Trivsel, Trygghet, Tillgänglighet

En ekonomisk studie av ungdomsbostadskonceptet TTT

A financial study of concept housing for young adults

Författare: Frida Lundin

Uppdragsgivare: Funka Nu AB

Handledare: Stefan Johansson, Funka Nu AB

Alicja Tykocka-Ström, KTH ABE

Examinator: Per Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2016-10-26

Serienummer: 2015;80

Sammanfattning

Boendesituationen för unga vuxna är idag problematisk. Det är svårt att hitta en bostad, särskilt

som första boende hemifrån för den som saknar arbete. Många unga vuxna har därtill en svag

ekonomi, vilket gör att de har svårt att klara sin boendekostnad.

Denna studie har gjorts för att undersöka ett förslag på ett boendekoncept och behandlar främst

de ekonomiska förutsättningarna för konceptet. Den boendeform som har undersökts bygger på

ett tillgänglighetsanpassat kollektivt boende där varje individ har ett eget kontrakt.

I studien har målgruppen unga vuxna i åldern 18 – 30 år analyserats genom enkät och

djupintervjuer för att bedöma dess förutsättningar och önskemål om boende. En ekonomisk

analys har gjorts med avseende på byggkostnader för det föreslagna boendet jämfört med

kostnader för motsvarande traditionellt boende.

Resultatet visar en presumtiv lönsamhet för det kollektiva boendet, men även på en osäkerhet då

det kollektiva boendet är en obeprövad boendeform.

Nyckelord:

Tillgänglighet, anpassning, ungdomsbostäder, kollektivt boende, boendekostnad, byggkalkyl

Abstract

Young adults in Sweden have a problematic situation when it comes to housing. It is difficult for

them to find a place to live, especially for those without employment. Many young adults also

have low income, making it difficult to meet their housing costs.

This study is done in order to examine a proposal for a new housing concept for young adults,

focusing mainly on the financial aspects of the concept. The concept that is being proposed is

based on an idea of accessible collective accommodation where each tenant has their own lease.

This study targets young adults, ages 18 – 30 years, analyzing their needs, wishes and financial

capabilities through interviews and questionnaires. A financial analysis has been made regarding

construction costs of the proposed housing compared to the cost of equivalent traditional housing.

The results show a possible feasibility of the housing concept, but also an uncertainty due to the

fact that this is not yet a well-tried concept.

Key words:

Accessibility, youth housing, collective accommodation, rent, construction costs calculation

Förord

Jag vill rikta ett varmt tack till alla som på ett eller annat vis hjälpt till med och kring denna

studie.

Ett särskilt varmt tack till: Alicja för god handledning; Stefan, Tommy och Louise för ert stöd

och era råd; min familj för input, pepp och glada tillrop; Johan och Mia för strålande

markservice; Inger för oförtrutet påhejande; Cecilia för ledsagning genom begreppsdjungeln;

mina intervjupersoner för att jag fick ta del av era tankar; GWU B&C för empowerment och

blixtsnabb respons på allt från enkätförfrågan till nomenklaturbryderier; och sist – men inte minst

– Begripsamgänget för inspiration, kontakter och know-how i stort såväl som smått.

Vallentuna, 19 juni 2016

Frida Lundin

Begreppsförklaring

Kognitiv funktionsnedsättning – Medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning som påverkar

personens kognition, till vilken uppmärksamhet, minne, språkanvändning och

sammanhangstolkning kan ses tillhöra. Till kognitiv funktionsnedsättning hör grupperna

neuropsykiatrisk funktionssättning (exempelvis autism, dyslexi och ADHD/ADD), lindrig

utvecklingsstörning samt förvärvad hjärnskada (exempelvis efter trauma eller

utmattningssyndrom).

Det alternativa begreppet funktionsvariation har börjat användas på senare tid, oftast med

grundtanken att avstigmatisera problematiken. Begreppet kommer inte att användas i denna

rapport, då många personer med kognitiv funktionsnedsättning (enligt rapportförfattarens

iakttagelser) upplever att begreppet funktionsvariation förminskar deras svårigheter.

Autismspektrumdiagnos (ASD) – Neuropsykiatrisk diagnos. Personer med ASD har ofta

svårigheter med kognitiva funktioner, socialt samspel och kommunikation samt energibalans och

återhämtning. Många med ASD har också perceptionsstörning och sömnstörning vilket medför

ett förhöjt behov av kontinuerlig återhämtning. Inom ASD ingår många olika typer av autism som

ibland specificeras men ingår i samma paraplybegrepp då de till stor del flyter i varandra och

gränserna emellan dem är svårdragna.

Aspergers syndrom – Ingår i begreppet autismspektrumdiagnos men särskiljs ofta från andra

former av autism som en sorts högfungerande autism. Personer med Aspergers syndrom har ofta

lättare med kommunikation än vad personer med andra typer av autism har, men kan ändå ha

stora svårigheter i vardagen med framför allt kognitiva funktioner såsom sammanhangstolkning.

ADHD/ADD – Neuropsykiatrisk diagnos, står för Attention Deficit and Hyperactivity

Disorder/Attention Deficit Disorder (sv. Uppmärksamhetsstörning med/utan hyperaktivitet).

Lindrig utvecklingsstörning – Diagnos med kriterierna nedsatt intelligens och adaptiva

svårigheter. En person med lindrig utvecklingsstörning har i regel en intelligensmognad

motsvarande den hos barn i åldern 7 – 12 år. För att diagnosen ska sättas ska svårigheterna ha

uppstått under utvecklingsperioden, d.v.s. innan personen har uppnått vuxen ålder.

LSS – Lagen om Stöd och Service

Boendestöd – LSS-insats där en boendestödjare kommer hem till brukaren (den som beviljats

insatsen) och hjälper denna med vardagliga sysslor, såsom rutiner kring städning, matlagning,

kontakter m.m., en boendestödjare kan i vissa fall även följa med brukaren på läkarbesök m.m..

Boendestödjaren ska inte fungera som en “städhjälp” eller som ren sällskapsperson.

Ickebinär – Person som inte identifierar sig som kvinna eller man.

Cis-man – Person som identifierar sig som man, uppfattas av andra som man, har XY-

kromosomer och penis. Cis: latin, “på samma sida”.

Innehåll

Förord ............................................................................................................................................... 1

1. Inledning ....................................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 1

1.2 Målformulering ....................................................................................................................... 2

1.3 Avgränsningar ......................................................................................................................... 3

1.4 Lösningsmetoder ..................................................................................................................... 3

1.4.1 Studie av målgrupp .......................................................................................................... 3

1.4.2 Ekonomisk studie ............................................................................................................. 4

2. Nulägesbeskrivning ...................................................................................................................... 7

2.1 Funka Nu AB .......................................................................................................................... 7

2.2 Samarbetspartner Gisselberg Arkitekter AB.......................................................................... 8

2.3 Projektet TTT – Den nya generationens gemensamhetsboende ............................................. 8

3. Omvärld ...................................................................................................................................... 11

3.1 Externa studier ...................................................................................................................... 11

3.1.1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ................................................... 11

3.1.2 Hyresgästföreningen - Unga vuxnas boende ................................................................. 11

3.1.3 United Minds - Hur vill unga i Stockholm bo i framtiden? ........................................... 12

3.2 Externa projekt ...................................................................................................................... 12

3.2.1 Kompiskontrakt .............................................................................................................. 12

3.2.2 Studenter på äldreboende ............................................................................................... 13

3.2.3 KomBo - gemensamhetsboende..................................................................................... 13

4. Genomförande av faktainsamling .............................................................................................. 15

4.1 Djupintervjuer ....................................................................................................................... 15

4.2 Enkätundersökning om hyreskostnad ................................................................................... 16

4.2.1 Uppbyggnad och genomförande .................................................................................... 16

4.2.2 Möjliga felkällor i undersökningen ................................................................................ 16

4.3 Byggkalkyl ............................................................................................................................ 17

5. Resultat och analys ..................................................................................................................... 19

5.1 Målgruppsanalys ................................................................................................................... 19

5.1.1 Referat från djupintervjuer med fem personer ur målgruppen ...................................... 19

5.1.2 Analys av djupintervjuer ................................................................................................ 27

5.2 Enkät om hyreskostnad ......................................................................................................... 28

5.2.1 Typ av inkomst............................................................................................................... 28

5.2.2 Genomsnittlig disponibel månadsinkomst ..................................................................... 29

5.2.3 Hyreskostnad .................................................................................................................. 31

5.3 Byggkalkyl ............................................................................................................................ 33

5.3.1 BidCon-kalkyl ................................................................................................................ 33

5.3.2 Kompletterande översikt av VA, ventilation och elektricitet ........................................ 34

5.4 Kostnadsanalys...................................................................................................................... 35

5.5 SWOT-analys ........................................................................................................................ 35

6. Diskussion och slutsatser ........................................................................................................... 37

6.1 Allmänt om TTT-konceptet .................................................................................................. 37

6.2 Hyressättning för TTT-konceptet .......................................................................................... 38

6.3 Kostnader för TTT-konceptet ............................................................................................... 40

7. Rekommendationer .................................................................................................................... 41

Referenser ....................................................................................................................................... 43

Bilagor ............................................................................................................................................ 47

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I Hyresgästföreningens rikstäckande undersökning om unga vuxnas boende 2015 konstaterades

att en av fem i åldern 20 – 27 år fortfarande bor hemma hos sina föräldrar, där män och

ickebinära bor kvar i större utsträckning än kvinnor. Av de som fortfarande bor hos sina föräldrar

uppger 84% att de vill flytta hemifrån det närmaste året, men bara 51% uppger att de har eller

kanske har råd att flytta hemifrån (Hyresgästföreningen, 2015).

Av de unga vuxna som har flyttat hemifrån bor, enligt samma undersökning, tre av tio med

osäkra upplåtelseformer, vilket i praktiken innebär att över 310 000 unga vuxna i åldern 20 – 27

år bor utan besittningsskydd. Vidare har en femtedel av de som flyttat hemifrån svårt att klara av

sina boendekostnader. Det är uppenbart att det behövs fler billiga och trygga bostäder för unga

vuxna.

För unga med funktionsnedsättning ser flyttmönstret ungefär likadant ut, både angående när man

lämnar föräldrahemmet och vilken upplåtelseform den nya bostaden har, uppger dåvarande

Ungdomsstyrelsen (numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF) i en

temastudie om ungas bostadssituation (Ungdomsstyrelsen, 2011).

Av de unga vuxna i åldern 18 – 25 år som har flyttat hemifrån bor 61,9% ensamma, och av

utflyttade i åldern 26 – 29 år är det 33,4% som bor ensamma (Ungdomsstyrelsen, 2011). För båda

åldersgrupper bor män ensamma i större utsträckning än kvinnor. I en undersökning om hur unga

i Stockholm vill bo i framtiden, gjord av United Minds på uppdrag av bl.a. Fastighetsägarna

Stockholm, framkommer att 47% av de svarande är intresserade av att bo tillsammans med andra

som inte är familj eller partner (United Minds, 2014). Det är från dessa uppgifter rimligt att anta

att tillgången på kollektiva boendelösningar inte motsvarar efterfrågan.

I förordning 2013:145 om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga meddelades att

regeringen gav Boverket i uppdrag att besluta om och distribuera ekonomiskt stöd till aktuella

2

projekt som hade som syfte att utveckla eller använda en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst

eller process som på något vis skulle förbättra bostadssituationen för unga (SFS nr 2013:145).

När stödet utlystes valde arkitekt Marja Gisselberg (se 2.2) att kontakta företaget Funka Nu AB

(se 2.1) med förfrågan om ett samarbete kring att utveckla ett ungdomsbostadskoncept med

tillgänglighet i fokus. Projektet gick under arbetsnamnet TTT – Den nya generationens

gemensamhetsboende, med ledorden trivsel, trygghet och tillgänglighet (TTT). Syftet var att ta

fram ett gemensamhetsboende som ska främja integrering och motverka utanförskap bland unga.

Projektet ansökte om stöd från Boverket enligt ovan beskrivna förordning med Gisselberg

Arkitekter AB som huvudsökande och Funka Nu AB som medsökande. I juni 2014 beslutade

Boverket att stöd skulle ges till Gisselberg Arkitekter AB, och arbetet med att utveckla TTT-

konceptet kunde starta.

Workshops och enkätundersökningar med unga med och utan funktionsnedsättning genomfördes

tidigt i projektet. Syftet var att kartlägga målgruppens synpunkter på boendeformen och önskemål

gällande utformingen. Därefter togs några olika förslag på utformning fram i samråd med en

leverantör av byggmoduler. Den utformning som ansågs vara bäst lämpad valdes som TTT-

typlägenhet och presenterades i en projektrapport för Boverket (bilaga 1).

Aktörer inom den offentliga bostadsmarknaden tillfrågades om de skulle vara intresserade av att

bygga och förvalta enligt TTT-konceptet. Aktörerna efterfrågade ett ekonomiskt underlag, då

boendekonceptet ännu är obeprövat. Denna rapport behandlar den ekonomiska studie som ska

ligga till grund för ett sådant underlag.

1.2 Målformulering

Med hjälp av denna studie ska en slutsats kunna dras angående konceptets lönsamhet och

huruvida konceptet är attraktivt för framtida aktörer att implementera, alternativt vad som

behöver undersökas vidare för att kunna dra en sådan slutsats.

För att konceptet ska anses vara ekonomiskt lönsamt ska följande punkter uppfyllas:

3

Det ska vara ekonomiskt försvarbart att bygga enligt TTT-konceptet

Det ska vara lönsamt att förvalta TTT-bostäder

Målgruppen ungdomar i åldern 18 – 30 år ska ha råd att bo i TTT-bostäder

Därtill bör TTT-konceptet möta ett behov och fylla en samhällsekonomisk funktion.

1.3 Avgränsningar

Denna rapport behandlar inte följande:

Valprocessen gällande konceptets fysiska utformning

Möjliga förändringar av konceptets grundförutsättningar (t.ex. andra sorters husmoduler)

Jämförande byggkalkyl avgränsas till en enhet, d.v.s. en TTT-typlägenhet som jämförs

med en enrumslägenhet

Kostnadsanalys omfattar inte kostnader för projektering, VA, ventilation och elektricitet

Kostnadsanalys omfattar inte driftskostnader

Den samhällsekonomiska aspekten av konceptet kommer att diskuteras i rapporten men

inte redogöras för i detalj.

1.4 Lösningsmetoder

1.4.1 Studie av målgrupp

Målgruppens behov och önskemål studeras genom analys av dokumentation från projektets

tidigare genomförda undersökningar, intervjuer och workshops, externa undersökningar och

officiell statistik. Därtill görs kompletterande undersökningar av målgruppen.

Möjliga metoder för de kompletterande undersökningarna kan delas upp i två kategorier:

kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Kvantitativ undersökningsmetod används genom

att ett större antal personer tillfrågas genom exempelvis enkätundersökning eller intervjuer.

Kvalitativ undersökningsmetod används genom att ett mindre antal personer tillfrågas genom

företrädesvis intervjuer, men även genom exempelvis enkätundersökning och fokusgrupper

(Kvale & Brinkmann, 2014).

4

För detta arbete har både kvantitativ och kvalitativ undersökning valts, för att nå både bredd och

djup. En kvantitativ undersökning genomfördes i form av en webenkät angående inkomst och

hyra, i syfte att få en övergripande bild av målgruppens ekonomiska situation inför

rekommendation för hyressättning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av fem

djupintervjuer i syfte att få en något mer djupgående bild av hur målgruppen vill bo.

1.4.2 Ekonomisk studie

Den ekonomiska studien består av tre delar: En byggkalkyl, en kostnadsanalys och en SWOT-

analys.

Byggkalkyl

En byggkalkyl tas fram genom att samla byggnadskostnader för ett byggnadsverk, i denna studie

för en typlägenhet för TTT-konceptet samt för en jämförelselägenhet. Det finns flera olika

verktyg och metoder för att ta fram en byggkalkyl. De metoder som valdes mellan för denna

studie var byggkalkylprogrammet BidCon, öppna onlineverktyg för byggkalkylering samt

manuell kalkyl med stöd av Wikells Sektionsfakta.

De öppna onlineverktygen visade sig snabbt vara mer lämpade för beräkning av hela hus än för

en enskild lägenhet, och valdes därför bort.

BidCon har fördelen att det är lättare att bara kalkylera för den del som är av intresse och att även

arbetskostnader beräknas för vald byggnadsdel, men har också nackdelen att uppbyggnad väljs

från en befintlig databas och därmed medför att uppbyggnaden kanske inte stämmer exakt med

den verkliga uppbyggnaden. En ytterligare nackdel är att exempelvis köksinredning är

sammantagen i en uppsättning, vilket för en standardbostad passar bra, men som riskerar att bli

missvisande när planen inte innehåller ett antal fulla uppsättningar.

Manuell kalkyl har fördelen att det går att välja precis det som ska användas, varken mer eller

mindre, men det är en betydligt mer tidskrävande metod än ett verktyg som BidCon där en hel

byggnadsdel inklusive arbetskostnad väljs i klump. Även sammanställningen tar längre tid att

göra manuellt än i ett kalkylprogram där det snabbt går att få fram en färdig kalkyl.

5

Både BidCon-kalkyl och manuell kalkyl har nackdelen att kostnad för spill inte tas hänsyn till när

de valda måtten inte stämmer överens med standardmått för materialdelar. I denna studie, där

kalkylen gäller för en lägenhet och inte ett helt hus, kan dock detta ses som en försumbar kostnad

i sammanhanget.

Då TTT-konceptet är tänkt att uppföras som modulbygge, för vilket moduldata inte har varit

möjligt att få från tredje part (modultillverkaren) och moduldata från likvärdig modul hos annan

leverantör därför har legat till grund för valet av uppbyggnad, och kalkylens främsta syfte var att

ta fram ett kostnadsförhållande mellan en TTT-typlägenhet och en jämförelselägenhet ansågs

byggnadsdelar ur databasen för BidCon vara tillräckligt nära i uppbyggnad. BidCon valdes

därför, då fördelarna med kalkylprogrammet var av större vikt.

Kostnadsanalys

En kostnadsanalys görs för att ligga till grund för hyressättning, och baseras på de byggkostnader

som beräknats i byggkalkylen men behandlar också driftskostnader och förväntat slitage. För

denna studie har inte exakta siffror på driftskostnad analyserats, då dessa är direkt avhängiga val

av energiförsörjning, hur städning och underhåll av gemensamma ytor genomförs m.m.. För en

fullständig kostnadsanalys behövs även projekterings- och markkostnad tas i beaktande, detta

saknas ännu för TTT-konceptet som ännu ligger på idénivå. För denna studie består därför

kostnadsanalysen av en förhållandeanalys av TTT-konceptet i jämförelse med vanliga lägenheter.

SWOT-analys

SWOT-analysen är en metod som ofta används inom marknadsföring men som särskilt lämpar

sig att använda i förstudiefasen vid utveckling av en ny produkt eller tjänst. Metoden går ut på att

väga styrkor och möjligheter mot svagheter och hot, för att få en föraning om huruvida produkten

eller tjänsten kommer att vara konkurrenskraftig eller inte.

SWOT-analysen delas in i fyra fält: Styrkor (Strengths), Svagheter (Weaknesses), Möjligheter

(Opportunities) och Hot (Threats). Fälten är ordnade i en matris med de två interna aspekterna

överst och de två externa aspekterna underst, se exempel på nästa sida (Kotler et al, 2005).

6

Figur 1: SWOT-matris

7

2. Nulägesbeskrivning

2.1 Funka Nu AB

Funka Nu AB (i fortsättningen benämnt Funka) registrerades år 2000 som privatägt bolag, och är

sprunget ur ett ideellt tillgänglighetsprojekt inom funktionshinderrörelsen. Funka är i dagsläget

bland de marknadsledande företagen inom tillgänglighetsområdet, med merparten av svenska

myndigheter som kunder och med en nära relation till brukarorganisationer.

