mot buller inom cellulosa- och pappers i ndustri n

Adr:

Systematiskt bullerbekämpnings­arbete Vedhanteringsanläggningar Del I Detta meddelande har utarbetats vid Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB av Lars Landström och Sonny Berndtsson.

I de meddelanden från Arbetsgruppen mot buller inom cellulosa- och pappersindustrin, som publicerats sedan gruppen startade sin verksam­het år 1965, har en rad bullerproblem behandlats. Uppgiften har oftast varit att studera bullerproblem vid någon speciell maskin eller mindre anläggningsdel samt att anvisa lösningar för bullerdämpning. I några meddelanden har byggnadens roll i bullerkomplexet belysts.

I en serie meddelanden av vilka detta är det första vill arbetsgruppen försöka ge projekteringsanvisningar för större anläggningar och då sätta arbetsplatserna i centrum. Vi har då valt att börja med vedsidan för att senare fortsätta med massafabriken och pappersbruket. Detta är logiskt genom att vi härigenom följer processen från vedbit till fär­digt papper.

De projekteringsanvisningar som lämnas i denna meddelandeserie är till stora delar grundade på erfarenheter från de senaste årens nybygg­nadsprojekt. För att i någon mån begränsa omfattningen har vi således valt att behandla ganska moderna anläggningar. Många av de buller­dämpande åtgärder som redovisas är dock användbara även i befint­liga äldre anläggningar.

Bullerfrågor måste behandlas i alla planeringsstadier

Genomförandet av bullerdämpningsåtgärder medför ofta att ett flertal personer (avdelningar) både inom och utom företaget blir engagerade. För att resultatet ska bli tillfredsställande måste de organisatoriska ru­tinerna vara fastlagda.

Arbetarskyddsnämnden Box 3208 Sveavägen 21 10364 STOCKHOLM 3 08/229420

Nr 33

I nyprojekt är det vanligt att företagets skyddschef fungerar som sam­ordnare av arbetsmiljöfrågorna. Genom att delta i referensgruppmöten, projekteringsmöten av teknisk karaktär samt hålla kontakt med interna och externa konsulter far man en kontinuerlig bevakning av buller­frågorna.

I figur l visas en checklista avsedd att vara till hjälp bullerbekämp­ningsarbetet.

Figur 1. Checklista tör bullerbekämpning.

INTEIl:-iA STÖRNINGAR EXTEHNA STO]{NINGAH

Utformning av arbl:tslokakr Placering av anläggningsdelar med hallsyn till omgivande

Uppdelning i bullrande resp ck- bchyggelse tive tysta zoner . Arbetsplatsernas förläggning

I Stomkonst ruktioncr l Fundament, bjälklag VibrationsisoI tTing

Elastiska fogar

Fasader. yttertak, skiijekonstruktioncr

Ljudisolering i skiljekonstruk- Ljudisolering i skiljekonstruk-tioner tio ner

Matcrialval Materialval

Ljudabsorbenter

Öppningar (ventilation, dörrar, Öppningar (ventilation, portar, fönster) fönster, öppningar för in- och

utmatning av material)

Avskärmningar

Hytter, manöverrum Naturliga skiirmar t ex huskrop-

Separata maskinrum par, flisstack, jordvallar

Upphandling med ljudkrav (se arbetsgruppens meddelande nr 26) r-----' I MASKINER I ... --- ---

Hörselskaderiskgräns Koncessionsdom

Intern bullermålsättning Statens naturvårdsverks rikt-värden för externt industri-buller Fabri ksom råd esmålsät tni ng

Tilläggsåtgärder

Tilläggsisolering för minskad ljudutstrålning

Ljuddämpare

Ljudisolerande inbyggnader

Lokala avskärmningar

2

Vedhanteringsanläggningar Man kan tveklöst påstå att ett vedrenseri innehåller några av de mest bullrande maskinerna inom hela industrin. Detta medför att arbets­platserna ofta är kraftigt bullerbelastade men också att störningar till fabriksområdets omgivningar är vanliga.

Den strävan efter att utnyttja skogsråvarorna i högre utsträckning än tidigare, som idag genomsyrar branschen, har medfört stora förändringar. Skogsbruket har mekaniserats - transporter och vedbehandling har rationaliserats. Personalens arbetsvillkor har förändrats och kommer även framledes att förändras genom att arbetsmiljön fått alltmer ökad betydelse.

