Trygghet - student.liu.se

Linköpings universitet

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)

Samhälls- och kulturanalys (SKA)

Uppsats/fältarbete 740G62

Trygghet – Faktorer för upplevd trygghet i stadsrummet

Ingela Larsson & Petra Bagge

Handledare: Mats Brusman

Sammanfattning

Studien berör nio informanters tankar kring ämnet trygghet, kopplat till stadsmiljön. Vad

informanterna upplever som tryggt i deras vardag och hur uppväxten eventuellt kan ha

påverkat deras upplevelser om vad som är tryggt för dem i dag. Media och nyheter

diskuteras och hur porträtteringen av trygghet i media eventuellt kan påverka

informanterna i deras vardag. Genom att utföra enskilda kvalitativa intervjuer, som vidare

analyserats med inspiration från interpretativ fenomenologisk analys, har vi arbetat fram

ett resultat som presenteras i analysen. Resultatet analyseras ihop med teorier som berör

socialisationsprocessen och genusteorin, tillsammans med tidigare forskning som berör

området trygghet i relation till stadsmiljön, genus och media. Vi kommer i resultatet

presentera hur informanterna ser på trygghet, hur detta upplevs och vilka känslor som

trygghet skapar.

Nyckelord

Trygghet, staden, offentliga rum, genus, uppväxt, media, socialisation

Förord

Vi vill tacka våra informanter för att ni ville delta i vår studie, det är era tankar som gjort

det möjligt för oss att skriva denna uppsats. Vi vill även tacka vår handledare, Mats

Brusman. Tack, för all hjälp vi fått och tack för att du alltid svarat snabbt på alla mail vi

skickat i tid och otid. Som avslutning vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete.

Innehåll

INLEDNING....................................................................................................................................... 1

INLEDNING ........................................................................................................................................... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................ 1

AVGRÄNSNING OCH DISPOSITION ........................................................................................................ 2

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING .............................................................................. 3

BAKGRUND ........................................................................................................................................... 3

TIDIGARE FORSKNING ......................................................................................................................... 4

TEORI ................................................................................................................................................. 5

SOCIALISATIONSPROCESSEN ............................................................................................................... 5

GENUSTEORIN OCH DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN ..................................................................... 6

CENTRALA BEGREPP............................................................................................................................ 7

OFFENTLIGA MILJÖER OCH PLATSER ..................................................................................................... 7

METOD............................................................................................................................................... 8

INSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 8

KVALITATIV INTERVJU .......................................................................................................................... 8

INTERVJUGUIDE .................................................................................................................................... 8

URVAL .................................................................................................................................................. 9

INFORMANTERNA .................................................................................................................................. 9

PLATSEN FÖR INTERVJUN .................................................................................................................... 10

KVALITÉN PÅ INTERVJUN .................................................................................................................... 10

METODREFLEKTION .......................................................................................................................... 11

ANALYSMETOD .................................................................................................................................. 12

ETIK ................................................................................................................................................... 14

ANALYS ........................................................................................................................................... 15

STADEN: TIDEN & PLATSENS BETYDELSE ........................................................................................ 15

MEDIA ................................................................................................................................................ 20

HEMMET OCH FAMILJEN ................................................................................................................... 24

MÄNNISKOR I STADEN ....................................................................................................................... 26

SLUTDISKUSSION......................................................................................................................... 29

VAD UPPLEVER INFORMANTERNA SOM TRYGGT? ............................................................................ 29

HUR UPPLEVER INFORMANTERNA TRYGGHET KOPPLAT TILL DET OFFENTLIGA RUMMET? .......... 29

VILKEN ROLL UPPLEVER INFORMANTERNA ATT MEDIA HAR I SKAPANDET AV TRYGGHET I

OFFENTLIGA MILJÖER? ..................................................................................................................... 30

HUR UPPLEVER INFORMANTERNA ATT DERAS UPPVÄXT KAN PÅVERKAT DERAS TANKAR KRING

TRYGGHET? ....................................................................................................................................... 30

REFERENSER ................................................................................................................................. 33

ELEKTRONISKA REFERENSER ........................................................................................................... 34

1

Inledning

Inledning

Trygghet kan kännas som en självklarhet, men är det verkligen så för alla i vardagen? Vi

upplever trygghet som en central del i livet som kanske inte alltid reflekteras över förrän en

känsla av otrygghet infinner sig. Att ett offentligt rum kan se annorlunda ut för exempelvis

kvinnor och män är något vi läst om i boken “speglingar av rum - om könskodade platser

och sammanhang”. Bokens inledande mening “känns det annorlunda för en kvinna än en

man att gå hem från en fest en sen kväll och ta genvägen genom en park?”1 påvisar det vi

vill undersöka. Finns det tydliga kopplingar till genus i hur människor tar sig an och rättar

sig efter det offentliga miljöerna i staden? Vi kommer inte att fokusera på en specifik stad

till studien utan det viktiga kommer vara att analysera hur informanterna upplever

trygghet kopplat till stadens offentliga rum. Vi har valt ett genusperspektiv där fokus ligger

på män och kvinnors upplevelser av trygghet i stadsmiljön.

Vi har alla någon association till ordet trygghet. Men hur viktigt är det egentligen att känna

sig trygg? Vi har valt att fokusera på trygghet och hur det påverkar oss i det dagliga livet

vad gäller livsval och vardagspussel. Vi upplever att media och nyheter informerar oss om

hur farligt det är i staden och i de offentliga rummen. Våld, överfall och våldtäkter är bara

några av de rubriker som ofta syns i media, men hur upplever människor egentligen staden

och dess offentliga rum och hur påverkas människor av media och deras framställning av

trygghet? Genom att utföra intervjuer vill vi försöka se om det eventuellt finns samband i

hur människor upplever trygghet i staden. Intervjuerna kommer utföras på nio

informanter som själva identifierar sig som man eller kvinna. Vi är nyfikna på att se hur

eller om genus har någon påverkan på individernas uppfattning om trygghet och vad som

upplevs vara tryggt.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur informanterna upplever trygghet, med en koppling

till trygghet i stadsmiljö. Vi vill undersöka om genus, socialisation och media påverkar

skapandet av den trygga individen. Vi vill även undersöka om och när trygghet är viktigt hos

informanterna och vad som upplevs skapa en trygghet i deras liv.

1 Tora Friberg m.fl., ”Inledning”, i Speglingar av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 9.

2

Vad upplever informanterna som tryggt?

Hur upplever informanterna trygghet kopplat till det offentliga rummet?

Vilken roll upplever informanterna att media har i skapandet av trygghet i offentliga

miljöer?

Hur upplever informanterna att deras uppväxt kan påverkat deras tankar kring trygghet?

Avgränsning och disposition

Intervjuerna resulterade i väldigt mycket och intressant analysmaterial, vi har dock behövt

göra en viss avgränsning på grund av studiens storleksbegränsning. Vi har själva valt bort

delar för att kunna utföra en djupare analys av informanternas utsagor, avgränsningen

skedde med studiens syfte som riktlinje. Under intervjuerna diskuterades det en del om

otrygghet, säkerhet och brott. De delarna har delvis valts bort oss då vår studie främst

syftar till tankar om trygghet. Det kunde varit av intresse om studien hade utökats till att

handla om trygghet och otrygghet i stadens offentliga rum. Vi hade tyvärr inte utrymme att

föra en diskussion kring otrygghet i relation till brottslighet i denna studie på grund av

platsbrist. Vi ville istället fokusera på att få en djupare analys kring hur tryggheten upplevs.

Vi kommer börja med att berätta om bakgrunden till det valda undersökningsområdet,

varför trygghet är intressant och hur vi har tänkt kring studien. Vi har valt att diskutera

hur medias porträtteringar har varit av trygghet och förklara varför det är relevant för

studien. Efter det presenteras den tidigare forskningen som gjorts inom liknande områden.

Där kommer det ges en kort sammanfattningen av studiernas syfte. Referens till varje

avhandling finns, vilket gör det enkelt att själv läsa vidare på området om intresset finns.

Sedan presenteras våra teoretiska utgångspunkter som används för att analysera resultatet

från intervjuerna. Där presenteras även några centrala begrepp som vi upplever är

relevanta för studien.

Studiens metoder presenteras sedan, först insamlingsmetoden som är kvalitativa

intervjuer. Vi berättar hur vi gått tillväga från urvalet till transkriberingen. Det följs av

analysmetoden, där vi presenterar interpretativ fenomenologisk analys och berättar hur vi

tolkat analysmetoden och hur vi valt att utföra analysen. Därefter för vi en reflektion kring

etiken och berättar hur vi förhållit oss kring de etiska riktlinjerna.

Efter det presenteras resultatet från intervjuerna, så som vi tolkat informanternas

berättelser. Vi har valt att presentera en analys som blandar informanternas berättelser

med kopplingar till den tidigare forskningen vi presenterat och de valda teorierna.

3

Avsnittet efter, som är slutdiskussionen, sammanfattas analysen och vi besvarar kortfattat

frågeställningarna. Sist i studien redovisas våra referenser.

Bakgrund och tidigare forskning

Bakgrund

Trygghet är något centralt och som ständigt återkommer i medias rapportering, då främst i

termer av otrygghet. Vad som anses otryggt och tidpunkter som är otrygga är något media

enligt oss gärna vill förmedla. Men inte att förglömma, vem som ska känna otrygghet.