Funka arbetar med fysisk såväl som kognitiv tillgänglighet. Företagets främsta fokus ligger på

tillgänglighet kring information, web och IT, appar och automater. Företaget har även en

verksamhetsdel som arbetar med tillgänglighet i byggd offentlig och privat miljö samt

bemötandefrågor. En femtedel av Funkas verksamhet är finansierad av forskningsmedel.

Funka erbjuder bland annat inventering av fysisk tillgänglighet i och i anslutning till lokaler, där

även kundens personal involveras i arbetet för att samtidigt bidra med en kompetensutveckling

hos kunden. Inventeringen görs utifrån gällande lagar och riktlinjer, kompletterat med eget

inventeringsunderlag för att mäta tillgängligheten även där lagstiftning och riktlinjer saknas och

för att hjälpa kunden att prioritera sina kommande åtgärder.

Bland Funkas återkommande kunder finns stiftelsen Ågrenska, vars verksamhet främst riktar sig

till barn och ungdomar med sällsynta diagnoser. Funka har bland annat haft en rådgivande roll

inför och under produktion av Stenhuset på Lilla Amundön i Göteborg som kommer att stå

färdigt sommaren 2016. Stenhuset kommer att komplettera Ågrenskas befintliga lokaler, då dessa

inte tillgodoser alla behov som personer med särskilt svår funktionsnedsättning har.

Funka har 36 anställda (Funka, 2016) och hade 2015 en omsättning på 37 miljoner kronor

(Företagsfakta, 2016).

8

2.2 Samarbetspartner Gisselberg Arkitekter AB

Gisselberg Arkitekter AB (i fortsättningen Gisselberg Arkitekter) är ett konsultföretag inom

arkitektur, verksamt i Sverige och Finland med Stockholm som bas. Företaget är grundat år 2008

av arkitekt och verkställande direktör Marja Gisselberg, som också är initiativtagare till TTT-

projektet.

Gisselberg Arkitekter har som mål att förnya och utveckla koncept för boende- och arbetsmiljö,

och arbetar bland annat mycket med modulbyggande och byggande på svårutnyttjad mark i

tätbebyggt område. Företaget arbetar med arkitektuppdrag för nybyggnation såväl som

ombyggnation, och har även erfarenhet från stadsplanering. Företaget samarbetar med andra

arkitektkontor och teknikkonsultföretag efter behov (Gisselberg Arkitekter, 2016).

Gisselberg Arkitekter är ett enmansbolag och hade 2015 en omsättning på 1,3 miljoner kronor

(Företagsfakta, 2016).

2.3 Projektet TTT – Den nya generationens

gemensamhetsboende

Projektet TTT – Den nya generationens gemensamhetsboende är ett samarbete mellan företagen

Funka (se 2.1) och Gisselberg Arkitekter (se 2.2), finansierat av Boverket genom satsningen

Statligt stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. Projektet har som uppgift att ta fram

ett nytt socialt boendekoncept för unga i åldern 18 till 30 år under devisen TTT – Trivsel,

Trygghet, Tillgänglighet.

Boendet ska vara till för ungdomar i allmänhet, men projektet har ett starkt fokus på

tillgänglighet, för att ungdomar med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning ska klara av att bo

där på samma villkor som ungdomar utan funktionsnedsättning. De vanligaste

bostadsanpassningarna, exempelvis ljudisolering, rullstolstillgängliga badrum och lättåtkomlig

förvaring, byggs in i lägenheterna redan från början.

9

Figur 2: TTT-typlägenhet

Bostäderna är upplagda så att sex personer delar en lägenhet, med privata (grönmarkerat),

halvprivata (blåmarkerat) och gemensamma (gråmarkerat) utrymmen enligt figur ovan. Tanken är

att boendekonceptet ska främja integration och motverka isolering, men också ha en låg

boendekostnad för att målgruppen ska ha råd att bo där. Husen som ska inrymma lägenheterna är

planerade som smala loftgångshus med endast en tyst sida för att kunna byggas på smala tomter

med annars svårutnyttjad mark. Varje våningsplan över markplan rymmer tre TTT-lägenheter,

förrådsyta och liten tvättstuga enligt figur nedan.

Figur 3: Våningsplan TTT-hus

10

11

3. Omvärld

3.1 Externa studier

3.1.1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) gör

varje år en fokusstudie på ett aktuellt tema. 2011 studerades ungas bostadssituation genom analys

av befintlig statistik samt intervjuer med ungdomar och unga vuxna, politiker och tjänstemän.

Resultatet presenterades i form av skriften Fokus 11 (Ungdomsstyrelsen, 2011).

MUCF driver också webplatsen Ung Idag, där aktuell statistik om ungdomar och unga vuxna

samlas i olika kategorier såsom Arbete och boende, Ekonomisk och social utsatthet, Fysisk och

psykisk hälsa, etc. (Ung Idag, 2016).

3.1.2 Hyresgästföreningen - Unga vuxnas boende

Vartannat år genomför Hyresgästföreningen en rikstäckande undersökning om unga vuxnas

boende. Undersökningen gjordes senast i februari och mars 2015 av undersökningsföretaget

SKOP, och resultatet presenterades i rapporter grupperade efter område och för hela riket. De

tillfrågade var i åldern 20 – 27 år. Undersökningen visar bland annat att färre än hälften bor i en

bostad de själva äger eller har förstahandskontrakt för, och att tre av tio bor med osäkra

upplåtelseformer utan besittningsskydd.

Undersökningen visar också att 84% av de som bor hemma hos sina föräldrar vill flytta hemifrån,

men att bara 51% har eller kanske har råd med detta. Av de som har flyttat hemifrån har en av

fem svårt att klara sina boendekostnader, en av sex får hjälp av förälder eller anhörig att betala

för boendet och att mer än en tredjedel har mindre kvar att leva för efter betald boendekostnad än

vad som Konsumentverket beräknar att en ung vuxen i den åldern behöver för att klara sig

(Hyresgästföreningen, 2015).

12

3.1.3 United Minds - Hur vill unga i Stockholm bo i framtiden?

I januari 2014 genomförde United Minds studien “Hur vill unga i Stockholm bo i framtiden?” på

uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm, NCC och Swedbank. Studien tog upp ett flertal frågor

kring ungas boendesituation, och kom bland annat fram till att två av fem stockholmare i åldern

18 – 25 år vill flytta till annan bostad men saknar möjligheten att göra så. Studien visar även att

47% av de tillfrågade vill bo med vänner eller andra som inte är familj eller partner, och att 59%

anser att det är viktigt att de man delar bostad med delar ens intressen.

Av de tillfrågade var 46% intresserade av flexibla lösningar i hemmet, såsom flyttbara väggar,

flerfunktionella möbler och ytor. Bland de samlade citaten från tillfrågade experter finns följande

från Teo Strömdal Östberg, dåvarande ordförande för Stockholms studenters centralorganisation:

“Som vi lever i dag är vardagsrummet inte så viktigt. Tv:n är inte det alla samlas kring. Laptop:en

är den nya tv:n, sängen är den nya vardagsrumssoffan och köksbordet är det nya skrivbordet. Och

umgås kan man göra i köket.” (United Minds, 2014).

3.2 Externa projekt

3.2.1 Kompiskontrakt

Sedan 2011 har Botkyrkabyggen en kontraktsform - KompisBo - för ungdomar mellan 18 och 30

år som vill bo med en kompis (Botkyrkabyggen, 2016). För att kunna söka en KompisBo-

lägenhet behöver båda kompisar ha ett ID-nummer som fås genom registrering hos

Botkyrkabyggen. Lägenheter tillgängliga för KompisBo-kontrakt annonseras ut via

Facebookgruppen “KompisBo”, och den som först kommenterar med sitt och sin kompis ID-

nummer är först på tur att få lägenheten om övriga krav för kontrakt uppfylls. KompisBo-

kontraktet gäller i maximalt fyra år, med en uppsägningstid på två månader, och kompisarna

tecknar varsitt kontrakt på sitt rum och del av de gemensamma ytorna.

Även Stockholms kommunala bostadsbolag Familjebostäder prövar sedan 2015 ett

kompiskontrakt, där ungdomar i åldern 18 – 25 år delar lägenhet med varsitt kontrakt

(Familjebostäder, 2015). Lägenheterna annonseras genom Bostadsförmedlingen och förmedlas

efter kötid. Båda sökande måste vara med i Bostadsförmedlingens kö, och likt KompisBo gäller

13

kontrakten i maximalt fyra år. Vid kompiskontrakt behåller den boende sina ködagar i

Bostadsförmedlingens ordinarie kö. Genom Bostadsförmedlingen förmedlas även

kompiskontrakt för ålderspensionärer från 65 år (Familjebostäder, 2016).

3.2.2 Studenter på äldreboende

I staden Deventer i Nederländerna har studenter möjlighet att bo hyresfritt på ett äldreboende,

under förutsättning att de umgås med de äldre minst 30 timmar i månaden. Idén uppstod för drygt

tre år sedan, då en student var missnöjd med studenthusets boendeförhållanden och hörde sig för

efter ett lugnare boende (PBS, 2015; ABC 2015). Konceptet har visat sig vara positivt både för de

äldre, som får ett socialt utbyte de annars inte skulle ha haft i samma utsträckning, och för

studenterna, som får ett bra boende trots låg inkomst. Något liknande koncept finns i dagsläget

inte i Sverige, men skulle kunna vara intressant att utveckla här då många av våra äldre lider av

ensamhet och student- och ungdomsbostäder ofta är dyra och svåra att få tag på (Idéfabriken,

2015).

3.2.3 KomBo - gemensamhetsboende

Järntorget har tillsammans med Utopia Arkitekter tagit fram konceptet KomBo, ett

gemensamhetsboende som till stor del liknar TTT-konceptet. KomBo-konceptet presenterades i

juni 2014 som ett modernt kompisboende (Järntorget, 2014), inspirerat av United Minds

undersökning tidigare samma år, och fick ett år senare markanvisning i Stadshagen med planerad

byggstart under 2019 (Järntorget, 2016). KomBo-lägenheterna är tänkta att delas av 3 – 5

personer med individuella kontrakt. Varje kontraktsinnehavare har – i likhet med TTT-konceptet

– ett eget sovrum, medan kök, vardagsrum och badrum delas.

14

15

4. Genomförande av faktainsamling

4.1 Djupintervjuer

Djupintervjuer genomfördes med fem personer i åldern 20 – 25 år, med någon form av kognitiv

funktionsnedsättning, för närvarande boende i sitt föräldrahem. Intervjupersonerna valdes genom

rekommendation från uppdragsgivarens kontakter i olika brukarorganisationer.

Intervjuerna utfördes med en person i taget, på en plats vald av den intervjuade. Målet med

intervjuerna var att se om boendekonceptet är attraktivt och tillgängligt för personer med kognitiv

funktionsnedsättning samt att få en bild av vad det är som har gjort att de intervjuade inte har haft

möjlighet eller vilja att flytta hemifrån ännu.

De intervjuade har först fått beskriva sitt drömboende. Sedan har de fått berätta vad de ser som

viktigast i vad de tror vore rimligt som deras första boende hemifrån. Därefter har de fått se en

typritning av en TTT-lägenhet tillsammans med en muntlig beskrivning av upplägget och

slutligen blivit tillfrågade om deras tankar kring konceptet och huruvida de själva skulle kunna

tänka sig att bo där. Till stöd för intervjuerna fanns en lista över frågor (bilaga 2). Samtliga

intervjuer utvecklades till ett levande samtal, vilket medförde att frågorna inte följde samma

ordning för varje intervju.

Ljudupptagning gjordes för samtliga intervjuer. Full transkribering av dessa visade sig dock vara

alltför tidskrävande, därför presenteras istället intervjureferat i 5.1.1. De intervjuade har fått ta del

av respektive intervjureferat och lämna synpunkter innan godkännande. En av de intervjuade har

kontaktats skriftligen med en följdfråga efter godkännande. Samtliga intervjupersoner har

fingerade namn.

16

4.2 Enkätundersökning om hyreskostnad

4.2.1 Uppbyggnad och genomförande

En kvantitativ undersökning i form av en webenkät om hyreskostnad genomfördes för att dels

undersöka hur hög en hyreskostnad kan vara för att målgruppen ska ha råd att betala hyran, dels

för att ta reda på vilken typ av inkomstsituation som är rimlig att ställa krav på vid

kontraktskrivning. Enkäten skapades och administrerades i enkätverktyget Survey Gizmo och

bestod av fyra frågor: en för att säkerställa att de svarande ingår i den önskade åldersgruppen 18 –

30 år, en om typ av inkomst, en om storlek på disponibel inkomst och slutligen en om hur hög

hyra den svarande maximalt kan betala med nuvarande försörjning (bilaga 3). Ett fritextfält fanns

med i slutet av enkäten, för att ge den svarande möjligheten att lämna kommentarer och

förtydliganden.

Enkäten hölls öppen i 8 dagar och gick ut till målgruppen via Autism- och Aspergerförbundet,

Funka på KTH (den centrala samordningen för KTH:s studerande med behov av stödinsatser, ej

att förväxla med uppdragsgivaren Funka), RFSL Ungdom och ett forum för icke-cismän på

sociala medier. Förväntat antal svar var 40 – 50 stycken, det totala antalet inkomna svar vid

enkätens avslutande uppgick till 141 stycken.

Fem av svaren diskvalificerades då de svarande svarat nej på frågan om vederbörande är i åldern

18 – 30 år. Ytterligare tre svar diskvalificerades då de svarande inte har fortsatt till fråga 2. Av de

resterande 133 svaren var tre ofullständiga – två svarande har inte fortsatt till fråga 3, en svarande

har inte fortsatt till fråga 4 – dessa har ändå tagits med i sammanställningen (bilaga 4) då de

besvarade frågorna är relevanta för analysen. Ytterligare sju svar var vid sammanställning

markerade som ofullständiga, dessa var dock besvarade hela vägen och är därför med i

sammanställningen.

4.2.2 Möjliga felkällor i undersökningen

Vid sammanställning kunde följande möjliga felkällor i undersökningen konstateras, av

varierande betydelse för resultatet:

17

De som har både löneinkomst och annan typ av inkomst uppmanades att kryssa för båda

alternativen, vilket medförde en dubbel representation vid sammanställning. Detta löstes genom

att de svarande delades in i segment utifrån svar på frågan om typ av inkomst och har därmed

ingen inverkan på resultatet av sammanställningen, detta hade dock kunnat förebyggas genom att

inkludera ett separat svarsalternativ för inkomstkombination.

Vidare hade svarsalternativet “annan typ av inkomst” med fördel kunnat brytas upp i två

svarsalternativ: “studiemedel från CSN” och “annan typ av inkomst”, då studerande med

studiemedel har en lite annan bostadssituation än övriga med annan typ av inkomst. Att dessa två

grupper ingår i ett och samma svarsalternativ antas inte ha någon betydande inverkan på

resultatet.

Svarsintervallen till frågan om storlek på disponibel månadsinkomst hade med fördel kunnat

förfinas. Disponibel månadsinkomst angavs här i intervall om 5 000 kronor, vilket medförde att

en svarande med strax över 5 000 kronor i månadsinkomst hamnar i samma intervall som en med

nästan dubbelt så hög inkomst. Intervall om 2 000 kronor hade sannolikt kunnat ge en tydligare

bild av inkomstläget hos de svarande.

Maxgräns för hyreskostnad angavs i intervall om 1 000 kronor, vilket vid sammanställning

konstaterades vara lagom stora intervall. Däremot så hade ett ytterligare intervall uppåt med

fördel kunnat läggas till, antingen som intervallet “7 001 – 8 000 kronor” eller som “över 7 001

kronor”, samt det lägsta intervallet “upp till 2 000” delats upp i två intervall på 1 000 kronor i

enlighet med övriga intervall. Detta antas inte ha någon betydande inverkan på resultatet.

4.3 Byggkalkyl

Byggkalkyl gjordes i BidCon för en TTT-typlägenhet för sex personer och för en enrumslägenhet

för jämförelse. Storleken på jämförelselägenheten valdes till 30 m2 för att vara likvärdig med den

18

yta som en person har till sitt förfogande i en TTT-typlägenhet. Denna yta motsvarar den privata

ytan för en person sammanlagt med en sjättedel av den gemensamma ytan samt ytan för ett

badrum i en TTT-typlägenhet, vilket uppgår till 29,5 m2. Hela badrumsytan räknas in då

badrummet behöver vara lika stort oavsett typ av lägenhet.

I brist på exakt uppbyggnad för de valda modultyperna i TTT-typlägenheten valdes så likvärdig

uppbyggnad som möjligt i BidCon:s befintliga register. Samma uppbyggnad valdes sedan för

jämförelselägenheten. Båda lägenheterna är beräknade som gavellägenheter, för att få fram en

maximal kostnad att jämföra med. Arbetskostnad är inräknad i resurssammanställningen för

respektive lägenhet.

Fast inredning är inräknad i byggkalkylen för båda lägenheterna. För TTT-typlägenheten är två

uppsättningar köksutrustning inräknade, för jämförelselägenheten är en uppsättning inräknad.

TTT-typlägenheter har fler garderober per boende än vad jämförelselägenheten har, detta på

grund av att så många garderober av utrymmesskäl sällan finns i enrumslägenheter i jämförbar

storlek.

Då uppgifter om indragning av vatten och avlopp samt VA-produkter inte kunde tas fram i

BidCon gjordes en översikt av antalet anslutningar och rörstammar i respektive lägenhet, utan

kostnadssättning, för att ta fram ett förhållande för en TTT-typlägenhet kontra sex stycken

jämförelselägenheter. Motsvarande översikt gjordes även för ventilation och elektricitet.

19

5. Resultat och analys

5.1 Målgruppsanalys

5.1.1 Referat från djupintervjuer med fem personer ur målgruppen

Maria

Maria är 20 år gammal och har lindrig utvecklingsstörning. Hon har nyligen tagit studenten och

jobbar med städning på ett hotell i närheten av där hon bor. Maria bor hemma hos sina föräldrar

men drömmer om att en dag vara miljonär och bo med sin pojkvän i ett jättestort hus i

skärgården, med pool och gym i huset. Innan dess vill hon dock bo i lägenhet med pojkvännen, så

att de kan jobba upp ekonomin innan de bildar familj och flyttar till eget hus.

För Maria är det viktigt med en rymlig bostad. Hon vill ha det stilrent och enkelt, ljust men ändå

ombonat, med dimmer till belysningen. Hon vill ha en walk-in closet och flera badrum. Köket

ska ha en öppen planlösning ihop med matsal och vardagsrum. Maria tycker om att laga mat och

baka, och hon vill kunna bjuda hem vänner eller sin och pojkvännens familjer på middagar och

fester.

Maria ser gärna att det finns annan verksamhet i eller i anslutning till huset, exempelvis förskola

eller matbutik. “Det är nära och bra” säger hon, och tillägger att hon inte blir irriterad på störande

ljud utifrån så länge det är lugnt i lägenheten. Hon skulle investera i ljudisolerande fönster och

dörr om det inte redan finns i den framtida bostaden.

För Maria är det inte alls intressant att dela bostad med andra än sin pojkvän eller familjen. Hon

känner att hon är för självständig och är orolig för att det skulle bli hon som fick göra allt jobb i

en lägenhet som delas med flera andra. Hon är ordningsam och vill att det ska vara rent och

fräscht i hela lägenheten, speciellt i badrummet, men hon litar inte på att andra skulle kunna hålla

det tillräckligt rent och fräscht. Hon ser också ett problem i att fördela sysslor som matlagning

och inköp jämnt mellan de olika personerna. “Man vill inte heller låta som en morsa för de

20

andra” säger hon. För Maria skulle det inte göra någon skillnad om det var färre än sex personer

som delar lägenheten.

