Embed Size (px)
Citation preview
� Clas Tegenfeldt
• Författare till ”Tål duel?”, en värdeneutralfaktahandbok om el ochhälsa
• forskat omelöverkänslighet, YMK iLinköping
• civilingenjör i tekniskfysik och elektroteknik
• LiTH, elautomatik,doktorand, medicinskbildbehandling
• Grundade BEMI 1995
ProdukterBildskärmMätinstrument
KonsultUtbildningBöcker
ForskningUtvecklingMätteknik
� Clas Tegenfeldt
• Felsökning och mätningar iindustriella elsystem, allt frånbetongfabriker tillgalvaniseringsanläggningar.
• Mätningar av störningar,vagabonderande ström,magnetfält, elektriska fält,radiofrekventa fält,mikrovågsstrålning på mångahundra platser, även utrikes.
• Elektronik sedan 1979• Programmering i 20-talet
språk, div. system sedan1980.
• Erfarenhet av fasta telenätet,telestationer, elnät, ställverk,byggande av master,installation och felsökning avradiolänk (analoga ochdigitala upp till 4,5 GHz),radiosändare upp till 10 000Watt.
� Om företaget
• mätkonsult, mätteknik• mätinstrument,
utveckling• analys, åtgärdsförslag• information, böcker• bildskärmar
• konsultföretag somarbetar för en bättreteknisk och biologiskelmiljö
• teoretiskt kunnande• tekniskt kunnande• praktiskt kunnande
�
• Radio, teve, mobiler,mikrovågsugnar, radar, satelit,infrarött ljus (värmestrålning),synligt ljus, ultraviolett ljus,röntgen, gammastrålning(radioaktivitet), allt är exempelpå elektromagnetiskafält/strålning.
• Skaderisk finns över helaspektrat beroende på nivå ochexponeringssituation.
�
• I närhet av sändare mätselektriska och magnetiskafält, på avståndelektromagnetiskstrålning/våg.
� Riksdagsbeslutet som inte fanns
• Krisberedskapsmyndig-heten våren 2004: 30% avinvånarna i landet ärmycket oroliga förstrålningen!
• Hälften vill inte attutbyggnaden fortskrider sålänge det inte visats attstrålningen inte skadar.
• Hur kan Sveriges riksdag drivaigenom ett sådant här beslut, attlåta bygga upp 3G-nätet under depremisser som råder?
• Svaret är enkelt: Det gjorde dealdrig!
• Branschen gick direkt till Post-och Telestyrelsen utan "omvägen"via riksdag och regering
� Påståenden: 99,98%• Inte korrekt, det var operatörerna
själva som på PTS fråga ”hur storandel av befolkningen kommeratt ha 3G täckning vid 2003,2005, 2007 års utgång? De somlovade hela befolkningen (dvs.99,98%) redan 2003 ficklicenserna…
• Att blåljuga lönar sig. Ingaekonomiska straffsanktionerhar utfärdats av PTS.
• PTS (Post ochTelestyrelsen) har sattorimligt höga krav(99,98%) påoperatörerna!
� Påståenden
• NMT450 har överlägsenyttäckning. Digital 450 kommerockså att ha överlägsenyttäckning.
• Skånetrafiken valdeMobitex.
• Köpenhamn väljer Tetra.• Tetra är aktuellt för
”blåljusradion”, 3G dugerhelt enkelt inte.
• Skogsbolag, åkerier ochglesbygden ”behöver” 3Gtäckningen! GSM duger inte.
• GSM900 nätet har byggts ut underdryga tio år och har ännu mycketlångt kvar till ens 90% yttäckning!
• 3G:s 99,98% är andelmantalsskrivna bostäder, inte ytan!3G täcker sämre än GSM900 iobebyggda områden! NMT450långt bättre
� 3G i sjukvårdens tjänst
• Eftersom 3G licenskravetgäller täckning av bostäderfinns inga garantier eller kravvad gäller täckning ens på E4mellan Södertälje ochStockholm!
• Vilken läkare kan ställadiagnos av en tumnagelstorsuddig bild tagen med enkameramobil?
• F.d. Infrastrukturminister UlrikaMessing var pigg på att upprepavissa nyckelfraser planterade avMTB.
• ”Ambulanser kan skicka bilder aven olycksplats, och EKG frånambulansen till sjukhuset”.
• GSM900 licenserna hadetäckningskrav på europavägarna.
• GSM1800 hade inga krav påvägnät (städer >50 000 personeroch minst 50% av befolkningen).
� Hur smalt är bredband?
