STUDENTKÅRER OCH TILLGÄNGLIGHET

EN NULÄGESKOLL

Utgiven av Sveriges förenade studentkårer med stöd av Allmänna arvsfonden.

Stockholm, 2012 www.sfs.se www.safankardet.com

Så funkar det är Sveriges förenade studentkårers satsning på till-gängliga studentkårer. Kunskap ska höjas, normer brytas och attityder utmanas. Oavsett funktionalitet, alla ska kunna bli aktiva i kåren.

Studenter och studentorganisationer har genom historien varit drivande och tagit ett stort ansvar för samhällsförändring. För att fortsätta vara drivande även efter kårobligatoriets avskaffande är det viktigt för student-kårerna att utveckla sitt eget demokratiarbete. Med studenter med funk-tionsnedsättningars behov och erfarenheter som utgångspunkt ska vi riva hinder och skapa förutsättningar för att öka mångfalden i studentkårerna.

Med bättre kunskap om tillgänglighet och fler studenter med funktions-nedsättningar som är aktiva kan studentkårerna bli ännu starkare i sitt studentinflytande och bli en kraft att räkna med i att skapa en högskola för alla.

Så funkar det finansieras av Allmänna Arvsfonden och pågår till och med sommaren 2014.

OM SÅ FUNKAR DET

För att få kunskap om hur tillgängligheten ser ut på studentkårer och högskolor har Så funkar det besökt 16 studentkårer på 13 högskolor och universitet. Syftet med nulägeskollen är att ta reda på vilka tillgänglighets-satsningar Så funkar det ska göra under de kommande två åren. Under besöken har vi fokuserat på kluriga problem och på att hitta goda exempel.

Att kartlägga alla studentkårer och högskolor skulle kräva mer tid och resurser än vad Så funkar det har. Den här rapporten fungerar därför som en vägvisare - hur blåser tillgänglighetsvindarna i Kårsverige?

EN NULÄGESKOLL

HUR HAR DET GÅTT TILL?För att få en så stor representation som möjligt är urvalet av studentkårer baseras på storlek på kårerna och på högskolans eller universitets utbildningsinriktning, storlek, ålder och geografisk spridning. Alla besök är gjorda under januari och februari 2012.

BESÖKTA STUDENTKÅRER• Blekinge studentkår, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona.• Chalmers studentkår, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.• Dalarnas studentkår, Högskolan i Dalarna, Falun och Borlänge.• Göta studentkår, Göteborgs universitet, Göteborg.• Humanistiska och teologiska studentkåren i Lund,

Lunds universitet, Lund.• Kristianstad studentkår, Kristianstad högskola, Kristianstad.• Linnéstudenterna samt KalmarESS ekonomstudenternas utbildnings-

förening, Linnéstudenterna, Kalmar och Växjö.• Luleå studentkår, Luleå tekniska universitet, Luleå.• TLTH, Lunds tekniska högskolas studentkår, Lunds tekniska hög-

skola, Lund.• SAKS, Sahlgrenska akademins studentkår, Sahlgrenska akademin,

Göteborg.• Samhällsvetarkåren i Lund, Lunds universitet, Lund.• Stockholms universitets studentkår, Stockholms universitet,

Stockholm.• StuFF, Studenkåren för utbildningsvetenskap och filosofiska fakulte-

ten vid Linköpings universitet, Linköping.• SöderS, Södertörns högskolas studentkår, Södertörn högskola,

Huddinge.• Umeå studentkår, Umeå universitet, Umeå.• Uppsala studentkår samt Uppsala Teknolog- och naturvetarkår,

Uppsala universitet, Uppsala.

Rapporten bygger på intervjuer med över 100 personer som är aktiva i studentkårer på olika sätt.

Av de kåraktiva hade fyra personer en funktionsnedsättning. De som har blivit intervjuade är:

• Styrelseledamöter

• Fullmäktigeledamöter

• Aktiva med ansvar för rekryte-ringen i form av valberedning eller valnämnd

• Aktiva eller anställda informa-tionsansvariga

• Aktiva med ansvar för likabe-handling/jämställdhetsfrågor

• Förenings- eller sektionsaktiva

• Aktiva med ansvar för sociala aktiviteter.

För att få kunskap om tillgänglighet på högskolan och på studentkårer har Så funkar det intervjuat studenter med funktionsnedsättningar och samordnare för studenter med funktionsnedsättningar. Alla intervjuer är anonymiserade och har skett i grupper om 1- 4 personer.

