EN INDUSTRISTRATEGI · Industrin som helhet står för cirka 17 procent av BNP och 77 procent av exporten. Industrin sysselsätter direkt cirka 600 000 personer i Sverige. I takt

KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

EN INDUSTRISTRATEGIför arbete och välstånd i Sverige 2016

KONTAKT

Amelie von Zweigbergk Chef Industriell utveckling

08-782 09 39

[email protected]@teknikforetagen.se

EN INDUSTRISTRATEGI FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE 2016

Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 800 medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export. Bland medlemmarna finns globala företag som Ericsson, Scania, ÅF, ABB och Volvo men de flesta är betydligt mindre företag.

Gemensamt är att de utvecklar varor och tjänster i världsklass och att nästan all försäljning sker i global konkurrens.

Teknikföretagens uppdrag är att ge medlemsföretagen bästa möjliga konkurrensförutsättningar.

2015 tog Teknikföretagen, tillsammans med sina medlemmar, fram ett förslag på en industristrategi. Innehållet är inom områden som vi anser vara viktigast för att teknikföretag ska starta, växa och stanna i Sverige. Vi har nu uppdaterat den i 2016 års version och också valt att fokusera på digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse.

FörordSverige är en framgångsrik industrination med lång tradition. Runt om i landet finns utveckling och produktion av varor och tjänster i små, medelstora och stora företag. Industrin bidrar till arbetstillfällen och tillväxt. Exporten från svensk industri betalar en stor del av vår välfärd. Men historisk framgång betyder inte automatiskt framgång i framtiden.

I globaliseringens tidevarv gäller det att vara en attraktiv plats för investeringar i industriell verk-samhet. Vi kan inte ta för givet att företagen stannar i Sverige. Kanske är förutsättningarna bättre någon annanstans? Många länder arbetar aktivt med att bygga upp strukturer som attraherar företag. Det är lätt att flytta verksamhet och Sverige måste därför hela tiden utveckla förutsättningarna för industriell verksamhet här. Vi får inte slå oss till ro och tro att detta är något som företagen löser själva. Utmaning-en för Sverige är att vara en fortsatt attraktiv nation för företag och företagande. När andra länder ökar sina satsningar behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemma-marknad.

Regeringen presenterade i januari 2016 en nyin-dustrialiseringsstrategi. Vi välkomnar detta initiativ. Vi ser en stor potential i att strategin ska visa att staten och industrin har samma bild av industrins betydelse för Sverige samt det ömsesidiga behovet av goda förutsättningar för industrins utveckling. Även om teknikföretag själva utvecklar sina arbets-sätt och sin kompetens finns det förutsättningar som är nödvändiga för att bedriva verksamhet i Sverige som näringslivet inte självt kan skapa. Det handlar om en politik som främjar ekonomisk stabilitet för investeringar i industriell verksamhet, om arbets-marknadens funktionssätt, utbildnings- och forsk-ningssystem, frihandel genom öppna gränser, säker energiförsörjning, digitalisering samt investeringar i infrastruktur och miljö. Det är uppgifter avsedda för regering och riksdag.

Men det handlar även om att nyttja styrkan i globaliseringen. Sverige har sedan hundratals år haft ett viktigt inflöde av nya medborgare. En del har kommit frivilligt, andra har kommit som flyktingar.

Oavsett skäl finns det en styrka i detta tillflöde och med rätta förutsättningar kan mångfalden stärka företagens internationella konkurrenskraft. Stu-dier visar att svenska företags export till enskilda marknader växer med rekryteringen av medarbetare med rötter i dessa länder. Att kunna ta vara på allas kunskaper och erfarenheter, oavsett ålder, kön eller varifrån i världen man kommer är därför viktigt.

För att stärka konkurrenskraften och göra Sverige mer attraktivt för nya investeringar krävs ett hel-hetsperspektiv samt en samordning mellan olika politikområden. Vi menar därför att nyindustrialise-ringsstrategin måste ha perspektivet hur staten kan skapa goda förutsättningar för att företag ska välja att förlägga eller behålla sina industriverksamheter i Sverige. En samlad strategi för industrin kan göra att teknikföretag kan fortsätta att bidra till arbetstillfäl-len, tillväxt och export – förutsättningar för välstånd i Sverige. Långsiktiga och stabila blocköverskri-dande villkor bör eftersträvas för att attrahera och behålla företagens investeringar och verksamhet i landet. Resultatet, i form av produkter, tjänster och produktion, ska inte styras av staten, utan är tveklöst en uppgift för industrin.

Teknikföretagens förslag till industristrategi syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv presentera åtgärder som företag, regering och riksdag bör vidta för att vässa svensk industri i den globala konkur-rensen. Vi deltar gärna i en fortsatt dialog om hur förutsättningarna för industriell verksamhet kan stärkas i Sverige.

stockholm, januari 2016

Åke Svensson, vd

Innehåll

Industrin allt viktigare för Sverige ...................................................................................................................... 5 En alltmer kvalificerad kunskapsekonomi ..................................................................................................... 5 Globala värdekedjor .......................................................................................................................................... 5 Industrins förnyelse ........................................................................................................................................... 6 Tillväxtländerna attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar ................................................. 6 Västeuropas strategier ....................................................................................................................................... 8 Sverige behöver följa med................................................................................................................................. 9

Fokus 2016: Digitaliseringen avgör framtiden............................................................................................. 10 Digitalisering ger möjligheter ........................................................................................................................ 10 Strukturomvandling för samhället ................................................................................................................ 10 Information och data ...................................................................................................................................... 10 En digital infrastruktur ................................................................................................................................... 11 Analys och hantering ...................................................................................................................................... 11 Nya tjänster ...................................................................................................................................................... 11 Smartare fabriker ............................................................................................................................................. 11

Goda förutsättningar för global konkurrenskraft ......................................................................................... 13 Ekonomisk stabilitet ........................................................................................................................................ 13 Skattereformer för tillväxt .............................................................................................................................. 13 Kapitalförsörjning och innovationsstöd ....................................................................................................... 14 Enklare regelverk ............................................................................................................................................. 15 Produktsäkerhetslagstiftning med rätt fokus ............................................................................................... 15 En mer effektiv marknadskontroll ................................................................................................................ 16 Hållbar utveckling och konkurrenskraft ...................................................................................................... 16 Miljökrav som leder till målet........................................................................................................................ 17 Konkurrens på lika villkor ............................................................................................................................. 17 Utveckla en stor ”hemmamarknad” .............................................................................................................. 17 Frihandeln inom EU ....................................................................................................................................... 18 Frihandelsavtalet med USA ........................................................................................................................... 18 Svensk export och internationalisering ........................................................................................................ 19 Standardiserade affärsavtal ............................................................................................................................. 19

Konkurrenskraftig arbetsmarknad ................................................................................................................... 21 Arbetsrätt som fungerar i globaliseringen ................................................................................................... 21 Översyn av MBL .............................................................................................................................................. 21 Arbetsrätten internationellt ........................................................................................................................... 22 Arbetskraftskostnaden avgörande för konkurrenskraft ............................................................................. 23 Lönebildning för ökad anpassningsförmåga................................................................................................ 24 Tidsenliga konfliktregler ................................................................................................................................ 24 Flexibla anställningsformer ............................................................................................................................ 24 Kompetensutveckling och lägre trösklar ...................................................................................................... 25 Underlätta för utländska medborgare........................................................................................................... 25 Smidigare handläggning av arbetstillstånd .................................................................................................. 25

Investera i samhällets mjukvara – utbildning och forskning ................................................................... 27 Helhetssyn på utbildningssystemet ............................................................................................................... 27 En grundskola som förbereder för vidare studier ....................................................................................... 28 Gymnasieskola som leder till jobb ................................................................................................................ 29 Högskoleutbildning som speglar industrins behov .................................................................................... 30 Mer nytta av svensk forskning ....................................................................................................................... 32 En forsknings- och innovationsmodell för Sverige ..................................................................................... 33 Incitament för ökad samverkan ..................................................................................................................... 34 Utveckling, test och uppvisning av ny teknik .............................................................................................. 35

Investera i samhällets hårdvara – energi och transporter ....................................................................... 37 Långsiktiga och stabila spelregler .................................................................................................................. 37 Ett robust och effektivt elsystem .................................................................................................................... 37 Energieffektivisering ....................................................................................................................................... 38 Energiforskning ............................................................................................................................................... 38 Tillförlitlig och effektiv transportinfrastruktur ........................................................................................... 38 Planering och genomförande av underhåll .................................................................................................. 39 Nyinvesteringar för konkurrenskraft ............................................................................................................ 39 Planer med hänsyn till ny teknik ................................................................................................................... 40 Forskning och innovation för hållbara transporter .................................................................................... 41 Digital infrastruktur och cybersäkerhet ....................................................................................................... 42

Noter ........................................................................................................................................................................... 44

4

FOTO

: EVA

LIN

DB

LAD

5

Industrin allt viktigare för SverigeSverige har en export som motsvarar nästan 50 procent av BNP och är därför beroende av företag som är globalt konkurrenskraftiga. Teknikföretagens medlemsföretag står för en tredjedel av den svenska exporten. Industrin som helhet står för cirka 17 procent av BNP och 77 procent av exporten.