Medias bild av kvinnan som en utsatt varelse för otrygghet och våldsbrott är ofrånkomligt i

nyhetsflödet. Vi har sett otaliga artiklar om allt från ”Gå inte ut ensamma”, ”Varannan

kvinna är rädd”, våldtäkter och så vidare. Flera tidningar publicerar i mars 2016 artiklar

om hur kvinnor i Östersund bör undvika att gå ensamma då det har hänt en rad olika

våldsbrott riktade mot just kvinnor.2 Stämmer verkligen medias bild av rädda kvinnor med

hur det verkligen ser ut bland kvinnor i allmänhet, tänker kvinnor på medias bild?

Upplever våra kvinnliga informanter den otryggheten som media för fram och finns

samma otrygghet hos männen.

Vi anser att trygghet är något högst relevant i tiden, speciellt med tanke på media och vad

som framställs där. Men även hur vi själva upplever trygghet i vår vardag. Trygghet är för

oss något viktigt och som vi själva reflekterar kring ofta. Främst i termer kring trygghet i

samhället och vem samhället är till för, eller vem som har rätt att vistas i samhället.

Faktorn att vi båda är kvinnor och själva har upplevt otrygghet kan vara bidragande i vårt

intresse för temat trygghet. Vi känner själva att medias rapportering har haft en betydelse

för vår bild av otrygghet och det har påverkat oss under perioder i livet. Vår egen koppling

till otryggheten media visar tänkte vi att andra också har upplevelser av, det var därför vi

tyckte att media var intressant att ta med. Media vill enligt oss ofta förmedla att det är

2 Hugo Ewald, Polisens varning till kvinnor i Östersund: Gå inte ut ensamma (2016-03-07)

http://www.metro.se/nyheter/polisens-varning-till-kvinnor-i-ostersund-ga-inte-ut-

ensamma/EVHpcg!FnLDQt7gASG2/ (2016-03-09)

Isabelle Nordström, Varannan kvinna är rädd för att motionera själv (2016-03-02)

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab (2016-03-09)

Olivia Svensson, Vi lärde oss tidigt att parera hoten i mörkret (2016-03-09)

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab (2016-03-09)

http://www.metro.se/nyheter/polisens-varning-till-kvinnor-i-ostersund-ga-inte-ut-ensamma/EVHpcg!FnLDQt7gASG2/


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab

4

kvinnors eller utsattas uppgift att skydda sig från otrygga situationer. Det är sällan vi anser

att själva otrygghetsfaktorn tas upp som själva problemet. För att koppla tillbaka till

Östersund anser vi att bilden som ges till framförallt kvinnor vill visa att stadens offentliga

rum inte är till för kvinnor i samma utsträckning som män, då främst eftersom det blir

kvinnans uppgift att skydda sig genom att frånsäga sig möjligheten till att vistas ensam i

staden.

Tidigare forskning

Den tidigare forskning som vi anser relevant för denna studie är Gabriella Sandstigs studie

Otrygghetens lanskap3 och Carina Listerborns studie Trygg stad: diskurser om kvinnors

rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik.4 Sandstigs avhandling handlar dels

om otryggheten och orsakerna bakom den, dels om hur otrygghet upplevs och vilken roll

media har. Fokuset ligger på otrygghet kopplat till offentliga miljöer.5 Listerborns

avhandling inriktar sig på kvinnor och deras föreställningar om rädsla och trygghet i

staden. Genom diskursanalys analyseras olika projekt som praktiskt arbetar med trygghet,

en så kallad trygghetsdiskurs skapas i studien.6

Antologin Speglingar av rum, red. Tora Friberg, Carina Listerborn, Birgitta Andersson och

Christina Sholten, anser vi även tillhör tidigare forskning. De olika antologikapitlen

diskuterar könskodade platser och sammanhang ur olika perspektiv. Kapitlen som vi

främst anser relevanta i boken är “Inledning”,7 följt av Gunnel Forsbergs “Den

genderiserade staden”8 och Birgitta Anderssons “Mäns våld blir kvinnors ansvar -

riskkalkylering i det offentliga rummet”9.

3 Gabriella Sandstig, Otrygghetens landskap, Göteborg universitet (diss, Göteborg, 2010).

4 Carina Listerborn, Trygg stad, Chalmers tekniska högskola (diss, Göteborg, 2002 ).

5 Sandstig, s. 103.

6 Listerborn, s. 4 f.

7 Friberg m. fl., s. 9-17.

8 Gunnel Forsberg, ”Den genderiserade staden”, i Speglingar av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm,

2005), s. 19-35.

9 Birgitta Andersson, ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga rummet”, i Speglingar

av rum, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 69-85.

5

Risk - om kvinnors erfarenhet och fysisk planering av Birgitta Andersson, tar bland annat

upp hur stadens fysiska planering skapar olika förutsättningar kring tillgänglighet utifrån

genus, och hur det finns faktiska verktyg i att skapa en mer jämställd stadsmiljö.10

Likheterna med vår studie är därmed många, vilket gör det lämpligt att använda oss av och

analysera författarnas resonemang i vår egen analys utav våra nio informanternas tankar

kring trygghet. Delar av den tidigare forskningen kommer därför tas med i diskussionen.

Teori

Socialisationsprocessen

Teorin som vi har med i arbetet är Anthony Giddens och Philip W. Suttons tankar om

socialisationen, de menar att under en människas liv finns olika socialisationsagenter som

påverkar livet. Med agenter menas ”[g]rupper eller sociala sammanhang där viktiga former

av socialisation äger rum.”11 Författarna delar upp socialisationen i två olika faser; den

primära - och den sekundära socialisationen. Den primära sker under barndomen och den

fasen lägger grunden för inlärningen som sker under fas två, den sekundära. Viktig

socialisationsagent under den primära fasen anser författarna är familjen och under den

fasen sker även den kulturella inlärningen.12

När barnen växer upp övergår det till den sekundära socialisationen och andra agenter

som skola, media, vänner och arbetsplats påverkar människans liv.13 Författarna menar;

Den sociala interaktionen i dessa sammanhang hjälper människor att lära sig de

värderingar, normer och övertygelser som tillsammans bildar samhällets

kulturella mönster. Men individer är inte bara passiva föremål för socialisation.

Det är viktigt att förstå att socialisation sker genom processer av interaktion, i vilka

alla individer (även små barn) deltar aktivt.14

10 Birgitta Andersson, Risk (Norrköping, 2005).

11 Anthony Giddens, Philip W. Sutton, Sociologi (Lund, 2014), s. 227.

12 Giddens, Sutton (Lund, 2014), s. 227.



6

Genusteorin och den heterosexuella matrisen

Judith Butlers tankar om den heterosexuella matrisen finns med som en av våra teorier

och grundar sig i genus. Genus kommer vara ständigt återkommande och något vi kopplat

till frågeställningarna och formuleringen av frågeguiden. Genus är inom feministisk

forskning ett socialt konstruerat kön, vilket även medför att individens sociala och

kulturella föreställningar har en betydande del i skapandet av det sociala könet.15 Genus

blir för oss väldigt användbart för att undersöka informanternas perspektiv, upplevelser

och känslor inför ordet trygghet, då det ger den socialt konstruerade bilden av könet och

dess uppfattningar.

Enligt Fanny Ambjörnsson menar Butler att den heterosexuella matrisen ständigt

återskapas av performativa handlingar som startar redan när barnet är nyfött. Där sker en

psykologisk och social process hos föräldrarna och en bild av hur en pojke och flicka ska

vara börjar.16 Genus blir tilldelat och sedan startar processen med att forma barnet till en

man eller kvinna, där maktrelationer och könsroller bli inlärda för att barnet ska kunna

växa upp till en god man eller kvinna.17 Enligt den heterosexuella matrisen är genus,

kroppar och begär starkt sammankopplade, något som Butler menar är problematiskt då

hennes tankar bygger på att genus är socialt och kulturellt skapat.18

Inom den heterosexuella matrisen finns det alltså tydliga förväntningar om skillnader

mellan män och kvinnor, dessa skillnader ska sedan kompletteras genom det

heterosexuella begäret. Vi kommer att använda teorin genom att undersöka hur

informanterna upplever trygghet utifrån genus. Alla informanterna identifierar sig som

man eller kvinna, och har genom socialisation formats till det förväntade genuset. Några av

informanterna i studien avviker från heteronormen och identifierar sig som queer, detta

bryter mot den heterosexuella matrisen och dess förväntningar men ger en bredare bild till

vår studie.

15 Fanny Ambjörnsson, Vad är queer? (Stockholm, 2006), s. 110.

16 Ambjörnsson, s. 136.

17 Andersson (Norrköping, 2005), s. 34.


7

Centrala begrepp

Offentliga miljöer och platser

Då vår studie grundar sig i informanternas upplevelser av trygghet delvis kopplat till

offentliga miljöer och platser anser vi det vara intressant att presentera det lite kort här.

Carina Listerborn menar att det görs en skillnad mellan offentliga och privata miljöer, där

de privata anses vara det trygga.19 Vidare menar Listerborn att;

Staden är en rumslig utformning samtidigt som det är en juridisk enhet, en politisk

arena och en kulturell arena. I staden existerar olika former av privata och

offentliga definitioner sida vid sida: de juridiska; rumsliga; ekonomiska; kulturella;

sociala, och de är på flera sätt relaterade till köns- och klassrelationer.20

Mats Brusman menar att ”platser är materiella, symboliska och sociala rum”21 och ofta när

människor pratar om platser hänvisar de till en viss geografisk position, en plats.22 Vidare

diskuterar Brusman platsens mening utifrån Pauli Tapani Karjalainen och menar att

”platsen består av berättelser om det verkliga och det föreställda.”23

Denna studie utgår dels från plats som geografisk men även om platsen olika meningar.

