Tekniken i skolanNYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA

NR 4 DECEMBER 2014 ÅRGÅNG 20

TEXT: JONATHAN SVENSSON, TEAM KIRBY OCH ADAM RUNESSON, TEAM OTTO.

Tidigare i våras skrev vi om sex ungdomar från skolan Galären i Karls-krona som skulle resa till Brasilien. Målet med resan var inte en vanlig semester, nej, de åkte för att delta i RoboCup Junior-VM. Efter att Team Otto och Team Kirby vunnit SM i RoboCup på Linköpings universitet i mars stod det klart att resan till Brasilien skulle bli av. Här berättar ung-domarna själva om erfarenheterna och om hur det gick för dem. Allt började med att vår skola hade legorobotar som vi fi ck använda på skolan. Detta väckte ett intresse om robotik hos en del av oss elever. Ur detta intresse växte två lag fram, Team Otto och Team Kirby. Förutom att vi fi ck tid att arbeta med robotarna på sko-lan var det ett plus att några av oss hade erfarenhet sedan tidigare av robotik.

När vi hade bestämt oss för att vara med i RoboCup i Linköping valde la-gen att ställa upp i grenarna Rescue Boch Rescue A secondary, ett beslut som visade sig lyckosamt i och med att båda lagen vann SM i respektive gren. Robotarna är fullt autonoma och skulle

klara en bana som simulerar katastrof-områden. Robotarna har ljussensorer, ultraljudsensorer och en gripklo för att de ska kunna rädda personer.

Efter en lång jakt på sponsorer så hade vi lyckats samlat ihop tillräckligt mycket pengar för att åka till Joao Pessoa i Brasilien där VM skulle hållas. Vi tränade hårt och programmerade och testade allting innan vi åkte.

I BrasilienEfter att tappert kämpat för både vår skolas och Sveriges färger så kunde vi konstatera att vi hade hamnat på 19:e respektive 23:e plats.

- Jag lärde mig mycket, speciellt intres-sant var det att se vilka olika lösningar alla lagen hade, och man fi ck även nya idéer till att förbättra sin egen robot. Det var riktigt kul och lärorikt att ställa upp i något sådant ovanligt. (Adam Runesson, Team Otto)

- Jag lärde mig att jobba i grupp men också att jobba under tidspress men mest av allt lärde jag mig problemlösning. Hela resan var fylld av bra erfarenheter. (Jonathan Svensson, Team Kirby).

Får vi chansen att åka igen gör vi det så klart!

Team Otto består av Carl Andersson, Adam Runesson och roboten Otto. Team Kirby består av Jakob Råhlén, Jonathan Svensson, Gustav Vallbo, Ludwig Wideskär och roboten Kirby.

Läs extramaterialet om utmaningen i Brasilien på vår webb www.cetis.se

Foto: Eva-Lotta Runesson

Från Karlskrona till Joao Pessoa

Tekniken i skolan nr 4 | 20142

Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar.

Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 NorrköpingE-post: claes.klasander@liu.seTelefon: 011-36 33 07

Ansvarig utgivare: Claes Klasander, CETIS

Tryck: Elanders ABLayout: Christina Wallnér, No WaIT AB

www.cetis.se

KONTAKT OCH ANNONSBOKNINGRedaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETISPostadress: Linköpings universitet Campus Norrköping 601 74 NorrköpingE-post: katarina.rehder@liu.seTelefon: 011-36 31 20Mobil: 073-620 95 08Aktuella priser med mera fi nns på www.cetis.se

PRENUMERATIONBeställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida www.cetis.sePrenumerationsfrågor: Anette JangenstedtE-post: anette.jangenstedt@liu.seTelefon: 011-36 31 09

TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE, CETIS

Det fi nns ibland ett tryck på tekniklärare att vi ska ”hålla på med det senaste på teknikfronten”. Vad betyder det? Och var fi nns för resten denna front? Är det 3D-skrivarna? Är det programmering av appar? Är det CAD-ritning? Är det nanoteknik? Vem har bestämt var fronten går och hur ska man som tekniklärare förhålla sig till denna lite oklara tekniska front i sin undervisning?

Om att förhålla sig till teknikfronten

I samtal med tekniklärare i landet upp-lever jag att det fi nns ett spektrum av förhållningssätt till den senaste tekni-ken. Jag tänker att tekniklärare i skolan är som folk är mest och representerar hela denna regnbåge.

