Tekniken i skolan - Linköping University · Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 4 DECEMBER 2015 ÅRGÅNG 21 Oavsett hur många timmar och i vilka

Tekniken i skolanNYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA

NR 4 DECEMBER 2015 ÅRGÅNG 21

Oavsett hur många timmar och i vilka skolämnen programmering ska ingå, är det ett område vi måste börja inkludera i vår undervisning. Här argumenterar Fredrik Heinz, docent i datalogi, för att det ska införas i undervisningen.

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat med datorer sammankopplade i nätverk styrda av program. Den fysiska och digitala världen vävs ihop mer och mer allt eftersom fl er människor och saker kopplas ihop via internet. För att förstå den fysiska världen lär sig alla barn Fysik, Kemi, Biologi och Teknik i skolan. På samma sätt borde alla elever lära sig förstå den digitala världen!

En dator är i grunden en väldigt enkel maskin som bara följer de instruktioner den får i ett program. Programmering handlar om att skapa dessa program som styr allt från samhällskritisk infra-struktur till Google, Facebook och andra tjänster vi använder varje dag. Därför är programmerare i dag ett av de allra van-ligaste yrkena och behovet ökar kraftigt både nationellt och internationellt. Det

fi nns därmed goda skäl till att alla elever bör få kontakt med programmering i skolan. Framför allt för att bättre förstå den digitala världen men även för att allt fl er jobb kommer att kräva det.

Det är viktigt att inse skolans roll i att lära ut grunderna i programmering med fokus på det datalogiska tänkan-det. På samma sätt som skolan inte lär eleverna läsa och skriva för att alla ska bli författare, så ska skolan inte lära ut programmering för att alla ska bli programmerare. Däremot kan en introduktion till programmering göra

Forts. s. 3

Repetitionsstrukturer och mönster - datalogiskt tänkandeTEXT: FREDRIK HEINZ, DOCENT, LINKÖPINGS UNIVERSITET FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Programmera danslektionen.

Tekniken i skolan nr 4 | 20152

Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar.

Redaktör: Katarina Rehder, CETISE-post: [email protected]: 011-36 31 20

Ansvarig utgivare: Claes Klasander, CETISE-post: [email protected]: 011-36 33 07

Tryck: Elanders ABLayout: Christina Wallnér, No WaIT AB

www.cetis.se

KONTAKT OCH ANNONSBOKNINGPostadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 NorrköpingE-post: [email protected]: 011-36 31 20Mobil: 073-620 95 08Aktuella priser med mera fi nns på www.cetis.se

PRENUMERATIONBeställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida www.cetis.sePrenumerationsfrågor: Lena HasklerE-post: [email protected]: 011-36 36 58

TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE, CETIS FOTO: KATARINA REHDER

Just nu händer det mycket i skolans värld som har bäring på teknikäm-net. Detta nummer av Tekniken i skolan är ett bevis på det. Datalogiskt tänkande och programmering, språkutvecklande arbetssätt i Teknik, fortbildning och forskning, teknik som kulturarv och teknik i uterummet. Flera av dessa har dessutom länkar sinsemellan.

Nygammal blandning

Claes Klasander

Kring de nya ”bing-orden” datalogiskt tänkande och programmering har Skolverket ett nytt uppdrag om att utveckla skolans it-strategi för framtiden, VINNOVA stödjer ett nationellt forskningsprojekt och på CETIS konferens i Norrköping i oktober var det fl era medverkande som hade bidrag i programmet som tangerade detta. Fredrik Heinz skriver mycket klokt om saken i detta nummer. Vi som håller på med teknikämnet måste förhålla oss till det.

Nytt – och ändå inte…Nu kan man ju inte säga att problem-lösning, styr- och regler, automation, kommunikationssystem etc. är någon nyhet i teknikämnets kursplan. När det gäller sådant som har med samhällets allt högre grad av digitalisering har teknikämnet redan ett särskilt ansvar. Även kring sådant som anknyter till ”datalogiskt tänkande”. Därför måste vi tekniklärare fundera över hur vi kring ett sådant innehåll ska göra bra tek-nikdidaktiskt grundad undervisning i klassrummen (eller någon annanstans). Hur ska vi hitta en bra balans mellan att t.ex. undervisa om eller i program-mering och om eller i systemtänkande

för att bedöma konsekvenser av vårt allt mer uppkopplade samhälle? Vilka progressionslinjer kan vi tänka oss? Vi bör kunna fi nna synergieffekter med befi ntligt innehåll både inom teknik-ämnet och till andra ämnen.