Industrin sysselsätter direkt cirka 600 000 personer i Sverige. I takt med att industrin utvecklas och fokuserar sin verksamhet har tjänster inom bland annat administration, produktutveckling, IT och lo-gistik lagts ut till företag som är specialister på detta. Inom dessa industrinära tjänsteföretag arbetar idag flera hundra tusen personer. Totalt sysselsätter indu-strin i Sverige därmed närmare en miljon personer vilket motsvarar vart femte jobb.

En alltmer kvalificerad kunskapsekonomi

De 20 största multinationella koncernerna i Sverige är viktiga för hela näringslivets utveckling och internationella konkurrenskraft. De står för 35 procent av Sveriges samlade varuexport, 50 procent av näringslivets forskning och utveckling, FoU, och för 24 procent av industrins sysselsättning.1 Inom den högteknologiska indu strin är dessa stora företags dominans ännu större. Inom de 20 aktuella koncernerna står åtta företag – verksamma inom den högteknologiska industrin – för hela 92 pro-cent av FoU-investeringarna. De har 67 procent av alla anställda med lång universitetsutbildning och har 72 procent av alla forskarutbildade som arbe-tar inom högteknologisk industri.2 Storföretagens omfattande FoU-investeringar och höga andel väl-utbildade medarbetare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer kvalificerad kunskapsekonomi.

Ständig förnyelse – smartare industri

Sverige har en lång tradition som starkt produk-tionsland. Teknikföretag har framgångsrikt skiftat fokus från masstillverkning till flexibel produktion av avancerade varor och tjänster. Tillgången på kvalificerad arbetskraft, försprånget inom avance-

rad teknik och en stark produktivitetsutveckling har varit avgörande framgångsfaktorer. Att svenska företag sedan länge präglats av platta organisationer med decentraliserat beslutsfattande och goda rela-tioner mellan arbetsgivare och fackföreningar, har skapat ett öppet klimat med tillit. Detta ger svenska teknikföretag goda förutsättningar för problem-lösning, samarbete och utveckling, vilket främjar en kunskapsintensiv, kreativ och kundanpassad produktion.

Industrin producerar alltmer tjänster

Svensk tillverkningsindustri klättrar i värdekedjan. Försäljning av tjänster har blivit en del av kärnverk-samheten för många av Teknikföretagens medlems-företag. Företagen har ofta särskilda tjänstestrategier och de har i hög grad tjänstefierat produktutbudet, alltså lagt till tjänster till sina produkter. Tjänsterna är av många olika slag: från grundläggande tjänster som leverans och installation till drift och service av produkter hos kunder samt renodlad teknisk konsultverksamhet.

Globala värdekedjor

I takt med globaliseringen har världshandeln ökat. Idag utgör den cirka 30 procent av världens BNP och är därmed tre gånger så stor som 1970. Sveri-ges export på drygt 1 700 miljarder kronor 2014 motsvarade närmare 50 procent av Sveriges BNP. Våra tio största exportörer är alla industriföre-tag. Tillverkningsindustrin som helhet exporterar 64 procent av all sin produktion (2011). Svenska företags största exportmarknad är Norden med 25 procent och övriga Västeuropa med 39 procent. Svenska teknikföretags framgångar på världsmark-naden har bidragit till en positiv handelsbalans och till arbetstillfällen och välstånd i Sverige. För Sverige

6

är globala värdekedjor viktiga. Många stora svenska exportföretag är beroende av import av komponen-ter, insatsvaror och insatstjänster eftersom dessa inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Det leder till en ökad specialisering som är nödvän-dig för att företag ska kunna konkurrera internatio-nellt.

Motorn för tillväxt och välstånd

Men storföretagens dominans innebär också att Sverige blir sårbart när dessa företag minskar sin verksamhet här hemma. Industrin som helhet utvecklar också andra delar av näringslivet. Det finns en så kallad multiplikatoreffekt från industrin till omgivande sektorer. När företag väljer att lägga produktion och utveckling i en region bidrar det till att ytterligare jobb skapas. Effekten varierar beroen-de på om det är ett industri- eller ett tjänsteföretag, hög- eller lågteknologiskt, verkar lokalt eller säljer på andra marknader. Ett nytt arbetstillfälle för en högutbildad genererar på sikt tre nya jobb i Sverige inom den lokala sektorn.3 Med goda förutsättningar för industrin i Sverige skapas välstånd och arbete både inom industrin och i andra samhällssektorer. Industrin är på detta vis en motor för Sveriges till-växt och välstånd.

Industrins förnyelse

Svenska exportföretags framgångar på världsmark-naden har gjort den industriella verksamheten i Sverige mer kunskapsintensiv. Många multinatio-nella teknikföretag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forskning och utveckling i Sverige trots att de har en liten hemmamarknad här.

Många länder satsar stort på att skapa konkur-renskraftiga miljöer för att främja tillväxten av nya och befintliga företag. Länder och regioner konkur-rerar om att locka de mest kreativa individerna och kunskapsintensiva företagen. Innovationsmiljöer eller kluster där universitet, institut och näringsliv samverkar inom styrkeområden kring forskning, ut-bildning och innovation får allt större betydelse för att locka dessa kreativa individer och företag. Det behövs åtgärder för att Sverige ska kunna fortsätta hävda sig i en tilltagande global konkurrens.

Företagens omfattande forsknings- och utvecklings-investeringar och höga andel välutbildade medar-betare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer avancerad kunskapsekonomi och bidrar därmed till en positiv samhällsutveckling.

Rollen som förnyare

I Sverige finns en mängd innovativa små som stora företag som skapar nya lösningar på samhällsut-maningar. Lösningarna återfinns inom exempelvis energi, miljö, IT och nya hjälpmedel i hemmet. De snabbfotade små företagen har en viktig roll som förnyare och genomförare av radikala affärsidéer och de står för en stor del av de nya arbetstillfällen som skapas. Genom att kombinera, utnyttja och utveckla ny kunskap, är entreprenören en nyckel-faktor för att möta både lokala och globala framtida utmaningar.

Stora företag samlokaliserar idag ofta sin verk-samhet med små företag för att få nya idéer och verka i kreativa miljöer, vilket sker i så kallade Science Parks. Stora företag har många gånger större resurser och har marknadskunnande, försäljnings-kanaler, teknologi och kompetens. De har resurser som skapar en stabil bas för samverkan inom och mellan branscher och företag av alla storlekar, såväl som med akademi, institut som företag i utbildning och forskning. Klustermiljöer där dessa samverkar spelar en viktig roll för att attrahera utländska före-tag och kompetenta medarbetare till Sverige.

Tillväxtländerna attraktiva för forsknings- och utvecklingsinvesteringar

Sverige har länge legat i topp i världen när det gäller näringslivets forsknings- och utvecklingsin-vesteringar som andel av BNP, men positionen har försvagats sedan början av 2000-talet.4 Fram till millennieskiftet gjorde de multinationella företagen i princip alla sina forsknings- och utvecklingsinves-teringar i Europa eller USA, och till viss del i Japan. Sedan har förändringen gått snabbt och flera studier visar på ett dramatiskt skifte till att investeringarna istället sker i Kina, Indien, Singapore, Taiwan och

7

FOTO

: TEK

NIK

FÖR

ETA

GEN

8

Sydkorea.5 Dessutom har tillväxtländer som Kina, Indien och Brasilien bytt strategi från lågkostnads-produktion till kunskapsbaserad konkurrens. I dessa länder utexamineras miljontals ingenjörer varje år samtidigt som de offentliga forskningsinvesteringar-na ökar. Idag har Kina gått om Europa när det gäller forskning som andel av BNP. Med snabbt växande inhemska marknader, produktion och forskning och utvecklingsmiljöer blir dessa länder alltmer attrakti-va för forsknings- och utvecklingsinvesteringar.

