SirenenRäddningsverkets tidning

nr 42003

Barnens favoriterfinns i Värnamo

sid 22

Brandmän hotadevid insatser

sid 8

Bland ruiner i Algerietsid 4

2 Sirenen Nr 4 • 2003

För drygt tre veckor sedan drabbadesAlgeriet av en svår jordbävning. Somvid de flesta katastrofer reagerade

världssamfundet snabbt.

De internationella organen, FN och EU,insåg direkt att den algeriska staten behöv-de hjälp med att söka och rädda liv på deplatser där förödelsen var störst.

En del nationer agerade som de brukar:de skickade hjälpstyrkor omedelbart till Al-geriet utan att ha fått någon begäran omdet från det drabbade landet eller något in-ternationellt organ. Andra – som Sverige –avvaktade tills det fanns ett officiellt önske-mål om assistans.

Där ligger dilemmat i liknande situatio-ner. Erfarenheten visar att livräddandet ären kamp mot klockan. Ju längre tid som gårefter skalvet desto mindre är chansen atthitta överlevande i rasmassorna. Samtidigthar det visat sig att tidigt anlända interna-tionella styrkor har mött ett begripligtkaos, som försvårat ett systematiskt sök-och räddningsarbete.

Detta var fallet vid jordbävningarna i Tur-kiet hösten 1999, då samordnande perso-nal från FN-organet Undac ställdes införstora problem att organisera de internatio-nella styrkor, som kom till Istanbul.

Avvaktan att föredraDetta moment 22 väcker av och till upp-märksamhet. Varför dröja med att skicka enhjälpstyrka när de första timmarna efter ettskalv är de avgörande för livräddning? Ti-den mellan ett skalv och en officiell begä-ran använder vi till viktiga förberedelser,som till att rekrytera personal och skaffamateriel.

Det är ändå ingen enkel pedagogisk upp-gift att förklara att viss avvaktan trots alltkan vara att föredra. Ett organiserat sökan-de kan ge större effekter än ett akut ochspontant. Jag tycker att arbetet inom ettjordbävningsområde kan liknas vid en stor

räddningsinsats inom landet. Räddningsle-daren måste ges tid att värdera skadansomfattning och behovet av resurser innanall tillgänglig personal eventuellt kallas in.

Vår styrka hittade under den tid den var iaktion ingen överlevande, men bedömsändå ha gjort ett bra arbete. Ett antal områ-den genomsöktes och undanröjde anhöri-gas tvivel på att det kunde finnas levandebegravda. Det finns under inga omständig-heter något alternativ till att ge positiv re-spons när ett hårt drabbat land vädjar tillomvärlden om hjälp.

Kraftfullt agerande krävsUtanför Skånes sydostkust har pågått ett in-tensivt saneringsarbete efter olja från detförlista kinesiska fartyget Fu Shan Hai. Ol-jeutsläppet ledde dessbättre inte till någramänskliga förluster, men desto större nega-tiva miljöeffekter.

Jordbävningen krävde över 2 200 männis-kors liv. Bortsett från denna avgörandeskillnad finns det likheter mellan jordbäv-ningen i Algeriet och oljeutsläppet utefterSkånekusten. Stora mänskliga lidandenoch svåra miljöskador kräver ett kraft-fullt gemensamt agerande.

Men det finns utrymme för för-bättringar på både det ena och an-dra området. Räddningsverkethar under många år varit enga-gerat i olika projekt runt Öster-sjön. Det har varit fråga om atthöja kunskapen och förbättraresurserna i de baltiska stater-na för bland annat oljebe-kämpning.Men också övriga länder runtÖstersjön ingår i de EU-pro-jekt som startats under densenaste femårsperioden.

Den senaste fartygskolli-sionen och oljeutsläppet är ettbevis på att detta arbete måstefortsätta och intensifieras. Det

kan ske i EUs och FNs regi, men också NatosPartnerskap för fred, Pff, har lämnat positi-va bidrag för såväl de förebyggande insat-serna som de skadebegränsande.

Samarbetet måste förbättrasSamarbetet mellan länder och organisatio-ner måste förbättras i skarpa situationer.Det kan ske genom övning och utbildning.Räddningsverket har nyligen medverkat ien Nato-övning i Uzbekistan, där scenariothandlade om sök- och räddning i ett jord-bävningsdrabbat område.

Under flera år har FNs livsmedelspro-gram, WFP, anlitat Räddningsverket för ut-bildning av personal från olika länder i ka-tastrofinsatser.

Räddningsverket har regeringens upp-drag att hålla beredskap för ett snabbt in-gripande vid olika typer av katastrofer, tillexempel vid jordbävningar. Denna bered-skap utsattes för ett skarpt test i sambandmed jordbävningen i Algeriet och visadesig hålla vad den lovar. Denna snabba ak-

tion är möjlig tack vare välvilligt inställdaarbetsgivare i allmänhet och de kom-munala räddningstjänsterna i synner-het.

På i princip tolv timmar hade vi re-kryterat en sök- och räddningsstyr-

ka på närmare 70-talet personeroch dussinet räddningshundar.Utan starkt stöd från och gottsamarbete med myndigheter,företag och enskilda hade viinte kunnat sända vår rädd-ningsstyrka så snabbt som nuskedde – i solidaritetens teck-en.

Christina SalomonsonGeneraldirektör,Räddningsverket

Det finns inget alternativ närhårt drabbat land begär hjälp

Innehåll

InledarenInledaren

NyheterAlgeriet: kaos i ruinerna. …………………………4

Inga levande – det är också ett besked ……………5

Karantänregler ifrågasätts ………………………6

Fyra uppdrag i Irak …………………………………7

Brandmän påhoppade vid moskébrand …………8

Ovanlig skolövning i Halmstad …………………9

Intervju: försvarsminister Leni Björklund …10-11

Satsning minskade fysskador med 84 procent…12

Brandman omkom under rökdykning …………13

Håkan Höglin bortröstad…………………………13

Brand 2003 – sid 14-17Räddningstjänsten naturliga motorn …………14

Tillsynen blir stora knäckfrågan …………………15

Brandmän är understimulerade …………………15

Södertörn inte populära hos alla ………………16

Vinnande ledarskap bygger på laganda ………17

Ivar Rönnbäck – nye överdirektören ……………18

Vidareutbildningen börjar klarna ………………19

Uppslaget: Kajan är kult ……………………20-21

Sirenen på besök i VärnamoKöttbullen och Spagettin – barnens favoriter …22

Offensiv omorganisation möter framtiden ……22

Unga hungrar efter förändring …………………24

I huvudet på räddningschefen …………………25

Stor oljeskyddsinsats i Skåne ………………26-27

Sirenens räddningsskolaOmhändertagande …………………………28-29

ErfarenheterÅtertändning allt för vanligt ……………………30

Gas i gödselbrunn dödade två……………………31

Ordet frittMåste vi få en katastrof i påbyggnadsvåning? …32

Hur testas elever i nya utbildningen? …………33

Kan brandchefen i Södertörn gå på vatten? ……34

Vi kan inte längre trolla med knäna ……………34

Näst sistaNytt om namn, kolumn …………………………39

Sista sidanHeinz rycker ut – som mekaniker ………………40

Omslagsbilden:Foto: STEN ANDERSSON

I staden Dellys hade sven-skar och kineser problemunder sökningarna efterjordbävningen i Algeriet.Runt 1 000 människor påplats gjorde att varken hun-dar eller sökutrustning kun-de arbeta effektivt.

3Sirenen Nr 4 • 2003 DebattDebatt

Vi i räddningstjänsten fårinte glömma bort att viär till för tredje man,

alltså allmänheten, företag, or-ganisationer, med flera. Jagtror att vi är överens om dennafundamentala utgångspunkt.

Det råder väl heller ingentvekan om att ”räddnings-tjänst” är det tredje man vill attvi ska leverera. Men vad är detmer?

Det vi i dag levererar är det vitror att de vill ha. Mig veterli-gen finns ingen ”marknadsun-dersökning” gjord på vad tre-dje man vill ha förutom rädd-ningstjänst.

Borde inte vi inom rädd-ningstjänsten, politiker ochanställda, ta reda på vad det ärsom medborgaren vill ha ochse om vi kan leverera detta.

Huvudet i sandenVi vet att räddningstjänstenhar ett högt anseende blandallmänheten, men detta är inteliktydigt med att det vi gör ärallt som vi skulle kunna göraoch som kan vara efterfrågat.

Vi får inte falla i samma fällasom skriv- och räknemaskins-tillverkaren Facit, alltså liktstrutsen stoppa huvudet i san-den för att undvika att se denutveckling som är omkring oss,i det fallet datorernas intrång isamhället. Facits öde blev ned-läggning.

Vi i räddningstjänsten fårinte hamna i en liknande situa-tion. I stället måste vi se till attanpassa oss till en föränderligomvärld och till det kundernaefterfrågar. Därför är det nöd-vändigt att vi blir mer öppnaför att bredda verksamheten –det gäller både för heltids- ochdeltidspersonal.

Verksamhetsbreddning, somgynnar tredje man, borde varaen fråga som berör politiker påalla nivåer, i kommunen,landstinget och på riksplanet.

Breddningen av verksamhe-ten kan vara en öppning för attvi ska slippa rationalisera bortmannar ur styrkorna och/elleratt slippa lägga ned någon del-tidskår.

Gör vi rätt saker?Förhållandena varierar frånkommun till kommun när detgäller räddningstjänstensbreddning av verksamheten.Men det är viktigt att ingenutan vidare bara påstår att ”vihar inte denna möjlighet”. Ställi stället frågan: ”gör vi rätt sa-ker?” eller ”använder vi vårkompetens på bästa sätt?”.

För att bredda verksamhetenkrävs att vi höjer vår egen kom-

petens på flera områden ochatt vi är beredda att ändra vårtarbetssätt.

En bra start och en verksam-het som rönt stor uppskattningbland allmänheten i mångakommuner är IVPA-larm(IVPA= I Väntan På Ambulans).

Tyvärr har IVPA-utvecklingenpå sina håll hämmats av att oli-ka verksamhetsansvariga intekunnat komma överens om an-svarsbiten enligt lagstiftningenoch de ekonomiska ersättning-arna.

När ”Svensson” behöverhjälp bryr han/hon sig inte omvarifrån hjälpen kommer ellervem som är huvudman förverksamheten – inte heller omur vems myndighets plånbokdenna betalas. Det enda somräknas är att få hjälp snabbastmöjligt.

Räddningstjänstens unikakompetens och unika tillgäng-lighet borde utnyttjas mer ef-fektivt än i dag, både inom fö-rebyggande och utrycknings-tjänst.

I Väntan På ResursJag skulle vilja sammanfattaden utvecklingspotential somfinns inom räddningstjänster-na med IVPR – I Väntan På Re-surs. När något går snett ellerinte fungerar så ringer man ide allra flesta fall efter rädd-ningstjänsten, som i sin turkontaktar annan resurs.

Inom det förebyggande om-rådet skulle vi kunna vara meroffensiva genom att vara öpp-

na för att stödja och hjälpa fö-retag som efterfrågar vår kom-petens. Jag vet att man hävdaratt jäv kan uppstå, vilket vi na-turligtvis ska vara uppmärk-samma på. Men det finns ettbra exempel i Statens Geologis-ka Institut, som arbetar mycketmed ”kombinerad verksam-het” och som skiljer på bidrag-finansierad och på övrig verk-samhet. Institutets verksamhetfinns reglerat i ”Förordningenmed instruktion för Statensgeologiska institut”. Här skullevi kunna vara en ”oberoende”part i olika projekt.

En myndighet borde räckaDet är inte bara på lokal nivåsom förändringar behövs.Samma gäller på riksnivå. Detär för mig obegripligt hur mankunde låta bli att slå sammanRäddningsverket och nya Kris-beredskapsmyndigheten. Detvore helt naturligt att ha enoch samma tillsynsmyndighetför dessa två verksamhetsom-råden eftersom kommunernaså långt som möjligt ska fun-gera på samma vis som nor-malt vid krig och svåra påfrest-ningar i någon eller någrasamhällsfunktioner. Det kaninte vara ekonomiskt effektivtatt ha två myndigheter – detborde räcka med Skydd- ochSäkerhets Verket, SSV. NärSprängämnesinspektionenslogs samman med Rädd-

ningsverket var det ett steg irätt riktning.

Påverka din utveckling!Jag uppmanar er inom rädd-ningstjänsterna att kommamed seriösa förslag om bredd-ning av verksamheten till gagnför de vi är till för, allmänhe-ten, där vår tillgänglighet ochkompetens kommer till effek-tivare användning. Detta med-för med stor sannolikhet att vifår en ännu större legitimitet isamhället.

Mina slutord blir: ”Påverkadin utveckling innan den på-verkar dig!”

Lars-Gunnar Strandberg

Välkommen att delta i ”Debatt”!Inläggen på denna sida mås-te vara undertecknade mednamn. Kontakta redaktio-nen innan du skriver. Telefon 054 - 13 51 04.Textlängd: cirka 50 maskin-skrivna rader eller omkring4 000 tecken (inklusive mel-lanslag). Adress: ”Debatt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.E-post: sirenen@srv.se

Vi måste anpassa servicen tilldet som medborgarna vill ha

Namn: Lars-Gun-nar StrandbergÅlder: 53Hemort: MolkomYrkesbakgrund:Byggnadsingenjör1971-78, brand-mannautbildning,1980, brandingen-jör 1983, avdel-ningschef rädd-ningstjänstavdel-ningen 1984-86,ställföreträdanderäddningschef iKarlstad sedan1986.Hobby: Ishockey,egen träning.

Uppsökande verksamhet. Räddningstjänsten måste bli aktivare i kontakterna med allmänheten och det måste göras marknadsundersök-ningar vad allmänheten förväntar sig av kommunens räddningstjänst, skriver Lars-Gunnar Strandberg.

Ett och ett halvt dygn – senvar insatsen över.

Räddningsverkets sök-och räddningsstyrka rädda-de inga liv i Algeriet, mengjorde ändå det den skulle.

– Vi bidrog till att livrädd-ningsarbetet kunde slutfö-ras snabbt, säger styrkeche-fen Per-Anders Berthlin.

I kuststaden Dellys mötte densvenska sökstyrkan kaos. Enbröllopsfest hade slutat i trage-di. 16 personer som varit på fes-ten uppgavs vara begravda irasmassorna. Upp emot 1 000personer grävde efter levandeoch döda.

– Det var ett myller av män-niskor i och omkring ruinerna,säger skadeplatschefen AndersÖberg.

De svenska och kinesiskastyrkorna försökte få lokalbe-folkningen att lämna ruinerna,försökte förklara att sökarbetetinte fungerade om det fannsför många människor i dess ab-soluta närhet.

– En rätt stor samling vägradeatt gå ner. Säkert anhöriga somvar chockade. Det gick inte attfå dem att förstå våra förutsätt-ningar.

Blandade känslorStämningen på platsen börjadebli otrevlig. Svenskar och kine-ser konfererade med varann.

– Vi bedömde att det inte be-hövdes två styrkor på platsen.Kineserna som var där först fickstanna.

Många upplevde stämningensom hotfull.

– Det var lite olustig stäm-ning när vi gick upp på ruiner-na och ingen militär eller polisfanns på plats för att hålla ord-ning. Men folk visade också

uppskatt-ning, sägerÖberg.

Händelseni Dellys varen ny erfa-renhet.

– Generelltsett var stör-ningarna få,ungefär somvid tidigare insatser. Men i Del-lys blev situationen speciellmed så mycket människor påplats som vi ville få undan. Närvi inte kunde söka uppfattadessäkert vår personal som passiv,människorna blev otåliga, sä-ger Per-Anders Berthlin.

BesvikelseAtt inte få göra det som är må-let – rädda liv – kan vara men-talt jobbigt för hjälparbetare.På plats blir perspektivet kan-ske det närmaste rasområdet,desperata människor som villha hjälp att gräva.

– När man inte lyckas räddaliv känns besvikelse. Men medlite distans kan man konstateraatt vi snabbade på den livräd-dande insatsen genom att sökaav områden, säger Per-AndersBerthlin.

Han fortsätter:– Vem som hittar levande är

egentligen oväsentligt. Det härär ingen tävlan. Alla som deltarsträvar efter att koordinera deninternationella insatsen. Detvar definitivt värt att åka hit.

Lars-Göran Uddholm, ställfö-reträdande insatschef, är inteav riktigt samma uppfattning:

– Vi har gjort det vi gjort, lo-kala myndigheter och andrahar varit nöjda. Så det är välvärt något. Men med facit ihand, om vi vetat det vi vet idag, så borde vi inte åkt. Vi har

en stor grupp som kan göramycket, nu blev det mest att vikom och bekräftade att inga le-vande fanns och att man kundepåbörja röjningsarbetet. Föratt vara på plats tidigare skullevi kanske ha en tvåstegsraket,skicka delar av truppen förstmed lättare utrustning.

Hjälpinsatsen i Algeriet blev

överdimensionerad. Insatsstyr-korna närmast vällde in. En delkom när eftersökningen av le-vande i stort sett var avslutad.

Kaos på flygplatsenPå flygplatsen pratade perso-nal hos FN och civilförsvaretom kaos.

De syftade då inte på själva

jordbävningen, utan proble-met att ta emot alla som landa-de och försöka ge dem vettigauppgifter. Det fanns inte sök-områden så det räckte till alla.

Samtidigt var hjälpen begärdav Algeriet.

– På lokal nivå fungerade detbra, där hade Algeriets civilför-svar bra kontroll. Det som

4 Algeriet Sirenen Nr 4 • 2003

Varje timme är viktig närmänniskor ska räddas urrasmassor efter en jordbäv-ning.

Den svenska styrkan varpå plats i Algeriet ett och etthalvt dygn efter skalvet.Borde Räddningsverket läggaaktuell personal i beredskap iBjörröd, samlingsplatsen vidinternationella insatser, när

man anar att begäran om hjälpkommer att dyka upp?

– Det går inte av ekonomiskaskäl. Vi får pengar av Sida förstnär vi har en begäran omsvensk insats. Att lägga en såhär stor styrka i beredskapskulle kosta upp mot en halvmiljon kronor, med resor ochersättningar. Blir det sedaningen insats får vi heller inga

pengar. Och egna pengar attbetala beredskapen finns inte,säger Kjell Larsson, chef förRäddningsverkets internatio-nella avdelning.

Den här gången kom Rädd-ningsverkets styrka i vägsnabbt, när väl begäran kom.Däremot tog det tid innanRäddningsverket fick begäranom hjälp.

– Vi hörde inte ett knyst frånAlgeriet under dagen på tors-dagen. Däremot förberedde vioss givetvis genom att kontaktaaktuell personal.

En del länder skickar styrkorpå eget bevåg, och erbjuder sinhjälp när de landar på flygplat-sen. De är snabbast och harbäst förutsättningar att räddaliv. Sverige har som policy att

inte skicka hjälp förrän begä-ran kommit, av respekt för detdrabbade landets självbestäm-mande.

Det fanns efter insatsen syn-punkter från styrkan att infor-mationen hem till anhöriga va-rit dålig.

– Vi hann helt enkelt intemed att få till det. Den kritikenfår vi ta.

– Vi kan inte ha styrkan i beredskap

Kaos iruinerna

Jordbävningen i Algeriet

P-A Berthlin

5AlgerietSirenen Nr 4 • 2003

Algeriet är 2,4 miljoner kva-dratkilometer stort, drygt femgånger större än Sverige, ochhar 32,3 miljoner invånare.Jordbävningen inträffade 21maj klockan 18.44. Skalvet,med epicentrum 45 kilometeröster om huvudstaden Alger,mätte 6,8 på Richterskalan. 2 268 personer uppges haomkommit, 10 147 skadatsoch cirka 200 000 blivit hem-lösa.

15 personer plockades ut le-vande ur rasmassor av rädd-ningsstyrkor.85 flyg från 27 länder landadei Alger för att stödja rädd-ningsinsatserna, enligt Undac.Svensk hjälp begärdes av Al-geriet sent torsdag kväll, 22maj. Klockan 10 på fredag för-middag, lokal tid, landade densvenska styrkan i Algeriet: 64personer och 13 räddnings-hundar. Styrkan skickades till

Bordj Menaiel, sju mil österom Alger. Sökarbetet inleddesfredag eftermiddag och avslu-tades lördag kväll.15 ton förnödenheter, i hu-vudsak filtar, madrasser, tältoch vattendunkar, skickadesner i ett Herculesplan avRäddningsverket.Sida betalar den svenska in-satsen som beräknas kostafem miljoner kronor.

Jordbävningen i Algeriet

Inga levande funna. Men ovissheten är över.

De som eventuellt finnskvar är döda.

– Det är ändå ett beskedoch det gör att folk kan bör-ja bearbeta sorgen, sägerLeif Andrén, svensk grupple-dare.

Han står nedanför rasmassor-na av det som för några dagarsedan var badhuset i Bordj Me-naiel.

Det finns inga levande attgräva fram. Men lokalbefolk-ningen vill inte släppa greppetom hjälparbetarna.

En kille som jobbat på bad-huset kämpar desperat för attfå bort betongklumpar, för atthjälpen ska stanna kvar. Hansarbetskompis begravdes närskalvet kom.

– Det är ju bara att gå till sigsjälv. Om jag misstänkte att jaghade någon anhörig i rasmas-sor, då skulle jag vilja ha hjälpav hela världen. Det är svårt attlämna dem när de vill att vi skafortsätta sökandet, säger Leif.

Tolken Bouroucha Moussaförklarar för uppjagade män-niskor att den svenska styrkanmåste dra vidare. Uppgiften ärinte att få fram döda utan le-vande. Sök- och räddningsstyr-kans arbete kan behövas bättrepå annat ställe.

Hjälp till självhjälpEn bultsax och ett spett blirkvar på platsen, som en gestoch för att underlätta återtå-get.

– Deras eget arbete är en bit ibearbetningsprocessen. Det ärbättre med hjälp till självhjälpän att vi bara bistår med arbe-te. Då finns risk att människor-na tappar kraft.

Hur tar du beslut att detinte längre finns några levan-

de att leta efter på en skade-plats?

– När hundarna inte längreger indikation. Hundarna av-gör åt mig.

Däremot kan hundarna geindikation när det trots alltinte finns något liv att rädda.Det hände tidigare samma dag.Den svenska styrkan kalladesatt understödja en österrikiskstyrka vars hundar hade vitt-ring, men den tekniska utrust-ningen gav inget utslag.

– Våra hundar fick också ut-slag, på samma ställe. Vi sökte imånga timmar, men kom tillslut fram till att det var luktfrån folk runt omkring sommed vindens hjälp gett utslag.Vi lät hundarna lukta på folkoch sedan gå tillbaka till sök-platsen. Då fick de inget utslaglängre.

Bättre för varje gångLeif Andrén är till vardagsbrandmästare i Göteborg. Hanvar med i räddningsstyrkan vidjordbävningen i Turkiet 1999.

– Den jordbävningen var såmycket större. Men en reflek-tion är att arbetet fungerarbättre för varje gång. Vi sliparorganisationen, är medvetnaom problem som kan dykaupp.

Men det kan bli bättre?– Man önskar alltid att hela

uppstartsblocket ska gå forta-re, men ser ju också att detfinns skäl till det som sker. Sve-rige kör inte egna race, åkerinte utan att någon begärthjälp. En markering att detdrabbade landet är suveränt,och det är jävligt bra.

Inga levande

Dags att lämna platsen. Beslutet att inga levande finns i rasmas-sorna och att styrkan ska lämna platsen, kan vara tufft att ta, kon-staterar Leif Andrén.

– Det är ändå ett besked

Foto: STEN ANDERSSONSökarbetet blev nästan omöj-ligt i Dellys. Människor vägradelämna rasmassorna, de sven-ska och kinesiska styrkornakunde inte använda hundarna.Kineserna sökte så småningomav området, under besvärligaomständigheter. Några levan-de hittades inte.

klickat är högsta ledningenhos civilförsvaret och FN. Manhar inte varit synkroniserade,även om samma informationfunnits i båda led, säger Per-Anders Berthlin.

Problemet är inte ovanligt,anser han:

– Det gäller att känna av lägetoch veta vilken hjälp som be-

hövs. Man kan jämföra mednär det var översvämning i Ar-vika. Uppdateringen var säkertbra på regional nivå, men nå-got senare på regeringsnivå.Operativt saknas naturliga in-formationskanaler och manfastnar i den administrativakedjan. Så var det i Algeriet

6 Algeriet Sirenen Nr 4 • 2003

Tre dagar i Algeriets jordbävnings-område.

Därefter fyra månader i karantän.– Vi ställer oss frågande till Jord-

bruksverkets karantänregler. Deverkar föråldrade, säger Jan-OlofSäll, samordnare av hundstyrkan.

Sverige är tillsammans med Storbritan-nien och Irland de enda länderna inomEU som har karantänbestämmelser förhundar som besökt länder utanför EU.

Bestämmelserna är för hårda tyckeren del.

– En hund kanske jobbat totalt tio mi-nuter under en insats, sedan ska den sit-ta i karantän i fyra månader. Och vi pra-tar inte om hundar som står utan kon-troll. De är arbetsredskap, föraren läm-nar aldrig hunden, säger Jan-Olof Säll.

De 13 svenska hundar som var i Alge-riet skickades direkt efter hemkomstentill Linköping för karantänvistelse i fyramånader. Därefter ska hundarna isole-ras i hemmet under två månader.

– Anledningen är risken för rabies. In-kubationstiden är oftast upp till sex må-nader. Vi kan få rabiessmitta i landet,

och den är dödlig. Det viktigaste är sam-hällets och individens hälsa, därefterden enskilda hunden, säger Maria Ce-dersmyg på Jordbruksverket.

Varför har Sverige, Storbritannienoch Irland hårdare bedömning än an-dra EU-länder?

– Det är bara dessa tre länder som intehaft rabies under modern tid och somkan kontrollera sina gränser. De kandärför ha karantänkrav.

Regler kan ändrasMen de svenska bestämmelserna kankomma att ändras. En gemensam EU-förordning träder i kraft nästa vår. In-nan dess ska en vetenskaplig kommittégöra vissa detaljbedömningar.

– Bland annat vilka länder utanför EUsom det är ökad risk att få rabies i. Fördjur från dessa länder får Sverige behål-

la sin karantän i ytterligare fem år. Där-efter utvärderas situationen och regler-na revideras.

Vad händer efter fem år?– Det beror på vad forskningen visar.

Vi kan inte ha strängare regler än vadförordningen ger oss rätt att ha.

För räddningshundar gäller i dagsamma regler som för hundar som varitpå nöjesresa.

– Det finns anledning att se över hur vibehandlar räddningshundar. Det finnsandra regler för polis- och militärhun-dar. Skillnaden är att de är statsegen-dom och står under annan kontroll.Räddningshundarna är privatägda.

För hundar som rör sig inom EU in-skränker sig kraven för rabiesskydd tillvaccination och blodprov för anti-kroppskontroll. Men reglerna inom EUkan ändras, i takt med att rabieslägetinom unionen stabiliseras.

För Räddningsverket kostar det600 000 kronor att ha 13 hundar i ka-rantän under fyra månader. För att min-ska kostnaderna finns planer på att byg-ga upp egen anläggning på någon ellernågra av skolorna.

Bouroucha Moussa satt till-sammans med svenske am-bassadören och lyssnade påsvensk folkmusik, när detbörjade skaka i bänkarna.

Jordbävning.Två dagar senare var

Moussa en viktig länk i detsvenska räddningsarbetet –som tolk.

Den svenska sök- och rädd-ningsstyrkan kom till Algerietutan tolk. Men på vägen frånflygplatsen till Bordj Menaielvinkades svenskarna till väg-kanten av en man:

– Behöver ni en tolk? Jag kanhjälpa er.

En sån slump, tyckte svenskastyrkan. Men riktigt så slump-mässigt var det inte.

– Tror svenskarna haft litemer bekymmer på vägen utanmig. Det här var det minsta jagkunde göra, säger Moussa.

Bouroucha Moussa kom tillSverige från Algeriet 1971, job-bar som säkerhetsansvarig påMcDonalds i Sverige. Nu varhan i Alger på semester, är be-kant med ambassadören An-dreas Ådahl och de hamnadepå en konsert.

– Jag fattade inte vad somhänt förrän folk i lokalen bör-jade skrika ”jordbävning, jord-bävning”.

Liftade efter vägenMoussa erbjöd sin hjälp om detskulle komma en svensk styrka.

– Ring mig, sa jag. Och komsenare på att telefonerna intefungerade. När jag försökte fåtag i konsuln var han på flyg-platsen och mötte styrkan.

Därav den viftande Moussaefter vägkanten.

Han blev till god hjälp. Mous-sa inte bara tolkade mellanmänniskor, han förmedlade

Hundarnas karantänregler ifrågasättsDe verkar föråldrade

Direkt efter landning i Såtenäs fickhundarna ta lastbilstransport till Linkö-ping för vistelse i karantän under fyramånader.

Snacka kunde han. Bouroucha Moussa liftade in som tolk åt den svenska styrkan. Och förklarade förlokalbefolkningen hur räddningsarbetet fungerade.

På semester när skalvet kom

Moussa ryckte

Johan Hallencreutz och Sten Andersson(bilden till höger) dundrade omkring på enfyrhjulig motorcykel när de rekogno -scera-de tänkbara sökområden.

– Undac som skulle förbereda arbetet varinte före oss, vilket i stort sett innebär att vigjort deras jobb, säger Sten Andersson.

Johan och Sten rekade i sex städer. Polisersom fanns tätt utposterade var till godhjälp.

– Civilförsvaret ville att vi skulle ha eskort.Men vi tyckte det var effektivare att resa på

egen hand och något hot har vi inte upp-levt, säger Johan.

Problemet var snarare att den lokala rädd-ningstjänsten var slutkörd och inte längreorkade ta beslut.

– Men där vi bodde satt chefen still på enstol och hade koll på det som hände. Andrachefer sprang bara omkring och hade ingenkoll alls, säger Sten.

Fotnot: Undac är FN:s katastrofutvärde-ringsgrupp.

Rekade på fyrhjulig motorcykel

7Algeriet/IrakSirenen Nr 4 • 2003

PeoSjölund,teknisktsök,Stockholm

– Vi skulleha varit härtidigare. Attvi inte kun-de komma till och jobba på ettställe kändes helkonstigt. Därkunde vi ha gjort något. Vår or-ganisation fungerade bra, menvi skulle kanske kunde varaännu lite snabbare. Varför inteskicka ut en mindre förtruppförst för att tjäna tid. Nu åker vimed två grupper, cirka 25 per-soner, samtidigt.

Tomas Ek, informatör,Skövde

– Jätte-svårt attsvara på.Hur förhål-ler man sigtill det faktum att inga levandeplockades fram? Det har varitmycket att hålla reda på. Menjag tycker allt fungerat smidigti vår organisation, De ansvarigavet vad de gör, det gick smidigtpå flygplatsen. Det som kändesbra var att en journalist från ra-dion var med. En värdefull sats-ning. Jag tror det lugnade per-sonalen här när de visste attinformation om hur vi hadedet nådde hem till Sverige.

AnnikaPeltomaa,hundförare,Stockholm

– Vi hadeinte kunnatgöra såmycket mer.Vid ett ställefick vi inte tillträde för att görasökning, det var synd. Tidsas-pekten törs jag inte säg någotom, det är så mycket man intevet om förutsättningarna.