Detta har bl a lett till att driften i ett modernt renseri ofta övervakas från ett centralt väl ljudisolerat manöverrum. För underhållspersonal som ofta går från den ena bullrande arbetsplatsen till den andra är dock bullersituationen oförändrad. Trots att man således satsar hårt på ökad automatisering av driften och därmed får mindre personal som direktexponeras för buller, är det viktigt att man försöker driva utveck­lingen mot tystare maskinenheter. Genom att utrustningen blir tystare kan även byggnadskostnaderna i renseriet minskas. Idag måste maskiner byggas in och öppningar i byggnaden utformas med ljuddämpning.

Målet är att de anställda ska få en dräglig arbetsmiljö samtidigt som myndigheternas rekommendationer och krav ska uppfyllas.

Bedömningsgrunder

Internt buller - arbetsmiljö

Ett centralt önskemål är att personalen inte ska behöva bära hörsel­skydd på sin arbetsplats. På längre sikt får man dock anta att kraven kommer att skärpas så att hänsyn kommer att tas även till bekvämlighet och komfort.

Hörselskaderisken på en arbetsplats är beroende dels av bullrets styrka, dels av den tid som personalen exponeras för bullret.

I Sverige gäller normen SEN 590111 för bedömning av hörselskaderisk. Normen anger att om den ekvivalenta ljudnivån överskrider 85 db(A) ska en fortsatt undersökning göras för att fastställa risken för hörsel­skador. Vid kontinuerligt buller ska frekvensanalys utföras . De uppmätta ljudtrycksnivåerna jämförs därefter med fem riskkurvor för olika daglig exponeringstid, se figur 2.

Innehåller bullret rena toner skärps gränsvärdena med 10 dB. Vid fluk­tuerande buller - t ex slagljud - anger normen att en värdering av bullrets störande inverkan ska göras med hänsyn till den tid buller-

3

dB rel 2.10-5 Pa

130

120

110

100

90

80

" "

31.5

I\IR 851

1

125

'4)+-++-+-+-+-+++-+-1-1

.. 500 2000 8000

63 260 1000 4000 16000 Hz

Mittfrekvens för oktavband

Figur 2. Riskkurvor enligt SEN 590111.

topparna varar. Vid impulsartat ljud med serier av upprepningar (t ex hammarslag) kan ett riktvärde erhållas genom att avläst ljudnivå ökas med 10 dB.

U nder senare år har det blivit vanligt att man vid nyprojektering sätter målsättningen för produktionslokaler 5-10 dB lägre än hörselskade­riskgränsen. Denna skärpning av kriteriet är dock inte särskilt realistisk i ett renseri med barktrumma och hugg.

För andra utrymmen som t ex kontrollrum, kontor, matrum etc ställs större krav på störningsfrihet än i produktionslokalen. I figur 3 ges exempel på lämpliga målsättningsvärden för några olika utrymmen.

Specialbestämmelser för truckhytter Det finns för närvarande inga bestämmelser som anger högsta tillåtna bullernivåer för vedgårdstruckar.

I Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 9411974 som behandlar åk­truckar anges dock att ljudnivån i hytten ej får överstiga 85 dB(A) eller riskkurva 1 enligt SEN 590111 (se ovan).

I anvisningarna beskrivs också hur bullermätningar i truckhytter ska utföras.

4

Figur 3. Lämpliga målsättningsvärden.

85 dB(A) Barkningslokal i hugg rum, sliprum

75 dB(A) Truckhytt

Internt buller - fabriksområde

90 dB(A) Blåsmaskinrum, fläktrum

50 dB(A) Manöverrum

Under senare år har det blivit praxis att man anger en högsta tillåten bull ernivå även i nom fa briksområd et.

Som målsättning har man i allmänhet valt ljudnivån 65-75 dB (A) att innehållas på 7 m avstånd från fasader och anläggningsdelar (i mark­plan).

5

Dessa värden baseras bl a på säkerh etsaspekter - personal som vistas utomhus ska kunna uppfatta signaler och varningsrop. Med hänsyn till ljudkänsliga byggnader som exem pelvis kontor, sjukstuga etc är det ock­så nödvändigt at! begränsa utomhusnivån för att göra det möjligt att klara en acceptabel inomhusnivå.

I många fall bestäms högsta tillåtna fabriksomrädesnivå av Naturvårds­verkets krav på högsta tillåtna bullernivå i kringliggande bebyggelse.