Neofi ler, ”teknikblyga” och teknofoberDet fi nns de som hela tiden pejlar av ”det allra senaste”. Lusläser reklam-bladen från de olika teknikåterförsäl-jare som dimper ner i brevlådan – inte minst nu i juletider. Jan-Erik Hagberg beskriver i Livet genom tekniklandskapet sådana personer som neofi ler. De har alltid varit intresserade av ny teknik, skaffat den, gjort den till sin. Andra personer är möjligtvis selektivt intres-serade. Somt nytt tar de till sig, somt ställer de sig avvaktande till. De är de ”teknikblyga”. Ny teknik ska passa in i den personliga livsstilen och man ska hinna avsätta tid för att känna att man behärskar den. I den yttersta änden av spektrumet fi nns teknofober. Det är användare som ”får ett tryck över bröstet och fl yktbegär”, för att låna ett uttryck av min far.

Relationen mellan teknikfron-ten och undervisningsfronten Som lärare befi nner man sig i samma spänningsfält. Lägg till förväntningar från olika aktörer som intresserar sig för skolans teknikundervisning. Och från neofi la kollegor. Läser man en tid-ning som t.ex. Ny Teknik fi nner man att det fi nns hur mycket ny teknik som helst. Vad av det då som man ska ta in i sin undervisning? Och av vilka skäl?

Ett nyktert förhållningssätt!När man väljer ett arbetsområde i Tek-nik är det innehållsliga temat viktigt. Det ska bidra till att utveckla elever-nas förmågor. Man ska också klokt disponera den tid man kan avsätta. I många fall betyder detta att syftet med undervisningen inte kan vara att ”lära eleverna en teknik”, man har vidare syften. Dessa kan uppnås på fl era sätt, under olika arbetsformer. Naturligtvis kan eleverna någon gång få pröva en ny teknik, något i fronten. Men det huvud-sakliga målet kan inte vara att lära dem rita en produkt i CAD och printa den i en 3D-skrivare. ”Undervisningsexem-plet måste vara större än sig själv”, för att citera läromedelsförfattaren Staffan

Sjöberg. I linje med detta måste man tänka nyktert på både sin egen lust att gripa sig an det senaste och på ström-ningar inom teknikfältet, innan man gör stora investeringar i dyrbar materiel.

Kursplanen i fokus!För de lärare som ”inte känner sig så tekniska” är det viktigt att tänka att det handlar om att skaffa sig ett förhåll-ningssätt till tekniken som möjliggör god teknikundervisning. Låt kurs-planen leda vägen! Man behöver inte ”hålla på med det senaste”, men bör förstå att fronten hela tiden fl yttar på sig, att den fi nns på fl era håll. Även om man inte själv är expert bör man kunna exemplifi era och tala med eleverna om detta. Samverka i stället med dem som kan. Annars är risken stor att man ham-nar i det som Veronica Bjurulf i boken Teknikdidaktik, och Skolinspektionen i sin senaste granskning, kallar ”ett orefl ekterat görande”. I värsta fall en hel termin med pyssel.

Nutiden och framtiden historiskt settDet finns en didaktisk kraft i att välja elevnära och autentiska undervis-ningsteman. Ibland kan dessa kanske hamna ”i fronten”. Låt dem då göra det. Men var öppna för att det kan skifta från elevgrupp till elevgrupp. Och balansera det mot andra teman. De teknikfält som nyss var i fronten, kommer snart att ha skiftat. Det vet vi med säkerhet.

3Tekniken i skolan nr 4 | 2014

Elektronik, nytt i Teknik tillsammans

Varför elektronik i Teknik?Elektronik hörde till Fysik i förra läroplanen men området fl yttades till Teknik nu med Lgr 11. Även om en hel del är sig likt, som detta att sätta in elektronikens betydelse i en större samhällskontext samt att mer allmänt lära eleverna vad som kännetecknar elektronik och elektronikens utveck-ling så påverkar ämnesfl ytten vad som ska räknas som kunskap i elektronik. I stället för att lägga vikt vid en natur-vetenskaplig förståelse av elektronikens komponenter och deras fysikaliska ka-raktär ska eleven utveckla en förståelse för de problem och behov elektroniken kan lösa för människan samt insikt i hur det åstadkoms rent tekniskt.

Elektronik låter lite 70-tal, är det modernt nog för dagens skola?- Det är rätt att begreppet ”elektronik” kan kännas lite mossigt. Samtidigt är elektroniken basen i den digitala revo-lutionen. Skolan ska givetvis hålla sig á jour med det senaste och materialet har sådana inslag, men man får inte falla för att ”det senaste” är det enda relevanta i undervisningen. Skolan måste fokusera kunskaper som står sig över teknikskiften. Därför har jag exempelvis inkluderat logiska analyser av den typ som är centrala i program-mering. Basen i arbetsområdet ligger på att ge eleverna analytiska verktyg som kan klara teknikskiften, från den gamla typen av elektronik till den nya interaktiva digitala.

