
i utbildning, vara hederlig och arbeta, till en svårighet. Till exempel säger karaktären Maria,
jag har aldrig gjort något rätt – inget – aldrig (Madsen 2:8). Karaktären Steso erkänner sin
obruklighet i det han säger: jag är helt klart missbrukare – Jag erkänner gärna att jag är
missbrukare av, LSD, kokain, heroin osv. ... Jag är beroende (Madsen 5:16).
Madsens skildrar de dåliga sociala banden till föräldrarna som en av de viktiga orsakerna till
ungdomarnas brottsliga beteenden. Detta framställs med återblickar på barndomen och
skildringarna i nuet. Till exempel frågar Maria sin mor, om de inte skall gå på restaurant.
Orsaken är att Maria inte vill att hennes mor följer med hem. Maria säger till sin mor: Lovar
du att gå om jag följer med dig till den Italienska? – Mamman svarar: Ja, vi har glidit isär,
jag vet inte vad jag skulle ha gjort annorlunda (Madsen 8:31).
Ett annat exempel när Allan åker hem till sin mor, efter att ha varit fyra år till sjöss, och
säger: Hej Mor och hon svarar, innan hon ens önskat honom välkommen: Du kan inte bo här
(Madsen 3:10).
5.5 Brottsmönstren och dess orsaker
En skillnad mellan brottsmönstren, som framträder i filmerna, är skillnaden i vilka
möjligheter det finns att utföra brotten.
Leone framställer kriminaliteten som symboliserar 1920-talets samhällsstruktur, då en typisk
kriminell handling kunde vara t.ex. spritlangning. Vidare skildras pojkarna med tron om att
det finns en lösning på deras problem, som bland annat är fattigdom och att den vägen är
genom brott och en brottslig karriär. Leone låter sina aktörer redan som pojkar drömma om
en bättre framtid. I en scen framställer han hur pojkarna svär en pakt om att stå samman och
lägga pengar åt sidan till framtida investeringar. Aktören Max säger: vi svär att lägga dit 50
procent av allt vi tjänar, är ni med? Ja vi är med (Leone 23:18). Ungdomarnas investering i
de gemensamma livsmålen är genom ett ohederligt liv.
August skildrar också kriminaliteten utifrån sin valda tidsepok 1960-talet. Men här begår
ungdomarna inte brott därför att de tror det är deras framtid, såsom Leone framställer 1920-
25
talet, utan motivet blir nöjen och hämnd över att vara skilsmässobarn. Dessutom investerar
1960-talets ungdomar inte pengarna i framtiden utan de används här och nu på t.ex. en
nöjesresa.
I Madsens skildring om varför brotten begås är skälet helt enkelt för att överleva dagen,
veckan eller livets plågor. Madsen framställer 1990-talets kriminella ungdomar med en
känsla av maktlöshet. Han skildrar aktörerna med en önskan om att ta sig ur sina nuvarande
liv, men de förmår det inte. Aktörerna uttalar sig så här, Allan: jag har försökt vara
annorlunda men det har inte hjälp (Madsen 15:04). Asker sitter och röker hasch och säger:
Sluta med det här, jag vill inte längre, jag kan inte mer (Madsen 16:10).
Skillnaderna finns också i Pollacks återgivning av 1920-talet där kvinnan är hemma, och på
1960-talet kommer hon ut på arbetsmarknaden, och på 1990-talet har kvinnan gjort entré i
den brottsliga världen, som kvinnlig narkoman och som den manliga narkomanens flickvän
(Pollack 2001208).
6 Slutsatser och diskussion
De tre filmskaparna framställer sina aktörer i ett samhälle, med händelser och problem som
också finns i det verkliga livet. Resultaten visar att åtskilliga av de förhållanden som ofta
utpekas som s.k. riskfaktorer och tycks ha koppling till brottsligt beteende bland unga, också
utpekas som riskfaktorer i filmernas fiktiva framställningar.
Gemensamt för de kriminella ungdomarna i filmerna är att de dåliga sociala banden, speciellt
till familjen och andra kriminella kamrater, framställs som orsaken till att ungdomarna begår
brott. På motsvarande sätt framställs de goda sociala banden som anledning till att två av
pojkarna i Augusts film bryter relationen med sina brottsliga klasskamrater.
Den första problemformuleringen: Hur framställer Leone 1920-, August 1960- och Madsen
1990-talets samhälle och brottsliga ungdomar i sina filmer?