De flesta kåraktiva sitter på många uppdrag. Många som är heltids-arvoderade vittnar om långa arbetsdagar, stress och att det är svårt att hinna med. Förutom att fler aktiva skulle leda till en hälsosammare arbetssituation, är det också en fråga om demokrati. När ett fåtal kåraktiva representerar alla studenter på högskolan är det som en kåraktiv uttryckte det: ”Man tappar perspektiv och insikter om inte alla är representerade”.

Vanliga vägar till att bli kåraktiv går genom att bli aktiv i sin sektion eller programförening, antingen genom festverksamhet eller genom studie-bevakning. För de kårer som har en mottagningsverksamhet fungerar det också som första kontakten med studentkåren. Många hittar till kåren centralt genom vänner och uppmuntrande ord från kårordföranden, men också genom affischer och hemsidor. Att rekrytera genom vänner kan vara ett sätt att använda de kåraktivas nätverk, men som en person i en val-beredning uttryckte det: ”Det kan tyvärr ge upphov till likatänkande”.

I och med kårobligatoriets fall har det blivit ännu viktigare att student-kårer når ut till alla och inte missar någons engagemang. Som det ser ut nu missar många kårer att rekrytera från hela studentpopulationen. Varför är det så? Så funkar det anar att det kan ha att göra med normer och att många grupper inte känner sig hemma på studentkåren. Det blir Så funkar dets huvuduppdrag. Tillsammans ska vi jobba för att alla ska kunna bli aktiva i kåren!

VEM ÄR KÅRAKTIV?

”1 % av studenterna har 99 % av uppdragen”

DEN TYPISKA KÅRAKTIVE

• Blev aktiv under sitt första studieår

• Är aktiv under hela sin studietid

• Medelålder 23

• Studerar på program

• Har inte barn

• Lika vanligt med kvinna som man

• Normalstörd, det vill säga saknar funktions-nedsättning

De flesta kårerna uppger att de har svårt att nu ut med sitt budskap och att det är få studenter som vet vad kåren gör. Många kommunikations-ansvariga berättar om att det är svårt att fånga studenternas intresse.

Ett par vanliga anledningar till att skriftlig information kan vara svår att nå ut med är hur språket och layouten ser ut. Ibland är det lätt som kåraktiv att glömma bort att alla inte vet vad olika förkortningar eller ord betyder. Det är också vanligt med långa, krångliga meningar. Det riskerar att många läsare tröttnar och inte läser klart. För personer med dyslexi eller koncentrationssvårigheter blir en omotiverat krånglig text ett onödigt hinder att ta sig förbi.

Studenter med synnedsättning har i dagsläget svårt att ta till sig information från kårerna. Det beror delvis på att tillgängligheten på kårernas hemsidor är låg.

Många kårer efterfrågar kunskap om hur kommunikationen och språket kan bli bättre samt hur layout på trycksaker kan bli mer tillgänglig. Att lära sig om tillgänglig kommunikation och publicering på hemsidor kommer att bli en del av Så funkar det.

De flesta studentkårer har under de senaste åren börjat ha personliga möten med studenter genom att bjuda på kaffe och ställa en enkel fråga. Att variera olika sätt att kommunicera är bra och något som Så funkar det kommer att jobba vidare på.

HUR NÅR KÅREN UT?

VANLIGA KOMMUNIKATIONSKANALER

• Hemsida

• Facebook

• Tryckmaterial

• Info på toadörrar

• Nyhetsbrev

• Personliga möten

MÖTESKULTUR

En viktig del i att stärka studentkåren är att ha möten där alla känner sig välkomna och lika mycket värda. De kårer som medvetet jobbar med inkluderande mötesklimat har också ett mer öppet klimat där alla intervjuade styrelseledamöter uppgav att de hade samma möjligheter att komma till tals. I kårer som inte hade diskuterat mötesklimatet fanns en större risk för härskartekniker och medvetna eller icke medvetna makt- demonstrationer: ”Ibland får man sucken, och de utstrålar måste vi förklara det här” eller ”Den som skriker högst får mest plats”.

En knepig styrelsesituation kan uppstå när flera i styrelsen jobbar heltid med kåren och andra i styrelsen är helt ideella. Det kan skapa ett kunskapsövertag och en risk att en del ledamöter känner sig utestängda och har svårt att göra sig hörda. Ett framgångsrikt koncept i att få ett inkluderande möte och undvika maktproblematiken är att ha en öppen attityd och ta emot alla förslag och idéer. ”Det är viktigt att vara öppna och lyssna, vända och vrida, istället för att säga nej direkt”.