Hur är det upplagt?- Som ett brett undervisningsområde i Teknik, ett område där merparten av teknikämnets övergripande syftes-områden berörs. Elektronik ska inte ses som ett litet avsnitt bland många andra teknikavsnitt på högstadiet, utan som ett av kanske fyra-fem större arbetsområden. Samtidigt är en fl exi-bilitet inbyggt i materialet för dem som vill ta ”godbitarna”.

TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Fyra frågor till Magnus Hultén på CETIS som med delfi nansiering av Skolverket tagit fram ett nytt material för Teknik tillsammans, avsett att stödja undervisningen i elektronik i högstadiets Teknik.

Vilka har utmaningarna varit?- Hur materialet ska förhålla sig till alla undervisningsmaterial som fi nns, så-som olika typer av elektronik-kit, såväl fysiska som de som fi nns för läsplat-tor? Jag ville inte att materialet skulle konkurrera med dessa, utan materialet ska kunna samspela med dem. Det ska ge ett övergripande sammanhang och en tydligare förankring i vardagen.

- En annan utmaning är genus. Jag tror inte på könsneutrala lösningar, man mås-te beakta könsaspekter och utmana ele-verna, såväl killar som tjejer. Kunskaps-området elektronik liksom merparten av existerande material på marknaden är starkt manligt kodade. Samtidigt hål-ler det på att förändras, nya elektronik-tillämpningar och områden öppnas som ibland vänder på könsförhållan-dena, såsom textil elektronik som av kil-lar och tjejer uppfattas som ”tjejigt”.

- Till sist detta med miljöområdet. Elektronikskrot tillhör en av samhäl-lets stora utmaningar. Vi läser om hur miljöfarligt elektronikavfall säljs vidare illegalt till utvecklingsländer. Det är inte heller ofarliga aktiviteter som föreslås i materialet, så det räcker inte att man bara berör hälso- och miljörisker utan man måste aktivt tillämpa dem i arbetet.

Magnus Hultén och Teknik tillsammans-materialet Elektronik

Natur & Kultur 08-453 86 00 www.nok.se

PULS TeknikPULS Teknik för årskurs 7–9 ger eleverna möjligheten att göra tekniken till ett ämne som angår dem. Eleverna uppmuntras till refl ektion och förmågor utvecklas. Med PULS Teknik kan alla elever bli engagerade på tekniklektionen.

Tekniken i skolan nr 4 | 20144

Teknik som underhållningTEXT: HARRIET AURELL, TEKNIKPEDAGOG

Är teknik underhållning? Konstig fråga kanske någon tänker - det är ju självklart. Film t.ex. är en teknisk lösning och TV, för att inte tala om dataspel. Ändå… är det verkligen rörliga bilder med ljud och ljus vi i första hand associerar tekniken med? Här delar Harriet Aurell med sig om sina tankar och insikter om tekniken som underhåller oss.

Kanske borde vi i större utsträck-ning associera teknik med rörelse, ljus och ljud eftersom det i många tusen år har använts av människan på olika sätt för att skapa illusion och roande upplevelser. Redan under antiken gjor-des många fi nurliga och för sin tid utom-ordentligt tekniska scenanordningar. Heron som levde i Alexandria strax efter Kristus var en av de främsta. Han gjorde bl.a. en automatisk teater som var ”programmerad” att åstadkomma ett helt litet skådespel. Figurerna rörde sig illusoriskt på en minimal scen och här fanns till och med en liten brasa och ljud från trummor och cymbaler.

Scenteknik och kreativitet Ett annat roligt föremål från antiken är den fi gur som med en träklubba kunde slå på en gong-gong för att markera att spelet skulle börja. Själva mekanismen med pinnhjul och tyngder doldes för publiken som bara fi ck se den vitklädda fi guren.

Det har funnits många roliga upp-fi nningar inom teatertekniken under århundraderna. Scentekniken tycks ha satt igång kreativiteten på allvar hos de fl esta involverade teknikentusiasterna.

En av de främsta från medeltiden är den arabiske mekanikern Ibn Khalaf al-Murādī som levde på 1100-talet. Han efterlämnade ett manuskript med ritningar som kallades ”Hemligheter-nas bok”. I den beskrevs minutiöst hur olika teaterliknande klockor med hela scenerier skulle byggas. Ibland fanns både lönnmördare och ormar med i berättelserna eftersom dramatiken var en viktig del i skapandet. Automaterna drevs av vatten och luft, med remskivor och motvikter i ett makalöst samspel. Manuskriptet har fotograferats av och översatts till fl era språk och ritningarna har analyserats och teaterklockorna har rekonstruerats digitalt. Några har till och med byggts fysiskt efter bokens beskrivningar. Ibn Khalaf al-Murādī skrev sin bok för att den kunskap om mekanik som då höll på att dö ut skulle bevaras till eftervärlden.

da VinciManuskriptet fanns i Florens då da Vinci levde, och vem vet, kanske var det därifrån han fick lösningar till sitt mekaniska lejon. Men da Vinci gjorde också en del scenteknik, bl.a. en märklig anordning där scenbyten gjordes bakom stora vingar som kunde

fällas ihop. Han gjorde också en scen-skapelse som självständigt kunde ta sig in på scenen. Den fi ck sin rörelse med hjälp av stora bladfjädrar som spändes - en föregångare till automobilen har den setts som.