Investeringar utanför Europa allt vanligare

Tillgången på kunskap, kompetens och nya affärs-möjligheter är de viktigaste faktorerna för var nya forskningsinvesteringar förläggs.6 Från att man i ut-vecklingsländerna endast direktinvesterat i produk-tion gör man idag också investeringar i forskning och utveckling. Företagen vill vara nära tillväxt-marknaderna, kunna rekrytera rätt kompetens och vara en del av världsledande innovationsmiljöer.7,8

Även om Sverige ligger bra till inom Europa så har länder som till exempel Taiwan och Sydko-rea snabbt närmat sig Sverige, både när det gäller forsknings- och utvecklingsintensitet och patentan-sökningar.9 Flera svenska multinationella företag har fortfarande den största delen av sin forskning och utveckling i Sverige men de gör en stor del av sina nyinvesteringar i forskning och utveckling i andra länder.10 Flera svenska multinationella företag har ökat sin forskning och utveckling i stora, snabbväx-ande låglöneländer, som Kina och Indien, rejält på senare tid enligt Tillväxtanalys.11

Västeuropas strategier

Frågan om hur man ska attrahera företagens forsk-nings- och utvecklingsverksamhet och produktion till Västeuropa har blivit allt viktigare. Tyskland tog 2010 fram en industristrategi, ”High-tech strategy” inom vilken ett särskilt fokus finns på digitalisering, ”Industrie 4.0”.12 Där pekar man på att en smartare industri är en förutsättning för att kunna möta den hårdare internationella konkurrensen som kombi-neras med kortare produktlivscykler och ökade krav på kundanpassning. Med smart menas bland annat kraftigt ökad användning av digital teknik och indu-striellt internet för att effektivisera allt från produkt-utveckling till fabriksplanering och tillverkning.

Storbritannien antog 2013 en industristrategi för att stärka den brittiska ekonomin genom att möjliggöra för näringslivet att bli mer globalt konkurrenskraf-tigt. Bland annat ska Storbritannien ta fram strate-gier för samarbete mellan näringslivet och indu-strin, stöd till nya teknikområden, bättre tillgång till kapital, att utveckla kompetens tillsammans med näringslivet samt att öka investeringarna i näringsli-vet genom upphandling.13

Även inom EU har industrins betydelse för konkurrenskraft och välfärd hamnat högt på den politiska agendan och initiativ för industrins digita-lisering och en ny industristrategi planeras.

Historiken ingen garanti

Det kunskapsförsprång Sverige och västvärlden haft i världen gäller inte längre. Nu konkurrerar allt fler företag och länder på den globala marknaden. Kon-kurrensen ökar även i de kunskapsintensiva pro-dukt- och tjänstesegmenten så det räcker inte med kunskap för att leda utvecklingen. Länder måste också ha individer och företag som har förmåga att omsätta kunskap till innovationer. Kreativitet och innovation är svenska framgångsfaktorer om man ser till internationella index.14 Sverige ligger i topp på EU:s Innovation Scoreboard 2015 som mäter ett antal indikatorer som humankapital, öppenhet och excellens i forskningssystemet, samverkan mellan näringsliv och akademi, näringslivets investeringar i forskning och utveckling och innovation. Svag-heten ligger framför allt i den effekt investeringarna i forskning och utveckling och innovation ger, i riskkapitalinvesteringar och andel av företagens försäljning som härstammar ur innovationer. Goda historiska placeringar i internationella innovations-rankingar är ingen garanti för konkurrenskraft i framtiden.

För att stärka den kritiska massan i de svenska forsknings- och innovationssatsningarna ser vi en potential i ökat utbyte mellan den civila och den försvarsrelaterade forskningen. Den försvarsrelate-rade forskningen har kraftigt reducerats under det senaste decenniet. Den har dock haft en stor sprid-ningseffekt på övriga samhället och karaktäriseras av ”dual-use”.

9

Sverige behöver följa med

Utmaningen för Sverige är att vara en fortsatt att-raktiv nation för företag och företagande. När andra länder ökar sina satsningar behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemmamarknad. Med forskning och utveck-lingsverksamhet som inriktar sig mot områden viktiga för näringslivet ökar möjligheterna för att även produktionen placeras här, vilket bidrar till arbetstillfällen och tillväxt.

Vi ser ett behov av en strategi för hur det svenska innovationssystemet kan kopplas till globala inno-vationsmiljöer, till exempel genom att bilda inno-vationscenter i andra delar av världen. Detta skulle främja utbytet med internationella nätverk kopplade till innovation och forskning och utveckling samt främja konkurrenskraften i globala värdekedjor. Därmed skulle förutsättningarna öka för att attrak-tionskraften upprätthålls i det svenska innovations-systemet.

FOTO

: ISTO

CK

PH

OTO

TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

10

Fokus 2016: Digitaliseringen avgör framtidenDigitalisering är vår tids största samhällsförändring. Tillsammans med globaliseringen skapar den stora möjligheter och utmaningar. Den gör det möjligt att tillverka helt nya produkter och digitaliserar produktion och distribution av varor och tjänster.

Det finns ingen entydig definition av digitalise-ring. Men en konsekvens är att den skapar helt nya förutsättningar. Digitaliseringen gör det möjligt att utveckla nya omvälvande produkter som förändrar och utmanar de befintliga. Även sättet att producera, automatisera och robotisera produktion av varor och tjänster blir annorlunda. Varor och tjänster som digitaliseras kan kommunicera maskin-maskin och människa-maskin vilket ger ännu fler möjligheter. Hittills har mycket av den politiska IT-agendan fo-kuserat på områden som rör individen och den of-fentliga sektorn. Skolan, sjukvården, e-förvaltningen och utbyggnaden av den fysiska infrastrukturen är några exempel som studerats i den senaste digitala strategin för Sverige. Beräkningar, som tagits fram av Tillväxtanalys, visar att det finns ett stort behov av att främja de närings- och innovationspolitis-ka villkor som stödjer företag att bättre integrera IT-verktyg i sin verksamhet. Företag behöver kunna vidareutveckla sina produkter och tjänster i ett snabbt växande och internationellt konkurrensut-satt, digitalt landskap.

Digitalisering ger möjligheter

Teknikföretagens medlemsföretag bedriver en alltmer kunskapsintensiv verksamhet. Idag har en tredjedel av medarbetarna i företagen eftergymnasi-al utbildning mot knappt 20 procent för 15 år sedan. Sedan 1993 har andelen anställda med mer än tre års högskoleutbildning ökat med 162 procent och andelen anställda med endast grundskola har mer än halverats.15

Den pågående digitaliseringen omfattar alla branscher och kommer att påverka allt från arbets-platser och bostäder till transporter och sjukvård. För industrin innebär digitaliseringen en drama-

tisk förändring med nya förutsättningar som följd. Utvecklingen är så omfattande att det helt klart handlar om en ny industriell revolution där svensk industri måste ligga i framkant. Sveriges industri-företag behöver nu ta steget fullt ut och utnyttja digitaliseringen, både för att utvecklas och för att stärka sin konkurrenskraft.

Strukturomvandling för samhället

Dagens digitalisering omfattar allt från mobil kom-munikation mellan människor och maskiner till fjärrstyrning av funktioner inom transport, sjukvård och fastigheter. Digitaliseringen innebär en struktur-omvandling av hela samhället, såväl socialt som eko-nomiskt, och påverkar de flesta människors vardag.

För industrin innebär digitaliseringen stora förändringar i produktutveckling och utveckling av produktionssystem. Den nya generationen produkter innehåller kommunikationssystem och informationsbärare som sensorer, mikrodatorer eller RFID-taggar. Produktionssystemen behöver också anpassas för att företagen ska vara konkur-renskraftiga. Detta innebär en kraftig ökning av virtuell produktionsteknik och simulering, automa-tion och smarta kommunikationslösningar mellan människor och maskiner.