Riktvärden för externt industribuller

Statens naturvårdsverk anger i sina publikationer 1973:5 riktvärden för externt industribuller. Riktvärdena ä r utformade som immissions­värden, d v s anger högsta till åtna ekvivalenta ljudnivå i omgivande bebyggelse eller tomtmark.

Naturvårdsverkets riktvärden redovisas och kommenteras utförligt i a r­betsgruppens meddelande nr 34, varför vi här inte går in i detaljer.

Enligt miljöskyddslagen ska industriföretag vid planerad nyetablering, om- eller utbyggnad av industrianläggning begära ko ncession bl a av­seende bulleremissionen. I koncessionsnämndens dom anges normalt maximalt tillåten immissionsnivå efter Naturvårdsverkets riktvärden.

För cellulosa- och pappersindustrier som har kontinuerlig drift bli r så­ledes nattkravet avgörande. I allmänhet har kravet satts ti ll 40 -45 dB(A) ekvivalent ljudnivå nattetid vid närmaste bostadshus. För att klara detta krav för en hel anläggning krävs att varje enskild anlägg­ningsdel dimensioneras tör en lägre ljudnivå.

Teoretiskt gäller at! varje enskild bullerkälla bör dimensioneras för en immissionsljudnivå i samhället som är li ka med:

Koncessionskravet - 10 log antal likvärdiga ljudkällor

Exempel:

Koncessionskravet = 45 dB(A)

25 stycken bullerkällor ger samma bullerbidrag till samhället. Varje bullerkälla bör dimensioneras för:

45-10 log 25 = 31 dB(A)

Resulterande nivå för olika antal ljudkällor framgår av figur 4.

Figur 4, Diagram tör logaritmisk addition all lika bullernivåer.

12

10

8

6

4

2

1

-:;?

-:7 ./

Antal ljudkällor

2

~ ......

I ...... ......

......

3 4 5 6 7 8910 121416

Ökning som ska adderas till nivån tör en ljudkälla

6

Vid projektering bör varje nyanläggningsdel (renseri, pappersbruk etc) dimensioneras för 10 dB(A) lägre ljudnivå än koncessionskravet. Kon­tinuerliga bullerkällor som l ex fläktar kan dimensioneras för 10- 20 dB(A) lägre nivå. Bullerkällor som till små kostnader och med enkla åtgärder helt kan tystas (bullerdämpas >15 dB(A) under krav) bör all­tid åtgärdas på detta sätt.

Det är viktigt att dessa frågor beaktas vid kravsättning på leverantörerna.

Vedhanteringsanläggningens bullerkällor I figur 5 visas ett blockschema över de maskiner och anläggningsdelar som behandlas i detta och följande två meddelanden. I figur 6 visas på en princip-layout aktuella bullernivåer för en vedhanteringsanläggning. Den stora skillnaden i de angivna nivåerna beror på stora olikheter i an­läggningarnas utförande.

Figur 5. Vedhanterings­anläggningens bullerkällor.

Behandlas j detta meddelande

Behandlas i ett senare meddelande

Barkpress

Behandlas i ett senare meddelande

I';';';':';·;.;..; ( :: :\::44:41 Bi 1/ Järnvägs­

Truck

transporter

Enstacks bark­aggregat

Renseri­Iokai

Blåsa~e

7

Figur 6. Exempel på ljudnivåer i modern vedhanteringsanläggning. På kurv­blad i slutet av meddelandet redovisas även oktavbandsnivåer.

BllIsmaskinrum 100 - 110 dBIA)

Huggmaskin 95 - 110 dBIA)

Barktrumma 95 -110 dBIA)

Kapbord 95 -105 dBIA)

Fl isledning 75 - 85 dBIA)

Fl i sblllsning 75 - 85 dBIA)

.-1-- Manöverrum

5B

•• ~~~

Truck 80 - 95 dBIA)

Projekteringsanvisningar

En bra layout minskar de externa bullerproblemen I äldre anläggningar förekommer det att kraftigt bullrande maskiner som huggar, blåsmaskiner och barkningsaggregat är placerade utomhus, helt oskyddade mot omgivningen. Med normala avstånd till bebyggelsen (200 - 1000 m) erhålls immissionsnivåer som är helt oacceptabla enligt Naturvårdsverkets riktvärden.

Vid projektering av nya anläggningar måste man därför förutsätta att den fasta maskinparken ställs upp inomhus.

8

När det gäller fordon anger Naturvårdsverket att alla transporter inom fabriksområdet omfattas av riktvärdena för externt buller. Detta innebär att även ved transportbilar inräknas. Eftersom dessa fordons beskaffen­het ofta ligger utanför brukets kontroll (inhyrda bilar) är det svårt att påverka deras ljudavgivning.