Teknikens uttrycksformerGenom att vända på kuttingen kan vi se att kopplingen till ett språkutveck-lande arbetssätt har betydelse för en sådan sak som datalogiskt tänkande. Vi måste arbeta med teknikens termer och begrepp tillsammans med barnen. Det måste vi göra även när det gäller teknik som kulturarv, tekniska lösningar eller teknikens roll för hållbar utveckling. Skolinspektionen påpekade att vi bör utveckla det de benämnde som ”orefl ekterat görande” till att bli just refl ekterat. Då krävs ett teknikspeci-fi kt språk. Vi kan erbjuda intressanta faktatexter, skönlitteratur, inspirerande studiebesök (som i Naturskolan – el-ler ”Teknikskolan”…), undervisning, fi lmer etc. som på ett kontinuerligt sätt utvecklar barnens förmåga att tänka över och formulera sig kring tekniska aspekter av den värld de lever i. Vidgar man begreppet ”språk” till ”uttrycks-

sätt” fi nns det fl era olika sådana att arbeta med för att göra teknikens värld begriplig: modeller, skisser, ritningar, animeringar… Vi kan inte vara ett skol-ämne som ”hukar för begreppen”!

Forskning och fortbildningVi behöver fortsätta att utveckla tek-nikämnet lokalt. Det behövs forskning och fortbildning. Eva Björkholms avhandling är ett bidrag till detta. CETIS eget projekt för kontinuerlig kvalitetsutveckling – LYFTIS – erbju-der en strategi för att ta nya steg, för alla skolor.

3Tekniken i skolan nr 4 | 2015

stor skillnad för elever, särskilt tjejer och andra underrepresenterade grup-per, genom att skapa intresse för detta viktiga ämne och motverka de negativa och felaktiga stereotyper som frodas.

Datalogiskt tänkandeAtt lära sig programmera handlar till stor del om ett förhållningssätt till problemlösning med hjälp av datorer, s.k. datalogiskt tänkande. Det handlar om att lösa problem med tekniker från datavetenskapen som gör det möjligt för datorer att hjälpa till. Fyra viktiga tekniker är att bryta ner problem i min-dre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner genom att generalisera de identifierade mönstren samt att skapa algoritmer för att låta datorn lösa problem åt oss.

Invändningar och demokratiTvå vanliga invändningar är att pro-gramering är ett specialintresse och att det fi nns andra områden som är vikti-gare. Programmering ska ses som ett verktyg för ökad förståelse av och de-laktighet i den digitala världen. Den som inte har det riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap, vilket är ett demokratipro-blem i en allt mer digitaliserad värld.

En tredje vanlig invändning är att om programmering ska införas så måste något tas bort. Det är inte sant; data-logiskt tänkande kan integreras i nuva-rande ämnen eftersom det handlar om att analysera och lösa ämnesspecifi ka

problem. Tre konkreta exempel är att låta eleverna programmera animationer för att jobba med lägesord i svenskan, skriva program som ritar ut regel-bundna månghörningar på geometri-lektionen eller att programmera va-randra att dansa med post-it-lappar på idrotten. Repetitionsstrukturer och sekvenser efter varandra i dans, gym-nastik eller musik bygger på att hitta mönster och upprepningar. Erfaren-het visar att det är relativt enkelt att hitta aktiviteter i alla ämnen som inte gör avkall på ämnenas egna mål.

Kompetensutveckling av lärareEn av de största utmaningarna är kom-petensutveckling av lärare. Här anser jag att alla lärare i F-6 bör utveckla sitt data-logiska tänkande samt förstå grunderna i det digitala samhället tillräckligt väl för att lära ut det till sina elever. Därför bör inte programmering vara ett eget ämne som begränsas till vissa lärare.

Som tur är, är vår erfarenhet att lärare redan efter begränsad utbildning och genom kollegialt lärande kan komma igång med datalogiskt tänkande i äm-nen som Svenska, Matematik, NO och Teknik redan från årskurs 1. För lärare som vill gå längre fi nns det vidareutbild-ningar och material tillgängligt online. För att kompetenssäkra framtida lärare krävs dock utveckling av lärarutbild-ningarna i samråd med lärare och for-skare inom datavetenskapens didaktik.

Vad kan och bör skolan göra?Skolan bör jobba för att alla elever uppnår följande fyra mål:1. Varje elev har en grundläggande

förståelse för den digitala världen.2. Varje elev ges förutsättningarna att

vara en aktiv, medveten och kritisk digital medborgare.