Information och data

Digitaliseringen innebär också att produkter skapar enorma mängder information och data. Informatio-nen kan omvandlas till nya smarta tjänster som med låg marginalkostnad enkelt kan säljas och distribue-ras över hela världen. Genom digitaliseringen ställer många tillverkande företag om till att även bli leve-rantörer av tjänster. Företagen utforskar intensivt de nya möjligheterna att utnyttja Internet of Things,

11

Big Data och Cloud Computing (distribuerad processorkraft). Det gäller inte minst inom tillverk-ningsindustrin där varor, tjänster och produktions-system blir alltmer uppkopplade och digitala.

En digital infrastruktur

Sverige behöver en digital infrastruktur som klarar hela samhällets behov, från individ till industri och offentlig sektor. En infrastruktur som kan möta den explosion av uppkopplade enheter, tidskritiska app-likationer, ökad mobil bandbredd och nya tjänster som kommer på bred front. Vi behöver utbyggda fibernät och vara först ut med nästa mobila infra-struktur – 5G. Vi kan inte ha separata lösningar för varje bransch, utan en lösning som skapar förut-sättningar för innovationer och konkurrenskraftiga lösningar.

Analys och hantering

Användningen av digitala verktyg, som simulering och virtuella modeller, ökar kraftigt i industrin, liksom automatisering och analys av stora mängder

data (Big Datamining). Denna utveckling skapar ett allt större behov av att använda data på ett produk-tivt sätt. Datahantering och dataanalys är i många fall nyckeln till att förbättra produktionsoptimering, underhåll, support och beslutsstöd.

Nya tjänster

Digitalisering gör det möjligt att utveckla helt nya tjänster som ett komplement eller ersättning till fy-siska produkter och produktion. Mjukvarubaserade servicefunktioner utvecklas där ”smarta mjukvaror” integreras i produkten för att öka dess pålitlighet, flexibilitet, säkerhet, användarvänlighet och för att förbättra support. Leverans av helhetslösningar och färdiga koncept blir allt viktigare, det vill säga att sälja funktioner snarare än produkter.

Smartare fabriker

För att Sverige ska fortsätta att ha en konkurrens-kraftig tillverkande industri måste förutsättningarna för att utveckla smartare fabriker öka, fabriker som till fullo utnyttjar digitaliseringens möjligheter.

FOTO

: SH

UTTE

RS

TOC

K


12

FOTO

: S

HU

TTER

STO

CK

13

Goda förutsättningar för global konkurrenskraftÄven om attityderna till företagande blivit bättre i Sverige så är det för få företag som växer. I stället säljs många företag i utvecklingsstadiet till internationella koncerner. Det måste löna sig att ta risker genom att driva växande företag.

Detta får en negativ effekt för kapitalbildning och investeringar vilket riskerar att driva ägandet utom-lands.16

Höga marginalskatter minskar incitamenten till utbildning och försvårar internationell rekrytering. Finanspolitiska rådet har konstaterat att det skulle vara självfinansierande för staten att ta bort värn-skatten.17

Skattesystemet bör också präglas av enkelhet och tydlighet som ger stabila villkor för företagens investeringar. Vissa reformer under senare år har inneburit steg i rätt riktning. En sådan är det inves-teraravdrag som infördes 2013 för privatpersoners investeringar i första hand i mindre bolag i tidiga skeden. Under 2014 infördes också sänkt arbets-givaravgift för anställda i företag som arbetar med FoU. Detta välkomnas av företagen, men sänkning-en är alltför liten för att få någon större betydelse, särskilt när det gäller medelstora och stora företags satsningar på forskning och utveckling.

TEKNIKFÖRETAGEN FÖRESLÅR

• att skatter och regler ska främja sparande, företagande och arbete

• inkomstbeskattning, avgiftsuttag och offentliga transfereringssystem som stimulerar arbete och utveckling på samtliga inkomstnivåer

• sänkt marginalskatt för att stimulera till utbildning och arbete samt för att underlätta rekrytering av kvalificerad arbetskraft i Sverige

• sänkt kapitalinkomstskatt för att förbättra förutsättningarna för sparande och investeringar i Sverige

• Utöka FoUskatteavdraget för att främja företagens forsknings och utvecklingsverksamhet.

Ekonomiska villkor har stor betydelse för Sveriges attraktivitet för investeringar och företagande. Det handlar om makroekonomiska förutsättningar, om företags möjligheter till finansiering i olika utveck-lingsskeden samt om skatter och skattenivåer. I den globala konkurrensen används skatter och förut-sättningar för finansiering som konkurrensmedel av enskilda länder. Det är viktigt för industriklimatet att regeringen sänker skatter, minskar statsskulden och ändå kan öka resurserna till utbildning och forskning.

Det är av största betydelse för svensk industri att skatterna är internationellt konkurrenskraftiga och stimulerar till arbete, risktagande och företagande i Sverige.

Ekonomisk stabilitet

Den ekonomiska politiken i Sverige måste vara långsiktig och stabil, vilket ofta kräver överenskom-melser över de politiska blockgränserna. Goda och stabila makroekonomiska spelregler ger förutsätt-ningar för investeringar i industriell utveckling.


• blocköverskridande ekonomiska överenskommelser för att uppnå långsiktighet.

Skattereformer för tillväxt

Skattetrycket har återigen ökat och är runt 50 pro-cent av BNP och är över de flesta av våra konkur-rentländer. Flera skatter är väsentligt högre i Sverige än i omvärlden. Kapitalskatten som är 30 procent i Sverige är i snitt 17 procent i jämförbara länder.

14

Kapitalförsörjning och innovationsstöd

Tillgången till riskvilligt kapital i olika skeden av ett företags utveckling är avgörande för om dessa ska kunna växa, etablera sig på nya marknader och anställa fler medarbetare. Den absoluta merparten av företags finansiering i tidiga skeden kommer från personligt sparande och i viss utsträckning också från familj och vänner. Banklån har också en betydelsefull roll för att kunna finansiera start och expansion. En viktig roll i tidiga skeden har även så kallade affärsänglar och venture-kapitalföretag. För att fler ska vilja satsa privat kapital är det väsentligt att skatter och regler är utformade så att de främjar entreprenörskap.

Staten som katalysator

I de allra tidigaste skedena då riskerna är stora är det många gånger svårt att få privat lånefinansiering. Här finns ett behov av en grundläggande offentlig infrastruktur. Statliga insatser spelar en komplet-terande roll som katalysator för att attrahera privat kapital i de fall idéer och företag inte kommer förbi denna fas på grund av kapitalbrist. Behovet av offentlig riskvillig finansiering som bidrag, lån och ägarkapital i tidiga skeden är väsentligt större än tillgången. Inte minst gäller detta mjuka lån där det går att skriva av lånet om projektet misslyckas. Är projektet framgångsrikt ska återbetalning ske enligt marknadsvillkor. Idag går en stor del av de statliga insatserna inte till de tidiga faser de är avsedda för, vilket Riksrevisionen konstaterat i en rapport. Här behövs ändrad styrning och riktlinjer för att insat-serna ska ge avsedd effekt.

Stöd i form av bidrag, lån, riskkapital, tillgång till Science Parks, innovationskontor, inkubator-miljöer och rådgivning de första åren underlättar för nya affärsidéer och företag att utvecklas. Almis verksamhet fyller här en viktig roll. Det gör även Vinnovas program som stöttar utvecklingen av nya och innovativa produkter och tjänster och sam-verkan med akademi och institut. Science Parks, inkubatorer, innovationskontor och nätverken kring dessa är väl etablerade och erbjuder miljöer som säkrar bra affärsidéer, team, teknik och kontakt med akademi och näringsliv. Det finns en stor potential i att resurssätta dessa aktörer ytterligare.

Minska risken i tidiga skeden

Statliga förlustgarantier används av flera länder som ett sätt för staten att täcka en större del av förlus-ten för banker och investerare som investerar eller lånar ut medel i förkommersiella faser. Det gör att marknadens aktörer vågar gå in och underlätta för företag, i dessa faser, att växa. Det finns ett stort an-tal statliga aktörer vars syfte är att stötta företagen i tidiga skeden. Men hur staten bidrar med kapital till företag är svåröverskådligt, insatserna är delvis över-lappande och målet att investera i tidiga skeden nås inte. Staten behöver göra insatserna tydligare så att statligt riskkapital, oavsett form, går till att minska risker och skapa tillväxt- och utvecklingsresurser för tidiga skeden. Målet bör vara att säkra framgångsri-ka affärsidéers utveckling i Sverige. Den breda floran av statliga aktörer och insatser bör effektiviseras och tydligare ingångar och en kritisk massa skapas. Insatser ska vara generella och inte regionala eller branschspecifika. De ska vara marknadskomplette-rande och långsiktiga. De ska även fokusera på att minska risker och skapa tillväxt och utvecklingsre-surser i tidiga skeden.