• 2.048Mb/s for pico-micro cell384kb/s for medium size cells.(micro and small macro cells)144kb/s and 64kb/s for large cell14.4kb/s for continuous low speeddata applications in very large cells.12.2kb/s for speech (4.75kb/s -12.2kb/s)9.6kb/s globally (satellite)
• GSM Edge ger idag upp till 2 Mb/s• HDSPA kan komma att ge 20 Mb/s• WLAN hotspots ger >50 Mb/s
• 3G frekvensutrymmet delas, jufler som använder 3G destomindre tårtbit åt var och en!
• 3G mobiler ”skriker i munnen”på varandra.
• Denna interferens medför ökaduteffekt, ”skrik högre för atthöras”.
• Detta innebär att 3G nät endastär snabba för ensamma kundernära masten!
• 3G är alltså inte lämpligt som”trådlöst bredband”.
� Påståenden: bygglov
• Många beviljade bygglovutnyttjas ej.
• I februari 2004 var läget att av8500 bygglovsansökningar förbasstationer, så hade c:a hälftenbeviljats av resp. kommuner,men bara c:a 1450 master hadebyggts, dvs. bara 1/3 av debeviljade byggloven hadeutnyttjats.
• Det är kommunernas fel(byggloven) att operatörernainte hinner uppfylla PTSkrav på täckning.
• Inte korrekt, det finns enligtmätningarna ett större antalbefintliga master utan 3G.
• En del ansökningar drastillbaka redan innanhandläggningen är klar.
� 3G-haveriet, 3xFEL
• Ekonomi – fyra parallella nätverk ärslöseri med resurser både vad gällerekonomi och frekvensutrymme.
• Miljö – ett större antal sändarmasterförfular miljön, leder till högreelektromagnetisk bakgrundsstrålningoch energiåtgång för att driva alla dessasändare.
• Demokrati – »Beslutsfattarna passadeockså på att glömma bort att svenskafolket har rätt till insyn och påverkan«.
• Ordfront Magasin, 2003-12-07• Lars Ilshammar, f.d. medlem i IT-
delegationen, har kommenteratutbyggnads-beslutet i en artikel,som passande nog döpts till”3G = 3 gånger feltänkt”
� Telekommässan 3GSM
• De tjänster man tror kan gedatatrafik och därmed geinkomster för 3G är …
• PORR!• 1/3 av utställarna erbjöd
olika former av porr.• Det talas tyst om det, men
det är ingalunda nytt,operatören ”3” satsade redanfrån början på detta.
• ca 30 utställare• Teleoperatörernas affärsidé är
att förmedla innehåll.• Kameramobiler - kamera,
musik i/via mobilen - MP3spelare, teve i mobilen - bärbarfickteve. Konkurrens
• "innehåll" till mobiler, dvs.förströelsespel, musik, spel ompengar ska generera pengar.
� 3G = Girls, Gaming och Gambling
Ny Teknik, 2003-01-09
� ÅF mätning 2003-12-15
• ÅF (Ångpanneföreningen) Industri& System gjorde en mätning åt3GIS på Gränsg. 17
• Enda avsikten var att kontrolleragällande gränsvärde (riktvärde,referensnivå, grundrestriktion).
• Resultatet som anges till <0,001W/m2 motsvarar 0,6 V/m eller 116dBuV/m, detta motsäger alltså inteBEMI:s mätning på 111 dBuV/m.
• Instrumentet MÄTER volt permeter även om ÅF anger W/m2
• Omöjligt att skilja på 3G frånövriga sändare!
� ÅF mätning 2003-12-15
• ÅF mätning på Gränsg. 17 forts.• Resultatet som anges till <0,001 W/m2 är
inte uppmätt värde utan instrumentetsegen brusnivå (0,6 V/m).
• Det valda instrumentet är alltså intekänsligt nog för att mäta de nivåer somförekommer i samhället, detta VET ÅF,och även beställaren 3GIS.
• Man kan heller aldrig säga VAD som gavmätresultatet (3G, GSM…)
• Instrumentet duger endast föryrkeshygienisk kontroll, dvs. situationerdär gällande gränsvärden möjligen kanöverskridas.