MarieYoung,läkare,Malmö

– Ja, det ärjag. Vi hargjort ett brajobb ochdet har flutitpå bra. Att vi inte räddat någonkan vi inte rå över. Men det vikan rå över har vi skött. Vi vartill ett sjukhus och lämnadematerial, det kändes också bra.

Jörgen Nyman,teknisktsök, Lilla Edet

– Ja, efterförutsätt-ningarna.Man har attjobba mot tiden, och sett tilldet skede vi kom har vi gjortvad vi kunnat. Största proble-met har varit lokalbefolkning-en. En del människor fick aldrigbort från ruinerna, vilket för-svårade sökningarna. Samti-digt, det var min första resa såjag har inget att jämföra med.

Är du nöjd med insatsen i Algeriet?

och förklarade för befolk-ningen hur svenskarna jobba-de, att människorna måstelämna ruinerna om sökning-en skulle kunna genomföras.

– Jag vet hur byråkratin fun-gerar, jag kan kulturen ochvet hur människor tänker. Jaghjälpte till med att vara spin-deln i nätet.

Tappade röstenHan lyckades för det mesta.

Men i Dellys gick det inte.– Det var kanske 1 000 män-

niskor där och situationeninte kontrollerbar. Jag var en-sam och skrek så jag tappaderösten. Hälften accepteradeatt indikering inte kunde gö-ras med så mycket folk påplatsen, de bad oss stanna.Men den andra hälften gjordedet inte och det började blifarligt för styrkan.

Den svenska sökstyrkan

lämnade därför platsen.– Styrkan har gjort ett jätte-

bra jobb. Den ska rädda män-niskor, inte ta hand om döda.Men det förstår inte alla somhar anhöriga i rasmassorna. IAlgeriet är det bråttom att fåfram de döda. Dessutomfanns ibland oro för plundra-re. Det har hänt att man av-slöjat folk som stulit från dedöda, guldringar och annat.

Den svenska styrkan ansågatt Moussas insats i Algerietvar mycket värdefull. Moussasjälv var imponerad av detsvenska arbetet.

– Civilförsvaret ser oss, densvenska styrkan, som PR fördem. Hade algerierna 30 pro-cent av den ordning på verk-samheten som svenskarnahar, då hade det inte varit nå-gra problem. För resursernafinns i Algeriet, men de är intesamordnade.

Text och foto i Algeriet: PER LARSSON

Foto: KENNETH GYLDRäddningsverkets stödstyrka har uppfört ett tältläger i Bagdad varifrån FN administrerar hjälparbe-tet i landet. Lägret innehåller kontor, sammanträdesrum och kommunikationsmöjligheter.

I mitten av maj släpptesRäddningsverket humanitä-ra hjälpstyrkor in i Irak.

Ett 50-tal medarbetarefinns i landet.

För närvarande är de svenskastödstyrkorna igång med fyraolika uppdrag:

■ I sydöstra Irak har Rädd-ningsverket 18 personer somstödjer FN:s minröjningsorga-nisation, Unmas.

Den svenska stödstyrkan harbyggt upp ett centrum i Basraför administration av minröj-ning och borttagning av odeto-nerad ammunition. Insatseninnebär att sköta marktjänst iform av logi, samband, trans-porter och sjukvård åt minröja-re samt att med IT-stöd kartläg-ga och planera minröjningen.

– En av Räddningsverketsuppgifter är att lokalisera min-fält och definiera typer av mi-nor i gränsområdena mellanIrak och Iran. Vi röjer inte mi-norna själva men godkännerde utländska minröjningsteamsom ska in och söka av områdetoch rensa bort minorna, sägerKjell Larsson, chef för Rädd-ningsverkets internationellaavdelning.

Tips av lokalbefolkningAntalet odetonerade granateroch ammunition är fortfaran-de ett stort problem i Iraks stä-der.

Insatschef Pär-Ola Klang vitt-nar om att lokalbefolkningen iBasra så gott som dagligenkommer till Räddningsverkets

kontor och berättar att detfinns granater som inte har ex-ploderat i närheten av derashus.

Säkerheten bedöms som fyra,vilket innebär att FN-personalkan jobba begränsat. Fortfa-rande hörs skottlossning natte-tid och det är inte tillåtet attresa hur som helst i landet.

■ Räddningsverkets stödstyr-ka i Bagdad har de senasteveckorna arbetat med att orga-nisera ett fullvärdigt kontor ihjärtat av staden. Därifrån ad-ministrerar FN numera sitt hu-manitära hjälparbete.

– Infrastrukturen i landet ärfortfarande sönderslagen. El-försörjning, telefon och vatten-försörjning fungerar inte.Räddningsverket har 15 perso-ner i Bagdad som i ett inledan-de skede iordningställt sam-manträdesrum, kontor ochkommunika-tionsutrust-ning, säger KjellLarsson.

Den svenskainsatsen i Bag-dad avslutas ibörjan av juli.

■ FN:s huma-nitära samord-ningsorgan,Ocha, ställer iordning 19 re-gionkontor iIrak i syfte attsamordna arbe-tet med mänsk-liga rättighetergentemot civil-befolkningen.

Fyra personer i den svenskastödstyrkan monterar, inrederoch sköter transporten av kon-torsinredningen till några avde större städerna i norra Irak.

Första regionkontoret är nuuppfört i staden Mosul ochnästa etapp har påbörjats i Kir-kuk. Den svenska insatsen be-räknas pågå under sex veckor.

Uppdraget att bygga region-kontor delas med Finland ochDanmark som jobbar i centralarespektive södra delarna avlandet.

■ Ytterligare sju sambands-och IT-tekniker från Rädd-ningsverket, som tidigare varitplacerade på Cypern och i Du-bai, har rest till Bagdad för atthålla igång FN:s sambandsnät iområdet.

Sida finansierar merpartenav Räddningsverkets uppdrag.

KATARINA SELLIUS

Räddningsverket i Irak

Fyra uppdrag för FN

Foto: KENNETH GYLDTältlägret i Bagdad under uppförande av frånvänster Olle Qvarfordt, Mats Holmström, MikaelCarlsson och Sara Brodelius.

in som tolk

Brandmän påhoppade vid moskébrand:

Styrkan nära avbryta insaRäddningsledaren var yt-terst nära att avbryta släck-ningen av Islamic Center iMalmö.

Orsaken var att brandper-sonalen utsattes för hot ochpåhopp.

Natten till den 27 april utbröten brand i Islamic Centers mos-ké vid Jägersro i Malmö.

Upprivna och chockade män-niskor samlades på brandplat-sen och situationen var stund-tals kaotisk.

– Jag drabbades av mycket ag-gressiva påhopp. Folk skrek ho-telser om att de skulle ”märka”mig. Vi anklagades för att med-vetet låta bli att släcka branden.Det var ett oerhört pressat lägeoch det blev svårt att skötaräddningsarbetet, säger rädd-ningsledaren Swen Krook, somvid två tillfällen tvingades låsain sig i ledningsbilen för attkomma undan folkhopen.

Polisen spärrade av områdetmen ett hundratal personer ru-sade genom avspärrningarnaoch in på brandplatsen. Privat-personer hotade, förolämpade,spottade på och ryckte slangar-na ur brandmännens händer.

– Jag övervägde att avbryta in-satsen och lämna platsen trotsatt branden pågick i full om-fattning. Det var en oacceptabelarbetssituation för brandperso-nalen eftersom den utsattes förfara. Tack vare att vi ganskasnabbt kunde få polisbeskydd,behövde jag inte fatta det be-slutet.

Sopats under mattanDagen efter branden skrevSwen Krook en rapport om detvåld och hot hans personal ut-sattes för.

– Det jag upplevt är mycketallvarligt. Det är inte bara en ar-betarskyddsfråga, det är en frå-ga om attityder och känslor.

Swen Krook anser att proble-met inte är nytt, men att det hit-tills sopats under mattan.

– Det har förekommit liknan-de sammanstötningar vid an-dra bränder, där det ocksåkrävts polisresurser för att klarasläckningsarbetet. Tyvärr hardetta inte tagits med i insats-rapporterna och då blir proble-met inte officiellt. Vi måste bör-ja prata om detta och vidta åt-gärder. .

Han menar att det saknas tyd-liga riktlinjer för vad som gällervid en kaotisk insats.

– Vi måste veta när det är fulltlegitimt att avbryta en insats. Vikommer att ställas inför de härproblemen många gånger ochvi måste veta hur vi ska agera.

Efter moskébranden upprät-tade räddningstjänsten i Mal-mö två handlingsplaner medolika åtgärder.

Ken Henningson, chef förräddningstjänsten i Malmö:

– Tyvärr blir det allt vanligareatt vi ifrågasätts ute på skade-platsen. Vi ska titta över de ruti-ner vi använder i hotfulla situa-tioner.

Utbildning behövsAndra åtgärder ska på längresikt förebygga motsättningarav det här slaget.

– Vi måste arbeta med attity-der till räddningstjänstens roll isamhället. Många förstår intehur vi jobbar med en taktisk in-sats. Varför vi inte alltid sprutarvatten på det som brinner förfullt när vi försöker skydda detsom i stället kan räddas.

Ken Henningson menar attdet måste till ett omfattande in-formationsarbete som kräversamverkan med stadsdelsför-valtningar, polis, politiker före-ningar och skolor.

– Vi måste också utbilda egenpersonal och göra dem medvet-na om att folk med annan bak-

grund kan reagera olika kraf-tigt i stressade situationer.

Swen Krook har 20 års erfa-renhet från bränder och allvarli-ga olyckor. Han bedömer insat-sen vid moskébranden som denvärsta under sin yrkeskarriär:

– Det beror inte på brandför-loppet, utan på den hotfullastämning som rådde och sompåverkade mig personligenmycket. Det är redan ett svårtarbete vi har, vi ska inte behövatänka på att skydda oss mot på-hopp från andra.

Kritiken kvarstårFortfarande flera veckor efterbranden är Bejzat Becirov, vdför Islamic Center, upprörd ochstarkt kritisk till släckningsar-betet:

– Jag åkte själv dit när jag hör-de om branden. Det tog över entimme innan de började sprutavatten. Brandkåren visste intevad den skulle göra eller så

Vid släckningsarbetet av enanlagd brand utanför ettstudentboende i Lund, at-tackerades brandmännen avstudenter.

Branden utbröt sent på lördags-kvällen den 24 maj. När rädd-ningstjänsten kom till platsenbrann det häftigt i en hög medmöbler, kundvagnar och annanbråte på gården utanför stu-dentlägenheterna. Hundratals

studenter stod på balkongernarunt om och skrek och kastadeölburkar efter brandmännennär de skulle släcka.

– Det var rena lynchstämning-en och mycket obehagligt. Folkskrek burop, slängde saker ochdet var ett jäkla liv. Jag träffadesi ryggen av en burk som kastatsfrån en balkong, berättar insats-ledare Jonas Sandberg i Lund.

Polis larmades till platsen föratt skapa ordning.

– Det känns knepigt att få ettsådant bemötande och att blihånade när vi ska göra vårtjobb. Dessutom var det farligteftersom folk fortsatte attslänga möbler från balkonger-na trots att vi påbörjat släck-ningen, säger Sandberg.

Polisanmält händelsenRäddningstjänsten har polisan-mält händelsen som våld mottjänsteman. Om brottet bedöms

som grovt kan det ge fyra årsfängelse, annars dagsböter ellerfängelse i upp till sex månader.

På studentboendet firadesden årliga brännbollsfinalen,där det är tradition att elda mö-bler. Enligt insatsledare JonasSandberg är det inte ovanligtatt studenter skriker glåpord el-ler står och applåderar närräddningstjänsten kommer föratt släcka anlagda möbelbrän-der. Möbelbrasorna förekom-

mer ofta vid festligheter i slutetav terminen. Däremot harbrandmännen inte tidigare at-tackerats i samband med släck-ningsarbetet.

– Studenterna ser oss som enmyndighet som kommer för atttillrättavisa dem. Förmodligenär själva pådraget vitsen medde här brasorna. Det är svårt attkomma åt de här traditionerna.

Men det har hänt att rädd-ningstjänsten i Lund lämnat

Natten till 27 april eldhärjades Islamic Center i Malmö. Brandorsaken är fortfarande okänd. Hot mot brandpersonalen på platsen äventyrade släckningsarbetet och det varytterst nära att räddningsledaren avbröt insatsen.

Lynchstämning i Lund när brandmän s

9Nyheter

atsen

läckte

Realistiskt scenario fickungdomar att tänka tillHur få till en övning somtonåringarna inte nonchale-rar?

Räddningstjänsten i Halm-stad gjorde en realistisk re-pris på Göteborgsbranden.

– Förhoppningsvis fickungdomarna en uppfattningom hur snabbt en katastrofkan inträffa, säger brand-mästare Klaus Heinsvig.Närmare 300 ungdomar i dis-kotekslokalen, musiken flödar.

Plötsligt börjar det knastra aveld, lokalen rökfylls. Inom nå-gra minuter faller inventarierner från taket, ungdomarnaflyr. Det kunde ha varit Backa-plan, men det är nöjeslokalenDiezel i Halmstad. Räddnings-tjänsten övar med kommunensåttondeklassare.

– Vi ville sätta lite press påeleverna i en övning. Eftersomde rör sig mycket i samlingslo-kaler valde vi att bygga ett spelkring Göteborgsbranden.

Lokalen snabbt rökfylldFyra dagar i april övades när-mare 1 200 åttondeklassare.Eleverna slussades in genom ennödutgång. Från scenen berät-tade Klaus Heinsvig om vadsom hände i Göteborg. Succes-sivt höjdes volymen på musi-ken. Men snart började ocksåeld knastra, rök vällde in ochpå några minuter var lokalenrökfylld.

– När jag pratade inför grup-pen såg jag känslan av realismbåde i ögon och öron. Jag villeäven ha ättikssprit ihop medröken, men det fick jag inte.

En nödutgångsdörr öppna-des, precis som i Göteborg, ochmer rök vällde in. Tygstyckensom rasade ner från taket öka-de effekten.

– Vissa drog sig undan med-an andra inte brydde sig.

Anlitade proffs på rökLokalen utrymdes, men 15 ele-ver plockades undan en annanväg. De blev kvar i branden. Ut-omhus samlades eleverna ochfick försöka organisera sig, be-rätta vilka de saknade. Efter enstund släpptes de saknadefram.

– Vissa sa att övningen var löj-lig, andra att den var bra. Menmed tanke på att det var när-mare 300 elever på plats, så vardet ovanligt tyst när de 15 komfram.

Räddningstjänsten anlitadeproffs att sköta ljud och rök.Fyra eftermiddagsövningar pådiskoteket kostade 20 000 kro-nor. Det var inga problem att fåsatsningen sanktionerad eko-nomiskt. Men det tog ändå ettoch ett halvt år att komma tillskott.

– Kan du gissa varför? Lärar-na. Där fanns ett motstånd, devar rädda att få reaktioner attta hand om. En generationsfrå-ga. De yngre lärarna var positi-va. Men vi fick igenom det, ochföräldrarna fick information –en lapp som de kvitterade – omatt det kunde vara obehagligt.

Skolresurs på stationenEleverna i årskurs åtta är de för-sta som varit med om kommu-nens satsning på brandutbild-ning hela vägen från förskolantill åttan. Det är ett samarbetemellan barn- och utbildnings-nämnden och räddningstjän-sten.

Skolan har en person place-rad på brandstationen. Marian-ne Aspén, som jobbat på dagis

och förskola, har haft jobbet ifem år.

– Jag behöver inte marknads-föra jobbet längre. Alla vet vaddet handlar om. Tillsammansmed en brandman genomförjag kurserna.

Det handlar grovt sett om enhalv dag vardera för förskolan,årskurs två, årskurs fem ochårskurs åtta på kommunenssamtliga 36 skolor.

– Lärare har sagt att eleversom varit med hela vägen, frånförskolan till åttan, uppför sigpå ett annat sätt.

Vid incidenter på någon sko-la, falsklarm eller anlagdbrand, ska räddningstjänstenvara på plats inom 24 timmaroch snacka med eleverna.

Marianne Aspén planerar för

fortsatt utveckling och vill ut-rusta en släpvagn med docka,spis, släckutrustning och diver-se annat som kan nyttjas vid ut-bildningen.

– Hennes idéer tar aldrig slut,säger Klaus Heinsvig.

– Men jag vill gärna ha kon-takt med andra skolutbildare,det är något jag saknar, sägerhon.

PER LARSSON

FOTNOT: Marianne Aspén nåspå räddningstjänsten i Halm-stad, tel 035-16 00 00.

Foto: ANDERS ANDERSSON, HALLANDSPOSTENHög ljudvolym och rök. Efter hand ökade rökmängden på diskot i Halmstad och snart var hela lokalenrökfylld. Vissa drog sig undan, andra brydde sig inte... Men en nyttig övning blev det för alla inblandade.

platsen utan att släcka.– I detta fallet kände vi att vi

var tvungna att släcka på grundav spridningsrisken. Jag vetinte hur man ska stävja den härtypen av respektlöshet införvårt arbete, men det är kanskenågot vi måste börja diskutera.Det var ingen som skadadesden här gången, säger JonasSandberg.

KATARINA SELLIUS

hade de inte kapacitet attsläcka branden.

– Folk blev mycket irriteradenär de uppfattade att brand-männen inte försökte släckatrots att det brann för fullt. I densituationen är det svårt att upp-träda balanserat, det är intekonstigt att man tappar be-härskningen. Jag bad om ursäktefteråt om jag upplevts somoförskämd, säger Bejzat Becirov.

Swen Krook kommenterarBecirovs kritik så här:

– Insatsen påbörjades ome-delbart och inriktningen varatt begränsa branden, intesläcka. Men vi fick aldrig någonchans att förklara vad vi gjordeoch varför. Vi försökte fleragånger få uppgifter om detfanns något speciellt värde-fullt som vi skulle rädda, menvi fick inget gensvar.

KATARINA SELLIUS

Foto: PATRICK PERSSON

10 Sirenen Nr 4 • 2003

Leni Björklund blev Göran Perssons störstaöverraskning när han presenterade sin nyaregering. Sveriges första kvinnliga försvars-minister flyttade in på försvarsdepartemen-tet, omgiven av många frågetecken.

Nu har hon blivit varm i kläderna. Tempotär högt. Alla tycks vilja uppvakta henne, allt-för många vill ha henne med på konferen-ser och möten.

Leni Björklund är en lite annorlunda mi-nister – hon ställer nyfikna motfrågor närhon tar emot Sirenen för en intervju. Tyckshela tiden vilja lära sig något nytt om denverksamhet hon är högste politiske chef för.

■ Av totalförsvarsbudgeten på cirka40 miljarder går allt utom 2 miljar-der till militära försvaret. Några mi-litära hot mot Sverige finns intelängre, däremot befinner sig freds-räddningstjänsten och ambulans-sjukvården dagligen i krig motolyckor och katastrofer. Är det i detperspektivet rimligt att staten skasatsa 20 gånger mer på osannolikakrigshot jämfört med dagligaolyckor?

– Fördelningen stämmer inte efter-som kommunerna svarar för rädd-ningstjänsten och landstingen förambulanssjukvården. Det blir sam-mantaget rätt stora belopp per år.

■ Jo, men samtidigt har till exempelkommunerna inte råd att skickasina brandmän på fortbildning. Ärdet inte också en nationell angelä-genhet att vi kan hålla en hög be-redskap för vardagens olyckor?

– Vi befinner oss i ett skede därkostnaderna för det mi-litära försvaret skärsned. De pengar som fri-görs används dock inteför att förstärka de civiladelarna av försvaret, deska istället användas föratt förstärka vård ochomsorg, som behövermer resurser.

– Även om vi inte harett militärt hot riktatmot Sverige inom över-blickbar framtid finnsdet oro ute i världen och då måste vifortsatt ha en grundförmåga att för-svara oss.

– Att utbilda och bibehålla den för-mågan kostar mycket pengar. Dessut-om vill vi delta i internationella insat-ser med militärer i syfte att lösa kon-flikter. Indirekt kan detta också bidratill att säkra för Sverige viktig försörj-

ning som olja. Det är nödvändigt attvi deltar internationellt, trots att detär väldigt dyrbart.

– Var den slutliga avvägningen skaligga är svårt att väga.Både militären och decivila delarna av total-försvaret kommer attfortsätta säga att de be-höver mer pengar.

■ Vem ska i förstahand tackla en plöts-lig terrorhändelse iSverige? Militären harsagt att de är de endasom har en stark beredskap motNBC-händelser – men hur snabb ärden? Blir det inte som vanligt polis,räddningstjänst och ambulans somfår ta första stöten och därför bordeprioriteras resursmässigt?

– En terrorinsats ska mötas av det ci-vila samhället i första läget. Däremotska man vid en allvarlig händelse

kunna kalla in ocksåmilitära resurser. Denså kallade 11 septem-ber-utredningen, somär ute på remiss, tarupp just dessa frågor.Min syn är att vi sålångt det är möjligt skabibehålla det civilasamhällets struktur ochundvika att vi alltförsnabbt hamnar i ettdramatiskt krigsliknan-de läge.

– Det är viktigt att vi får fler övning-ar där man tittar på civil och militärsamverkan. Av dessa kan vi lära osshur de samlade resurserna vi har bästkan användas i stressade situationer.När det gäller större totalförsvarsöv-ningar är det utomordentligt viktigtatt räddningstjänsten deltar aktivtoch spelar en framträdande roll.

■ Förr bjöds ju de civila delarnamest in med armbågen till stora to-talförsvarsövningar. Hur vill du seatt det fungerar?

– Nya Krisberedskaps-myndigheten får här enviktig roll att i samrådmed försvarsmakten ochandra aktörer se till attvi får gemensamma öv-ningar.

■ Anser du att militärska utbildas för fredsti-da insatser i Sverige?Under vems befäl ska

de i så fall stå?– Det är en viktig fråga. Den be-

handlas också i den utredning jagnämnde. Jag tillhör inte dem somtycker att vi ska ha en stor militär för-svarsmakt för att den ska vara så braatt ha för att förstärka det civila sam-hället. I stället ska vi ha en försvars-makt för att kunnamöta en väpnad kon-flikt och för att kunnadelta i internationellkrishantering.

– När militärer deltari fredsinsatser anser jagatt det ska ske under ci-vilt ledarskap, även omjag är medveten om attde kan tycka att det ärsvårt och ovant. Dennafråga understryker behovet av övningoch samverkan så att man lär kännavarandras kompetens och lednings-syn.

■ Räddningsverket ska på regering-ens uppdrag under en treårsperiodbygga upp ett nationellt centrumför erfarenhetsåterföring frånolyckor i Karlskoga. Men det fattaspengar för nästa år och året därpå,8 respektive 12 miljoner. Är du be-

redd att skjuta till de pengarna? – Vi har tagit del av vad verket säger

i denna fråga. Jag bedömer att dettaär en viktig resurs, men budgetbe-handling pågår och jag kan inte före-gripa den. Men på sikt kan detta cen-trum inte vila på att bara Räddnings-verket finansierar. Det finns andra ak-törer som också har behov av uppfölj-ning av olyckor, aktuell statistik ochannat. Jag tänker exempelvis på trans-portmyndigheter, Socialstyrelsen ochnäringslivet.

– Räddningsverket bör under de in-ledande tre åren sälja in idén ochsamverka med andra så att finansie-ringen kan klaras på sikt.

■ Nya centrumets skolor har inteekonomi att utbilda alla nyanställ-da brandmän som ännu inte gått de15 veckorna. Detta upplevs infördet nya utbildningssystemet somett stort problem i räddningstjän-

sten. Kan du bidra tillen lösning?

– Jag känner till pro-blemet, men kan inte genågot besked nu. Det fårkomma i budgetbe-handlingen.

– När det gäller utbild-ning av brandmän blevjag ganska skakad underett besök på räddnings-skolan i Skövde. Rädd-

ningspersonal berättade att de intefått någon fortbildning på länge, enpå 14 år, en annan på 17 år. Jag blevmycket paff. Det känns bra att det nustartar ett nytt utbildningssystem.

■ Vad tycker du om att det finns såfå kvinnor och invandrare i rädd-ningstjänsten?

– Det förvånar mig att det finns så fåmed invandrarbakgrund. Jag troddeatt räddningstjänstens uppgifter bor-

”När militärer deltar i fredsinska det ske under civilt ledars

Terrorinsatsska i första läget mötasav det civilasamhället

– Kvoteringvore inte bra,men om ingethänder så...

Viktigt attverket kan

kommunicerakunskaperna

IntervjuIntervju

Sirenen Nr 4 • 2003

de intressera invandrare. Samtidigt un-drar jag hur kommunerna sköter sin re-krytering.

– Det är viktigt att vi får in fler kvinnoroch personer med invandrarbakgrund.Räddningstjänstens sammansättningborde spegla samhället. Jag hoppas attden nya utbildning som börjar i höst skabidra till att öka mångfalden.

■ Ingen pardon, sa Björn von Sydowpå Brand 2002 för ett år sedan ochpekade med hela handen apropåmångfalden. Är du beredd att ta tillkvotering om inget annat hjälper?

– Jag har samma syn på denna frågasom min företrädare. Kvotering? Detvore inte bra, men om inget händer kandet bli den typen av åtgärder man tving-as diskutera. Förhoppningsvis kommerde som är tveksamma i dag att övertygasom att kvinnor med sina positiva egen-skaper behövs i räddningstjänsten. In-vandrare kan också tillföra mycket.

■ Vad är det viktigaste med den nyalagen om skydd mot olyckor?

– Att man tar bort en del av de detalje-rade föreskrifter som funnits från sta-tens sida och som är svåra att anpassa ikommunerna eftersom förhållandenadär är så olikartade. Samtidigt är detviktigt att staten har ett fortsatt ansvarmed aktiv erfarenhetsuppföljning, råd-givning och annat.

■ Kan inte anpassningen till lokalaförhållanden leda till att skillnaden ikvalitet på skyddet mot olyckor ochräddningstjänsten blir enormt storfrån kommun till kommun?

– Vi går från detaljstyrning till mål-styrning, men vi tar inte bort statens till-syn och ansvar. Räddningsverket får enviktigare tillsynsroll än tidigare och ver-ket måste aktivt följa upp så att kommu-nerna uppfyller kraven. Om inte finnsmöjligheten att förelägga kommuner-na.

■ Vad har du för bild av Räddnings-verket?

– En myndighet i kraftfull omställningoch modernisering som bygger uppkompetensbasen. Räddningsverket spe-lar en viktig roll för skyddet mot olyckoroch räddningstjänsten. Jag har storaförväntningar på att Räddningsverketsammanställer kunskap genom attbland annat hämta in erfarenheter ochkunskaper, både internationellt och iSverige.

– Sedan återstår det kanske viktigaste,att verket har en hög förmåga att kom-municera ut budskapen och kunskaper-na så att de kommer till praktiskt nytta.Stannar kunskaperna på olika tjänste-rum och i pärmar är arbetet förgäves.

nsatserskap”

TEXT OCH FOTO

STIG DAHLÉN

Leni BjörklundFödd: 5 juli 1944Karriär: 1969 forskningsassistent Lärarhögskolan, 1971folkbildningskonsulent Skolöverstyrelsen, 1974 expertutbildningsdepartementet, 1977 kommunalråd i Järfäl-la, 1980 landstingsråd i Stockholm, 1989 vd Spri (Hälso-och sjukvårdens rationaliseringsinstitut), 1999 general-sekreterare Svenska kyrkan, 2002 försvarsminister.

1993 orsakade fysträningen92 arbetsskador inom rädd-ningstjänsten i Stockholm.

2002 hade de minskat till15.

– Vi har numera en varie-rad fys, så de inte spelar detdär eländiga bollspelet varjedag, säger idrottsinstruktö-ren P-A Olofsson.

Räddningstjänsten i Stock-holm har satsat hårt på ett ar-betslivsprojekt. Det gav kraftigeffekt 1994, då arbetsskadornahalverades jämfört med åretinnan.

Och antalet skador har däref-ter fortsatt att minska.

Jämför vi åren 1993 och 2002ser det ut så här:

■ Totala antalet skador harminskat med 72 procent, från148 till 42.

■ Antalet fysskador har min-skat med 84 procent, från 92till 15.

■ Antalet sjukskrivningsda-gar på grund av fysskador harminskat med 88 procent, från1 751 till 198.

■ 1993 stod fysträningen för62 procent av arbetsskadorna,2002 hade noteringen sjunkittill 36 procent.

Utbildar ledareI receptet finns satsning på ut-bildning av en testledare ochen styrkeinstruktör i alla grup-per.

– De fungerar efter utbild-ningen som inspiratörer förbättre träning.

Vad ingår i utbildningen?– Det handlar om skadeföre-

byggande åtgärder, som varie-

rad fys, kost- och näringslära,uppvärmning och stretching.Vi har fått mer varierad fys, ex-empelvis styrketräning, cirkel-träning, spinning, simträningoch löpträning, säger P-AOlofsson.

Stockholms satsning kostarcirka 40 000 kronor per år,slantar som man räknar medatt få tillbaka med råge.

Hur löser man löpträningför en styrka som ligger i be-redskap?

– Det finns slingor där mankan ställa bilen i centrum. Dethar fungerat bra.

P-A Olofsson konstaterardock att förhållandet till hurfysträningen ska skötas varie-rar.

– En del bestämmer på efter-middagen vad de ska göra påfysträningen. Andra har rullan-de schema med löpning, styr-ka, spinning och boll, och detär förstås så man ska jobba. Dåblir det inget tjafs. Framföralltde yngre har förstått att maninte kan hålla på bara med boll.

Fotbollen värstFotboll och innebandy domi-nerade skadelistan tidigare iStockholm och gör det fortfa-rande. Även om de till antaletnu är få.

1993 stod fotboll och inne-bandy för 86 procent (79 av 92)av fysskadorna, 2002 stod deför 87 procent (13 av 15).

– Fotbollen orsakar de värstaskadorna. 2001 gav sju fot-bollsskador 314 sjukskriv-ningsdagar, nio innebandyska-dor orsakade 14 sjukskriv-ningsdagar.

Finns det anledning attbannlysa fotboll och inne-bandy?

– Frågan är befogad. Men ivårt fall tycker jag vi visat att vikan klara det ändå. Man kan haboll som bonusträning, det gerkondition, koordination ochbalans. Men det är en chefsfrå-ga om det ska gå åt pengar tillrehabilitering för fysträning,det är ju skattepengar dethandlar om. Och förresten, vil-ken yrkesgrupp har så väl för-spänt med lokaler och andraresurser för att ägna sig åt braträning? säger Olofsson.

Noteras kan att samtidigtsom arbetsskadorna minskatkraftigt i Stockholm så har per-sonalstyrkan, på grund av sam-manslagningar med andraräddningstjänster, ökat i antal.

PER LARSSON

12 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2003

KenHenningson,räddningschef,Malmö

– Ja, det görvi. Vi har ingendiskussion omförbud utan snarare om att fö-rebygga skador. Det finns helleringen anledning att förbjudanågot, det är allsidig träning vivill ha. Och vi har numera ettmer allsidigt program. Men sta-tistik och uppföljning visar att

skadorna från fysträningen ändåär överrepresenterade.