Genom att i möjligaste mån förlägga kö rvägar, mätstation etc så långt från känslig bebyggelse som möjligt kan man dock påverka Ijudutbred­nIngen. Naturliga skärmar som byggnader, flisstackar etc bör om möjligt ut­nyttjas för att minska ljudspridningen i känsliga riktningar.

Vedgårdstruckar Som förs ta del i vcdhanteringen då veden anlänt till bruket sker avlast­ning och upp läggning i välto r. Hantering kan ske dels med kranar, dels med truckar eller kranbilar. Fnin ljudsynpunkt utgör i allmänhet kranarna inga större bullerprob­lem medan truckar ka n ge betydande störningar både fö r förar!;! och om­givning. Vid inköp av ny vedgårdstruck bör maximalt tillåtna ljudnivåer i hytt och på 7 m avstånd runt maskinen specificeras i offertförfrägan. Efter samråd med truckleverantören bör bindande garantitext införas i köpe-kontraktet. Figur 7.

9

Vilka nivåer bör innehållas i förarhytten

Exempel på bullernivåer i förarhytten framgår av figur 8.

Figur 8. 1 Odämpad hytt - exempel på

uppmätta nivåer 2 Hörselskaderiskgräns 3 Dämpad hytt - exempel på

uppmätt nivå 4 Målsättningsvärde. Lämplig

nivå om trucken har radio ­kommunikation.

liudnivi dB lA!

95

90

85

80

75

70

Ljudnivån inne i förarhytten får ej vid något belastningsfall överstiga 85 dB(A) eller kurva 1 enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar 34/ 1974; moment 9. Vid tomgång bör ljudnivån ej överstiga bullertal NR 65 eller 70 dB(A) bl a med hänsyn till radiokommunikation.

Möjligheterna att innehålla dessa värden är bl a beroende av hyttens konstruktion och ljudnivån på utsidan av hytten (se nedan).

Ljudkrav med hänsyn till omgivningsstörningar

Svensk Standard SIS 025131 anger hur buller från motorfordon ska mätas, nämligen på 7 m avstånd vid stillastående fordon och 7,5 m vid fordon i rörelse. Exempel på nivåer från vedgårdstruckar framgår av figur 9.

Figur 9. Ljudnivåer på 7 m avstånd från vedgardstruckar vid maximal be­lastning. 1 Odämpad truck 2 Dämpad truck 3 Målsättningsvärde inom fab­

riksområdet. Normalt måste detta värde innehållas för att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industri buller ska uppfyllas.

lJudnlva dB(A)

95

90

85

80

75

70

CD 0 o

10

Ljudnivån på 7 m avstånd från truckar bör under inga omständigheter överstiga 85 dB(A) med hänsyn till personal som vistas utanför trucken.

Oftast sätts kravet på Ijuclutsträlningen från truckar enligt Naturvårds­verkets riktvärden för externt industribuller. För att beräkna vilket krav som bör ställas på truckleverantören kan följande förenklade beräk­ningsformel användas.

_ I r 2 6 Lp - 20 og _.-j 1

6Lp = ändring i ljudnivå dB(A) (Ijudnivasänkning)

r2 = avstånd till bebyggelse

r1

= mätavständ (enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar 7 m)

Exempel:

Ett bruks externa koncessionskrav är 45 dB(A). Kravet ska uppfyllas vid närmaste bostadsområde som ligger 200 m från truckens normala arbetsomrade.

45 + 20 log 200 = 74 dB(A) 7

Kravet pil max ljudutstrålning från truckar bör alltså i detta fall sättas till 74 dB(A) mätt på 7 m avstand.

Man ska lägga märke till alt Naturvårdsverket anger sina riktvärden i ekvivalent ljudnivå medan kravet på trucken sätts efter toppnivån.

När trucken arbetar fluktuerar ljudnivån ca 10 dB. Den ekvivalenta ljudnivån från trucken kommer därmed att ligga något lägre än topp­värdet. Skillnaden är dock i de flesta fall marginell.

Det är dock omöjligt att specificera ett krav på ekvivalent ljudutstrål­ning från trucken. Man måste nämligen ta hänsyn till hur ofta och hur lång tid trucken arbetar på fullvarv samt exakt ange truckens rörel­seområde. Dessutom kan stora avvikelser erhållas som beror på sättet att köra trucken.