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
160
000,
0E+0
100,
0E+6
200,
0E+6
300,
0E+6
400,
0E+6
500,
0E+6
600,
0E+6
700,
0E+6
800,
0E+6
900,
0E+6
1,0E
+9
1,1E
+9
1,2E
+9
1,3E
+9
1,4E
+9
1,5E
+9
1,6E
+9
1,7E
+9
1,8E
+9
1,9E
+9
2,0E
+9
2,1E
+9
2,2E
+9
2,3E
+9
2,4E
+9
2,5E
+9
dBuV/m
Hz
GSM900
GSM1800
DECT
3G
TV kanaler
FM
Minicall
EMC Immunitet
EMC emission på 10 m
SSI FS 2002:3
Gränsg. 17, 2004-09-16
(PTS 58 dBuV/m)
(medel GSM900)
�
Isotropiskt fältstyrkemätares lägsta mätbara nivå
� Orsaker till mätningar
• Åtgärdsmätningar• Mätning för att skapa
förståelse för orsak till fälten• Åtgärder för funnen orsak
• Hit hör mätningar avelsystem, elektriska ochmagnetiska fält
• Kartläggandemätningar
• Forskningsändamål• Översikt• Planering• Vetskap om nuläget
• Hit hör främst radiofrekventafält från avsiktliga sändare(FM, TV, GSM, 3G)
• Spektrumanalysator>20 mätningar/punkt
• Totalt 141 punkter!dvs. >3200 mätningar
• Blåa - orörda områden• Gröna - tätort/övrigt• Mars-Juli 2003
� KartläggningSödertälje kommun
� P106, PershagenSödertälje kommun
NMT450
FM
DAB
TV
GSM900GSM1800
3G
DECT
� Mätning av GSM nätetSödertälje kommun
• Mätning av GSM nätetGSM900 & GSM1800
• Alla vägar/gator• 207 045 mätpunkter• Blått <-75, -75<Grönt <-55,
Rött >-55 dBm
� GSM Södertälje stad
• Mobiltelefoni är enavsiktlig exponering avmänniskor förmikrovågor.
• Tätort, fler basstationer,”bättre täckning”, högrefältstyrka/strålningSSI HAR FEL!
� Påståenden• SSI säger "strålningen minskar ju fler
antenner som byggs”, Dagens Industri,030404.
• Detta är lika idiotiskt som att säga attdet blir mörkare ju fler lampor mantänder…
• Är detta för svårt för SSI:s ”experter”?• Mobiltelefonins täckning begränsas inte
främst av signalstyrka utan av interferens(störningar), fler baser ger mer störningoch fältstyrkan MÅSTE ökas. Summanav 10 baser ger inte en tiondel av enbas… Detta är fundamental ingenjörs-kunskap inom mobilteknologin...
• SSI, Gösta Jonsson,”Masterna för den nyamobiltelefonin ger lågstrålning som ligger långtunder alla gränsvärden. Detär inte möjligt att människorkan känna av den.” NSD020119
• SSI, Lars-Erik Paulsson, ”…I princip hur många mastersom helst kan sättas upp utanatt det påverkar allmänhetennegativt”, DN okt. 2001
� Fler baser ger mer strålning
• Cellavstånd i städer oftastbara 50-500 meter!
• Celler överlappar!• Man kan ha samtidig kontakt
med många basstationer.• En GSM telefon kan hålla reda
på tiotals basstationer samtidigt• Operatörer sätter inte upp
basstationer utifrån fältstyrkautan beroende av kundtäthet.
• Tillgänglighet och bra täckningmedför ökad exponering.
� 3G celler ”andas”
• Strålningsexponering frånsåväl bas som telefon ökarmed ökad användning,högre datahastigheter ochfler användare.
• Passiv strålning ökar alltsåsåväl från andras mobilersåväl som från närliggandebasstationer då nättrafikenökar.
• Industrin pratar om att 3Gceller ”andas”, dvs. krymperi storlek med ökad trafik.
• Den användbara storlekenkrymper p.g.a. ökad mängdinterferens mellan telefoner.
• Uteffekter från basstationoch från mobiler ÖKARdäremot!
�
• Statistisk simuleringav hur UMTS cellersamarbetar.
• Celler krockar medvarandra ochöverlappningen ärstor. Antalet krockarökar med ökandetrafikmängd.
�
• Det finns ca 41 TV sändare i landetpå upp till 40 000 watt, oftast pålandsbygd. Yttäckande. Totalt settlåg exponering, tvärt emot vad SSIpåstår.
• Basstationer för GSM/3G är svaga<100 W men många och tätt. Täckerbefolknings-täthet. Totalt sett högexponering, tvärtemot vad SSIpåstår.
• Fler baser ger ”bättre täckning”,alltså högre fältstyrka/exponering.Tvärtemot vad SSI påstår.
� GSM dominerar även i orördaområden i Södertälje kommun
Om man ställer sig frågan vilken sändartyp somdominerar toppvärdet så fås:
Typ FM PSÖK DAB NMT450 TV GSM900 GSM1800 DECT 3G ISMAntal 16 6 11 1 5 25 0 2 9 0Procent 23% 9% 16% 1% 7% 36% 0% 3% 13% 0%
GSM900 dominerar alltså i 36% av 69 punkter tagna i ”opåverkadeområden”. Det är fullständigt klart att siffran är högre i tätort.