John

John är 25 år gammal och har Aspergers syndrom. Han är för tillfället arbetssökande, vilket är

den främsta anledningen till att han bor hemma hos sina föräldrar. Han ser två aspekter av detta:

dels vill han ha en stadig inkomst innan han flyttar till en egen bostad för att vara säker på att

ekonomin kommer att gå runt, dels vill han veta var han kommer att jobba för att kunna välja

bostadsområde nära arbetsplatsen eller åtminstone med smidig kollektiv resväg då resan - i

synnerhet under rusningstid - ofta tar mer energi från honom än vad själva arbetet gör.

När John beskriver sitt drömboende så berättar han att han inte vill ha en alltför stor lägenhet.

Han vill få plats med sin säng, sitt datorbord och sin fåtölj och kunna röra sig obehindrat mellan

dem, stort utrymme utöver det känns oviktigt. Mer utrymme ger större yta att städa, något som

John gärna slipper. “Röra följer någon sorts kvantfysik och fyller all tillgänglig yta” säger han

skämtsamt. Då John umgås med sina vänner främst över internet så ser han heller inget stort

behov av att kunna bjuda hem dem, ett vardagsrum är därför lågt prioriterat.

Helst vill han kunna köpa sin bostad så att han vet att den är hans, men han ogillar tanken på att

behöva ta lån till en så stor klumpsumma och har därför inte uteslutit möjligheten att bo i

hyresrätt. Att hyran i så fall inte är för hög är väldigt viktig för John, då han inte vill bli van vid

en hög standard som han kanske inte har råd att bibehålla.

Helst vill John bo för sig själv, men han kan tänka sig att bo i delad lägenhet i några år så länge

han trivs med de personer han delar med. Att dela lägenheten med fem andra tycker han känns

lite mycket, men så länge det är tydligt vad som är gemensamt och vad som är privat och alla

kommer överens så tror han att det kan funka. Han tror dock att det skulle vara lättare att komma

överens om han kunde dela lägenhet med bara tre andra istället.

21

Att dela badrum med någon annan tror John skulle gå bra, men han skulle inte känna sig helt

avslappnad t.ex. i duschen om någon av lägenhetskamraterna skulle behöva gå på toaletten. Även

här tror John att det skulle vara lättare att dela två badrum med tre andra än med fem.

John skulle helst ha en tvättmaskin i lägenheten, så att han kan tvätta när han har tid och energi

för det istället för att behöva boka en tid långt i förväg. I en gemensam tvättstuga för hela huset är

han rädd för att t.ex. inkräkta på någon annans tid eller att på annat sätt vara i vägen. Att dela

tvättmaskin med ett begränsat antal personer känner han dock skulle gå bra, då det är lättare att

kommunicera med några få personer som man dessutom har möjlighet att lära känna så pass väl

att man vet hur de fungerar och reagerar, och vice versa.

John planerar att söka boendestöd när han har flyttat hemifrån. Han känner sig inte bekväm med

att söka boendestöd medan han fortfarande bor hos sina föräldrar, men han tror att det skulle

kännas okej i ett delat boende då han inte har några problem att förklara och stå för sina behov.

Han ser det som en fördel om de han delar boende med har en egen funktionsnedsättning,

eftersom de då skulle kunna ha lättare att ömsesidigt förstå varandras behov, men han ser det inte

som en nödvändighet.

Kalle

Kalle är 24 år och har dyslexi. Han jobbar med trädgårdsskötsel men är utbildad guldsmed. Han

bor nu hemma hos sina föräldrar, men drömmer om att bo i en liten villa, lite avskiljt men inte

alltför ocentralt. Han vill bo så att han kan göra lite vad han vill utan att störa sina grannar. Han

vill gärna ha en verkstad som är separerad från bostaden, så att det inte sprids slipdamm till

boendeytorna.

Kalle kan tänka sig att bo i en lägenhet till en början. Om det är gott om utrymme eller inte spelar

inte så stor roll för honom, så länge det går att få plats med det han vill ha och går att inreda på ett

bra sätt. Han föredrar matta färger, då han tycker att blanka färger kan bli för intensiva och

skrikiga. Balkong är inte jätteviktigt för Kalle, men om det finns balkong ska den vara så pass

stor att ett bord och några stolar får plats, “annars kan det kvitta”, säger han. I badrummet skulle

han gärna ha både dusch och badkar, men om han fick välja bara det ena så skulle det bli badkar.

22

För Kalle är vardagsrummet det viktigaste rummet i en lägenhet, han vill kunna bjuda hem

kompisar utan att det blir trångt. Sovrummet är mindre viktigt, en sovalkov skulle också gå bra.

Kalle vill ha ett riktigt kök med sittplatser, eftersom han ser köket som en samlingsplats. Han

tycker att ett kök måste vara välplanerat så att det går att 2-3 personer lagar mat tillsammans.

När det gäller förvaring så vill Kalle ha en klädkammare, dels för att kunna hänga undan t.ex.

vinterkläder när de inte används, men också för att kunna ställa kärl för källsortering där de inte

är i vägen eller blir svåråtkomliga. Han vill också ha ett källarförråd, främst för att han har bil och

vill kunna ställa smutsiga vinterdäck i ett källarförråd istället för att släpa dem uppför trappor och

förvara dem i lägenheten bland saker som ska hållas rena.

Kalle kan tänka sig att bo i en delad lägenhet, men han vill helst känna de han ska bo med i

förväg. Om han ska dela lägenhet med andra är det viktigt att han kan låsa dörren till sitt rum. Det

är också viktigt att det finns gott om köksförvaring så att det är tydligt vilka saker som är vems.

En fördel som Kalle tar upp med att dela lägenhet med andra är att man kan dela upp

matlagningen och turas om, kanske parvis, så att alla har lika stort ansvar för allt. Han tror att ett

liknande tankesätt mellan de boende har mer betydelse än ålder och sysselsättning.

Han ser dock ett stort problem med att dela toalett och kök på flera personer, i synnerhet om

någon skulle bli magsjuk - då kommer det att sprida sig till allihop. Därför skulle Kalle föredra en

lägenhet som delas på fyra personer framför en som delas på sex personer. Det skulle också vara

lättare att lära känna varandra om man bara är fyra. Kalle är beredd att betala lite mer i hyra, men

om skillnaden skulle bli stor kan en som delas på sex personer bli aktuell ändå.

En fördel som Kalle ser med att dela lägenhet med andra är att han då skulle kunna få hjälp av de

andra att läsa brev som innehåller till exempel information om lägenhetsunderhåll,

samhällsinformation och annan skriftlig information. I dagsläget är det hans föräldrar som hjälper

honom med det, men han skulle känna sig bekväm med att be de andra boende i en delad

lägenhet om hjälp om han har lärt känna dem och de är införstådda med hans dyslexi.

23

Magnus

Magnus är 25 år gammal och har autism, ADD och tvångssyndrom. Han bor med sin mamma och

deras katter. Magnus går på daglig verksamhet där han förbereds för att komma ut i arbetslivet.

Magnus har alltid bott i innerstan och trivs bra med det. Han vill ha nära till kollektivtrafik och ha

matbutik och gym i nära anslutning till hemmet, det får gärna vara gångavstånd till hans dagliga

verksamhet. Han vill bo på andra våningen eller högre, dock inte högre upp än fjärde våningen då

han har svindel.

Magnus tycker att det räcker att ha två rum och kök, men det är viktigt att det är ett riktigt kök

och inte kokvrå. Han tycker om att laga mat och gör det varje dag, så det är “prio 1” att ha bra

utrymme och utrustning för detta. Han vill gärna ha en timer på spisen så att den slår av efter en

viss tid. En matplats får gärna rymmas i köket, men om det skulle vara för trångt så behöver det

istället finnas extra plats för det i vardagsrummet. Han tycker att det vore underbart med en

balkong, men det har lägre prioritet än köket.

Eftersom Magnus gärna bjuder hem vänner på middag, tv-spel och film så vill han att det finns

ett separat sovrum så att hans vänner inte behöver sitta i sovrummet. Det skulle också medföra att

sovrummet inte alltid behöver vara så städat, eftersom han kan stänga dörren till sovrummet när

vännerna är i vardagsrummet. Magnus drömmer om att ha en “nördhörna” i vardagsrummet, med

stor filmduk och projektor med tv-spelskonsoler inkopplade så att man kan se på film och spela

tillsammans där. Han vill gärna ha dimmer till takbelysning men ser det inte som ett krav.

Helst ska Magnus framtida lägenhet bara ha vita väggar och det ska finnas minst ett fönster i

varje rum förutom badrummet, om det finns ett minifönster även i badrummet så är det bara bra.

Badrummet ska ha dusch, eftersom ett badkar tar för mycket plats. ”Jag skulle bara slå ihjäl mig”

säger han skämtsamt. Magnus vill ha så lite möbler som möjligt i rummen så att det blir lättare att

hålla ordning och ser lugnare ut. Han ser i dagsläget inget behov av mycket förvaringsutrymme i

t.ex. källar-/vindsförråd eftersom han inte vill ha för mycket saker. Han vill ha något ställe att

hänga sina kläder på och någonstans att förvara böcker och tv-spel på i lägenheten.

24

När det gäller tvättmöjligheter så vill Magnus helst ha en tvättstuga då det ger honom bättre

möjligheter att få struktur och ett system att gå efter. Tvättstugan ska då bara kunna bokas av en

person i taget så att han inte behöver trängas med andra, han beskriver kontakten med andra i

tvättstugan som jobbig. Helst vill han boka tvättstugan manuellt med s.k. cylinderbokning

eftersom det blir lättare för honom, men han kan tänka sig att testa ett elektroniskt

bokningssystem med t.ex. nyckelbricka. Han ser dock en nackdel med att det elektroniska låset

inte släpper in en i tvättstugan om man skulle återvända lite för sent så att den bokade tiden precis

tagit slut.

Magnus har svårt att föreställa sig hur det skulle vara att dela lägenhet med flera andra. “Jag

behöver prova innan jag vet säkert”, säger han. Han är dock orolig för att han inte skulle kunna

stänga av riktigt om det bodde flera andra i samma bostad. Han tror att det skulle vara väldigt

beroende av vilka personerna är, och att det kanske skulle vara bättre om han kunde bo med

vänner som han redan känner.

Att dela badrum tror Magnus inte skulle vara något problem. Köket känns mycket svårare att dela

eftersom han vill laga mat i lugn och ro, kanske småprata med vänner om de är på besök medan

han lagar mat. Överlag skulle det kännas svårare att ta hem vänner i en delad bostad eftersom det

kan bli svårt att vara ifred bara han och vännerna om man inte tränger ihop sig i det privata

sovrummet. Det skulle också kunna bli svårt att inte störa de andra boende.

Magnus tror att TTT-konceptet kan vara ett bra första boende när man flyttar hemifrån men att

det inte passar för honom. Det skulle visserligen innebära en trygghet att det alltid finns andra

människor där, men han vill vara mer i fred.

Skulle han någon gång bo i en delad bostad så måste hans privata del av bostaden vara

ljudisolerad så han inte störs av de andra. Oavsett hur han bor så behöver det vara ljudisolerat

utifrån och han vill inte ha brandkår, polisstation eller ambulansutfart för nära eftersom det låter

för mycket vid utryckning. Han har i sin nuvarande bostad ett dagis i samma hus och tycker att

det är trevligt med barn på gården så länge det är ljudisolerat så han inte störs.

25

Fredrik

Fredrik är 21 år gammal och har Aspergers syndrom. Han bor med sina föräldrar och sin syster i

en fyrarumslägenhet. Han jobbar fem dagar i veckan på en snabbmatsrestaurang där han trivs bra.

När han är ledig tycker han om att spela tv-spel och spela gitarr.

Fredriks drömboende är en trea med mycket utrymme där han kan ha ett dedikerat tv-spelsrum.

Han skulle gärna ha en liten musikstudio också. Han föreställer sig att han kommer att bo i en

hyresrätt, eftersom att bostadsrätt kostar mycket pengar, men han tycker att hyresrätter är svåra

att hitta.

Sovrummet ska vara separerat från de andra rummen, eftersom han bara vill kunna ta det lugnt

där. Vardagsrummet ska vara stort, han vill åtminstone få plats med en soffa och en stor tv, gärna

två så att den ena kan användas till tv-spel. Det behöver också finnas hyllor där han kan ha sina

spel. I vardagsrummet ska han kunna slappna av och “chilla”.

Fredrik vill ha ett riktigt kök så att det finns plats för att laga mat. Helst ska köket vara lite större

så att han kan bjuda hem vänner utan att det blir trångt. Han tycker om att bjuda hem vänner så

utrymme att umgås på är viktigt.

Balkong är inte viktigt för Fredrik, men han ser det som ett stort plus om det finns, speciellt om

han bor högt och har fin utsikt. Han tycker att det vore mysigt att kunna sitta på balkongen och

äta frukost på sommaren. Han kan tänka sig att betala 1000 kronor extra i hyra för en lägenhet

med balkong.

För Fredrik är det viktigt att det finns gott om förvaringsutrymmen eftersom han har många saker

som han inte använder men ändå vill spara, exempelvis barndomsminnen. Utöver hyllor och skåp

i lägenheten vill han därför ha ett förråd utanför lägenheten. Han tycker att vindsförråd är

mysigare och skulle därför föredra ett sådant, men källarförråd skulle också gå bra.

Fönster ska finnas minst ett i varje rum, förutom badrummet där det inte behöver finnas något

fönster. I vardagsrummet får det gärna finnas två eller tre fönster, beroende på hur stort rummet

26

är. I varje rum ska det finnas en taklampa, alla taklampor ska ha dimmer. Fredrik vill utöver

taklamporna ha fina mindre lampor i t.ex. hyllor som mysbelysning. Färgerna och materialen i

lägenheten spelar inte så stor roll, så länge de fyller sin funktion.

I badrummet vill Fredrik ha wc, handfat, dusch, handdukselement och en hylla för bl.a. rena

handdukar. Han vill inte ha badkar eftersom dusch är mer praktiskt. Tvättmaskin får gärna finnas

i badrummet, för de tillfällen han behöver få något särskilt plagg rent snabbt eller bara har lite

tvätt, men han vill också ha tillgång till en tvättstuga med ett par maskiner där man tvättar en

person åt gången. Han har nu tillgång till en tvättstuga med digital bokning, det vill han gärna ha

även i fortsättningen då han vet att det bara är han som har tillgång till tvättstugan under bokad

tid.

Fredrik skulle kunna tänka sig att tillfälligt bo i en delad lägenhet, bland annat eftersom det är

mer ekonomiskt. “Jag gillar tanken, den är trevlig! Det blir mer variation i livet när man har

sällskap. Men jag är lite orolig för att jag inte skulle få plats med mina prylar” säger han.

Att dela badrum med andra tror Fredrik inte skulle vara något problem, så länge alla håller rent

efter sig. Att man har individuella kylskåp och skafferier gillar han, eftersom det minskar risken

att han tar fel eller att någon annan tar hans mat. Att man har sin egen postbox ser han också som

en fördel, så att inte alla har tillgång till varandras post. Han vill kunna öppna postboxen, sin dörr

och sina skåp med samma nyckelbricka, och han vill även kunna boka tvättstugan med den, så att

han inte behöver hålla reda på flera brickor.

Fredrik föredrar att man delar upp städningen av de gemensamma ytorna och gör det själva,

istället för att ha inhyrd städning, eftersom att det blir billigare så. Han skulle också kunna tänka

sig att vara städansvarig för de gemensamma ytorna om det skulle medföra att hans hyra blir

lägre.

Att bo blandat killar och tjejer tror Fredrik skulle vara en fördel, dels för att det är roligare med

variation och dels för att han tänker att ett blandat boende skulle medföra att det inte blir konstigt

om någon tjej kommer på besök, “så att det inte blir ‘hej, vad är det där?’” skämtar han. Han ser

27

det också som en fördel om de som delar lägenhet har olika intressen, eftersom det också medför

variation, och han ser det som positivt att personer med och utan funktionsnedsättning bor

tillsammans. Det får gärna vara variation i ålder på de boende i huset, han tycker att det skulle

vara trevligt om det var åldersvariation även i lägenheten. Helst skulle Fredrik bo med vänner

som han känner sedan innan, men det skulle kunna vara kul att lära känna nya personer att bo

med också.

Fredrik säger att han förstår att vissa behöver bra ljudisolering, men personligen är han inte så

lättstörd av ljud. Han skulle inte heller störas av andra verksamheter i huset, det skulle vara helt

ok om det låg exempelvis en förskola i huset.

5.1.2 Analys av djupintervjuer

De intervjuade har varierande inställning till TTT-konceptet. För Maria är konceptet inte alls

aktuellt, och Magnus är skeptisk till att det skulle funka för honom. Nämnvärt är att båda ändå

har uttryckt att konceptidén är intressant och att den kan passa andra i deras närhet. Magnus

främsta skäl till att själv inte välja en TTT-lägenhet är att han inte vill dela kök med andra, ett

något oväntat skäl från uppdragsgivarens sida då det i tidigare undersökningar och workshops

genomgående har varit badrummet som har varit den kritiska faktorn.

För John, Kalle och Fredrik är det fullt tänkbart att bo i en TTT-lägenhet, även om alla tre ser det

som ett tillfälligt alternativ tills dess att de har hittat ett eget boende och har hunnit arbeta upp sin

ekonomi. Kön, ålder och sysselsättning verkar för alla tre mindre viktigt än att de som bor

tillsammans har ett liknande tankesätt. John tror att det skulle vara en fördel om de han delar

boende med själva har en liknande funktionsnedsättning, eftersom att det skulle kunna innebära

att de har en större förståelse för hans svårigheter och behov.

John och Kalle skulle föredra ett boende med något färre personer i, båda tror att fyra personer

skulle vara lagom för dem. Båda ser badrummet som ett orosmoment, men ger olika skäl till

varför: Kalle är orolig för att exempelvis magsjukor skulle spridas till alla, medan John är orolig

för att han själv skulle känna sig stressad av att andra behöver tillgång till samma badrum som

28

han. Båda tror att det vore lättare för en grupp på fyra personer att lära känna varandra och få en

god kommunikation.

Alla fem av de intervjuade har uttryckt att de vill ha dimmer till lamporna, för att kunna anpassa

ljusstyrkan efter vad man gör och hur mycket ljus man orkar för tillfället. Detta är något som

redan finns i åtanke från uppdragsgivarens sida, då många med kognitiv funktionsnedsättning har

förhöjd känslighet för sinnesintryck. Uppdragsgivaren ser det även som nödvändigt med god

ljudisolering, både utifrån och till den privata delen, vilket också är en återkommande önskan i

intervjuerna.

Vissa funktionsnedsättningar har vid första anblick ingen koppling till boende, men då boendet är

en mycket stor del av våra liv så är det rimligt att anta att en funktionsnedsättning påverkar även i

hemmet. Kalle, som har dyslexi, skulle till exempel ha svårare att ta del av offentlig information

och viktiga brev om han bodde ensam. Hans dyslexi påverkar därmed även hans boende.

5.2 Enkät om hyreskostnad

5.2.1 Typ av inkomst

De svarande har vid sammanställning delats in i segment utifrån deras svar på frågan angående

vilken typ av inkomst de har.

Figur 4: Segmentindelning baserad på typ av inkomst

29

Av de svarande uppger drygt 57% att de saknar löneinkomst från anställning. 51,1% har annan

typ av inkomst (exempelvis studiemedel från CSN, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd

m.m.) medan 6% för närvarande helt saknar inkomst. Endast 32,3% av de svarande har enbart

löneinkomst, medan 10,5% har en kombination av löneinkomst och annan typ av inkomst.