Bengt-OveOhlsson, tf räddnings-chef,Falkenberg

– Ja, men i be-gränsad om-fattning. Innebandy eller fotbollfinns på ungefär vart sjätte fys-pass. Vi jobbar med ett allsidigtprogram som bland annat inne-

håller löpning, styrketräning,spinning och simning. Skadornahar minskat något. Jag tror intepå något förbud.

Peo Staberyd, räddningschef,Nerike

– Ja, men det är uppstyrt avfysansvariga instruktörer i varjeskiftgrupp. Med ett rullandeschema skiftar vi instruktörsan-svaret inom gruppen. Tidigarehade vi problem med ensidigfysträning och Yrkesinspektio-

nen hängde över oss. Men förnågot år sedan fick vi ett trend-brott och nu är skadorna färre.

LarsMalmquist,räddningschef,Norra Älvsborg

– Ja, det gör viän så länge. Vihar anställt enpersonalsekreterare som tittarpå helheten när det gäller kost

och motion. Allsidig träning ärdit vi vill nå, men några förbudhar vi ännu så länge inte.

Leif Borg, fysansvarig, Dala-Mitt

– Ja, det gör vi. Vi har 45 minu-ter fotboll, innebandy eller rink-bandy samt 20-25 minuterstretching och styrketräning påpassen. Jag tror det i framtidenblir en förändring, men det ärinte aktuellt nu.

Lyckad satsning i Stockholm

Fysskadorner med84 procent

Tillåter ni innebandy/fotboll på fysträningen?

-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02

Arbetsskador räddningstjänsten i Stockholm

148

92

7744

64

5029

49

5627

58 56

4020 17

15

43 42

18

28

Totalt antal arbetsskador

Arbetsskador från fysträning

Typ av idrott vid fysskador-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02

Innebandy 26 21 21 6 6 13 5 3 9 7Fotboll 53 17 23 11 14 9 11 11 7 6Löpning 3 2 1 4 6 1 0 2 0 0Styrketrän. 1 2 2 3 1 2 1 0 0 2Övrigt 9 2 2 5 0 3 1 4 1 0Totalt 92 44 49 29 27 28 18 20 17 15

Sjukdagar orsakade av fysträning-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02

1 751 459 511 175 350 1 083 123 253 346 198

Foto: JOHAN EKLUNDEn medveten satsning i Stock-holm på varierad träning harkraftigt minskat skadorna frånfysträning.

13NyheterSirenen Nr 4 • 2003

Nu finns propositionen om ny lag om skydd mot olyckorSedan slutet av maj ligger propositionen om reformerad rädd-ningstjänstlagstiftning på riksdagens bord. Höstriksdagen tarställning till regeringens förslag till ny lag om skydd mot olyck-or, som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2004.

Regeringen har gått på lagrådets linje när det gäller paragrafensom styr kommunernas ansvar för den förebyggande verksam-heten. Efter lagrådets påpekande finns tydligare skrivet att skyl-digheterna gäller inte bara liv utan också egendom och miljö.

– Det är mycket viktigt att vi fortsätter arbetet med att minskaantalet olyckor i vårt land och den lagen ger kommunerna bätt-re förutsättningar för den uppgiften, säger försvarsminister LeniBjörklund i en kommentar till propositionen.

Vägverket prioriterar efter Sirenens avslöjande Tekniska problem i bilregistrets datasystem är huvudskälet tillatt utryckningsfordon blivit felregistrerade.

Nu ska bilregistret se till att problemet försvinner – Ärendet är prioriterat, säger Thomas Eriksson, chef för regis-

teravdelningen.Sirenen berättade i förra numret att många utryckningsfordon

är felregistrerade och därmed inte lagligt kan användas för ut-ryckningskörning.

Då angav Vägverket, som bilregistret lyder under, som huvud-orsak att ägare inte fyllt i utryckningsfordon under ”övrig anmä-lan” vid registrering. Det är också det besked som räddnings-tjänstpersonal fått vid kontakt med bilregistret

Men kolumnen ”övrig anmälan” ska ägaren i det här falletegentligen inte behöva bry sig om, enligt Thomas Eriksson påbilregistret.

– Uppgift om vem som är ägare och tekniska omständigheter,som larm, ska räcka för att fordonet ska bli korrekt registrerat.

Men så har inte skett i många fall. Skälet är att bilregistret haftproblem med datasystemet, och därmed den automatiska regis-treringen. Ett kryss i rutan ”övrig anmälan” har varit en garderingför att undvika risken för felregistrering.

Ansvariga för ambulansverksamheten i Västernorrland sägersig ha känt till problemet i tio år.

– Vi har haft över 100 ambulansleveranser under de åren. Leve-rantörer har gått i god för att de fyllt i registreringen rätt, jag harsjälv fyllt i övrig anmälan. Men det har blivit fel ändå. Vägverketbör ta ansvar för att det blir rätt, säger transportkonsulentenBerndt Forsberg.

Det lovar man att göra på bilregistret.– Allt flyttas nu över till ett system. Förändringarna kommer att

ske snabbt, arbetet ska påbörjas innan sommaren, lovar ThomasEriksson.

PER LARSSON

BRF valde ny ordförande:

Greger Sundgrenöppen för nya greppGreger Sundgren röstadesfram till ordförande förBrandmännens Riksförbund(BRF) de kommande fyraåren.

För första gången i förbun-dets historia hade ombudentvå ordförandekandidateratt välja mellan.

Sundgrens konkurrent om ord-förandeposten var Håkan Hög-lin, förbundsordförande de se-naste 17 åren. Voteringen visa-de på en klar övervikt för Sund-gren, i siffror var den 61-16.

På kongressen gjordes enstadgeändring, som innebäratt förbundet frångår systemetmed heltidsanställd ordföran-de till att åter ha en arvoderadordförande. Samtidigt får för-bundet två vice ordförande ochhär valdes enhälligt de nomi-nerade Peter Bergh, Gästrikeräddningstjänst till förste viceoch Kenneth Carlsson, Smedje-backen till andre vice ordfö-rande.

Enligt förbundsstyrelsen be-ror återgången från heltidsan-ställd ordförande till arvode-rad på en försämrad ekonomi.Orsaken uppges vara ett svik-tande medlemsantal, enminskning från cirka 10 500till cirka 8 500.

– Här får den nya styrelsen enhuvuduppgift att tillsammansmed avdelningar och klubbar

ute i landet få upp medlemsan-talet igen. Vi siktar på att höjaantalet med minst 250 per årunder kongressperioden, sägernye ordföranden Greger Sund-gren.

InformationsproblemSundgren hör ofta talas om till-tagande rekryteringsproblemoch visst finns sådana. Menhan tycker inte att detta är helasanningen.

– Delvis är det också ett infor-mationsproblem gentemot hu-vudarbetsgivaren. Många ar-betsgivare inser inte vilken vik-tig resurs en deltidsbrandmankan vara för företaget och den-na blir ännu mer påtaglig nunär lagen om skydd mot olyck-or kommer.

– Därför måste räddnings-cheferna bli bättre på att infor-mera deltidarnas huvudarbets-givare. Man kan inte begära attden enskilde deltidaren självska stå för denna marknadsfö-ring.

Greger Sundgren vill också seen ökad öppenhet inför nya or-ganisatoriska lösningar, exem-pelvis tvåmannastyrkor somlarmas ut från fler orter i när-området. Vidare efterlyser hanett ökat samarbete med hel-tidspersonalen.

– Givetvis ska vi också fortsät-ta arbeta för en ökad mångfald,vi behöver fler kvinnor i kårer-

na, liksom personer med in-vandrarbakgrund. Här måste vibli aktivare om vi ska nå påtag-liga resultat, säger GregerSundgren.

En annan viktig målgruppför BRF och räddningstjänster-na att uppvakta är de lokala po-litikerna:

– Vi måste försöka få demmer intresserade för frågor omsäkerhet. Det är viktigt, inteminst för räddningstjänstensjälv och ännu viktigare blir detmed den nya lagstiftningen.

Räddningsverkets chef Chris-tina Salomonson deltog ochslog bland annat fast:

– Deltidsbrandmännen är ab-solut nödvändiga för att svenskräddningstjänst ska fungera.

Charlotte Åkesson, Höör,Melker Kjellgren, Strömsundoch Christer Stenborg, Väster-vik invaldes som nya ordinarieledamöter i förbundsstyrelsen.Det krävdes fyra slutna vote-ringar för att få fram de sju or-dinarie ledamöterna bland 14kandidater. Förutom nämndatrio valdes dessa som ordinarieledamöter: Herman Persson,Dorotea, Matz Lindberg, Piteå,Bo Lundberg, Hagfors och LeifNorlin, Tomelilla.

Jan Nilsson, Piteå, valdes tillförbundskassör.

Omkom under sin första insatsFör första gången på nära tioår omkom en svensk brand-man under rökdykning.

29-årige Niklas Råbesjöfick sätta livet till under sinallra första rökdykarinsats.Händelsen har väckt stor för-stämning på kåren i Norrkö-ping, men också rest mångafrågor kring rökdykning.

Råbesjö blev av allt att döma of-fer för en mordbrännare. Ettvittne hade hört ljudet av kros-sat glas och inbrottslarmetsamt sett en person med kofotoch en dunk i handen springafrån den stängda nattklubbenCamel Club. Detta inträffadestrax före klockan två på natten.Även natten innan hade rädd-ningstjänsten larmats till sam-ma objekt.

Insats gjordes via både hu-vudentrén och nödutgångenpå baksidan. Efter en dryg halv-

timme började luften ta slut fördet första rökdykarparet ochNiklas Råbesjö skickades in pådet som skulle bli hans förstaoch sista skarpa rökdykarinsats.Han hade modern utrustningoch gick i par med en erfarenbrandman.

Plötslig intensiv värmeVad som gick snett utreds fortfa-rande. Till en början såg det utsom en rutininsats, röktäcketgick bara ner till knähöjd ochrökdykarledaren såg reflexernafrån rökdykarparets stövlar.Men efter en stund förvärradessituationen, röken blev tätareoch värmen tilltog plötsligt. För-ste rökdykaren rapporteradeom detta och att han såg lågorbakom sig. Rökdykarledarensprutade vatten i angiven rikt-ning och lågorna försvann. Sam-tidigt fick rökdykarna order omatt retirera. De befann sig då cir-

ka tolv meter från dörren. Det blev allt varmare, men nå-

gon övertändning av hela rum-met inträffade aldrig.

Förste rökdykaren följdeslangen ut och uppger att hantrodde att han hade kolleganframför sig. Förhållandenahade nu blivit mycket svåra, för-ste rökdykaren var helt utmat-tad när han nådde dörren, dess-utom med brännskador på axeloch överarm. I luftpaketetfanns fortfarande 180 bar av ur-sprungliga cirka 300.

Flera utredningarRäddningschefen Bertil Wildt-Persson och hans kollegor påbrandstationen i Norrköpinghar upplevt en tung tid. Mittuppe i bearbetningen av detsvåra som inträffat har han fåttsvara på en massa frågor frånutredare, kollegor runt om ilandet och media.

I detta läge har han svårt att genågra svar på varför det gick såilla. Arbetsmiljöverket och poli-sen utreder, räddningstjänsten iNorrköping har begärt hjälpmed brandutredare från Stock-holm (Kenneth Möller) för attsäkra en neutral bedömning,SKL (Statens kriminaltekniskalaboratorium) har bistått poli-sen och framför allt studerat el-ledningar och strålröret (omdet kan ha blivit elektriskt le-dande). Polisutredningen på-går, men inte mycket tyder påatt elektricitet orsakat att Råbe-sjö inte tog sig ut.

Wildt-Persson har också fåttfrågor från media om det varvettigt att skicka in en nyutbil-dad rökdykare på sitt förstauppdrag i en såpass komplice-rad miljö som nattklubben.

– Med facit i hand kan allavara efterkloka, men persona-len på plats bedömde att det

inte var en farlig miljö. Rökdy-karna överraskades av den in-tensiva värmen.

Sannolikt tappade Råbesjö påväg ut kontakten med brand-slangen och då blev den heltrökfyllda och heta lokalen enruskigt farlig och svår miljö attorientera sig i.

– En stilla förhoppning är attvi i svensk räddningstjänst kandra erfarenheter av det hemskasom inträffat så att liknandehändelser kan undvikas i fram-tiden, säger Bertil Wild-Persson.

Niklas Råbesjö anställdes såsent som i början av april ochhade gått sex veckors grund-kurs. I den ingick komplett ut-bildning för rökdykare.

De senaste 20 åren har totaltsex svenska brandmän omkom-mit i samband med rökdyk-ning. Förra gången det händevar i Olofström 1994.

STIG DAHLÉN

14 Brand 2003 Sirenen Nr 4 • 2003

En del formulerar handlings-planer – andra famlar utanhandling.

Räddningstjänst-Sverigeär olika förberett på den nyalagen.

Det har i många år upprepatsatt räddningstjänsten måste fåmed politikerna. Den här gång-en var de med i större numerärän tidigare, givetvis väl med-vetna om ett större lokalpoli-tiskt ansvar i antågande.

– Det är nytt för räddnings-tjänsten, men ni är säkert vanadet från andra verksamheter ikommunen, sade Anna Svens-son Kommunförbundet.

Inte prioriterad politisktMen betyder ökat ansvar atträddningstjänstfrågorna auto-matiskt blir viktigare för politi-kerna?

– Den nya lagen är bra, menhur vi förvaltar den är avgöran-de. Räddningstjänsten är i dag

ingen prioriterad politisk frå-ga, sade Lars Berg, tidigareräddningschef i Malmö.

”Hur politiker kan leda kom-munen mot skydd mot olyckoroch extraordinära händelser”var det ämne av fyra gruppar-beten på Brand 2003 som lock-at flest deltagare. Och diskus-

sionerna blev intensiva.– Hur kan vi bjuda in andra

nämnder att diskutera trygg-het och säkerhet? Det är intemeningen att räddningstjän-sten ska tjata för att få utbildapå skolan, det är skolan somska förbereda för det och sedanbe räddningstjänsten om

hjälp. Det är jätteviktigt att job-ba in det, sade Leif Landén, di-rektionsordförande för Nerikesräddningstjänst.

– Det åligger kommunstyrel-sen att ta tag i frågan. Men detär intressant för räddnings-nämnden att vara motorn ochäven naturligt att initiativentas där, eftersom kompetensenfinns i vår förvaltning, sade Jo-nas Lindgren, räddningsnämn-den i Malmö.

– Räddningstjänsten är dennaturliga motorn, tyckte AnnaCarlsson, räddningsnämnden iHalmstad.

Inte bara bränder– Det är viktigt vad som står ikommunfullmäktiges beslut,det kanske är så att vi är ålagdaatt sköta frågorna, sade MartinJohnsson, trafik- och rädd-ningsutskottet i Falkenberg.

– Men det finns mycket somrör skydd mot olyckor. Dethandlar inte bara om bränder

utan även skadegörelse ochvåld, sade Jonas Lindgren.

– Det är viktigt att man kom-mer fram till vad som är viktigtför trygghet och säkerhet i sinkommun. Man kan inte anam-ma allt utan måste göra lokalabegränsningar, sade GunnarBergström, länsstyrelsen i Öre-bro.

En fråga som dök upp var hurde räddningstjänster som finnsi kommunalförbund ska upp-rätta handlingsprogram. Frå-gan bollades till juristen Chris-ter Hjert, som inte hade någonpatentlösning.

– Det går att hantera men ärsäkert krångligare än om rädd-ningstjänsten finns i en kom-mun. Det går att lägga över an-svaret på förbundet, men frå-gan är om det är lämpligt. Manmåste kanske kompromissamed grannkommunerna, spe-kulerade han.

PER LARSSON

Nya lagen berör hela kommunen

Räddningstjänsten naturliga motorn

Brand 2003 i Halmstad lockade 390 deltagare, bästa uppslutning-en på länge. Behovet av information om lagen om skydd mot olyck-or bidrog säkerligen till det stora intresset. Försvarsminister LeniBjörklund deltog inledningsdagen i en frågepanel. Hon fick svara påfrågor om vad som hänt sedan Brand 2002 tillsammans med Ann-Louise Eksborg, generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten,Christina Salomonson, Räddningsverkets generaldirektör ochThord Eriksson, Kommunförbundet.

Räddningsverket gjorde rättsom drog in pengarna till skogs-brandflyget.

Det beskedet gav försvarsmi-nister Leni Björklund på Brand2003.

– Departementet är utsatt förnedskärningar och våra myn-digheter måste klara sina fast-lagda uppgifter. Skogsbrandfly-get är ingen sådan uppgift. Vistöder Räddningsverkets priori-teringar, sade Björklund.

Hon gav dessutom en släng

till dem som kritiserat beslutet:– Tidigare, när ni blev tillfråga-

de om att hjälpa till för attskogsbrandflyget skulle överle-va, då blev det inget gensvar.Om ni tycker att flygverksamhe-ten är så viktig, så går det att bi-dra till den.

Hur ser då försvarsministernpå området skydd mot olyckor?

– Mina mål är enkla, men svåraatt uppnå. Jag vill ha färre dödai olyckor, färre skadade i olyckoroch att miljön utsätts mindre.

– Rätt dra in skogsbrandflyget

Brand 2003Halmstad

Brand 2003Halmstad

Foto: PER LARSSONDet kom fler politiker än vanligt till den årliga brandkonferensen.Säkert för att nya lagen om skydd mot olyckor ställer större kravpå politikerna.

15Brand 2003Sirenen Nr 4 • 2003

Vad är likvärdigt eller god-tagbar nivå på skyddet motolyckor?

Det blir den stora knäck-frågan när den nya lagen omskydd mot olyckor ska till-ämpas. Och ett tungt ansvarvilar på Räddningsverketom lagen ska bli en fram-gång.

Det är Sven Hammarstedt,Kommunförbundet och Chris-ter Hjert, kommunrättsjurist,ense om. Båda talade tillsam-mans med Elisabeth Söder-berg, Räddningsverket, om dekommunala handlingspro-grammen.

Nya lagen går från detalj-reglering till målstyrning ochnationella mål. Skyddet ska haen godtagbar nivå i förhållan-de till den lokala riskbildenoch dessutom ska det vara lik-värdigt över hela landet.

– Lika är enkelt att mäta menlikvärdigt? Alla som har fler än

ett barn vet att om man ska häl-la upp saft måste det vara exaktlika annars blir det ett herransliv. Men har de fått likvärdigt?Den som är törstigare behövermer saft, exemplifierade Chris-ter Hjert.

Tillsynen oerhört viktigHur likvärdighet ska mätas gavhan inget svar på utan över-lämnade med varm hand frå-gan till Räddningsverket.

– Tillsynen får en oerhört vik-tig roll, den visar om kommu-nerna lyckas eller inte. Om manmisslyckas mäta likvärdighetkommer rikspolitikerna inteatt hålla fingrarna i styr.

Som exempel på misslyckadmålstyrning tog han skolansom i praktiken är tillbaka i re-gelstyrning.

– Staten var inte nöjd ochbörjade peta i hur kommuner-na skötte sig. I dag har vi 600 si-dor regler för skolan.

De lokala målen ska beskri-

vas i hand-lingsprogramoch det ställerhögre krav påkommunerna.

– Det krävsmer än närman ska han-tera ett färdigtregelsystemoch politiker-na måste tänka själva. Samti-digt ställs mycket större kravpå tillsynsmyndigheten.

Rubriken för programpunk-ten var Handlingsplan enligtnya lagen – Vem? Hur? När?Sven Hammarstedt tyckte i ochför sig att frågorna var irrele-vanta.

Berör alla förvaltningar– Men om jag ändå ska försökasvara på frågan om vem, så ärdet inte en förvaltning somäger frågan utan säkerhetsan-svaret berör alla förvaltningar.Det krävs att det finns en sam-

syn om säkerhetsarbetet i helakommunen.

De flesta kommuner har re-dan erfarenhet av att skrivahandlingsplaner men kommeratt få hjälp av Räddningsverketmed handlingsprogrammenför skydd mot olyckor. Elisa-beth Söderberg redovisade ettsätt att lägga upp arbetet.

En process– Kommunen kan använda denbefintliga politiska beslutspro-cessen när man tar fram hand-lingsprogrammen. Arbetet skases som en process med konti-nuerlig uppföljning, utvärde-ring och förbättring.

Det handlar om att inventeramedborgarnas behov, politi-kerna ska formulera mål, resur-ser ska fördelas och verksam-heter genomföras. Detta ger ettresultat som ska följas upp ochförbättras.

– Vi tror att man måste börjamed en förstudie. Vad är säker-

het och trygghet för oss? Det ärviktigt att fundera på syftet föratt nå en gemensam bas ochsamsyn i kommunen.

Förstudien/nulägesanalysenföljs av en fördjupad problem-beskrivning samt prioritering-ar var det ska satsas och när detär klart kan säkerhetsmålenskrivas.

– Ett mål kan vara att minskaolyckorna, men om man till ex-empel har väldigt få bränderkan det var svårt att mäta ochfölja upp ett sånt mål. Då kanman i stället sätta ett mål förvilket skydd invånarna ska haoch kanske satsa på att fler skaha brandvarnare, släckutrust-ningen eller cykelhjälm.

Nästa steg är att sätta presta-tionsmål som ger svar på frå-gan hur kommunen ska nå sä-kerhetsmålen.

– Slutligen har vi genomfö-randet som ger resultat somföljs upp och förbättras.

GUNNO IVANSSON

Tillsynen blir stora knäckfrågan

Brandmän ärunderstimuleradeBrandmän är understimule-rade.

Samtidigt finns brandmänsom anser att de har rätt attinte göra annat än vänta pålarm.

– Nu måste räddningstjänster-na budgetera för kompetens-utveckling av brandmännen,inte bara snacka om det, sägerRonald Ohlsson, brandmästarei Motala och medlem av Kom-munals förbundsstyrelse.Utredningen ”Räddningsstyr-kans inre liv” av Ola Mårtens-son, tidigare Räddningsverket,har blivit uppmärksammad.

Förödande väntanEn av de viktigaste slutsatsernai rapporten är att bristen påmeningsfulla uppgifter bidrartill informella regler, och att desom inte känner sig tillräckligtsedda av chefen i stället gör litesom de själva vill.

– Om styrkan bara väntar pålarm kan det vara förödande.Därför är det viktigt att ha ar-betsuppgifter man när somhelst kan släppa om det blirlarm, säger Mårtensson.

Sirenen har tidigare refereratMårtenssons rapport. Likasåatt Göteborg utbildar allabrandmän i förebyggande ochatt varje styrka ska ha ett hand-lingsprogram med uppgifter

de tänker utföra.Göteborgs initiativ applåde-

rades på Brand 2003. Uppdra-get är att modernisera hela or-ganisationen och att utryck-ningspersonalen ska delta i detförebyggande arbetet. Rädd-ningstjänsten har tilldelatsåtta miljoner för arbetet.

Sköt från höften– Direktionen pekade med helahanden. I stället för att börja ut-reda lade vi ut uppgiften påpersonalen och drog igång di-rekt. Vi sköt från höften, kanman säga. Jag tror det behövsibland. Men vi har ännu intelevt upp till vår programförkla-ring. Mårtenssons utredningstämmer till punkt och prickaäven på vår organisation, saderäddningschef Åke Jacobsson.

I Motala har räddningstjän-sten tre år på sig att gå över tillmålstyrd organisation.

Lyfta brandmännen– Det basala behovet är att lyftade anställda. Lyfta in dem iverksamheten och därmed lyftaupp dem. De som stått i slang-verkstaden i 20-30 år måste fåkomma ut, säger Ronald Ohls-son

Några exempel är:Tre personer i en styrka har

fått ett år på sig att utveckla me-toder för övertrycksventilation.

En skiftsstyrka har ett antalmånader på sig att göra inven-tering av alla vindar i radhusmed fler än fem bostäder.

– Ingen talar om hur det skagöras. Men när de har fri ar-betstid måste den användas tillprojektet. Det finns enormtmycket ambition bland perso-nalen.

Ronald Ohlsson ser det härsom en viktig fråga för hela yr-keskåren.

Kan utnyttja sitt IQ– Vårt största bekymmer är me-ningsfulla arbetsuppgifter ochdet är en myt att vi inom facketär motståndare till den utveck-ling som diskuteras. Jag är gladatt vi lämnat diskussionernaom att måla parkbänkar elleratt tömma parkeringsautoma-ter. Det finns tusentals brand-män som kan använda sinaIQ:n, men som inte fått chan-sen. Det är inte fel att ha ord-ning i slangverkstaden, men vikan göra mer.

PER LARSSON

Fotnot: Artikeln om ”Rädd-ningsstyrkans inre liv” fanns iSirenen nr 6 2002, artikeln omGöteborgs satsning i Sirenennr 1 2003.

Christer Hjert

16 Brand 2003 Sirenen Nr 4 • 2003

Lars-Göran Uddholm frånSödertörn ifrågasatte heligakor när han delade med sigav erfarenheter från en på-gående omorganisation påBrand 2003.

– Ingenting är så statisktsom minimistyrkan. Den ärden samma dygnet runt,året om. Olycksprofilen serinte ut så, ibland är styrkanöverdimensionerad, iblandunderdimensionerad.– Och hur länge ska vi dras medarbetssättet rökdykning 1+4,är inte det mer en belastning?Ska vi inte ha flexibla modellersom är anpassade efter beho-ven.

Lars-Göran Uddholm under-strök att han inte vill tulla påsäkerheten men ifrågasattemodellen.

– Om vi tar en lägenhets-brand som är en relativt okom-plicerad insats, så krävs det femman för att vi ska få in envattenstråle i lägenheten. Detär inte effektivt och det måstegå att uppnå samma säkerhetmed annan teknik och andrametoder. Kommer vi framsnabbare är insatsen mindreriskfylld.

Södertörn har beslutat införadifferentierade styrkor, det villsäga fler ska jobba dagtid närde flesta larmen inträffar och

färre nattetid. Enligt Lars-Gö-ran Uddholm hade förändring-en skett förr eller senare ändå,men ekonomiska skäl gör attden kommer nu.

Tio tjänster bortFörslaget till differentieradestyrkor innebär att tio tjänsterav knappt 200 försvinner frånutryckningssidan. Ingen bliruppsagd utan minskningenklaras genom naturliga av-gångar.

Förändringen är motiveradäven utifrån nya lagen omskydd mot olyckor hävdar Lars-Göran Uddholm.

– Den nya lagen ställer ökadekrav på kommunen och vi kaninte lösa dem genom att expan-dera. Kompetens och kapacitetfinns men organisationen ärinte anpassad.

Projektet som ska se öververksamheten leds av insatsle-daren Patrik Åhnberg. Projekt-gruppen är representerad avalla arbetsplatser och yrkeska-tegorier. Gruppen har tre upp-gifter:• Se över utnyttjandet av de

taktiska enheterna• Ska vi 1 + 4 –styrkor? Ska vi ha

de fordon vi har i dag?• Ledningsstrukturen• Arbetsinnehållet

– Exempelvis har vi fem höjd-fordon bemannade dygnet

runt. Sedan 1999 har de an-vänts fyra gånger för livrädd-ning och vid två av de tillfällenaär det tveksamt om det var bäs-

ta sättet att lösa uppgiften.Det positiva med organisa-

tionsförändringen är att mantäcker de kommunala behoven

bättre. Nackdelen är att tradi-tioner bryts och det skapasotrygghet i organisationen.

Förändringen har väckt stortmissnöje bland brandmännen,bland annat kring hur det blirmed ersättningen för obekvämarbetstid vid övergången tilldagtid.

– Det är inte sagt att de ska hasamma grundlön som i dag. Vihar sagt att det ska vara attrak-tivt och det gäller att hitta mo-deller för hur man ska utnyttjadagtiden.

Brandmännen kritiskaFackklubbens ordförande An-ders Plogfeldt säger att brand-männen inte alls är negativa tillatt arbeta dagtid.

– Missnöjet beror på att moti-vet till förändringen är att görabesparingar. Man kunde körtdet på prov först, jag ser en farai att man måste tvinga folk tillde här tjänsterna.

Han anser att förslaget inne-bär en försämring för kom-muninvånarna.

– Det tas bort en släckbil i Ha-ninge och en tankbil i Södertäl-je samtidigt som vi går ner påministyrkor. Det ger längre in-satstider nattetid och i slutän-dan ökade kostnader för för-säkringsbolagen.

Differentierade styrkor

–Man blir inte populär hos alla

Första steget när man ska förändra är att våga, för man blir intepopulär i alla kretsar. Det sade Lars-Göran Uddholm, Södertörn,när han på Brand 2003 delgav sina erfarenheter från en stor orga-nisationsförändring.

Räddningstjänsten i Bur-löv, som leds från Malmö,har problem att rekryteradeltidsbrandmän. Företagär inte pigga på att ha an-ställda som ibland försvin-ner på larm.

Förortskommunen med18 000 invånare har cirka400 larm om året. Därtill an-litas kåren ofta för att stöttavid larm inne i Malmö. Larm-frekvensen är med andra ordrelativt hög.För att diskutera rekryte-ringsproblemet bjöd rädd-ningstjänsten in 170 företagtill en frukostträff. Tre kom.

– Vi inser att vi måste lösaorganisationen på annatsätt, säger Lars Berg, som varräddningschef i Burlöv framtill 1 juni.

Räddningstjänsten villevid träffen förklara fördelenför företagen att ha utbildadräddningspersonal innanförväggarna. När nästan ingenkom till mötet gav man upp.

– Vi har insett att vi intekan göra så mycket mer, sä-ger Malmös räddningschefKen Henningson.

Kör underbemannatBurlöv ska ha 1+4 i deltids-styrka, men kör nu underbe-mannat (1+3) på grund avrekryteringsproblemen.

Lars Berg har haft miljö-och räddningsnämndensuppdrag att föreslå en fram-tida modell. Det lutar nu åtheltidsstyrka under dagtidoch deltid på kvällstid.

Svårt rekryteradeltidare

Foto: GUNNO IVANSSON

Utrustad för utveckling var rubriken för Brand 2003 i Halmstad i början av maj. Alla del-tagare fick en verktygslåda att fylla med ”verktyg” från konferensen för att stå rustade in-för kraven från nya lagen om skydd mot olyckor. Verktygssamlandet leddes av Linus Eriks-son och Anders Bergqvist.

Sagt påBrand

2003

17Brand 2003Sirenen Nr 4 • 2003

– Apropå att fokus läggs påskydd mot olyckor: ska det hetaBrand 2004 nästa år? (Rädd-ningsverkets generaldirektörChristina Salomonson)

– Vi ska minska antalet olyck-or. Men förra året hade vi ”alltime high” med 137 döda ibränder. Under första kvartaleti år dog 45 personer (Linus Er-iksson om att antalet dödaökar i stället för minskar)

– Det är viktigt med underi-från-perspektiv när vi ska an-passa oss till den nya lagen. Vadhänder om Räddningsverkettycker att det gör en jättefin or-ganisation och sedan märkeratt den inte motsvarar vadkommunerna vill ha eller behö-ver. Räddningsverket borde till-sätta ett råd, med representan-ter från olika delar av landet,som kan se till helheten (KenHenningson, räddningschef iMalmö).

– Vi har alla möjliga männi-skor i vår organisation, höll påatt säga allt från pyromaner tillpräster (Ulf Hägglund, om-budsman BRF, när han be-skrev deltidsbrandmännensbreda förankring i samhället).