Enligt Thomas Uddmars lic.avhandling (26 mätpunkter) varGSM900 dominerande i 61% i stad, 39% landsbygd.
� Lidköpings kommunMätpunkter
• Spektrumanalysator42 mätningar/punkt
• Totalt 103 punkter!dvs. 4326 mätningar
• Aug-Sep 2003
• Beräknad fältstyrkautifrån mätpunkterna.
• Samma exponerings-mönster som dentotala fältstyrkan.
� GSM exponeringLidköping, från mätpunkter
• Mätning av GSM nätetGSM900 & GSM1800
• Alla vägar/gator• 193 696 mätpunkter• Blått <-75, -75<Grönt <-55,
Rött >-55 dBm
� GSM kartläggningLidköpings kommun
� Offentlighetsprincip?• I Sverige, offentlighets-
principens förlovade land, ärplacering av basstationer(radiosändare) fortfarandemestadels hemligstämplade.
• I t.ex. Storbritannien är däremotplaceringen av alla basstationeroffentliga på nätet.
• www.sitefinder.radio.gov.uk• PTS har ålagts att publicera sin
databas. www.pts.se• PTS har på sin webb bara viss
information utlagd och på sådantsätt att den är tidsödande ochoanvändbar.
� Radionätsplanering
• Ericssons Cellplanner• Tillverkare, operatörer
och konsulter harutvecklat diverseverktyg för attsimuleravågutbredning,täckning och kapaciteti mobilnät.
• Samma verktyg kan gesvar på strålnings-exponering överlandskapet medhänsyn till terräng &byggnader.
� Skillnad beroende på landskap
• Cellplanering i stadsmiljömed hänsyn till byggnader
• Radikala skillnader meter förmeter, kaotisk miljö.
• Cellplanering på öppen mark• Liknande fältstyrka på stora
ytor
� Basstation i stadsmiljö
Hübnergasse 5 i Salzburg
• Hög strålning högre upp igrannfastigheter
• Lägre på markplan• Skuggor bakom hinder p.s.s.
strålkastare• Reflektioner ger oväntade
exponeringar• Stadsmiljön ger hög interferens,
i kombination med mångaanvändare krävs HÖG fältstyrka.
• Korta avstånd mellanbasstationer och tätbefolkadeområden ger många personermed hög exponering.
� Antennmyter och halvsanningar
• Vertikalt antenndiagram
• Att antenner inte strålar bakåt är baradelvis sant, de strålar mindre bakåt…
• Att antenner inte strålar nedåt, dvs.marken under en mast, är också detfalskt.
• Antenner är långt ifrån ideala!• Mäter man på marken så är nivåerna
ofta ca tiondelen av maximalastyrkan som hittas på några hundrameters håll. Det är ingalunda ”lågstrålning” under en mast, lika litesom det är mörkt under enstrålkastare på en stolpe.
• SSI sprider alltså industrivänligamyter.
� Mast på kulle
Exemplet från Italien
• Simuleringen visar att höganivåer trots allt finns i närhetav mast. Att antennen strålarmindre nedåt kompenseras avdet korta avståndet.
• Terrängen har stor betydelse• Skuggor bakom hinder (t.ex.
hus)• Simuleringen visar också
tydligt resultatet av antennersstrålning även nedåt ellerbakåt, liknande antenndiagramsom visats på föregående bild.
�
• Kartor kombineras medhöjddata, marktyp,byggnadsinformationsamt befolkningsstatistik.
• Operatörer optimerarolika mastplaceringarefter markkostnad, hyra,elledningar, vägar ochtänkbara kunder.
• Ej optimalt för samhälletoch definitivt inteminimal strålning!
� Alternativa placeringar av mast
• Ofta går det att flyttamaster / basstationerutan att nämnvärtpåverkaradiotäckningen
• Mast flyttad 600meter.
• Enligt operatören”omöjligt”, förkringboende ochkommunen mycketbättre!
� • SSI: ”Låg exponering för radiofrekventa fält”• Låg jämfört med vad?• SSI: ”Mobilsignaler på jämn niv唕 Eftersom SSI:s mätstation ligger intill E4:an och
har basstationer mycket nära och dessa byggdestidigt i utbyggnaden av näten, så är det givet attnivåerna är konstanta. Näten för GSM är redan”mogna”.
• SSI: ”Resultaten kan därför anses gälla ävenSverige i stort.”