Åtgärder på befintliga vedgårdstruckar

I arbetsgruppens meddelande nr 18 beskrivs ingående hur en vedgårds­truck av typ Hough Paylogger bullerdämpats.

Då åtgärder utförs på en befintlig truck är man tyvärr hänvisad till att vidta sekundära åtgärder som exempelvis inbyggnad av hela motorrum­met samt att förse detta med ljudfällor för intag och utsläpp av kylluft. En beskrivning av vilka åtgärder som kan vidtas på en befintlig truck finns i figur 10.

Il

Figur 10. Bullerdämpande åtgärder på betintlig vedgårdstruck. 1 Baffelljudtälla tör kylt läkten 2 Avgasljuddämpare 3 Absorptionsdel 4 Reaktiv del 5 Övertäckning av hydraulpump med gummiduk med invändig ljud-

absorbent 6 Ljudabsorberande skärm tör kylluttutlopp 7 Perforerad plåt (min 20 % hålarea) 8 Mineralull 9 Plåt

7

7

(lD---{ I*-l-{' 9

Det har visat sig att genomförandet av denna typ av åtgärder medfört att de flesta truckleverantörer kan klara 80 dB(A) på 7 m avstånd utan större konstruktionsändringar. Ingen truckleverantör har ännu såvitt det är känt presterat resultat 75 dB(A) eller lägre. För att nå dessa lägre värden krävs att ljuddämpningen beaktas vid truckens konstruk­tion.

Följande åtgärder kan utföras vid dämpning av befintlig eller ny­konstruerad truck:

1. Effektiv ljuddämpare för kylluftöppning

2. Kringbyggnad av motorn med ljudisolerande täta konstruktioner och ljudabsorberande ytor mot motorn

3. Effektivavgasljuddämpare

4. Förarhytt i tät ljudisolerande konstruktion som är vibrationsisolerad frän chassit. För att uppfylla säkerhetskraven kan en störtbåge mon­teras runt hytten

5. Hydraulmanöverventiler, hydraultank och hydraulslangar fär ej mon­teras i förarhytten.

12

Planering av förarhytten

I figur 11 visas hur en från ljudsynpunkt bra förarhytt ska utformas.

l en dubbelväggig förarhytt med god luftljudisolering bestäms ljudnivån i hytten av stomljudsbidrag samt framförallt ljudläckage.

1. Pedal-, reglage- och kabelgenomföringar måste tätas noggrant. Even­tuella öppningar utformas som ljudfällor.

2. Det öppningsbara fönster (för talkommunikation) som krävs av Arbetarskyddsstyrelsen samt dörren utgör andra tätningsproblem.

Det säkraste sättet att skapa en acceptabel bullermiljö i hytten är att minimera nivån utanför hytten.

Figur 11. Ljudisolerad förarhytt. 1 1 mm plåt 2 50 mm mineralullsskiva (volymvikt 150 kg/m3 )

3 Takabsorbent av 50 mm mineralullsskiva med stapelfiber 4 Perforerad plåt (min 20 % hålarea) 5 Isolerglas (4/12/4 mm) 6 Vibrationsdämpare 7 Störtbåge - får ej ha kontakt med den vibrationsisolerade hytten.

\ L----

13

Ved transportörer Då vedgårdstrucken släpper ner stockarna på inmatningsbordet eller i ett vedstup övergår ljudalstringsmekanismen i en form där stocken i sig själv till stor del påverkar ljudalstringen.

Ljudkrav Att ställa ljudkrav på leverantörer av inmatningsbord och transportörer kan vara problematiskt eftersom dessa maskinelement är tysta och av­strålar buller först när de träffas av fallande stockar. Eftersom detta buller dock har betydelse såväl för personalen som för omgivningen är det viktigt att leverantören åläggs välja konstruktioner med hänsyn till Ijudalstringen.

De bestämmelser som finns för högsta tillåtna ljudnivåer i samhälle och på arbetsplatser är uttryckta som ekvivalent ljudnivå.

Ä ven med hänsyn till bullrets karaktär är det lämpligt att ange ett krav på maximal ljudutstrålning från vedstup etc i ekvivalent ljudnivå under en längre tidsperiod (arbetsskift, dygn). Det kravvärde som specificeras ska innehållas vid den garanterade produktion som oftast är införd i köpekontraktet.