3. Varje elev har utvecklat ett grundläg-gande datalogiskt tänkande för aktivt problemlösande.

4. Varje elev har en positiv syn på programmering, datavetenskap och digital teknik i allmänhet.

För att uppnå dessa mål bör skolan: 1. Lära ut vad datorer, programmering

och nätverk är från årskurs 1.2. Införa digitalkunskap som en del

av t.ex. samhällskunskap, där ele-verna får lära sig att vara ansvarsfulla och medvetna digitala medborgare genom att diskutera konsekvenser och utmaningar med digitalisering.

3. Integrera datalogiskt tänkande i en majoritet av alla ämnen.

4. Införa obligatoriska relevanta kurser på alla lärarutbildningar sna-rast möjligt.

Det är av yttersta vikt att undervis-ningen görs på ett inkluderande sätt för att både motverka snedrekrytering till teknikutbildningar och för att und-vika ett digitalt utanförskap för många elever. Samhällets digitalisering är inget för några få specialister, det är en viktig demokratisk angelägenhet för oss alla!

Forts. från s.1

Fredrik Heinz berättar om datorn som problemlösare.


TiS2015TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE CETISFOTO: CHRISTINA WALLNÉR

Det är dags att sammanfatta årets teknikkonfe-rens – både för alla oss som var där, men även för er som inte hade möjlighet att komma denna gång. För den sakens skull har CETIS lagt upp mycket konferensdokumentation på vår hem-sida: bilder, presentationer, dokument, länkar.

Om jag ser tillbaka på de senaste decennierna så är det, trots en del moln på himlen, så att ”vi går mot bättre tider”. Mycket gott har hänt! Att CETIS för tolfte gången kan genomföra en nationell manifestation för teknikämnet som denna visar att det är ett skolämne i utveckling. Många tar ett ansvar för att sätta teknik-ämnet på kartan i sin lokala miljö. De medverkande representerar en större bredd av verksamheter än någonsin. Deltagarna har kommit till konferensen med sina erfarenheter, de har mött nya infallsvinklar och tagit med sig nyttigheter hem. På så vis håller vi bollen i rullning i den lokala skolan, hos läromedelsförlagen, bland NT-utvecklarna, leverantörerna och tävlings-arrangörerna, inom myndigheterna och lärarutbild-ningarna, bland intresseföreningarna, museerna, före-tagen m.fl . Ja, ni ser själva vidden av aktiviteter! Det är tillsammans som vi kan fortsätta möta utmaningarna. Då kan vi också få fl er kollegor. Och eleverna kan få den undervisning läroplanen lovar dem!

Tack!Konferensen hade inte varit möjlig att genomföra utan stöd och gott samarbete. Vi vill tacka Skolverket, Teknikföretagen, Louis De Geer konsert & kongress, Meetagain och inte minst Linköpings universitet, dess institution ISV, LiU-IT och LiU’s strategiska partner ABB. Naturligtvis hade inte konferensen blivit det den blev utan alla medverkande, utställare, deltagare, musiker och Magic Ramondo. Tack alla! Och person-ligen vill jag tacka alla på CETIS som jobbat intensivt för att göra konferensen lyckad. Nu blickar vi framåt mot 2016 då CETIS fyller 20 år och vi tänker oss arrangera regionala konferenser på ett antal orter i landet. Välkomna då!

Se vår dokumentation:www.liu.se/cetis/konferenser/riks-2015.shtml


Röster från TiS2015 TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

På vilket sätt kommer de föreläs-ningar/workshops som du varit på att vara till nytta i ditt arbete?- Jag blev mycket inspirerad av andra lärare på workshopen att man kan göra teknikämnet ännu intressantare för både pojkar och fl ickor genom att t.ex. arbeta med ”Quirkbot” i undervisningen.

Hur kommer dina elever att märka att du varit här?- Jag själv tyckte att detta var hur kul som helst och blev inspirerad! Samtidigt som man berör mycket av det centrala innehållet i Lgr11 i Teknik. Jag har nu

tänkt köra ”Quirkbot” i mina teknik-klasser och hoppas att det kan inspirera alla elever. Sedan tänkte jag utvärdera och se om detta arbetssätt har påverkat deras intresse för ämnet Teknik.

Vad undervisar du i och på vilken skola?- Jag undervisar på högstadiet i Teknik, Matematik och NO på Djäknepark-skolan i Norrköping som är en 7-9 skola med ca 450 elever.

Jim Kryeziu Camilla RamsöPå vilket sätt kommer de föreläs-ningar/workshops som du, Camilla, varit på att vara till nytta i ditt arbete?- Jag valde föreläsningar och semi-narier dels utifrån vad vi på vår skola behöver för att utveckla teknikämnet som helhet med progression i de olika delarna, och dels utifrån mina elevers intressen och önskningar inför de områden vi jobbar med just nu.