Informanterna kan ha egna upplevelser och erfarenheter om olika platser men det kan

även förekomma föreställda idéer om olika platsers trygghetsskapande. Det kan även

förekomma en uppdelning hos informanterna på offentliga och privata miljöer, vad som

skapar en trygghet hos dem.

19 Listerborn, s. 19

20 Listerborn, s. 19.

21 Mats Brusman, Den verkliga staden?, Linköpings universitet (diss, Linköping, 2008), s. 33.

22 Brusman, s. 33.

23 Brusman, s. 37.

8

Metod

Insamlingsmetod

Enligt Alan Bryman ligger fokus hos kvalitativ forskning på orden och är av en tolkande

karaktär.24 Inom den kvalitativa forskningen finns det ett flertal olika tillvägagångssätt för

insamling av data, i denna studie valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som

insamlingsmetod.25

Kvalitativ intervju

Bryman menar att en kvalitativ intervju riktar in sig på informanternas upplevelser utav

det aktuella ämnet.26 Vi var intresserade utav hur våra informanter upplevde och kände

kring trygghet, därmed ansåg vi att en kvalitativ intervju skulle hjälpa oss att få svar på

studiens frågeställningar.

Intervjuguide

Det finns olika sätt att strukturera intervjuerna på och vi valde semistrukturerat, vilket

enligt Bryman innebär att intervjuguiden är uppdelad utifrån olika teman.27 När

intervjuguiden skrevs följde vi Brymans råd för utformningen, därmed försökte vi till

exempel formulera frågorna så de inte skulle var ledande.28 Det var informanternas egna

tankar kring ämnet som skulle synliggöras, utan en alltför stor påverkan från oss, genom

våra frågor.

Teman skrevs ner och vi försökte formulera några frågor under respektive tema, för att

underlätta under själva intervjun. Det gjorde att våra intervjuer kunde vara flexibla

samtidigt som vi berörde alla olika ämnen på intervjuerna. Det gav oss möjligheten att

följa upp informanternas svar med lämpliga följdfrågor, samtidigt som vi säkerställde att

alla ämnen berördes. Då vi delade upp intervjuerna emellan oss ansåg vi, i likhet med

Bryman, att en semistrukturerad intervju gav oss en möjlighet att lättare jämföra

24 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011), s. 340.

25 Bryman, s. 344.

26 Bryman, s. 413.

27 Bryman, s. 415.

28 Bryman, s. 419.

9

materialet med varandra.29 Bryman menar även att en semistrukturerad intervju ger

forskaren möjlighet att under intervjun vidareutveckla informanternas svar genom att

ställa följdfrågor, som egentligen inte ingår i intervjuguiden.30

Urval

För att hitta informanter till studien använde vi oss utav ett målinriktat urval, enligt

Bryman tillämpas ett sådant urval för att forskarna vill intervjua informanter som anses

relevanta för studiens frågeställningar.31 I vårt fall efterlyste vi informanter i sociala

medier, vi skrev ut våra kriterier och bad personer höra av sig till oss via mail om de var

intresserade. Anledningen till att vi valde att efterlysa informanter i sociala medier var dels

för att komma i kontakt med personer som var intresserade och som vi själva inte kände

alltför väl. Mailen användes som kontakt för att säkerställa informanternas anonymitet,

om de exempelvis hade kommenterat inlägget hade det varit svårt för oss att säkerställa.

Informanterna vi sökte efter var personer som identifierade sig som man eller kvinna och

var i åldern 19-36. Vi valde att intervjua nio stycken personer.

Informanterna

Vi har valt att namnge informanterna med nya fiktiva namn för att säkra deras

konfidentialitet och för att vi kom fram till att ett namn gav en tydlig bild över vem som

sagt vad. Namnen gjorde det även lättare att koppla informanterna till vår teori om genus

och dess eventuella påverkan av hur informanterna såg på trygghet.

Aaron: Man, 32 år, arbetar

Katja: Kvinna, 25 år, arbetar

Bianca: Kvinna, 21 år, studerar

Ruben: Man, 28 år, arbetar

Leya: Kvinna, 27 år, student

Kim: Kvinna, 26 år, arbetar

Martin: Man, 36 år, arbetar

29 Bryman, s. 416.

30 Bryman, s. 415.

31 Bryman, s. 434.

10

Lydia: Kvinna, 25 år, studerar

Jonas: Man, 28 år, arbetar

Platsen för intervjun

Utförandet av intervjuerna skedde i lugna och ostörda miljöer, mestadels hemma hos

antingen informanten eller intervjuaren. Informanterna fick föreslå en plats då vi ansåg

det vara viktigt att de kände sig bekväma under intervjun. Bryman anser att en lugn plats

är viktig för att säkerställa att ingen utomstående kan höra intervjun,32 vilket var väldigt

viktigt även för oss och en stor anledning till att vi valde att utföra intervjuer mestadels i

hemmamiljöer. Att platsen hade en låg ljudnivå var även viktigt för oss eftersom

intervjuerna spelades in, vi ville vara säkra på att höra informanternas svar tydligt på

inspelningen. Enligt Bryman är det viktigt med en relativt tyst plats för intervjun då

inspelningen påverkas utav höga ljud runtomkring.33

Kvalitén på intervjun

Det var även viktigt för oss att försöka säkerställa intervjuernas kvalité då ambitionen var

att intervjuerna skulle generera ett användbart material. Eftersom studien bygger på

informanternas upplevelser av trygghet, dels de generella tankarna kring och dels i

offentliga miljöer, blev det för oss viktigt att informanterna kände sig bekväma att berätta

om sina tankar och känslor kring ämnet.

För att kunna göra det tog vi hjälp av Steinar Kvale och Svend Brinkmanns tolv olika

punkter som de anser att en intervjuare ska tänka på innan och under en intervju.

Punkterna handlar bland annat om att intervjuaren bör vara kunnig på området som

intervjun ska behandla, hålla intervjun strukturerad, vara vänlig, känslig och öppen.

Samtidigt som intervjuaren ska kunna styra intervjun för att få svar på frågorna, vara

kritisk och fråga informanten om svaren kanske är svåra att förstå, komma ihåg vad

informanten säger och följa upp med tolkande frågor för att få en klarare bild av

informantens svar.34

32 Bryman, s. 421.

33 Bryman, s. 421.

34 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014), s. 208 f.

11

Intervjuerna med informanterna delades upp mellan oss två och varje intervju tog mellan

30-60 minuter att genomföra. Anledningen till att vi valde att dela upp intervjuerna mellan

oss var för att vi ansåg att informanterna kan känna sig obekväma och utsatta under

intervjun om två stycken forskare sitter med och ställer frågor. Uppdelningen gjordes även

för att effektivisera arbetet, då vi på grund av uppdelningen kunde utföra fler intervjuer på

en kortare sammanlagd tid.

Efter varje intervju försökte vi starta igång med transkriberingen relativt omgående, det

gjordes för att lättare kunna föra anteckningar kring intervjun under tiden den

transkriberades. Vi valde att transkribera våra egna intervjuer för att det gav oss

möjligheten att fördjupa oss i vårt material och en analys av materialet kunde ske redan

under transkriberingen. Liknande tankar har Kvale och Brinkmann som menar att

forskare som transkriberar sina egna intervjuer oftast startar analysen av material under

processen.35

Metodreflektion

Valet att utföra semistrukturerade intervjuer gav oss en bredd på intervjuerna, vilket vi

behövde för att få inblickar i olika områden som vi ville ha informanternas tankar och

känslor kring. Informanterna var delvis ett målinriktat urval för att även där kunna få en

bredd på människorna bakom intervjuerna och ett större perspektiv. Vi var även måna om

att informanterna själva skulle ta kontakt med oss eller om de blev tillfrågade att dem

verkligen var intresserade av att dela i intervjun för att vi ansåg att det skulle gynna oss

under intervjuerna. I arbetet har genus en stor betydelse därför var det viktigt att

informanterna var både män och kvinnor. Vi visste inte innan intervjuerna vad

informanterna själva valde att identifiera sig som, men resultatet blev att det var män och

kvinnor i olika åldrar, sexualitet och klasstillhörighet.

Männen och kvinnorna vi intervjuade var alla väl informerade om vilka rättigheter dem

hade som informanter och att vi skulle spela in samtalet. Vi såg till att informationsbrevet

lästes innan intervjun för att undvika eventuella missförstånd, och vi frågade efter

intervjun om det var okej att använda citat om det skulle vara av intresse. Intervjuerna

genomfördes under en vecka på olika platser och tidpunkter mest för att det skulle passa

våra informanter, och vi använde oss av diktafon och mobiltelefon för ljudupptagningen.

Många pratade på bra under intervjuerna och behövde inte fångas upp och ledas tillbaka

35 Kvale, Brinkmann (Lund, 2014), s. 221.

12

till ämnet. Det uppstod i några få intervjuer lite problem i att informanterna inte var så

pratsamma, då krävdes det mer engagemang från vår sida som forskare.