– Vi har pratat om ett namn-byte. Säkerhetsmyndighetenkanske? Men jag tror inte detblir något av det (Ivar Rönn-bäck, Räddningsverkets nyeöverdirektör).

– Den nya utbildningen ärutan tvekan det största enskil-da bidraget från Räddningsver-ket till nya inriktningen skyddmot olyckor (Rönnbäck igen).

– Vi kan anklaga oss själva föratt ha varit dåliga på att stödjalänsstyrelserna. Vi ska i framti-den bidra till kompetensut-veckling och tillsyn (Rönnbäckigen).

– Jag tror att brandmän är desom jobbar mest före olyckan,det är inte vi brandingenjörer(Anders Bergqvist, Stockholm,moderator på Brand 2003).

– Vi som sitter här tycker attden nya lagen är det viktigastesom har hänt. Men våra femkommuner har ingen aning omvad som är på gång (Åke Ja-cobsson, räddningschef i Stor-göteborg)

– Vi politiker ska företrädamedborgarna, det pratar vimycket om i Öckerö. Om vi inteföreträder medborgarna så bil-dar de snart egna grupper somarbetar gentemot kommunen(Urban Svensson, partisekre-terare kd, tidigare kommunal-råd Öckerö)

Den svenska modellen ärgrunden för att skapa ettvinnande ledarskap. Skaman åstadkomma lagandafår man inte detaljstyra,men när det blåser ska detfinnas en coach.

Det hävdade friherren, miljar-dären och industrimannenCarl Bennet, när han framladesin syn på ledning under rubri-ken Leda genom att utrusta le-dare.Han har gjort sig känd somframgångsrik företagsdoktoroch har blåst liv i konkursmäs-siga bolag som Boliden och Ge-tinge.

Carl Bennet tror inte på ettauktoritärt ledarskap utanframhöll samarbete och mål-styrning.

Människor kan ta ansvar– Samarbete främjar kreativi-tet, det gör inte otrygghet. Lag-spelet är det vapen vi har att ar-beta med.

Om inte chefen är med ochstyr överallt kan människor taansvar. Enligt Carl Bennet finns

inget roligare än att lyckas meden intern befordran.

– Bygg inte ledarskap genomatt framstå som en stjärna.Människor är otroligt bra påatt växa när de får chansen. Låtdem misslyckas, men se till attfinnas där och ge stöd. Det ärbättre att göra fel någon gångän att inte göra något alls.

Kontrollera aldrigAvgörande är att människorkänner att de gör ett menings-fullt arbete och att de ser sinegen insats som en betydelse-full del av helheten. Delegeratansvar och förtroende är nyck-elbegrepp.

– Ställ krav, men lämna för-troende. Kontrollera aldrigfram ledarskap.

Vidareutbildning är viktigtför att skapa trygghet och ut-veckling.

– Generellt sett är det pin-samt hur lite som satsas på vi-dareutbildning. Kunskap är enfärskvara.

På en fråga om han hade nå-gra goda råd svarade han:

– Våga vara gränsöverskri-

dande, det har jag själv godaerfarenheter av.

Carl Bennet fick medhåll avledarskapskonsulterna MatsRagnarsson och Lars Marm-gren.

– Den svenska modellen medprestigelöst samarbete bordeutnyttjas mer som ett konkur-rensmedel. Tyvärr faller det till-baka och vi tvingas in i konti-nentens hierarkiska system, sä-ger Mats Ragnarsson.

Lars Marmgren och MatsRagnarsson talade om tre le-darskapsmodeller, Weber-,Rambo- och Gaia-modellen.

Weber är den byråkratiska,välplanerade där chefen harkontroll.

Avlivade myterRambo, eller spindeln i nätet,är där chefen är den drivandekraften, navet som allt kretsarkring. Slutligen Gaia där che-fen lägger upp spelplanen menlåter personalen ta ansvar.

De avlivade flera myter,bland annat myten om den en-samme ledare på toppen. Denbygger på tanken om kontroll

och det kan man inte ha i enstor eller komplicerad verk-samhet.

– Acceptera att ledarskaphandlar om osäkerhet. En leda-re kan inte ha kontroll utan dethandlar om att kunna hanteraosäkerhet. Och det finns ingenkreativitet utan osäkerhet, sä-ger Lars Marmgren.

Fokusera inte problemViktigt att titta på det som fun-gerar bra i stället för att fokuse-ra på problem. Att vi lär avmisstagen är en gammal felak-tig myt.

– Det enda vi lär oss av ettmisstag är att det här kunde jaginte. Vi lär när något fungerar.Det sitter så starkt i oss det härmed problemfokusering ochjag undrar om det inte sitter enliten Luther på axeln hos ossalla.

Den auktoritära modellen ärföråldrad. De förordade Gaia-modellen:

– En ledare ska styra men intepeta i detaljer. Sätt spelplanen,var tydlig med spelreglerna.

GUNNO IVANSSON

Vinnande ledarskapbygger på laganda

Industrimannen Carl Bennet prisade den svenska modellen för ledarskap. Han tror inte på auktoritära ledare utan framhöll samarbeteoch målstyrning. – Samarbete främjar kreativitet, det gör inte otrygghet. Lagspelet är det vapen vi har att arbeta med.

Sagt påBrand

2003

18 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2003

Räddningsverkets nye överdirektör:

–Viktigt att hela verket arbetarmot gemensamma mål

Sommar eller Vinter

Volvo eller Saab

Expressen eller Aftonbladet

Bingolotto eller Stryktipset

Fotboll eller Ishockey

Björklöven eller Färjestad

Hissen eller Trapporna

Gym eller Terrängspår

Kavaj/slips eller Tröja

Städa eller Putsa fönster

Katt eller Hund

Öl eller Vin

Fisk eller Kött

Euro eller Krona

Bok eller Tidning

Rönnbäck föredrar Björklöven framför Färjestad

En lågmäld norrbottning hartagit över som Räddnings-verkets näst högste chef.

– Jag gillar inte ordetmakt, men det känns stimu-lerande att i högre grad äntidigare få vara med och på-verka utvecklingen, sägerIvar Rönnbäck, ny överdi-rektör i Räddningsverket.

När Lars Hedström inte kundemotstå erbjudandet att bliöverdirektör hemma i Stock-holm på Krisberedskapsmyn-digheten hittade regeringen pågeneraldirektör Christina Salo-monsons förslag en intern lös-ning.

– Det var inte svårt att tacka ja,en sådan här chansfår man nog bara engång i livet, sägerRönnbäck.

Redan innan IvarRönnbäck hunnitflytta in i tjänsterum-met med titeln över-direktör på dörrenhar han givetvis hun-nit fundera en delöver sin nya roll.

– Den är både in-tern och extern. Internt är detviktigt att vi snabbt får igångden nya organisation som trä-der i kraft vid årsskiftet. Måletär att hela verket ska arbeta motgemensamma mål.

– Externt handlar det om sam-verkan och dialog med mål-grupperna, alltså de vi är till för.

Smårörig höstOmorganisationen förberedsredan nu och Rönnbäck befararatt det kan bli en lite smårörighöst innan alla hunnit hittasina platser och kommit igångmed konkret arbete.

Räddningsverket är en myn-dighet med sällsynt stor bredd,det ser Rönnbäck både som enstyrka och en svårighet. Menhan är tydlig när det gäller vilkafem verksamheter som ska hög-prioriteras de närmaste åren:

– Den nya utbildningen avräddningstjänstpersonal måstekomma igång på ett bra sätt.

– Den nya lagen ska sjösättasoch där har vi en viktig roll attstötta kommunerna.

– Tvärsäkerhetsprojektet ochsärskilt den del som arbetarmed erfarenhetsåterföring mås-te visa resultat.

– Forskning och analys. I dettaligger även omvärldsanalys ochanalys av erfarenhetsinhämt-ning. Vi måste bli bättre på attligga på framkant.

– Det internationella arbetetoch EU-frågorna. Vi är en del avEuropa och där har vi med vårtkunnande en viktig roll att bi-dra, men vi kan också läramycket från utlandet.

Andra kärnverksamheterDetta är de högprioriterade om-rådena. I sakens natur liggerdock att Räddningsverket på

olika sätt ska fortsät-ta driva på det olycks-förebyggande arbe-tet, men även vara ettstöd för det skadeav-hjälpande arbetet.

– Räddningstjänst-frågorna tillhör fort-farande våra kärn-verksamheter, om nunågon tvivlat på det-ta, säger Rönnbäck.

– Tillsyn är ett an-nat kärnområde och tillsynsrol-len blir särskilt påtaglig inomområdet skydd mot olyckor denärmaste åren. Vi ska aktivt föl-ja upp att kommunerna sätteren minsta godtagbar nivå av sä-kerhet i förhållande till den nyalagen.

– Kommunpolitikerna får ennyckelroll. De ska besluta omde lokala målen inom områdetskydd mot olyckor, därefter skade också se till att det utvecklasinstrument för utvärdering.

Inget idiotstoppRäddningsverket har fått rejälabesparingskrav på sig. Vad in-nebär detta för exempelvis fort-satt teknikutveckling och stödtill kommunerna med materieloch utrustning som tidigareköpts för statliga pengar tillkrigsräddningstjänsten ochkunnat användas av kommu-nerna i fred?

– Det blir inget idiotstoppifråga om utvecklingsprojekt.Vi kommer att fortsätta arbetamed frågor som exempelvis

flexiblare styrkor, där vi testaren modell med små livrädd-ningsenheter och skärsläckare.Men vi tvingas hålla igen på an-talet projekt. Inköp av materiel

till krigsräddningstjänsten blirdet mycket mindre av, även omdet kan bli satsningar på NBC-området.

STIG DAHLÉN

Foto: STIG DAHLÉNPå väg upp. Ivar Rönnbäck är numera Räddningsverkets överdirek-tör och ställföreträdande generaldirektör.

Vem är du, Ivar Rönnbäck?– Jag föddes i byn Pålängeutanför Kalix för 49 år se-dan. När jag var nio år flytta-de vi till Luleå, där växte jagupp och drömde om att blijägmästare. Studerade nå-gra år i Uppsala. Åter hem-ma i Luleå fick jag av enslump se en annons ombrandingenjörsutbildningoch hoppade på det spåret.

– 1979 var jag klar och för-sta jobbet blev vice brand-chef i Timrå. Efter ett par årdär ville jag ha en ny utma-ning och flyttade till Umeå,där jag jobbade som brand-ingenjör 1981-87.

– I samband med Rädd-ningsverkets bildande sökteverket en projektledare förden nya utbildningen ochjag fick detta som ett extra-uppdrag. I slutet av 80-taletökade kontakterna medverket och 1987 fick jag er-bjudande av Kennie Thörnatt bli projektledare. Jaghade flera enhetschefsjobbpå olika avdelningar innanjag i slutet av 90-talet blevchef för räddningstjänstav-delningen.

– Parallellt har jag haft fle-ra utredningsuppdrag,bland annat kopplade tillden nya utbildningen, lagenom skydd mot olyckor ochnu senast har jag lett arbe-tet med ny organisation avverkets centrala förvaltning.

– Jag försöker nå resultatutan att vara högljudd, jagtror att jag är duktig på attlyssna och hitta kompro-misser. Jag känner mig mestsom en utvecklare, vill gär-na hitta viktiga spår förframtiden och backa uppdem.

– Om jag som chef kansäga ifrån? Jo, de som kän-ner mig vet att jag kan varaganska så precis när det be-hövs.

– Däremot är jag ingensom älskar stora och offici-ella sammanhang, men detär generaldirektören destobättre på så där får vi kom-plettera varandra.

– Civilt är jag gift och hartvå döttrar, 10 och 12 år. In-tressen förutom familjen äri första hand fritidshuset iUmeå och utförsåkning,mest i Idre.

19UtbildningSirenen Nr 4 • 2003

Under de närmaste åren kanbrandmän med den gamlautbildningen söka och antastill de nya vidareutbildning-arna utifrån dagens antag-ningskrav.

Därefter blir antagnings-kraven sannolikt sammasom för den 2-åriga utbild-ningen i skydd mot olyckor.

Den nya vidareutbildningenför brandmän kommer att be-stå av tre olika program: Sam-hällsinriktat säkerhetsarbete,Räddningsledning och Tillsynoch olycksförebyggande arbe-te. Programmen startar succes-sivt från och med höstterminen2004 och kommer fullt ut attvara igång vid halvårsskiftet2005.

Fem år på sig– I förslaget till övergångsbe-

stämmelser kommer dagensyrkesverksamma brandmän attha upp till fem år på sig att sökade nya vidareutbildningarna.Därefter höjs behörighetskra-ven och då kan det naturligtvisbli aktuellt att en del brand-män med den gamla utbild-ningen får sätta sig på skolbän-ken och komplettera med degymnasieämnen som saknas,säger projektledare Bo Johans-son som arbetar med att utfor-ma det nya vidareutbildnings-systemet.

De olika programmen bestårav två eller tre utbildnings-block, A-, B- och C-kurser.

– Dessa benämningar ärnamn som används under ut-vecklingsarbetet och alltså inteslutliga beteckningar på kur-serna.

Enligt övergångsbestämmel-serna föreslås följande behö-righetskrav för att bli antagentill A-kursen:

* genomgången utbildningför Brandman deltid ellerBrandman heltidsexamen

* tjänstgöring i räddnings-styrka på del- eller heltid för-slagsvis ett år

Godkänt i kärnämnenaFör B-kursen föreslås ovan-

stående behörighetskrav samt:* genomgången Brandför-

man deltidsutbildning ellerBrandförman heltidsexameneller genomgången A-kursinom aktuellt program i nya vi-dareutbildningssystemet

* lägst betyg godkänd i kär-nämnena svenska språket/svenska som andraspråk ochmatematik efter genomgångetnationellt program i gymnasi-eskolan eller motsvarandekunskaper förvärvade på annatsätt (samma krav som vid an-tagning till nuvarande brand-mästarutbildning).

I programmen Räddnings-ledning samt Tillsyn ocholycksförebyggande arbetefinns även en C-kurs. Här är be-hörighetskraven ännu intefastställda.

I anslutning till nya lagen omskydd mot olyckor kommer

nya behörighetskrav vid antag-ning till vidareutbildningen attutformas under våren 2004.Från och med tidigast vid ut-gången av 2008 kommer över-gångsbestämmelserna troligt-vis att upphöra. Därefter kom-mer det sannolikt att bli sam-ma behörighetskrav på gymna-siekompetens som ställs vidantagning till den 2-åriga ut-bildningen i skydd mot olyck-or.

Första steget i Samhällsinrik-tat säkerhetsarbete innebär tioveckors utbildning i olika me-toder för arbete med säkerhet.

– Avsikten med kursen är attkoppla innehållet till arbetesom ligger i linje med den nyalagen om skydd mot olyckor,säger Bo Johansson.

Kursinnehållet koncentrerasbland annat på verktyg förkommunala handlingspro-gram, systematiskt säkerhets-arbete och helhetssyn i kom-munen. B-kursen går vidaremed strategier för att initiera,leda och utveckla säkerhetsar-betet.

Leda mindre insatserProgrammet för Räddnings-

ledning börjar med en A-kursom sex veckor som ger kunska-per att leda mindre insatser.Den nio veckor långa B-kursenger kompetens att leda störreolyckor och det sista steget, C-kursen, ger efter fem veckorsstudier stabschefskompetens.

Programmet Tillsyn och

olycksförebyggande inledsmed en sex veckor lång A-kursdär innehållet byggs kring dennya lagen om skydd mot olyck-or samt lagen om brandfarligaoch explosiva varor.

Workshop-serieB-kursen är tio veckor lång,

ger tillsynskompetens på kom-plicerade objekt och kunskapatt handlägga svårare remissä-renden inom området brand-farliga varor. C-kursen för till-synspersonal innebär ytterliga-re tio veckors studier.

Innehållet i den nya vidareut-bildningen kommer att pre-senteras i en workshop-serie påRäddningsverkets skolor ocheventuellt i Luleå under sep-

tember och oktober. Förslaget remissbehandlas

under oktober och novemberför att slutligen fastställas vidårsskiftet 2003/2004.

Inbjudan till den nya vidare-utbildningen planeras gå ut tillkommunerna vid årsskiftet.

– Det finns möjlighet att varamed och påverka och tycka tillom utbildningarna. Synpunk-ter kan lämnas på hemsidan,uppmanar Bo Johansson.

På www.srv.se under område”utbildning/skolor” läggs in-formation om det pågående ar-betet med att utforma nya vida-reutbildningen ut kontinuer-ligt.

KATARINA SELLIUS

I mitten av juli får 180 per-soner besked om att de an-tagits till den nya 2-årigabrandmannautbildningen iskydd mot olyckor.

Under augusti kommersamtliga att genomgå en lä-karundersökning.

Arbetet med att granska drygt1800 ansökningar är klart. Avdessa är 1 401 sökande behöri-ga - varav 94 kvinnor - och nupågår ett omfattande arbetemed att värdera meriter ochräkna betygspoäng. Sju perso-ner på Räddningsverkets Cen-trum för risk- och säkerhetsut-bildning arbetar manuellt medmeritvärderingen.

– Efter att ha betat av hälftenav ansökningarna ser vi attkonkurrensen om platsernakommer att bli hård. Många avde sökande har bra betyg ochplatserna går till dem som ärmest meriterade, säger enhets-chef Lena Brunzell.

De 180 sökande som blir an-tagna får besked i mitten av julioch kallas samtidigt till en lä-karundersökning.

– Syftet med läkarundersök-ningen är att personen ska varafullt frisk i enlighet med Ar-betsmiljöverkets krav för rök-dykning. Det är viktigt att vi fårpersoner som efter examen äranställningsbara inom rädd-ningstjänsten.

Främja jämställdhetEtt mål med antagningen till

nya utbildningen är att främjajämställdhet och mångfald.

– Det är för tidigt att säga hurvi kommer att lyckas med det.Räddningstjänstförordningenmedger att vi gör urval i de falldär två eller flera sökande harlikvärdiga meriter. I ett sådantfall går platsen till det underre-presenterade könet. Men i öv-rigt är det den sökandes meri-ter som styr intagningen.

KATARINA SELLIUS

Deltidare prepareraspå hemmakåren

Nästa år startar den nya utbildningen för deltidsbrandmän.Nytt i utbildningen är kravet på två veckors preparandkurs påhemmaplan. Därigenom får den studerande förutsättningar atttillgodogöra sig efterföljande Grundkurs för Räddningsinsats på8 studiepoäng. Den kommunala räddningstjänst där den stude-rande är anställd svarar för preparandkursen.

– Några har hört av sig med frågor om Räddningsverket kom-mer att ha någon instruktörsutbildning för personal som ska hål-la i preparandutbildningen. Men det finns inte i dag. Däremotfinns stöd och förslag till hur kursen kan genomföras, säger LenaBrunzell.

– Vi vill också puffa för att man startar preparandkursen i tid såatt den hinner genomföras innan utbildningen på skolan börjar.Preparandkursen är antagningskravet till grundkursen, betonarPia Holmstrand.

Räddningschefen godkänner och intygar att målen uppfyllts.

Vidareutbildningen börjar klarna

Hård konkurrensom platserna

Foto: GUNNO IVANSSONGranskningen av de drygt 1 800 ansökningarna är klar. För handläggarna Irén Andersson och Moni-ca Johansson och deras kollegor pågår nu ett omfattande arbete med att värdera meriter och räknabetygspoäng.

Humorprogrammet Hipp Hipp, avoch med Johan Wester och AndersJansson, är en av årets stora TV-

framgångar. Kajan, lärare på Räddnings-verkets skola i Revinge, har på sitt sätt ta-git skolan och räddningstjänsten in i desvenska hemmen.

– Kajans liv är Revinge, att lära elever allthan kan och åka på kurser. I andra sam-manhang fungerar han inte.

En tacksam figur?– Det är konkret och alla kan förstå vad

det handlar om. Dessutom har ämnet ettallvar i botten som ger det tyngd. Tänk digi stället en jurist eller ekonom, hur kul ärdet? Det blir bara abstrakt.

Det är många som säger sig känna igenden lätt labile, ibland koleriske, Kajan; atthans kopior finns på räddningstjänsterrunt om i landet.

Eller kanske är det så att han finns inomoss alla.

– Tanken är en figur som finns nära oss,fast vi kanske inte är lika pinsamma. Detfinns en välvilja hos Kajan, men blir oftaständå så fel. Det är när det blir pinsamt ochjobbigt för omgivningen som det komiskauppstår.

Johan ser vissa likheter med Basil Fawlty,John Cleese hysteriske hotellägare i Pang ibygget. Men förebilden är mer generelltmän i 50-årsåldern.

– Jag är förtjust i dem. De tror de har

kontroll på allt, men har ingen kontrollalls. De försöker verka stabila och vara merän de är. Men allt blir fel.

Egentligen står vi alla i kollektiv tack-samhetsskuld till människor som likt Kaj-an vågar göra bort sig, anser Johan.

– De ser till att det blir mer luft i rummetoch kan ge utrymme för fler att våga görabort sig.

En självupptagen manKajan föddes redan 1996, när det innan enföreställning i Lund skulle informeras omnödutgångar.

– Vi kom på att vi kunde ha en figur somgjorde det. Så det stegade fram en medel-ålders man, uppfylld av sig själv…

När Kajan skulle bli TV-figur behövdesen arbetsplats – det blev Revinge.

I ”Hipp Hipp” slås man av detaljer i sam-manhanget, bisatser i meningar, som ty-der på branschkännedom hos manusför-fattarna.

– Men vi har ingen bakgrund i bran-schen och vi har ingen förlaga.

Däremot har Johan Wester tillbringatmånga timmar på Revinge. Gått runt påskolan och spånat, intervjuat. Han har hu-serat på Revinges videobibliotek och lånatfilmer, beställt trycksaker från Räddnings-verket och pluggat in terminologi.

– Vi försöker utgå från fakta på någotvis, det är roligt att ta fasta på något som

är äkta. Ta pulversläckare och gasexplo-sion. Ställer man begreppen intill varannså är det inte kul i sig, men skapas rättsammanhang kan det bli kul.

Johan Wester har även bänkat sig påkonferenser.

– En gång sa en föreläsare: ”Eld släckerman inte med vatten, det släcker man medbläck”. Kände direkt att det var ett typisktKajan-citat.

En tacksam floskel?– Nej, egentligen är det jättebra sagt, det

ger ju bilder. Anledningen till att uttryckblir floskler är ju egentligen att de är bra,men kanske sagts för ofta. Ta ordstävet ”gåaldrig och lägg er osams”, som alla hört pånågot bröllop. Det stämmer ju. Men sägerman det gravallvarligt och staplar fler lik-nande ordstäv på varann kan det bli roligt.

Kanske Sirenen gett något uppslagockså?

– Jag kan inte sätta fingret på något di-rekt uppslag. Men vi läser den. Fördelenmed tidningen är att den är skriven på ettbegripligt sätt, man kan ta till sig informa-tionen även om man inte är insatt i ämnet.

Vad läser Kajan i Sirenen?– Han läser allt. Ny teknik gillar han. Ett

referat från någon skum mässa i Tysklandskulle han gilla.

PER LARSSON

20 Sirenen Nr 4 • 2003UppslagetUppslaget

En brandman hängande över endovhjort, med 18-taggarenshorn i ett stadigt grepp.

Nej, det är ingen lokal form av ro-deo som räddningstjänsten i Fin-spång ägnar sig åt. Det är bara en ickealldaglig historia.

Larmet kom tidigt en morgon: Rå-djur fast i ett fårstängsel.

– Det var ju inget vanligt larm, så detblev lite diskussion. Men jag är jägareoch tänkte: det här fixar vi, berättarPer Svensson, insatsledare.

Han och styrkeledaren Tage Stigelllastade in lite tänger i bilen och drog iväg.

Per Svensson berättar:

”När vi kom fram visade det sig att detinte var en råbock, utan en 18-taggarsdovhjort, cirka 120 kilo tung. Den hadesnott in sig rejält i stängslet.

– Hur fan gör vi sa Tage. Hjorten slängde från ena sidan till den

andra. Hela tiden. Jag tänkte att den kan-ske lugnar sig när den blir trött. Jag be-stämde mig för att kasta mig över hjor-ten och försöka hålla fast i hornen.

– Klipp, sa jag till Tage.Det här går ju jättebra, tänkte jag. Men

plötsligt reste hjorten sig, den bar migsom en vante. Nu är vi riktigt illa ute,tänkte jag. Får inte släppa taget, för dåär min tid ute.

– Släng dig över hjorten så vi får om-

Han är stabil och har kontroll.Tror han.– Egentligen har han ingen kontroll alls, det

mesta blir fel. Men jag tycker om honom. Hanär mänsklig, säger Johan Wester.

Vi pratar om Kajan. Om inte Johans alter ego

så ändå en personlighet inpå hjärteknuten.– Han ligger så latent inom mig att han kan

hoppa ut i vilket sammanhang som helst. Detär nästan jobbigt att jag har så lätt att spela enkaraktär som hela tiden gör bort sig fullstän-digt.

Kajan är kult

– Tänk dig en jurist eller ekonom istället, hur kul är det?

Har jag hjort bort mig

Illus

trat

ion:

MIC

HAE

LFI

NSB

ERG

Vet du vad EFBK står för?Kenneth Borg, brandman i

Helsingborg, vill gärna ha svar.– Jag är en inbiten samlare av

tygmärken från brand- och am-bulansstationer. Det här märketfick jag av en arbetskamrat,men varken han eller jag vet vardet kommer ifrån, säger Ken-neth.

Vet du vilken sammanslut-ning som står bakom märket?Hör av dig till Sirenen: 054- 13 51 02, eller på e-post: sirenen@srv.se

Sex en morgon gick larmet, och sex var för-modligen vad han hade tänkt sig. Den kär-

lekskranke unge mannen försökte ta sig in tillsin flickvän. Eftersom han saknade nyckel valdehan en annan väg. Det gick inte så bra, som niser. Han fastnade på vägen upp ur sopnedkastetoch räddningstjänsten larmades.

– Ett av de mest udda uppdrag jag varit på, sä-ger Bo Johansson, styrkeledare i Örebro.

Brandmännen försökte först dra upp killen ursopnedkastet. Men han satt fast. I stället fick detrycka honom tillbaka ner i hålet. Skador?

– Inte mer än skrapsår. Och möjligtvis mentalaskador. Vi såg aldrig ansiktet på honom. Handolde det på samma vis som på bilden när hankom ut.

Det kan vi förstå.

Händelsen utspelades på 80-talet. Har du nå-gon rolig bild? Skicka den till uppslaget. Inför-da bidrag belönas.

21UppslagetSirenen Nr 4 • 2003

kull den igen, skrek jag till Tage.När vi landade hade jag fått hornen in-

nanför min skjorta och mina skyddsklä-der. Satt fast som i ett skruvstäd. Tankar-na for runt i huvudet. Hur kommer jagloss? Jag kunde ju inte släppa hornen. Ef-ter mycket stort besvär kom jag loss. Tageville klippa de sista trådarna från stängs-let som satt kvar runt hornen. Sen gjordevi upp att räkna till tre och kasta oss bak-om ett träd. Det lyckades. Men hjortenlåg kvar. Det visade sig att den blev förstressad av behandlingen och dog. Föregen del blev det tre brutna revben samtatt jag var mörbultad i hela kroppen.”

Sedan Saddam fallit är detbara Kajan kvar med mus-tasch, konstaterar hans bättrejag, Johan Wester. Kajan, lärarepå Revinge, blev en av de popu-läraste figurerna i TV-program-met Hipp Hipp. Programma-karna var flitigt på skolan un-der inspelningarna, och JohanWester hoppas ingen tagit illaupp. Vi har inget intresse av attgissla någon, vi gör det medglimten i ögat, säger han.

Genvägar är ofta...Vad är EFBK?

Innebandy?– Mycket. Han är inte kul att

möta, men han gillar det. Jaghar märkt att sättet man spelarinnebandy på avslöjar mycketom personligheten.

Tjejer iräddningstjänst?

– Ja, det vill han ha. Han ärju modern och rätt. Samtidigthar han inget naturligt för-hållningssätt, därför blir detofta fel i ord och handling.Han säger att man inte skasärbehandla tjejer, men i ochmed att han tar upp frågan såkommer han att särbehandladem. Han kan inte låta bli attstöta på en snygg tjej och kanbli väldigt sexistisk, samtidigtsom han tycker att det är vik-tigt med jämställdhet.

Förebyggande arbete?

– Han kan nog mycket vältycka att det är viktigt. Menhan är lite kluven och tyckeräven att det måste brinna liteibland. Annars skulle ju enmassa brandmän bli arbetslö-sa. Om det behövdes skullehan nog själv kunna se till attdet brann ibland, för att bevi-sa behovet av räddningstjän-sten.

Tycker ”Kajan”om…

Foto: MARKUS LINDGREN/SVT

Foto: BO JOHANSSONInte bästa vägen...

nu?

22 Sirenen på besök Värnamo

Efter flera års stiltje händealltihop under 2002. Nyräddningschef och ställföre-trädare anställdes, ny insats-ledarorganisation och in-tern omorganisation samti-digt som det stora utbild-ningsprojektet Trygg och sä-ker skola inleddes.

Ända sedan den förre rädd-ningschefen Lars Malmquistslutade 1998 har verksamhetenbefunnit sig i något av ett va-kuum. Rekryteringen av en nychef misslyckades, men undervåren 2002 blev Jörgen Hall-berg ”headhuntad” till rädd-

ningschefsjobbet. I novemberanställdes Anders Nilsson somny ställföreträdande chef.

Ingår i Räddsam FVärnamo, näst största kom-mun i Jönköpings län meddrygt 32 000 invånare, ingår isamverkansorganisationenRäddsam F. Ett samarbete somförutom räddningstjänsternainnefattar även polis, sjukvårdoch SOS Alarm.

Förra året övergick Värnamoi en insatsledarorganisation.Brandmästare och förmän harblivit insatsledare respektivestyrkeledare.De sju insatsledar-

na har kombinationstjänsteroch jobbar jour ett dygn i veck-an. Förändringen innebär attfler jobbar dagtid och insatsle-darna sysslar bland annat medadministrativa uppgifter.

Tre deltidsstyrkorLänet har 13 kommuner och ärindelat i tre regioner, Norr ostoch syd. Inom regionerna haralla enheter samma utrustningoch samma övningsupplägg.Den som beställer förstärkningvet vilka resurser som kommer.

I Värnamo finns en heltids-styrka 1+4 + insatsledare. Kom-munen har också tre deltids-

styrkor Bredaryd, Bor och Ry-daholm med bemanning 1+4.

Tillsammans med Gislavedoch Gnosjö har Värnamo en ge-mensam brandingenjör i be-redskap.

Lik i garderobenLiksom många andra rädd-ningstjänster riskerar Värna-mo att drabbas av nedskär-ningar. Genom gamla lik somtrillat ur garderoben fattas 4,7miljoner i budgeten för nästaår och räddningschef JörgenHallberg fick politikernas upp-drag att ta fram tre nya organi-sationsförslag. Två av förslagen

skulle vara utan externa intäk-ter. Ett som ligger på en absolutminiminivå enligt nuvaranderäddningstjänstlagen och ettsom ligger inom budget-ramarna. Det tredje förslagetfick innehålla externa intäkter.

– Alla förslagen var otänkba-ra. De innebär att vi tappar helaskyddet mot olyckor och viskulle behöva säga upp 10-15heltidare och lika många delti-dare, säger Jörgen Hallberg.