Leone skildrar 1920-talet under förbudstiden och ger en stereotypisk bild av vilka kriminella
ungdomar vi har att göra med. Tittaren vet vad Leone anspelar på när han låter ungdomarna i
sin film köpa rock och hatt och skildrar pojkarna som en slags minimaffia.
I Leones film kan man urskilja att ungdomarna drivs till kriminalitet genom de sociala
banden till andra brottsliga kamrater. Vidare framställs pojkarna som att vara rationellt
tänkande personer som planerar och utför sina gärningar fullt medvetet.
26
August ger en övertygande bild av 1960-talets samhälle. August framställer inte enbart de
positiva framgångar som fanns i samhället, utan skildrar också hur den förändrade
familjstrukturen, såsom skilsmässa, får en negativ effekt på en av hans aktörer, där
konsekvensen blir en kriminell livsstil.
Madsens framställning av 1990-talets samhälle och ungdomars kriminalitet är också en
skildring av det samhälle vi lever i idag. När det gäller bilden av de kriminella aktörerna i
filmen, har samtliga dåliga sociala band till sina familjer. Samtliga aktörer har också täta
sociala band till kriminella kamrater. Madsen skildrar de brottsliga ungdomarna med att
utföra samma typ av brott som ungdomarna från 1920- och 1960-talet, med våld och överfall,
men skillnaden är att överfallen på 1990-talet begås mot andra redan kända kriminella.
Aktörerna i Madsens film längtar efter ett annat liv, där man arbetar och lever ett normalt liv.
Det framgår i skildringen att aktörerna inte orkar leva som de gör där allt handlar om
narkotika och de har problem med att båda införskaffa drogerna och sluta med dem.
Denna återgivning av dagens kriminella ungdomar är allvarsamt dyster därför att Madsen i
sin skildring närmast påstår att det är hopplöst att komma ur denna miljö som dessa unga
knarkare vistas i.
Den andra frågeställningen i examensarbetet är: Hur kan brottsmönster och dess orsaker
urskiljas?
Regissörerna skildrar samma typ av brott i sina filmer, dvs. att aktörerna utför överfall, rånar,
går med kniv och skjutvapen, samt tar droger. Men även om regissörerna skildrar samma typ
av brott, ser brottsmönstren olika ut. Sättet brottsliga handlingar utförs på beror på den tid de
utfördes i. På 1960-talet var det t.ex. enklare att få tag i kontanter, till skillnad från idag då
folk nästan enbart använder skyddade kreditkort.
Orsaken till varför ungdomarna begår de kriminella handlingarna skildras även de olika. På
1920-talet är det främst fattigdom som driver ungdomarna till brottsliga handlingar och brott
ses som en lösning på problemen. På 1960-talet är en av orsakerna en ändrad
samhällsstruktur, med t.ex. skilsmässor, samt att det gavs större möjlighet att roa sig och
därmed ökade behovet av pengar. På 1990-talet är orsaken till ungdomars kriminella
handlingar främst narkotika. De måste skaffa droger och sälja dem för att kunna försörja det
egna behovet.
27
Brottsmönstren ses i hur Madsen i sin film skildrar 1990-talets brottsliga handlingar utifrån
en maktlöshet. Till skillnad från 1920-talet då pojkarna såg spritsmuggling som en lösning på
sina problem, sker dagens narkotikasmuggling med hot och under tvång.
I Madsens skildring utförs överfallen och våldet inom kretsen av redan kända kriminella.
Medan tidigare epokers ungdomar rånade okända, oskyldiga äldre herrar och damer.
6.1 Avslutande kommentar
En kommentar, avslutningsvis angående ett problem med analysen av filmerna i detta
examensarbete. Det har enbart varit möjligt att analysera utifrån undertecknads förståelse för
vad filmskaparna försöker förmedla och examensarbetet rör endast deras presentation.
Filmskaparna ger ingen lösning på de problem som framställs i filmerna vilket också
exkluderas i studien.
28
7 Litteratur och referenslista
August, Bille. (2003): ZAPPA, CD, Nordisk film A/S.
Bergstöm, Gunnar. (2008): Kriminalitet som livsstil. Smedjebacken: Scandbook.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina. (2005): ”Innehållsanalys”, i: Bergström, Göran &
Boréus, Kristina. Textens menig och makt, s. 43–89. Danmark: Studentlitteratur
Boyer, Poul S. & Clark, Jr. Clifford E. & Hawley, Sandra McNair & Kett, Joseph F. &
Salisbury, Neal & Stikoff, Harvard & Woloch, Nancy. ( 2002): The Enduring vision. A
history of the American people. U.S.A. Smithson American Art Museum
Brå. (2000): Vad betyder sociala band för ungdomars brott? Apropå 1/2000 Artikel.