5.2.2 Genomsnittlig disponibel månadsinkomst

Hos segmentet med enbart löneinkomst kan vi se en normalfördelning av den genomsnittliga

disponibla inkomstens storlek, spridd från under 5 000 kronor i månaden upp till över 25 000

kronor i månaden.

Segmentet med enbart annan typ av inkomst är koncentrerat till de lägre inkomstspannen. Enbart

ett fåtal har en disponibel inkomst på mer än 10 000 kronor i månaden, och en tredjedel av

segmentet (22 av 68 svarande) har en disponibel inkomst upp till 5 000 kronor i månaden.

Segmentet med en kombination av löneinkomst och annan inkomst har en lite mer ojämn

fördelning av genomsnittlig disponibel inkomst. I spannet 10 001 – 15 000 kronor i månaden,

som rymmer en majoritet av segmentet, finner vi med stor sannolikhet många med studiemedel

från CSN och deltidsarbete vid sidan av studierna. Endast en person i detta segment har uppgett

en inkomst över 15 000 kronor i månaden.

I segmentet för närvarande utan inkomst har 2 av de 8 svarande uppgett en genomsnittlig

disponibel inkomst upp till 5 000 kronor i månaden, medan de övriga även genomsnittligt sett

saknar inkomst.

30

Figur 5: Storlek på disponibel månadsinkomst (segment färgmarkerade i enlighet med figur 4)

I Statistiska Centralbyråns statistikdatabas uppges riksgenomsnittlig andel av disponibel inkomst

som gick till boendekostnader år 2013 vara 34,3% för ensamboende personer över 18 år boende i

hyresrätt (SCB, 2016), denna andel är den senast noterade i databasen och värdet har haft mycket

liten variation sedan 2004. Riksnormen för försörjningsstöd uppgår 2016 till 3 890 kronor per

månad exklusive boendekostnad (Socialstyrelsen, 2016). Kronofogdens förbehållsbelopp – det

som brukar kallas för existensminimum – vid en löneutmätning består av boendekostnad plus ett

normalbelopp som 2016 uppgår till 4 679 kronor per månad (Kronofogden, 2016).

En disponibel månadsinkomst motsvarande riksnormen för försörjningsstöd plus boendekostnad

skulle medföra att en boendekostnad på 34,3% inte bör överstiga 2 031 kronor per månad. En

disponibel månadsinkomst motsvarande förbehållsbeloppet skulle medföra att en boendekostnad

på 34,3% inte bör överstiga 2 443 kronor per månad. En så låg boendekostnad som i dessa två

exempel är mycket sällsynt, och andelen kan därför inte antas variera proportionerligt mot

disponibel inkomst. Hur stor den verkliga andelen är för olika inkomstgrupper bör rimligen

variera från en högre andel, närmare 50%, hos låginkomsttagare till en lägre andel hos

höginkomsttagare.

31

I diagrammet nedan kan vi se att 65% av de svarande har en disponibel månadsinkomst som inte

överstiger 10 000. Vi kan, med hjälp av förbehållsbeloppet beskrivet ovan, se att 36% av de

svarande inte skulle kunna ha en boendekostnad på mer än 5 000 kronor i månaden (upp till 50%

av disponibel inkomst) utan att löpa risk att hamna under så kallat existensminimum - observera

att denna svarsgrupp sträcker sig från 5 001 – 10 000 kronor i disponibel månadsinkomst och att

svarande i intervallets nedre gräns når så kallat existensminimum redan efter en hyreskostnad på

över 300 kronor. 29% av de svarande befinner sig nära eller under denna nivå redan före dragna

boendekostnader.

Figur 6: Storlek på disponibel månadsinkomst (ej segmentsuppdelat)

5.2.3 Hyreskostnad

För segmentet med enbart löneinkomst kan vi se en normalfördelning, med undantag för en ny

uppgång vid spannet 6 001 – 7 000 kronor. Detta kan bero på att detta var det högsta spannet som

gavs som svarsalternativ, och att några inom segmentet kan antas ha en ännu högre maxgräns för

hur mycket de kan betala i hyra, vilket också antyds i fritextkommentarer från detta segment.

Segmentet med enbart annan typ av inkomst har här spridning över samtliga svarsalternativ, dock

med en klar majoritet som inte kan betala en hyra över 5 000 kronor i månaden.

32

Segmentet med kombinerad löneinkomst och annan inkomst är relativt jämnt fördelat upp till en

maxgräns på 6 000 kronor i månaden, medan segmentet för närvarande utan inkomst i huvudsak

inte kan betala en hyra över 2 000 kronor i månaden.

Figur 7: Maxgräns för hyreskostnad

Sammantaget kan vi se att knappt hälften av de svarande skulle kunna betala en hyra som

överstiger 4 000 kronor. En fjärdedel av de svarande skulle inte kunna betala en hyra på mer än 3

000 kronor i månaden.

33

Figur 8: Maxgräns för hyreskostnad (ej segmentsindelad)

5.3 Byggkalkyl

5.3.1 BidCon-kalkyl

För TTT-lägenheten valdes dubbel uppsättning av köksinredningen i BidCon-kalkylen: Detta är

till viss del missvisande – det kommer sannolikt inte att behövas två diskmaskiner, och två

uppsättningar av kyl och frys i fullhöjd ska enligt typplanen istället vara sex stycken

halvhöjdskylskåp med frysfack – men skillnaderna bör sammantaget inte göra stor skillnad på

den totala kostnaden för köksinredning. I jämförelselägenhetens köksdel finns en viss

överdimensionering: Ett enpersonshushåll skulle troligtvis ha kyl och frys i mindre storlek, likaså

diskmaskin. Att diskmaskin ska finnas i båda lägenhetstyper är dock en förutsättning för den

fysiska tillgängligheten.

I resurssammanställning för lägenhetstypernas respektive byggkalkyl (bilaga 5, 6) kan utläsas att

byggkostnad, exklusive kostnader för VA, ventilation och elektricitet, är 766 422 kronor för en

TTT-typlägenhet och 202 701 kronor för en jämförelselägenhet. För sex stycken

jämförelselägenheter skulle kostnaden bli 1 216 206 kronor, vilket är en nästan 60% högre

kostnad än för en TTT-typlägenhet.

34

5.3.2 Kompletterande översikt av VA, ventilation och elektricitet

VA

Som nämndes i avsnitt 4.3 saknas uppgifter om indragning av vatten och avlopp samt VA-

produkter i BidCon. Därför gjordes en översikt av antalet anslutningar och rörstammar i

respektive lägenhet, utan kostnadssättning, för att ta fram ett förhållande för en TTT-typlägenhet

kontra sex stycken jämförelselägenheter (bilaga 7).

För en TTT-lägenhet behövs som mest tre uppsättningar rör- och avloppsstammar: En för köket

och en var för de två badrummen. Det kan eventuellt räcka med två uppsättningar under

förutsättning att den tänkta modulkonstruktionen inte förhindrar att köket delar uppsättning med

ett badrum.

I jämförelselägenheten har kök och badrum placerats intill varandra, vilket möjliggör en

uppsättning rör- och avloppsstam per lägenhet, som mest sex uppsättningar för sex personer

boende i varsin lägenhet. Om lägenheterna placeras så att sidorna med kök och badrum ligger

intill varandra kan två lägenheter dela uppsättning, vilket skulle medföra att totalt tre

uppsättningar räcker för sex lägenheter.

Ventilation

Ventilation förväntas bli en likvärdig kostnad för TTT-konceptet och jämförelselägenheter. I

TTT-konceptet finns två spisfläktar och ventilation i två badrum, vilket för sex stycken

jämförelselägenheter blir det tredubbla. TTT-konceptet har dock fler övriga rum - sex sovrum,

kök och vardagsrum, samt de tre semiprivata ytorna och hallen - medan jämförelselägenheten

bara har ett rum med kök och hall i öppen planlösning. Rumsventileringen för dessa rum kan

antas väga upp för spis- och badrumsventilering.

Elektricitet

Även för el kan installationskostnaderna antas vara likvärdiga för de båda varianterna.

Elanslutningar för kök och badrum blir fler för sex jämförelselägenheter, men TTT-konceptet har

fler rum där el ska dras in.

35

5.4 Kostnadsanalys

Driftskostnad för TTT-konceptet är beroende av flera saker som i dagsläget inte är kända,

exempelvis vilken typ av energiförsörjning som ska användas i huset. Kostnader kopplat till

underhåll av lägenheter och offentliga ytor är troligtvis inte mycket avvikande för ett TTT-hus

jämfört med vanliga lägenhetshus. Slitaget bör vara normalt, med undantag från att möblemang i

de delade allrummen tillkommer och behöver ersättas med jämna mellanrum.

Precis som för normalt lägenhetsunderhåll kan möblemangsunderhåll förväntas ingå i

fastighetens underhållsplan, och slitage utöver det normala åtgärdas på bekostnad av hyresgästen.

För de gemensamma ytorna kan detta bli föremål för osämja hos de boende, om exempelvis alla

blir betalningsansvariga för något som en enskild boende har orsakat. Därför behöver det vara

klart och tydligt avtalat vad som gäller, och alla behöver vara medvetna om detta vid upprättande

av hyresavtal.

5.5 SWOT-analys

Ur SWOT-matrisen för TTT-konceptet (figur 7) kan ses att styrkorna med konceptet är fler än

svagheterna. Detta är bra, för hade svagheterna varit fler än styrkorna så hade det inte funnits

någon mening med att fortsätta med konceptet.

Dock är antalet hot fler än antalet möjligheter, vilket blir en utmaning för uppdragsgivaren. En

extern faktor finns dock med både som hot och som möjlighet, nämligen att andra liknande

projekt pågår. Detta beror på att det finns både fördelar och nackdelar med att inte vara ensam på

marknaden, och i just detta fall överväger med stor sannolikhet möjligheten, då fler liknande

projekt kan bidra till att de andra hoten – förutfattade meningar om kollektivboende och aktörers

osäkerhet angående lönsamheten – kan minska i betydelse.

36

Figur 9: SWOT-matris för TTT-konceptet

37

6. Diskussion och slutsatser

6.1 Allmänt om TTT-konceptet

Det blir efter målgruppsintervjuerna väldigt tydligt – om än inte överraskande – att TTT-

konceptet inte passar alla. Att boendeformen har goda möjligheter att bli populär kan dock anses

stödjas av det faktum att tre av de fem intervjuade skulle kunna tänka sig bo i en TTT-lägenhet.

Även resultatet av United Minds undersökning och att KomBo-konceptet har fått markanvisning

tyder på att grundtanken har god potential.

John berättar i sin intervju att han vill söka boendestöd när han flyttar hemifrån. Boendestödet är

en vanlig LSS-insats för personer med olika sorters funktionsnedsättning, det är därför rimligt att

anta att flera av de boende i ett TTT-hus är i behov av att ha boendestöd. Om stödet skulle gå att

samordna för brukare i hela huset skulle det dels förkorta boendestödjarens förflyttningstid

mellan olika brukare, dels innebära att det istället för många olika främmande människor som

syns i huset enstaka gånger i veckan skulle vara ett fåtal människor som syns i huset oftare. Om

flera brukare dessutom skulle bo i samma lägenhet skulle det för många vara en lättnad att inte ha

flera “främlingar” i hemmet utan en person som alla i lägenheten känner. Vid uppdelning av

gemensamma hushållssysslor skulle det dessutom kunna underlätta om det finns en helhetssyn

från boendestödjarens sida.

Antalet boende i en TTT-typlägenhet har mött lite olika reaktioner i intervjuerna. Fredrik tycker

att det är trevligt med variation, medan John och Kalle hellre vill bo tillsammans med något färre

personer. Här spelar även hyreskostnaden in: Kalle kan tänka sig att betala lite mer i hyra för att

bo med färre andra, men om hyresskillnaden blir stor så vore det inte värt det.

Ett sätt att tillgodose både Fredriks, Johns och Kalles önskemål skulle kunna vara att i ett TTT-

hus ha olika typer av lägenheter: Den nuvarande TTT-typlägenheten för sex personer, en mindre

variant för exempelvis fyra personer, en variant för två personer och kanske till och med en

variant för enpersonshushåll. Detta skulle också möjliggöra boendeträning, där den boende – med

stöd från exempelvis en boendestödjare – successivt går mot ett självständigt boende utan att

38

behöva flytta långt. Att ha ett system där det går att byta bostad inom huset skulle därtill göra det

lättare att flytta om det skulle visa sig att en gruppsammansättning inte fungerar bra, eller om

man vill flytta ihop med en vän eller partner.

Överlag har de intervjuade varit positivt inställda till att olika typer av verksamhet finns på

entréplanet. En fördel med en sådan lösning är att exempelvis kontors- och butikslokaler går att ta

högre hyra för än bostäder, vilket skulle ge en god ekonomisk lönsamhet utan att tumma på

behovet av en låg boendehyra. Värt att notera för en framtida aktör är dock att vissa typer av

verksamhet också ställer högre krav på husets uppbyggnad, vilket kan leda till ökade

byggkostnader.

En annan fördel med olika typer av verksamhet i huset är att det kan skapa arbetstillfällen för de

boende: För många med exempelvis kognitiv funktionsnedsättning är det inte själva arbetet som

är det svåra, utan att ta sig till och från arbetet, vilket John också nämner i sin intervju. Om det

istället går att arbeta där man bor så skulle det kunna bidra till att fler får en meningsfull vardag

och möjlighet att försörja sig själv, vilket är till långsiktig social och ekonomisk nytta för

individen såväl som samhället.

6.2 Hyressättning för TTT-konceptet

Att en hyra behöver vara lägre än den för en lägenhet avsedd för en person framgår av

djupintervjuerna och enkäten om hyreskostnad såväl som av de undersökningar och workshops

som uppdragsgivaren genomfört. Detta stöds av externa undersökningar, inte minst av

Hyresgästföreningens undersökning om unga vuxnas boende (Hyresgästföreningen, 2015) där det

framgår att många unga vuxna har svårt att få pengarna att räcka till när hyran är betald.

Enligt Statistiska Centralbyråns statistikdatabas var den riksgenomsnittliga hyran för en lägenhet

på ett rum och kök (värderingsår 1991 eller senare) 4 961 kronor i månaden år 2015 (SCB, 2016).

För stor-Stockholm var motsvarande hyra 5 585 kronor. Detta genomsnitt blir något missvisande

av två skäl: Det tar inte hänsyn till lägenhetens yta, den verkliga hyreskostnaden kan dessutom

variera väldigt mycket även inom ett område.

39

Ur samma tabell kan också ses att riksgenomsnittlig årshyra per kvadratmeter för lägenheter på

ett rum och kök (värderingsår 1991 eller senare) var 1 447 kronor år 2015, vilket blir 120,58

kronor i månaden per kvadratmeter. Motsvarande årshyra för stor-Stockholm var 1 639 kronor

per kvadratmeter, alltså 136, 58 kronor i månaden per kvadratmeter. Hyreskostnaden för en

jämförelselägenhet (30 m2) skulle baserat på riksgenomsnittet bli 3 617,40 kronor i månaden, och

baserat på genomsnittet för stor-Stockholm 4 097,40 kronor i månaden.

För del i en TTT-typlägenhet – under antagandet att även del i TTT-typlägenhet (26,2 m2) är

jämförelsebar med en enskild lägenhet på ett rum och kök – skulle en hyra beräknad på

riksgenomsnittet bli 3 159,20 kronor i månaden. Motsvarande hyra beräknad på genomsnittet för

stor-Stockholm skulle bli 3 578,40 kronor i månaden. För drygt en fjärdedel av de svarande i

hyresenkäten skulle detta fortfarande vara en för hög hyra, i synnerhet för segmenten som står

utan löneinkomst.

Om beräkning istället görs på genomsnittlig kvadratmeterkostnad för en lägenhet med fler rum

skulle hyreskostnaden bli lägre, detta skulle även stämma bättre överens med hela lägenhetens

hyreskostnad om den var avsedd för en familj under ett och samma hyresavtal. För en lägenhet

med fem eller flera rum samt kök är den riksgenomsnittliga hyreskostnaden 1 094 kronor per år

och kvadratmeter, alltså 91,17 kronor i månaden. För stor-Stockholm skulle motsvarande

hyreskostnad vara 1 277 kronor per år och kvadratmeter, alltså 106,42 kronor i månaden.

Hyreskostnaden för del i en TTT-typlägenhet skulle då uppgå till 2 388,65 kronor i månaden

baserat på riksgenomsnittet och 2 788,20 kronor i månaden baserat på genomsnittet för stor-

Stockholm.

Många bostadsbolag ställer vid avtal krav på att hyresgästen visar upp anställningsbevis, för att

säkerställa betalningsförmåga. Baserat på svaren på enkäten om hyra blir det tydligt att många

saknar anställning. Intyg på anställning kan därmed inte vara ett villkor för hyresavtal, utan andra

former av försörjning måste godtas. För att säkerställa att hyresgästen kan betala sin hyra kan

någon annan form av garant behövas, exempelvis att någon står som borgenär.

40

6.3 Kostnader för TTT-konceptet

Att byggkostnaden blir lägre per boende i TTT-konceptet än per boende i separata

enrumslägenheter är tydligt vid jämförelse av byggkalkyl för TTT-typlägenhet och

enrumslägenhet. Detta kan antas gälla oavsett uppbyggnad, så länge som uppbyggnaden är

densamma för båda typer av lägenhet. Kostnader för resten av huset, grundläggning,

markanskaffning och anslutning till kommunalt VA-nät och elnät med mera tillkommer, och är

till stor del beroende av var man väljer att bygga.

I den exempeloffert från modulleverantör som finns bifogad projektrapporten (bilaga 1) anges en

preliminär totalkostnad på 42 miljoner kronor per TTT-typhus. Denna totalkostnad kan ge en viss

ledning för fortsatt arbete med ekonomiskt underlag men bör inte betraktas som säker siffra, då

en exempeloffert är just ett exempel och kostnader blir inaktuella med tiden.

För att kunna dra en sammantagen slutsats kring kostnader för TTT-konceptet behövs mer

information.

41

7. Rekommendationer

Då en sammantagen slutsats kring kostnader för TTT-konceptet inte kunde dras på grund av

avsaknad av information är den främsta rekommendationen till uppdragsgivaren att skaffa den

informationen. Då avsaknaden kan antas bero på att konceptet fortfarande är på en visionär nivå

rekommenderas att anskaffande av information sker genom att ett pilotbygge genomförs, alltså att

uppdragsgivaren låter bygga ett koncepthus på prov och då får verkliga kostnader och verklig

uppfattning av målgruppens intresse av att hyra. Finansiering kan förslagsvis sökas i form av

offentliga medel, då det kan vara lättare att få offentliga finansiärer med på banan än privata

aktörer med högre vinstintresse.

För att motivera ett pilotbygge rekommenderas uppdragsgivaren att fortsätta följa upp hur det går

för andra liknande projekt. Om dessa tas väl emot är det till fördel för grundtanken, om de istället

visar sig möta ett svalt intresse från målgruppen och aktörer kan uppdragsgivaren fokusera på

fördelar och förbättringsmöjligheter.

Uppdragsgivaren rekommenderas att vara öppen för att inrymma olika typer av lägenheter i

huset, för att möta olika behov och önskemål, få en variation i området, förbättra utnyttjande av

markyta samt ge möjlighet för hyresgäster att byta till en annan boendetyp utan att behöva flytta

långt.

I synnerhet rekommenderas uppdragsgivaren att inrymma olika typer av verksamhet i huset, dels

för att kunna erbjuda närhet till arbete och handel, men också för att detta kan bidra med en

”gungor och karuseller”-modell, där de låga boendehyrorna kompenseras för med högre

verksamhetshyror.