Mekanik, luft, remmar och ljusDe äldre mekanikerna använde kugg-hjul, remskivor och remmar, de an-vände luftens förmåga att utvidga sig och de hade tyngder, fjädrar, och vatten för att skapa rörelse. Avancerade system som inte många skulle klara att bygga i dag utan att snegla på YouTubebeskrivningar.

Men ljus för att belysa scenen hade de tidiga teatrarna svårare med. Skulle facklor användas för att lysa upp med var brandrisken stor med tanke på alla brännbara material. Facklorna användes dock allt oftare på inomhusteatrarna även om det ibland fi ck katastrofala konsekvenser. En av de värsta teater-bränderna var Ringteater-branden 1881 i Wien där 384 människor omkom. Något som kom att påverka brandlag-stiftningen inte bara i Österrike utan också på många andra håll i Europa.

SkräckexempelScentekniker har under alla tider förstått att rörelse fascinerar och att ljus och ljud har direktkontakt med våra viktigaste känslor. Både för att framkalla glädje, oro, och njutning men också skräck.

Ett bra exempel från just skräckgenren var Etienne-Gaspard Robert (1763-1837). Han var fysiklärare men frilan-sade också som trollkarl. Sin kunskap om fysik och optik använde han med förtjusning för att skapa ”Fantasma-gorier” för att både skrämma och utbilda den parisiska allmänheten. Med hjälp av en projektionsapparat och optiska knep lyckades han förföra sina åskådare på de mest illusoriska sätt och hans föreställningar var gränslöst uppskattade.

I konsten att skapa magi var också scentekniken på Drottningholms-

Teatern, ett tekniskt palats. Foto: Markus Gårder

5Tekniken i skolan nr 4 | 2014

Bilarna är extrautrustade med lysdioder. Glasspinnar köps separat.145 kr per fp 1000 st

Alla delar som ingår i satserna ovan går även att beställa separat.Ring oss gärna på 0501-16344 eller beställ på www.sagitta.se

Mycket teknik

och mycketför pengarna

1 645 kr(32,90 kr/bil)

575 kr(värde 714 kr)

Pneumatik/Hydrauliksats med studiehandledningMed hjälp av sprutor och slangar lär du dig skillnaden mellan pneumatik och hydraulik och hur en domkraft fungerar.I slutet av studiehandledningen visas hur man t.ex. kan bygga en enkel pneumatisk klaffbro.Materiel anpassat för 10 labbgrupper.

Byggsats 50 bilarLåt kreativiteten och inspirationen flöda.Endast fantasin sätter gränser!

teatern från 1766 en av sin tids mycket uppburna fenomen. Scentekniken bestod av vevar, valsar, trummor, block, taljor, rep, motvikter och en rad andra lösningar som kunde förändra scenbilden. Detta gjordes inför öppen ridå och ändå skapades en magi och illusion som besökarna hänfördes av. Scenen kunde ändras från utomhus till inomhus och från dag till natt och från solsken till blixt och dunder. Där kunde till och med vevas fram stora vågor på scenen som dåtidens teaterbesökare fann helt naturtrogna – sägs det.

Pneumatik och monsterI våra dagar använder man sig kanske av lite mer raffi nerade metoder för att skapa illusion. I Berlin kan den som är nyfi ken på pneumatik garanterat få sitt lystmäte på Monsterkabinett. Där har en mycket skicklig plåtslagare utnyttjat tryckluft till sin yttersta gräns för att skrämma och roa besökare som tycker om jättemonster med rullande ögon som dansar och beter sig på de mest

otroliga vis eller helt enkelt ett fl adder-musmonster. Hela monsterkabinettet är gjort med tryckluftsmaterial som är det samma som används i skolorna. I princip skulle samma sorts trycklufts-styrda fi gurer kunna skapas i skolan, fast kanske inte just i handslagen kop-par. Kanske kan de göras i termoplast som man kan forma till tunna skal med hjälp av 60-gradigt vatten, eller så kan

fi gurskal formas i 3D-skrivare. Det skulle kunna fungera redan från åk 6 i grundskolan då man börjar styra och reglera med tryckluftsteknik.

Kanske kan man också locka Hannes Heiner, som skapat Monsterkabinett-monstren till Sverige för att beskriva hur han arbetar. Och varför inte låta skolresan gå till Berlin?