Hur kommer dina elever att märka att du varit här?- Mina elever vet att jag deltagit på konferensen och vad jag gör. Under året arbetar vi med Grön Flagg-temat

“närmiljö”. När vi i våras diskuterade vilka delar av temat de tyckte verkade intressanta handlade mycket om arkitektur och samhällsplanering. Jag har valt två olika seminarier med det temat och har fl era idéer som vi kan jobba vidare med under året.

Vad undervisar du i och på vilken skola?- Jag undervisar på lågstadiet, åk 2, och har de fl esta ämnena men mest ansvar för Teknik, Matematik och NO. Jag ar-betar på Talavidskolan i Jönköping. Det är en F-6-skola med ca 380 elever.

Där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad

Lär eleverna samhällsbyggnad!Nyfiken på samhällsbyggnad och hur man kan använda det i undervisningen? Vi har tagit fram lektioner som du lätt kan använda tillsammans med dina elever i årskurs 6–9. Vi har lektioner om bland annat begrepp i staden, stadsplanering och innemiljö. Surfa in på futurecity.nu/lektioner

PROVA PÅ EN LEKTION


Språk i alla ämnen – uttrycksformer för upptäckare

Skolverket har arbetat fram ett underlag, både för grund- och gymnasieskolan med exempel på hur skolan kan arbeta med språk inom Teknik och de naturve-tenskapliga ämnena. Syftet med materia-let är att ge förslag på olika områden som tar vara på elevernas lust att lära sig om omvärlden och för att sedan förmedla sina kunskaper och budskap till andra.

FördelarFördelarna att arbeta med språk och olika former av presentationer är många. Dels för att en del elever arbe-tar bäst med muntliga presentationer, andra med digitala presentationer, några med skriftliga presentationer och dels för att de ord och uttrycksformer man lär sig får en innebörd och språk-utvecklingen gynnas.

Välj en presentationsformPresentationsformerna som Skolverket ger exempel på är muntliga presentationer, journalistiska texter, digitala presentationer, reklam och information och litterära pre-sentationer. Andra texttyper som t.ex.

TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Språk är vårt främsta redskap för lärande och utveckling. Vi kom-municerar det vi har lärt oss, det vi vill lära oss och om vi har förstått en instruktion eller ett budskap. Det fi nns många olika uttrycksformer som kan inspirera till olika former av muntliga och skriftliga uppgifter. Hur kan vi då arbeta med språket inom teknikämnet? Vi har tittat på inriktning och exempel för gymnasiet.

bruksanvisningar, pressreleaser och rapporter är fl er idéer som går att utveckla.

Ny teknik - nya uttrycksformerOskar Ekman har arbetat fram mate-rialet och han menar att ny teknik gör att elever hittar nya sätt att ut-rycka sig på och man kommunicerar många gånger analytiskt om ämnen och områden. Skriver elever en text om någonting tekniskt måste eleven också lära sig nya ord och uttryck. Att arbeta med texter väcker lusten och ökar engagemanget att lära sig mer om omvärlden. Oskar säger också att det är viktigt att hitta samarbeten kollegor emellan, som att arbeta med språklä-raren och få deras bild av vad eleverna redan kan eller vad de behöver.

Objektivitet, argument och nyfi kenhetAtt arbeta med teknikjournalistik är lärorikt då man lär sig att presentera någonting objektivt. Eleverna lär sig göra research och kanske intervjuer.

De ska sedan presentera sin kunskap på ett visst sätt till en bestämd mål-grupp. Man lär sig anpassa språk och ord som målgruppen ska förstå och på ett objektivt sätt. De digitala presentationerna kan elever göra med enkla verktyg och få dem innehållsrika och tilltalande. Dessutom har många elever ganska stor vana att använda digitala verktyg och de kan bli extra motiverade att arbeta i den miljön. Reklam och information ger eleverna kunskap i argumentationsteknik sam-tidigt som de lär sig kring ämnet. I de litterära presentationerna kan eleven välja att t.ex. presentera en person som de vill lära sig mer om och eller kanske en tidsepok som varit betydelsefull, eller varför inte om tekniska föränd-ringar genom tiderna. Möjligheterna att utveckla språket inom teknikämnet och vice versa är många.

Titta på Skolverkets hemsida och ladda ner exempel på uppgifter som passar dina elever:www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbetssattVid frågor går det bra att kontakta Marie [email protected]

Oskar Ekman berättar om uttrycksformerna.