Transkriberingen genomfördes som planerat relativt snart efter intervjun, och av samma

moderator som höll intervjun. Anledningen var för att vi skulle få en upprepning av

intervjun igen och kunna memorera och plocka ut relevanta citat till analysen redan under

denna process, men även för att moderatorn hade en koppling till informanten och det

språket hen talade ifall eventuella ändringar i citaten behövdes göras. Eva Fägerborg

förklarar hur det ibland är nödvändigt att omformulera vissa talspråk, även om det är

viktigt att skriva ut transkriberingen ordagrant.36 Under vår transkribering var det endast

några mmm, typ, åså och liknande ord som plockats bort. Vi anser att detta var

tidseffektivt och hjälpte oss i att hitta relevanta delar att ta med i analysdelen, och även

citat. Faktumet att vi hade en koppling till den egna transkriberade texten och intervjun i

minnet gav oss även lättare att diskutera vad informanterna pratat om och vad de enskilda

intervjuerna gav till studien. Den goda kommunikationen och relationen till materialet

underlättade även för hur vi skulle gå vidare med arbetet och uppdelningen. Om vi

genomfört alla moment tillsammans hade den största inblicken kunnat ges, men det hade

varit alldeles för tidskrävande för en så pass kort studie.

Analysmetod

När alla intervjuer transkriberats färdigt var det viktigt att försöka få en struktur på

materialet och börja med analysen. Intervjuerna genererade sammanlagt ungefär 80 sidor

utskriven empiri och vi valde att influeras utav den interpretativa fenomenolgiska

analysmetoden, förkortat IPA.37

Christina Back och Carina Berterö menar att metoden är kvalitativ och tillåter forskaren att

tolka materialet och analysera det i sitt sammanhang.38 Vidare anser författarna att ”syftet

med IPA är att utforska informantens syn på världen och att anta ett ’inifrån-perspektiv’ så

mycket som möjligt.”39 IPA kan ses som en blandning utav andra metoder, från

hermeneutiken har den tagit tolkningen och från den idiografiska iniktningen riktas fokus

36 Eva Fägerborg, ”Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander (Lund, 2011), s.

107.

37 Christina Back, Carina Berterö, ”Interpretativ fenomenologisk analys”, i Handbok i kvalitativ analys, red.

Andreas Fejes, Robert Thornberg (Stockholm, 2015), s. 148.

38 Back, Berterö, s. 148.


13

på informanternas upplevelser kring ett specifikt fenomen i ett sammanhang.40 I denna

studie tolkar vi våra informanters upplevelser kring trygghet i deras liv och specifikt i

offentliga miljöer.

Vidare menar Back och Berterö att IPA även grundar sig i fenomenologi, och fokuserar på

informanternas upplevelser utifrån tanken att försöka hitta essens i deras berättelser.41 Att

försöka hitta kärnan i våra informanters upplevelser av trygghet och försöka tolka vad de

anser, är hur vi valt att tolka denna del. Symbolisk interaktionism är det sista som IPA

innehåller och grundar sig i att ”[i]nformanternas erfarenheter sker i samspel med andra

människor i grupp”42 Vi har tolkat analysmetoden och använt den för att för att försöka

tolka informanternas upplevelser av trygghet i deras liv, vad som är det viktigaste för dem

och hur kontakter och relationer med andra människor påverkat och påverkar deras

upplevelser av trygghet.

Back och Berterö anser att datainsamlingen i IPA metoden bör ske genom bland annat

intervjuer och intervjuguiden bör vara semistrukturerad. Forskaren bör även ställa

följdfrågor och poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar, det är informantens

upplevelser som är det väsentliga.43 IPA metodens tankar kring insamlingsmetod stämmer

väl överens med vårt tillvägagångssätt i denna studie, vilket även går att läsa om under

insamlingsmetod, där vi berättar mer ingående hur vi gick rent praktiskt gjorde.

Likheterna med hur vi valde att samla in materialet utgör en anledning till valet av

analysmetod. Den andra anledningen var metodens fokus på att tolka och hitta essens i

informanternas berättelser och erfarenheter om trygghet.

Rent praktiskt så valde vi att inspireras av Back och Berterös förslag på hur forskaren kan

närma sig materialet genom IPA metoden.44 Det första var att under transkriberingen döpa

alla intervjuer till 1,2,3 osv. följt av att lägga in radnumrering, det för att lättare kunna

orientera oss i alla intervjuer under analysen. Som vi tidigare nämnt, under

insamlingsmetod, valde vi att skriva eventuella tankar kring intervjun i marginalen när vi

transkriberade respektive intervju.

40 Back, Berterö, s. 148 f.




44 Back, Berterö, s. 153 ff.

14

När alla intervjuer transkriberats färdigt började vi att läsa igenom en intervju i taget och

plocka ut olika teman i det som sades av informanterna. Vad var det de pratade om?

Mening för mening gick igenom och alla teman antecknades i ett separat dokument

tillsammans med radernas nummer, för att enkelt kunna gå tillbaka till ursprungstexten

och läsa eller plocka ut citat. En intervju kunde generera i mellan 20-30 olika teman och

sedan var det dags att försöka kategorisera alla teman i större grupperingar. Vilka hör ihop

eller har likheter med varandra? De olika temana gick från en att vara en lång och rörig rad

till att kategoriseras ihop, vilket gjorde materialet enklare att hantera. De större

kategoriseringarna vi kunde urskilja var bland annat ”känslor”, ”platser”, ”tidpunkt” och

”människor”.

Efter att alla intervjuer hade genomgått denna process började jämförelsen mellan de olika

intervjuerna och de kategorierna som var liknande varandra parades ihop för att kunna

presenteras i ett resultat. Alla intervjuer genererade inte i liknande teman, vilket gjort att

vissa kategorier i analysen endast kommer beröra några utav informanternas upplevelser.

Etik

Vid utförandet av kvalitativa intervjuer ställs forskaren inför en rad etiska och moraliska

frågor som behöver tas hänsyn till.45 Utförandet av vår intervjuguide ställde krav på att

informanterna kunde säkra sin konfidentialitet, då intervjuerna skulle kunna bli känsliga

beroende på vad informanterna själva valde att berätta. Valet av tema upplevde vi som

relativt känsligt och då var informanternas anonymitet viktig. Ett informationsbrev

delades ut innan intervjuerna för att informanterna skulle veta vad som gällde, ingen

intervju genomfördes utan ett samtycke från informanten. Att garantera en så hög

anonymitet som möjligt var något vi valt att sträva efter, alla namn är ersatta med siffror

och informanterna är okända för varandra. Vi valde även att fråga om det var okej att ta

med citat eller om vi behövde ha ett godkännande innan då citaten inte kan ändras utan

skulle kunna ge en hint av vem informanten är.

Att tolka exempelvis citat kommer vara av användning under studien. Kvale och

Brinkmann beskriver att det kan uppstå problem i tolkningen av en text, det kan vara svårt

att bestämma om syftet ska vara att analysera texten eller själva ordets innebörd.46 För oss

skulle det innebära att analysera intervjuernas helhet eller som vi valt att göra, plocka ut

olika koder för att se olika sammanband och mönster i intervjuerna. Genom att plocka isär

45 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009), s. 77.

46 Kvale, Brinkmann (Lund, 2009), s. 228.

15

intervjuerna anser vi även att anonymiteten hos informanterna förstärks då endast korta

citat kommer visas, vilket gör det svårare att identifiera en specifik individ i texten.

Utförandet av intervjuerna genomfördes enskilt med en informant och en intervjuare.

Valet av att göra enskilda intervjuer var för att vi ansåg att konfidentialiteten lättare kunde

följas och att informanten skulle känna att det var lättare att öppna upp sig till en

människa istället för en grupp. Självklart finns det både för och nackdelar med enskilda

intervjuer, och vårt utförande behöver nödvändigtvis inte vara det bästa för studien.

Kaijser & Öhlander påvisar hur informanten kan påverkas av forskaren under intervjuer,

det som förväntas av informanten kan vara det som tas upp.47 Det var något vi hade i

åtanke, speciellt när det kom till frågor om maktpersoner där vi tänkte att informanterna

kanske inte skulle delge hela sin uppfattning av maktpersoner.

Analys

Nedan presenteras en analys utav materialet under olika rubriker. Informanternas tankar

presenteras och kopplingar görs till våra teorier och till den tidigare forskningen som

presenterats.

Staden: Tiden & Platsens betydelse

Vilken tid på dygnet det var spelade ingen roll för Aaron, han kände sig trygg i sin stad

oavsett tidpunkt på dygnet. Ruben menade på att det fanns en viss skillnad på platser

under olika tidpunkter, men att han inte hade några problem med att gå själv oavsett

tidpunkt. Det menar han kan bero på att staden han bor inte är tillräckligt stor och således

inte har några riktigt otrygga områden. Det framkommer dock att tiden har en viss

betydelse, då Ruben menar att han mitt i natten inte skulle gå och lyssna på musik i

hörlurar med rädslan för att eventuellt råka ut för ett våldsbrott.

Ruben: Jag skulle väl inte egentligen ha några problem att ta en promenad över

torget mitt i natten liksom om det skulle va så. Men jag kanske inte skulle ha

hörlurar i med musik, men det är ju av anledningen att jag vill ju faktiskt inte bli

påhoppad hur jävla cool man än ska vara, så blir det inge kul att bli påhoppad och

47 Oscar Pripp, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander (Lund,

2011), s. 71.

16

rånad och hela köret. Då vill man ju kunna försvara sig och veta om att faran kanske

är i närheten.

Vidare medger dock Ruben att han har fördomar om vissa områden i sin stad och att han

då hellre skulle välja att promenera på områden där det enligt honom förekommer mindre

kriminalitet. Han menar att rykten i staden ihop med de lokala nyheterna skapat en bild av

att vissa kvarter och områden är mer otrygga än andra, de områdena ser han ingen

anledning att gå runt i på natten.