• Utforma skatter och regler så att de främjar entreprenörskap

• Ökade möjligheter till offentlig, riskvillig finansiering som bidrag, lån och ägarkapital till nya företag

• Konsolidera stödsystemet till färre offentliga aktörer som har större resurser att erbjuda företagen. Samordna, fokusera och öka det nationella och regionala stödet i tidiga skeden till finansiering, riskkapital och inkubatormiljöer

• Ge större möjligheter till mjuka lån i företags tidiga skeden. Inför ett statligt garantiinstrument för lånefinansiering från banker till små och medelstora företag

• Utöka investeraravdraget vid köp av aktier i mindre företag

• Förbättra förutsättningarna för personal optioner för att underlätta företagens kompetens försörjning

• Medel för små och medelstora företag att utvecklas genom extern forsknings, utvecklings och innovationskompetens.

15

Enklare regelverk

Företag behöver stabila, förutsägbara och samman-hängande regelverk för att vilja investera. Regler ska bara finnas när ett verkligt behov finns. De regler som behövs måste vara enkla, tydliga och pragma-tiska. Det nuvarande regelverket i Sverige måste därför förenklas.

En stor mängd regler gäller för näringsverksam-het och det är mycket svårt för företag att känna till alla. Många gånger är det också svårt att förstå vad reglerna innebär för skyldigheter för företaget i praktiken. Mängden regler motverkar och försvårar etableringen av nya företag och gör att företagare uppfattar den administrativa regelbördan starkt besvärande. Dessutom leder de till onödiga kostna-der eftersom de innebär administrativa bördor för företagen. Att förstå och följa reglerna tar mycket tid och gör att det blir mindre tid över att utveckla verksamheten.

De skadliga reglerna

Företagen anser att skatte- och momsregler är de som hindrar tillväxten mest. Arbetsrätten anses också mycket besvärlig av företagen och kommer på tredje plats när det gäller hinder. Mot denna bakgrund finns det tungt vägande skäl för att göra en ordentlig översyn av vilka regler som verkligen behövs och vilka regler som skulle kunna tas bort utan att det i praktiken fick några skadliga samhälls-effekter. Översynen måste identifiera dubbelregle-ringar och områden där reglerna delvis överlappar varandra. Reglerna måste bli mer lättbegripliga utan att nödvändig precision försvinner.

En viktig uppgift är även att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas. Arbetet med idén att ett företags rapporteringsskyldighet skulle kunna kanaliseras via en enda myndighets-kontakt måste drivas vidare. Det är angeläget att en tillsynsmyndighet inte också har som uppgift att driva rättsutvecklingen. Det är oacceptabelt att en myndighet driver processer mot enskilda företag grundat på mycket svaga eller tveksamma rättsliga resonemang i syfte att få till stånd en viss rättsut-veckling. Utvecklingen på skatteområdet och på diskrimineringsområdet beror på en olycklig sam-manblandning av tillsyn och påverkansarbete. Det

undergräver förtroendet för tillsynsmyndigheten och är oförenligt med en rättssäker tillsynsverksam-het. Rättsutveckling är en uppgift för lagstiftaren i en rättsstat.


• en ordentlig översyn av det rättsliga regelverk som gäller företagande i Sverige i syfte att bedöma vilka regler som kan avskaffas. Reglerna behöver även blir mer lättbegripliga

• en översyn av myndighetsstrukturen i syfte att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas

• att arbetet med att bedöma om företagens rapporteringsskyldighet kan kanaliseras via en enda myndighet slutförs och att den förenklingen genomförs om det är möjligt

• att tillsynsmyndighetens uppgift renodlas så att inte samma myndighet ansvarar för tillsynen och för att driva rättsutvecklingen.

Produktsäkerhetslagstiftning med rätt fokus

Produktsäkerhetslagstiftningen ska hjälpa företag att utveckla och sälja produkter som är säkra att använda, utan att orsaka onödiga merkostnader för producenterna. Därför bör lagstiftningen begränsas till väsentliga krav, som så kortfattat och tydligt som möjligt talar om vilka säkerhetskrav en produkt ska leva upp till. Detaljerad teknisk vägledning till pro-ducenterna ges inte i lagen, utan i frivilliga standar-der som tas fram genom öppna processer som väl-komnar expertis från industrin. Det minskar risken för en teknisk lagstiftning som hindrar utvecklingen och gör det svårare för nya säkrare produkter att nå marknaden.

Krav på att företag ska kunna redovisa hur ett råmaterial eller en komponent i slutprodukten har producerats blir allt vanligare. Utmaningen är att kunna spåra på vilket sätt ett råmaterial eller en komponent har producerats, när det inte går att mäta på produkten. Då blir det svårt för företag som tillverkar slutprodukten att säkerställa en råvaras eller en komponents ursprung. Lagkrav på den som tillverkar slutprodukten kan därför bli mycket betungande och komplicerade att leva upp till.

16


• att all produktsäkerhetslagstiftning ska vara relevant, tydlig och enkel att förstå för både företag och myndigheter

• att lagarna ska begränsas till väsentliga krav och om nya eller utökade krav förslås ska det alltid göras en konsekvensanalys först

• att lagkraven ska riktas mot de aktörer i värdekedjan som har möjlighet att kontrollera att de följer lagstiftningen

• att det ska räcka med att ett företag har gjort egna tester för att visa att en produkt är säker – tredjepartcertifiering, då ett oberoende företag testar produkten, ska endast krävas i särskilda fall.

En mer effektiv marknadskontroll

Det behövs en effektivare och mer samordnad marknadskontroll av produkter för en fri och rättvis handel. Marknadskontroll innebär att ansvariga myndigheter kontrollerar att produkter uppfyller lagens krav. Utan en fungerande marknadskontroll kan produkter som innebär fara för hälsa, miljö eller säkerhet säljas. Dessutom snedvrids konkurrensen och företag som, avsiktligt, eller av okunskap, inte följer reglerna kan gynnas framför företag som sat-sar resurser på att se till att lagen följs. För att mark-nadskontrollen ska vara så transparent som möjligt vill Teknikföretagen att EU:s marknadskontrollmyn-digheter ska dela information om kontroller och godkänna varandras testresultat. Europeiska mark-nadskontrollmyndigheter ska inte bara kontrollera om produkter är säkra. De bör även kontrollera att alla företag följer lagarnas administrativa krav på till exempel spårbarhet, teknisk dokumentation och märkning. Det ska inte gå att konkurrera med lägre pris genom att strunta i lagkrav.


• att en produkt som kontrollerats i ett EUland inte ska behöva genomgå samma kontroll i ett annat. Därför vill Teknikföretagen att EU:s marknadskontrollmyndigheter ska dela information om utförda kontroller och godkänna varandras testresultat

• att europeiska marknadskontrollmyndigheter inte bara ska kontrollera om produkter är säkra. De bör även kontrollera att alla företag följer lagarnas administrativa krav på till exempel spårbarhet, teknisk dokumentation och märkning. Det ska inte gå att konkurrera med lägre pris genom att strunta i lagkrav.

Hållbar utveckling och konkurrenskraft

Svensk industri ligger långt fram när det gäller hållbara produkter och tjänster samt resurseffektiv produktion. Detta gäller traditionella produkter som stegvis får bättre miljöprestanda, till exempel lastbilar, och miljöteknik, som vatten- och luftre-ning. Sverige anses dessutom ha gott systemkunnan-de bland annat när det gäller hållbara städer. Hållbar produktion innebär att man använder material effektivt, använder lättviktsmaterial, energioptime-rar och återvinner material i produktionen.

Att Sverige är bra på detta stärker svensk kon-kurrenskraft inom branscher som fordon, energi och elektronik. Många av dessa produkter och tjänster finns redan här och nu för att användas. Globalt är detta en konkurrensfördel samtidigt som de miljöåtgärder som görs i Sverige måste gå att få tillbaka i högre priser på produkten. För produkter där detta inte är möjligt riskerar företagen att tappa konkurrensförmåga. Strategiskt miljöarbete inne-bär att väva samman de positiva värden företagen kan ge för miljön och att vidareutveckla affärer i en resurseffektiv riktning. Många av Sveriges företag ligger långt framme i arbetet med hållbarhetsfrågor. Sju av Teknikföretagens medlemsföretag är rankade bland de 100 mest hållbara företagen i världen enligt Forbes 2014.