Teknikinslag på Fritidshemsbiennalen

Jonas inledde med att tala om teknik som begrepp och hur dess innebörd

har förändrats över tid samt vad ”teknikdidaktik” och teknikdidaktisk

forskning innebär. Jonas berättade också att Teknik ofta beskrivs som ett rent praktiskt ämne trots att det i själva verket handlar om både teoretiskt och praktiskt lärande. Magnus pratade om fritidshemmens idétraditionella lärande i förhållande till teknik. Det gjorde han utifrån hur fritidshemmets verksamhet utvecklats över tid – från hantverksinriktade arbetsstugor för fattiga barn, till dagens fritidshem som ingår som en del i grundskolans verk-samhet. Under seminariet diskuterades även det spänningsfält som finns mellan det formella och informella lärandet i skola respektive fritidshem. Med utgångpunkt i detta spänningsfält undersöker Magnus i sin forskning bland annat huruvida fritidshemmets kompletterande lärande riskerar att närma sig skolans lärande.

TEXT OCH FOTO: CECILIA AXELL, POST DOC LINKÖPINGS UNIVERSITET

I början av oktober hölls Fritidshemsbiennalen på LiU Norrköping. Bland annat höll Magnus Jansson, licentiand, och Jonas Hallström, bitr. pro-fessor, ett seminarium om teknikämnet i fritidshemmets verksamhet.


Hallå där Eva Björkholm!

Vill du berätta lite kort om din forskning - varför valde du detta område?- Bakgrunden till att det blev just detta är att jag ville bidra till att utveckla och förbättra teknikundervisningen i de tidiga skolåren. För att kunna planera undervisning och stödja eleverna i deras lärandeprocess behöver lärare kunskap om vad eleverna konkret bör kunna för att ha utvecklat teknikäm-nets specifi ka förmågor.

Hur genomförde du dina studier?- Jag har genomfört två Learning studies tillsammans med verksamma lärare i förskoleklassen samt åk 1 och 2. Förutom att videofilma undervis-ningen, intervjuade jag eleverna och videofi lmade dem när de konstrue-rade mekanismer i klassrummet. De lärandeobjekt som undersöktes var att kunna värdera tekniska lösningars ändamålsenlighet samt att kunna kon-struera en enkel länkmekanism.

Vad ville du visa?- Studien visar på vilka olika sätt som eleverna kan eller förstår det som undervisningen strävade att eleverna skulle lära sig. Elevernas kunnande är på olika nivåer och jag har även iden-tifi erat aspekter som eleverna behöver få syn på för att utveckla det specifi ka kunnandet och som därmed är viktiga att lyfta fram i undervisningen.

Vilken är din slutsats?Avhandlingen visar att Learning study är en fruktbar modell för att systematiskt un-dersöka vad teknikkunnande innebär. Vi behöver studera hur elevernas kunnande tar sig uttryck i undervisningen för att kunna utveckla kunskap som är praktiskt användbar för lärare i undervisningen och som främjar elevernas lärande i teknik.

Genom min studie har det tydligt visat sig att teknikämnets innehåll och vad eleverna bör kunna i ämnet behöver un-dersökas noggrant och systematiskt. På

så sätt kan lärare få redskap för att kun-na utforma undervisning som möjlig-gör ett visst lärande för eleverna och för att bedöma deras kunnande.

Att eleverna utvecklar kunskaper i teknik genom de aktiviteter som utförs på tekniklektionerna är inte självklart. Vi vet t.ex. inte särskilt mycket om vilka svårigheter eleverna har när de ska utveckla teknikkunskaper. Sådant är viktigt för lärare att känna till och att kunna sätta ord på när de genom sin undervisning ska hjälpa eleverna att utveckla teknikkunnande.

TEXT: KATARINA REHDER, CETIS FOTO: CARINA NYGÅRDS

Du har tidigare i höst disputerat med din avhandling Konstruktioner som fungerar. En studie av teknikkunnande i de tidigare skolåren.

www.teknikspanarna.se

Kostnadsfritt!Finansieras av Teknikföretagen med 3700 medlemsföretag

En utomjording, tre ungdomar, teknikföretag och skolklasser från hela Sverige möts nu i en roligare teknikundervisning. Är du lärare i åk 4-6?

Använd Teknikspanarnas nya material du också! Innehåller interaktiva filmer och kluriga utmaningar i enlighet med kursplanen för teknik.

Teknikspanarna – ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen

Hej jorden,behöver er hjälp!Vad kan ni om teknik?