Monsterkabinettets gårdsmonster i form av en gigantisk fladdermus. Foto: Harriet Aurell

Tekniken i skolan nr 4 | 20146

Växelverkan mellan teknik och konst

TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Kan vi koppla ihop Teknik med de fl esta områden eller ämnen? Med största sannolikhet är svaret ja. För visst ingår tekniska lösningar, tekniska begrepp, teknisk förståelse m.m. i nästan allt som rör vår vardag. Teknik påverkar vår historia och samhällsutveckling och listan på hur teknik samspelar med omvärlden kan göras lång, men här har vi funderat lite extra på hur teknik och konst hör ihop.

Efter ett besök på Norrköpings Konst-museum slog det mig att konst är mer än motiv. Konst sprider budskap, den är en metod för att beskriva tankar, åsikter, verklighet, fantasi och önskemål, sam-tidigt som den får oss att ställa frågor och skapar funderingar. För att kunna förmedla det man önskar genom konst-närskap behövs olika metoder, föremål och naturligtvis en hel del teknik. Nu tänker jag inte främst på penseln, palet-ten, duken eller staffl iet, även om det är uppenbara tekniska innovationer. Nej, jag tänker på när konst möter teknik och vad den kreativitet som fi nns inom respektive område bidrar med. Olika arbetssätt, informationsutbyten och kommunikation ges med hjälp av teknik och konst möjlighet att uttryckas på nya sätt. Traditionella konstupplevelser

kan därmed kopplas samman med nya tekniska lösningar.

Vi kan alltså se att konst förmedlar och kommunicera teknik, samtidigt som teknik driver utvecklingen framåt inom konstens olika uttryckssätt.

Ingenjörskonst –Warhol - NASALikt de fl esta forskare sonderar konst-närer det outforskade. NASA grundade programmet NASA Art program med principen att konstnärer likväl som forskare kan tolka och utforska rymden. Programmet startades 1962 som en idé för att presentera NASAs upptäckter och spetsforskning för allmänheten. Man tänkte det skulle vara mer tillgäng-ligt än vetenskapliga rapporter.

Vi ser exempel på det genom konst-närer som Andy Warhol, Robert Rauschenberg m.fl. I de här sam-manhangen kommer den svenske ingenjören Billy Klüver in i bilden. Med sitt brinnande intresse för teknik och konst blev han en central person i den amerikanska konst som växte fram under 1950-1960 talen. Han arbetade gränsöverskridande mellan konst och teknik. Ett spännande exempel är när han och konstnären Jean Tinguely 1960 bygger den självförstörande skrotskulpturen ”Hommage à New York”, ett projekt som inte hade kun-nat genomföras utan de bådas kunskap och förmågor. Kanske kan man tänka sig att arbetet försiggicks av ett antal skisser, bilder och fysiska modeller, ett arbetssätt vi hittar i kursplanen.

Klüver arbetade även med konstnären Andy Warhol, och med sin tekniska kunskap hjälpte han konstnären att skapa det berömda verket ”Silver Clouds”, de svävande silvermolnen i aluminiumfolie. Klüver såg sam-arbeten mellan konst och veten-skap som en möjlighet att ta till sig förmågor och kunskap, där oplanerade utmaningar utvecklades.

Konst som budskapsbärareNär industrialismen knackade på dör-ren förmedlades den nya tiden med dramatiska målningar som skildrade arbetet, industrins storhet och makt. Den svenska konstnärinnan Ragnhild Nordenstam skildrade genom sitt måleri arbetsprocesser i industrin, gjuterier, gruvor, stålverk. Hon var då ensam i sitt slag. Efter utbildning på Tekniska skolan, numera Konstfack, blev hon inte den teckningslärare som föräldrarna hade hoppats på. Det ansågs nämligen vara ett lämpligt yrke för unga kvinnor. I stället gav hon sig ut till verkstäder och industriernas arbetsplatser. Hon kom att försörja sig som konstnär under hela sitt liv.

Läser man vidare i kursplanen fi nns ett avsnitt med texten att eleverna ska bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör bl.a. estetik, etik, ekonomi och hållbar utveckling.

GANs målning Maskinarbetaren, 1918. Ingår i Norrköpings Konstmuseums samlingar.

7Tekniken i skolan nr 4 | 2014

Olle Kåks Räven från 1969 är ett bra exempel på hur konstnären symboliskt velat kommunicera åsikter efter sin tids verklighet. Målningen åskådliggör människans tekniska exploatering av naturen i form av att asfalteringspro-cessen inkräktar på djurens utrymme.

I installationen KÖK av Johan Stran-dahl ser vi ett dubbelsidigt kök, ena sidan består av ett IKEA-kök och den andra sidan består av en handgjord fullt fungerande kopia. Kylskåp, spis, skru-var, gångjärn, bord - ja, allt är tillverkat av konstnären själv under ett och ett halvt års tid. Vår tids renoveringshets och masstillverkning ställs mot hållbar-het och den långsamma processen.