• högt ställda miljökrav i det internationella samarbetet i miljöfrågor

• internationellt harmoniserade miljökrav på produkter

• goda förutsättningar för företagen att investera i teknikutveckling av miljöeffektiva produkter och tjänster

• politiska styrmedel som främjar långsiktigt lönsamma investeringar i Sverige och företags konkurrenskraft.

17

Miljökrav som leder till målet

Det ska vara säkert för miljön att använda produkter i den miljö produkten är avsedd för. Därför bör alla miljökrav på produkter vara mätbara så att företag kan visa att de uppfyller kraven. Globaliseringen innebär att produkter i många fall konstrueras för att uppfylla flera länders regelverk samtidigt. Några nya europeiska miljörelaterade regelverk som Reach och Ekodesigndirektivet påverkar teknikföretags möjligheter att sätta produkter på EU-marknaden. Kraven i dessa regelverk ändras över tid vilket gör det svårt för enskilda företag att följa utveckling-en om vilka krav som gäller. Teknikföretagen vill att myndigheter har tydliga arbetsmetoder för att ta fram miljölagstiftning som rör teknikföretag och produkter som inkluderar tidigt samråd. Här behövs en bättre dialog mellan myndigheterna och företagen.

Ett viktigt dialogområde är frågor i skärnings-punkten mellan kemikaliekrav och förebyggande av avfall. Miljökrav bör utformas genom globala standarder. Teknikföretagen vill att politikerna ska identifiera vilka miljöparametrar som bör regleras för en given produkt och reglerar detta som väsent-liga krav. Därefter kan standardiseringsorganisatio-nerna ta fram mätbara miljökrav på teknisk detalj-nivå tillsammans med myndigheterna.


• bättre dialog mellan myndigheter och företag om miljölagstiftning

• att miljökrav ska utformas genom globala standarder

• att krav riktas mot den fas i leverantörskedjan där miljöpåverkan är störst

• bättre samstämmighet i EU:s kemikalietillsyn

• globalt harmoniserade kemikaliekrav.

Konkurrens på lika villkor

Att tekniska krav på produkter ser så olika ut runt om i världen är ett problem för teknikföretag i Sverige. Ökad användning av globala standarder ger företagen större möjlighet att nå nya marknader. Lagar som rör produkter bör skrivas så enkelt som möjligt och begränsas till väsentliga krav. Detaljerad vägledning till hur kraven kan uppfyllas bör istället ges i frivilliga globala standarder, som utvecklats av berörda branscher och myndigheter i samverkan. Standarder som stöd för lag gör att de politiska må-len kan nås effektivt och ökar utrymmet för innova-tion. Teknikföretagen anser att ett produktutförande och en provning bör räcka för att få tillgång till hela världsmarknaden.


• en ökad användning av globala standarder

• en sund lagstiftning med stöd i standarder som utvecklas i samarbete med industrin.

Utveckla en stor ”hemmamarknad”

Teknikföretag som producerar i Sverige har ofta en liten hemmamarknad. Den offentliga sektorns upphandling uppgår idag till mer än 600 miljarder kronor per år i Sverige. Framför allt upphandlas viktig samhällsservice som vård och omsorg, skola, vägar, järnvägar och försvarsmaterial. Idag används endast en liten del till funktions- och innovations-upphandling. Företag utvecklar ständigt nya och bättre lösningar och ny teknik, men endast en min-dre del av offentliga upphandlingar utformas för att dra nytta av dessa.

Regeringen bör utforma en handlingsplan tillsammans med nyckelaktörer som myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv hur den offent-liga upphandlingen kan göras mer effektiv genom att styra bort från att enbart handla på pris. Ett gott förarbete, fokus på livscykelkostnad och innovativt innehåll kan ge god utdelning i bättre samhällsservi-ce, fler arbetstillfällen och högre tillväxt. Upphand-ling av innovation kan uppmuntra till nya tekniska lösningar som inte bara utvecklar offentlig verksam-het utan samtidigt skapar en större hemmamarknad och exportmöjligheter.

18

Sverige har mycket att lära av länder som Norge, Holland och Storbritannien som jobbar offensivt med nya lösningar och innovationsvänlig upphand-ling. Det finns också mycket att lära av de verksam-heter i Sverige som jobbar med tidig dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer.


• avsätt resurser för att stimulera myndigheternas, kommunernas och landstingens arbete med nytänkande och innovation i offentlig upphandling för att lösa viktiga samhällsproblem

• ta fram en handlingsplan för innovationsupphandling i dialog med nyckelaktörer, som kompletterar regeringens strategi för offentlig upphandling

• kompetenslyft för innovation, hållbarhet och effektivitet i offentlig upphandling.

Frihandeln inom EU

Eftersom svenska företag har en så liten hemma-marknad är det avgörande att de fortsatt kan sälja sina produkter på en global marknad. Att arbeta för frihandel är därför en självklarhet.

Det återstår många hinder för varors och tjänsters fria rörlighet i EU. Hindren består ofta av detaljerade nationella särkrav. Kraven ökar och marknaden fungerar därför allt sämre.18 Exempel på nationella krav som hindrar varors fria rörlighet är när fler, eller högre, krav läggs till europeisk lagstift-ning. Krav på tester eller märkningar förekommer också. Handelshinder försämrar EU:s konkurrens-kraft och kostar därmed arbete. En bättre funge-rande inre marknad är en stor potential för svenska företag. EU är den största enskilda marknaden för svenska teknikföretag. Svenska företag drabbas hår-dare av handelshinder än företag som är verksamma i större länder eftersom den svenska hemmamark-naden är liten.


• att hinder mot varors och tjänsters fria rörlighet inom EU ska tas bort. Idag snedvrider nationella särkrav konkurrensen. Dessa ger högre utvecklings och lanseringskostnader för teknikföretag. Det gör såväl Sverige som EU mindre konkurrenskraftigt

• att europeisk lagstiftning ska lämna mindre utrymme för nationella tolkningar samt att medlemsstaterna och EUkommissionen ska ta fram gemensamma riktlinjer för hur direktiv ska tolkas och genomföras

• att EUkommissionen får större sanktionsmöjligheter mot medlemsstater som brister i sitt genomförande och därmed hindrar en väl fungerande inre marknad.

Frihandelsavtalet med USA

Frihandelsavtal mellan EU och andra länder är viktiga och frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA är av särskild strategisk betydelse. Dels för att det är två av världens största ekonomier som förhandlar, dels för att avtalet kan förväntas påverka andra delar av världen, samt andra frihandelsavtal. Förhandlingarna om the Transatlantic Trade and Investment Partnership Agreement, TTIP, avslutas förmodligen under 2017. Ett omfattande handelsav-tal mellan EU och USA gör det möjligt för teknik-företag i Sverige att expandera på den amerikanska marknaden utan avgifter och regelkrångel. Det skul-le ge ökad handel och nya svenska arbetstillfällen.19


• att handeln mellan EU och USA blir tull och avgiftsfri

• att amerikanska och europeiska företag får konkurrera på lika villkor vid offentlig upphandling

• att EU och USA genom TTIP lägger grunden till ett långsiktigt samarbete för att, så långt som möjligt, enas om gemensamma lagar, standarder och godkännandeprocedurer

• att frihandelsavtalet innehåller ett starkt skydd för investeringar och en mekanism för hur tvister mellan en stat och en investerare ska lösas, ISDS.

19

Svensk export och internationalisering

I september 2015 presenterade regeringen sin exportstrategi, ett dokument med en god och bred ansats. Flera av de viktiga synpunkter som Tek-nikföretagen fört fram och som även presenterats i Teknikföretagens rapport från juni 2015, Fler kan exportera mer, har hörsammats.20

När regeringens exportstrategi kommunicerad-es under hösten 2015 uppkom frågetecken kring genomförande, finansiering och verktyg. Det vik-tigaste är att se till att de insatser som presenterats också implementeras och genomförs på ett sätt som fungerar för företagen och verkligen ökar företagens möjligheter att exportera. Fokus, koordinering, långsiktighet och uthållighet är viktigast för att genomföra exportstrategin.