• En mätplats invid Sveriges mest trafikerade ledcentralt i Stockholm är knappast representativ…Det är inte heller representativt för utvecklingeni exponeringen av befolkningen över tideftersom GSM näten främst byggdes 1991-2000.
• GSM är mycket hög på platsen medan 3G mernormal, skillnaden är alltså överdrivet stor.
� SSI: ” Låg exponering för radiofrekventa fält”
• Med normal decibelskala så ser man dengigantiska skillnaden mellan naturens fält och detekniskt skapade. Beräkningen grundar sig på denmängd energi som träffar jordens atmosfär inommikrovågsområdet, på markytan är nivåernamycket mycket lägre!
• Begreppet ”låg strålning” ter sig då mest somOrwellskt nyspråk. (Se definitionan av Newspeak, appendix i ”1984”, George Orwell)
• Vår elmiljö drastiskt förändrad pga mobiltelefoni
• SSI använder grafiska trick för att få ut det”rätta” budskapet.
• Som synes av BEMI:s analys ovan av SSI:smätdata så syns dels att variationen är ca 2 ggr.överlagrad på toppen, dels att mobiltelefoninstår för majoriteten av ALL exponering. SSIsäger att deras mätning täcker 50-2500 MHz,”övrigt” är då underförstått alla andraradiokällor, inkl. NMT450, Tetra, FM, TV.
0,00E+00
1,00E-04
2,00E-04
3,00E-04
4,00E-04
5,00E-04
6,00E-04
7,00E-04
8,00E-04
9,00E-04
1,00E-03
1,10E-03
1,20E-03
Mobilt [W/m^2]Övrigt [W/m^2]
GSM900
Linjär skala, spuriosa borttaget
-30,0
-20,0
-10,0
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
100,0
110,0
120,0
2005-01-2400:00
2005-01-2900:00
2005-02-0300:00
2005-02-0800:00
2005-02-1300:00
2005-02-1800:00
2005-02-2300:00
SweFour [dBuV/m]Telia [dBuV/m]Comviq [dBuV/m]Vodaphone [dBuV/m]Övrigt [dBuV/m]
GSM900
Naturens eget mikrovågsfält ca -20
GSM ca 50 000 000 000 ggr. naturens fält (utanför atmosfären)!
� GSM ökade 8 dB 1999-2003
• Baserat på mätningar på 130orter 000101-030120 var medel:
• Telia -62 dBm• Comviq -69,4 dBm• Europolitan -69 dBm
• En ökning av +8 dB (6 ggr)• Totalt 206036 mätpunkter.
• Baserat på 1027 mätningar på52 orter 991231 var medel:
• Telia -73,1 dBm• Comviq -74,2 dBm• Europolitan -76,3 dBm
� Påståenden
• Inte korrekt, snarare 70 åreller mindre. Den störstaökningen av radiofrekvenshar skett efter 1980.
• ”Vi har haft radiofrekventstrålning i över hundra år”,SSI, Mjönes, Adelsö 030626,även diverse skrifter.
� Radiospektra 1930
Naturens egna elektromagnetiska fält är extremt mycket lägre än grafeneftersom mätinstrumentets eget brus dominerar mätningen.
Gränsvärdet enligt SSI/ICNIRP är1 000 000 000 000 000 (1015) ggrden naturliga bakgrundsstrålningenför området 100 MHz-10 GHz!
� Radiospektra 1960
� Radiospektra 1970
� Radiospektra 1990
� Radiospektra 1995
� Radiospektra 2002
� Radiospektra 2003
� Påståenden
• Nivåerna skall ALLTIDligga under gränsvärdet!Sändareffekt är miss-visande; många sändare närabefolkningen gör att GSMdominerar över FM&TV iverkliga mätningar.
• SSI, Gert Anger, ”Långtunder gällande gränsvärden.Sänder med försumbar effektjämfört med teve och FMsändare”, P1, 021219.
�
• Gränsvärden sätts enligtetablerad konsensus, blirekonomisk/teknisk/ politiskkompromiss.
• Gränsvärden skyddar motmuskelkramp (låga frekvenser)samt mot akuta värmeskador(radiofrekvens).
• Inget skydd motlångtidseffekter etc.
� Ofarligt under gränsvärde?
• Istället borde man säga:• Vi VET att över gränsvärdet så är det
farligt, under VET vi INTE om det ärfarligt.
• Under gränsvärdet = okänd risk, ingenutsago om farlighet.
• Gränsvärdet förmår ej skydda motokända eller långtidseffekter.
• Då framstår det som absolutsjälvklart att försiktighetsprincipenär nödvändig och måste användas.