Eva Björkholm


Vikten av fortbildning

Jag undervisar åk 7-9 i Teknik, Mate-matik och NO. När jag påbörjade mitt uppdrag som förstelärare fi ck jag möta teknikansvariga från de olika skolorna och stadierna i kommunen. Ganska snabbt framkom att bristen på mötes-platser och mötestider för att diskutera teknikämnet är stor. På ämneskonfe-renser ligger ofta fokus på NO-ämnen. Lärarna saknar möjligheten att disku-tera teknikens kursplan och innehåll, man saknar möjlighet till planering av undervisningen och möjlighet att diskutera bedömning av arbeten och kunskap. I våra diskussioner växte en tanke fram om att skapa en kommun-gemensam grundplanering och att tillsammans gå igenom momenten och lära av varandra. Idén mottogs väl och rektorer samt skolledning skapade två halvdagar som vi fi ck planera för.

Resultatet blev två innehållsrika för-middagar med föreläsningar från Karl-stad och Örebro universitet. Annelie Bodén, KAU, pratade om hur de ser på tekniklärarutbildningen i dag och hon konkretiserade också på ett tydligt sätt ämnets kursplan. Ulrika Sultans före-läsning från ORU var ett inspirerande fyrverkeri av exempel och bra tips.

TEXT OCH FOTO: HELEN BRINK, ÖSTERLEDSKOLAN, KARLSKOGA

Karlskoga är en teknikstad med många små och stora företag, vilka alla behöver ingenjörer och arbetskraft. Ett viktigt uppdrag för skolan är att stimulera elevers intressen och skapa könsneutrala möjlig-heter till vidareutbildning inom Teknik och naturvetenskap. Här berättar Helen Brink, förstelärare i Teknik, om sitt engagemang och arbetet med fortbildning i teknikämnet.

Resten av förmiddagarna fylldes med 21 olika workshops där lärarna utifrån stadie deltog.

Vi behöver fortbilda ossFördelen med fortbildning genom workshops är att samtidigt som lärarna konkret gör saker, påbörjas en diskus-sion som de sedan tar med sig till den egna skolan. Som lärare i dag saknas det ständigt tid att sätta sig in i nytt material. Att då få göra det tillsammans i grupp underlättar förståelsen för ett nytt undervisningsområde och många lärares kloka synpunkter lyfts, samt att en gemensam referens skapas. Vilket är exakt det som vi upplevde saknades.

Dag Stranneby, studierektor och professor vid Örebro universitet har under läsåret gjort olika undervis-ningsavsnitt med inspelad fi lm som är övningar och exempel för eleverna att arbeta med. Dag visade några av avsnitten under några workshops. Undervisningsavsnitten är anpassade för låg- och mellanstadiets centrala innehåll, med speciellt fokus på den tekniska förmågan att identifi era och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. För

åk 7-9 var digital dokumentation i fo-kus och lärarna fi ck bland annat lära sig att rita och designa i CAD. Att tänka i 3D kräver övning.

Fördelar med planeringVårt gemensamma arbete fortsätter med månatliga träffar med de teknik-ansvariga pedagogerna. I dag ser vi än mer att en grundplanering är en styrka! Vi planerar också för gemensamma inköp, vissa laborationsmateriel går bra att dela mellan skolorna. Vi har också sett att bedömning kring de tekniska förmågorna är något som vi ständigt behöver diskutera, vi behöver sätta ord på relevant kunskap inom olika områ-den, allt för att säkerställa en likvärdig bedömning.

Fortsätt att diskutera och träffasAtt se konkreta resultat från en utveck-lingsinsats är inte helt lätt. Vi är mitt i en process som tar tid. Att kunna följa upp och fortsätta diskutera är en förutsättning för att utvecklingen ska fortsätta framåt. Kloka ord har sagts till mig: Håll i och håll ut!

Jag hoppas på detta sätt kunna inspi-rera fl er kommuner (både pedagoger och skolledare) att nyttja den kunskap som finns bland tekniklärarna och skapa tid och rum för pedagogiska diskussioner. Vi behöver det för att utveckla teknikämnet.

Bygg efter instruktioner och skisser.


Kulturarv som resurs

I ämnesplanen för Teknik kan man läsa att teknik ska framställas i relation till samhällets utveckling. Klassrum-met saknar dock viktiga inslag för att ett teknikhistoriskt perspektiv ska bli autentiskt och relevant. Till trots har dagens läroplan för grundskolan en skrivning som pekar på vikten av ett historiskt perspektiv i ämnet Teknik.

Etik - fi losofi - historiaJag vill visa en väg där kulturarv an-vänds som resurs i teknikundervisning. Med hjälp av originaldokument och platser i ditt lokalsamhälle kan tekniska system bli mer än historia, fakta och ett antal olika artefakter. Museer, arkiv och bibliotek vårdar vårt kulturarv och personal har ofta god lokalkännedom samt att det är vanligt att de arbetar med pedagogiska frågor. Jag har valt ett tema, Ljus i vardagen, som kan användas för många olika etiska, fi losofi ska och historiska aspekter av teknik.