Fler jobbar dagtidI stället har han presenterat ettdiskussionsförslag till ny orga-nisation. Underlaget innebär

Utbildar barn gör alla räddningstjän-ster men frågan är om någon gör detså konsekvent som Värnamo.

Projektet Trygg och säker skola in-nebär att barnen får utbildning iskydd mot olyckor fyra gånger undersin skolgång.

– Det skulle vara intressant att veta hur detser ut i Värnamo om 10-15 år när elevernakommit ut i arbetslivet. De har fått en kon-tinuerlig brandskyddsutbildning och detborde öka kunskapen i kommunen.Det säger Per-Olof Karlsson, enhetschefoch tillsammans med Roger Petersson an-svarig för skolprojektet.

Fast barnen har gett dem helt andranamn: köttbullen och spagettin.

– Det var några barn som frågade varförjag är så lång. För att jag åt mycket spaget-ti när jag var liten, svarade jag. Och vadtror ni han åt när han var liten? Frågadejag och pekade på Per-Olof. Svaret var gi-vet: Köttbullar, berättar Roger Petersson.

Projektet har blivit en stor framgångoch brandmännen möts med glada igen-kännanden vare sig de dyker på skolan el-ler ute i samhället.

Planeringen viktigEfter ett försöksår beslöt kommunfull-mäktige förra året att skjuta till pengar förett treårigt projekt, 500 000 kronor förstaåret och faktiska kostnader de följandetvå åren. Projektet är ett led i arbetet för entrygg och säker kommun. Det inleddes ihöstas men planeringen drog igång redanunder våren. Det finns åtta rektorsområ-den och varje område har en kontaktper-son.

– Eftersom projektet totalt omfattar5 000 människor är planeringen viktig.

Det börjar redan i förskolan som får be-sök av Barnens brandbil, både personaloch barn utbildas. Nästa steg är årskurs 2och därefter årskurs fem. Många rädd-ningstjänster gör sina insatser i dessa års-

kurser men Värnamo går två steg längregenom att återkomma i årskurs 8 och års-kurs 1 på gymnasiet. På gymnasiet körman teman men mycket handlar om ut-rymningsstrategi.

Trygghet även för vuxnaBåde lärare och skolledning är positiva tillden återkommande utbildningen.

– Jättebra. Det här är kunskaper sommåste repeteras och det ger trygghet ävenför oss vuxna, säger Karin Hammaräng, lä-rare för 5M på Enhagsskolan Värnamo.

Helen Kristins, biträdande rektor, anseratt allt förebyggande är bra, om det hand-lar om droger eller säkerhet. Det är därman ska lägga krutet.

– Vid utrymningsövningen märkte attbarnen hade kunskaper och slöjdlärarenhade gjort släde för att dra ut en rörelse-hindrad.

– Dessutom är det positivt att få in andraaktiviteter i skolan och att få in män. Tillvardags finns det bara två män på helaskolan.

Eleverna håller med:– Jättebra. Man får lära sig mycket och

nu vet jag vad jag ska göra om det händer

något hemma, säger Malin Karlsson.– Bra att komma till stationen. De berät-

tar så mycket om vad som händer. Hurfort det går när det brinner i en soffa ochhur mycket rök det blir, säger Linn Stepic.

Deltidsstationerna sköter utbildningar-na på sina orter och tanken är att det skaskötas av brandmännen i utrycknings-styrkorna.

– Vi var lite osäkra i början med det bleven dialog med eleverna direkt. Vi ser jubarnen dagligen och därför kändes inte såkonstigt, säger Kenny Berndtsson, delti-dare i Bredaryd.

– Viktigt att plocka ut rätt folk. Allabrandmän är inte intresserade av det här,säger Bo Svedberg, också han deltidare iBredaryd.

Skapat goodwill hos företagenProjektet har gett eko i samhället skapaten enorm goodwill hos företagen. Behövsdet någon gång lånas utrustning till enövning ställer de upp direkt.

– Vi får lite hjältestatus och därför gällerdet att hänga i, säger Kenny Berndtsson.

– Det har gått bättre och bättre. Det ärfantastiskt att vara ute bland barn, de är såspontana och ställer så mysiga frågor. Enfrågade vem det är som hänger på taketnär vi rycker ut. Han hade väl sett någonamerikanska långfilm, säger Maria Mag-nusson, deltidare i Bor.

Även heltidarna är övervägande positi-va.

–Det är rätt att börja med barnen, det ärverkligen förebyggande, säger Åke Wil-helmsson.

– Är det nåt externt arbete vi ska göra ärdet att lära skolbarn brandskydd, sägerKenth Blomqvist, styrkeledare.

När de tre åren gått ska projektet utvär-deras tillsammans med Räddningsverket.

– Vår ambition är att det ska bli perma-nent, säger Roger Petersson.

Köttbullen och Spagettin– alla barns favoriter

Offensiv omorganisation för att m

– Vi får lite hjältestatus och därför gällerdet att hänga i, säger Kenny Berndtsson,deltidare (till höger) som tillsammansmed Bo Svedberg arbetar med skolprojek-tet i Bredaryd.

Sirenen på besök Värnamo

23

inga besparingar men omdis-ponerar personalen så att flerjobbar dagtid.

Genom att minska styrkornafrån 1+4 till 1+3 får man femgrupper i ett rullande system.Det frigör en grupp som alltidjobbar dagtid med externauppgifter. En i dagtidsstyrkanhar inre tjänst i kombinationmed utryckning för att insats-styrkan ändå ska bli 1+4.

Köper två deltidareSamtidigt ”köps” två deltidarefrån Bor och Bredaryd och flyt-tas till Värnamo. Deltidsstyr-korna i Bor och Bredaryd min-

skas alltså 1+3 medan styrkan iRydaholm förblir 1+4.

Förslag för framtiden– Det är ett förslag för framti-den och jag har sagt vi ska ta påoss samordningsansvaret förkrishanteringssystemet ochhela skyddet mot olyckor. Viska vara drivkraften och kataly-satorn för alla förvaltningar,säger en hoppfull Jörgen Hall-berg, som ska redovisa sitt för-slag för fullmäktige i mitten avjuni.

möta framtiden

Han står böjd över en ut-bränd varmvattenberedareoch studerar brandskadadedelar.

– Jag ska ta kontakt medtillverkaren för att höra ombranden kan ha orsakats avett konstruktionsfel.

Gert Lönnqvist är chef för före-byggandeenheten i Värnamooch samtidigt en av landetsdrygt 40 brandutredare.Brandutredarna ingår i Rädd-ningsverkets brandutredar-program och får en del av lö-nen betald av Räddningsver-ket.

För att bli brandutredare harhan gått en treveckorsutbild-ning på Räddningsverkets sko-la i Revinge och en vecka vidStatens kriminaltekniska labo-ratorium i Linköping.

Han jobbar åt tre kommuner,vilket brukar innebära 35 ut-redningar om året. Dödsbrän-der utreds alltid. Misstänks detatt ett brott ligger bakom bran-

den skriver Gert Lönnqvistbrandriskutlåtanden åt åkla-garen.

Ett sånt fall han höll på medunder våren gällde en rörelse-hindrad som suttit i en fåtöljoch rökt. Av någon anledninghade han tappat cigaretten ochdet började brinna. Mannenöverlevde men blev åtalad.

– I mitt utlåtande gör jag be-dömningen att det fanns riskför att branden skulle spridasig i parhuset.Många gånger är det svårt attmed hundraprocentig säker-het fastställa brandorsaken,särskilt med elektronik somförsvinner i branden.

– Jag jobbar ofta tillsammansmed polisens tekniker. Genomatt lägga samman alla bitar fårvi en välgrundad åsikt om vadsom hänt, men många gångerär det svåra pussel. Det roligaär att man får lära sig så myck-et om hur det fungerar ute i in-dustrin.

Svårt pussel atthitta brandorsaken

I Värnamo har man tidigaresatt av pengar för att åkabort och öva, bland annattill Räddningsverkets skola iSkövde.

Nu byggs ett nytt övnings-område för att klara vardag-sövningarna men även förutbyte inom länet.

Området började byggas förtvå år sedan och har kostat enmiljon. Personalen har gjortallt arbete utom elen. Syftet är iförsta hand att öva rökdykningoch övningsområdet domine-ras av ett rökövningshus.Nederdelen ska föreställa enbensinmack med butik ochverkstadsdel. Ut från mackenlöper vinkelbyggnader som

kan vara hyreshus eller hotell. Itaket finns kassetter för övningav håltagning. För att stå emotvärmen längre består golvet avbetongplattor på sandbädd.

– Unikt är höjden som gör attman kan öva långa inträng-ningsvägar, säger Per-OlofKarlsson, chef för utbildnings-enheten.

På området kan man ocksåöva heta arbeten, räddnings-frånkoppling och skyddsjord-ning. Dessutom är en utbygg-nad på gång.

– Vi ska bygga en modul föratt öva vårdpersonal. Den skabestå av fyra containrar och påså sätt kan vi skapa en korridorav den ena halvan.

Nytt övningsområdeför vardagsbehoven

Gert Lönnqvist trivs med brandutredarjobbet. – Det roliga är attman får lära sig så mycket om hur det fungerar ute i industrin.

Per-Olof Karlsson och RogerPetersson har blivit kändisarbland Värnamos skolelever ochgår under smeknamnen Kött-bullen och Spagettin. Både lä-rare och elever uppskattar ut-bildningen. – Jättebra. Man fårlära sig mycket och nu vet jagvad jag ska göra om det hän-der något hemma, säger en aveleverna, Malin Karlsson i klass5M på Enhagsskolan Värnamo.

Text och fotoi Värnamo:

GUNNO IVANSSON

24 Sirenen på besök Värnamo Sirenen Nr 4 • 2003

Svensk räddningstjänst stårinför ett generationsskiftenu när den stora gruppen40-talister börjar pensione-ras. De i den nya generatio-nen vill helst inte pensionerasig som brandmän.

– Jag hoppas att jag kom-mit upp mig lite, säger Joa-kim Bladh, 29, brandman iVärnamo.

Joakim och kompisen NiklasAndersson, 31, tillhör det ungagardet på stationen. Båda hargått en klassisk väg för att blibrandman via deltid och vikari-at på heltidskåren.Niklas Andersson förverkligadesin pojkdröm när han börjadesom deltidare i Bredaryd 1996.

– Det var det här med att varahjälte och hjälpa människor,och att det inte är ett sju-till-fyra-jobb.

Yrket i blodetJoakim Bladh hade yrket i blo-det. Hans pappa, Johnny Bladh,är brandman och trots att hanbrännskadades svårt vid enolycka 1992 har Joakim valtsamma yrke.

– Jag har levt med pappa sombrandman. Under min uppväxtvar jag alltid med pappa ochhan var ofta nere på kåren. At-mosfären gjorde att jag fastna-de för yrket. Det var meningenatt jag skulle bli brandman ochjag trivs fruktansvärt bra. Hanhar sagt att jag inte ska ta onö-diga risker men inte avrått migfrån att bli brandman.

Joakim och Niklas är entusi-astiska, ivriga att utveckla bådesig själva och yrket. En ambi-tion som de inte alltid uppleveratt omgivningen delar.

– När man vill något nytt mötsman ibland av attityden att, duta det lite lugnt. Det är inte ro-ligt.

Beredd att ta ansvarMånga av de äldre är nöjda menför Niklas och Joakim är det enviktig del av arbetet att varahungrig, att vara framåt och be-redd att ta ansvar.

Räddningstjänsten har integjort sig känd för att vara denmest förändringsbenägna or-ganisation som finns, men detär inte alltid den äldre genera-tionen som är haken.

– Att det är svårt att åstad-komma förändringar berormer på att det är en kommunalförvaltning.

Men visst finns det rutinerinom väggarna som är tung-rodda.

– Jag kan se hur saker kan gö-ras enklare men det är en för-siktig bearbetningsprocess.Man ska ha respekt för att de äl-dre har stor erfarenhet, för ärdet något som är bra att ha i dethär yrket så är det erfarenhet.

Brandmannayrket står införstora förändringar. Kvinnornaär, om än mycket sakta, på vägin i yrket och om två år kommerde nya brandmännen som gåtten tvåårig utbildning.

Båda ser gärna kvinnor i kå-ren men tror att de får svårt attklara de tyngre momenten närde kommer upp i åren. Samti-digt blir utrustningen smidiga-re och lättare.

Kvinnor på stationen– En utveckling är att vi går övertill högtryckssläckning somhar en mycket lättare slang ochmindre strålrör. Genom att vihar ambulansen finns det kvin-nor på stationen och det är po-sitivt. Det blir inte den grabbi-ga mentaliteten. Det är ocksåen fördel på olycksplatsen attkänna igen de som jobbar påambulansen.

De nya ”tvååringarna” kom-mer att förändra mycket.

– De blir ett mellanting mel-lan brandman och styrkeleda-re. Vi ”gamla” brandmän kom-mer att få syssla mycket mermed dagliga rutiner medan denya kommer att syssla mer medexternt arbete.

Blir andra löner– Om man satsat pengar i entvåårsutbildning kanske maninte ställer sig och lagar slang.Om jag själv satsat på en tvåårs-utbildning skulle jag vilja syss-la med det jag läst, säger Niclas.

– Tror det blir andra löner ochförhoppningsvis drar det medoss, säger Jocke.

Det är alltid svårt att sia omframtiden men ingen av demräknar med att vara brandmanom tio år.

– Jag tror inte att jag fortfa-rande är brandman. Hoppasjag kommit upp mig lite. Inteså att jag inte gillar yrket menjag vill ta mig framåt, sägerJocke.

Joakim Bladh och Niklas Andersson tror att ”tvååringarna”, de som gått den nya brandmannautbildningen, kommer att förändra livetpå brandstationerna. – De blir ett mellanting mellan brandman och styrkeledare. Vi ”gamla” brandmän kommer att få syssla mycket mermed dagliga rutiner. De nya kommer att syssla mer med externt arbete, tror de.

Som en av få räddnings-tjänster i landet har Värna-mo anställt en riskingen-jör.

Annika Roos, 26, ska ar-beta med allt från krisbe-redskapssystem till Lagenom skydd mot olyckor.

Annika Roos är brandingen-jör men istället för att läsapåbyggnadsåret vid Rädd-ningsverkets skola i Revingevalde hon den nya utbild-ningen civilingenjör risk-hantering.Att hon inte har Revinge-åretär ingen nackdel, snararetvärtom enligt räddnings-chefen Jörgen Hallberg.

– Vi ville ha en med djupriskkompetens och då är intedet operativa det nödvändi-gaste. Annika ska jobba medatt utveckla det totala säker-hetsarbetet i kommunen och

är spindeln inätet i arbe-tet för enTrygg ochsäker kom-mun.

Själv tyck-er hon det ärintressantatt få bred-

da sig och även jobba medandra risker.

– Jag ska arbeta mot företagför att öka säkerheten ochminska riskerna genom ut-bildning, utredningar ombrandskyddet och riskanaly-ser. Eftersom det är obrutenmark finns det inga egentli-ga erfarenheter och AnnikaRoos gillar utmaningen.

– Det finns en direkt kopp-ling mellan det jag läst ochdet jag ska jobba med. Det ärjättespännande.

Riskingenjör naveti säkerhetsarbetet

Annika Roos

Unga med hunger efterförändring och utveckling

25Sirenen på besök VärnamoSirenen Nr 4 • 2003

Värnamo bedriver omfat-tande utbildning även inomäldreomsorgen. Alla äldre-boende har så kalladebrandskyddsombud som fåren utbildning varje år. Per-sonalen utbildas vart tredjeår.

Brandskyddsombudens upp-gift är att informera nyanställ-da och gå med brandsyneför-rättaren samt se till att brand-skyddsfrågorna kommer upppå dagordningen vid arbets-platsträffarna.– Jag visar nyanställda och vika-rier hur de ska agera om detbörjar brinna, var utrustning-en finns och se till att utrym-ningsvägarna inte är blockera-de, säger Marie-Louise Karls-son, brandskyddsombud påboendet Linneberg, ett nytt äl-dreboende med 120 platser,det första som är sprinklat.

Hon uppskattar räddnings-tjänstens utbildningsinsatser.

– Det fungerar jättebra. Är

det nåt man undrar över är detbara att kontakta räddnings-tjänsten.

Engagemang och uppfin-ningsrikedom saknas intenär det handlar om att le-vandegöra utbildningen förbarn.

Sven Åkesson, deltidare iBor, har konstruerat ett mi-nihus för att demonstrerarökspridning.

Det lilla huset har gjort succébland skolbarnen.– Ungarna tycker det är jättekul, särskilt att öppna ochstänga dörrar, berättar SvenÅkesson.

Han är snickare till vardags

så huset är konstruerat enligtkonstens alla regler. Det har trevåningar med brandvarnare påvarje plan. Framsidan täcks avett plexiglas. På baksidan sitterströmbrytare för att kunnastänga av brandvarnarna. Dör-rarna kan öppnas och stängasutifrån.

Bygger på en historiaI ett hål i taket kan man sätta enfläkt och på så sätt simulerabrandgasventilation.

Röken skapas genom tändapå lite pulver från en rökpa-tron.

Undervisningen bygger påatt berätta en historia. Var finnshuset? Var är TVn och köket?Ett scenario kan vara att famil-jen ser en film på TV och går uti köket för att poppa popcorn.De glömmer popcornen sombörjar brinna.

– Vad händer om man öpp-nad dörren. Nej, då går rökenvidare i trapphuset.

Scenariot görs både med ochutan brandvarnare.

Sven Åkesson fick pengar föratt bygga huset och nu har deandra kårerna likadana hus.

Utbildar brandskyddsombud hos äldre

Minirökhus lär barnen brandvett

Orden säkerhet ochtrygghet upplever jagsom honnörsord för

våra politiker och som de an-vänder vid många olika till-fällen vid diskussioner ommedborgarnas välfärd. Jagtror att detta är något attspinna vidare på och anam-ma inom vårt område – omvälfärd med avseende på kris-beredskap och skydd motolyckor. I Värnamo kommunhar detta synsätt gått hemoch blivit ett uttryckför förståelse för frå-gorna i ett helhets-perspektiv.

För att få upp säker-hetsfrågorna på

den politiska agen-dan är räddnings-tjänsten den kun-skapsorganisation som skavara drivkraften och katalysa-torn. Räddningstjänsten ärden enda kommunala organi-sation som arbetar med sä-kerhetsfrågor dagligen.Lämpligt i detta samman-hang är att räddningstjänstenfår uppdraget att ha ett sam-ordningsansvar inom dettvärsektoriella arbetet, ochsupporta respektive organisa-tion, förvaltning eller annanverksamhet inom sitt ansvars-område. Här är risk- och sår-barhetsanalysen ett grund-läggande dokument för detfortsatta planeringsarbetet.Arbetet med planeringen förkrishantering och kommu-nens handlingsprogram mås-te också gå hand i hand.

För att detta ska kunna sam-ordnas och ses som en hel-

het för kommunens totala sä-kerhet och trygghet, bör am-bitionen vara att inrätta nå-gon form av en risk- och sä-kerhetsförvaltning med etttvärsektoriellt ansvar för sam-ordning av säkerhetsfrågor-na. Det gäller för oss inomräddningstjänsten att ta tag idetta, få förståelse för att ettstörre ansvarsområde måstetillskapas för att få verksam-heten mer i fokus. Vi måstelansera något nytt! Det skulleen sådan ”ny” förvaltningvara argument för och måletskulle vara ”att arbeta för ensäker och trygg kommun”.

På en sådan förvaltningläggs dels direkta ansvars-

uppgifter såsom tillsyn, rädd-ningstjänst, olycksutredning-ar, kommunens inre säkerhetetc. etc. och dels uppgiftersom samordningsansvar förandra förvaltningar och övri-ga verksamheter, som har ettdirekt områdesansvar utifrån”närhetsprincipen”. Det härskulle ge oss en möjlighet att

öka förståelsen inom kom-munen för vår betydelse somkommunens kunskapsorga-nisation för säkerhetsfrågor-na.

Fördelningen av uppgifter-na för denna organisation

görs på all personal. Det ärhär som räddningstjänstenmåste förändras och anpassaorganisationen till att var merbehovsanpassad. Detta gällersåväl den administrativa verk-

samheten som den ut-ryckande verksamheten. Härär tankarna i Södertörns för-bund runt riskanpassad be-redskap ett intressant grepp.

IVärnamo har vi börjat meden process att titta på hur vi

kan anpassa utryckningsor-ganisationen så att vi kan fri-göra personal för att skapabättre möjlighet att få enstörre delaktighet bland per-sonalen. Ett sätt är att tillska-pa en femte dagtidsgrupp avde fyra befintliga, där de femgrupperna arbetar med helaområdet i ett rullande dag-och skiftessystem. Genomdetta finns stora möjligheteratt just riskanpassa utryck-ningsorganisationen samti-digt som kompetens frigörsför att kunna bredda arbets-uppgifterna dagtid. Dock skaall personal ges bästa förut-sättningar för att göra brajobb.

Andra kompetensområdenär också nödvändiga i ar-

betet med skydd mot olyckor.Exempel på detta är framförallt de nya riskingenjörernasom inte nödvändigtvis behö-ver ha RUB-utbildning. Andrakompetensprofiler kan varastatistiker, beteendevetare,social- och samhällsvetare.

Ett bra verktyg och redskapför genomförande är inne-

hållet i Räddningsverketsprogram för certifiering tillen ”Säker och trygg kom-mun”. Här finns en klar struk-tur, det är långsiktigt och detriktar sig framför allt till helakommunen. Det har dessut-om ett stort gehör hos kom-munpolitikerna.

I Värnamo är processenigång.

Jörgen Hallberg

Inrätta en risk- ochsäkerhetsförvaltning

Sven Åkesson antänder lite pulver från en rökpatron för att rökfylla sitt minirökhus. – Nackdelen medteaterrök är att den är kall och inte stiger så bra, säger han.

Insatsledare Kenneth Sandström fick många frågor när han ut-bildade brandskyddsombuden på äldreboendet Linneberg. Blandannat hade man problem med att vattenångan från diskmaskiner-na utlöste brandlarmet.

I huve’t påräddningschefenJörgen Hallberg

26 Nyheter

Olja på skånska stränder

Samverkan nyckelntill lyckad insatsVärst har oljan varit.

Men sen kommer nog me-diaanstormningen.

Oljesaneringsarbetet harsatt räddningstjänsten i syd-östra Skåne på lika svårasom oväntade prov.

En vecka efter det att den förstaoljan sköljts upp längs Skånessydostkust, avbröts den akutaräddningstjänstinsatsen. Viddet laget hade räddningstjän-sten i Sydöstra Skåne i det när-maste jobbat dygnet runt.

– Från att ha varit lite svajig ibörjan blev insatsen mycketlyckad. Det vi gjorde mest rättvar att snabbt koppla in försvarsmakten och bygga uppen stor organisation, som bygg-de på samverkan mellan rädd-ningstjänst, militär, hemvärn,lottakår, polis och frivilliga, sä-ger Ewa-Gun Westford, rädd-ningstjänstens informatör.

Hon kom in i räddningtjänst-

insatsen som en räddande ängel. – Ingen var beredd på den

sanslösa mediaanstormningenoch räddningstjänsten hadevarken kompetens eller möjlig-het att klara den. I det läget lå-nades jag över från polisen i Ys-tad, där jag normalt jobbar sompolis och med information. Jagblev spindeln i nätet och allpressinformation har gått viamig.

Ledningsstaben kunde där-med koncentrera sig på oljan.

Gäckande väderEn annan svårighet har varit vä-dret.

– Vi har sett oljan som ”fien-den” och varje kväll har vi fattatstrategiska beslut om hur vi skata oss an den nästa dag. Proble-met är att vädret och oljan helatiden har gäckat oss, sägerWestford.

– Å ena sidan har vi haft gynn-samma vindar och varmt på da-

gen, oljan har flutit upp på ytani det 12-gradiga vattnet där vikunnat samla upp den. Men pånatten har oljan sjunkit pågrund av kylan, vilket inneburitatt den nästa morgon dykt uppnågon helt annanstans.

Nu ligger ansvaret för sane-ringsarbetet på Ystads och Sim-rishamns kommuner som getträddningstjänsten i uppdragatt fortsätta arbetet. Grovsane-ring av den tre och en halv millånga kuststräckan pågår fort-farande.

– Nästa steg är att påbörja fin-saneringen som troligtvis kom-mer att pågå under lång tid isommar.

Tre av fem förråd bidrogUnder insatsen har Räddnings-verket bidragit med tre av sinafem mobila oljeskyddsförråd.Terrängskotrar, oljeupptagare,skyddskläder, spadar, skrapor,länsor och annan oljeskyddsut-

rustning har funnits till hands.Även personal från oljeskydds-förråden har deltagit i insatsenmed rådgivning. På plats varockså verkets oljeskyddansvari-ge, Margaretha Ericsson:

– Trots att Ystads kommunsaknar oljeskyddsplan för ensån här olycka så är jag mycketimponerad av hur beredskapenfungerat. Omfattningen avolyckan är stor, saneringen kan

Räddningsverkets nya centrala organisation:

Mindre kostym och mer kundorienterat

Foto: PETER LUNDGRENEn mödosam kamp mot kletig olja längs Skånes sydostkust. Detblev allvar för 80 räddningsmän när de gjorde sista veckan på civil-pliktsutbildningen till sanerare på Räddningsverkets skola i Skövde.

Räddningsverket skrudarom och får en mindre kos-tym i ny design. De fyra sko-lorna har redan genomgåttstålbadet och sammanlagtskurit ned med 120 tjänster,nu är det centralförvaltning-ens tur. 40 tjänster ska bort.

Bakgrunden är dels regerings-beslut (bland annat drastisktminskad utbildning av civil-pliktiga) och en mindre bud-get, dels behov av en effektivareorganisation anpassad till enförändrad omvärld.

Detta är första stora omorga-nisationen sedan 1994.

Nyheterna på utbildningsom-rådet har Sirenen tidigare redo-visat. Centralförvaltningens nyaorganisation och inriktning skagälla från årsskiftet. Förslaget tillnya organisationen ska faststäl-las av verksledningen före 1 juli.

Två huvudavdelningarI förslaget finns 320 tjänster(360 i dag). Indelning sker i tvåstora huvudavdelningar:■ Förebyggande säkerhet. In-riktningen blir att sammanföraalla förebyggande insatser i syf-te att minska antalet olyckor.

Följande indelning ska varavägledande för det fortsatta or-ganisationsarbetet:

- samhällsinriktat säkerhets-arbete,

- transport av farligt gods,

-säker bebyggelse och hållbarmiljö,

- brandfarliga och explosivavaror.

■ Stöd till räddningsinsatser:Här samlas verksamheter ochuppgifter som ska stärka sam-hällets förmåga att genomföraräddningsinsatser vid olyckor.Hit förs stora delar av nuvarandeavdelningar för räddningstjänst,ledning/teknik och risk/miljö in-klusive integrerat beslutsstöd förskydd mot olyckor (Rib).

Två enheter tillhör ocksåkärnverksamheterna, tillsyn-senheten och operativa enhe-

ten. Den sistnämnda kommeratt domineras av de verksamhe-ter som i dag hanteras inom in-ternationella avdelningen.

Som stöd för verksamheten iavdelningarna och enheternafinns bland annat en stor stabs-enhet och fyra sekretariat.

Sneglat på VägverketNye överdirektören Ivar Rönn-bäck har lett omorganisatio-nen. I det arbetet har han sne-glat på hur Vägverket och Tull-verket är uppbyggda.

– Vi ska arbeta processorien-terat, där det handlar om attutgå från kundbehovet och ge

kunderna helheten. Vi ska blimer lyhörda än tidigare för om-världens behov och vi ska se tillatt skicka ut ensade budskap.Allt detta underlättas i den nyaorganisationen.

Tvärsäkerhetsprojektet upp-hör när den nya organisationenbörjar gälla. Flertalet av de frå-gor projektet arbetat med gårdock upp i andra delar i organi-sationen. NCO, Nationellt cen-trum för olycks- och erfaren-hetsåterföring, kommer somett exempel att ingå i sekretari-tet för forskning och analys.

– NCO fortsätter som ett egetprojekt i sekretariatet. Deras ar-

bete blir av stor vikt för vår egenmålstyrning, men också förkommunerna. Räddningstjän-sterna och de politiska nämn-derna kan få stor glädje av sta-tistik och analyser, bland annati arbetet med handlingspro-grammen, säger Ivar Rönnbäck.

Räddningsverkets centralaorganisation blir inte plattareän den nuvarande, men det blirfärre mellanchefer.

De högsta cheferna i den nyaorganisationen utses i sommar.Det kan bli såväl intern som ex-tern rekrytering.

Räddningsverket har beslu-tat bygga upp en depå medöversvämningsskydd. Pla-nerna har dock bromsats pågrund av en rättslig process.

Sedan översvämningarna i sö-dra Norrland, västra Sverigeoch då särskilt Arvika, harRäddningsverket beslutat attbygga upp ett gemensamt för-råd av skyddsbarriärer. Cirkatre miljoner kronor har avsattstill ändamålet, vilket beräknasräcka till cirka tre kilometerbarriär.

– Vi har valt att koncentreraoss på skyddsbarriärer efter-som det är specialutrustning.Pumpar, elverk och kablar ärlättare att få fram vid en högflö-dessituation, säger Ulf Nor-gren, Räddningsverket.

Ej förstahandslösning– Översvämningsdepån ska sessom en förstärkning och intesom en förstahandslösning. Dekommuner som lever medöversvämningsrisker ska haegen utrustning för att kunnata hand om sin risk. Materielen

i depån ska enbart användasnär kommunens egna resurserär slut.

Planerna har dock fördröjtspå grund av att företaget Geo-design AB hos länsrätten begärten överprövning av Räddnings-verkets upphandling av tempo-rära skyddsbarriärer och krävten ny upphandling. Företagethar vänt sig mot Räddningsver-kets krav på dämningshöjd ochanser att detta inte svarar motverklighetens krav.

Länsrätten avslog överklaganoch företaget fick heller inte

prövningstillstånd för ärendet ikammarrätten.

– Nu när den rättsliga proces-sen är avklarad ska upphand-lingen avslutas. Förhoppnings-vis kommer vi att vara rustadeinför en eventuell höstflod, sä-ger Ulf Norgren.

Skyddsbarriärerna kommeratt förvaras i förråd på lastpal-lar och transporteras med con-tainerlastbil.

Det kommer att vara gratisför kommunerna att användasig av översvämningsdepån.

Depå för skydd mot vatten

27Nyheter

För sex år sedan gled sju vil-lor iväg nedför en lersläntoch förstördes i Vagnhärad.Haverikommissionen somutredde naturolyckan gavBoverket i uppdrag att gå utoch verka för att höja kun-skapsnivån om frågorna.

Det blev startskottet till ett fler-årigt arbete med att höja kun-skapen om naturolyckor.

– Metoderna för geotekniskaundersökningar har utvecklatsoch förfinats. I dag har vi merkunskap och tillförlitliga meto-der att bedöma en slänts stabi-litet, säger Susanne Edsgård,Räddningsverket.

Men dessa kunskaper tjänarinte mycket till om de inte försut till de människor som prak-tiskt arbetar med planering avbebyggelse ute i kommunerna.