• Gränsvärden sätts efter etableradeupprepningsbara skador.
• Överskrids gällande gränsvärdeväsentligt (>50ggr) uppstår medsäkerhet akuta skador.
• ”Över gränsvärdet så är det farligt, underär det ofarligt”. Inte över gränsvärdet,dvs. under gränsvärdet, tolkas oftast sominte farligt = ofarligt vilket är fel!
• Detta sätt att uttrycka sig ärvilseledande! Men används av både SSIoch mobilindustrin.
• Jämför att köra 70 km/t på motorväg,under ”gränsvärdet” 110 km/t menknappast ofarligt...
� Människan tål mer?
• Enligt SSI är det okejmed 40-60 V/m(beroende på frekvens) ien bostad, från t.ex.GSM/3G basstationer.
• Konsumentelektronikdesignas och testas föratt tåla 3 V/m…
• Gällande gränsvärden förradiofrekvens är sattautefter akut värmeskada.Detta är något alla kanvara överens om,konsensus.
• För icke-termiska effekter(t.ex. cancer, huvudvärk,reaktionstid, elöverkäns-lighet etc.) finns ingenkonsensus.
� Funktionshinder, diagnos
• Elöverkänslighet är i storadrag en självställd subjektivdiagnos eftersom objektivatestmetoder ännu saknas.
• Elöverkänslighet har tyvärringen diagnoskod, ibland ses”R68.8” som står för ”övriga”diagnoser.
• Läggs ”W90” till så angeselektriska/magnetiska fält somorsak.
• Funktionshinder är ettvidare och bättrebegrepp än handikappsom använts tidigare.
• Elöverkänslighet är ettgodkänt funktionshinderenligt Mål nr 5478-1998(Susanne Garling) iRegeringsrätten
� Medelvärde kontra toppvärde
• Medelvärdet av en kortmen hög exponeringrespektive en lång menlåg exponering kan varalika, men följderna olika.
• Lägger man sig på enspik så blir resultatetväldigt olika om spikenligger eller står upp...
• Ställer man en fot i enhink med isvatten ochden andra i en hinkkokande vatten så är deti genomsnitt ganskaskönt.
� Försiktighet måste bevisasOro ingen olägenhet för SSI
• I strid med den lagstadgadeförsiktighetsprincipen och denomvända bevisbördan hävdarSSI och andra myndighetersamt näringslivet att kravet på”vetenskapligt bevisade”hälsoeffekter ska gälla.
• Tvärtom visar rättspraxis attenbart oro i sig är enolägenhet enligt miljöbalken,(något SSI inte accepterar).
• ”flertalet av dem är akutaeffekter… någonlångtidsackumulering avexponering ingår inte i basen förgränsvärdet” (källa: SSI).
• ICNIRP: ‘There are also data forchronic low level exposure thatindicate that there may also beother health effects. It is, however,ICNIRP’s view that in the absenceof support from laboratory studiesthe epidemiological data areinsufficient to allow an exposureguideline to be established.’
� Reaktivt/proaktivt?
• För kemikalier ellertekniska produkter finnsinga sådana krav.
• Upptäcker någon att enprodukt är skadliginitieras forskning somev. leder till återdragenprodukt ellerskadeanspråk.
• Samhällets bekostnad.
• Bolag måste forska ochsäkerställa att en medicinär ofarlig innan den fårsäljas.
• Denna försiktighet harblivit nödvändig p.g.a.upprepadeläkemedelsskandaler...
� Påståenden
• 99,9%? Nåja. Bara iSverige har vi tiotalsforskare som offentligtuttryckt sin oro, innebärdetta att SSI ”vet” att detfinns tiotusentalsforskare bara i Sverigesom är övertygade omatt mobiltelefonin ärofarlig?
• "I Sverige och i andraländer har man gjortoerhört noggrannagenomgångar av allforskning och 99,9% avforskarna är eniga -basstationer är ingenhälsorisk.”, Mjönes, SSI,Falukuriren, mars 2003.
� Vetenskapsteori
• Om nu den tionde letaroch hittar en nål, vemhar då rätt?
• Röstar man om sakenblir majoritetsbeslutet 9mot 1 att nålen intefinns.
• Konsensus/majoritet hörinte hemma i vetenskap.
• Nålen och höstacken• Om man tror att en nål
finns i en höstack och ettantal ”forskare” går inoch letar kommer deflesta att misslyckas!
• Säg att 9 forskare letatutan att finna nålen ärdet då meningsfullt attfortsätta leta?
� Forskningens villkor
• 80% av industrifinansieradforskning ger negativtutfall.