Ljus i vardagen - landsbygdÅr 1870 konstruerades den första prak-tiskt användbara generatorn. Den om-vandlade mekanisk energi till elektricitet. Till en början drevs den av ångmaskin för att senare drivas med vattenkraft. Övergången till elektricitet var långsam och förutsatte en infrastruktur bestå-ende av ledningar (i luften!). Dåtidens ”nya” teknik, elektricitet, lämpade sig bäst till lokala installationer. Ett exempel fi nns i Blåsjön, Jämtland. En handfull bönder gick samman i början av 1900-talet för att utvinna vattenkraften i Blåsjöfallet. De investerade 10 000 kr vardera. Mycket pengar på den tiden! In-vesteringen visade sig vara värdefull för bygdens utveckling och överlevnad.

Ljus i vardagen - stadsmiljöEtt annat exempel på behov av ljus i vardagen fi nner man i dokument från Uppsala stadsarkiv. År 1860 beslutade man sig för att investera i gasteknik och gasledningar. Stadens gator och torg

TEXT: LENNART ROLANDSSON, UPPSALA UNIVERSITET FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Teknik formar vårt samhälle med olika resultat. Tekniken är dock en integrerad del av samhället och därför av stort värde att förklara bakomliggande drivkrafter, som t.ex. behovet av vatten- och avlopp, telefon/internet och elektricitet. Här delar Lennart Rolandsson med sig av tankar om tekniken i vårt kulturarv.

behövde lyftas ur mörkret. Beslutet var riskabelt då kostnaden var stor. Beslutet visade sig vara ”rätt”, många av stadens invånare installerade tekniken för att få mera ljus i hemmen. Investeringskost-naden avbetalades på 20 år och tekniken brukades fram till 1970-talet.

Kulturarv som resurs för undervisningNämnda tema är tänkt att användas som fortbildningskurs för lärare. I grupper arbetar alla med samma tema, Ljus i vardagen, för att refl ektera och skapa egna berättelser om männi-skorna som arbetade med tekniken. Följande resurser används:Lands- och stadsarkiv: Lyfta fram per-son/plats/gård som varit drivande i implementation av teknik. Kartor och övriga dokument beskriver hur infra-struktur har förändrats över tid. Företag- och föreningsarkiv: Med original-dokument från Blåsjökraft kan man studera övergången från distributions-föreningar till aktiebolag. Fundera här på fallrättigheter och fri kraft.

Bibliotek och museer: Lokaltidningar och bilder från historien då tekniken var ny kan erbjuda intressanta diskussioner för eller emot ny teknik. Dialekt- och folkminnesarkiv: Lyssna på en intervju från förr med någon som upplevde tekniken då den var ny.

Intresserad av kulturarv som pedagogisk resurs?Under hösten 2016 avser Uppsala uni-versitet att erbjuda en distanskurs om kulturarv som pedagogisk resurs. Kur-sen syftar till att du tillsammans med andra lärarkollegor skapar material till nytta för din undervisning. Vid intresse, välkommen att kontakta mig via mejl:[email protected]

Viktig vattenkraft för industrin.


Naturskolan tar steget mot Teknik

TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Naturskolan i Sigtuna fi rar snart 20 år. Under de här åren har skolan utvecklats på fl era sätt, inte minst genom sitt sätt att arbeta med kurs-planen, men man har också fått med sig kommunens politiker som resulterat i fl er tjänster och nya lokaler. Jag träffade Peja Snöbohm under en dag då Naturskolan ordnade teknikäventyr för åk 2 och 5.

Vi träffas vid Märsta Konsthall där elever som deltar i Teknikäventyr ska få titta på teknik i konst och samti-digt få fundera på vad som är teknik i stadsrummet. Utanför konsthallen hittar eleverna en mängd olika tekniska funktioner som de sätter lappar på och berättar hur de tänkt. Brunnen hjälper till så att det inte blir översvämning och tegelstenarna ser till att det blir en vägg! Inne i konsthallen prövar man några enkla hjälpmedel för att få ner godis-påsen som hänger i taket. Sedan testar man hur datorn kan spela med hjälp av energi som leds via din arm och slime.

Spännande och lite läskigt! I utställ-ningshallen pågår Höstsalongen och curator Ingela Hermansson berättar för eleverna om Matilda Kästels verk som innehåller mekanik och sensorer och hur tekniken påverkat konsten.