• en nationell exportstrategi inklusive en plan för hur Sverige kan komma in på nya tillväxtdrivna marknader

• att statens insatser för att främja export och internationalisering i högre grad utgår från företagens behov och önskemål

• en högre grad av samordning mellan statens satsningar på innovation, kommersialisering och exportfrämjande.

Standardiserade affärsavtal

För att underlätta för teknikföretag att bedriva han-del har Teknikföretagen sedan 1950-talet i nordiskt, och senare även europeiskt, samarbete medverkat till att ta fram standardavtal och andra kontrakts-hjälpmedel. De mest kända och spridda exemplen är de allmänna leveransbestämmelserna NL 09 och NLM 10 som är avsedda för industriella leveranser av produkter och annan utrustning som anpassats för köparens behov, så kallad tillverkningsköp. De nordiska villkoren har inspirerat motsvarande bestämmelser på europeisk nivå inom teknikindu-strins europeiska samarbetsorganisation Orgalime.

Det nordiska och europeiska samarbetet har även resulterat i många andra slag av standardavtal, till exempel villkor för industriellt underhåll, konsult-uppdrag samt agent- och återförsäljaravtal.

Med tiden har det skapats en infrastruktur av avtal som underlättar för företagen när de ingår olika affärsavtal. Det har varit viktigt att arbetet med standardavtalen har kunnat bedrivas med respekt för avtalsfriheten. Teknikföretagen ser därför med oro på den pågående politiska diskussionen om att i Sverige införa tvingande lagstiftning om en längsta betalningstid vid affärer mellan näringsidkare. En sådan lagstiftning skulle avvika från vad som gäller i övriga europeiska länder och riskera att försvaga den svenska industrins konkurrenskraft. Utform-ning av företagens affärsavtal hanteras bäst av de berörda avtalsparterna.


• att företagen fritt ska kunna utforma sina affärsavtal utan onödiga inskränkningar i lagen som exempelvis tvingande regler för betalningstider.


20

FOTO

: EVA

LIN

DB

LAD

21

Konkurrenskraftig arbetsmarknadAtt snabbt kunna anpassa sig är en förutsättning för att klara den internationella konkurrensen. Företagen måste kunna styra sin verksamhet utifrån efterfrågan på marknader med ständigt skiftande förutsättningar.

Arbetsrätt som fungerar i globaliseringen

Teknikföretagen har undersökt medlemsföretagens uppfattningar om anställningsskyddslagen. Enligt undersökningen har företagen svårt att bedöma när en uppsägning är korrekt och att överblicka konsekvenserna av en felaktig uppsägning. Det finns en uppfattning att Arbetsdomstolen mycket sällan accepterar en uppsägning på grund av att den anställde inte kunnat prestera ett rimligt arbetsre-sultat. Företagen är självfallet oroliga för att anställa personal som inte klarar arbetet tillräckligt bra eftersom de inte kan överblicka konsekvenserna av en felrekrytering.

Så många som 78 procent av företagen svarar att de, i stor eller viss utsträckning, skulle behålla en anställd som är felrekryterad och helt enkelt leva med problemet. Det är huvudförklaringen till att 70 procent av företagen anser att anställnings-skyddslagen generellt minskar viljan att anställa. En annan mycket negativ effekt av företagens osäkerhet är att de ställer högre krav vid en rekrytering än vad anställningen kräver. Skälet för att ställa högre krav än nödvändigt är att det är ett sätt att undvika felanställningar. Det tillsammans med principen ”sist in, först ut” förstärker problemen att etablera sig på arbetsmarknaden för unga och andra grupper som inte redan har stor yrkeserfarenhet. En annan aspekt är att det finns risk att anställda blir missnöj-da eftersom de inte anser att de får full användning av sin kompetens i ett ”för enkelt arbete”. Turord-ningsreglerna och risken att ”hamna sist i kön” gör att arbetstagare är ovilliga att byta arbete och därför är rörligheten på den svenska arbetsmarknaden alldeles för låg.

Översyn av MBL

Anställningsskyddslagen kom till 1974 och är utformad för att lösa problemen på 1960-talets arbetsmarknad. Idag finns helt andra problem och det finns all anledning att utreda och överväga om en annan utformning av anställningsskyddet skulle vara till fördel för såväl företagen, de som har anställning och de som vill ha en anställning. Det är viktigt att kunna få till stånd en välbalanserad diskussion och bryta det tabu som under mycket lång tid har gällt den arbetsrättsliga lagstiftningen från 1970-talet.

En annan arbetsrättslig reglering som bör ses över är medbestämmandelagen, som också är en produkt av 1970-talets samhällssyn. Av förarbe-tena till lagen framgår att syftet med lagen är att ledningen av företagen skulle övergå från företags-ledningen till fackföreningarna. En avsevärd del av regleringen är otidsenlig och har sällan använts av fackföreningarna eftersom de inser att reglerna saknar legitimitet. Det gäller till exempel reglerna om tolkningsföreträden i medbestämmande- och arbetsskyldighetsfrågor och om så kallad kvardrö-jandestridsrätt.

Även reglerna om betalningstvister är säregna och skapar en omotiverad obalans mellan arbetsgi-varen och arbetstagarorganisationen, till den senares fördel. Det kan också ifrågasättas om förhandlings-reglerna om entreprenader är välbalanserade och till viss del om de är förenliga med EU-direktivet om bemanningsföretag. Reglerna om stridsrätt har inte på allvar övervägts sedan 1930-talet och ger vid en internationell jämförelse svenska fackliga organi-sationerna unikt vidsträckta möjligheter att vidta stridsåtgärder.

22

Detta har lett till en situation där fack inom andra sektorer än den som är internationellt konkurrens-utsatt kan tilltvinga sig löneökningar över det så kallade märket genom närmast oinskränkta möjlig-heter till stridsåtgärder. Det kan även undergräva den så kallade fredsplikten i redan ingångna kollek-tivavtal. Regleringen av arbetsmarknadskonflikter skapar obalans och hotar därmed Sveriges ekonomi och välstånd.

Hotet mot kollektivavtalet

En viktig fråga är också om medbestämmande-lagens utgångspunkt att kanalisera i princip allt arbetstagarinflytande till de kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationerna är hållbar idag. Fack-föreningarnas representativitet är en ödesfråga för den svenska kollektiva arbetsrätten. Sedan medbe-stämmandelagen trädde i kraft har andelen perso-ner som är fackligt organiserade i Sverige minskat väsentligt. Det gäller i första hand arbetstagare men även arbetsgivare. En ökande del av arbetskraften är inte medlemmar i de kollektivavtalsbärande fackför-eningarna och många företag är inte medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Om den här utveck-lingen fortsätter är det inte rimligt att arbetstagarnas inflytande på arbetsplatsen ska hanteras av fackför-eningar som inte företräder mer än en minoritet av arbetstagarna. Det kommer på sikt också att göra att kollektivavtalens legitimitet riskerar att bli ifrågasatta.


• en diskussion och översyn av anställningsskyddets utformning så att reglerna är anpassade till dagens arbetsmarknad och tar hänsyn till de intressen som finns hos företag, anställda och de som söker anställning

• en översyn av medbestämmandelagen så att reglerna ger ett bra arbetstagarinflytande men samtidigt speglar dagens samhällsvärderingar.

Arbetsrätten internationellt

Den EU-rättsliga arbetsrättslagstiftningen som kommit under senare år ställer arbetsgivare i Sverige inför delvis samma utmaningar som den svenska lagstiftningen, men också inför nya. Precis som fallet med arbetsrättslig lagstiftning på nationell nivå förskjuter EU-rättslig lagstiftning förhandlings-

utrymmet till facklig fördel eftersom förhandlingar ska utgå från vad som gäller om man inte kommer överens. Dessutom visar EU-rättslig lagstiftning ofta en mindre förståelse för system som det svenska där parterna har ett förhållandevis stort utrymme att genom kollektivavtal komma överens om avvikelser från lagregleringar. Detta riskerar att på sikt minska kollektivavtalens betydelse som regleringsinstru-ment vilket i förlängningen undergräver hela den förhandlings- och tvistelösningsmodell som finns i Sverige idag.