I Naturvårdsverkets riktvärden anges att man vid impulsartat buller ska skärpa kraven på immissionsnivån med 5 dB. För natten gäller dessutom att tillfälliga bullertoppar inte får överstiga kravvärdet med mer än 15 dB(A)-enheter.

Beräkning av erforderligt ljudkrav kan i princip ske som i truckfallet (se ovan).

Exempel på ljudnivåer - praktikfall

Vid ett renseri jobbar man tvåskift. För att klara vedförsörjningen under det andra skiftet lägger man under dagen upp ett buffertlager i form av en vedhög med barkade vedkubbar. Under det andra skiftet lastar en vedgårdstruck från vedhögen och fyller ett stup med vedbitar enligt figur 12.

Påfyllningen sker ca en gång/timme och arbetet tar 10 min. Under denna tid hinner trucken släppa 10 skopor med vedbitar i stupet.

Vid varje nedsläpp i stupet alstras höga ljudnivåer som stör omgivningen.

Av figur 12 framgår dels vilken ekvivalent ljudnivå som erhålls vid själva vednedsläppet (som tar ca 4 sek), dels den ekvivalenta nivå man erhåller vid bullerdosmätningar under längre tidsperioder. Som framgår av mät­resultaten klaras Naturvårdsverkets dygnskrav. Däremot ger de upp­trädande bullertopparna 64 dB(A) i immissionspunkten där kravet på toppnivån är 40 + 15 ~ 55 dB(A).

I detta fall ger anläggningen störningar trots att ekvivalentnivåkravet klaras. Befolkningen i omgivningen klagar också, vilket visar att stor hänsyn måste tas tiII att bullret är impulsartat.

14

Figur 12. Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer vid vednedsläpp imatningsficka. Som framgår av tabellen klaras koncessionsnämndens dom (beräkning nr 4 och 5) medan toppnivån vid nedsläppet är oacceptabel.

ljudniv.i A4AJ

1. .... ,.( J

BeRÄKNING ANTAL VED INTEGRA- EK.V.LJUDNIVA . dB tA) EKV.lJUDNIVA,dB( KONCESSIONSOOM

NR. NEOSlAPP TIONSTIO AVST. 2 m AVST.300m dBIAI

1 SEK. 'OB .4 40.15

2 4 SEK '03 5. 40

3 1 MIN ., 47 4 0

4 '0 1 TIM. 83 3. 4 0

5 80 STIM 83 3. 4 0

Dämpningsmöjligheter

l arbetsgruppens meddelanden nr 23 och nr 29 redovisas resultat av utförda prov med dämpning av buller som alstras när stockarna slår mot plåtytor.

Ljudalstringen i vedtransportanläggningarna härrör från flera källor där de väsentligaste utgörs av:

- virkets kollisioner med plåtytor

- inbördes kollisioner mellan olika stockar

- buller från kedjor, medbringare och transportörer med tillhörande drivanordning.

Följande bör beaktas vid konstruktion aven vedtransportanläggning .

• Minska stockarnas rörelseenergi vid kollision med stöt ytor

Rörelseenergin beror på stockens massa och hastighet, där massan är given, medan däremot kollisionshastigheten är påverkbar.

Mätningar visar att ljudnivån förändras enligt de samband som framgår av figur 13.

15

dB 15

10

5

Figur 13. Ljudnivåns beroende av stockvikt, fallhöjd och kollisionshastighet.

Relativ ljudnivå Relativ ljudnivå

dB

15

10

h Höjdändring h'

5 2

eller massaändring m l m2

Hastighetsfö rändring Vi v2

2 4 8 2 4 8

Fördubbling av kollisionshastigheten medför 6 dB ljudnivåhöjning me­dan fördubbling av stockvikten eller fallhöjden ger 3 dB ökning.

U ndvik fria stockfall. Minska stockarnas hastighet genom lutande plan eller genom mekanisk friktion mot kedjor, gummiband etc .

• Minimera stöt ytornas vibrationsbenägenhet

Då stocken kolliderar med plåtytan sätts plåten i svängning och ut­strålar s k stomljud.

Erfarenhetsmässigt vet man att olika material, som utsätts för vibratio­ner, inte utsänder ljud av samma karaktär och styrka. Ett slag på en stålplåt ger t ex en kraftig klang under en viss tidsrymd medan en blyplåt istället ger kortvarigare, dovare buller av betydligt lägre styrka.

Stomljudsalstringens styrka och klangtider är ett mått på materialets inre förluster. Hög förlustfaktor medför alltså låg ljudavstrålning.