Bianca delar vissa tankar med Ruben, då hon menar att vissa områden är mer otrygga på

kvällen och natten på grund av kriminalitet. Tidpunkterna som var otrygga menar hon är

när det är skymning och mörkt, då det är svårt att veta vad som till exempel gömmer sig i

buskarna i en park. Enligt henne finns det ingen plats i staden som hon känner sig trygg på

under dygnets alla timmar. Vilket skiljer sig markant från Aaron som menade på att han

alltid känner sig trygg. Bianca kopplar även ihop otryggheten på vissa tidpunkter med

medias rapporttrering och menar att om hon läst mycket nyheter som gjort henne

uppskärrad så kändes det ännu mer otryggt att gå runt i staden på tidpunkter som är

mörka. Tidpunkterna hade även storbetydelse för Bianca i mötet med andra människor,

under kvällen och natten tyckte hon det var mycket obehagligare att möta en man än en

kvinna.

Katja menar att hon tänker på trygghet varje dag och menar att ju ljusare det är ute, desto

tryggare känner hon sig. Kvällar och nätter blir även hos henne de tidpunkterna som hon

känner är otryggast. Platsernas trygghet ändras i takt med tidpunkterna och hon anpassar

sina vägar efter vilken tid på dygnet det är.

Katja: [o]m det är mitt på dagen så kan man ju gena på smågator och sånt. Men på

nattetid väljer man hellre dom större gatorna.

Alla informanter hade tankar kring platser och dess betydelse för huruvida personerna

kände en trygghet. Aaron diskuterar kring känslor som uppstår på olika platser, där platser

som han känner till väl skapar en hemma-känsla, vilket i sin tur skapar en övergripande

trygghetskänsla. Platser som han inte besöker lika ofta blir okända och kan skapa en

otrygghet eftersom han inte känner till platsen lika väl.

Intervjuare: Upplever du att trygghetskänslan ändras när du besöker andra städer?

17

Aaron: Ja, det är ju som sagt, då har du ju inte samma hemma-känsla och platserna

för dig är ju då mer okända vilket gör att då har du inte den här känslan att du vet

exakt vad du kan förvänta dig av den.

Intervjuare: Så platser som du besöker ofta gör dig då tryggare?

Aaron: Ja absolut.

Tora Friberg m.fl. menar att stadens offentliga rum styrs av en rad olika faktorer.

Författarna förklarar hur stadens byggda miljö ständigt utformar och reproducerar olika

maktrelationer och könskodar vissa platser.48 Informanterna som talar om att det känns

tryggt i närhet av hemmet känner antagligen en viss makt kopplat till platsen då den ofta

beträds och på så vis skapas en relation till platsen och människorna som rör sig där, och

detta i sin tur kan upplevas som tryggt.

Ruben menar att han känner sig trygg överallt i sin stad och anser att hans

invandrarbakgrund gör att han känner sig trygg även i invandrartäta problemområden,

som kan anses otrygga för svenskar. Han ger ett exempel på ett område som hans kollegor

haft problem med, men inte han;

Ruben: jag har jobbat i ett av dom tyngsta områdena […] där det är mest

invandrare, tätt i nästan hela stan. Och jag känner mig aldrig otrygg där, men sen

har ju jag själv en invandrarbakgrund och mentaliteten är annorlunda mot

varandra än var den kanske är mot svenskar. Jag har kollegor som jobbar där,

svenska kollegor som fick höra ett och annat. Men jag fick aldrig höra nånting och

därför kände inte jag mig otrygg. Men jag blev otrygg i tanken av att dom kände sig

otrygga och då kände jag ett visst ansvar, eftersom jag är invandrare, att styra upp

liksom.

Ruben fortsätter med att diskutera andra städer och menar att om han inte känner till

platsen och människorna som bor där, skapas det en otrygghet. Men sin egen stad känner

han väl, där känner han en trygghet överallt och tänker inte på vilka vägar han går. Bianca

tänker mycket på vilka vägar hon väljer för att ta sig hem och trygga platser är främst

hemmet och skolan för att hon känner skolkamrater och grannar. Det finns många platser

som hon inte känner sig trygg på och det som kännetecknar de platserna är främst

belysning, mängden människor och vilken tid på dygnet det är. Men även brott som

uppmärksammas i media gör att hon försöker undviker de platserna där de inträffat. I

48 Friberg m.fl., s. 10.

18

likhet med tidigare informanter menar även Bianca att platser som hon känner till ökar

trygghet, gentemot mer okända platser.

Bianca: Efter ett par år i sin egna stad har man ju lärt sig att dom här kvarteren är

skumma och ska man undvika på kvällar. I andra städer är det ju svårt att veta det

eftersom att man själv inte är där så ofta.

Platser som Katja känner sig trygg på är främst hemmet och skogen. I sin stad upplever

hon att gångtunneln under järnvägsspåren är otrygg, främst på natten eftersom mängden

flyktvägar är begränsade. Men det finns inga platser som Katja upplever sig vara helt trygg

på i staden och även hon tänker mycket på vilka vägar som hon ska välja när det är mörkt.

Likheterna är stora med Leya som anser att hemmet är en trygg plats för henne, och att

känna till platsen och staden ökar även hennes trygghet;

Leya: [d]et är nog mer det att jag tror att man känner mer trygghet i när man

ungefär vet hur en stad ser ut, eller när man vet vart saker och ting ligger, det tror

jag ökar ens trygghet rent logiskt. Man vet ungefär vart farorna finns då.

Kim menar att hon känner sig trygg hela tiden i sin stad, dock undviker hon att gå ensam

nära krogar på nätterna för att människor kan vara fulla där runtomkring. I likhet med

Kim menar även Martin att krogen skapar otrygghetskänslor hos honom. Martin känner

sig trygg hela tiden och promenerar ofta ensam utan en tanke på att undvika vissa vägar

eller områden. Dock känner sig Martin tryggare när han besöker andra städer, mestadels

beroende på att han är ovetande om vilka områden som anses otrygga.

Martin: Ja, där känner jag mig tryggare för då vet jag inget.

Intervjuare: Hur menar du?

Martin: Ja, jag vet inte vad som inte är bra. Vart man inte ska gå och så.

Jonas promenerar även han väldig ofta själv utan att fundera på vilka vägar eller områden

som han vistas i.

För att återkoppla till Friberg m.fl. och det författarna anser om könskodade platser49 så

syns det i hur framförallt kvinnorna såg på att vistas ute ensamma under vissa tidpunkter

av dygnet. Könsperspektivet och maktrelationerna hör ihop och styr hur människor blir

49 Friberg m.fl., s. 10.

19

bemötta och behandlade av samhället utifrån könstillhörigheten, som inte bestäms själv

utan av andra.

Gunnel Forsberg menar att olika platser har olika könskodningar under olika tider på

dygnet, en plats kan ses som kvinnlig under dagen men helt olämplig att vistas i för

kvinnor kvällstid. Våra rörelsemönster menar hon styrs av trygghetsaspekten som blir

särskilt tydlig när mörkret fallit. Riskerna med att bli utsatt är större kvälls och nattetid,

vilket berör både kvinnor och män om än på olika sätt. I regel menar hon att kvinnor är

mer utsatta i miljöer som är folktomma och män i folktäta miljöer.50 Informanterna tog

upp hur platser nära krogmiljöer ofta undveks då det inte kändes tryggt, de ansåg att med

en koncentrerad mängd människor ökar riskerna att utsättas för våld. Informanterna

berättade vidare om hur vissa platser undveks och ibland kunde vägvalet bli en omväg för

att undvika att bli utsatt.

Birgitta Andersson diskuterar kvinnans plats i det offentliga rummet och menar att

kvinnor lär sig att det är farligare för dem, än det är för män att vistas i staden. Risken för

sexuellt våld finns ständigt närvarande och därför menar Andersson att kvinnor har olika

strategier för att hantera de risker som de upplever.51

I termer av genuskontrakt kan detta beskrivas som att kvinnor håller sig till den

paragraf som reglerar deras villkor i offentliga rum, vilka platser som är

tillgängliga, när på dygnet de är tillgängliga samt hur kvinnor ska bete sig och klä

sig när de rör sig där.52

När och om kvinnor känner ett behov av strategier menar Andersson har en tydlig

koppling till tidpunkten på dygnet. Under dagtid krävs det mindre strategier och

användandet utav de sker automatiskt, de är en självklarhet för många och inget som de

läggs någon vidare tanke bakom.53 De två vanligaste strategierna som kvinnor använder sig

av är ”att utrusta sig”54 och ”undvikande strategier”.55

50 Forsberg, s. 21 f.

51 Andersson (Stockholm, 2005), s. 76.





20

Strategin ”att utrusta sig”56 handlar om att kvinnor håller till exempel nycklar i handen

eller har hårspray i väskan. Helt enkelt bär med sig någon form av utrustning som kan

hjälpa till att skydda de mot ett överfall av något slag. Men även klädseln är en viktig del i

strategin, då många kvinnor kan välja att klä sig manligt kodat, i kläder som sitter lösare

och täcker kroppen. Skorna kan bytas ut, klackar ersätts med ”[r]ejäla skor ’som det går

bra att springa i – om det skulle behövas’.”57 De undvikande strategierna menas, enligt

Andersson att kvinnor undviker platser som upplevs farliga, till exempel kan det vara

gångtunnlar och liknande platser som har begränsade flyktvägar.58 De olika strategierna

nämndes utav i stort sett alla kvinnliga informanter i vår studie.