Att uppdragsgivaren också utforskar möjligheten att i Sverige anamma konceptet med att unga

bor till låg kostnad på äldreboende, mot att de umgås ett visst antal timmar i månaden med de

äldre, är en rekommendation som ligger rapportförfattaren särskilt varmt om hjärtat! I en tid när

vårdpersonal upplever mer och mer stress på jobbet, och där många unga och gamla lider av

42

ensamhet och psykisk ohälsa, finns mycket för samhället att vinna på att dessa grupper möts och

får en trygg och meningsfull tillvaro.

43

Referenser

Tryckta referenser

Boverket. 2015. Delrapport: Regeringsuppdrag – Uppföljning av stöd för innovativt byggande.

Karlskrona: Boverket. ISBN tryck: 978-91-7563-237-7, ISBN pdf: 978-91-7563-238-4

Kotler, Philip et al. 2005. Principles of Marketing. 4 eur.uppl.

Essex: Pearson Education Limited. ISBN: 978-0-273-68456-5

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl.

Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-10167-5

Ungdomsstyrelsen. 2011. Fokus 11 – En analys av ungas bostadssituation.

Stockholm: Ungdomsstyrelsen. ISBN: 978-91-85933-51-8.

Webreferenser

ABC. 2015. Dutch nursing home lets students live free.

http://www.abc.net.au/radionational/programs/drive/dutch-retirement-home-lets-students-live-

rent-free/6351450 (Hämtad 2016-06-10)

Botkyrkabyggen. 2016 Kompisbo.

http://www.botkyrkabyggen.se/artikel/kompisbo-1 (Hämtad 2016-06-10)

Boverket. 2013. PDF. Information om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

http://www.boverket.se/contentassets/cfa82975526b4cec89d484514668bb5b/1174-1-info-

innovativt-byggande-bostader-for-unga.pdf (Hämtad 2016-06-15)

Familjebostäder. 2015. Kompiskontrakt 18 – 25.

http://www.familjebostader.com/hyresgast/aktuellt/nyheter2/2015/forslag-pa-kompiskontrakt/ (Hämtad

2016-06-10)

44

Familjebostäder. 2015. Kompiskontrakt över 65.

http://www.familjebostader.com/hyresgast/aktuellt/nyheter2/2015/kompiskontrakt-aven-for-65/ (Hämtad

2016-06-10)

Funka. 2016. Funka (startsida)

http://www.funka.com/ (Hämtad 2016-06-10)

Funka. 2016. Inventering av lokaler.

http://www.funka.com/vi-erbjuder/fysisk-tillganglighet/inventering-av-lokaler/ (Hämtad 2016-

06-10)

Funka. 2016. Om Funka

http://www.funka.com/om-funka/ (Hämtad 2016-06-10)

Funka. 2016. Stiftelsen Ågrenska.

http://www.funka.com/vara-uppdrag/alla-kunder/s/stiftelsen-agrenska/ (Hämtad 2016-06-10)

Företagsfakta. 2016. Funka Nu AB.

http://www.foretagsfakta.se/Stockholm/Funka_Nu_AB/293357 (Hämtad 2016-06-12)

Företagsfakta. 2016. Gisselberg Arkitekter AB.

http://www.foretagsfakta.se/Stockholm/Gisselberg_Arkitekter_AB/2010510 (Hämtad 2016-06-

12)

Gisselberg Arkitekter. 2016. Gisselberg Arkitekter (startsida).

http://www.gisselberg.com/ (Hämtad 2016-06-10)

Gisselberg Arkitekter. 2016. PDF. Om Gisselberg Arkitekter.

http://www.gisselberg.com/pdf/Gisselberg%20Arkitekter%20AB.pdf (Hämtad 2016-06-10)

45

Hyresgästföreningen. 2015. Unga vuxnas boende.

https://www.hyresgastforeningen.se/bostadspolitik/rapporter/ungavuxna2015/ (Hämtad 2016-06-

12)

Järntorget. 2016. KomBo.

http://www.jarntorget.se/bostader/kombo/ (Hämtad 2016-06-15)

Järntorget. 2014. PDF. Pressmeddelande: Nytänkande för att lösa bostadsbristen.

http://www.jarntorget.se/wp-content/uploads/sites/2/2014/11/Pressmeddelande-Jarntorget-20140617.pdf

(Hämtad 2016-06-15)

Järntorget. 2014. PDF. KomBo konceptbeskrivning.

http://www.jarntorget.se/wp-content/uploads/sites/2/2014/11/KomBo-konceptbeskrivning-Utopia-

20140617.pdf (Hämtad 2016-06-15)

Kronofogden. 2016. Hur mycket får du behålla?

http://www.kronofogden.se/Hurmycketfardubehalla.html (Hämtad 2016-06-12)

PBS. 2015. Dutch nursing home offers rent-free housing to students.

http://www.pbs.org/newshour/rundown/dutch-retirement-home-offers-rent-free-housing-students-

one-condition/ (Hämtad 2016-06-10)

SCB. 2016. Statistikdatabasen: Genomsnittlig boendeutgift.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0103__HE0103E/Boendeu

tgift/?rxid=12c91992-3870-40d5-a969-a83a541d6dde (Hämtad 2016-06-12)

SCB. 2016. Statistikdatabasen: Genomsnittlig månadshyra.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0406__BO0406A/Bhudef

4ny/?rxid=8a380624-b7c2-4246-a44a-5144227708fe (Hämtad 2016-06-12)

46

Socialstyrelsen. 2016. Riksnormen för försörjningsstöd.

http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/riksnormen (Hämtad 2016-06-12)

Ung Idag. 2016. MUCF:s webplats för statistik om unga.

http://www.ungidag.se/ (Hämtad 2016-06-13)

United Minds. 2014. Sammanfattning av United Minds undersökning ”Hur vill unga i

Stockholm bo i framtiden?” hämtas här som PDF.

http://www.fastighetsagarna.se/stockholm/aktuellt_opinion/rapporter/rapporter-fran-

fastighetsagarna-stockholm/hur-vill-unga-i-stockholm-bo-i-framtiden (Hämtad 2016-06-15)

Författningar

SFS 2013:145. Förordning om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

47

Bilagor

I. Projektrapport till Boverket (16 sidor)

II. Intervjufrågor (1 sida)

III. Enkätfrågor (4 sidor)

IV. Enkätsammanställning (22 sidor)

V. Resurssammanställning Byggkalkyl TTT-typlägenhet (4 sidor)

VI. Resurssammanställning Byggkalkyl jämförelselägenhet (4 sidor)

VII. Tabell över VA-anslutningar (1 sida)

Ak viteter

Vi har förberedd workshops med underlagsmaterial.

Vi har varit med i två workshops - Västerås och i Stockholm.

Vi har tagit del av informa onen i sammanställning av svaren från workshops och enkät förfrågningar.

Vi har ha 13 möten med ledningsgrupp.

Vi har u ormat e koncept av gemensamhetsboende i text, ritningar och bild.

Vi har ha samarbete med Moelven Byggmodul för a uppnå en a rak v boendekostnad för målgruppen

Resultat

Genom värderingsparametrar från workshopen och enkätundersökningar har vi u ormat e TTT-koncept; e hållbart stabilt gemensamhetsboende som tar vara på de önskemål som målgruppen har på si boende.Nedan hi ar ni bilder och ritningar av konceptet som är slutresultat av vårt innova onsarbete.

Vi beräknar a ha hållit den plan som vi ställt upp och har inga avvikelser a rapportera i den här slutrapporten.

INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGABoverkets dnr 33-76-1058 8690

Slutrapport 2015- 10- 01Gisselberg Arkitekter AB

TTT- KONCEPT

1. Redovisning av genomförda åtgärder

1/11

SAMMANFATTNING AV TTT- KONCEPT

MOTTO Vi vill skapa e hem för ungdomar där hyresgäster s muleras på spontana sociala möten utan a ta bort av deras privata behov.

GEMENSAMT-HALVPRIVAT-PRIVAT Vårt förslag är e gemensamhetsboende i lo gångshus där en kombina on av privat, halvprivat och gemensamt område ligger i balans. Gemensamma utrymmen, kök, allrum och entréhall med förvaringsplatser ligger närmast lo gång. Halvprivat område består av badrummen och studieplatser. Sovrummen (privat)ligger på tysta sidan av byggnaden.

BULLER-TYSTARE-TYST Vi Vi_har_utvecklat ljudisolering och akus k i lägenhet. Närmast lo gång ligger gemensamma bullersa a utrymmen först. Sovrummen (privat)ligger på tysta sidan av byggnaden. Mellan sovrummen och gemensamma utrymmen ligger en bullerdämpande halvprivat zon. Sovrummen har en tjockare, modulavskiljande vägg och låsbar dörr. Halvprivata rummen förses med ljudabsorberande material i undertak och i golv.

TILLGÄNGLIGHET: Vik gt har varit a dimensionera boendet så a man kan bibehålla så hög grad av fl exibilitet för så många som möjligt med olika behov så a man inte bygger in sig i svårigheter.

I förslaget har vi tagit höjd för a ha plats för rullstol för delvis utomhusbruk med vänd cirkel 1,50 meter i alla utrymmen. En av prioriterade egenskaper för boendet är närhet ll funk oner så som tvä stuga, cykelrum och sopsortering samt a förrådsutrymme är integrerat i lägenhetsytan. Vi har även lagt starkt fokus på a skapa en ljudmiljö som är god, med dämpning mellan vardagsrum, kök ll sovrum med det halvprivata utrymmet emellan. Det ger också en naturlig tyst sida där man har en logisk trestegs dämpning från den gemensamma sidan ll den halvprivata och vidare ll det privata sovrummet. God ljudmiljö är vik gt både för de med nedsa hörsel samt personer med neuropsykiatriska svårigheter.

För a skapa en god gruppkänsla hos de boende har vi givit utrymme för samvaro i köket för alla boende.

Gruppdynamiskt har vi lagt mycket möda på a skapa förutsä ningar för a bilda en grupp där alla boende måste förhålla sig ll varandra. U ormningen av lägenheten ger stöd för en gruppbildning om sex personer. Sovrummet är enskilt och dessa si er ihop parvis med dörrarna in ll. Genom a ha dubbla ingångar ll de två toale erna kan tre av sovrummen få en naturlig närhet ll toale och duschutrymmet. Hallen, allrummet och köket är stora nog så de kan användas av alla sex i lägenheten.

PRIVAT: Sovrum 10 Kvm

HALVPRIVAT: Studieplatser, badrum ( 2,2 X 2,2 Kvm, två dörrar )

GEMENSAMT:Bondkök och allrumentréhall med Förvaring

TYPLÄGENHET GEMENSAMHETSBOENDE FÖR SEX PERSONER

2/11

Sammanfa ning av TTT-koncept

ANALYS BOENDEKOSTNAD: Industriell byggande: För a nå fram ll en boendekostnad som är a rak v för målgruppen har vi anpassat byggnaden ll industriellt byggande och byggmodulsystem. I konceptutvecklingen vi har ha samarbete med Moelven Byggmodul.

Produk onsprocess sker i en fabrik som fi nns på annan plats än själva byggarbetsplatsen. Moduler för llverkas i en skyddad miljö, där varken väder eller vind påverkar produk onen. En hel byggnad levereras sedan som en komple byggsats i moduler. Grundsä ning görs på platsen.Med TTT kan man producera e kostnadseff ek vt boende utan a ta bort från kvalitén gällande gestaltning, boendestandard eller llgänglighet och utan a göra avsteg från gällande byggregel och normer.

Se Bilaga 3: Förfrågningsunderlag_Gisselberg Arkitekter och Moelven Byggmodul off ert

DRIFTKOSTNADER: Undersökning i workshoppen visar a ungdomarna är redo a ta en del av enklare dri i gemensamhetsboende speciellt om man kan på det sä et åstadkomma en lägre boendekostnad.

Spridning av resultaten

Vi har presenterat konceptet ll följande allmänny ga bostadsbolad: Familjebostäder, Stockholmshem, Haninge Bostäder, Huge Fas gheter och Eskilstuna Kommunfas gheter. Vi kommer a fortsä a marknads-föring av TTT-koncept ll privata och kommunala aktörer.

Gisselberg Arkitekter webbplats:

www.gisselberg.com

Boverkets nätverk

IQ samhällsbyggnads nätverk

Tekn.

Cyklari 2 plan

Klubblokalalt. bostad

Avfall

Frd Mini-Tvä

Entréplan

TypplanÖvrig area

Boarea

3/11

Lo gång, grön entré

Ytan under lo gång kan användas för cykelparkering. Cykelrum med tvåplans cykelförvaring fi nns på entréplan.

Bilagor

Bilaga 3: Gisselberg Arkitekter / Förfrågningsunderlag – TTT Hus och off ert från Moelven för produk on, omfa ning och pris.

4/11

Vi har hållit tre träffar i Västerås med temat ”ungdomsbostäder” med sex deltagare.Vi har haft en träff i Stockholm med två deltagare.Vi har haft en förberedande träff med studentförening i Lund.Vi har varit på Stockholmsuniversitet och gjort intervjuer.Vi har varit på Luleås universitet och gjort intervjuer.Vi har gjort enkätförfrågningar utskickade till RFSL:s ungdomsförening och olika studenter ochungdomar.Vi har haft 13 möten med ledningsgrupp.Egen tid under perioden 47 timmar.

2. ResultatFunka har i projektet Unga TTT undersökt förutsättningarna för en ny typ av gemensamhetsboende. Vi hargenomfört en serie av arbetsmöten där vi tillsammans med studenter och ungdomar med och utanfunktionsnedsättning samlat in åsikter om deras drömmar och gränser för hur ett bra boende skulle varautformat. Vi har dessutom genomfört ett antal enkätförfrågningar för att komplettera och fördjupa de förslagsom framkommit på arbetsmötena.

Genom dessa värderingsparametrar har vi tagit fram ett TTT koncept: ett hållbart stabilt gemensamhetsboendesom tar vara på olika önskemål som målgruppen har gällande boendet.

Nedan (och i bilagor) hittar ni resultat och olika dokument från alla arbetsmöten och från de enkätförfrågningarsom vi genomfört i syfte att samla in och förankra studenternas och ungdomarnas åsikter.

Vi beräknar att ha hållit den plan som vi ställt upp och har inga avvikelser att rapportera i den härslutrapporten.

2.1 Sammanfattning av arbetsmötena

Datum och plats Tre träffar om ungdomsbostäder tisdag den 23, 30 september samt den 7oktober på Karlsgatan 22 i Västerås.

Beskrivning Vi inventerade drömmar och behov med avsikt på bostaden.

Medverkande Tomas Larsson, Alexander Bengtsson, Sofie Olsson, Ulrika Sonander, GabrielRodriguez Bastias, Sara Engberg.

Seminarieledare Tommy Hagström, Ann Britt Grimberg, Marja Gisselberg.

Antal deltagare 6 deltagare och tre ledare.

Datum och plats Tre träffar om ungdomsbostäder tisdag den 18, 25 november samt den 2december på Döbelnsgatan 21, Stockholm.

Beskrivning Vi inventerade drömmar och behov med avsikt på bostaden.

Medverkande Lovisa Öbrink, Mary Hagman.

Seminarieledare Tommy Hagström.

Antal deltagare 2 deltagare och en ledare.

INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGA

Slutrapport 2015- 10- 01Funka

1. Redovisning av genomförda åtgärder_Funka

Ak viteter

Sammansä ning av arbetsmötena

Resultat

5/11

Frågeställning på arbetsmötenaUtifrån konceptuella ritningar och illustrationer arbetade deltagare följande frågeställningar:

1. Hur ser ditt ”drömboende” ut? Det vill säga hur skulle du vilja bo om du inte behövde tänka påekonomin, förslag ska vara inom rimlighetens gräns och möjligt att genomföra.

2. Rum och funktion: Hur ska ett rum vara utformat för att du ska trivas?3. Prioritering: Vad kan du tänka dig att offra/bidra med för att få lägre hyra?

Arbetsmötenas resultatResultatet visar att deltagarna bland annat önskar sig stora ytor, närhet till natur samt möjlighet till brakollektivtrafik och andra kommunikationer. Balkong var en oväntat prioriterad önskan, där många beskrev detsom en frihetssymbol och samt en koppling till naturen.

Ett viktigt behov som framkom i undersökningen var att ha tillgång till egen toalett och dusch, då många finnerett obehag kring att dela såväl toalett och dusch med personer de inte känner. Däremot var obehaget inte likapåtagligt när det gäller att dela dessa ”intima” utrymmen med personer som man känner. Dock finns det engrupp deltagare som inte under några omständigheter kan tänka sig att dela toalett och dusch med andra.

Viktigt att på peka är att en mindre grupp deltagare finner kollektiva lösningar gällande boendet väldigttilltalande, eftersom fördelarna med mer utrymme väger tyngre än nackdelar som att dela badrum.

Traditionellt boende löser inte de problem som uppstår med de nya familjebildningar som nu är rådande medatt vara helg förälder, ensamstående eller att ha bonusbarn. Man kan behöva extra utrymme periodvis och viljabo i konstellationer som inte är den traditionella kärnfamiljen.

2.2 Sammanfattning av enkätenEnkätförfrågningar skickade till 79 studenter och ungdomar (bilaga 2), varav 43 är kompletta och 33 är delvisifyllda. Procentuellt sett är 57 procent av enkäterna fullbordade.

Enkätens frågeställningEnkätens frågeställning presenteras nedan.

1. Hur ser ditt "drömboende ut? Hur skulle du vilja bo om du inte behövde tänka på ekonomin men ändåinom rimlighetens gräns och möjligt att genomföra?

2. Storlek: rymd, är det viktigt?3. Utformning: hur ska rummet vara för att du ska trivas?4. Gällande färg: hur ska det vara för att du ska trivas?5. Ljussättning: hur ska det vara för att du ska trivas?6. Hur vill du använda en lägenhet? Skriv fritt.7. Hur ska vardagsrummet eller allrummet vara utformat för att du ska trivas?4. Vad tycker du att man behöver för att en hall ska vara bra och trivsam?5. Hur ska balkongen vara utformad för att du ska trivas?6. Hur ska sovrum vara utformade för att du ska trivas? Behövs sovrum?7. Hur ska ett badrum vara utrustat för att du ska trivas? Behövs eget badrum? Kan du tänka dig att dela

badrum med andra?8. Hur ska ett kök vara utrustat för att du ska trivas? Behövs det ett kök?9. Hur ska en tvättstuga vara utrustad för att du ska trivas? Behövs det en tvättstuga?10. Hur ska förvaring vara ordnad för att du ska trivas? Behövs förvaring?11. Vad kan du tänka dig att offra för att sänka hyra?12. Vad kan du tänka dig att bidra med för att sänka hyran?

Arbetsmötenas resultat

Sammansä ning av enkäten

Enkätens frågeställning

Frågeställning på arbetsmötena

6/11

Bilagor

Nedan hi ar ni resultat samt dokument från de arbetsmöten och enkä örfrågningar som genomförts i sy e a samla in och förankra studenternas och ungdomarnas åsikter.

Bilaga 1: Funka / Workshops

Bilaga 2: Funka / Enkätsvar

Enkätens resultatEnkäten visade bland annat att många önskar sig ett rymligt boende, inte nödvändigtvis stort, men medpraktiska lösningar för förvaring och liknande. Ett sätt att uttrycka detta på var att ”det ska kännas som enlägenhet, inte som en box”. Att rummet ska kännas luftigt och ljust (många fönster) samt vara lätt att möbleravar några andra vanliga önskemål som framkom. Vad gäller färgsättningen av rummen så vill majoriteten attdet ska vara vitt, eller åtminstone ljust, på väggarna. Köken, däremot, får gärna vara färgglada.