In i staden- Vi har gått från att ha vistats i skogen till att upptäcka staden, teknikhistoria och miljöer som omger oss. Det har vi gjort för Naturskolans överlevnad och när vi tittade på Lgr11 insåg vi att det fanns mycket att göra. Därför drog vi igång projektet Äventyr som vi arbetar med i dag.

Äventyren vänder sig till åk 2 och 5 och sträcker sig över ett år. En av dagarna handlar om teknik och för åk 2 tittar man på omgivningen i stadsrummet och i åk 5 undersöks medeltiden. Peja menar att för att förstå dagens samhälle behöver vi också titta bakåt för att förstå teknikutvecklingen. När eleverna i åk 5 gjuter smycken i sand, berättar Peja samtidigt att det är faktiskt samma princip som när man gjuter husgrunder i dag. Han pekar på Sigtuna museums husgrund. När det är dags att äta gör vi pannkakor på medeltida vis. För att få fart på elden används blåsbälg och pannkakorna

stekts i gjutgärnspannor på långa skaft. De är exakta kopior av hur de såg ut på medeltiden. Aldrig har pannkakor smakat så bra!

Kursplanekoppling- Vi har tittat på Lgr11 och det är fl era förmågor som vi når genom vårt arbete som t.ex.• Identifi era och analysera tekniska

lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.

• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

• Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

• Analysera drivkrafter bakom teknik- utveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

- Efter de här dagarna fi nns alla möj-ligheter för pedagogerna att fortsätta diskutera tekniken eleverna mött under de här dagarna. Man kan jobba med skisser, dokumentera och diskutera begrepp och uttrycksformer. Något vi rekommenderar är att någon eller några fotograferar under dagarna.

- Vi presenterar de här dagarna så tydligt vi kan och vi strävar efter att efterleva kraven i kursplanen. Vi har kommit långt på vägen och börjar verkligen bli proffs på vårt uppdrag. Titta in på vår hemsida och hör gärna av dig så berättar vi mer om hur vi ar-betar med teknikämnet, avslutar Peja. www.sigtunanaturskola.se

Konsten uttrycks genom mekanik. Adam spelar piano med elektricitet.


Returadress:Centrum för Tekniken i SkolanLinköpings UniversitetCampus Norrköping601 74 Norrköping B PORTO BETALT

PORT PAYÉ

BoktipsFripassageraren Rabén&Sjögren, 2015Christina WahldénInbunden, 270 sidorISBN: 978-91-2969533-5Pris: Ca 130 kr, inkl. moms

Författaren låter oss träffa syskonen Nell och Nick vars mamma är för-svunnen och de har just förlorat sin far. Fadern efterlämnar en lapp med ett budskap som tar syskonen ut på en resa. Nick är besatt av uppfi n-ningar, som t.ex. spanometern, astrolabiumet och hans egen Kräksej. Nell blir världsreporter. Sökandet efter modern tar dem på en äventyrlig resa till Afrika i bästa steampunkmiljö. Fripassageraren är del ett av två.

DE MÄKTIGA FEM - Skruven möter Hävstången Lutande PlanetHjuletTomsing, 2015Mattias Blomfeldt ochTherese KarlssonInbunden, ca 27 sidor ISBN: 978-918658067-4, 978-91-8658066-7, 978-91-8658068-1Pris: Ca 130 kr st, inkl. moms

Här är de tre första av fem böcker i barnboksserien om de grundläg-gande tekniska funktionerna och hur de samspelar. Vi möter Skruven som tar hjälp av sina vänner Hävstången, Lutande Planet och Hjulet för att lösa tekniska utmaningar. Korta, enkla texter illustreras fi nt av teckningar som beskriver problemen vännerna ska lösa. Böckerna vänder sig till förskolan.

Design – Process och metodStudentlitteratur, 2015Åsa Wikberg Nilsson, Åsa Ericson och Peter TörlindHäftad, 237 sidorISBN: 978-91-4410885-8Pris: Ca 320 kr, inkl. moms

Den här boken bildar en spännande helhet som innehåller både infor-mation och fakta om vad design handlar om, samt tydliga exempel och övningar på hur man jobbar med design och designprocessen. Boken passar dig som är intresserad av design och vill lära dig mer om vad det innebär och varför saker ser ut som de gör. Samtidigt fungerar boken mycket bra som ett stöd för dig som undervisar i design då den ger in-spirerande uppslag till hur designarbete genomförs. Har du äldre elever eller studenter så kan den också användas som kursbok.

Documents

Tekniken i skolan - Linköping University · Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 4 DECEMBER 2015 ÅRGÅNG 21 Oavsett hur många timmar och i vilka