650 har fått fastare grundUnder tre och ett halvt år hardärför Räddningsverket, Statensgeotekniska institut (SGI) ochBoverket i samverkan med re-spektive länsstyrelse genomfört14 seminarier för att höja kun-skapsnivån om skred- och ras-frågor i landets alla kommuner.650 personer som arbetar medfysisk planering och bygglovs-frågor på kommunernas stads-planekontor, personal frånräddningstjänst och tjänstemän

på länsstyrelserna har fått en fas-tare grund att stå på.

– Tyvärr har vi inte lyckats fåmed politikerna. Det har varitsvårt att få dem att förstå viktenav de här frågorna, vilket är synd.Det är ju de som i slutänden tarbeslut om de pengar som ska sat-sas, säger Susanne Edsgård.

– Skred och ras är en risk somofta blir bortglömd. Men skred,ras och översvämningar är ennaturlig process som alltid på-går. Det är först när det inträffari bebyggda områden som detblir en olycka och större ekono-misk förlust.

Det handlar bland annat omatt kunna läsa av varningsteck-en i naturen. Brott på el- och av-loppsledningar, träd som lutaroch sprickor i marken kan bety-da att det finns risk för jord-skred.

Räddningsverket har en pottpå 25 miljoner kronor per årsom går till förebyggande åt-gärder för att stabilisera lösmark ute i kommunerna. Årli-gen brukar det droppa in an-sökningar för 100 miljoner kro-nor.

Sydsvenska län först med nyaradiokommunikationssystemetSkåne, Blekinge och Kalmar län blir först när det nya gemen-samma radiokommunikationssystemet för blåljusmyndigheter-na börjar byggas nästa år.

Upphandlingen inleddes 5 juni och leds av Försvarets materi-elverk i samarbete med Rakel-utredningen (Radiokommunika-tion för effektiv ledning).

Rakel föreslår att en ny myndighet bildas som ska svara för ut-byggnad, förvaltning och utveckling av det nya radiosystemet.Den nya Rakel-myndigheten förslås samlokaliseras med Krisbe-redskapsmyndigheten och ska vara inrättad senast 1 januari2004.

Utbyggnaden inleds 1 januari 2004 och sker i etapper fram till2009. Den går från söder till norr och inleds med Skåne, Ble-kinge och Kalmar.

Skälen till att man börjar i södra Sverige är flera. Dels kollide-rar den danska utbyggnaden av nytt radionät med skånska poli-sens frekvensband och dels vill man tidigt ha med kärnkraftslän.

Rakel har föreslagit en avgiftsmodell med samma avgifter förhela landet. Avgifterna ska tas ut per mobilstation och lednings-central, inte per användare. De ska också ha tre nivåer baseratpå trafikintensitet.

Risk- och säkerhetsutbildningför nya brandingenjörer i norrEn civilingenjörsutbildning inom risk och säkerhet startar medstörsta sannolikhet vid Luleå tekniska universitet hösten 2004.Utbildningen föreslås bli 180 poäng, fyra och ett halvt år långoch ge civilingenjörskompetens med möjlighet att avläggabrandingenjörsexamen.

Som Sirenen tidigare berättat har Norrlandslänen svårt att re-krytera brandingenjörer.

– Jag vet att räddningstjänsten välkomnar planerna, säger pre-fekt Allan Holmgren vid institutionen för kemi och metallurgi.Luleås räddningschef Patrik Bylin har också suttit med i utred-ningsgruppen.

Utbildningen har ännu inte fått något namn men kommer en-ligt professor Lennart Elfgren att ha inriktning mot risk- och sä-kerhetsaspekter av samspelet mellan teknik och människa.

Frågan om att starta utbildningen är ännu under beredning, iaugusti väntas beslut av universitetsstyrelsen.

40 räddningstjänster granskasav Jämo i sommarKvinnors villkor i räddningstjänsten står i fokus när jämställd-hetsombudsmannen, Jämo, drar igång sommarens granskning.Fyrtio slumpvis utvalda räddningstjänster ska ha lämnat in sinauppgifter senast 10 juni.

För att locka fler kvinnor att inte bara söka sig till, utan ocksåstanna i räddningstjänsten krävs målmedvetna insatser av ar-betsgivarna. Det anser Jämo som därför begärt in dokumenta-tion av de aktiva åtgärder som satts in för att anpassa arbets-platsen till kvinnliga anställda.

Jämo vill ha in analyser av nuläget och handlingsplaner förframtiden. Finns arbetskläder i rätt storlek, separata omkläd-ningsrum och duschutrymmen? Vad görs för att förebygga ochmotverka sexuella trakasserier? Hur underlättar man för anställ-da av båda könen att kombinera arbete och föräldraskap?

Dokumentationen kommer att analyseras och bedömas av Jä-mos utredare under sommaren. Synpunkter skickas till de gran-skade räddningstjänsterna i september.

Blixt i Rosersberg skadade elevI slutet av maj skadades en 25-årig man efter ett blixtnedslag iRosersberg.

Ett 30-tal lärare och elever på utbildningen Heltid brandmanbefann sig på övningsfältet för att genomföra examensprov i am-moniakutsläpp när de plötsligt överraskades av ett åskoväder.

– Vi hann knappt reagera. Plötsligt small det rejält när en blixtslog ned i ett träd sju meter bort, säger Jimmy Haglund, lärarepå Rosersberg.

Smällen var öronbedövande och träflisor flög omkring. Ingen igruppen träffades av blixten, men en av brandmannaelevernaslungades iväg av tryckvågen.

– Några sekunder senare small det igen. Då tog vi skydd ibrandbilarna och lämnade platsen.

Den 25-årige mannen fördes med ambulans till sjukhus medsvåra öronsmärtor som senare visade sig vara hål på trumhin-norna.

– Han har repat sig och slutfört utbildningen men lider fortfa-rande av viss hörselnedsättning.

Sex år efter Vagnhäradvet de mer om skred

Ras & skredwww.naturolyckor.srv.se är engemensam hemsida för Rädd-ningsverket, Statens geotek-niska institut, SGI, och Sveri-ges geologiska undersökning-ar, SGU. Där finns informationom varför ras och skred inträf-far, varningstecken och hurskred kan förebyggas.Där finns också en kartför-teckning som kommunvis vi-sar var översiktlig stabilitets-kartering är utförd.

Foto: GÖRAN KARLSSONI maj hölls det sista och 14:e skredseminariet. Då med medverkanav generaldirektörerna från arrangerande myndigheter, MariaÅgren, SGI, Christina Salomonson, SRV, och Ines Uusmann, Boverket.

komma att kosta staten runt tremiljoner kronor. Värst drabbat är fiskelägena iGislövshammar och Skillinge.Där har de känsliga stensträn-derna sanerats med hjälp avspadar, skedar och borstar.Men det var den milslångasandstranden från Borrbystrand till Sandhammaren somtog första stöten. Till en början

hade ledningen och Rädd-ningsverkets personal svårt attbestämma sig för rätt sane-ringsmetod. Flera ton torkadbark lades ut längs de nersme-tade sandstränderna, tankenvar att barken skulle suga uppoljan och bli mer lätthanterlig.

– Tyvärr försvårade de storabarkmängderna uppsamling-en av oljespillet. Det blev tungt

och inte särskilt effektivt, sägerMargaretha Ericsson.

Också försöket med att place-ra ut containrar direkt på stran-den kärvade till en början. Sa-neringsmassorna skyffladesner i plastade mellanlagrings-säckar, som tömdes i contain-rarna.

– Problemet var att contain-rarna var för små och snabbtblev överfyllda. Det gick för sak-ta för hjullastarna att transpor-tera bort och få fram nya. Förstnär vi fick fram ett 50-tal con-tainrar fungerade det bra.

550 igång samtidigtSom mest har 550 räddnings-män, värnpliktiga, hemvärns-män, frivilliga och räddnings-tjänstpersonal varit igång sam-tidigt.

KATARINA SELLIUS

Olyckan:Det kinesiska bulkfartyget FuShan Hai förliste norr omBornholm lördagen den 31maj. I fartyget fanns 1 680 tontjockolja, 110 ton diesel och35 ton smörjolja.

Fartyget kolliderade med detCypernregistrerade fartygetGdynia.

Tänk på egen säkerhet. Ska-

dad personal tar resurser från

övriga skadade.

Skadade måste flyttas till sä-

ker plats innan undersökning

och behandling startar.

L åtgärdas innan vi går till A.

Den allra högst prioriteradeinsatsen vid omhändertagan-de. Andningen förser hjärnanmed syre.

Några minuters syrebrist gerrisk för hjärnskador och hjärt-stopp.

Luftens passage kan hindrasav blockerade luftvägar ellerskada på andningscentrum.

Du kan på avstånd uppfatta:ej hotad luftväg – talar, skriker.Hotad luftväg – medvetslös,oro, ångest.

Gör så här: lyft huvudet bak-åt, uppåt. Eventuellt också un-derkäken framåt. Rensa mun-håla, svalg (tänk på personlig-skyddsutrustning: handskar).Lossa åtsittande kläder.

Stabilisera nacken manuelltoch eventuellt med nackkrage

(alltid vid trafikolycka ellerfallolycka med kraftigt våld).Huvudet får inte tippa framåtigen.

Kom ihåg: du kan aldrig för-

värra en skada genom att görafri luftväg, så länge du behållerstabiliseringen av huvud ochnacke.

Vid ofri luftväg, ta reda på or-sak och åtgärda. Gå vidare tillB.

Kontrollera om patienten an-das. Försök bedöma andnings-frekvens, normalt 12-20 i mi-nuten. Observera förändringar.

Lyssna: hur låter andnings-ljuden? Rosslar – lågt and-ningshinder. Snarkar – högt

Airway – andning,fri luftväg

28 Sirenens Räddningsskola Sirenen Nr 4 • 2003

Ett par stadiga händer, vakna sinnen, några filtar och en välinövad standardrutin för omhändertagande vid insats enligtL-ABCDE.

Det är den allra bästa beredskapen för att ta hand om ska-dade på en olycksplats. Här handlar det mer om att göra rättsnabbt, än att utföra avancerad intensivvård.

20 procent av olycksoffren dör av ofria luftvägar – inte avbrist på sjukvårdsutrustning.

Sirenens räddningsskola ger dig råden som kan rädda liv.

Brandmän, både heltid ochdeltid, brukar ha två stora in-vändningar mot sina möjlighe-ter att göra bra sjukvårdsinsat-ser på en olycksplats, eller viden insats i väntan på ambulans.

Den ena är bristen på utrust-ning: ”Vi har ju inga grejorjämfört med ambulansen”.

Den andra är misstron motdet egna kunnandet: ”Det ärsvårt och komplicerat, jag haringen medicinsk utbildning”.

Men omhändertagandet kanavdramatiseras med en stan-dardrutin som övas så den sit-ter i ryggmärgen, och viss för-ståelse för hur kroppen reage-rar vid syre- och/eller blodför-lust och större skador.

Den etablerade standardruti-nen hos både räddningstjänstoch ambulanssjukvård är nu-mera L-ABCDE, som härrörfrån det amerikanska koncep-tet för prehospitalt omhänder-tagande PHTLS (Pre HospitalTrauma Life Support).

Fördelen med en gemensamrutin är att den ger en röd trådi hela omhädertagandet: från

den första insatsen på olycks-platsen, via ambulansen tillsjukhuset. Man har en klarhandlingsplan och en strukturatt jobba efter.

Jag brukar kalla det för ”kläd-hängarprincipen”, där man vidomhändertagandet som stödför minnet tänker sig att manhänger upp varje bokstav frånL-ABCDE på en klädhängare,när den är kontrollerad och åt-gärdad.

Carina Lindberg i samarbetemed Eva-Lena Lindbäck

Handen på hjärtat: hur ofta övarvi enbart omhändertagande?

Det behöver inte vara så märk-värdigt, men målet är att bygga instandardrutinen L-ABCDE i ryggmär-gen.

Det är lika viktigt att rutinen för om-händertagande fungerar som attslangdragningen fungerar vid exem-pelvis en lägenhetsbrand.

När rutinen väl sitter har du en bra

utgångspunkt för att improvisera, dendag du står inför en riktig utmaning.

1: Öva i en vanlig helt oskadad per-sonbil, enbart koncentrerat på om-händertagande av skadade. Hand-grepp, rutiner, bemötande, överrap-portering.

2: Öva arbetsplatsolyckor: tänkbara

skador? Rutiner? Bemötande?3: Öva oftare tillsammans med

ambulanssjukvården. Lär av varan-dra!

Samtliga övningar i omhänderta-gande är billiga och kräver inte såmycket prylar. Använd gärna någonsom står på sidan och kan utvärderaomhändertagandet enligt standard-rutinen: L-ABCDE-överrapportering.

Sirenens räddnings-skola

Nr 1, 2002 ”Loss-tagning”.Internetsidor

• www.ambulans-forum.se

• www.phtls.nu• www.sos.se

Böcker• PHTLS prehospi-

tal trauma life sup-port, Mosby lifeline1995.

• Trauma, P A Lin-den Södersjukhuset,Pharmacia & Upjohn.

• L-ABC av CurtMalmsten. Ännu inteuppdaterad till L-ABCDE, men bra somgrundbok.

Mer

läsn

ing

Övning och åter övning...

Omhändertagande – att göra

Livsfarligtläge

Foto: RÄDDNINGSVERKETSäkra fri luftväg, stabiliserahalskotpelaren manuellt ochkomplettera eventuellt mednackkrage. Bibehåll greppettills personen är helt fixerad.

Breathing– bedömandning/ventilation

Så ger L-ABCDEstrukturåtinsatsen

Tänk på att bemötandet är en väsentlig del av omhändertagandet. Försök inge lugn och trygghet. Taom möjligt ögonkontakt, fråga efter namnet och använd det. Glöm inte att också presentera dig själv.

andningshinder. Piper – astma.Sörplar – hål.

Känn: luftström, andnings-rörelser. Lägg händerna påbröstkorgen. Känns sidoskill-nader?

Lukt: kan indikera stopp –kräkningar, blod, främmandeföremål.

Underlätta andningen. Låtden skadade avgöra vad somkänns bäst. Medvetslös läggs istabilt sidoläge.

Lugna: ta ögonkontakt, an-das tillsammans om den skada-de har jobbigt med andningen.

Ge syrgas om det finns ochnågon har delegering. Om be-dömningen är att andningenär påverkad, varför är den det?Hur ser jag till att den skadadesyresätter sig på bästa sätt?

Åtgärda B, gå vidare till C.

Stoppa yttre blödningar.Puls, var finns den? Hur

känns den? Normal, snabb, re-gelbunden, kraftig, svag?

Pulsen indikerar storlek påblodförlust. Känns handleds-puls är blodtrycket över 80(mm Hg). Vid ljumskpuls ärblodtrycket över 70, vid hals-puls över 60.

Cirkulation handlar ocksåom att kroppen behöver syre.Röda blodkroppar är syrebära-

re. Vid blodförlust minskardessa drastiskt.

Blödningar kan vara bådeyttre, synliga, och inre sommånga gånger inte syns. Det ärdärför viktigt att känna tillkroppens reaktioner, chock-symtom, vid inre blödningar.

Yttre blödningarArtärblödning: ljusröd, pul-

serande, högt tryck. Åtgärd:tryckförband, kroppsdel i hög-läge.

Venös blödning: mörkt blod,rinner, lågt tryck. Åtgärd: täck-ande förband, skyddsförband.Högläge.

Inre blödningInre blödning kan orsaka cir-

kulationssvikt, chock. Den cir-kulerande blodvolymen blirför liten i förhållande till blod-banorna, hjärtats pumpfunk-tion sviktar.

Symtom: hög puls, 110-120,innebär chockliknande till-stånd, över 120 tecken påchock, över 140 kritiskt. För-höjd andningsfrekvens, smär-ta, blek, kall, blå läppar, naglaroch hud, frusen, törstig, illamå-ende, oro, ångest, medvetande-påverkan.

Åtgärd: minimera syrebeho-vet, stoppa yttre blödning. Be-nen i högläge, blod omfördelasfrån extremiteter till vitala or-gan. Tillför värme. Det är syre-krävande att huttra. Skyddahuvudet. Varsamhet, vila. Lugnoch ro sparar energi. Ge intevätska (risk för kräkning), mag-och tarmcirkulationen avtarvid chock.

Tillför syre (oxybox), till sjuk-hus snabbt.

Genom att känna igen teck-nen på chock och förstå hurkroppen reagerar kan vi tidigtförebygga chocken med enklametoder.

Hos svårt skadade personerhinner vi kanske bara med L-ABC. D och E får ske senare närman har kontroll över andningoch cirkulation.

Kontrollera och bedöm hjär-nans funktion, det ger ett måttpå syresättningen.

Hur reagerar den skadade?

Prata med patienten för att fåen bild av medvetandegraden.Svarar vaket på tilltal, svararfrånvarande, slött, eller intealls? Reagerar på smärta, tryck(ett lätt tryck under örat vidkäkvinkeln, bröstbenet)? Rea-gerar inte på smärta?

Orsak till medvetslöshet:otillräcklig cirkulation, skall-skada, droger, vissa sjukdomar.Observera förändringar.

Skydda mot värmeförlust,hetta, väder och vind, miljöpå-verkan.

Kom ihåg att skydda mot un-derlaget, även sommartid.

Se på hela människan, frånhuvud till tå. Genomför hel-kroppsundersökning, kännigenom patienten. Det kan varabra att ha övat på en hel ochfrisk människa, för att veta hurdet normalt ska kännas.

ÖverrapporteringÖverrapportering är ett mo-ment som många brandmäntvekar inför. Det känns svårt attkomma ihåg alla åtgärder, allaobservationer och annat vik-tigt som sjukvårdspersonalenbehöver få veta.

Gör överrapporteringen iomvänd ordning. Plocka nedbokstäverna från klädhänga-ren. Informera sjukvårdarnavad du gjort för L, A, B, C och såvidare, samt annat av värde, tillexempel hittat medicinburk ifickan.

Exempel: L: platsen är säker.A: luftvägen fri. B: andningenär ansträngd och hastig ochhar förändrats sista fem minu-terna. C: pulsen är snabb ochtunn och känns på handleden,känns tunnare nu än när vi an-lände. D: var vaken och svaraderedigt på tilltal vid ankomstmen har blivit allt svårare att fåkontakt med, svarar endast vidberöring. E: hittar inga andraskador.

Tänk på att förändringar itillstånd är särskilt viktiga atttala om.

BemötandeDet första bemötandet är vik-tigt. Kroppsspråk och röstlägehar större betydelse än vad dufaktiskt säger. Tänk på att för-söka inge trygghet och lugn.Presentera dig.

Ställ rätt frågor: vad harhänt? Var har du ont? Undvikja- och nejfrågor.

Tänk på att syrebrist/chockockså kan ge psykiska reaktio-ner hos den skadade som ag-gressivitet, irrationellt beteen-de, motstånd mot omhänder-tagande och liknande.

29Sirenens RäddningsskolaSirenen Nr 4 • 2003

■ Distansutbildning: pre-hospitalt omhändertagan-de enligt L-ABCDE

För hel- och deltidsbrand-män som inte studerat ämneti sin yrkesutbildning.

Kurslängd: 5 veckor (dis-tans, 8-10 tim/vecka)

Tid och plats: 3 november -5 december 2003, Skövde

Anmälan: Räddningsverkets

skola Skövde, 0500-46 40 00.■ D-HLR-utbildningFör dig som fått eller kan få

delegering att defibrillera.Kurslängd: 4 timmarPlats: Räddningsverkets sko-

lor eller på hemmaplan. Kon-takta någon av skolorna.

■ Brandmannaskolan:Räddning vid trafikolycka

För personal vid räddnings-

tjänst och ambulanssjukvård.Handledarutbildning i me-

toder och teknik för losstag-ning samt medicinskt omhän-dertagande.

Kurslängd: 4 dagar.Tid och plats: 11-14 augusti

i Sandö, 1-4 september i Ro-sersberg, 13-16 oktober iSkövde, 4-7 november i Re-vinge.

LärarenNamn: Carina Lindberg

Ålder: 37 år

Hemort: Utansjö, Härnösand

Bakgrund: Sjuksköterska1988 inom akutsjukvård, me-

dicin och ki-rurgi. Sjuk-vårdslärarevid Rädd-ningsverketsskola Sandösedan 1996.Fritid: Familjen och friskvård –egen och andras.

Kurs

er

rätt och snabbt

Cirkulation

Disability –medvetande-grad

Expose –exponering

■ Den första bedömningen gördu på 30 sekunder på väg framtill och i första kontakten medden skadade. ”Läs” olyckan.

Är läget livshotande? Egenoch andras säkerhet? Vilkakroppsskador kan en sådan härkollision innebära? Vilka kraf-ter har varit verksamma? Hurlåter andningen? Större blod-förluster? Hur ser den skadadeut? Medvetande?

Presentera dig, fråga efternamn och vad som har hänt.

■ Den som skriker högst äroftast inte den som behövervård först på en olycksplats.

Där är åtminstone luftvägar-na fria och medvetandet kvar.

De resurser som vi initialtlägger ner på en skadad somskriker, kan kosta livet på nå-gon som har en ofri luftväg.

Om de skadade är fler än nihar resurser till i styrkan: för-

sök samla dem intill varandra.Måste du lämna någon utanuppsikt: säkra fria luftvägar ochvitala funktioner som andningoch cirkulation.

■ Försök att låta en och sam-ma person sköta övervakningav skadade och låt denne över-rapportera till ambulansperso-nalen.

Notera förändringar.■ Fråga dig hela tiden: varför

mår den skadade som han/hongör? Vad händer i kroppen?Vad kan jag göra åt det med deresurser jag har?

■ Liv går före lem. L dödarföre A, A dödar före B, B dödarföre C, C dödar före D och E.Gör insatserna i rätt ordning.

Åtgärda den ofria luftvägeninnan du stoppar blödningen.Gå inte vidare till någon bok-stav förrän du är klar med denförra.

Viktigt att komma i hågFoto: PER LARSSON

30 Sirenen Nr 4 • 2003

Larm cirka klockan 15 ombrand i ett tvåvånings bo-

stadshus av trä. När räddnings-tjänsten kom fram brann detkraftigt i flera rum på övervå-ningen. Branden spred sig ock-så till vinden och blev mycketsvårsläckt.

Under eftermiddagen på-träffades kroppen av en man.Den var mycket svårt förkol-nad och polisen beslöt attkroppen skulle ligga kvar tillden tekniska undersökningenföljande dag.

En del inventarier från bot-tenvåningen räddades och pla-cerades ute på gården.

Klockan 21 avslutades rädd-ningstjänsten och all brand-personal lämnade platsen.

ObevakatTyvärr lämnades inte ansvaretför bevakningen över på ettriktigt sätt. Det blev ett miss-förstånd mellan brandbefäletoch polisen.

Räddningsledaren troddeatt polisen skulle hålla perso-nal på platsen under nattenmedan polisen trodde detsamma om räddningstjänsten.

I verkligheten lämnades så-väl byggnad, kropp och lösörehelt obevakade bakom poli-sens blå-vita avspärrnings-band.

Strax efter klockan fyra påmorgonen kom larm om atthuset brann på nytt. Den härgången fanns inget att rädda.

Till och med det lösöre somräddats tidigare och som stodpå gården antändes av strål-ningsvärmen och brann upp.

Att lokalisera kroppen pånytt blev besvärligt eftersombåde yttertaket och bjälklagenstörtat in.

ErfarenheterErfarenheter

Tillbaka till brandplatsen

Foto: THOMAS JOHASSONDet händer allt för ofta atträddningstjänsten lämnarbrandplatsen i tron att bran-den är släckt, men senare blos-sar branden upp igen. Insatsenpå bilden är hämtad från an-nat tillfälle än de två referera-de.

Återtändning händer allt för oftaA

tt få nytt larm och tvingas åka tillbaka och ta itu

med en brand man redan trodde var släckt är en

nesa för varje räddningskår.

Ändå händer det gång på gång.

Här måste svensk räddningstjänst skärpa sig för att inte

helt förlora det goda rykte man trots allt har.

En pyrande brand inne i en vägg eller trossbotten är

mycket svår att upptäcka. Om en byggnad varit utsatt för

omfattande brand i ett eller flera rum måste man utgå från

att värmen trängt in i sådana utrymmen.

Även om släckningsarbetet varit både effektivt och

grundligt kan det fortfarande finns kvar glöd och mindre

brandhärdar inne i väggarna. På sidan redovisas två exem-

pel på detta:

Bättre överlämningGenom brandutredarprogrammet har räddningskårerna

blivit mera öppna och villiga att berätta om händelser som

dessa. Det är bra.

Vi upptäcker att det inte bara är den egna kåren som gör

misstag. Och förhoppningsvis lär vi oss att bli mera noga

med eftersläckning och överlämning innan vi packar ihop

och åker hem från en brandplats.

Artiklarna nedan bygger på rapporter av Ola Käll, Gästrikeräddningstjänst, och Anna Henningsson, räddningstjänsteni Nerike.

Larm klockan 15.38 om rök-utveckling från ett tvåvå-

nings bostadshus. Branden varbegränsad till ett tillbyggtpannrum och räddningstjän-stens personal fick den snabbtunder kontroll.

Förmodligen hade brandenstartat i en nyinstallerad el-central. Väggen bakom centra-len var helt genombrunnen. Pågrund av husets ålder ochmånga renoveringstillfällengjordes en grundlig kontroll såatt branden inte spridit sig.

Lämnade platsenDärefter överlämnades ansva-ret för efterbevakning till äga-ren och brandstyrkan åkte till-baka till stationen.

Klockan 07.08 nästa morgonringde fastighetsägaren ochlarmade. Det brann kraftigt ien vägg mellan pannrummetoch huvudbyggnaden. För attstoppa ytterlig spridningtvingades brandpersonalenfrilägga stora partier av ytter-väggarna samt nästan hela ta-ket. Skadorna blev omfattan-de.

Brandpersonalen bedömdeefteråt att de förmodligenskulle ha upptäckt den pyran-de branden inne i väggen omde haft tillgång till en så kalladIR-kamera.

Innebrändlåg kvar i andrabrand

Storaskadorandragången

När organiska ämnenruttnar bildas en mängdolika gaser. En del av

dem luktar fruktansvärt illa, tillexempel ammoniak och me-tan.

Andra gaser är extremt gifti-ga. Ett exempel är svavelväte.

Att klättra ner i en dåligt ven-tilerad brunn utan ordentligtandningsskydd kan vara direktlivsfarligt.

För drygt 30 år sedan inträf-fade en tragisk olycka på enlantgård på Gotland.

Spred flytgödselEn sommardag hade gårdensfolk jobbat med att sprida såkallat flytgödsel över åkrarna.

Den relativt tunnflytandesörjan pumpades med en trak-tordriven pump från en storunderjordisk tank. Den inne-höll cirka hundra kubikmetervattenblandat gödsel som un-der hela vintern spolats ut frånladugården där en stor djurbe-sättning stått uppstallad.

Arbetet hade pågått ett pardagar och var nästan färdigt.Kvar på botten av den täcktabassängen fanns bara någracentimeter halvflytande göd-sel.

Men under arbetets gånghade bonden råkat tappa neren stor rörtång i tanken. Denville han naturligtvis ha tag påigen. Han hämtade en stege

som placerades i manluckan. Medan hans 18-årige son och

en jämngammal kamrat tittadepå klättrade han ner i den 3,5meter djupa tanken. Just närlantbrukaren böjde sig ner föratt ta upp rörtången föll hanihop och blev liggande i den il-laluktande vätskan.

Sonen också medvetslösPojkarna trodde först att man-nen drabbats av någon sjuk-dom. Sonen klättrade genastner för att undsätta honom.Men efter bara någon minutföll också han ihop medvetslösi gödseltanken.

Den andre 18-åringen sprangin i bostaden och bad lantbru-karens fru att ringa efter en am-bulans. Sedan sprang han utigen och klättrade ner genomden trånga manluckan för atträdda sina vänner.

Med samma resultat, ocksåhan föll ihop medvetslös påbotten av den dåligt ventilera-de underjordiska utrymmet.

Nu låg det tre medvetslösamänniskor i cisternen och till-skyndande grannar förstod attdet fanns någon farlig gas i luf-ten där nere.

Fjärde medvetslösEn av grannarna sprang därförhem och hämtade en gammalfiltermask som han fått genomhemvärnet. Med andningsmas-

ken påtagen och med en linaknuten om midjan klättradeockså han nerför stegen.

Olyckligtvis saknade maskenandningsfilter och efter baranågra få andetag sjönk ocksågrannen ihop och blev med-vetslös.

Så var läget när den förstaambulansen anlände. Tyvärrhade ingen förstått att det ock-så behövdes brandpersonal tillplatsen. Nu fick äntligen denlokala larmcentralen en sådanbegäran och närmaste deltids-kår larmades ut.

Stoppade ambulansmänI väntan på förstärkning villeäven ambulansmännen klättraner i gödseltanken. Lyckligtvishindrades de av folk på platsen.

I stället lyckades de närvaran-de med gemensamma krafterfå upp mannen med andnings-masken, han hade ju en linaknuten om sig.

När räddningstjänsten an-lände strax därefter var situa-tionen snabbt under kontroll.Två brandmän med trycklufts-apparater (femliters luftflaskormed 150 bars tryck och maskerutan övertrycksfunktion) klätt-rade ner och slog linor om off-ren. Efter bara några få minutervar alla uppe ur den livsfarligagaskammaren.

Båda de 18-åriga pojkarnavar då redan döda. Lantbruka-

ren, som var den förste somövermannades av gasen, låglänge i respirator men tillfrisk-nade till slut. Mannen medandningsmasken fick bara lin-driga skador.

Värsta gaserna bortaNästa dag undersöktes gödsel-tanken av personal från Yrkes-inspektionen och Arbetar-skyddsstyrelsen. Innehållet iden underjordiska behållarenhade då stått orört i drygt ettdygn.

De värsta gaserna hade för-svunnit och halterna var intelängre dödliga. Efter viss om-rörning ökade emellertid hal-ten av svavelväte till drygt 150ppm (delar på miljonen). För-modligen var koncentrationenbetydligt större vid olyckstill-fället då pumpningen rört omordentligt i geggan.

Undersökningsgruppensslutsats blev att olyckan berod-de på alltför höga koncentra-tioner av svavelväte. Inom lant-brukskretsar är riskerna nume-ra relativt välkända.

Men hur många anställdainom räddningstjänst, ambu-lans, polis eller SOS Alarm är idag medvetna om riskernamed gaser i gödselbrunnar?

ULF ERLANDSSON

31ErfarenheterSirenen Nr 4 • 2003

■ Räddningstjänsten är en-ligt räddningstjänstlagenskyldig att underrätta äga-ren om behov av bevakning,restvärde, sanering ochåterställning. Finns inte äga-ren eller försäkringsbolagtill hands är polisen på be-gäran av räddningsledarenskyldig att hjälpa till att sökasläktingar eller annan repre-sentant för ägaren för ettöverlämnande.

■ Överlämnandet bör all-tid vara skriftligt. Förbered-da blanketter bör finnas. Debör skrivas under i dubblaexemplar varav parterna tarvar sitt. Räddningsledarenbör förvissa sig om att mot-tagaren förstått sitt ansvar.

■ I speciella fall där ägareninte själv kan ta över ansva-ret för bevakningen, till ex-empel då brott kan misstän-kas, lämnas blanketten tillpolisen för underskrift. Poli-sen ansvarar då för bevak-ningen på samma villkorsom ägaren.