GAN och MaskinarbetarenModernisten Gösta Adrian-Nilsson var starkt inspirerad av kubism och futurism. I flera målningar kan vi se symboliken i människans kamp för ordning i form av geometri, räta

linjer och rörelser i motiven. Han var hänförd av modern teknologi och i målningarna Zug (Tåg) från 1915 och i Maskinarbetaren från 1918 (se bild s.6) fi nns kraft, rörelse och hjul.

Den handfasta teknikenKikar vi på de tekniska innovationerna som kunde ta måleri och konstnär-skap vidare är kameran och färgtuben intressanta. Tuben kom runt 1820 vilket medförde att landskapsmåleri utvecklades. Konstnären tog med sig färgerna ut i naturen eller till de miljöer som skulle målas av. Ljuset i måleriet fi ck en ny roll eftersom man fångade omgivningen så som det såg ut just då. Förstärkt verklighet, som i dag används inom virtual reality, VR, är inte någon ny företeelse. Egentligen har konstnärer länge använt sig av förstärkt verklighet. Ända sedan man kunnat måla på plats har man ibland lagt till motiv, förskönat eller förbättrat landskapet. Naturligtvis kom även kameran att påverka måleriet. Efter att den första kameran byggts 1826 och den första bilden kopierats, vilken för övrigt tog åtta timmar att exponera, dröjde det ytterligare några årtionden innan kameran användes mer frekvent i konstsammanhang. Konstnärer gick ut, ibland i sällskap av fotograf, och fotograferade motivet som de ville avbilda. Hemma i ateljén skapades senare tavlorna.

Installationen KÖK av Johan Strandahl, 2013. Verket ingår i utställningen Hem Längtan, Norr-köpings Konstmuseum 2014. Foto: Johan Strandahl

Ragnhild Nordenstens målning Martinutslag vid Sandviken, 1930. Ingår i Jernkontorets samlingar.

Tekniken i skolan nr 4 | 20148

Två tycker om teknik

Tobias: – Ja, man måste ofta tillverka saker för att få fram konst. Madeleine: – Ja, man använder sig av tekniska saker när man gör konst, penslar och dukar.

Tobias: – Jag tror att de målades för att visa hur det var att arbeta i fabrik eller hur det var att vara med på stridsfältet i krig osv. Jag tror att man vände sig till dem som inte förstod hur hårt arbetet egentligen kunde vara.Madeleine: – För att informera människorna, kanske om levnadsförhållanden eller hur det ser ut på andra platser i världen.

Tobias: – Leonardo da Vinci hade många ritningar av hans uppfi nningar som han hade och många av dem räknas nu som konst.Madeleine: – En målning (skiss) av Leonardo da Vinci, där han beskriver en slags helikopter.

Tobias: – Fotografering och när man spelar musik, då behövs instrument och förstärkare.Madeleine: – Fotografering och dans, då har man ofta en scen och ljus och musik.

TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS

Genom konst kan man göra tekniken tillgänglig och vice versa.

Tobias Hermansson, årskurs 9

Madeleine Stråberg, årskurs 8

9Tekniken i skolan nr 4 | 2014

Vad gör en ingenjör?

TEXT: KATARINA REHDER FOTO: PATRIK LAANEMETS

Vad gör en ingenjör egentligen? Det är en fråga många elever ställer till lärare och studie- och yrkesvägledare. Sajten ingenjörsvägen.se försöker bringa klarhet i frågan.– Ingenjörsvägen riktar sig i första hand till ungdomar som är i begrepp att välja eftergymnasial utbildning. Även studie- och yrkesvägledare har nytta av ingenjörsvägen.se när de väg-leder teknikintresserade elever, säger Emma Sabel, ungdomskommunikatör på arbetsgivarorganisationen Teknik-

företagen som står bakom sajten. ingenjörsvägen.se innehåller person-porträtt med teknologer och yrkes-verksamma ingenjörer i syfte att visa upp ingenjörsförebilder i branschen. Här finns också information om löner och arbetsmarknad samt en sökfunktion som innehåller landets

www.teknikspanarna.se

Kostnadsfritt!Finansieras av Teknikföretagen med 3700 medlemsföretag

En utomjording, tre ungdomar, teknikföretag och skolklasser från hela Sverige möts nu i en roligare teknikundervisning. Är du lärare i åk 4-6?

Använd Teknikspanarnas nya material du också! Innehåller interaktiva filmer och kluriga utmaningar i enlighet med kursplanen för teknik.

Teknikspanarna – ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen

Hej jorden,behöver er hjälp!Vad kan ni om teknik?

alla ingenjörsutbildningar. En sektion samlar svaren på de vanligaste frågorna som ungdomar ställer om ingenjörer. Dessutom har studie- och yrkesväg-ledare en helt egen sektion. Här kan de bland annat beställa kostnadsfritt material.