• 20% av oberoendeforskare har gett negativtutfall (80% positivt).
• Henry Lai, 2003.
• 62% industrifinansieradbiomedicinsk forskning iUSA 2000
• Nära fördubblad andeljämfört 1980.
• Nära 25% harindustrianknytningar somkan påverka forskningensresultat.
• JAMA 2003;289:454-65.
� Forskningens villkor
Independently FundedPositive Findings (show a link)Malignant Tumors 182 (2.7x)Benign Tumors 25 (2.7x)
Negative Findings (show no link)Malignant Tumors 0 (0x)Benign Tumors 0 (0x)
Number of studies with statisticallysignificant findings, (mean risk ratioin parantheses)
Industry FundedPositive Findings (show a link)Malignant Tumors 59 (1.2x)Benign Tumors 39 (1.5x)
Negative Findings (show no link)Malignant Tumors 1 (0.7x)Benign Tumors 16 (0.6x)
Alltså 305 epidemiologiska studier medstatistisk signifikant samband mellanmobil och cancertumörer, och 17negativa (alla industrifinansierade).Publicerade 2001-2006.
� Mobiltelefoni och hälsa
• Ökad cancer möss ochmänniska
• Beteendeförändringar möss• Ökad andel mikrokärnor,
humana lymfocyter• Ökat antal enkel och
dubbelbrott på DNA• Förändrad Ca2+ transport• Ökad ODC aktivitet
• EEG påverkan• Kognitiva (minne,
reaktionstid, koncentr.)• Blodtryck• Hjärtfrekvensvariabilitet• Blodflöde• Temp.ökning• Hjärn-blodbarriärens
genomsläpplighet
� • 2006-12-06
� Shüz, Jacobsen, Boice et.al.
• Population DK 9901015 313 577
• Detta innebär att 92% avdanska befolkningenanses OEXPONERAD iden danska studien!
• Mars 2005, 5,2 miljonermobilabonnemang iDanmark, dvs. 95%.
• ”Stor” dansk studie420 095 pers.
• Abonnemang 1995• Abonnemang efter 1995
ingår somOEXPONERADE.
• Företagsabonnemangingår somOEXPONERADE.
� Mobiltelefoner och cancer
• NMT >1 år >5 år >10 årOR 1,27 1,36 1,77
• GSM(0,98) (0,89) ---
• IPSI-LateralNMT 1,76GSM (1,33)DECT 1,34
• Acoustic Neurinoma 3,46• Yngre värst drabbade
• Lennart Hardell, Örebro• 1617 patienter 20-80 år• Hjärntumör 1997-000630• Levande• Enkät 1429 svar (88%)• 1470 kontroller (91%)
� Skrämselpropaganda?
• ”man tycker att politiker imiljöpartiet borde kunnagenomskåda åtminstone denvärsta vulgärpropagandanfrån Vågbrytarna och liknandeorganisationer.”, SSI, LarsMjönes, Dnr 842/918/03
• ”Spekulationer ochskrämselpropaganda frånsvensk forskargrupp”,pressmeddelande från MTB,Mats Holme, 030205.(ang. Salfords studier påhjärnblodbarriärens ökadegenomsläpplighet efter GSMexponering).
� SSI:s nyspråk• I samband med att media tog upp de nya
resultaten om sömnstörningar från mobiler såpublicerade SSI följande:
• ”Strålningen från mobilmasten avtar snabbt”• Jag kan bara tolka detta som att basstationer till
varje pris är ”oskyldiga” även om varningar gesom mobilerna…
• SSI publicerade detta 29 december 2007 :-)
� SSI: ”ny teknik ger mindre strålning”• Det finns två exempel på ny teknik med
lägre sändareffekt, 3G samt digitalteve.• 3G kompenserar lägre uteffekt och
större förluster genom mångdubbelt flerbasstationer. 3G ersätter aldrig GSMutan adderas ovanpå GSM!
• Digital teve har lägre uteffekt eftersomman trodde att mottagarna skulle blikänsligare. För att kompensera sämretäckning har man satt upp ett antal nyasmå sändare, vissa områden har därförhögre strålning än tidigare.
• Antalet kanaler (muxar) har ökat, det ärinte längre enbart TV1, TV2 samt TV4som sänds.
• SSI pressmeddelande undernovember 2007.
• Vi har under senaste åren fåttGSM900, GSM1800, 3G, WLAN,WiMax, Blåtand, DECT, Tetrasamt diverse trådlösa prylar.
• Varje källa ger ytterligare additivexponering!
• Tänder man fler lampor, oavsetthur svaga, så blir det totalt settljusare.