Majoriteten av de svarande vill inte dela badrum (toalett och dusch) med någon annan boende men det finnsändå en stor grupp, cirka en tredjedel, som uttryckte att det inte skulle vara ett större problem att delabadrum.

Kollektivboende är inte för alla men det finns en tydligt definierad grupp som är attraherad av denna form. Tarman med den ekonomiska aspekten så ökar gruppen markant, där men uttrycker att man kan dela med en ellertvå andra. I gruppen som svarar från RFSL kan vi se att kollektivboende är klart mer intressant som boendeform.

Plats för tvättmaskin i det egna badrummet är viktigt för många, gärna i kombination med tillgång till engemensam tvättstuga (som ska vara lätt att boka) så att tvätten inte blir ett problem.

Precis som på arbetsmötena framkom det i enkätundersökningen att många värdesätter närhet tillkollektivtrafik och andra kommunikationssätt.

Värt att tillägga är att de svarande, av förklarliga skäl, tänker sig att deras svar utgår ifrån en lägenhet med ettrum och kök eller kokvrå. Därmed tolkar vi det som att de utgår ifrån sitt befintliga boende, kanske eftersom viönskade att svaren skulle vara ”inom rimlighetens gräns och möjligt att genomföra”.

3. Spridning av resultatenUnder denna period har det även lagts fokus på spridning av information om projektet och kommanderesultaten via våra samarbetspartner och via olika nätverk. Vi har exempelvis presenterat projektet på FunkasTillgänglighetsdagar i april 2015 samt via Funkas nyhetsbrev ”Uppdaterad” når ut till går ut till cirka 18 000personer inom främst offentlig förvaltning, men även privat och ideell sektor.

Funkas Tillgänglighetsdagar är norra Europas största årliga konferens om tillgänglig information. Programmetsom bestod av framstående experter inom det stora område som kallas tillgänglighet och användbarhet. Den13–14 april 2015 genomförde vi evenemanget på Elite Hotel Marina Tower vid Saltsjöqvarn, där TTT projektetpresenterades vid projektmontern av projektledaren Tommy Hagström.

Funkas llgänglighetsdagarFunka nyhetsbrev och dedikerat webbplats

Spridning av resultaten

Enkätens resultat

7/11

INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGA

Slutrapport 2015- 10- 01Gisselberg Arkitekter AB

2. Ekonomisk redovisning

8/11

Förbrukat i Projektet gällande Gisselberg Arkitekter

Under perioden 1 augusti 2014 till 1 oktober 2015 har vi förbrukat timmar på följande sätt:

Marja Gisselberg: Ansvarig arkitekt, projektledare a 800

Förstudie: Konceptritningar, illustrationer inför fallstudie 38 timmar a 800 30 400

Projektmöten, projektledning: 13st möten a 4 timmar 52 timmar a 45 600

Fallstudie 19 timmar a 15 200

Konceptritningar efter fallstudie, illustrationer

Infomaterial: Förstudieritningar, analys, rapport och

Konceptritningar, programhandling 96 timmar a 76 800

Spridning av infomaterialet 16 timmar a 12 800

Administration: Läges rapportering och slutrapport till boverket 34 timmar a 27 200

Total tid förbrukat 2014 och 2015 249 x 800 199 200k

På resor har hon förbrukat (se bilaga) 1 099

Totalt under perioden för Marja Gisselberg 205 099

Lovisa Öbrink: Projekterande arkitekt a 650

Förstudie: Konceptritningar, illustrationer inför fallstudie 271 timmar a 176 150

Projektmöten 52 timmar a 36 400

Fallstudie: medverkande på platser ( 1 ):

Stockholm, två träffar med fokusgrupp i Stockholm 4 timmar a 2 600

Konceptritningar efter fallstudie, illustrationer

Infomaterial: Förstudieritningar, analys, rapport och

Konceptritningar efter fallstudie 50 timmar a 32 500

Spridning av infomaterial 16 timmar a 10 400

Total tid förbrukat 2014 och 2015 393x650 255 450

På resor har hon förbrukat (se bilaga) 421Totalt under perioden för Lovisa Öbrink 255 871

Gisselberg Arkitekter AB / P / Administration / Boverket / Bostäder för unga / Slutrapport

Totalt under period för Marja Gisselberg och Lovisa Öbrink: 460 970

Korrigering inför slutrapport.

Se lägesrapport Unga TTT, 2015 01 27

Marja Gisselberg på resor har hon brukat 5 388kr.

Resekostnad 5388kr innehåll även resetiden sammanlagda 6 timmar. Enligt överenskommelse medFunka redovisar vi enbart de faktiska resekostnader. 6 timmar har överfört till fallstudieposten islutrapporten.

2015 10 01

Marja Gisselberg

Gisselberg Arkitekter AB

9/11

Stockholm 2014-07-03

Gisselberg Arkitekter ABSkånegatan 101S 11635 Stockholm

Rekvisition av projektmedel gällande innovativt byggande för unga

Delrekvisition (1 av 2) för arbete utfört av Tommy Hagström

225 000 kr

Beloppet sätts in på Funka Nu ABs konto i SEB:

5231 10 163 26

Senast 3 augusti 2014

Vänligen

Susanna LaurinVD, Funka

10/11

INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGA

Slutrapport 2015- 10- 01Funka

2. Ekonomisk redovisning

Förbrukat i Projektet gällande Funka

Under perioden 1 augusti 2014 till 1 oktober 2015 har vi förbrukat 491 timmar a 800

Tid projekt möten 13 st a 4 timmar 52 timmar a 800 = 41600

Västerås tre träffar med fokusgrupp 48 timmar a 800 = 38400

Stockholm två träffar med fokusgrupp 16 timmar a 800 = 12800

Stockholms universitet med intervjuer med ca 20 studenter 16 timmar a 800 = 12800

Lund intervjuer med 3 studenter 16 timmar a 800 = 12800

Luleå intevjuer med 23 studenter 30 timmar a 800 = 24000

Enkät om ungdomsbostäder ca 50 respondenter 40 timmar a 800 = 32000

Analys 81 timmar a 800 = 64800

rapport 44 timmar a 800 = 35200

informationsmaterial 100 timmar a 800 = 80000

Administration totalt 48 timmar 800 = 38400

Total tid förbrukat 2014 och 2015 491 X 800 = 392800

På grupper har vi förbrukat 1750 SKR

På resor har vi förbrukat 13240 SKR

Totalt under period: 406215 SKR

Aktiviteter:Vi har hållit tre träffar i Västerås med temat ungdomsbostäder med sex deltagareVi har haft en träff i Stockholm med två deltagareHar haft en förberedande träff med student förening i LundVi har varit på Stockholmsuniversitet och gjort intervjuerVi har varit på Luleåuniversitet och gjort intervjuerHar gjort enkätförfrågningar utskickade till RFSL ungdomsförening, och olika studenter ochungdomarVi har haft 13 möten med ledningsgruppEgen tid under perioden 47 timmar

11/11

Moelven Byggmodul AB Huvudkontor Säffle Brovägen 27 661 93 Säffle

Produktionsenhet Sandsjöfors Gransbovägen 14 571 64 Sandsjöfors

Produktionsenhet Torsby Oleby 193 685 33 Torsby

Säljkontor Stockholm Fannys väg 5 131 54 Nacka

Gisselberg Arkitekter

-

-

Att: Marja Gisselberg

Nacka, 29 september 2015

TTT - Gemensamhetsboende

Refererar till ert utveklingsprojekt avseende TTT-Gemensamhetsboende och återkommer här med kostnadsbedömning avseende att på totalentreprenad ovan grund uppföra byggnaden inom Mälardalsregionen. Budget enligt nedan.

Omfattning Moelven Byggmodul åtar sig att utföra arbete åt beställare/byggherre i enlighet med: 1. Denna offert. 2. ABT 06. 3. Administrativa föreskrifter, daterad ddmmmåååå (upprättas senare) 4. Gränsdragningslista, daterad ddmmmåååå. 5. Teknisk beskrivning för bygg, vs, vent och el, daterad ddmmmåååå. 6. Rumsbeskrivning, daterad ddmmmåååå. 7. A-ritningar upprättade av Gisselberg Arkitekter AB, Förfrågningsunderlag 40.1-01, -02, -03, Daterade 05

augusti 2015. 8. Beställare ombesörjer och bekostar:

8.1. bygglov. 8.2. bygganmälan och kallelse till byggsamråd. 8.3. ansökan om byggnadstillstånd/igångsättningstillstånd till Länsstyrelsen 8.4. inlämnar anmälan om kvalitetsansvarig enligt PBL. 8.5. kallar till exploateringsmöte där Entreprenör deltager. 8.6. ombesörjer förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket (yrkesinspektionen) 8.7. ombesörjer serviceanmälan för kabel-TV, el, fjärrvärme och VA. 8.8. utsättning, lägeskontroll mm

9. Entreprenören ombesörjer och bekostar följande tillstånd: 9.1. närvaro vid byggsamråd, då så erfordras. 9.2. alla övriga tillstånd för eget arbete 9.3. kallar till erforderliga myndighetsbesiktningar.

10. Erforderlig byggström inkluderande ev. uppvärmningsbehov under byggtiden, vatten samt bodar och eventuell inhägnad av entreprenadområdet tillhandahålls kostnadsfritt av beställaren.

Utförande Beställaren tillhandahåller följande uppgifter och handlingar: 1. eventuella Kundval/färgsättningsval i lgh. Entreprenören tillhandahåller följande uppgifter och handlingar 1. handlingar, uppgifter m.m. om den egna entreprenaden som erfordras för genomförandet.

Fel! Hittar inte referenskälla. 2

2. ritningsleveransplan för granskningshandlingar. 3. relationshandlingar. 4. drift- och skötselinstruktioner enl. Entreprenörs standardupplägg med 1 st Cd-skiva. 5. APD-plan 6. underlag för Byggherrens arbetsmiljöplan. 7. tidplan. 8. kvalitets-, och miljöplan med egenkontrollplan.

Organisation Ombud under anbudstiden: David Öberg

Tider -

Ansvar ABT 06 Kapitel 6

Ekonomi Budgetsumma 42.000.000:- exkl. moms

Giltighetstid. Giltigt i 30 dagar. Med vänlig hälsning Moelven Byggmodul AB David Öberg Telefon: 010-122 59 93 e-post: david.oberg@moelven.se E-post:

Frågor Djupintervju

1. Hur ser ditt drömboende ut? Hur skulle du vilja bo om du inte behövde tänka på ekonomin?

(inom rimliga gränser, genomförbart)

2. Vad är viktigast i utformning av en bostadslägenhet?

a. Storlek?

b. Planlösning?

c. Färg, material?

d. Ljus: Fönster, belysning?

3. Hur vill du använda din bostad?

4. Hur vill du att följande ska vara?

a. Hall

b. Allrum/vardagsrum

c. Sovrum/sovalkov

d. Badrum

i. Dela med andra?

e. Kök

i. Dela med andra?

f. Balkong

g. Förvaring

i. I lägenheten

ii. Utanför lägenheten

h. Tvättstuga

i. Egen tvättmaskin

ii. Tvättstuga utanför lägenheten

5. (Visa bild och förklara) Vad tycker du om konceptet? Kan du tänka dig att bo här?

a. Varför/inte?

b. Om ja: Hur länge?

c. Skulle du känna dig trygg?

d. Integrerat/segregerat?

i. Sysselsättning

ii. Funktionsnedsättning

iii. Ålder

iv. Kön

e. Annan verksamhet i huset?

i. Butk

ii. Kontor

iii. Förskola/fritids

Enkät om hyreskostnad

Välkommen!

Page exit logic: Skip / Disqualify LogicIF: Question "Är du i åldern 18 till 30 år?" #1 is one of the following answers ("Nej") THEN:Jump to page 6 - Tack!

Hej!

Denna enkät om hyra är en del av ett examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan.Examensarbetet handlar om tillgängliga ungdomsbostäder, och denna enkät görs för att tareda på hur hög en hyra kan vara för att personer i åldern 18 till 30 år ska ha råd.

Undersökningen består av fyra frågor och beräknas ta 3 minuter. Eventuella kommentarer kanlämnas i slutet av enkäten.

Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt, och du kan när som helst avbrytaundersökningen genom att stänga webläsarfönstret/fliken.

Till att börja med vill vi ta reda på om du ingår i målgruppen för undersökningen.

1. Är du i åldern 18 till 30 år? *

Du tillhör målgruppen!

5

6

Ja

Nej

Nu följer två frågor om din inkomst.

2. Vilken typ av inkomst har du?Om du har både löneinkomst från anställning och annan typ av inkomst,kryssa i båda rutorna.

3. Hur stor disponibel* inkomst har du i genomsnitt per månad? Välj detintervall som passar bäst.*disponibel inkomst = den inkomst du får in på kontot, för löneinkomst: efter skatt.

Nästan färdigt!

17

11

Löneinkomst från anställning

Annan typ av inkomst (t.ex. studiemedel från CSN,arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd m.m.)

Jag har för närvarande ingen inkomst

12

Upp till 5 000 kronor

5 001 - 10 000 kronor

10 001 - 15 000 kronor

15 001 - 20 000 kronor

20 001 - 25 000 kronor

Över 25 000 kronor

Jag har för närvarande ingen inkomst

Page exit logic: Skip / Disqualify LogicIF: Question "Vad är din maxgräns för hur mycket du kan betala i hyra per månad? Utgå frånden inkomst du har i dagsläget och att hyran avser boende för en person. Välj det intervallsom passar bäst." #4 THEN: Jump to page 5 - Det var sista frågan!

4. Vad är din maxgräns för hur mycket du kan betala i hyra per månad? Utgåfrån den inkomst du har i dagsläget och att hyran avser boende för enperson. Välj det intervall som passar bäst.

Det var sista frågan!

Page exit logic: Skip / Disqualify LogicIF: (Question "Om du har någon ytterligare kommentar så går det bra att skriva den här.När du klickar på "Next" så skickas dina svar in och du är färdig med undersökningen. " #5 OR Question "Om du har någon ytterligare kommentar så går det bra att skriva den här.När du klickar på "Next" så skickas dina svar in och du är färdig med undersökningen. " #5 ) THEN: Jump to page 7 - Tack för din tid!

13

Upp till 2 000 kronor

2 001 - 3 000 kronor

3 001 - 4 000 kronor

4 001 - 5 000 kronor

5 001 - 6 000 kronor

6 001 - 7 000 kronor

5. Om du har någon ytterligare kommentar så går det bra att skriva den här.När du klickar på "Next" så skickas dina svar in och du är färdig medundersökningen.

Tack!

Du tillhör dessvärre inte den målgrupp som vi söker, och därför tar undersökningen slut här.

Tack för din tid!

Tack för din tid!

Ditt svar betyder mycket för oss.

Vi önskar dig en fortsatt bra dag!

10

9

1

T his report is filtered

Only sho w: Questio n "Är du i åldern 18 till 30 år? " #1 is o ne o f the fo llo wing answers ("Ja") and Questio n "Vilken typ av inko m st har

du?

Om du har både lö neinko m st från anställning o ch annan typ av inko m st, kryssa i båda ruto rna." #2

Report for Enkät om hyreskostnad

Co mp letio n Rate: 92.5%

Co m plete 123

Partial 10

Disqualified 0

To tal 133

1. Response Counts

2. Är du i åldern 18 till 30 år?

10 0 .0 % : Ja

Value Percent Count

Ja 100.0% 133

T o tal 133

3. Vilken typ av inkomst har du? Om du har bådelöneinkomst från anställning och annan typ av inkomst,kryssa i båda rutorna.

Pe

rce

nt

Lö neinko m st från anställning Annan typ av inko m st (t.ex.studiem edel från CSN,

arbetslö shetsersättning,fö rsö rjningsstö d m .m .)

Jag har fö r närvarande ingeninko m st

0

10

20

30

40

50

60

70

Value Percent Count

Lö neinko m st från anställning 42.9% 57

Annan typ av inko m st (t.ex. studiem edel från CSN, arbetslö shetsersättning,

fö rsö rjningsstö d m .m .)

62.4% 83

Jag har fö r närvarande ingen inko m st 6.0% 8

4. Hur stor disponibel* inkomst har du i genomsnitt permånad? Välj det intervall som passar bäst.*disponibelinkomst = den inkomst du får in på kontot, förlöneinkomst: efter skatt.

24.4% : Up p till 5 0 0 0kro n o r

35.9% : 5 0 0 1 - 10 0 0 0kro n o r

17.6% : 10 0 0 1 - 15 0 0 0kro n o r

9.9% : 15 0 0 1 - 20 0 0 0kro n o r

5.3% : 20 0 0 1 - 25 0 0 0kro n o r

2.3% : Ö ver 25 0 0 0kro n o r

4.6% : Jag h ar fö rn ärvaran d e in genin ko mst

Value Percent Count

Upp till 5 000 kro no r 24.4% 32

5 001 - 10 000 kro no r 35.9% 47

10 001 - 15 000 kro no r 17.6% 23

15 001 - 20 000 kro no r 9.9% 13

20 001 - 25 000 kro no r 5.3% 7

Över 25 000 kro no r 2.3% 3

Jag har fö r närvarande ingen inko m st 4.6% 6

T o tal 131

5. Vad är din maxgräns för hur mycket du kan betala ihyra per månad? Utgå från den inkomst du har idagsläget och att hyran avser boende för en person.Välj det intervall som passar bäst.

15.0 % : Up p till 2 0 0 0kro n o r

11.8% : 2 0 0 1 - 3 0 0 0kro n o r

25.2% : 3 0 0 1 - 4 0 0 0kro n o r

25.2% : 4 0 0 1 - 5 0 0 0kro n o r

11.8% : 5 0 0 1 - 6 0 0 0kro n o r

11.0 % : 6 0 0 1 - 7 0 0 0kro n o r

Value Percent Count

Upp till 2 000 kro no r 15.0% 19

2 001 - 3 000 kro no r 11.8% 15

3 001 - 4 000 kro no r 25.2% 32

4 001 - 5 000 kro no r 25.2% 32

5 001 - 6 000 kro no r 11.8% 15

6 001 - 7 000 kro no r 11.0% 14

T o tal 127

6. Om du har någon ytterligare kommentar så går detbra att skriva den här. När du klickar på "Next" såskickas dina svar in och du är färdig medundersökningen.

jaghyrahar

ochatt enär

det

förhyran

medomsom

av den

kan minså

andra

ellerettfrån få

Count Response

1 Att bo stadsfö m edligen erbjuder ungdo m sbo städer är väligt bra även o m de till m ångt o ch m ycket är ett rent

lo tteri. Vissa m ånade erbjrds 25 bo städer fö r en viss ålderskatro go ri o ch andra 2 är de då så att du fyller år i den

sitanäm da m ånaden är dina chanser betydligt begränsade.

1 Bo r hem m a o ch betalar ingen hyra m en hade jag flyttat ut skulle jag ha behö vt ta studielån eller arbeta vid sidan

av studierna

1 Bo r i dagsläget i hyresrätt so m ko star 8500 i hyra. Är en studentlägenhet m ed ett rum o ch kö k, so m jag bo r i

tillsam m ans m ed m in sam bo .

1 Delar en studentlägenhet, 3:a, m ed rum sko m pis, delar hyran.

1 Ett sätt att få fram en själig hyra fö r en student är väl att subtrahera studiestö det (lån- o ch bidragsdel) fö r en

m ånad m ed sum m an av m ånadsräkningarna fö r el, vatten o m det inte ingår i hyran, m atko stnader,

reseko stnader (so m bussko rt eller eventuella bil- o ch bensinko stnader), telefo ni o ch bredband, sam t kanske

en sum m a fö r ö vriga utgifter so m kläder, hygienartiklar o ch friskvård. Om det blir m inus kanske m an behö ver

tänka o m i synnerhet o m studenten i fråga kanske har svår att arbeta parallellt m ed studierna eller att hitta andra

bidrag so m de kan ha rätt att sö ka. P.S. fö r ett flertal år sedan fick en släkting till m ig so m ville vidareutbilda sig till

lärare från ingenjö r sluta fö r att han inte fick ta ut arbetslö shetsersättning under studierna o ch studielånet skulle

inte ha räckt till sin fam iljens hushåll. Jag har funderinger på o m eller hur det skulle kunna bli under ett liknande

situato n idag.