Två av kårerna har hörselslinga i fullmäktiges möteslokal. Ingen av kårerna har hörselslinga i styrelserummet. Kårerna har möjlighet att använda sig av universitet eller högskolans lokaler för kårens möten. Ett tips är att kolla upp var det finns tillgängliga lokaler för att hålla möten i. Vänta inte på att det ska komma en aktiv som frågar efter ramp eller hör-selslinga. Det ger inte en särskilt välkomnande känsla om en student måste be kåren att byta möteslokal. Ha som vana att använda tillgängliga lokaler så att alla känner sig välkomna att bli aktiva.

En del i att bli en tillgänglig studentkår är att utveckla mötesformerna, se över mötesformalia och att skapa checklistor för det praktiska kring mötet. En annan viktig del är att stödja varandras styrkor och att samarbeta. Sammanlagt blir det en bra grund för att bli mer inkluderande för studenter med funktionsnedsättningar. Det bidrar också till en bättre arbetsmiljö, chansen att få mer gjort och att det enkelt uttryckt blir roligare att vara kåraktiv.

”Ett öppet och inkluderande

möte är när alla känner att de

deltar”

ETT TYPISKT FULLMÄKTIGEMÖTE

• Ca. 4 timmar långt

• Börjar på kvällstid

• Har några få mer aktiva ledamöter.

• Ordningsfråga för att få paus. (istället för inplanerade pauser)

• Har mötesordförande och sekreterare som leder mötet.

• Håller till en föreläsningssal

HUR FUNKAR DET?

”Vi vill, men vet inte

hur”

Så funkar det har kollat av hur kunskapen om funktionsnedsättningar och tillgänglighet ser ut i kårsverige. Det är vanligt att kåren vill vara till-gänglig men saknar kunskapen om hur det ska gå till. Medvetenheten om rörelsehinder är utbredd bland studentkårsaktiva. Många kårer uttrycker däremot att de inte vet hur tillgänglighet ser ut och vilka hinder som kan finnas för studenter med läs- och skrivsvårigheter och studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Många kårer har koll på allergi och vad luftburen allergi kan ställa till för bekymmer. Två av kårerna har jordnötsförbud och många tänker på att ha rökförbud utanför entrén.

Idag är det få personer med funktionsnedsättningar som är aktiva i kårerna. En kåraktiv resonerade att kåren borde utstråla att alla är välkomna: ”Det skulle inte vara några problem. Problemet ligger nog i att en person med funktionsnedsättningar inte vet det och därför inte ställer upp”.

Många kårer upplevde det som att de har så fullt upp och att de inte hinner med tillgängligheten: ”Det borde genomsyra verksamheten men får aldrig prioritet”. Det tar lite tid att få till rutiner och det kommer Så funkar det att hjälpa till med. Men när rutiner om tillgänglighet väl är på plats underlättar det verksamheten.

Kunskap om diskriminering och tillgänglighet på högskolan är en viktig del i att studenter med funktionsnedsättningar ska uppleva att kåren är tillgänglig. Ungefär hälften av kårerna har regelbunden kontakt med samordnarna för studenter med funktionsnedsättningar och vet var studenter ska vända sig för att få pedagogiskt stöd i utbildningen. Det gäller inte bara att kunna frågorna, kåren måste också berätta att de kan fungera som stöd för alla studenter.

En student med hörselnedsättning som kämpade för att få hörselslingor inköpta på högskolan uttryckte det: ”jag kände till kåren, men vad kan de hjälpa till med?”.

SOCIALA AKTIVITETER

Att ha sociala aktiviteter som alla känner sig välkomna att delta på är viktigt för kårens rekrytering, gemenskapen i kåren och för att studenter ska hitta studiekompisar och klara av sina studier. Många studentkårer har någon form av mottagningsverksamhet, pubar, festverksamhet, sittningar och/eller andra sociala aktiviteter.

Idag planerar kårerna ofta aktiviteter utifrån en tanke på den typiska studenten (som mycket liknar den typiska kåraktiva) och missar att det finns många andra som gärna skulle delta om aktiviteterna var mer till-gängliga och inkluderande. Det är viktigt att tänka på tillgänglighet och inkludering redan i planeringsstadiet. Om inte inbjudan meddelar om tillgänglighet är det stor sannolikhet att många studenter inte kommer.

Många studentkårer har mottagning med faddrar i samband med terminsstart. Faddrarna ansvarar för nya studenter. De flesta student-kårer samarbetar med högskolan eller universitet för att göra en så bra mottagning som möjligt. En del i det är att alla faddrar genomgår en utbildning som kan innehålla konflikthantering, alkoholhantering och gruppdynamik. En möjlig utveckling av fadderutbildningen är att utbilda om tillgänglighet. Hur faddrarna agerar spelar en viktig roll för tillgänglig- heten och att alla ska känna sig välkomna.