Inspänningen av den stötupptagande ytan påverkar också den totala förlustfaktorn. Uppstyvningar minskar ljudavstrålningen. Exempel och bullermätningar av konstruktioner som ger bullerdämpning framgår av figur 14.

Resultaten av mätningarna visar att likvärdig ljuddämpning kan erhållas genom sandfyllnader och sandwichkonstruktioner. Även genom att öka plåttjockleken och göra förstyvningar kan en väsentlig bullerreduktion erhållas.

Den klart bästa lösningen är dock att invändigt bekläda stötytor med tjockt slitgummi.

16

Figur 14. Relativ ljudutstrålning från olika stötytor.

Mätpunkt 1

Stötyta

Mätpunkt 2

Stötyta , utf. Rel. bullernivå dB(A)

[ 20 mm stålplåt

® :/:. =:z,:::JIZ:-:::'=';;;r=Z:~::21 j '=1:Z~:::'Z:' 1==1

00

C 60 O

p Z ur z z ?Z ZZ 2 Z ZZ~ , l

30 mm stå I pl1t

[1.6 mm I. .J .. d ~ (; .. . .. ..... .

g:Plj 10.80 I

® G Motpl!t t x 3 mm

'7 I l Dämpmassa. AB W. I Becker typ TK 301-5505

®! rz I: LGaller 10 '100 C 300

0ii i i i J@Jk i i ii lSkega slitelement

ML 400.60

• Utför stöt ytorna små och styva

Mp.1 Mp.2

o o

-2 -7

-4 -10

-6 -14

-6 -11

-16 -19

-18 -21

En stötyta utformad som ett galler av stående platt järn är mycket styv och varje fyrkantigt platt järn mellan infästningarna har dålig ljudav­strålningsförmåga p g a sin ringa storlek och styva infästning.

Som framgår av figur 14 ger denna lösning mycket bra dämpning.

Genom det höga kontakttrycket mellan stock och stöt yta ger trävirkets deformation en fjädrande uppbromsning av stocken och därmed lägre stötkraft.

Skilj stötupptagande yta från icke stötupptagande.

17

Praktiska erfarenheter Det finns idag många anläggningar där någon form av dämpade stöt­ytor finns applicerade. Den klart vanligaste dämpmetoden har hittills varit sandfyllnad eller uppstyvning, se exempel i figur 15. Endast i några få fall har man nyttjat gummikuddar eller dämpade plåtar.

Figur 15. Exempel på användning av sandfylld stötkonstruktion. Uppmätta ekvivalentnivåer:

odämpad stötyta: 101 dB(A) sandfylld stötyta: 93 dB(A)

1 Stötyta i 20 mm plåt 2 Sand,50 mm skikttjocklek 35 mm plåt 4 Påfyllningshål för sand.

4

I de flesta fall har man från praktisk synpunkt enbart goda erfarenheter från samtliga dämpmetoder. Rent allmänt kan dock vissa nackdelar konsta teras.

- Först yvade plåtytor är dyra och plåtslitaget ofta högt.

- För att sandfyllda konstruktioner ska fungera krävs mycket god pack-ning av sanden. På horisontella plan bildas - genom vibrationerna -en spalt mellan sandbädd och stötplåt. Ljuddämpningen elimineras till största del härav.

- Ofta hävdas att gummi endast kan användas i de fall stockarna träffar stötytorna ungefär vinkelrätt. Man anser annars risken stor att gummi­bitar följer med in i processen eller att gummits relativt höga friktion medför virkesbråtar och stopp i transportören. Det är viktigt att till­räckligt tjock gummibeläggning används så att genomslag undviks.

Inget av de bruk som utfört konstruktioner med slitgummibeläggning har negativa erfarenheter.

Av figur 16 framgår en lösning som med mycket gott resultat har utförts vid Rottneros Bruk.

18

Figur 16. Vedstup med slit­gummibelagda stötytor sänker ljudutstrålningen väsentligt samt minskar under­hållskostnaderna

Genom att applicera slitgummi på stötytorna har man nått mycket god bullerdämpning. Atgärden i figur 16 har också väsentligt minskat under­hållskostnaderna. Innan man vidtog denna lösning byttes stötplåtarna var fjärde månad. Efter beklädnaden med gummi har man ännu ej be­hövt byta vare sig gummi eller stötplåtar. (Gummit har använts i fyra år).

Samma erfarenheter rapporteras från Mörrums Bruk som sedan flera år använder slitgummiklädda stup i sitt renseri .