Listerborn talar även för hur rädslan att utsättas för brott var aktuell under slutet av

sextiotalet, det genomfördes en rad olika undersökningar i västvärlden som visade att

kvinnor är mer rädda för att bli utsatta, men män är enligt undersökningarna dem som

drabbas oftare av brott. Vidare förklarar hon att det finns brister i den kriminologiska

hanteringen och att kvinnor bara utsätts för andra slags brott än män och hur det i regel

bara rapporteras om grova brott. Feministisk forskning har bland annat bidragit till att

utforma olika åtgärdsprogram för att göra stadsrummet mer säkert för kvinnor, och

bekämpa brotten som riktar sig mot kvinnor.59

Media

Informanterna hade alla en tydlig bild av vad dem ansåg om media, hur det påverkade

deras bild av trygghet och otrygghet. En genomgående åsikt var att media hade låtit dem

påverkas med nyheter om otrygghet, vilket hade eller har lett till ett modifierat liv för att

undvika dessa otryggheter. Media tycks verka skapa en bild av att det dom framställer är

verkligheten, vilket även syntes i några av informanternas egna tankar:

Leya: Nej, men man underblåser väl lite det här att som kvinna ska du inte jogga

med hörlurar i öronen för då kan du bli våldtagen och mördad, det är liksom de

som är rubriken i tidningen, vilket gör att jag, nu är det ju så att jag redan innan

och så går och vänder mig om när jag är ute och går på kvällen. Men jag är ju rädd





21

om det kommer en man bakom och går, eller jag är hela tiden uppmärksam, och

jag tänker att media gärna spelar lite på det och dom känslorna också, så man vet

inte riktigt hur mycket som faktiskt är fakta och vad som är medias ”click bait”,

dom vill sälja rubriker eller få mera klick på länkarna.

Leya visar här tydligt hur hon har låtit media påverka bilden av verkligheten. Hon talar om

hur hörlurar är en faktor som förknippas med bland annat våldtäkt och hon berättar även

hur det för henne är otänkbart att bära hörlurar kvällstid ute på stadens gator.

Informanten talar även om att hon ofta är uppmärksam på vem som går bakom henne,

något hon menar att media gärna vill skrämma framförallt kvinnor med. Även Ruben tog

upp hörlurar under intervjun och för honom var det otänkbart att gå med musik i öronen

sent på kvällen, på grund av överfallsrisken. En annan manlig informant Martin tog också

upp hörlurar under intervjun, men för honom var hörlurar och musik något avkopplande

och ett sätt att distansera sig från omgivningen.

Martin: När jag är ute och går, när jag är själv oftast då har jag ju musik och då är

jag ju inte närvarande direkt.

Det finns inget tydligt samband med att genus skulle ha någon betydelse för vem som vill

eller vågar bära hörlurar när mörkret fallit. Det verkar mestadels bero på informanternas

egna tankar eller erfarenheter som får överväga beslutet.

Bianca: Trygghet som att den inte existerar. I alla fall för tjejer. Då man som tjej

alltid ska klä sig på ett visst sätt för att inte bli överfallen och man ska göra på ett

visst sätt för att inte bli sexuellt antastad och få dumma kommentarer.

Återigen visar informanten på hur hon upplever att media riktar sig mot att skrämma

kvinnor. Sexuellt våld återkommer hos flera av personerna vi intervjuat och det riktar sig

främst emot kvinnor som vistas ensamma i staden under kvälls- och nattetid. Enligt

informanterna vill media bara skapa en bild av otrygghet som riktar sig mot kvinnor.

Tankarna liknar Carin Listerborns som diskuterar media och polis, där hon anser att

media har ett stort intresse för att skriva artiklar om bland annat våld. Samtidigt som

polisen försöker förmedla en bild av det inte är ett farligare samhälle vi lever i. Vidare

diskuteras att media anses förmedla en bild utav kvinnor som mer rädda och utsatta i

samhället, trots att det enligt statistiken sker fler våldsbrott mot män. Det menar

22

Listerborn gör att kvinnors rädslor för att bli utsatta för brott anses överdrivna, medan

männens känslor kring otrygghet glöms bort.60

Kim: Jag har ju typ tagit avstånd från alla media. Men då när jag följde media som

inte var instagram så tycker jag att otrygghet är, dels att man har målat upp islam

som definitionen av otrygghet och fara, men även förorten, ungdomen, ja. Det är

väl typ det jag tycker media förmedlar.

Här visar Kim tydligt att hon inte vill låta sig påverkas av media och det som framställs

som otryggt. Hon menar att främlingsfientligheten är en av faktorerna till otryggheten, och

det går även att koppla till det hon upplever att media vill förmedla med bilden av förorten

som en otrygg plats. Giddens och Sutton förklarar genom Stuart Hall hur massmedia kan

tolkas på olika sätt beroende på kulturell och klasstillhörighet, något som budskapet i

texten ofta är medveten om. Författarna menar vidare att media ofta får ta ansvar för

skapandet av exempelvis alienation och förstärkta fördomar.61 Något som Kim ansåg att

media vill visa upp. Vidare finns samma avstånd till media från en manlig informant,

Martin som beskriver:

Martin: Jag läser inte så mycket media. Om det är tidningar och så du tänker? Man

får ju höra om saker om händer, men det är ju inget som indirekt påverkar mig.

Vidare talar flera informanter om att media bara vill överdriva och måla upp fel bild av

verkligheten, vilket har medfört ett bristande förtroende för vad media verkligen vill

förmedla. Några anser även att media mestadels bara vill publicera negativa nyheter som

skapar rädsla hos människor för att vistas i stadsrummet.

Katja: Det är sällan dom rapporterar om goda nyheter, är mest bara negativa saker

som skapar rädsla och otrygghet.

Aaron: Jag skulle vilja säga att det, att public services roll i samhället ÄR att visa

på trygghet och otrygghet som en kanal för allmän information och en viss form av

obundenhet politiskt. Däremot när man går till media i förhållande till tidningar

så börjar man ju komma in på den här rollen av ekonomiskt spel och då blir det ju

någonstans att tidningen måste gå runt och då på nått sätt, jag kan förstå då att

man väljer artiklar som; det här kommer sälja tidningar och det här kommer inte

sälja tidningar eller nånting.


61 Anthony Giddens, Philip W. Sutton, Sociologi (Lund, 2007), s. 470.

23

Lydia: Det är ju väldigt mycket. Mycket så bråk, våld och våldtäkter. Men även

främlingsfientlighet.

Främlingsfientlighet och våldtäkter är något som genomsyrar våra intervjuer och

informanternas bild av vad media vill förmedla. Vad som verkar återkomma i analysen av

vad informanterna anser, går att koppla till att det finns skillnader mellan vad män

respektive kvinnor reagerar på i medierapporteringen. Detta verkar sedan påverka hur

dem sedan känner en eventuell begränsning och rädsla i vardagen. Gemensamt för

majoriteten av våra informanter är att dem anser att media ger mycket negativa nyheter

eller vill trycka på otryggheten och rädslor som finns hos människor. Detta tror många

beror just på att media vill sälja sina nyheter eller locka till sig läsare, tittare eller klick

genom att spela på människors rädsla för otrygghet och utsatthet i det offentliga rummet.

Media fungerar, enligt Giddens och Sutton som en socialisationsagent och är med och

skapar normer och värderingar om hur vi människor ska vara och uppträda.62 Medias roll i

nyhetsrapporteringen blir då extra viktig för vad som ska framställas. Fel bild av

verkligheten som några av informanterna upplevde att media rapporterade ger människor

en otydlig bild av trygghet.

Gabriella Sandstig menar istället att media genom nyheter har en betydande roll i att

informera om otrygghet och hur detta kan undvikas, hon menar även att media får en stark

effekt på människors åsikter om det finns ett förtroende för nyheterna som publiceras.63

Bilden media visar kan komma att påverka hur informanterna ser på risken för att bli

utsatta. Vidare beskriver Sandstig hur människor kan göra sig själva till potentiella offer,

och hur detta kan skapa ett risktänkande och rädsla hos individen. Hon visar på att

kvinnor i regel är mer rädda för att utsättas för sexualbrott, unga är mer rädda att bli

utsatta för våldsbrott och socioekonomiskt starka för brott riktade mot egendomen.64


63 Sandstig, s. 245.

64 Sandstig, s. 80.

24

Birgitta Andersson förklarar hur framförallt kvinnor får lära sig genom “tyst”65

socialisation att skydda sig mot bland annat sexualbrott, genom att få lära sig om och när

det offentliga rummet är tryggt.66

Hemmet och familjen

Det alla informanter är överens om är deras uppväxt, som de alla väljer att refererar till

som trygg. Jonas menar att hans uppväxt gjort honom trygg och att de påverkar hans

känslor av trygghet även idag. Samma tankar har Kim och Leya som kopplar tryggheten

under uppväxten till hemmet.

Giddens och Sutton beskriver att genom socialisationen från familjen lär sig barnet olika

normer och värderingar, även familjens klass och sociala bakgrund är med och formar

barnet till att bli en social varelse. Faktorerna kring familjen, socialisationen och hemmet

blir starka tillsammans och skapar på så sätt en gemenskap och samhörighet hos

individen, något som kan vara betydande för tryggheten.67

Även Lydia menar att tryggheten under uppväxten kom från familjen. Aaron anser att hans

känsla av trygghet som skapades under uppväxten har påverkat hans val även idag.

Aaron: Jag tror att den känslan av trygghet gör att jag idag agerar på ett sätt och

känner mig fri att göra dom sakerna som jag gör idag. Jag tror att skulle jag växa

upp med en större känsla av otrygghet så skulle jag ju säkert agera på annat sätt.

[…] Men eftersom jag har växt upp med den upplevelsen att det är tryggt så agerar

jag ju därefter.

Katja berättar att hon fick lära sig vad om var farligt under sin uppväxt och det var till

exempel;

Katja: Som barn att inte prata med äldre män som försöker ta kontakt med en.

