UNGA TILL ARBETE

W18–24

2010–2014

3

Många ungdomar var arbetslösa i början av 2009, samtidigt som vi befann oss i början av en lågkonjunktur. Därför bestämde vi oss för att stämma i bäcken. Kommunerna, Landstinget Dalarna och Region Dalarna pratade ihop sig, vilket ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete – W18-24 – våren 2009. Den förstu-die som vi gjorde då visade bland annat:

• Det är svårt för ungdomar att hitta ett arbete efter gymnasiet – speciellt för dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg.

• Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem.

• Kvinnors förankring på arbetsmarkna-den är svagare än männens.

• Försörjningsstödet ökar för unga vuxna. • Fler ungdomar flyttar ut från Dalarna

än från de flesta andra län.

Syftet med Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur kommu-nerna och arbetsförmedlingarna kan jobba med unga arbetslösa. Ett annat syfte har va-rit att utveckla samarbetet mellan dem. För det är just helhetsperspektivet, att sätta den som behöver samhällets stöd, i fokus. Lösa problemet först. Titta på pengarna sedan. Vi vet att unga som inte kommer in på arbets-marknaden kostar samhället mycket mer än vad en åtgärd på något år gör. Vi hade helt enkelt inte råd att låta bli att satsa på Unga till arbete.

Lena ReyierFÖRSTE VICE ORDFÖRANDE, REGION DALARNA

2014-12-15

VI HADE INTE RÅD ATT LÅTA BLI

”Jag hade försökt få jobb genom Arbetsförmedlingen. Handlägga-ren krävde så många jobbsök-ningar som möjligt, även om det var uppenbart att jag saknade rätt bakgrund.”

”Jag trivdes inte i skolan. På hög-stadiet gick jag inte dit, låg kvar i sängen. Det var mobbning, jag blev kallad ful och äcklig och fick höra att alla hatade mig.”

”När jag började studera märkte jag att läsandet och skrivandet fortfarande tog lång tid. En av lä-rarna ordnade ett test som visade att jag hade dyslexi.”

”Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten.” >>

Alla citaten i denna skrift kommer från deltagare i Unga till arbete och är hämtade ur boken 10 röster om att hamna utanför, Region Dalarna.

2

Foto: Catharina Johnson

Unga till arbete har följt en tydlig struktur, men kursledarna har samtidigt haft stor frihet i hur de har lagt upp sitt arbete. – Socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen kunde enkelt ringa eller mejla till mig när en deltagare blev aktuell, våra kontakter har varit informella. Därefter har jag kontaktat personen och bokat ett första möte, berättar Ewa Östmark, kursledare i Rättvik. Deltagarna i Unga till arbete har fått gå igenom en process som omfattar fem steg: 1. Förberedelser 2. Introduktion 3. Praktik 4. Avslutning 5. Eventuell uppföljning efteråt. Introduktionsveckorna har innehållit moment som personlig utveckling, söka jobb/praktik, skriva CV, studie- och företagsbesök, hälsa, jämställdhet och ekonomi. – Men varje introduktionskurs har sett olika ut, även om grundkonceptet har varit

detsamma. Ungdomarna har haft stort in-flytande över vad vi har tagit upp och vad de behövde träna på, understryker Ewa. Under praktiken har hon haft kontakt med deltagarna, ringt eller besökt dem på praktik-platsen.

REGIONAL PROJEKTÄGARE Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet. – Vi har också drivit utvecklingsfrågor, stöt-tat kursledarna, ordnat nätverks- och samord-narträffar och medverkat till att kursledarna har fått tillfälle att träffas för att dela tankar och erfarenheter, berättar Karin Rosenberg, projektledare för Unga till arbete. – Region Dalarnas roll har varit särskilt vik-tig för oss mindre kommuner som inte har så mycket egna resurser, tillägger Ewa Östmark.

SÅ HÄR HAR VI JOBBAT

Bland deltagarna har 43 procent varit kvinnor, vilket motsvarar den del av de unga arbetslösa som kvinnorna utgör. Fortfarande gäller olika villkor och förutsättningar för kvinnor och män, både på arbetsmarkna-den och i privatlivet. – Därför har en kollega och jag genomfört drygt 200 utbildnings-dagar som handlar om jämställdhet. Varje deltagare har fått en dag plus en uppföljningsdag, berättar Göran Ehn, genuspedagog och biträdande projektledare. För de flesta har diskussionerna varit en ögonöppnare. Många har berättat: ”Det här är sådant som vi aldrig pratar om annars.” Utbildningsdagar om personlig hälsa och välbefinnande har också ingått i Unga till arbete.

JÄMSTÄLLDHET OCH HÄLSA

– Många ungdomar har ett tungt bagage. Vi kan inte föreställa oss det. Vem ska de berätta allt för – många har ingen alls, säger Ewa Östmark.

”En av kursledarna ringde upp. Vi hade ett jättebra samtal som verkligen hjälpte mig. Jag kom på att jag skulle studera och fick veta hur jag skulle göra. Jag är väldigt tacksam för det, tror inte att jag hade orkat själv.”