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=565&module_instance=12 (1/5 2009)
Chriss, James J. (2007). ”The functions of the social bond”, i: The Sociological Quarterly.
s. 689-712. Cleveland: University.
Christie, Nils. (2001): ”Det idealiska offret”, i: Åkerström, Malin & Sahlin Ingrid.
Det motspänstiga offret. s. 46–60. Lund: Studentlitteratur.
Dy, Camilla. (2004): https://www.flashback.info/archive/index.php/t-161441.html,
(15 april 2009).
Estrada, Felipe. (2001). ”Ungdomsvåld – uppmärksamhet och reaktion”, i: Estrada, Felipe &
Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 380–405. Danmark: Studentlitteratur.
Fondén, Charlotta. (2001): ”Gola aldrig ner någon”, i: Estrada, Felipe & Flyghed, Janne. Den
svenska ungdomsbrottsligheten. s. 222–259. Danmark: Studentlitteratur.
Garland, David: (2001): The Culture of Control: Crime and Social Order in Contemporary
Society, Oxford: Oxford University Press.
29
Hirschi, Travis & Gottfredson R. Michael. ( 2009): “In defense of self-control”, i: Henry,
Stuart & Lukas, A. Scott. Recent Developments in Criminological Theory. s. 195–209. Sant
Diego State University, USA and Lake Tahoe Community College, USA.
Kjeldstadli, Knut. ( 2002): Fortiden er ikke hvad den har väret. Roskilde: Universitetsforlag.
Knowles, Dana. (1999): http://www.aboutfilm.com/movies/o/onceamerica.htm,(6 mars
2009).
Lebel, Jean-Patrick. (1981): ”Hur ideologin kommer in i filmen”, i: Olsson, Jan, 1981.
FilmteoriFilmanalys. s. 1101–31. Lund: Studentlitteratur.
Leone, Sergio.(2003): (1984) Once Upon a Time in America, CD, USA: Warner Bros
Pictures.
Madsen, Ole Christian. (2005): Nordkraft, CD, Nordisk film A/S.
Nielsen, Jens-Emil. (2005): UNG I 80´ERNE, Danmark: HER&NU .
Nilsson, Anders. (2001): ”Begränsade möjligheter eller bristande kontroll?”, i: Estrada,
Felipe & Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 1251–43. Danmark:
Studentlitteratur.
Olsson, Jan. (1981): FilmteoriFilmanalys. Lund: Studentlitteratur.
Pollack, Ester. (2001): Medier och Brott. Stockholm universitet.
Ring, Jonas. (2001): ”Sambanden mellan riskfaktorer och brott”, i: Estrada, Felipe &
Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 89–124. Danmark: Studentlitteratur.
Ring, Jonas (2010): Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från skolundersökningen
om brott åren 1995 – 2008. Brå, Rapport 2010:6, Stockholm.
Reiner, Robert. (1997): ”Media Made Criminality” i: M. Maguire, R. Morgan and R. Reiner.
The Oxford handbook of criminology. s. 376–415. Oxford University Press.
30
Sarnecki, Jerzy. (2001): ”Brottsliga nätverk i Stockholm”, i: Estrada, Felipe & Flyghed,
Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 144–179. Danmark: Studentlitteratur.
Sarnecki, Jerzy. (2003): Introduktion till kriminologi, Lund: Studentlitteratur.
Tham, Henrik. (2001): ”Tidiga ingripande som kriminalpolitisk strategi”, i: Estrada, Felipe &
Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 3323–55. Danmark: Studentlitteratur.
Trost, Jan. (2002): Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.
von Hofer, Hanns. (2001): ”Åtgärder mot ungdomsbrottslighet”, i: Estrada, Felipe &
Flyghed, Janne. Den svenska ungdomsbrottsligheten. s. 317–331. Danmark: Studentlitteratur.
7.1 Övriga referenser
http://www.dfi.dk/filmiundervisningen/film-i-skolen/undervisningsmaterialer/materialer-til-
spillefilm/nordkraft.aspx, (15 juni 2010).
http://www.lovefilm.se/film/42415-Nordkraft.do, (1 maj 2009).
http://www.moviemix.nu/filmrec.asp?Id=1255, (1 mars 2009).
https://www.retsinfo.dk, (15 mars 2009).
http://www.rumoredcity.com/zappa.html, (5 maj 2009).