Eller att inte ta emot erbjudande om skjuts hem av personer man inte kände. Då

spelar det ingen roll om det var an eller kvinna.

65 Andersson (Norrköping, 2005), s. 45.

66 Andersson (Norrköping, 2005), s. 44 f.


25

Bianca upplever att hon fått en trygghet från familjen och att hon lärt sig att acceptera att

man inte alltid är trygg och att det är ok. Det trygga under uppväxten har hos Ruben

handlat om familjen, att familjen är den trygga punkten man alltid kan lita på. Men även

lärdomar som att inte prata med främmande människor och att hålla sig nära personer

som man känner. Informanterna tar upp hur dem upplever familjen och de närmaste som

en stor del av tryggheten:

Ruben: Familj, tänker jag på. Utan familj är man inte speciellt trygg tror jag. Man

behöver familj och vänner.

Tankar kring att det självvalda umgänget kom att skapa en trygghetsbild kan kopplas till

Giddens och Suttons socialisationsteori där den sekundära socialisationen, den utanför

hemmet har en stor plats i individens liv och utveckling. Författarna beskriver att

framförallt i västvärlden har barn och ungdomars kamratskap en stor inverkan på

individens utveckling och lär dem bland annat om genus och hur detta återskapas och

efterlevs i det verkliga livet. Han vill även påvisa att det finns starka band framförallt

mellan individer i samma åldersgrupp och är jämnåriga, dem har lätt att knyta

vänskapsband som varar hela livet.68 Den gemenskap som verkar finnas med familjen och

vännerna verkar för informanterna ge en stor trygghet.

Lydia: Jag tycker att det är viktigt med familj och det är där jag känner mig mest

trygg.

Lydia berättar här att tryggheten från familjen närmast går att likna med den trygghet

många upplevde från sitt hem. En av informanterna upplevde även otrygghet i situationer

när hon kände sig ensam:

Lydia: Det är nog kanske när jag är just själv. Utan vänner, när man är ute kanske

och inte känner någon.

Kim: Jag har alltid vetat att mina föräldrar finns där och alltid vetat att jag har mat

när jag kommer hem, såna trygghets saker, alltså ekonomisk trygghet, som sagt

familjen och mina vänner. Det måste ju ha format mig såklart, att jag alltid har

känt den tryggheten och tilliten till folk. Så då fortsätter jag att göra det. Tror jag.

68 Giddens och Sutton (Lund, 2007), s. 166.

26

Även här syns hur stor del familjen har i informantens liv. Tryggheten som familjen gav

under uppväxten har gjort att Kim idag känner en trygghet och tillit till andra människor,

vilket hon känner ger en trygghetskänsla och säkerhet när hon vistas själv i stadsmiljöer.

Tre stycken av informanterna, två män och en kvinna, menade att den ekonomiska

tryggheten var viktig. Deras tankar kring ekonomin skiljde sig dock lite åt, då de båda

männen talade om ekonomin i vardagen medan kvinnan relaterade det till uppväxten.

Ruben ansåg att ekonomin både skapade en trygghet men även kunde bli en otrygghet om

ekonomin inte var stabil, framtiden kunde bli ovis och skapa känslor av otrygghet hos

personer. För honom var ekonomin väldigt viktig, vetskapen om att han klarade sig själv

ekonomiskt och även kunde ta hand om andra, gjorde att han kunde känna sig trygg i

vardagen.

Intervjuare: Vad betyder trygghet för dig?

Ruben: [a]tt veta att jag kan ta hand om själv och andra ekonomiskt.

Liknande tankar kring ekonomin återfanns även hos Aaron, för honom betydde trygghet

bland annat en ekonomisk trygghet i livet. Kopplingen mellan trygghet och ekonomi,

gjordes endast av Aaron och Ruben, de båda beskrev den ekonomiska tryggheten som en

viktig del i deras trygghet i vardagen. Kims tankar kring ekonomin kopplade hon istället

ihop med sin uppväxt och menade att vetskapen om att hennes föräldrar hade det bra

ekonomiskt skapade en trygghet under hennes uppväxt.

Människor i staden

Större delar av intervjuerna som genomfördes kunde vi koppla till informanternas tankar

om andra människor. Det vill säga människor som för dem var en given del i livet och som

skapade trygghet eller otrygghet. För att kunna koppla det till trygghet i staden så fick vi

ställa bilden av tryggheten från andra människor i motsatts till en eventuell otrygghet från

vissa andra människor. Att andra människor verkar skapa en större trygghetskänsla märks

i flertalet av intervjuerna, många beskriver att situationer av ensamhet verkar skapa

otrygghet. Otrygghet kommer ur våra informanters perspektiv från en otrygg

familjerelation och ensamhet. Några har berättat om otrygga situationer kvällstid där dem

anslutit sig till andra främlingar för att skapa en tryggare miljö:

Katja: Det är trevligare att vara två eller fler. Och det ger en trygghetskänsla att

man inte är ensam om de skulle hända nånting.

27

Här visar informanten hur hon anser att det är tryggare att vara flera och det går att koppla

till otryggheten och ensamheten. Leya beskriver hur hon en gång anslöt sig till en annan

ensam kvinna på väg hem en natt för att slippa gå ensam. Hon upplevde att sällskapet med

en annan kvinna skapade en trygghetskänsla och en minskad risk för utsatthet. Under

intervjun ställdes även en fråga om hur informanterna upplevde ett möte med annan

människa när dem promenerar själva.

Katja: Det beror på storleken på den andra människan och gångstil. Vad man får

för känsla när man läser av personen i fråga.

Kim: Jag skulle nog säga att det främsta skulle vara hur personen rör sig när vi

möter varandra. Om personen skulle gå aggressivt så skulle jag ju tycka, eller då

kanske jag skulle byta sida av gatan.

I mötet med den andre människan eller personen verkar rörelsemönstret som den enskilda

individen har spela en betydande roll i hur våra kvinnliga informanter upplever mötet.

Könet på personen spela mindre roll när det endast var en person. Följande fråga som kom

var hur informanterna upplevde sina känslor och tankar vid ett möte med en grupp

människor, spelade det någon roll vilket kön, ålder, etnicitet eller klass personerna verkade

ha.

Katja: Kön har nog största faktorn i att man börjar känna rädsla.

Och sen spelar åldern in väldigt mycket.

Det var inte bara Katja som ansåg att könet var det mest betydelsefulla för ett eventuellt

hot, det var något som nästan alla tog upp. Vid ett möte med en grupp män verkade inga

faktorer spela in, möjligtvis nämnde några informanter att en grupp med unga män anses

mer hotfullt. Känslan av hotfullhet kopplade en man till att han var osäker på hur andra

upplevde honom:

Ruben: Jag skulle nog vara betydligt tryggare i att träffa på en tjej. Men då blir helt

plötsligt jag osäker och otrygg i mig själv för då vet jag att personen, tjejen då i

fråga, tänker; jävlar nu kommer jag bli påhoppad. För den personen ser mig som

ett hot. Precis som att jag skulle se den personen som ett hot om jag var tjej

antagligen.

Informanten berättar om hur han ger sitt perspektiv på förutfattade meningar om att alla

män är potentiella våldsmän. Det sista citatet visar även på att det finns två vinklar av att

28

se på utsattheten av att gå ensam ur ett genusperspektiv. Butlers heterosexuella matris,

enligt Ambjörnsson utgår från att det bara finns två kön och att de ställs emot varandra. De

kvinnliga informanterna som socialiserats till att undvika främmande män menar vi kan

ha socialiserats in i en tanke om två kön som står i motsats till varandra. Det manliga och

det kvinnliga menar Butler endast finns inom den heterosexuella matrisen.69 Vi kan

därmed dra kopplingen att de kvinnliga informanterna och uppfostrats med tanken att det

manliga könet således är otryggare för dem. Rubens tankar visar att han har påverkats av

tanken att män är farliga för kvinnor.

När kvinnors rädsla diskuteras i olika trygghetsskapande projekt anser Listerborn att

kvinnor lätt stigmatiseras som offer. Hon ser ett problem då;

Det är en balansakt att arbeta för att motverka rädsla, mellan att lyfta fram ett

problem och att riskera att samtidigt stigmatisera grupper i samhället som farliga

(män) och rädda (kvinnor).70

Ett annat problem som Listerborn ser är fokusen på kvinnors rädsla och främst rädslan för

våldtäkter. Diskussioner förs ofta om och kring kvinnorna, deras rädsla för att bli

våldtagna och brottet våldtäkt. Medan våldtäktsmannen och ”[s]ocialt skapad manlighet”71

inte diskuteras lika mycket.72 Listerborns tankar om manligheten som socialt skapad kan

kopplas ihop med Giddens och Sutton socialisationsprocess.73 Den manlighet som

Listerborn menar är skapare av en våldtäktsman, är skapat socialt, genom interaktion med

andra människor. Tankarna kring hur en man ska uppfostras sker redan när barnet föds

hos föräldrarna, i den primära fasen. Sedan fortsätter socialiseringen under den sekundära

fasen, med skola, vänner och media som socialisationsagenter.74 Om barn uppfostras till

att tillhöra det ena eller det andra könet, med tillhörande föreställningar om hur en man

och en kvinna ska vara, fostras män till att våldta och kvinnor till att vara rädda?