■ Om ägaren eller annanrepresentant inte går att nåfår räddningsledaren, medhänsyn till risk för nyaolyckshändelser, utföra be-vakning på ägarens bekost-nad.

Erfarenheter■ Det är mycket svårt att lo-kalisera och släcka pyrandebränder inne i väggar ochbjälklag i en äldre träbygg-nad. En IR-kamera eller an-nan typ av värmekännandeinstrument kan vara av storhjälp.

■ Överlämning av ansvaretför efterbevakning av enbrandplats bör alltid skeskriftligt. Förvissa dig om attmottagaren förstår vad somförväntas av honom/henne.

■ En pyrande brand i ettdolt utrymme kan pågå i fle-ra dygn innan den blossarupp. Rökgaserna som bildaskan ofta vara giftiga samti-digt som de är nästan heltfria från lukt. Den som haransvar för efterbevakningenmåste vara medveten omriskerna.

Ulf Erlandsson äranställd vid Rädd-ningsverket meduppgift att blandannat leda ett

stort brandutredningspro-jekt. Erlandsson medverkar iSirenen med sammanfatt-ningar av rapporter. Han tarmed glädje emot synpunkteroch tips på tel 054-13 50 39,fax 0470-208 04, e-post:ulf.erlandsson@srv.se

Så bör duöverlämnaansvaret

Giftig gas dödade två

Illustration: BIRGER MARKUSSONFyra personer blev medvetslösa, två av dem dog, sedan de dragit i sig giftiga gaser i en gödselbrunn på Gotland.

Olycka i gödselbrunn

32

Också du kan tyckatill på de här sidornaAlla är lika välkomna att del-ta i debatten (skriv max 40rader eller 3 500 tecken pådatorn, inklusive mellan-slag). Adress: ”Ordet fritt”,Sirenen, L 257, 651 80Karlstad.Skicka gärna på e-post:stig.dahlen@srv.seManusstopp för nummer4/03 är 21 maj.

Ordet frittOrdet fritt

Hur många påbyggnads-våningar ska brinna in-nan Boverket och Rädd-

ningsverket agerar? Landskrona, Linköping, Ös-

tersund, Karlstad är några ex-empel. Nu senast var det i Åmålsom de boende under drama-tiska förhållanden fick lämnasina lägenheter när översta vå-ningen brändes av. Räddnings-tjänsten stod inför en övermäk-tig situation och cirka 100 bo-ende evakuerades varav tremed allvarliga brännskador.Familjer fick fly för sina liv.

I Karlstad avled en människaoch 150 boende evakueradesvid branden på Rud i december2001. Det mesta av lösöret för-stördes och det tog cirka ett årinnan återbyggnaden var klar.

De ekonomiska skadornska-dorna för dessa bränder blevenorma. Enbart vid branden påRud uppgick kostnaden tillnästan 100 miljoner. Kostna-den för branden i Åmål fårframtiden utvisa.

Naivt att troBåde i Karlstad och Åmål hademan valt att göra tillbyggna-den med lätt konstruktion,som närmast kan beskrivassom ett ”radhus på taket”. Den-na konstruktion valde man dådet blivit för tungt med en yt-terligare betongplatta. Dennabyggnadskonstruktion är inteovanlig och ansågs som praxisnär dessa hyreshus byggdes till

i början på 90-talet. Jag ska integå in närmare på själva kon-struktionen, men jag måsteändå medge att jag kan tyckaatt det är lite naivt när jag serritningsunderlaget att mankan tro att en sådan konstruk-tion ska kunna hålla en brand-cellsgräns klass A60.

Vi på Karlstadsregionensräddningstjänstförbund harvid minst två tillfällen efterRuds-branden informerat ochavrått byggherrar som funderarpå att göra liknande konstruk-tionslösningar på sina tillbygg-nader. En bedömning är att i deflesta kommuner finns dennatyp av objekt.

Rena dödsfällorNumera vet vi, som en följd avdessa bränder, att konstruktio-nen i praktiken inte fungerar.Att dessa tillbyggnader kan blirena dödsfällor för de boende.Med andra ord finns det runt-om i landet ett antal:

- lägenhetsinnehavare somförlitar sig på räddningstjän-sten och tror att de bor säkert isina tillbyggda lägenheter, vil-ket är fel.

- räddningspersonal som ris-kerar överrumplas av de hasti-ga horisontella brandförloppetoch rasrisk som dessa konstruk-tioner har, vilket är fullständigtonödigt.

På Skydd 2002 berättade ar-kitekten Gunnar Persson, somritade tillbyggnaden på Rud i

Karlstad, att när han senare be-sökte brandplatsen så fick hanen ”Titanic-känsla”. Persson ci-teras i Sirenen november 2002:

”Vi levde i tron att tillbyggna-den var en lyckad lösning, menvi hade fel.”

Så är det naturligtvis – mantror att man har en säker kon-struktion som uppfyller mini-kraven för brandskyddet. Ochfaktum är att hade inte bran-den startat på översta våningenutan någon av de underliggan-de våningarna i Karlstad ellerÅmål med en fullgod brand-cellsgräns så hade vi förmodli-gen fortfarande ännu trott attdet varit en lyckad lösning.

Persson citeras fortsättnings-vis: ”Det är sorgligt att det mås-te bli en katastrof för att manska inse att normerna är otill-räckliga”

Persson har alldeles rätt menfrågan är hur många arkitekter,konstruktörer och byggherrarsom ska behöva upptäcka detsjälva innan vi sprider kunska-perna så att andra kan ta lär-dom från de faktiska händel-serna.

Hur agerar verket nu?Efter Ruds-branden gjordes påuppdrag av Räddningsverketen utförlig observatörsrapportav Claes Malmqvist (P22/408/02) . Man fick nu också enutförlig dokumenterad redo-görelse för att denna bygg-nadskonstruktion på extravå-

ningen inte höll brandtekniskamåtten för brandskyddet i vårabostäder.

Vad har hänt sedan dess, merän att ytterligare 100 männis-kor blivit hemlösa? Hur tänkerRäddningsverket agera nu?

Varför är Boverket så ynkligt

passivt?Varför är vi inte mer tydliga

mot våra kommuninvånareoch uppdragsgivare (skattebe-talare) om de faktiska riskerna isamhället?

Varför fungerar inte Rädd-ningsverket mer som en koordi-

Ännu en storbrand i påbyggnadsvåning

Måste vi få enkatastrof innannågon agerar?

Vi behöver hjälpas åt på alla nivåer föDet brinner för drygt 4 miljar-der kronor varje år i Sverige, detbrinner bostäder för nästan 3miljoner – om dagen! I snitt 45villor och 25 lägenheter brand-härjas varje dag. De två senasteåren har det omkommit 137personer till följd av bränder.

Bland annat genom Rädd-ningsverkets brandutredarpro-gram med drygt 40 kontraktera-de brandutredare från kommu-nala räddningstjänster samlaserfarenheter från dessa bränder.

Efter Rudsbranden i Karlstad

2001 beställdes en djupare ut-redning och erfarenheterna harredovisats på flera seminarier.Rapporten har spridits till allaräddningstjänster, byggnads-nämnder, Boverket och andra.

I Karlstad har bostadsbolagetKBAB vidtagit åtgärder för attförbättra brandskyddet i hussom byggts till på likartat sätt.Men vad har hänt med övrigabolags hus med motsvarandekonstruktioner i Karlstad och påandra håll? Vad har gjorts frånkommunen för att påverka

brandskyddet i dessa? Har kravställts på åtgärder med stöd avparagraf 41 i räddningstjänstla-gen? Mig veterligen har det inteskett.

Det skulle behövas en kart-läggning av hur många hus medliknande konstruktioner somfinns i landet. Kommunernasbyggnadsnämnder skulle kunnahjälpa till med kartläggningen,därefter skulle räddningsnämn-derna kunna ställa krav påobjektsägarna att förbättrabrandskyddet.

Lämpligen bör Boverket svaraför denna kartläggning. I augus-ti 2002, då rapporten om Ruds-branden kom, skrev vi till Bover-ket om detta. Ett år har snartgått och ännu har vi inte fått nå-got svar.

Vi har heller inte fått svar frånBoverket på brevet om förslagatt införa krav på boendesprink-ler vid nybyggnation av äldre-boende. Vi anser att detta kon-kret skulle bidra till att minskaantalet omkomna i bränder i defall de boende inte själva kan

Olycklig påbyggnad. Förödelsen var total efter storbranden i Åmål.Morgan Palmquist i Karlstad anser att myndigheterna nu måste takrafttag för att förhindra fler och ännu värre bränder i framtiden.

33Ordet fritt

nator till landets räddnings-tjänster och mer aktivt stöttaroch sprider erfarenheter till dekommunala räddningstjänster-na för den kommunala riskin-venteringen?

Morgan Palmquistmorgan.palmquist@karlstad.se

FOTNOT: Mette Lindahl Ols-son, chef för Räddningsverketsenhet för olycksförebyggandeverksamhet, kommenterar härnedan Palmquists insändare.

ör att lyckasförväntas utrymma eller få hjälpatt utrymma inom någon minutefter att larm på platsen utlösts.

Boende i dessa typer av bostä-der kan inte alltid förväntas ut-rymma själva i tid – då hjälperdet inte om man har självklaravarningssystem som brandvar-nare och automatiskt brand-larm. Särskilt svårt blir det omdet inte finns personal på platsdygnet runt.

Ska vi lyckas minska antaletbränder och dess konsekvensermåste vi hjälpas åt på alla nivå-

er och våga vidta åtgärder.Räddningsverkets ambition,

inte minst med kommande lag-stiftning är, som Morgan Palm-quist efterlyser, att fungera somspridare av erfarenheter ochgoda exempel. Men också atttillhandahålla tolkningar av lag-stiftningen, statistikunderlagoch inte minst utbildningar föratt kommunerna i högre gradska kunna anpassa resurser,skydd, tillsyn, information ochrådgivning till lokal riskbild.

Mette Lindahl Olsson

Jag läste med stort intresse Si-renens tema om arbetsmiljöoch hur brandmännen slarvar isamband med eftersläckning(nr 2/03). Svenska brandmänhar världens bästa skydd på signär de går in och släcker – se-dan struntar de fullständigt ialla gifter de andas in.

Jag har sett brandmän somhellre springer iväg och spyr iett dike än att dra på sig skyddunder eftersläckningen.

De tränar mycket och på tjän-stetid, de bryr sig mycket omsin fysik – det är helt obegrip-ligt att de samtidigt inte bryrsig om isocyanater och annatsom ger nedsatt lungfunktion.

Argus

Hur testas eleverna i nya utbildningen?P

å kvinnodagen hade Da-gens Nyheter en artikel omen kvinnlig brandman i

Norrtälje. I den kunde man läsaatt Stockholms brandförsvarhaft hårda tester och höjt nivånpå kraven för att bli godkändnär de hade många sökande.

Stockholms brandförsvar haraldrig höjt någon nivå på någottestmoment på grund av förmånga sökande. Det verkarvara en myt eller skröna somgärna Jämo och Räddningsver-ket underblåser.

Många kommuner användersommarvikarier som bas för ensenare fast tjänst. En kommunsom anställer en sommarvika-rie som brandman har i principhela anställningsperioden förvikarien som en ”rekrytering”där det avgörs vem som fårchansen att arbeta kvar efter se-mesterperioden, komma till-baks nästa sommar eller slutasin anställning.

Stockholm tillämpar inte me-toden med vikarier. Däremothar vi målmedvetet i många årarbetat efter att ha bra och rätt-visa tester där den testade eftertesterna antas till den internautbildningen och sedermera utpå en station i tjänst.

Höjd social kompetensStockholms brandförsvar hardeltagit i ett kvinnoprojekt till-sammans med Räddningsver-ket och Arbetslivsinstitutetsom kallades Q8. Vi har i sam-band med projektet rest tillUSA för att studera kvinnligabrandmän och rekrytering.

Vi har bland annat tittat på,rekryteringstester i Europa, po-lisens rekrytering från mc-polistill nationella insatsstyrkan,ambulansens rekrytering hurförsvarsmakten rekryterar.

Under senare år har vi arbetattillsammans med en ergonom(Henri Leary) med backup frånFoi för att utarbeta arbetsrela-terade tester och protokoll.

Men framför allt har vi tittatpå hur vi själva rekryterar ochhur vi kan förbättra oss.

De enda nivåer vi har höjt ärnivån på den sociala kompeten-sen. Man får inte arbete i Stock-holms brandförsvar för att manär starkast. Jobbet går till denperson som har klarat godkändnivå även om det är på gränsenoch att den personen har för-mågan att ta hand om andra,att arbeta i lag, alltså att den so-ciala kompetensen är den rätta.Utifrån detta törs vi sticka uthakan och påstå att vi har Sveri-ges mest utarbetade rekryte-ring av nya brandmän.

Mer än rullbandstest?En sista undran. Den nya hög-skolan för brandmän blir braoch kommer att leda till en hö-gre status för yrket och därmedförhoppningsvis högre löner.Men hur testar Räddningsver-ket de personer som sökt dennya högskoleutbildningen för-utom ett rullbandstest?

Får de personer som är höjd-rädda, har klaustrofobi, har pa-nik i vatten, saknar praktiskthandlag, har svårt att se skada-de personer, har svårt att tahand om andra, har svårt atthantera stressituationer, svårtatt framföra tunga fordon, bristpå social kompetens, brist påstyrka eller saknar annan lämp-lighet fortsätta utbildningen?

Kommer Räddningsverketordna dessa brister på skolan?Eller ska kommunerna testapersonerna efter utbildningen?

Anders Cederberg Skaf Stockholms brandförsvar

Har du varit på en brand därbyggnaden kollapsade

ovanligt snabbt eller du skaffa-de dig nyttiga erfarenheterkring en byggnadskollaps? Omså är fallet skulle jag vilja kom-ma i kontakt med dig och få tadel av dina erfarenheter ocheventuellt bildmaterial. I gen-gäld så kanske jag kan hjälpadig med andras erfarenheterkring samma konstruktion. Jaghar samlat material under cirkatvå års tid så med lite tur har jagnågot kring händelsen ellerkonstruktionen du undrar över.

Jag är särskilt intresserad averfarenheter kring fackverks-konstruktioner i trä med spik-

plåtar och masonitbalkar. Dådessa konstruktioner kan kol-lapsa extremt snabbt , samt attde ger väldigt få varningssigna-ler innan kollapsen (medsnabbt menar jag minuter, en-ligt utförda tester).

Fackverkskonstruktioner harman använt sedan 80-talet såden är vanligt förekommande idag. Som än känd taktiklärarebrukar säga: "Överraskningarär trevliga på födelsedagarnamen inte på insats".

Du kan nå mig på telefon 08-591 262 41

Peter Eriksson, brandingenjörSigtuna-Arlanda räddningstjänst

Måste byggnadsrasbli en överraskning?

Foto: CLAES MALMQVIST

Obegripligt,brandmän!

SVAR DIREKTfrån Pia Holmstrand på Cen-trum för risk- och säkerhets-utbildning:

Några av de viktigaste förut-sättningarna när behörighets-krav till den nya utbildningen iskydd mot olyckor utformadesvar bland annat att de stude-rande ska vara anställningsbarasom brandmän i kommunalaräddningstjänsten efter avslu-tad utbildning och att behörig-hetskraven ska formuleras uti-från de krav som utbildningenställer.

Hälso- och fysiska krav ställsutifrån att den studerande skakunna delta i utbildningen påett säkert sätt och ha förutsätt-ningar för att tillgodogöra sigde praktiska momenten i ut-bildningen.

De studerande kommer attantas endast under förutsätt-ning att de vid den obligatoris-ka läkarundersökningen be-döms ”fullt friska” och klarar ar-bets-EKG i enlighet med Ar-betsmiljöverkets definition. Dåkommer även bland annat höjdrädsla och klaustrofobi attundersökas.

Det kommer även i framtidenatt vara arbetsgivarens krav ochtester som blir avgörande viden anställning.

Framtidens brandmän får entvåårig utbildning som ärmycket mer omfattande än dendagens brandmän har. Det skul-le vara märkligt om de stude-rande under denna utbildninginte kommer att utveckla sin fy-siska förmåga, yrkesmässigaoch personliga kompetens.

Pia Holmstrand

34 Sirenen Nr 4 • 2003Ordet fritt/Platsannonser

ag måste ta mig för pannannär jag ser vad som händer påen del räddningstjänster

runt om i landet. Jag tänker iförsta hand på Södertörnsbrandförsvarsförbund, därman uppenbarligen inte fattarvad lagstiftningen är till för ochtill vem den riktar sig. Att mansom ledning vägrar att följa ochförstå vad lagen och våra avtaltillåter i det dagliga arbetet.

När man blir dömd att erläg-

ga ett större skadestånd föröverträdelse av vad övertidsar-bete tillåter enligt avtal och lag.Men ändå påstår att man hand-lat rätt samt gör organisatoris-ka förändringar för att täcka deökade utgifterna för skadestån-det. Då borde man tänka till.Vilka grundvärderingar finnssom driver fram detta synsätt ?

Är det så att brandchefen i Sö-dertörn kan gå på vatten och ärdet förbundets ordförande som

fixar med ytspänningen?Det är 2003 och det finns så

många informationskanaler attlyssna med så ingen ska behövagå omkring och vara så okun-nig som man visat prov på i Sö-dertörn.

Ansvarstagande?När nu arbetsdomstolen AD,slagit fast arbetsgivarens ansvarför vad som är övertid och attinte ledningens egen tolkning

av lagstiftningen och vidhäng-ande kollektivavtal ska tolkasoch utnyttjas efter egna syften.

I lokaltidningarna ursäktarsig ledningen för Södertörnmed att personalen själv harfått bestämma hur mycket devill jobba. Vad säger det egentli-gen om ansvarstagande?

I samma andetag säger manatt styrkorna kommer att min-skas grund av underskott och attman ska betala de böter som

man är ålagd, cirka en miljonkronor. Att dessutom skylla pålandstinget för att man inte hartäckning ekonomiskt för avtals-perioden för ambulansverksam-heten, understryker ytterligarevilken division man spelar i.

Vilket ansvar har man somchef och hur tar man det ansva-ret? FörbundsordförandenStaffan Holmberg säger i en in-tervju att det får vara slut medatt sova på nätterna för brand-

Det är uppenbarligen intebara en kommunal ut-jämningsskatt som ska

finnas mellan kommunerna ilandet. Nu kan tydligen även enkommun avsäga sig sitt eget an-

svar för räddningstjänsten medmotiveringen att en annankommun ska stå för delar avdensamma.

Jag kan inte tolka StaffanHolmbergs(s), Haninge, utta-

lande i lokaltidningarna på an-nat sätt eller är det så att manhar en överenskommelse i sos-seblocket i Stockholms län attman ska stödja andra kommu-ner med deras verksamhet. Var-

för ska Stockholms Brandför-svar stötta Södertörn med re-surser när man själv drar ner?

– Det känns inte bra att hasamma styrka dygnet runt, närvi vet att de flesta larmen kom-mer dagtid. Bemanningen skavara störst när risken och kom-munens behov är som störst, saStaffan Holmberg, ordförande iSödertörns brandförsvarsför-bund i Sirenen 3/03.

Talar ett entydigt språkJag vet inte vilken statistik ord-föranden hänvisar till, men denofficiella statistiken från Rädd-ningsverket talar ett entydigtspråk om när styrkorna i så fallska kraftsamlas.

Det finns en klar topp 14.00-22.00 på dygnet. Region Syd har8 procent fler larm per dag påhelgerna än på vardagarna. Tarman bort automatlarm ejbrand (som Södertörn bara harsom prio 2 larm) blir ökningen23 procent per dag. Tittar manpå brand i byggnad och trafik-olycka, som borde vara en av demer intressanta larmtypernadär man kan rädda människo-liv, blir ökningen på helgernaännu mer markant. Larm perdag på lördag och söndag;Brand i byggnad +30 procent,trafikolycka +18 procent,Brand ej i byggnad +23 procentSer man sedan på antalet man-timmar så är kurvan likvärdig.

Om man nu ska ta ordförandepå orden så ska kraftsamlingenske 14.00-24.00 samt lördag –tisdag. För det kan väl inte varaså att man dimensionerar förautomatlarm ej brand och inteefter faktiskt antal bränder?Den som lever får se.

Jag hoppas innerligt att vårapolitiker inte lika enkelt sväljersamma förenklade version somtydligen Region Syds politikerfått.

Jag har inget emot differenti-erade styrkor dagtid och natte-tid eller vardagar och helger,men då ska det följa riskprofi-

len i kommunen, inget annat.Att öka styrkorna dagtid för attklara av övningsverksamhetenär också ett argument, så vi kanfrigöra beredskapsstyrkornaoch öva personalen, skicka per-sonal på kompetensutvecklingoch fortbildning. De styrkor vihar i dag är dimensionerandeför en lägenhetsbrand, ingetannat. Om det är någon politi-ker som blir förvånad när en in-dustrifastighet eller skola brin-ner ner så förstår de inte vilkaresurser de har gett räddnings-tjänsten.

I New York skickade man 20procent av beredskapstyrkantill World Trade Center, cirka500 man. Inom StockholmsBrandförsvar skulle det innebä-ra att vi skickade 18 man(!) viden större insats. Vilken hjälpkan vi räkna med från Söder-törn när vi har en större inci-dent med många skadade?

En lysande affärVi kan inte längre trolla med

knäna. Vi har försökt i många åratt rädda tokiga politiska be-slut, men nu måste de börja tadet ansvar de har för verksam-heten. Det här beslutet att skäraner minimistyrkorna på Söder-törn till minimala styrkor ärnog ett av de tokigare jag sett påmånga år. Det befäster tyvärrbara min uppfattning att vårapolitiker inte har någon somhelst uppfattning om hur vårverksamhet fungerar.

Det börjar kanske bli dags förStockholms Brandförsvar attdebitera alla larm vi gör tillkranskommunerna, det skullebli en lysande affärsidé för oss idessa strama budgettider.

Sven JohnsonBrandförman, Farsta

FOTNOT från redaktionen: Sö-dertörns brandförsvarsförbundkommenterar på sidan till hö-ger insändaren.

Jangerstad blir mörkrädd

Kan brandchefen i Södertörn

Vi kan inte längre trolla med knäna

Sörmlandskustens Räddningstjänst ansvarar för räddningstjänsten i de tre kust-kommunerna Nyköping, Oxelösund och Trosa. Räddningstjänsten har även an-svar för kommunövergripande beredskapsplanering i alla tre kommunerna samtsäkerhetssamordningen i Nyköpings kommun. Förvaltningen har ca 150 medar-betare varav 50 är heltidsanställda och övriga arbetar som deltidsbrandmän.Det primära målet för oss är att förhindra olyckor för de ca 72 000 invånarna i

våra tre kommuner

Vi söker nu en BrandingenjörDin uppgift är…att som brandingenjör fortsätta utveckla vårt olycksförebyggande

arbete att vidarutveckla våra modeller för tillsyneratt granska kvalificerade riskanalyseratt arbeta med den omfattande infrastrukturella förändring som sker inom regionenatt delta i utvecklingen av vår operativa verksamhetatt efter introduktion ingå i vår chefsberedskap

Vi förväntar oss att du…har goda ledaregenskaper, resultatinriktad, initiativrik och har en mycket god samarbetsförmåga, är trygg i dig själv och tror på individens förmåga. Du är brandingenjör från LTH med räddningstjänstutbildning.

Vi erbjuder...ett utvecklande och intressant arbete med delegerade ansvarsområden

där utrymme ges för din egen kreativa förmåga och möjlighet till kommande avancemang inom organisationen.

Jämställdhet…Vår långsiktiga strävan är att kvinnor skall finnas inom samtliga våra

olika yrkeskategorier. Vi ser därför gärna kvinnliga sökande.

Mer information får du av:Regionchef Jan Kviby 0155-24 75 01 alt 070-545 84 85Stabschef Thomas Ydrenius 0155-24 75 04 alt 070-326 84 87Fackliga företrädare: CF Tomas Barret 0155-24 75 29, SKTF May Carlsson 0155-24 75 20, Kommunal Torbjörn Erström 0155-24 75 10.

Utförligare information finner du på vår hemsida: www.nykoping.se

Välkommen med din ansökan senast 2003-06-30märkt “Brandingenjör“ med meritförteckning och löneanspråk som sänds till Sörmlandskustens Räddningstjänst, Kungsgatan 2, 611 31 Nyköping.Nyköping, Oxelösund och Trosa är tre kustkommuner med goda fritidsmöjligheter, högkvalité i boende, en bred arbetsmarknad med flera mycket expansiva verksamheter ochnärhet till huvudstaden. Ytterligare information hittar du på våra kommuners hemsidorwww.nykoping.se; www.oxelosund.se; www.trosa.se

J

35Sirenen Nr 4 • 2003 Ordet fritt/Platsannonser

Måste hela Sverige höra?Varför måste hela landet

höra på radio att en olyckaskett och det sänds ett viktigtmeddelande till allmänheten?Går det inte att avgränsa till när-maste län eller radiostation?

Man blir irriterad

Bert LarssonSandö

KOMMENTAR från Räddningsver-

kets presschef Mats Oscarsson: Meddelanden om att en

olycka inträffat sänds alltid överhela landet i P3, under dagtidockså över den aktuella lokalakanalen i P4. Meddelanden en-ligt VMA-systemet sänds överhela landet i P1,P2 och P3, menockså lokalt i den berörda P4-kanalen och eventuella kom-mersiella kanaler.

Nuvarande teknik tillåter, en-ligt SRs sändningsledning, inteytterligare geografiska avgräns-ningar.

Kommentar från Södertörntill Sven Johnsons och MattsJangerstads insändare:

Södertörns brandförsvarsför-bund har dömts av Arbetsdom-stolen att betala skadestånd tillKommunal för att vi inte söktdispens för övertid över 200timmar. Bakgrunden är att vi1994 tecknade ett avtal medKommunal om ersättning förövertidsarbete där båda partervar överens. Avtalet som ny-tecknades 1997 innebar attKommunals medlemmar, utanatt beordras av arbetsgivaren,kunde arbeta på fridagar medtill exempel extern utbildning,projekt och egna ansvarsområ-den. Vi har inte betraktat dettasom övertid och därför intesökt dispens av Kommunal förden tiden. Arbetsdomstolenhar nu avgjort att all tid utöverordinarie schema ska betraktassom övertid och räknas in iövertidssaldot. Detta gälleräven fackligt arbete på ledig tid.

Vad gäller vår utryckningsor-ganisation har vi påbörjat en or-ganisationsförändring för attkunna möta samhällets behovnär det är som störst. Genom

differentierade styrkor kommervi att kunna utöka bemanning-en markant dagtid så att vi kanleva upp till vårt ansvar mot tre-dje man. I Stockholm finns enlänsövergripande överenskom-melse där närmaste station all-tid dras till olycksplatsen först.En förstärkning av vår utryck-ningsorganisation när belast-ningen är som störst innebäratt vi i framtiden kommer attkunna stärka upp länets övrigaräddningsstyrkor bättre. I daghar vi 54 personer i tjänst dyg-net runt. Framöver kommer viatt ha 68 personer under hög-trafik och 51 under lågtrafik, va-rav fem med förlängd anspän-ningstid.

Dimensionering baserad påantal insatser och nedlagd ar-betstid är vanskligt då vi ävenvid toppbelastning i genom-snitt endast använder cirka 10procent av tillgängliga resurser.Vi har i stället valt att studeranär vi har problem att upprätt-hålla beredskap som för vår delinträffar till cirka två tredjedelarmellan klockan 12 och 19.

Madeleine André, informatörSödertörns

brandförsvarsförbund

n gå på vatten?männen. Vad vittnar detta omegentligen? Jo, inkompetenshos arbetsgivaren. Om man nutror som ledning att man kanhoppa över lagar och avtal pre-cis efter eget behag är man heltolämplig som arbetsgivare. Varfinns kontrollmärket på en braarbetsgivare?

När Södertörn dessutom villprofilera sig som framtiden, dåblir jag mörkrädd. Arbetsmiljö-lagstiftningen är mycket till-

ämpbar på en sådan värstingsom inte kan förstå varför allahojtar på bättre resultat ochman tar detta som smicker.

Ändra attityderna!Att verka och att arbeta på ettsådant sätt skapar inga bra för-utsättningar för att komma vi-dare i ett utvecklingsarbete.Man kommer alltid att varaokontanta med varandra somparter och det leder inte till en

bättre arbetsmiljö med nöjdamedarbetare.

Ta ert förnuft till fånga och än-dra attityderna till det bättre såkanske det går lättare att hittasamtalsnivåer i organisationen.

Matts Jangerstad, brandmanMedlem i Kommunals

branschråd

FOTNOT: Södertörns brand-försvarsförbund kommenterarinsändaren här nedan.

Södertörn kommenterar:

Nu kan vi jobba markantmer dagtid

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker

Länsbrandingenjör ref.nr 36 888

Vill du veta mer – kontakta: Förste länsbrandingenjör Thomas Lindsjö, tfn: 08- 785 5362 eller enhetschefen Roland Nilsson, tfn: 08-785 53 34.Fackliga företrädare är Bonnie G Ståhlberg, SACO, tfn 08-785 53 16 och Anne-JeanetteJohansson, ST, tfn: 08-785 44 41.Besök gärna vår webbplats http://www.ab.lst.se/

Vi ser helst ansökningar via e-post: inp@ab.lst.seMärk Din ansökan med aktuellt referensnummer i ämnesraden.LÄNSSTYRELSEN i Stockholms län, personalavdelningen, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM. Fax nr. 08-653 11 86.

Sista ansökningsdag är den 30 juni 2003.

I Stockholms län med mer än 1,8 miljoner in-vånare på 2 % av landets yta finns många ris-ker för befolkningen.I länet finns två flygplatser med tillsammansfler än 16 miljoner passagerare/år, färjetermi-naler och lokalisering av för landet viktig in-dustri inom telekom, elektromekanik och läke-medel. Mer än 315 000 fordon, varav ett stortantal med farligt gods, passerar över Mäla-rens broförbindelser per dygn.I denna miljö skall Länsstyrelsen bl. a. genomsin tillsynsverksamhet verka för att den kom-munala räddningstjänsten tillförsäkrar allmän-heten en rimlig säkerhetsnivå i förhållande tillden lokala och regionala riskbilden.

Vi söker en länsbrandingenjör för anställ-ning tillsvidare.

Arbetsuppgifterna● Som länsbrandingenjör hos oss kommerDu huvudsaklighen att arbeta med tillsyn,riskanalyser och identifiering och reduce-ring av risker i samhällsplaneringen.

Kvalifikationer● Brandingenjörsexamen● Civilingenjör i riskhantering● God förmåga att uttrycka Dig i tal ochskrift

Du är välkommen med Din ansökan ävenom Du inte är klar med Din utbildning.

Eftersom vi arbetar i en lärande organisa-tion i ständig utveckling fäster vi stor viktvid Dina personliga egenskaper.

Du måste vara svensk medborgare efter-som anställningen är placerad i säkerhets-klass.

Länsstyrelsen arbetar aktivt i sin rekryte-ring för att ta tillvara de kvaliteter som kul-turell mångfald i dess vida mening kan till-föra verksamheten

Länsstyrelsen strävar efter en jämnarekönsfördelning och vi ser därför gärnakvinnliga sökande.