Tusentals ingenjörer behövsMånga svenska teknikföretag är i stort behov av både högskoleingenjörer och civilingenjörer. SCB beräknar att det kommer vara ett underskott på 50 000 ingenjörer år 2030. Intresset för ingen-jörsutbildningar har ökat de senaste åren, men inte tillräckligt mycket för att möta efterfrågan på ingenjörer.

– Vi är ofta ute i skolor och träffar elever och SYV och vi har märkt att många har en förlegad bild av ingen-jörsyrket. Vi tror att betydligt fl er unga skulle välja en ingenjörsutbildning om de visste mer om alla de möjligheter som fi nns för ingenjörer. Det är därför vi driver ingenjörsvägen.se, avslutar Emma.

Emma Sabel

Tekniken i skolan nr 4 | 201410

r(e)flect - läromedel om energianvändningTEXT: SUSANNE ENGSTRÖM, UPPSALA UNIVERSITET, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, DIDAKTIK OCH UTBILDNINGSSTUDIER OCH NIKLAS JOHANSSON PROJECT LEADER INTER-ACTIVE INSTITUTE, PH.D. OF ECONOMICS IN INFORMATION SYSTEMSFOTO: INTERACTIVE INSTITUTE SWEDISH ICT

Det minskade intresset för fysik- och teknikämnena främst på högstadiet tillsammans med de energiutmaningar vi står inför, födde tanken om ett engagerande läromedel som ger elever verktyg för att på ett peda-gogiskt sätt kunna förstå sin energianvändning. Läromedlet har under en treårsperiod utarbetats av ett tvärvetenskapligt team bestående av designers, forskare och programmerare.

Läromedlet r(e)flect är avsett att användas inom teknik och fysik och syftar till att ge elever i årskurs 4-9 en ökad medvetenhet kring sin energian-vändning. Det är inte ett normativt ma-terial, som hävdar rätt och fel energibe-teende. Målet är snarare att ge eleverna verktyg att genom refl ektion skaffa sig kunskap om energianvändning och dess konsekvenser. Detta medför att eleverna i sin tur ska kunna fatta underbyggda beslut i förhållande till sina egna energirelaterade beteenden.

r(e)fl ect består av fyra olika delar:1. visualiseringsverktyget (e)lVis som klargör begreppen energi och effekt och möjliggör realtidsundersökningar, 2. produktutvecklingsprocessen,

3. verklighetsbaserade undersökningar,4. WattVett - utmaningen som möj-liggör självreflektion över det egna energibeteendet.

Strategin för läromedlet är tvåfaldig:1. Kombinationen av de fyra delarna i ett och samma material. 2. Alla delarna relaterar till det gemen-samma temat energi (där el-visuali-seringsverktyg är ett återkommande inslag i samtliga fyra delar).

r(e)fl ect boxenNär man öppnar locket på boxen, möts man av sin egen bild i spegeln på vilken minidatorn med tillhörande el-visualiseringsverktyget är monterad (bild höger). Spegeln symboliserar både

självrefl ektion och “att se sig själv i ögonen”. Bortsett från det datorbase-rade visualiseringsverktyget, innehåller den fysiska lådan även material för olika aktiviteter kopplade till energianvänd-ning och produktutvecklingsprocessen. Här fi nns olika begrepp som används inom fysik- och teknikundervisning, ellära, elektronik och energi, men även begrepp som utvecklar färdigheter i presentation och argumentation (bild vänster). Lådan kan kostnadsfritt lånas av lärare via KomTek.

El-visualiserings-verktyget (e)lVis El-visualiseringsverktyget (e)lVis (Bilder s. 11) är det huvudsakliga fysiska materialet. Det möjliggör undersökningar av elektriska appara-ter. Det tydliggör begreppen energi och effekt genom en realtidsrepre-sentation av elanvändning. Dessutom går användningen av el-visualise-ringsverktyg som en röd tråd genom hela läromedlet. I Watt-lite Twistwww.energyawareness.eu/bea-ware/solutions/wattlight-twisthittar vi beskrivningar av hur pro-dukten tagits fram och ger eleverna inspiration till sitt projektarbete. I projektarbetet som de ska genomföra i grupp får var och en av eleverna en utpekad roll inom projektet. Hur res-pektive roll arbetar får de veta genom fi lmer och rollkort.

När man öppnar locket på boxen, möts man av sin egen bild i spegeln på vilken minidatorn med tillhörande el-visualiseringsverktyget är monterad.

Läromedlet innehåller bl.a. ett memory där man genom spel lär sig begrepp inom fysik, teknik, elektronik och energi.