1 Fö regående svar fö rutsätter att vissa saker ingår i hyran, t ex internet, tv, värm e, vatten.

1 Har aktivitetesersättning under praktik, so m inte täcker hyran. Lånar därfö r pengar av m ina fö räldrar.

1 Har svarat den hyra so m faktiskt betalas varje m ånad m en egentligen kan jag bara betala 2000kr o m det ska

finnas pengar till m at

1 Jag delar m in hyra m ed m in sam bo , jag skulle annars själv kunna tänka m ig att betala m ax 4000.

1 Jag har aktivitetsersättning från Fö rsäkringskassan (o ch även bo stadstillägg).

1 Jag har just nu ö ver 7000 kro no r i m ånaden i hyra, såg inte det alternativet..

1 Jag kan betala m er än så i hyra+ betalar hyra fö r två perso ner. Mitt pro blem är att jag inte kan få

fö rstahandsko ntrakt eller har råd att kö pa en lägenhet.

1 Jag är exam inera ingenjö r nu o ch har bra lö n. Men när jag flyttade till Sto ckho lm var det svårt att hitta bo stad

m ed den lilla inko m st jag hade från CSN. Då betalade jag 5500kr av vilket var en bra bit ö ver hälften av m in

inko m st. Det skapar sto ra klyfto r m ellan bo stadso m råden o ch sam hällsklasser so m jag inte alls tycker o m .

1 Min "m axgräns" fö r hyra o ch det jag egentligen vill betala är två väldigt o lika siffro r.

1 På frågan o m vilken hyra jag kan betala, så tänkte jag m ig ko m bo /sam bo -stil efterso m m an fö r den sum m an inte

kan få någo n bo stad.

1 inko m st på 6000 per. m ånad o ch har en hyra på närm re 3000. alltså så går halva inko m sten till att betala hyran.

sedan tillko m m er el, bredband o ch andra fasta ko stnader/räkningar

T his report is filtered

Only sho w: Questio n "Är du i åldern 18 till 30 år? " #1 is o ne o f the fo llo wing answers ("Ja") and Questio n "Vilken typ av inko m st har

du?

Om du har både lö neinko m st från anställning o ch annan typ av inko m st, kryssa i båda ruto rna." #2

Report for Enkät om hyreskostnad

Löneinkomst från anställning

Co mp letio n Rate: 93%

Co m plete 40

Partial 3

Disqualified 0

To tal 43

Löneinkomst + annan typ av inkomst

Co mp letio n Rate: 92.9%

Co m plete 13

Partial 1

Disqualified 0

To tal 14

Annan typ av inkomst

1. Response Counts

Co mp letio n Rate: 91.2%

Co m plete 62

Partial 6

Disqualified 0

To tal 68

Ingen inkomst

Co mp letio n Rate: 10 0 %

Co m plete 8

Partial 0

Disqualified 0

To tal 8

2. Är du i åldern 18 till 30 år?

Co

un

t

Lö n ein ko mst från an ställn in g Lö n ein ko mst + an n an typ av in ko mstAn n an typ av in ko mst In gen in ko mst

Ja0

20

40

60

80

Value S egment Percent Count % of T ot al

Ja Lö neinko m st från anställning 32.3% 43 32.3%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 10.5% 14 10.5%

Annan typ av inko m st 51.1% 68 51.1%

Ingen inko m st 6% 8 6%

To tal 133 99.9%

3. Vilken typ av inkomst har du? Om du har bådelöneinkomst från anställning och annan typ av inkomst,kryssa i båda rutorna.

Co

un

t

Lö n ein ko mst från an ställn in g Lö n ein ko mst + an n an typ av in ko mstAn n an typ av in ko mst In gen in ko mst

Lö neinko m st från anställning Annan typ av inko m st (t.ex.studiem edel från CSN,

arbetslö shetsersättning,fö rsö rjningsstö d m .m .)

Jag har fö r närvarande ingeninko m st

0

20

40

60

80

Value S egment Percent Count

% of

T ot al

Lö neinko m st från anställning Lö neinko m st från

anställning

75.4% 43 29.1%

Lö neinko m st +

annan typ av inko m st

24.6% 14 9.5%

Annan typ av

inko m st

0% 0 0%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 57 38.6%

Annan typ av inko m st (t.ex. studiem edel från CSN,

arbetslö shetsersättning, fö rsö rjningsstö d m .m .)

Lö neinko m st från

anställning

0% 0 0%

Lö neinko m st +

annan typ av inko m st

16.9% 14 9.5%

Annan typ av

inko m st

81.9% 68 45.9%

Ingen inko m st 1.2% 1 0.7%

To tal 83 56.1%

Jag har fö r närvarande ingen inko m st Lö neinko m st från

anställning

0% 0 0%

Lö neinko m st +

annan typ av inko m st

0% 0 0%

Annan typ av

inko m st

0% 0 0%

Ingen inko m st 100% 8 5.4%

To tal 8 5.4%

4. Hur stor disponibel* inkomst har du i genomsnitt permånad? Välj det intervall som passar bäst.*disponibelinkomst = den inkomst du får in på kontot, förlöneinkomst: efter skatt.

Co

un

t

Lö n ein ko mst från an ställn in g Lö n ein ko mst + an n an typ av in ko mstAn n an typ av in ko mst In gen in ko mst

Upp till 5

000 kronor

5 001 - 1

0 000 kronor

10 001 - 1

5 000 kronor

15 001 - 2

0 000 kronor

20 001 - 2

5 000 kronor

Över 25 0

00 kronor

Jag har för närvarande…

0

10

20

30

40

Value S egment Percent Count

% of

T ot al

Upp till 5 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 12.5% 4 3.1%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

12.5% 4 3.1%

Annan typ av inko m st 68.8% 22 16.8%

Ingen inko m st 6.3% 2 1.5%

To tal 32 24.5%

5 001 - 10 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 14.9% 7 5.3%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

6.4% 3 2.3%

Annan typ av inko m st 78.7% 37 28.2%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 47 35.8%

10 001 - 15 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 43.5% 10 7.6%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

26.1% 6 4.6%

Annan typ av inko m st 30.4% 7 5.3%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 23 17.5%

15 001 - 20 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 92.3% 12 9.2%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

7.7% 1 0.8%

Annan typ av inko m st 0% 0 0%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 13 10%

20 001 - 25 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 85.7% 6 4.6%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

0% 0 0%

Annan typ av inko m st 14.3% 1 0.8%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 7 5.4%

Över 25 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 100% 3 2.3%

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

0% 0 0%

Annan typ av inko m st 0% 0 0%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 3 2.3%

Jag har fö r närvarande ingen

inko m st

Lö neinko m st från anställning 0% 0 0%

Value S egment Percent Count

% of

T ot al

Lö neinko m st + annan typ av

inko m st

0% 0 0%

Annan typ av inko m st 0% 0 0%

Ingen inko m st 100% 6 4.6%

To tal 6 4.6%

Value S egment Percent Count

% of

T ot al

5. Vad är din maxgräns för hur mycket du kan betala ihyra per månad? Utgå från den inkomst du har idagsläget och att hyran avser boende för en person.Välj det intervall som passar bäst.

Co

un

t

Lö n ein ko mst från an ställn in g Lö n ein ko mst + an n an typ av in ko mstAn n an typ av in ko mst In gen in ko mst

Upp till 2 000kro no r

2 001 - 3 000kro no r

3 001 - 4 000kro no r

4 001 - 5 000kro no r

5 001 - 6 000kro no r

6 001 - 7 000kro no r

0

5

10

15

20

Value S egment Percent Count % of T ot al

Upp till 2 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 10.5% 2 1.6%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 15.8% 3 2.4%

Annan typ av inko m st 52.6% 10 7.9%

Ingen inko m st 21.1% 4 3.1%

To tal 19 15%

2 001 - 3 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 20% 3 2.4%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 6.7% 1 0.8%

Annan typ av inko m st 73.3% 11 8.7%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 15 11.9%

3 001 - 4 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 28.1% 9 7.1%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 9.4% 3 2.4%

Annan typ av inko m st 56.3% 18 14.2%

Ingen inko m st 6.3% 2 1.6%

To tal 32 25.3%

4 001 - 5 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 28.1% 9 7.1%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 12.5% 4 3.1%

Annan typ av inko m st 59.4% 19 15%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 32 25.2%

5 001 - 6 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 40% 6 4.7%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 20% 3 2.4%

Annan typ av inko m st 40% 6 4.7%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 15 11.8%

6 001 - 7 000 kro no r Lö neinko m st från anställning 78.6% 11 8.7%

Lö neinko m st + annan typ av inko m st 0% 0 0%

Annan typ av inko m st 21.4% 3 2.4%

Ingen inko m st 0% 0 0%

To tal 14 11.1%

Value S egment Percent Count % of T ot al

Löneinkomst från anställning

Count Response

1 Fö regående svar fö rutsätter att vissa saker ingår i hyran, t ex internet, tv, värm e, vatten.

1 Jag har just nu ö ver 7000 kro no r i m ånaden i hyra, såg inte det alternativet..

1 Jag kan betala m er än så i hyra+ betalar hyra fö r två perso ner. Mitt pro blem är att jag inte kan få

fö rstahandsko ntrakt eller har råd att kö pa en lägenhet.

1 Jag är exam inera ingenjö r nu o ch har bra lö n. Men när jag flyttade till Sto ckho lm var det svårt att hitta bo stad

m ed den lilla inko m st jag hade från CSN. Då betalade jag 5500kr av vilket var en bra bit ö ver hälften av m in

inko m st. Det skapar sto ra klyfto r m ellan bo stadso m råden o ch sam hällsklasser so m jag inte alls tycker o m .

1 Min "m axgräns" fö r hyra o ch det jag egentligen vill betala är två väldigt o lika siffro r.

Löneinkomst + annan typ av inkomst

6. Om du har någon ytterligare kommentar så går detbra att skriva den här. När du klickar på "Next" såskickas dina svar in och du är färdig medundersökningen.

jagatt

detharär

betala

enför

minnu

och

5500kr

0alls

alternativet

av

betaladebetalar

bit

bostadbostadsområden

0annars

att delar

hyrajag

kunna

migmin

sambo

Count Response

1 Jag delar m in hyra m ed m in sam bo , jag skulle annars själv kunna tänka m ig att betala m ax 4000.

Annan typ av inkomst

betala maxmedsjälvskulle tänka

hyraenharbetala

den

omsom

så

andraatt

avbor

ett

förinte

kanmed

men

månad

pengar

på

sam

bo

Count Response

1 Att bo stadsfö m edligen erbjuder ungdo m sbo städer är väligt bra även o m de till m ångt o ch m ycket är ett rent

lo tteri. Vissa m ånade erbjrds 25 bo städer fö r en viss ålderskatro go ri o ch andra 2 är de då så att du fyller år i den

sitanäm da m ånaden är dina chanser betydligt begränsade.

1 Bo r hem m a o ch betalar ingen hyra m en hade jag flyttat ut skulle jag ha behö vt ta studielån eller arbeta vid sidan

av studierna

1 Bo r i dagsläget i hyresrätt so m ko star 8500 i hyra. Är en studentlägenhet m ed ett rum o ch kö k, so m jag bo r i

tillsam m ans m ed m in sam bo .

1 Delar en studentlägenhet, 3:a, m ed rum sko m pis, delar hyran.

1 Har aktivitetesersättning under praktik, so m inte täcker hyran. Lånar därfö r pengar av m ina fö räldrar.

1 Har svarat den hyra so m faktiskt betalas varje m ånad m en egentligen kan jag bara betala 2000kr o m det ska

finnas pengar till m at

1 Jag har aktivitetsersättning från Fö rsäkringskassan (o ch även bo stadstillägg).

1 På frågan o m vilken hyra jag kan betala, så tänkte jag m ig ko m bo /sam bo -stil efterso m m an fö r den sum m an inte

kan få någo n bo stad.

1 inko m st på 6000 per. m ånad o ch har en hyra på närm re 3000. alltså så går halva inko m sten till att betala hyran.

sedan tillko m m er el, bredband o ch andra fasta ko stnader/räkningar

Ingen inkomst

andraarbeta

arbets

lösh

etsers

ättnin

g

att

av

behöverbensinkostnader

bidr

ag

bidragsdel

bil

bli blir

bredband

busskort

de

detel

eller

enett

eventuella

familjens

fick

flertal

fram

Count Response

1 Ett sätt att få fram en själig hyra fö r en student är väl att subtrahera studiestö det (lån- o ch bidragsdel) fö r en

m ånad m ed sum m an av m ånadsräkningarna fö r el, vatten o m det inte ingår i hyran, m atko stnader,

reseko stnader (so m bussko rt eller eventuella bil- o ch bensinko stnader), telefo ni o ch bredband, sam t kanske

en sum m a fö r ö vriga utgifter so m kläder, hygienartiklar o ch friskvård. Om det blir m inus kanske m an behö ver

tänka o m i synnerhet o m studenten i fråga kanske har svår att arbeta parallellt m ed studierna eller att hitta andra

bidrag so m de kan ha rätt att sö ka. P.S. fö r ett flertal år sedan fick en släkting till m ig so m ville vidareutbilda sig till

lärare från ingenjö r sluta fö r att han inte fick ta ut arbetslö shetsersättning under studierna o ch studielånet skulle

inte ha räckt till sin fam iljens hushåll. Jag har funderinger på o m eller hur det skulle kunna bli under ett liknande

situato n idag.

arbets

lösh

etsers

ättnin

g

bensinkostnaderett

Projektkod

TTT

Projektbenämning

TTT-typlägenhet

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

1

Resurssammanställning / BD

31 Väggar

31 45x145 råhyvlat (råplanat) 147 m1 16,19 2 376

31 45x145 råhyvlat (råplanat) k-virke C24/K24 20 m1 29,41 595

31 Fästmaterial 46 kr 1,00 46

31 Gipsskiva ute tj=9, b=1200 50 m2 36,00 1 788

31 Gipsskruv QU 32x4,2 zink/järnlegerad 690 st 0,65 449

31 H-profil 18 m1 7,00 129

31 Syllisolering 125mm 25m 18 m1 15,00 276

31 Träarbetare 18 tim 370,00 6 638

31 Summa: Väggar 12 297

34 Bjälklag / balkar

34 22x95 råhyvlad läkt 681 m1 9,97 6 790

34 45x220 råhyvlat (råplanat) k-virke C24/K24 467 m1 44,10 20 595

34 Fästmaterial 513 kr 1,00 513

34 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=95 188 m2 47,00 8 813

34 Träarbetare 65 tim 370,00 24 218

34 Summa: Bjälklag / balkar 60 929

51 Stomkomplettering / utfackning

51 45x45 råhyvlat (råplanat) 85 m1 5,67 479

51 Fästmaterial 60 kr 1,00 60

51 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=145 49 m2 78,00 3 803

51 Plastfolie tj=0,2 53 m2 4,50 238

51 Träarbetare 10 tim 370,00 3 744

51 Summa: Stomkomplettering / utfackning 8 325

53 Fasadbeklädnad / ytskikt

53 22x120 ytterpanelbräda, grundmålad 81 m1 15,38 1 241

53 22x70 ytterpanelbräda, grundmålad 66 m1 10,22 673

53 CD-sprit 552 kg 9,60 5 299

53 Fasadbruk 920 kg 3,68 3 386

53 Fästmaterial 40 kr 1,00 40

53 Fästmaterial putsskiva 184 st 22,90 4 214

53 Isolering Putsskiva 10 kPa kl 0,037, tj=80 48 m2 133,25 6 436

53 Murarbetare 63 tim 370,00 23 488

53 Stålnät för puts 53 m2 33,52 1 773

53 Träarbetare 13 tim 370,00 4 928

53 Tröskelbleck, klb=150, metall stålplåt 5 m1 266,00 1 452

53 Underlagsbruk 920 kg 3,68 3 386

53 Summa: Fasadbeklädnad / ytskikt 56 314

55 Fönster / dörrar / partier / portar

55 Bottningslist b=16 mm 68 m1 4,55 309

55 Drevning m karm och vägg 12x100 78 m1 2,00 155

55 Fast fönster av trä 10x13 färdigmålat 1 st 2 772,00 2 772

55 Fogmassa B 10-15 mm 68 m1 13,65 927

55 Fönsterdörr av trä/alu 9x21-13 6 st 8 219,00 49 314

55 Karmskruv ohärdad, l=70 mm 95 st 2,99 284

55 Träarbetare 28 tim 370,00 10 388

55 Ytterdörr A60 10x21 M karm C 1 st 5 429,00 5 429

55 Öppningsbart 1-lufts fönster av alu 10x13 7 st 5 022,00 35 154

55 Summa: Fönster / dörrar / partier / portar 104 732

58 Fasader övrigt (altaner, skärmtak mm)

58 22x95 råhyvlat (råplanat) 7 m1 9,97 66

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

H:\TTT-typlägenhet.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:49:11 av KTH HaningeSida 1 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

TTT-typlägenhet

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

2

Resurssammanställning / BD

58 22x95 ytterpanelbräda 88 m1 9,97 882

58 45x120 råhyvlat (råplanat) 7 m1 13,82 100

58 95x95 råhyvlat (råplanat) 6 m1 38,11 213

58 Fästmaterial 37 kr 1,00 37

58 Träarbetare 9 tim 370,00 3 436

58 Summa: Fasader övrigt (altaner, skärmtak mm) 4 734

61 Insida yttervägg

61 Gipsskiva normal tj=13, b=900 50 m2 33,00 1 639

61 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 690 st 0,09 62

61 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=45 49 m2 26,40 1 287

61 Kortlingsskena EPT600 28 st 25,00 690

61 T-kortling 18 m1 16,00 294

61 Träarbetare 12 tim 370,00 4 425

61 Summa: Insida yttervägg 8 398

62 Undergolv

62 Fästmaterial 885 kr 1,00 885

62 Spånskiva regelg tj=22 191 m2 96,00 18 341

62 Träarbetare 30 tim 370,00 11 127

62 Trälim Bostik 1 liter 9 l 62,64 554

62 Summa: Undergolv 30 907

63 Innerväggar

63 45x45 råhyvlat (råplanat) 73 m1 5,67 411

63 45x70 råhyvlat (råplanat) 318 m1 8,33 2 645

63 45x95 råhyvlat (råplanat) 73 m1 10,81 784

63 Fästmaterial 889 kr 1,00 889

63 Gipsskiva brand tj=15, b=900 44 m2 61,00 2 714

63 Gipsskiva normal tj=13, b=1200 374 m2 31,00 11 604

63 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 618 st 0,09 56

63 Gipsskruv S 38x3,5 förz. 1 036 st 0,12 124

63 Gipsskruv S 51x3,9 förz. 2 025 st 0,18 365

63 Isolering Regelskiva 450 kl 0,037, tj=45 22 m2 30,00 655

63 Isolering Regelskiva 450 kl 0,037, tj=95 22 m2 53,00 1 157

63 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=30 27 m2 20,00 549

63 Isolering Regelskiva kl 0,039, tj=70 86 m2 35,00 3 005

63 Polyetenduk GPD 45/4 21 m1 3,25 67

63 Polyetenduk GPD 70/4 107 m1 3,97 424

63 Polyetenduk GPD 95/4 21 m1 5,22 108

63 Träarbetare 89 tim 370,00 32 740

63 Summa: Innerväggar 58 296

64 Innertak

64 22x95 råhyvlad läkt 604 m1 9,97 6 026

64 45x70 råhyvlat (råplanat) 294 m1 8,33 2 446

64 Fästmaterial 1 758 kr 1,00 1 758

64 Gipsskiva normal tj=13, b=900 191 m2 33,00 6 305

64 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 2 654 st 0,09 239

64 Innertak vit strukturfolie, 12X620X1220 166 m2 115,06 19 148

64 Isolering Bjälklagsskiva kl 0,037, tj=45 166 m2 26,40 4 393

64 Träarbetare 123 tim 370,00 45 547

64 Summa: Innertak 85 863

65 Invändiga dörrar / glaspartier

65 Bottningslist b=24 mm 52 m1 6,04 311

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

H:\TTT-typlägenhet.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:49:11 av KTH HaningeSida 2 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