”Jag gillade att kursledaren anpassade innehållet efter del-tagarna. Jag kunde lägga fokus på att hitta jobb och få hjälp med just det som jag behövde.”

”Det personliga bemötandet i Unga till arbete var bäst. Jag kunde vara mig själv med min historia. Jag var inte bara ett fall i systemet.”

”Kursledaren hade ett bemötande jag aldrig tidigare mött hos en stödperson. Jag fick tillbaka lite självförtroende, kunde faktiskt drömma lite igen.”

LOKALA KURSLEDAREKommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet och har sedan fakturerat Region Dalarna i förhållande till hur många som har varit inskrivna i deras kommun. Samtliga kursledare började med att gå handledarutbildningen 7-TJUGO, ett program som har utvecklats av utbildningsföretaget Arbetslinjen Klippan – som också har genom-fört utbildningarna. – Det är ett pedagogiskt program som hand-lar om personlig utveckling och livskunskap. Det har gett oss pedagogiska verktyg och me-toder som har skapat trygghet och medveten-het i jobbet med ungdomarna, berättar Ewa.

Ungdomarnas behov i fokus. Förhållningssätt och bemötande. Och att hitta en modell för hur kommunerna och arbetsför-medlingarna kan jobba med unga arbetslösa. Det har varit grundpelarna i Unga till arbete.

4 5

Foto: Lars Dahlström

Utöver alla de ungdomar som gått vidare till arbete, studier eller andra insatser har Unga till arbete bidragit till att alla som har varit involverade har lärt sig nya saker om sig själva och varandra.

UNGA TILL ARBETE SKA IMPLEMENTERASSamarbetet mellan kommunerna och arbets-förmedlingarna har förbättrats på de flesta håll. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning – Unga till arbete har visat sig vara ett framgångsrikt kon-cept för att få arbetslösa ungdomar att komma vidare i livet. Därför kommer Unga till arbete att implementeras i cirka elva kommuner när projektet avslutas.

7-TJUGO HAR SKAPAT STRUKTURMetodiken i 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbets-lösa ungdomar. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att

personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. Enkätresultat visar också att de flesta tycker att verksamhetens resurser utnyttjas bättre sedan man började jobba med projektet*.

ALLT BLEV INTE SOM VI HADE TÄNKTUnga till arbete skulle pågå i tre år (2010–2012), men projektet förlängdes två gånger och avslutas i december 2014. Kursupplägget har justerats under resans gång. Istället för att införa praktikbetyg och medverka i internatio-nella sammanhang har projektledningen lagt resurser på att ge kursdeltagare och kursledare samtalsstöd respektive handledning. Kvali-tativa mål som projektledningen har försökt mäta, till exempel mående och hälsa, har visat sig vara svåra att utvärdera. När detta skrivs testas ett program i mindfulness på kursledare och kursdeltagare.

*Unga till arbete – Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, 2014.

1800 UNGA ARBETSLÖSA HAR HITTAT JOBB ELLER BÖRJAT PLUGGANästan tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Cirka sextio procent gick vidare till arbete eller studier. Nu – i december 2014 – planerar elva kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. ”Jag fick diagnosen adhd. Det

förklarade en del av koncentra-tionssvårigheterna och ångesten. Idag ser jag på tiden med skolk och droger som en fas jag gick igenom. Nu väntar framtiden. Jag har jobb och egen bostad.”

”Ett år senare är jag fortfarande kvar, så kallat behovsanställd. Jag går på schema, två månader i taget. ”

”Nu söker jag jobb igen och kan skärpa ansökningarna. Jag har mer erfarenhet och fler referens-personer att hänvisa till.”

”Jag fick hjälp att se bra egenska-per hos mig själv och tona ner de sidor som jag såg som problem. Nu läser jag lärarprogrammet på distans.”

”Ett betyg återstår, i matema-tik. Sedan är dörren öppen för högskolestudier. Det gäller att engagera sig. Jag gör det och mår bra av det. Jag har en grym själv-känsla nu.”

UNGA TILL ARBETE – NÅGRA SIFFROR• 2 900 deltagare 43% kvinnor, 57% män.

• 60 procent har gått vidare till arbete eller studier.

• 27,5 miljoner kronor är bidrag från Europeiska Socialfonden.

• 15 kommuner deltog d.v.s. samtliga kommuner i Dalarna.

• 4,5 månader är genomsnittstiden i projektet.

• 5 år har projektet pågått (2010–2014).

6 7

KOMPONENTER SOM SKAPAR HELHETEN

10– Efter fem år med Unga till arbete ser vi tydligt att det är de olika de-larna som skapar helheten. ”Blommans” alla kronblad måste vara med, understryker Karin Rosenberg, projektledare på Region Dalarna. För att kvaliteten ska säkerställas i framtida Unga till arbete-satsning-ar rekommenderar projektledningen samt kursledare och samordnare att följande tio komponenter ska ingå:

1. Förhållningssätt

10. Uppföljning

och statistik

9. P

erso

nal o

ch

orga

nisa

tion

8. L

oka

ler

7. Praktik

2. Samverkan

3. S

tru

ktu

r

och

in

neh

åll

4. G

rupp

och

indi

vid

5. Regionala

träffar

6. Kartläggning och vägledning

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

FÖRHÅLLNINGSSÄTTEtt gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och ett bra bemötande är avgörande i möten med kollegor och kursdeltagare.