Återigen kan vi göra kopplingar till Ambjörnssons hänvisningar till Judith Butlers tankar

om performativitet, hur ett barn redan på BB skapas genom performativa handlingar till

69 Ambjörnson, s. 112 f.






29

att leva antingen som man eller kvinna. En pojke skapas genom att han behandlas på ett

visst sätt från sin omgivning.75 Inom den heterosexuella matrisen, enligt Ambjörnsson

finns det en norm om endast två möjliga kön. Att vara man eller kvinna, maskulin eller

feminin och ha ett begär till varandra.76

För att återkoppla till Listerborns funderingar kring trygghetsarbeten, där män riskerar att

stämplas som de farliga medan kvinnorna blir de rädda och ett offer.77 Här kan återigen

den heterosexuella matrisen kopplas in, då könen framställs som varandras motsatser.

Kategorierna man och kvinna, som är varandras motsatser och förväntas ha ett begär till

varandra.78 Männen som farliga våldtäktsmän och kvinnor som rädda offer.

Slutdiskussion

Vad upplever informanterna som tryggt?

I analysen har tydliga kopplingar mellan hur informanterna ser på trygghet och vad som

skapar trygghet för dem framträtt. Den främsta faktorn i trygghetsskapandet var den

återkommande känslan av att hemmet för många var en fast och trygg punkt. Hemmet

som även varit en central del hos några informanter som även påvisat att uppväxten har

varit trygg och familjen har varit en trygghet, vilket dem senare tror kan ha påverkat deras

bild av hemmet och tillit till familj och vänner.

Hur upplever informanterna trygghet kopplat till det offentliga rummet?

Informanterna kände även att trygghet och känslan av hemma kunde återfinnas på andra

platser i staden, främst platser som kändes igen där det skapades en familjär hemma

känsla vilket medförde en känsla av trygghet. Att platsen och att olika platser hade en så

stor inverkan på vad om ansågs vara tryggt var spännande att se. Då främst när

informanterna talade om dom trygga platserna som ofta var i närhet av hemmet eller

platser de ofta besökte och hade en koppling till.

75 Ambjörnsson, s. 136 f.




30

Olika tidpunkter hade också en betydande del i hur våra informanter uppfattade känslan

av när det var tryggt att vistas ute i staden. Gemensamt för de allra flesta var att på kvällen

och natten var staden en mindre trygg plats. Informanterna berättade bland annat om att

vara extra uppmärksam, inte bära hörlurar, undvika att gå på vissa platser och inte gå

ensam. Det var inte alla informanter som kände så men majoriteten, och det var både män

och kvinnor så det var inget genusperspektiv på att inte känna sig trygg.

Flertalet av informanterna talade även för hur de gärna rörde sig i sällskap kvälls- och

nattetid, då skapades en trygghet i gemenskapen med andra människor. En av

informanterna tog även upp hur hon anslutit sig till en annan ensam kvinna en natt på väg

hem från krogen. Hon pratade om hur deras utsatthet som ensamma kvinnor förenade

dem i någon slags gemensam trygghet utifrån deras genustillhörighet.

Vilken roll upplever informanterna att media har i skapandet av

trygghet i offentliga miljöer?

I skapandet av trygga stadsmiljöer frågade vi informanterna vad dem ansåg att media hade

för betydelse. Om medierapporteringen kunde ha en inverkan på hur bilden av en trygg

plats eller faktorn för hur trygghet upplevdes av informanterna. Dem upplevde media och

då främst nyheterna som otrovärdiga och att dom just spelade mycket på fördomar och

främlingsfientlighet. Några av informanterna ansåg att just nyheterna och deras bild av

vad som visades var så missvisande att dem tagit avstånd helt från den typen av media.

Andra menade mer att media främst vill skrämmas i termer av våldtäkter, överfall och

våld. Flera av informanterna tog dagligen del av media och nyheter. Deras förtroende var

blandat men en gemensam bild fanns ändå om att media exempelvis vill uppmuntra

kvinnor att vara försiktiga under specifika tidpunkter på dygnet samt att media ofta var

främlingsfientliga i viss mån.

Hur upplever informanterna att deras uppväxt kan påverkat deras

tankar kring trygghet?

Våra informanter återkom hela tiden till tryggheten från familjen och pratade om hur

deras uppväxt hade varit trygg och hur föräldrarna hade gett råd inför hur dem skulle

tänka för att inte råka illa ut. Både männen och kvinnorna talade om sin uppväxt som

något viktigt i trygghetsskapandet, och det var för dem en viktig del i den egna

utvecklingen att ha haft tryggheten från familjen. Vänner och nära och kära var för också

31

något som informanterna ansåg som en trygghet. Det är vänskapsbanden, även de som

inte har funnits hela livet som ger informanterna den gemenskapen och tryggheten som

dem hänvisar till i intervjuerna, känslan av samhörighet.

Informanternas tankar kring uppväxten kretsade kring trygghet. Uppväxten ses som en

skapare av en trygghet som sedan följer med informanterna under hela livet. Det har

skapat en trygghet i dem som personer, en trygghet som de menar finns kvar även nu när

de är äldre. Familjen och föräldrar framförs som skapare av den trygghet som

informanterna upplever.

Kopplingar kan göras till vår teori, Giddens och Suttons tankar om socialisationsprocessen

och socialisationsagenter.79 Informanternas tankar kring uppväxten blir den primära

socialisationsfasen och familjen blir socialisationsagenterna. Tryggheten som

informanterna upplever skapas under den primära fasen genom interaktion med främst

familjen. Giddens och Sutton menar att barn lär sig de viktigaste grunderna och kulturella

beteendemönstren under den primära fasen. Enligt vår studie visar informanterna starka

kopplingar till den primära fasen som skapare av en viss bas-känsla av tryggheten, som

sedan följer med de in i den sekundära fasen och således resten av livet. Deras tankar

tydliggör även betydelsen av en trygg uppväxt då en informant menar att en otrygg

uppväxt antagligen skapat en otrygghet resten av livet. Den primära fasen blir då oerhört

viktig för informanten och har möjligheten och makten att forma hela livet.

Ekonomins betydelse under den primära socialisationsfasen framträder då en informant

menar att det skapade en trygghet. Vetskapen om att familjen hade en god ekonomi gav

henne en trygghet.

Alla informanter delade liknande tankar kring uppväxten och berättade att de bland annat

fått lära sig att inte prata med främlingar och hålla sig nära familjen. Skillnaden som

kunde urskiljas var att några kvinnor specifikt hade fått lära sig att inte tala med

främmande män, medan i männens fall var det främmande människor som då innefattar

båda könen.

Att ha genomfört denna studie har gett oss en stor frihet i att verkligen få fördjupa oss

inom ett område som vi tyckte var intressant, men även förbereda oss inför den

kommande kandidatuppsatsen. Resultatet har i stort sett överensstämt med våra teorier,


32

men det har även uppstått många nya tankar och känslor hos oss kring “trygghet i staden”.

Något som vi kände spontant efter bland annat intervjuerna var att detta inte var något lätt

tema. Alla informanterna hade väldigt spretiga åsikter om trygghet, och det var stundvis

svårt att fokusera på “trygghet i staden”. Något som fanns med i tanken under hela

arbetsprocessen var hur otrygga vi ändå upplevde att flertalet informanterna kände sig. Vi

hade inte väntat oss att en så stor del av informanterna skulle känna otrygghet dagligen

vilket gör vårt tema extra intressant och viktigt att undersöka.

33

Referenser

Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? (Stockholm, 2006).

Andersson, Birgitta, ”Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det offentliga

rummet”, i Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang, red. Tora

Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 69-85.

Andersson, Birgitta, Risk. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering (Norrköping,

2005).

Back, Christina, Berterö, Carina, ”Interpretativ fenomenologisk analys”, i Handbok i

kvalitativ analys, red. Andreas Fejes, Robert Thornberg (Stockholm, 2015), s. 148-161.

Brusman, Mats, Den verkliga staden? Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och

lokala identiteter, Linköpings universitet (diss, Linköping, 2008).

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011).

Forsberg, Gunnel, ”Den genderiserade staden”, i Speglingar av rum. Om könskodade

platser och sammanhang, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 19-35.

Friberg, Tora, m.fl., ”Inledning”, i Speglingar av rum. Om könskodade platser och

sammanhang, red. Tora Friberg m.fl. (Stockholm, 2005), s. 9-17.

Fägerborg, Eva, ”Intervjuer”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus Öhlander

(Lund, 2011), s. 85-112.

Giddens, Anthony, Sutton, Philip W., Sociologi (Lund, 2014).

Giddens, Anthony, Sutton, Philip W., Sociologi (Lund, 2007).

34

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2014).

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009)

Listerborn, Carina, Trygg stad. Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling

och lokal praktik, Chalmers tekniska högskola (diss, Göteborg, 2002 ).

Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Lars Kaijser, Magnus

Öhlander (Lund, 2011), s. 65-84.

Sandstig, Gabriella, Otrygghetens landskap. En kartläggning av otryggheten i stadsrummet

och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll, Göteborg

universitet (diss, Göteborg, 2010).

Elektroniska referenser

Ewald, Hugo, Polisens varning till kvinnor i Östersund: Gå inte ut ensamma (2016-03-

07) http://www.metro.se/nyheter/polisens-varning-till-kvinnor-i-ostersund-ga-inte-ut-

ensamma/EVHpcg!FnLDQt7gASG2/ (2016-03-09)

Nordström, Isabelle, Varannan kvinna är rädd för att motionera själv (2016-03-02)

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab (2016-03-09)

Svensson, Olivia, Vi lärde oss tidigt att parera hoten i mörkret (2016-03-09)

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab (2016-03-09)



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22368770.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oliviasvenson/article22408626.ab

Documents

Trygghet - student.liu.se