• SSI desinformerar eftersom det ärallmänt känt att ny teknik inteersätter gammal utan i praktikenkompletterar!
� SSI, reklam och kompetens
• KREAB skriver: "SSIschavotterade offentligt och attSSI omedelbart måste täppa igende öppningar för spekulationersom Uppdrag Granskning gav deopinionsbildande grupperna…”,Miljömagasinet aug 2003
• Vore det inte bättre att baseraalla uttalanden påkontrollerade fakta istället föratt lära sig effektivarereklammetoder?
• SSI anlitade våren 2003reklambyrån KREAB för att bättreföra ut budskapet att mobiltelefoni ärofarligt.
• Initiativet kom från KREAB dagenefter Uppdrag Granskning…Aftonbladet 030811.
• KREAB har anlitats av Ericsson,Telia, Hi3G/3 m.fl.
• MTB liksom 3GIS har framfört PRönskemål till SSIs GD under våren2003.
� Possible induced enhancement ofdispersion forces by cellular phones. Sernelius,Phys.Chem. 2004:6 pp1363-1368
• Kraften överstiger determiska med en faktor10 000 000 000 ggr.
• Teoretisk studie av rödablodkroppar och densammandragande kraftsom skapas avmikrovågsexponering.
• Visar teoretiskt att ett”svagt” mikrovågsfältkan ge en påverkan ikroppen som ärväsentlig.
� Passiv strålning, studier
• Neuropsykiatriska klagomål:huvudvärk (23.5%), minnesstörningar(28.2%), yrsel (18.8%), darrningar(9.4%), depressiva symptom (21.7%)och sömnstörningar (23.5%)
• Statistiskt signifikant högre hosexponerade än kontrollgruppen. (10%),(5%), (5%), (0%), (8.8%) resp. (10%).
• Studien utfördes i Egypten, 37 boendeunder basstation och 48 mittemot samt80 matchade kontroller (oexponerade).
� Basstation kontra mobil
• 1 minuts samtal (långt frånbasen) med full effekt (2/8W) motsvarar 15 minutersnärvaro på 100 meter frånbasen.
• Ett dygn i bostaden 100 mfrån bas motsvarar 3 timmarssamtal i mobilen på platsen(med effektreglering 0,002/8W).
• Antag basstation på 3x20Watt
• Operatörens påstående om1 minut samtal=1 år frånbasen förutsätter attbasstationen är minst 6 kmbort och att mobilensaknar effektreglering(sänder maximal effekthela tiden).
� Basstation kontra mobil
• In the rural area, the highest power levelwas used about 50% of the time, while thelowest power was used only 3% of thetime. The corresponding numbers for thecity area were approximately 25% and22%. The output power distribution in alldefined urban areas was similar.
• Conclusion: In rural areas where basestations are sparse, the output power levelused by mobile phones are on averageconsiderably higher than in more denselypopulated areas.
• Banal teknisk sanning(basstationer ställs tätare juhögre befolkningstäthet)
• På landsbygd är exponeringfrån egen mobil högre menlägre från basstationerna
• I stad är exponeringen frånegen mobil lägre men högrefrån baserna.
• Fler bor i städerna.
Output power levels from mobile phones in different geographicalareas; implications for exposure assessmentS Lönn, U Forssén, P Vecchia, A Ahlbom and M Feychting
� Passiv mobilstrålning i tåg
• 50% som pratar igenomsnitt 30 minutertotalt under resan.
• passiva belastningen av 6samtidiga samtal under 3timmars resa motsvararexponeringen om du sattsjälv i vagnen och pratade1t36.
• X2000 vagn, 72 säten• Plåt, 20% fönsteryta.• Basstationer 12 km isär
längs färdsträckan.• Mobilens (topp)uteffekt
antas vara 0,5 W igenomsnitt, 20% nårutanför vagnen till bas.
� Celldar, eller elektrosmog
• Mobiltelefonin ger en elektrosmog som är tillräcklig för attutnyttjas som passiv radar. Tester har utförts framgångsrikt.
� Den kokande grodanThe boiling frog syndrome
• Det är lättare att märkasnabba förändringar ochdärmed upptäckakonsekvenser av detta.
• Vi har under 80- och 90-talen successivt ökatexponeringen. Vart gårgränsen?
• En groda som släpps nedi kokande vattenförsöker givetvis hoppaur kastrullen.
• En groda som släpps ikallt vatten som saktaökar i temperatur hopparaldrig ur och den dör.
� Allt fler drabbas
• Aftonbladet 2007-01-13• Många som drabbas avbesvär håller tyst, menallt fler väljer attdebattera problemet.