Sirenenär Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingeninom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redanprenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis!Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………

Vid adressändring

Gamla gatuadressen………………………………………………………

Gamla postadressen………………………………………………………

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

❐ Adressändring

❐ Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress ………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

36 Platsannonser Sirenen Nr 4• 2003

Räddningstjänsten i Strömstad söker

Stf RäddningschefDu kommer tillsammans med Räddningschefen att ledaoch utveckla hela räddningstjänstens verksamhetsområdemed funktionsansvar för proaktivt och skadeförebyggan-de arbete.

Du ska vara brandingenjör eller brandmästare (förebyg-gande 2 och förvaltningsutbildning ses som meriterande).Tjänsten är heltid med beredskap var 4:e vecka.

Upplysningar lämnas av: Räddningschef Bernt Eriksson 0526-191 01.

Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senast 2003-06-30 till:

Strömstads kommunRäddningstjänstenRingvägen 112452 35 Strömstad

Vi kommer att söka heltidsbrandmän!Se upp i augustinumret av Sirenen. Då kommer vi att söka brandmän till RäddningstjänstenLidköping-Vara. Att vara brandman i Lidköping innebären kombinationstjänst som brandman i Lidköping ochbasräddningsman vid F7 Såtenäs. Se vidare på vår hemsi-da. Vi söker särskilt dig med genomgången heltidsbrandman-nautbildning. Passa på och besök oss på brandstationen isommar och se omgivningarna. Runt Lidköping finnsmycket att se och göra i sommar så förlägg lite semestertill Arn-land runt Kinnekulle samt Läckö slott.

www.lidkoping.se

Sugen på nytt jobb?Vi behöver en brand- eller riskhanteringsingenjör.

Om du vill vara med och utveckla vårt arbete med skydd mot olyckorskall du läsa platsannonsen på vår hemsida: www.norrkoping.se/brandforsvaret.Du kan även kontakta Ulf Lago (011-151702) eller Håkan Dahm(011-151721).

Räddningstjänsten i Sävsjö kommun

söker

Stf RäddningschefHeltid/tillsvidareanställning.För mer information gå in på Sävsjö kommuns hemsidawww.savsjo.se eller tala med räddningschef Bo Christensson tel 0382-155 50 eller 070-258 20 85.

Räddningstjänsten Lidköping-Vara

Nyutgivet frånRäddningsverket

FoU-rapporterFörstärkningsåtgärder för slänter och raviner i morän och annan grov sedimentjord

Inventering samt beskriv-ning av metoder för att för-hindra och minska skador avras och skred.

Best nr: P21-425/03.Rädslor och faror i barnens vardag

150 grundskoleelever och

deras föräldrar inter-vjuade om faror i vardagen.

Best nr: P21-427/03.Säkerhet i vatten

150 grundskoleelever ochderas föräldrar intervjuadeom vatten och faror.

Best nr: P21-428/03.LUPP på skadeplats

Beskrivning av hur dator-programmet ”MicroLupp,Skadeplats” används.

Best nr: P21-429/03.

Så här beställer duAnge beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress.Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.Fax: 054- 13 56 05.E-post: publikationsservice@srv.sePostadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 651 80 Karlstad.

24-25 november hålls i Karlsko-ga, med Räddningsverket somen av arrangörerna, en nordiskkonferens om framväxande ris-ker och regional utveckling.

Till grund för konferensen lig-ger en färsk OECD-rapport omvår förmåga att hantera hotmot samhällets olika system.

Konferensen vänder sig till enbred målgrupp av experter ochbeslutsfattare i samhället.

Konferens i Karlskoga

Stora Enso är en integreradskogsindustrikoncern medtillverkning av journalpapper,tidningspapper, finpapper,förpackningskartong och trä-produkter. Inom dessaområden har koncernen envärldsledande marknadsposition.Stora Enso har en omsättning på12,8 miljarder EUR. Antaletanställda är omkring 42 500 i mer än 40 länder i fem världsdelar ochproduktionskapaciteten för papperoch kartong uppgår till cirka 15miljoner ton. Stora Ensos aktier ärnoterade i Helsingfors,Stockholm och New York.

Arbetsledare till vår arbetsmiljögruppHylte Bruk är ett av världens största tidningspappersbruk ochen av de största producerande enheterna inom Stora Enso.Hylte Bruk är med sina drygt 990 anställda en av de dominerande privata arbetsgivarna i Hallands län. Vi har enfabrik med modern teknik och ett väl utvecklat arbetssätt.Vår satsning inför framtiden är att fortsätta utveckla vår fabrik för att ständigt kunna möta kundernas krav på en hög-kvalitativ produkt. I denna utveckling spelar vårt arbetsmiljö-arbete en viktig roll.

Vi söker Arbetsledare till vår arbetsmiljögruppArbetsmiljögruppen består av skyddsingenjör, arbetsställetshuvudskyddsombud, arbetsställets ställföreträdande huvud-skyddsombud samt två brandtekniker. Gruppen arbetarfrämst förebyggande med att förhindra person och egendoms-skador genom olycka och brand.

Vi söker dig som har gedigen kunskap och erfarenhet frånarbete med skadeförebyggande åtgärder. Du bör ha god sam-arbetsförmåga och var utåtriktad då tjänsten innebär mycketkontakter både inom och utanför företaget. Det är viktigt attDu kan leda och motivera dina medarbetare i det dagligaarbetet och att Du har förmåga att bidra till utvecklingen avarbetssätt och arbetsorganisation då vi är i en utvecklingsfasav avdelningen.

Tjänsten ställer krav på flexibilitet, samarbetsvilja samt godförmåga att uttrycka sig väl i både tal och skrift.

Lämplig bakgrund kan var Brandingenjör alternativ Brand-mästare med påbyggnadsutbildningarna ”Förebyggande åtgär-der mot brand för brandmästare” och ”förvaltningskursbrandmästare” eller motsvarande samt körkort lägst klass B.

Tjänsten är en tillsvidareanställning, dagtid.

För närmare upplysningar om tjänsten, kontakta gärna sektionschef Anders Magnusson på telefon 0345-19127.

Din ansökan märkt ”Arbetsledare arbetsmiljö” sänder Dusenast den 11 juli 2003 till:

PersonalavdelningenStora Enso Publication Paper314 81 HYLTEBRUK

www.storaenso.com/careers

Sirenen är perfekt för digsom ska rekrytera personalinom sektorn befolknings-skydd och räddningstjänst.

Ingen tidning inom bran-schen har sådan täckningsom Sirenen.

Nästa nummer trycks den19 augusti. För att vi ska hin-na få med din annons vill viatt du förhandsbokar utrym-me senast den 6 augustisamt lämnar färdig annons

senast den 11 augusti. Våra spaltbredder är:1 spalt 41 millimeter2 spalter 87 millimeter3 spalter 134 millimeter4 spalter 180 millimeter5 spalter 227 millimeterPriset är 15 kronor per

spaltmillimeter (plusmoms).

Vad annonsen kostar räk-nar du ut enligt följandeexempel: En annons som är

134 millimeter bred (3 spal-ter) och 150 millimeter högkostar 6 750 kronor (3 x 150x 15).

Ring eller e-posta om duhar några frågor. Kontakt-person för annonser är i för-sta hand Per Larsson, tel054-13 51 02. Är han inteinne kan du även tala medGunno Ivansson eller StigDahlén.

37PlatsannonserSirenen Nr 4 • 2003

Annonsera i Sirenen – boka senast 6 augusti

Vill du bli

chefstraineei Västra Sörmlands Räddningstjänst?

Tjänsten innebär att du under ett års tid erbjuds ett per-sonligt utvecklingsprogram för att därefter tillträda somstf räddningschef. (Du som redan är "varm i kläderna" ärvälkommen att söka direkt som stf rch.)

Ring tf stf räddningschef Roger Larsson 0150-577 25 förmer information!

Grundkrav är brandingenjörsutbildning (LTH) och RUB.Sista ansökningsdag är 29/8 2003.

Avdelningschef för operativ verksamhetUtifrån framarbetad handlingsplan skall dutillsammans med brandchefen leda och ut-veckla brandkårens operativa verksamhet.Du skall antingen vara brandmästare ellerbrandingenjör med kompetens att tjänstgö-ra som räddningsledare. Du kommer attingå i förvaltningens ledningsgrupp ochskall vara beredd att tjänstgöra som jourha-vande brandchef (krav B-körkort). Vi för-utsätter att du är en god och tydlig ledare,som kan ta till vara dina medarbetares ar-betspotential!

Avdelningschef för förebyggande/utre-dande verksamhet (vice Brandchef)I denna tjänst ingår att vara chef över till-synsverksamhet och olycksuppföljning, in-tern- och extern utbildning samt kommunalberedskap. Till grund för detta arbete skallhandlingsplaner arbetas fram. Du skall varautbildad brandingenjör med kompetens atttjänstgöra som räddningsledare. Beroendepå tidigare erfarenhet skall du, efter kortareeller längre tids introduktion, även fungerasom brandchefens ställföreträdare. Dukommer att ingå i förvaltningens lednings-grupp och skall vara beredd att tjänstgörasom jourhavande brandchef (krav B-kör-kort). Vi förutsätter att du är en god ochtydlig ledare, som kan ta till vara dinamedarbetares arbetspotential!

UtbildningsbrandmästareUnder avdelningschefen (se ovan), och till-

sammans med samordningsansvarig för ut-bildningsverksamheten, skall du anpassabåde intern och extern utbildning efter fö-rebyggande och operativa handlingsplaner.Tjänsten kan inom en snar framtid eventu-ellt komma att omvandlas till kombineradskift- dagtidstjänst, bland annat förutsatt attorganisationsförändring rörande brandmäs-tarnas arbetssätt/arbetstider kommer tillstånd. Du bör ha C-körkort eller friväg-ut-bildning.

Alla tre tjänsterna är tillsvidareanställning-ar.

Vill du veta mer om tjänsterna, kontakta:

Brandchef Anders Sporrong, 0480-45 75 20Tf vice brandchef Lennart Ericson, 0480-45 75 30Tf förvaltningschef Martin Storm, 0480-45 03 10

Fackliga företrädare:

CF Åke Pettersson, 0480-45 00 66SKTF Stig Andreasson, 0480-45 75 22SKAF Roger Andersson, 0480-45 75 34BRF Peter Ustrup, 070-767 22 48

Vill du veta mer om Kalmar, se www.kal-mar.seAnsökan med meritförteckning och angiv-na löneanspråk sändes senast 1/8 till:

Kalmar BrandkårBox 150391 21 KALMAR

Vill du vara med och utveckla framtidensorganisation till skydd mot olyckor?

Kalmar brandkår är en egen förvaltning som sorterar under kommunens samhällsbyggnadsnämnd.Brandkåren består av dagtidspersonal, en heltidskår samt tre stycken deltidskårer.

För närvarande befinner sig kåren i en spännande utvecklingsprocess som syftar till att anpassa or-ganisationen till morgondagens krav på en effektiv, och till lokala risker, anpassad räddningstjänst!

I detta arbete behöver vi förstärka organisationen med följande tjänster, där vi gärna ser både man-liga och kvinnliga sökande:

söker

RÄDDNINGSCHEFVår stf räddningschef är förordnad som räddningschef t o m 2004.05.31, då han uppnår pension. Vi söker därförny räddningschef med tillträde våren 2004.

Räddningstjänsten i Ljungby kommun består av en hel-tidsstyrka i Ljungby samt deltidsstyrkor i Ljungby, Laganoch Lidhult. Huvudstationen i Ljungby är en modernräddningsstation. Räddningstjänsten ingår i tekniska kon-torets organisation och kommunstyrelsen är räddnings-nämnd.

Din uppgift som räddningschef är att leda och utvecklaräddningstjänsten i kommunen samt att utveckla samar-betet med räddningstjänsterna i de intilliggande kommu-nerna. Som räddningschef ingår Du också i förvaltning-ens ledningsgrupp.

Kommunens räddningstjänstplan förutsätter att rädd-ningschefen är brandingenjör. Vi värdesätter påbyggnads-utbildningar. Erforderliga förutsättningar för tjänsten, ut-över utbildning och erfarenhet, är god samarbetsförmåga,dokumenterade bra ledaregenskaper samt intresse av ak-tivt deltaga i förvaltningens utvecklingsarbete.

Vi söker också

Stf RÄDDNINGSCHEFSom stf räddningschef har Du brandingenjörsutbildning,arbetar bl a med det brandförebyggande och ingår i rädd-ningstjänstens ledningsgrupp. Du deltar aktivt i utveck-lingen av vår räddningstjänst och i samarbetet med rädd-ningstjänsterna i våra grannkommuner. Tillträde snarast.

För att klara chefsberedskapen förutsätter vi att båderäddningschefen och stf räddningschefen bosätter sig ikommunen.

Vill Du veta mer?Ring tekniske chefen Torsten Lindow, tel 0372/789 341eller räddningschef Leon Lindskog, tel 0372/789 172.

Fackliga kontaktpersoner når Du via kommunens växel0372/789 000.

Välkommen med Din ansökan till Ljungby kommun, tek-niska kontoret, 341 83 Ljungby, senast den 30 juni2003.Läs Sirenen på nätet: http://sirenen.srv.se

38 Krypto Sirenen Nr 4 • 2003

Samma tal – samma bokstav

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilar-na. Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstavhela kryptot igenom.Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa enmening som har koppling till bilden.1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: rese-brandvarnare.Skicka lösningen senast den 4 augusti till: ”Kryptot”,Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Toppvinsten till Linghed

Lösningen till kryptot 3/03

Vi har någon gång fått synpunkten att kryptotär för lätt. Den här gången blev det lite av enutmaning eftersom det var fel nummer på tredjebokstaven i ledordet.

Vi ber om ursäkt och hoppas det inte ska upp-repas. Först öppnade rätta lösningen kom frånLinghed. Vi på Sirenen säger grattis till BengterikBusk och övriga vinnare.

Lösningen av krypto nr 3/03 gav följandemening i de tonade rutorna:

Gott med grillad korv1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kon-toret etc): Bengterik Busk, Linghed.2–4:e pris (cykelhjälm): Bengt Rutgersson, Klövedal,Amanda Hagelberg, Olofström, Kristi Tomson,Hallsberg.5–8:e pris (resebrandvarnare): Maria Barrefors,Laholm, Carin Magnusson, Borås, Eva Nordin,Sundbyberg, Bodil Schmidt, Göteborg.

E C O S S Ä S A D I X I E A S C H O T T I S A F O L I AC A V I A A A L U N A D R Å P A A A Y R A Ä A L A O A CO S A A X A F Ö R A I A A B A X N A A E S T R A D A V IS A L A O F I N A A S U L O R A A M I A V E A R A S E DS Y A S F Ä R A B Ä S T A A K U S T A L Ä A K N E K T AA N D A O A A B E N H I N N A A I A G U R K A A N Y A HI N I A N E J A C A O A Y A R E L I N G A O J A A T I OS E A X A K R A K O W I A K A P O L O N Ä S A A U T A RE S T E R H R A Å NA T A N I A V I A PQ A F O G B A S A IU A A N A A L T A PI S M A U N A I D EC A N Ö D E L D A AK R A R O R Ö A S JS E D A N A K T I ET E S A A A A A K NE L A K Ö L E K A KP L U G G G A T AA A L A O P A M Ö AJ Ä V A N I V Å A F L A M E N C O A S K R Ä L Å T A M CA R A E A S I L A A A N O R A E A M A O Å R A S E J A AZ O O M A A N A V I G A A A K L A Ö A R A A B E A U A CZ A G O T T A M E D A G R I L L A D A K O R V A A L A HR A I 3 A A A O C K S Å A A Ä A C A B A A Å A C A G N UO A N A B R I S A A K T S A M A K A Å A L A P H A R A CL P A I L A A A B A O A A P A Ö A E R N Å A V I S A A HL I N D Y A S W I N G A F A C K E L D A N S A C O N G A

15 4 27 5 2 23 11 7 3 3 7 27 20 2 23 6 15 21 14 2 18 20 2 21 8 11 18 28

22 2 6 2 22 12 2 15 8 11 11 2 14 11 6 9 7 2 19 2 27 2 2 11 3 2 14 7

18 14 8 21 7 2 6 27 2 18 14 28 2 2 27 8 23 6 14 2 18 20 9 12 3 2 7 27

20 18 2 13 1 7 2 18 14 7 11 14 7 2 2 4

9 2 14 2 2 23 18 11 22 2 18 9 2 22 13 21

10 8 20 18 9 2 2 7 2 2 3 18 27 2 2 2

2 25 13 20 7 2 8 20 25 20 2 27 8 14 4 20

9 9 2 25 11 8 27 2 11 2 28 2 14 7 27 3

17 7 5 18 2 9 7 21 13 1 2 27 11 5 2 2

8 2 2 20 20 6 2 7 26 4 20 2 18 11 2 1

8 2 14 18 2 18 5 14 8 20 2 13 3 7 2 4

5 8 9 9 7 2 28 15 11 2 1 5 2 2 27 7

2 26 2 18 5 8 2 22 2 26 6 11 2 23 19 11

25 2 21 1 2 9 13 28 22 2 16 7 2 8 2 11

2 2 2 2 2 7 1 18 2 14 8 2 7 14 21 2

11 4 2 7 11 3 8 27 25 8 20 7 2 21 4 26

23 11 8 21 2 8 27 2 2 27 2 20 2 8 28 6

2 2 2 6 9 2 2 1 23 2 27 4 20 5 2 9

11 12 21 9 7 2 5 8 4 27 8 5 7 2 14 8

4 2 27 2 20 4 11 11 5 8 11 2 3 18 24 2

5 26 4 20 21 2 2 4 1 2 3 3 2 19 9

8 2 14 12 2 3 20 6 25 12 2 2 7 14 2 8

20 2 14 9 7 2 19 27 2 2 27 2 1 18 2 11 4 1 7 5 8 2 3 8 2 21 7 27

9 27 7 9 9 2 2 14 12 27 8 20 2 15 12 7 20 2 2 4 10 4 20 2 28 8 20 12

12 27 2 7 3 20 2 2 2 9 2 12 2 21 2 3 19 2 13 28 2 9 6 9 7 2 2 11

3 2 21 2 2 8 1 18 3 7 2 7 1 8 15 2 5 8 11 2 20 12 2 14 9 8 3 8

2 21 20 7 15 21 7 2 2 2 26 2 12 2 6 1 2 3 2 9 12 3 11 7 2 11 13 20

5 27 2 11 11 2 21 7 11 18 21 19 2 8 24 18 20 3 11 8 2 2 2 27 4 2 11 8

G

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Gert Lönnqvist

39Näst SistaSirenen Nr 4 • 2003

Något förhinder-löpare

Annika Sörenstam, planetens bästa kvinnliga golfspela-re, ställde upp på den amerikanska herrtouren.Många undrade varför hon utsatte sig för en mental

press knappast någon svensk idrottsutövare varit i närhetenav. 600 journalister bevakade tävlingen, 200 fler än under USMasters, som är den största herrtävlingen i USA. Hennes svar:

– Det värsta som kan hända är att jag bara får lära mig nå-got nytt.

Vilket begåvat svar! Tänk om fler vågade ha denna nyfikenhet inför det nya

och okända. Hon ville testa sina gränser som golfspelare ochutveckla sig själv. Nu blevdet dessutom ett test på atthantera hysterin kring hen-nes person. Själv avundasjag Sörenstams inställning.Då och då kommer jag påmig med att ha varit för fegför att våga ta steget. Menjag är inte ensam. Vi haröverflöd av brandmän ochbefäl i kommunerna ochtjänstemän i statliga myndigheter som hellre klamrar sigfast vid invanda rutiner än utmanar det nya.

Jag förstår exempelvis inte rädslan för det nya verktygetskärsläckaren. En svensk innovation, utvecklad med stöd avRäddningsverket, och på väg att bli en internationell hit.Rädsla för att skärsläckaren inte är tillräckligt beprövad, oroför att den ska leda till mindre styrkor eller att den ska fåbrandmän att tumma på reglerna för rökdykning. Jag tyckeratt man ska se möjligheterna och inte bara hindren.

Vad var det hon sa, Sörenstam:– Det värsta som kan hända är att jag bara får lära mig nå-

got nytt.Tröghet och rädsla utmärker alltför många i räddnings-

tjänsten på ett annat angeläget område: fler kvinnor sombrandmän. Till tjejer som läser detta och som vill bli brand-män, gör ”en Annika”! Försök ta er in på herrtouren/herrkå-ren, som heltidare via det nya tvååriga utbildningssystemet.Du som vill bli deltidare, kontakta räddningschefen i dinkommun!

Statsbyråkratisk kullerbytta, Leni!Sommaren är här och med den en massa dramatik på vårainsjöar och längs kusterna. Frivilligorganisationen Sjörädd-ningssällskapet har högsäsong och kommer som vanligt atträdda liv och haverister. Statens tack till dessa ideella hjältarär att plötsligt börja ta betalt, en kvarts miljon kronor i hyraper båt och år för de stridsbåtar som sällskapet fått låna frånmarinen. Båtar som annars bara legat där i malpåse harkommit till vettig användning i fredssamhället.

Får inte försvarsdepartementet hyran från frivilligorgani-sationen, som givetvis inte har några pengar, dras båtarnain. Försvarsminister Leni Björklund har skyllt på administra-tiva hinder för utlåningen. I själva verket kan hon mednågra pennstreck fixa denna självklarhet. Menar ministernnågot med det hon sagt, att försvarsresurser ska kunna kom-ma till nytta också i fred, är detta det minsta hon kan göra.

– En statsbyråkratisk kullerbytta, kommenterade Sjörädd-ningssällskapets operative chef Anders Jönsson i TV beslutetatt kräva hyra för båtarna.

Det är bara att instämma.

■ ■ ■ I radioprogrammet Efter 12 hörde jag nyligen en gar-vad polis säga:– Polisen i glesbygd är ett utdöende släktesamtidigt som kriminaliteten ökar.

När ska polisansvariga fatta att de måsteta efter räddningstjänstens system meddeltidsbrandmän? Ska det finnas någonpolisberedskap utanför städerna i framti-den måste det till deltidspoliser.

■ ■ ■ Varför ställs det aldrignågra kunskapskrav på rädd-ningstjänstens personal – eftergrundutbildningen kan det ta15-20 år innan brandmän ochbefäl får vidareutbildning?

Särskilt de som tjänstgörsom räddningsledare bordekontinuerligt uppdaterasoch avlägga prov, exempelvisvart femte år. Helt enkelt cer-tifieras. För deras egen skull – och allmänhetens.

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som fram-förs i denna kolumn är hans personliga och har inget medRäddningsverkets ståndpunkter att göra.

Sista ordetfrån Stig DahlénSirenens chefredaktöre-post: stig.dahlen@srv.se

Stig DahlénChefredaktör och ansvarig utgivare 054–13 51 04, e-post:stig.dahlen@srv.se

Per LarssonReporter054–13 51 02e-post:per.larsson@srv.se

Gunno IvanssonLayoutare, reporter054–13 51 06e-post: gunno.ivansson@srv.se

R e d a k t i o n

Sirenens uppgift är att beskrivautvecklingen inom Räddnings-verkets ansvarsområden och sti-mulera till debatt i dessa frågor.Enbart Inledaren på sidan 2 äratt betrakta som Räddningsver-kets officiella linje.Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Telefax: 054–13 56 40e-post: sirenen@srv.sePrenumeration är gratis. Bestäl-les skriftligt genom att skicka inprenumerationstalongen som

finns i slutet av varje nummer.Upplaga: 38 000 exemplar.Adressändring görs genom attfylla i talongen som finns i slutetav varje nummer. Talongen fax-as, 054-13 56 40 eller skickastill: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.Kom ihåg att uppge gamlaadressen vid adressändring!Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper.Nästa nummer, 5/03, utkom-mer den 21 augusti.

SirenenRäddningsverkets tidning

Fler borde”göra enAnnika”

Foto: GUNNAR REIFENBERG Så här såg det ut när Gunnar Reifenberg besökte Värtaverket. Viden nödsituation måste man vara hinderlöpare med specialträningför att ta sig ut.

Efter exakt 27år som rädd-ningchef läm-nade JohnnyOhlsson den31 maj sin be-fattning iBromölla. I Skå-ne är han denräddningschef som varit cheflängst på samma plats. Han ef-terträddes av Sven Nilsson, 52,som blir tillförordnad rädd-ningschef.

Gösta Nilsson, räddningschef iSäffle, gick i pension i våras.Säffle köper nu tjänsten av Arvi-ka, vilket betyder att ThomasErlandsson är tillförordnadräddningschef i både Arvika ochSäffle. Bengt Hermansson harblivit stationschef i Säffle.

Kjell-Åke Källström tillträdde2 juni som ny ställföreträdanderäddningschef i Räddningstjän-sten Höga Kusten Ådalen (Här-nösand, Kramfors, Sollefteå).Källström är brandingenjör och

kommer när-mast från en-heten förverksamhets-utveckling påRäddningsver-ket, dessförin-nan arbetadehan i Västra

Sörmlands Räddningstjänst.

En veteran tackar för sig. Efter28 år som räddningschef i Sol-lefteå gick Roland Andersson ipension 1 april.

Bo Klette, 46, tillträder somräddningschef i Stenungsundefter sommaren. Klette jobbar idag som räddningschef i Mön-sterås och ersätter Anders Lars-son, som numera jobbar vidräddningstjänsten i Örebro.

■ ■ ■ HÖR AV DIGnär personer på ledande pos-ter i din organisation byterjobb eller någon nyanställs.

Ni som brukar läsa den här si-dan vet en del om hur nödut-gångar ska se ut – eller snarareinte se ut. Vi har visat ett antalskräckexempel på blockeradenödutgångar.

Uppfinningsrikedomen tycksoändlig – aningslösheten likaså.

Bidraget till detta nummer avSirenen kommer från GunnarReifenberg i Stockholm, som isitt arbete besökte turbinhallenpå Värtaverket.

”Kombinerad hinderbana ochutrymningsväg” rubricerarGunnar bilden och det är ju enträffande beskrivning.

Han får Sirenens eftertraktadeT-shirt som tack för bilden.Samma gäller alla som skickarin och får bilder publicerade pådenna sida. Adresser finns i re-daktionsrutan här nedan.

Det är inget krav att bildenska visa en nödutgång, även an-dra märkliga ”lösningar” ellerdråpliga motiv välkomnas.

Hotellgäs-ter får lekabrandmänI sommar öppnar ettbrandkårsmuseumpå Björknäsgårdenutanför Bräcke iJämtland.

Föremålen somställs ut är omkring80 år gamla ochkommer från en sam-lare på orten.

Björknäsgården,som är en hotell- ochkonferensanlägg-ning, vill ha ett levan-de museum. Därförska gäster som besö-ker hotellet erbjudasatt vara brandmanför en dag och övasig på att släcka brän-der.

Post

tidn

ing

BRe

tura

dres

s: L

257

651

80 K

arls

tadSirenen

Räddningsverkets tidningNr 4 2003

För Heinz Speychal gick engammal dröm i uppfyllelsenär han blev mekaniker i ettSTCC-stall. Han är en i ettteam och för Heinz är detviktigt att hela teamet gårbra.

– Jag är en tävlingsmänni-ska och går det dåligt ute påbanan är jag långt nere.

Lyckligtvis behöver inte HeinzSpeychal deppa särskilt ofta ef-tersom han är mekaniker i detframgångsrika STCC-stalletKMS (Kristoffersson motor-sport) från Arvika.

Till vardags jobbar HeinzSpeychal som brandmästare iFilipstad i östra Värmland. In-nan han började inom rädd-ningstjänsten var han bilmeka-niker i 14 år.

– Jag har alltid varit intresse-

rad av motorsport och undernågra år var jag mekaniker åtrallyföraren Leif Salander.

Privat kör han en Audi ochför tre år sedan e-postade hanTommy Kristoffersson i Arvika,chef för Audi-stallet, och frå-gad vad som krävs för att jobbasom mekaniker i KMS.

– Det var en chansning. Mennågonstans måste jag ju börja.

Blev chefsmekanikerChansningen gick hem. Heinzfick pröva på och 2001 tog hantjänstledigt från räddnings-tjänsten för att bli chefsmeka-niker i ett år. Han tycker att job-ben påminner om varandra.

– Det handlar om att undertidspress lösa en uppgift; attvara flexibel, kunna prioriteraoch fatta snabba beslut.

Sedan förra året är han helg-mekaniker och turnerar landet

runt med racingcirkusen. Medtre testhelger blir det totalt elvahelger. För att få det livet att gåihop har Heinz, liksom flera avhans kollegor, med sig familjeni depån. Sambon hjälper till icateringen och sönerna Kris-toffer och Robin hjälper tillmed att tvätta och putsa dengula Audin. Emelie, Ronnie ochMagnus ger sitt stöd från läkta-ren.

Men det räcker inte med attfamiljen accepterat hobbyn.

– Mina arbetskompisar stäl-ler upp och byter pass annarsskulle det aldrig gå.

I ett racingstall har alla sinaklart bestämda arbetsuppgif-ter. Bilen är indelad i tre områ-den, höger och vänster sidafram samt bakpartiet. De tremekanikerna har ansvar för varsitt område och Heinz sköterbakvagnen.

Viktiga egenskaper för enmekaniker är att vara nog-grann och snabb.

– Inget får lämnas åt slum-pen. Lägger man inte ner sig110 procent blir man bort-plockad.

Heinz har inget emot de högakraven, snarare tvärtom. Tids-pressen och tävlingsmomentetär det som lockar.

– Som mekaniker levererarjag ju något och när det går braute på banan är det kvittot påatt jag gjort ett bra jobb. Det ären viktig drivkraft.

Träffar nya människorSamtidigt uppskattar han livetrunt omkring, mekandet till-sammans med killarna på kväl-larna och alla nya människorhan får träffa.

Heinz mekar åt föraren Fre-drik Ekblom som är mycket

nöjd med sina mekaniker.– Det är ett kanongäng. Heinz

var inte med förra gången jagkörde för Audi men redan dåhade han ett gott rykte och detförstår jag nu, säger Fredrik Ek-blom.

Kan stå utan jobbNär Heinz Speychal efter STCC-säsongens slut återgår tillbrandmästarjobbet i Filipstadär det en osäker framtid somväntar. Ekonomin är i kris förBergslagens räddningstjänst-förbund och kraftfulla bespa-ringar väntar.

– Efter årsskiftet kanske maninte har något jobb. Blir det nå-gon heltid kvar blir det baradagtid, utryckningen försvin-ner. Jag skulle gärna bli meka-niker på heltid i ett par år, helstute i Europa.

GUNNO IVANSSON

Mekanikerna har bestämda arbetsuppgifter och Heinz Speychal har ansvar för bakvagnen. Kravenär höga. Det ska gå snabbt och bli rätt. Slarv drabbar inte bara den som gjort misstaget utan hela tea-met. – Inget får lämnas åt slumpen. Lägger man inte ner sig 110 procent blir man bortplockad.

Heinz gårgärna i depå Heinz Speychal, chefsmekanikern Tony Fors och Per Gustafsson

lyssnar till föraren Fredrik Ekbloms uppgifter om hur bilen uppför-de sig under testet. Ekblom är nöjd med sina mekaniker.– Ett kanongäng, säger han

Foto

: GU

NN

O IV

ANSS

ON