Lekar och idrottsarrangemang kan vara en del av mottagningen eller av kårens sociala verksamhet. Det är viktigt att ha en bredd på aktiviteter och planera så att alla aktiviteter funkar för alla. En del i det är att se över var och hur aktiviteterna hålls och att ha en bra alkoholpolicy.

Sittningar och fester är vanliga inslag hos kårerna. Hur ser en sittning ut som inte utgår från funkisnormen* eller heteronormen? En sittning där alla känner sig välkomna och kan delta?

Att kunna gå på kårpubben med sina kompisar borde vara en självklar-het. Men hur ser en tillgänglig pub ut?

*Funkisnormen innebär att utgå från att ingen har någon funktionsnedsätt-ning.

”Gemenskapen är viktigt, man

pallar inte plugga om man inte har

det sociala”

BAKGRUND

*Här medräknas 14 teckenspråkiga studenter som deltagit i undervisning vid Stockholms universitet med teckenspråkskunninga lärare och därför inte behövt utbildningstolkning.

ANTAL STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

Nationella samordnarnätverket sammanställer varje år siffror över hur många studenter som har sökt stöd hos samordnare för funktionsnedsättningar på lan-dets högskolor och universitet. Antalet studenter har ökat sedan 1993. Här är siffrorna för 2011 och 2010.

Många samordnare och studenter vittnar om att det är vanligt att studenter söker stöd först när tentorna hopar sig och problemen blir för stora att ta sig förbi på egen hand. Det är därför möjligt att det finns studenter med olika funktionsnedsättningar som inte söker stöd hos samordnarna och därför inte heller finns med i statistiken.

En undersökning vid Luleå tekniska universitet visar att studenter med funktionsnedsättningar studerar i lika stor grad på alla utbildnings-inriktningar.

2011 2010

Dyslexi/specifikaläsochskrivsvårigheter 4417 4370

Synskadade studenter 288 235

Studentermedrörelsehinder 567 606

Döva/teckenspråkiga studenter (med tolk) 136 218

Studentermedkognitivasvårigheter/funktionshinder 1694 1427

Hörselskadade studenter (utan tolk)* 203 141

Studenter med andra funktionshinder 486 335

Forskarstudenter 22 24

Summa 8 455 7929

STUDENTER SOM SÖKER STÖD FÖRDELAT PÅ FUNKTIONSNEDSÄTTNING:

Övriga studenter och forskarstuderande som samordnaren känner till genom att ha kontaktats och konsulterats av lärare ochvägledarem.fl. 642 335

Det finns inget nationellt regelverk för hur universitet och högskolor ska ge pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättningar. Det som finns är riktlinjer som Nationella samordnarnätverket har kommit över-ens om. För att få pedagogiskt stöd behöver studenten visa ett intyg på sin funktionsnedsättning.

EXEMPEL PÅ PEDAGOGISKT STÖD:• Anpassad examination: till exempel enskild tentamen vid

dator, muntlig i stället för skriftlig tentamen och vice versa, förlängd tentamenstid.

• Anpassade litteratur genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB.• Mentor.• Anteckningsstöd.

Det är upp till varje lärosäte att bestämma hur mentorskapet ska fungera. En del har begränsningar på antal timmar en del ger mentorskap efter studentens behov. Vad en anpassad examination ska innebära bestämmer den lärare som är ansvarig.

På de flesta universitet är det studenten som för varje ny kurs ska berätta för lärarna om sitt behov av pedagogiskt stöd eller anpassad examination. Många studenter uppger att det är jobbigt att behöva berätta för nya lärare hela tiden och att det råder kunskapsbrist hos vissa lärare vilket kan leda till att studenten känner sig ifrågasatt. Att det är den ansvariga läraren som bestämmer gör också att villkoren för anpassad examination kan ändras från kurs till kurs.

Studenter som behöver sin litteratur inläst har ett stort behov av att litteraturlistor kommer ut i god tid. Det tar ca 8 veckor att få en bok inläst av Talbok och punktskriftbiblioteket. Om böcker på litteraturlistan byts ut i sista stund, riskerar studenter som behöver talböcker att inte få sina böcker förän kursen är över.

HUR FUNKAR STÖDET PÅ HÖGSKOLAN?

Sveriges förenade studentkårer, Klara Södra kyrkogata 1, Box 16355, 103 26 Stockholm, www.safunkardet.com