SAMVERKAN Samverkan inom kommunens förvalt-ningar (AME, socialförvaltningen, vux-enutbildningen och skolan) och mellan myndigheter är avgörande för projektets framgångar.

STRUKTUR OCH INNEHÅLLUnga till arbete har en struktur som är flexibel. Den självklara gruppverksam-heten, som påbörjas innan praktikperio-den, innehåller personlig utveckling, in-dividuella samtal, söka-jobb-aktiviteter, hälsa, jämställdhet, ekonomi och annan samhällsinformation.

GRUPP OCH INDIVIDUnga till arbete utgår från individens behov. För de allra flesta är det viktigt att fungera i grupp eftersom man så småningom ska ut på praktik och vidare till studier eller jobb. Gruppaktivite-terna är också viktiga för att lära känna varandra.

REGIONALA TRÄFFAREn regional aktör behövs för att initiera och hålla ihop nätverksträffar och andra möten. I detta forum utvecklas program-met och personalen kan utbyta erfaren-heter.

KARTLÄGGNING OCH VÄGLEDNINGDeltagaren gör en kartläggning tillsammans med sin kursle-dare. Under praktikperioden följer kursledaren deltagaren genom att utveckla den individuella handlingsplanen. Förhåll-ningssättet i samtalet ska vara lösningsfokuserat och coachan-de för att hjälpa deltagaren att se sina resurser, förmågor och viljeinriktning.

PRAKTIKPraktiken genomförs enligt den praktikplan som kursledare, delta-gare och handledare från arbetsplat-sen gör innan praktiken.

LOKALERFör att deltagarna ska känna sig välkomna och trivas måste lokalerna vara trevliga och ändamålsenliga. Gärna med möjlighet att fika och äta medhavd lunch.

PERSONAL OCH ORGANISATIONDet måste finnas personal med rätt kompetens och en orga-nisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. I en genomsnittlig grupp bör antalet deltagare (på en heltids-tjänst) vara mellan 10 och 20 beroende på deltagarnas behov. En annan viktig parameter är att det finns stöd i organisatio-nen och stöd från chefen för verksamheten.

UPPFÖLJNING OCH STATISTIKDet måste finnas god ordning och administration i projektet som gör det enkelt att få fram statistik på re-sultat och annan viktig information.

Unga till arbete handlar om kvalitet i alla led – från den beslutande nivån ned till hur enskilda kursdeltagare bemöts och coachas.

8 9

10

K ursledarna har utmanats och utveck-lats i sina roller, bland annat genom 7-TJUGO, en metodik där förhåll-ningssätt och bemötande står i fokus.

– För att lyckas i arbetet med unga arbets-lösa måste man kunna lyssna med ett öppet sinne och vara intresserad och nyfiken, under-stryker Karin Rosenberg som drivit projektet hela vägen, från ansökan till avslut. – Ledare med ett öppet förhållningssätt gör att deltagaren känner sig trygg och kan berätta om sina tankar, drömmar och problem. Däref-ter kan man börja lägga upp planer och sätta mål för framtiden, fortsätter Göran Ehn. – Alla våra kursledare har varit mycket erfarna och kompetenta. De har fått mycket beröm och uppskattning för hur de har bemött kursdeltagarna, både under och efter utbild-ningen, säger Karin Rosenberg.

UNGDOMARNA I FOKUSMen det är inte bara ungdomarna och kursle-darna som har fått nya kunskaper och insikter. Genom Unga till arbete har Region Dalarna lärt sig mer om hur uppdraget som regional projektägare inom Socialfonden kan läggas upp och bedrivas. – Och handläggarna i kommunerna och på arbetsförmedlingarna har fått nya insikter i hur de kan jobba med unga arbetslösa, säger Karin och Göran. Glädjande nog kommer Unga till arbete att leva vidare på ett eller annat sätt när projektet avslutas i december 2014. – SKL* har pratat om det här i många år – hur viktigt det är att våra myndigheter hittar former för samverkan och sätter den enskilde i centrum, säger Karin och Göran.

* Sveriges kommuner och landsting

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE – GRUNDEN I UNGA TILL ARBETE– Grunden i Unga till arbete är en människosyn som bygger på att alla har en vilja och resurser att göra något meningsfullt med sitt liv. Det säger Karin Rosenberg och Göran Ehn, projektledare respektive biträdande projektledare på Region Dalarna. Kursledarna • Kommunerna • Praktikplatserna

• Arbetsförmedlingarna • Arbetslinjen Klippan • Utvärderarna • ESF • Alla ni andra!

TACK TILL:

11

Läs mer om hur vi jobbat i ”Unga till arbete - slutrapporten Region Dalarna, januari 2015”

Foto: Lars Dahlström

Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun, Malung-Sälens

kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Vansbro kommun, Älvdalens kommun

Foto: Lars Dahlström