TTT-typlägenhet

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

3

Resurssammanställning / BD

65 Brandfogmassa 52 m1 65,00 3 351

65 Cylinder Assa 701 3 nycklar förn 6 st 453,00 2 718

65 Cylinderbehör Assa 256 förn exkl. cyl-förl. 6 st 199,00 1 194

65 Draghandtag 4 st 700,00 2 800

65 Drevning m karm och vägg 12x100 55 m1 2,00 109

65 Dörrstoppare av gummi på golv 10 st 11,00 110

65 Dörrtrycke Assa 6696 dtj 40-57 mm förn (m5) 10 par 331,00 3 310

65 Fästmaterial 13 kr 1,00 13

65 Karmskruv ohärdad, l=70 mm 90 st 2,99 269

65 Massiv innerdörr EI30/Rw30dB 9x21, slät, målad 10 st 2 513,00 25 130

65 Träarbetare 24 tim 370,00 8 773

65 Wc-behör Assa 9265 hkp förn 4 st 420,00 1 680

65 Summa: Invändiga dörrar / glaspartier 49 769

72 Ytskikt golv / trappor

72 Fiberduk FB 194 11 m2 30,66 327

72 Fästmassa FB 13 (RotFix) 46 kg 13,60 623

72 Klinkerfog 19 kg 9,14 177

72 Klinkerplattor golv, std 100x200 10 m2 515,84 5 254

72 Murarbetare 12 tim 370,00 4 486

72 Plastmatta, tj=2,0 177 m2 301,00 53 247

72 Tätmembran FB 7 16 kg 52,90 862

72 Ångspärr FB 6 2 kg 141,24 288

72 Summa: Ytskikt golv / trappor 65 264

73 Ytskikt vägg

73 Fiberduk FB 194 19 m2 30,66 594

73 Fästmassa FB 13 (RotFix) 57 kg 13,60 779

73 Kakelfog 9 kg 20,78 192

73 Kakelplattor, std 150x150 18 m2 115,20 2 129

73 Murarbetare 23 tim 370,00 8 400

73 Tätmembran FB 7 18 kg 52,90 978

73 Ångspärr FB 6 4 kg 141,24 522

73 Summa: Ytskikt vägg 13 594

76 Vitvaror

76 Diskbänksplåt Slät/Diplomat H-16 2 st 3 812,00 7 624

76 Diskmaskin, vit 2 st 5 587,00 11 174

76 Frys, h=1550, vit 2 st 7 204,60 14 409

76 Fästmaterial 20 kr 1,00 20

76 Kyl/sval, h=1550, vit 2 st 8 697,00 17 394

76 Microvågsugn, manuell, vit 2 st 1 667,00 3 334

76 Spis med gjutjärnsplattor, vit 2 st 9 795,00 19 590

76 Spisfläkt, vit 2 st 1 279,00 2 558

76 Träarbetare 10 tim 370,00 3 878

76 Summa: Vitvaror 79 981

77 Skåp och inredningssnickerier

77 Bänkskiva av laminat 2 m1 470,00 940

77 Bänkskåp b=400, slät, målad 2 st 821,00 1 642

77 Bänkskåp b=600, slät, målad 2 st 779,00 1 558

77 Bänkskåp b=800, slät, målad 2 st 1 070,00 2 140

77 Diskbänksskåp b=800, slät, målad 2 st 1 577,00 3 154

77 Fläktskåp b=600, slät, målad 2 st 849,00 1 698

77 Fästmaterial 322 kr 1,00 322

77 Garderob b=600, slät, målad 16 st 1 459,00 23 344

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

H:\TTT-typlägenhet.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:49:11 av KTH HaningeSida 3 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

TTT-typlägenhet

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

4

Resurssammanställning / BD

77 Grytskåp b=500, slät, målad 2 st 819,00 1 638

77 Högskåp b=600, slät, målad 2 st 1 075,00 2 150

77 Kakellist av MDF 16x120 fabriksbeh 2 m1 58,33 128

77 Krönlist, profilerad, målad 2 m1 187,00 374

77 Linneskåp b=600, slät, målad 15 st 1 897,00 28 455

77 Ljusramplist, profilerad, målad 2 m1 114,58 229

77 Lådfack b=400, slät, målad 2 st 2 621,00 5 242

77 Sparksockel, fanerad 2 m1 43,50 87

77 Städskåp b=600, slät, målad 3 st 1 711,00 5 133

77 Takanslutning H=300, målad 29 m1 92,50 2 664

77 Träarbetare 60 tim 370,00 22 372

77 Väggskåp b=300, slät, målad 2 st 470,00 940

77 Väggskåp b=400, slät, målad 2 st 518,00 1 036

77 Väggskåp b=500, slät, målad 2 st 592,00 1 184

77 Summa: Skåp och inredningssnickerier 106 430

78 Rumskomplettering övrigt

78 15x70 planhyvlad furu obeh 75 m1 16,92 1 264

78 Badrumsskåp 13 Tvilling1 650 plåt/vit 2 st 537,60 1 075

78 Badrumsskåp 9 Tvilling1 650 trä/vit 2 st 876,80 1 754

78 Duschdraperistång 110 er 1350-1900 mm 2 st 191,00 382

78 Foderlist av furu 12x57 fabriksbeh 193 m1 26,06 5 022

78 Fästmaterial 91 kr 1,00 91

78 Handdukshängare 1803 4 krokar krom 4 st 218,00 872

78 Toalettpappershållare, fast metallpinne, krom 4 st 208,00 832

78 Träarbetare 25 tim 370,00 9 173

78 Tvålkorg krom 2 st 62,00 124

78 Summa: Rumskomplettering övrigt 20 589

Totalt 766 422

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

H:\TTT-typlägenhet.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:49:11 av KTH HaningeSida 4 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

Jämförelseetta

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

1

Resurssammanställning / BD

31 Väggar

31 45x145 råhyvlat (råplanat) 55 m1 16,19 883

31 45x145 råhyvlat (råplanat) k-virke C24/K24 8 m1 29,41 221

31 Fästmaterial 17 kr 1,00 17

31 Gipsskiva ute tj=9, b=1200 18 m2 36,00 665

31 Gipsskruv QU 32x4,2 zink/järnlegerad 257 st 0,65 167

31 H-profil 7 m1 7,00 48

31 Syllisolering 125mm 25m 7 m1 15,00 103

31 Träarbetare 7 tim 370,00 2 468

31 Summa: Väggar 4 571

34 Bjälklag / balkar

34 22x95 råhyvlad läkt 141 m1 9,97 1 405

34 45x220 råhyvlat (råplanat) k-virke C24/K24 97 m1 44,10 4 261

34 Fästmaterial 106 kr 1,00 106

34 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=95 39 m2 47,00 1 823

34 Träarbetare 14 tim 370,00 5 011

34 Summa: Bjälklag / balkar 12 606

51 Stomkomplettering / utfackning

51 45x45 råhyvlat (råplanat) 31 m1 5,67 178

51 Fästmaterial 22 kr 1,00 22

51 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=145 18 m2 78,00 1 414

51 Plastfolie tj=0,2 20 m2 4,50 88

51 Träarbetare 4 tim 370,00 1 392

51 Summa: Stomkomplettering / utfackning 3 095

53 Fasadbeklädnad / ytskikt

53 22x120 ytterpanelbräda, grundmålad 17 m1 15,38 265

53 22x70 ytterpanelbräda, grundmålad 14 m1 10,22 139

53 CD-sprit 205 kg 9,60 1 970

53 Fasadbruk 342 kg 3,68 1 259

53 Fästmaterial 8 kr 1,00 8

53 Fästmaterial putsskiva 68 st 22,90 1 566

53 Isolering Putsskiva 10 kPa kl 0,037, tj=80 18 m2 133,25 2 393

53 Murarbetare 24 tim 370,00 8 731

53 Stålnät för puts 20 m2 33,52 659

53 Träarbetare 3 tim 370,00 1 037

53 Tröskelbleck, klb=150, metall stålplåt 1 m1 266,00 242

53 Underlagsbruk 342 kg 3,68 1 259

53 Summa: Fasadbeklädnad / ytskikt 19 528

55 Fönster / dörrar / partier / portar

55 Bottningslist b=16 mm 14 m1 4,55 66

55 Drevning m karm och vägg 12x100 21 m1 2,00 42

55 Fogmassa B 10-15 mm 14 m1 13,65 197

55 Fönsterdörr av trä/alu 9x21-13 1 st 8 219,00 8 219

55 Karmskruv ohärdad, l=70 mm 26 st 2,99 78

55 Träarbetare 8 tim 370,00 3 138

55 Ytterdörr A60 10x21 M karm C 1 st 5 429,00 5 429

55 Öppningsbart 1-lufts fönster av alu 10x13 2 st 5 022,00 10 044

55 Summa: Fönster / dörrar / partier / portar 27 212

58 Fasader övrigt (altaner, skärmtak mm)

58 22x95 råhyvlat (råplanat) 1 m1 9,97 11

58 22x95 ytterpanelbräda 15 m1 9,97 147

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

h:\Jämförelseetta.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:54:06 av KTH HaningeSida 1 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

Jämförelseetta

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

2

Resurssammanställning / BD

58 45x120 råhyvlat (råplanat) 1 m1 13,82 17

58 95x95 råhyvlat (råplanat) 1 m1 38,11 35

58 Fästmaterial 6 kr 1,00 6

58 Träarbetare 2 tim 370,00 573

58 Summa: Fasader övrigt (altaner, skärmtak mm) 789

61 Insida yttervägg

61 Gipsskiva normal tj=13, b=900 18 m2 33,00 609

61 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 257 st 0,09 23

61 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=45 18 m2 26,40 479

61 Kortlingsskena EPT600 10 st 25,00 257

61 T-kortling 7 m1 16,00 109

61 Träarbetare 4 tim 370,00 1 645

61 Summa: Insida yttervägg 3 122

62 Undergolv

62 Fästmaterial 183 kr 1,00 183

62 Spånskiva regelg tj=22 40 m2 96,00 3 795

62 Träarbetare 6 tim 370,00 2 302

62 Trälim Bostik 1 liter 2 l 62,64 115

62 Summa: Undergolv 6 394

63 Innerväggar

63 45x45 råhyvlat (råplanat) 29 m1 5,67 164

63 45x70 råhyvlat (råplanat) 13 m1 8,33 109

63 45x95 råhyvlat (råplanat) 29 m1 10,81 312

63 Fästmaterial 125 kr 1,00 125

63 Gipsskiva brand tj=15, b=900 18 m2 61,00 1 080

63 Gipsskiva normal tj=13, b=1200 19 m2 31,00 589

63 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 246 st 0,09 22

63 Gipsskruv S 38x3,5 förz. 176 st 0,12 21

63 Isolering Regelskiva 450 kl 0,037, tj=45 9 m2 30,00 261

63 Isolering Regelskiva 450 kl 0,037, tj=95 9 m2 53,00 461

63 Isolering Regelskiva kl 0,037, tj=30 5 m2 20,00 93

63 Polyetenduk GPD 45/4 8 m1 3,25 27

63 Polyetenduk GPD 70/4 4 m1 3,97 17

63 Polyetenduk GPD 95/4 8 m1 5,22 43

63 Träarbetare 12 tim 370,00 4 332

63 Summa: Innerväggar 7 656

64 Innertak

64 22x95 råhyvlad läkt 116 m1 9,97 1 152

64 45x70 råhyvlat (råplanat) 56 m1 8,33 467

64 Fästmaterial 336 kr 1,00 336

64 Gipsskiva normal tj=13, b=900 40 m2 33,00 1 304

64 Gipsskruv S 25x3,5 förz. 549 st 0,09 49

64 Innertak vit strukturfolie, 12X620X1220 32 m2 115,06 3 659

64 Isolering Bjälklagsskiva kl 0,037, tj=45 32 m2 26,40 840

64 Träarbetare 24 tim 370,00 8 900

64 Summa: Innertak 16 707

65 Invändiga dörrar / glaspartier

65 Bottningslist b=24 mm 5 m1 6,04 31

65 Brandfogmassa 5 m1 65,00 335

65 Draghandtag 1 st 700,00 700

65 Drevning m karm och vägg 12x100 5 m1 2,00 11

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

h:\Jämförelseetta.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:54:06 av KTH HaningeSida 2 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

Jämförelseetta

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

3

Resurssammanställning / BD

65 Dörrstoppare av gummi på golv 1 st 11,00 11

65 Dörrtrycke Assa 6696 dtj 40-57 mm förn (m5) 1 par 331,00 331

65 Fästmaterial 3 kr 1,00 3

65 Karmskruv ohärdad, l=70 mm 9 st 2,99 27

65 Massiv innerdörr EI30/Rw30dB 9x21, slät, målad 1 st 2 513,00 2 513

65 Träarbetare 3 tim 370,00 933

65 Wc-behör Assa 9265 hkp förn 1 st 420,00 420

65 Summa: Invändiga dörrar / glaspartier 5 314

72 Ytskikt golv / trappor

72 Fiberduk FB 194 5 m2 30,66 164

72 Fästmassa FB 13 (RotFix) 23 kg 13,60 312

72 Klinkerfog 10 kg 9,14 88

72 Klinkerplattor golv, std 100x200 5 m2 515,84 2 627

72 Murarbetare 6 tim 370,00 2 243

72 Plastmatta, tj=2,0 37 m2 301,00 11 017

72 Tätmembran FB 7 8 kg 52,90 431

72 Ångspärr FB 6 1 kg 141,24 144

72 Summa: Ytskikt golv / trappor 17 025

73 Ytskikt vägg

73 Fiberduk FB 194 10 m2 30,66 297

73 Fästmassa FB 13 (RotFix) 29 kg 13,60 390

73 Kakelfog 5 kg 20,78 96

73 Kakelplattor, std 150x150 9 m2 115,20 1 064

73 Murarbetare 11 tim 370,00 4 200

73 Tätmembran FB 7 9 kg 52,90 489

73 Ångspärr FB 6 2 kg 141,24 261

73 Summa: Ytskikt vägg 6 797

76 Vitvaror

76 Diskbänksplåt Slät/Diplomat H-16 1 st 3 812,00 3 812

76 Diskmaskin, vit 1 st 5 587,00 5 587

76 Frys, h=1550, vit 1 st 7 204,60 7 205

76 Fästmaterial 10 kr 1,00 10

76 Kyl/sval, h=1550, vit 1 st 8 697,00 8 697

76 Microvågsugn, manuell, vit 1 st 1 667,00 1 667

76 Spis med gjutjärnsplattor, vit 1 st 9 795,00 9 795

76 Spisfläkt, vit 1 st 1 279,00 1 279

76 Träarbetare 5 tim 370,00 1 939

76 Summa: Vitvaror 39 990

77 Skåp och inredningssnickerier

77 Bänkskiva av laminat 1 m1 470,00 470

77 Bänkskåp b=400, slät, målad 1 st 821,00 821

77 Bänkskåp b=600, slät, målad 1 st 779,00 779

77 Bänkskåp b=800, slät, målad 1 st 1 070,00 1 070

77 Diskbänksskåp b=800, slät, målad 1 st 1 577,00 1 577

77 Fläktskåp b=600, slät, målad 1 st 849,00 849

77 Fästmaterial 81 kr 1,00 81

77 Garderob b=600, slät, målad 2 st 1 459,00 2 918

77 Grytskåp b=500, slät, målad 1 st 819,00 819

77 Högskåp b=600, slät, målad 1 st 1 075,00 1 075

77 Kakellist av MDF 16x120 fabriksbeh 1 m1 58,33 64

77 Krönlist, profilerad, målad 1 m1 187,00 187

77 Linneskåp b=600, slät, målad 1 st 1 897,00 1 897

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

h:\Jämförelseetta.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:54:06 av KTH HaningeSida 3 av 4

Projektkod

TTT

Projektbenämning

Jämförelseetta

Ort Beställare

Urval Datum

2016-05-27

Räknat Kontrollerat Sida

4

Resurssammanställning / BD

77 Ljusramplist, profilerad, målad 1 m1 114,58 115

77 Lådfack b=400, slät, målad 1 st 2 621,00 2 621

77 Sparksockel, fanerad 1 m1 43,50 44

77 Städskåp b=600, slät, målad 2 st 1 711,00 3 422

77 Takanslutning H=300, målad 4 m1 92,50 333

77 Träarbetare 15 tim 370,00 5 522

77 Väggskåp b=300, slät, målad 1 st 470,00 470

77 Väggskåp b=400, slät, målad 1 st 518,00 518

77 Väggskåp b=500, slät, målad 1 st 592,00 592

77 Summa: Skåp och inredningssnickerier 26 242

78 Rumskomplettering övrigt

78 15x70 planhyvlad furu obeh 16 m1 16,92 268

78 Badrumsskåp 13 Tvilling1 650 plåt/vit 1 st 537,60 538

78 Badrumsskåp 9 Tvilling1 650 trä/vit 1 st 876,80 877

78 Duschdraperistång 110 er 1350-1900 mm 1 st 191,00 191

78 Foderlist av furu 12x57 fabriksbeh 28 m1 26,06 729

78 Fästmaterial 27 kr 1,00 27

78 Handdukshängare 1803 4 krokar krom 2 st 218,00 436

78 Toalettpappershållare, fast metallpinne, krom 2 st 208,00 416

78 Träarbetare 6 tim 370,00 2 108

78 Tvålkorg krom 1 st 62,00 62

78 Summa: Rumskomplettering övrigt 5 652

Totalt 202 701

Utb

ildning

sver

sion

BD Benämning Mängd EnhNettopris[kr/enh]

Totalt

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

Utb

ildning

sver

sion

h:\Jämförelseetta.PLXBidCon BYGG/ANLÄGGNING 6.90 Utskriven 2016-05-27 19:54:06 av KTH HaningeSida 4 av 4

Tabell: VA-anslutningar och produkter

Anslutning - produkt

TTT-typlägenhet för 6 personer

Jämförelse- lägenhet

6 st jämförelse- lägenheter

Diskho: vatten in, avlopp ut

- Diskho - Blandare

1 1 1

1 1 1

6 6 6

Diskmaskin: vatten in, avlopp ut

- (produkt inlagd i BidCon-kalkyl)

1* 1 6

Toalett: vatten in, avlopp ut

- Toalettstol

2 2

1 1

6 6

Handfat: vatten in, avlopp ut

- Handfat - Blandare

2 2 2

1 1 1

6 6 6

Dusch: vatten in, avlopp ut

- Duschvägg/dörr - Blandare - Slangset

2 2 2 2

1 1 1 1

6 6 6 6

Handdukstork: vattenburen värme

- Handdukstork

2 2

1 1

6 6

Element: vattenburen värme, 1/rum förutom hall och badrum

- Element

11 11

1 1

6 6

* I BidCon-kalkyl 2 st, i planritning 1 st.