• Buller från kedjor och medbringare är "onödigt" Ljudalstringen från drivanordningarna i transportörer beror oftast på slag och gnissel stål mot stål. Kedjor och medbringare slår mot skydd eller glidytor i stål. Transportörernas kedjor ska monteras, så att sådana slag ej uppkommer. Utsatta plåtar kan tillverkas i dämpad plåt och glidytor förses med nylonbelag eller annat material med låg friktion.

Kapbord Bullret från sågklingorna i kapbordet upplevs som mycket störande genom sin högfrekventa karaktär.

Trots att kapbordet i allmänhet är placerat i samma lokal som bark­trumman ger bullerdämpning god effekt för t ex passare.

19

I arbetsgruppens meddelande nr 9 visas exempel på experimentellt till­verkade dämpade sågklingor samt mätresultat för dessa. För närvarande finns i marknaden inga dämpade sågklingor som är användbara i detta fall. Utveckling av dämpade klingor pågår men sannolikt blir det svårt att på kort sikt nå goda resultat. Kapborden bör därför byggas in enligt figur 17.

Figur 17. Inbyggnad av kap bord. Den erforderliga skyddsburen utnyttjas som stomme för en ljudisolerande inbyggnad. Driften TV-övervakas från manöverrum. Genom inbyggnaden förenklas dammavsugningen. 1 Kraftigt sträckmetallnät 2 Ljudabsorbent av 50 mm mineralullsskiva med stapelfiber (volym-

vikt 70 kg/m 3) 3 Slät eller korrugerad plåt (t =0,7 mm) 4 Splitterfritt eller trådarmerat glas (enkelglas) 5 Slitsat gummidraperi.

Skyddsnätet runt sågbordet ersätts med täta ljudabsorberande väggar. Erforderliga fönster utförs i enkelkonstruktion med splitterfritt eller trådarmerat glas.

Åtgärden medför också att dammproblemet elimineras om mekanisk utsugning arrangeras.

För driftpersonalen anordnas hörselvilohytt eller ljudisolerat manöver­rum med TV-övervakning av anläggningen.

Konstruktioner av hytter och manöverrum behandlas i nästa meddelande (del II).

Stockholm i maj 1976

20

INGEMANSSONS VEDHANTERINGSANLÄGGNINGAR INGENJÖRSBYAA AB

GÖTEBORG EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER STOCKHOLM MALMÖ

ÖI\NSKÖLOSVIK

dB ... 1 210 5 P. 08 1A "'.12 \O~'" dalAI dB ,.1 2 10 l> P. d 81AII

120 120 120

NR 85 NR 86

10~ " 99 " .. o .. o .. o J r-... 92

i-"" ~ ........ "-...... f!.1 -- ....... -~ OG lO .. .' - ", r--. ~.

~, 60 60 .. ,

i !

I --t-i1 l <O <O '0

i ", i 125 _I 500 _1_ 2000 _1 _ 8000 ". 125 soo I 2000 SODA ", 125 '00 2000 1000

63 '" \000 .000 HJ 63 250 1000 <4000 H. " 2SO \000 <1000 H.

7 M FRAN VEDGARDSTRU CK VID KAPBORD 2 M FRAN BARKTRUMMA

-- före åtgärd - -- efter åtgärd

., <el l 10' JO. dalA I "Tel 2 10 .... ,,8(AI dB ,el 2 10''''' d BIA I

IlO 120 "O NI"'fi

lQb NR .5

101 .... 101 " " " .. o .. o .-. .. o -.

r-.. ...... i'- -....... '- I" r- ~ -- C\ r- "' OG OG lO

"' .. 60 so

'0 <O .. " , '" 500 2000 I 8000 ", '25 soo 2000 1100 0 ", 125 SOO 2000 8000

" 250 1000 .000 H. 63 ,SO 1000 .000 H, 63 250 1000 .000 H.

2 M FRAN ENSTOCKS BARK- 1 M FRAN HUGGMASKIN INNE I BLAsMASKINRUM AGGREGAT

dill r.l 2 1(l s PlI oBIA , cM ... 12 10 ~ Poo d81"

'20 120 ,

.. o '00

OD ... ~ lO 79 1'\ ....... -00 so

<O <O

I I l 31, 125 SOO 2000 8000 " , 125 soo 2000 8000

63 '50 100 0 <\00 0 H. 63 250 1000 4000 H,

10M FRAN FLISLEDNING 3 M FRAN FLlSBLASNINGS-MYNNING

21