Skärmdump av webbsidan som beskriver de fyra delarna som ingår i materialet.

11Tekniken i skolan nr 4 | 2014

(e)lVis är sammansatt av en uppsätt-ning smarta pluggar (sensorer), en minidator, och en vridknopp (bild höger nedan).

Genom att placera en av de smarta pluggarna mellan en elektrisk apparat och ett eluttag kan elanvändningen av apparaten mätas. Genom vridknop-pen regleras den mängd energi som eleverna väljer att undersöka. När mätningen startar visualiseras de olika produkternas elanvändning genom färger i ett cirkeldiagram. Minidatorn är kopplad till klassrummets projektor som visar cirkeldiagrammet över den realtidsmätta elanvändningen, (Bild höger nedan).

r(e)fl ect webbplatsFörutom det fysiska visualiserings-verktyget kan allt material som ingår i lådan laddas ner från hemsidan. På webbplatsen fi nns instruktionsfi lmer, en lärarguide och vägledande fi lmer för eleverna om bland annat hur de tekniska systemen fungerar. Där fi nns även tips på aktiviteter med relaterade länkar och förslag på hur materialet kan användas, bland annat hur debatter och olika presentationsövningar kan genomföras. Det presenteras tydligt hur läromedlet kan kopplas till övrig klassrumsundervisning och till kurs-planer i fysik och teknik. Webbplatsen som är under utveckling kommer att kompletteras med en digitaliserad version av (e)lVis som kommer kunna användas av lärare och elever som inte har tillgång till den fysiska lådan.

WattVett-utmaningen En viktig del av läromedlet är Watt-Vett-utmaningen som är under utveck-ling. Konceptet syftar till att genom

Varje plugg är sammankopplad med en viss produkt. Apparaternas elanvändning mäts och presenteras i olika färger.

Första sidan på webbplatsen r(e)flect (under utveckling).

De fysiska delarna av läro-medlet r(e)flect är förpackade i en intressant och spännande utformad låda.

llustration av en uppsättning av visualiseringsverktyget (e)lVis. Verktyget omfattar fem smarta pluggar, en vridknopp och en minidator. Minidatorn kopplas till klassrummets projektor för att visa mätningen och resultatet, dvs. ett cirkeldiagram där varje färg representerar en enhet.

loggning av personlig energidata uppmuntra studenterna till självrefl ek-tion och ett mer medvetet beteende i förhållande till energi.

Tekniken i skolan nr 4 | 201412

Returadress:Centrum för Tekniken i SkolanLinköpings UniversitetCampus Norrköping601 74 Norrköping B PORTO BETALT

PORT PAYÉ

BoktipsVera och Vilgot Fixar bygget, 2013 & I byggvaruhuset, 2014 Rabén&SjögrenEmelie Andrén Inbundna, 32 sidorISBN: 978-91-29-68849-8ISBN: 978-91-29-69226-6 Pris: Ca 110 kr inkl. moms

Vera och Vilgot är både grannar och bästa kompisar. Vilgot gillar att snacka och tänka ut kluriga saker, medan Vera är lite mer tystlåten och praktiskt lagd. De snickrar, målar och bygger och så får de ett uppdrag, att hjälpa till på byggvaru-huset där de t.o.m. hjälper till att fi xa kassaapparaten. Böckerna har ett enkelt språk med fi na illustrationer. Passar åldrarna 2-6 år.

Teknikens metoder – Skolans teknikämne i senare skolårStudentlitteratur, 2014Göran GrimvallHäftad, 222 sidorISBN: 978-91-44-09478-6Pris: Ca 230 kr, inkl.moms

I boken presenteras studier av specifi ka tekniska lösningar utifrån läroplanens mål om generella förmågor. Läroplanen preciserar det så att eleverna ska utveckla förmågan att identifi era och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, värdera konsekvenser av olika teknikval och analysera drivkrafter bakom teknikutvecklingen. Författaren ger exempel på lösningar som känns igen från vardagen.

Konstruera ännu meraTeknikens hus, 2014Text: Ann-Gerd Eriksson Illustration: Jenny KarlssonPris: 89 kr inkl. moms.Köp boken via www.teknikenshus.seBeställningsformulär fi nns på butiken Kullagrets sida.

Vad sägs om att göra en skägghållare, bygga en snurrebil eller tillverka en ned-förlåtare? Att ta sig an problem och konstruera lösningar är ett roligt sätt att arbeta med praktisk teknik i skolan. Konstruera ännu mera innehåller 22 nya konstruktioner att klura över och göra. Uppdragen passar nästan alla åldrar och mycket av det skapande materialet är återvunnet och gratis. Konstruera ännu mera är uppföljaren till den populära Konstruera mera som tillsammans med läromedlet Nya Lek med teknik kan beställas från Teknikens Hus hemsida.