Bekymmer med dubbla regelverk

När EU-direktiv om arbetsrätten genomförs leder de i Sverige också till vad som ibland kallas ”överlag-ring”. Enligt fördraget antas bindande arbetsrättslig lagstiftning på EU-nivå i form av direktiv, som alltså ska genomföras i nationell rätt, vanligen genom lagstiftning. Direktiv på arbetsrättens område är inte harmoniserande, och stämmer alltså inte överens med reglerna i medlemsstaterna. De fastställer en miniminivå för medlemsstaterna. Det är alltså tillå-tet för en medlemsstat att ha strängare regler för ar-betsgivare än vad som anges i direktiven. För svensk del har EU-direktiven på arbetsrättsområdet inte lett till att man omformat lagar på så sätt att man tagit bort rent svenska regleringar på området samtidigt som man infört de nya EU-reglerna. I stället har man behållit de svenska reglerna och sedan lagt till EU-reglerna. På så vis har svenska arbetsgivare i vissa frågor fått följa dubbla regelverk.

Det har även visat sig mycket svårt att få till ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftning som EU redan antagit även när den visat sig mindre lämplig. Problemet har dessutom förvärrats allteftersom EU utvidgats. Ett exempel på hur EU som lagstiftare har visat oförståelse för under vilka former fackligt medbestämmande sker är direktivet om europeiska företagsråd. Det nya direktivet har lett till att beslut måste gå igenom samrådsförfaranden i två olika forum, transnationellt med det europeiska företags-rådet och nationellt i enlighet med de nationella samrådsförfaranden som gäller i respektive land.

Viktigt att företagen får lämna synpunkter

Detta har lett till att besluten blivit försenade och fördyrande. Dessutom riskerar arbetsgivare att hamna i rättsprocesser då det är mycket svårt att

23

dialog med fackliga organisationer. Detta eftersom de ofta inte omfattas av nationella samrådsbestäm-melser. Precis som i förhållande till lagstiftning och andra regelverk på EU-nivå är det svårt för ett bolag att förhålla sig till ett regelverk som är tillämpligt på både ett nationellt och ett internationellt plan. Dessutom ligger det ofta svårigheter i hur eventuella tvister ska lösas.


• att när EUdirektiv inom arbetsrätt genomförs i Sverige måste de rent svenska regleringarna på området tas bort så att inte svenska arbetsgivare måste följa dubbla regelverk

• att arbetsrättslig reglering på EUnivå bara ska antas om det rör sig om frågor som inte kan lösas av medlemsstaterna själva, genom lag eller kollektivavtal. Sådan EUreglering måste beakta behov som finns av att göra avvikelser genom kollektivavtal. Sådana regleringar ska inte införa nya förhandlingsnivåer på transnationell nivå för företag om de inte samtidigt medger möjlighet att ersätta samråd på nationell nivå med transnationella samrådsförfaranden

• att Kommissionen ska stödja den sociala dialogen mellan parterna på EUnivå, men det är upp till parterna att avgöra vilka frågor som ska behandlas och om överenskommelser ska träffas på EUnivå eller inte.

Arbetskraftskostnaden avgörande för konkurrenskraft

Arbetskraftskostnaderna är höga i Sverige jämfört med i omvärlden. Detta gäller även jämfört med närliggande och viktiga konkurrentländer. Under åren efter finanskrisen när kronan var mycket stark, bland annat mot euron, var läget extra besvärligt. Därefter har kronan återigen blivit mindre stark, men kostnadsläget jämfört med i viktiga konkur-rentländer är fortsatt högt. Dessutom är det inte osannolikt att kronan återigen kommer att stärkas bland annat mot euron. En avgörande förklaring till de alltför höga arbetskraftskostnaderna är att vi under en lång tid haft högre nominella löneök-ningar än våra konkurrentländer. När kronan sedan stärktes och började pendla på nya nivåer blev situa-tionen ohållbar. När inflationen är närmast obefint-lig måste löneavtalen utgå från den verkligheten och inte från ett inflationsmål som Riksbanken inte kan förväntas nå i närtid.

dra en skiljelinje mellan vad som är frågor som ska behandlas i det ena forumet men inte i det andra. Om multinationella företag skulle kunna genomfö-ra förhandlingar i de europeiska företagsråden för verksamheter som omfattar flera europeiska länder skulle det vara ytterst rationellt. Problemet är dock att direktivet inte alls medger någon ordning där man kan ersätta de nationella samrådsförfarandena med ett EU-övergripande utan tvärtom föreskriver att dessa ska ske parallellt. Inom EU talas det om den sociala dialogen.

Detta avser den formaliserade processen där arbetsmarknadens parter har rätt att ge synpunkter på Kommissionens lagförslag, det informella åsikts-utbytet mellan EU:s institutioner och arbetsmark-nadensparter på EU-nivå samt den formaliserade sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå inom och mellan olika sektorer. För arbets-givare är det naturligtvis viktigt att få ge synpunk-ter på arbetsrättsliga lagförslag. Även det ständiga informella utbytet av information och ståndpunkter mellan arbetsgivare och EU:s institutioner är viktigt. Men vi anser att formella avtal mellan parterna på EU-nivå endast bör ske undantagsvis och efter stor eftertanke, även om den formaliserade sociala dia-logen mellan parterna på EU-nivå också har en roll att fylla. Det är dock avgörande att det är parterna själva, och inte Kommissionen, som avgör vilka äm-nen som ska behandlas inom denna dialog och att det också är parterna själva som avgör om man ska träffa överenskommelser på EU-nivå eller inte.

För att möta den ökade internationaliseringen av bolag har både nationella och internationella fackliga organisationer försökt få till olika typer av avtal som ska gälla för multinationella företag som även verkar utanför EU:s gränser. Detta för att få ett regelverk som är tillämpligt för samtliga bolag inom en koncern. Denna typ av avtal reglerar vanligen relationer mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare och i vissa fall även anställningsvillkor. Det uttalade målet med avtalen är ofta att de ska bidra till att förutse bland annat sysselsättnings-utveckling och omstrukturering i ett gränsöver-skridande perspektiv för transnationella företag. Bakomliggande mål är dock ofta att dels binda upp koncerner till en viss lägsta nivå som ska följas i alla länder, dels tvinga koncernledningar in i direkt

24

Vi har under flera år haft reallöneökningar på en alltför hög nivå som parterna inte har räknat med. Företagens problem är att reala löneökningar också är reala kostnadsökningar. Den givna slutsatsen är att den nominella ökningstakten måste vara mycket låg framöver. Dessutom behövs andra förändringar i kollektivavtalen för att få ner kostnadsnivån. Sam-mantaget är det avgörande för svenska företags kon-kurrenskraft att arbetskraftskostnaderna i Sverige hamnar på en konkurrenskraftig nivå i förhållande till viktiga konkurrentländer.


• en lönebildning som leder till att de svenska arbetskraftskostnaderna hamnar på en mer konkurrenskraftig nivå i förhållande till viktiga konkurrentländer.

Lönebildning för ökad anpassningsförmåga

Lika viktigt som kostnadsnivån är en lönediffe-rentiering som är bättre anpassad till skillnader i prestationer och produktivitet. Eftersom verksam-heternas behov skiljer sig åt både mellan företag och mellan olika verksamheter inom enskilda företag, är det även viktigt med mer decentraliserade löneavtal. På en hårt konkurrensutsatt världsmarknad krävs dessutom förutsättningar som gör att företagen snabbt kan anpassa sin verksamhet efter förändrad efterfrågan. Fler så kallade öppningsklausuler och andra avtalskonstruktioner behövs så att företagen kan klara att hantera både säsongs- och konjunk-turvariationer. Öppningsklausuler innebär att de centrala kollektivavtalen utformas så att parterna på lokal nivå kan göra upp om att förändra bland annat lön och arbetstid.


• decentraliserade löneavtal som stärker den lokala lönebildningen och de enskilda företagens internationella konkurrenskraft

• fler så kallade öppningsklausuler som gör att parterna kan göra upp på lokal nivå om att förändra bland annat lön och arbetstid

• lönedifferentiering som sänker trösklarna in till arbete och gör att anställda kan höja sin lön till rätt nivå utan att behöva byta arbetsplats.

Tidsenliga konfliktregler

Den internationellt konkurrensutsatta industrins och de industrinära tjänsternas roll som märkessät-tare är central. Ändå kan fack inom andra sektorer tilltvinga sig löneökningar över det så kallade mär-ket och undergräva fredsplikten i redan ingångna kollektivavtal genom närmast oinskränkta möjlig-heter till stridsåtgärder. Regleringen av arbetsmark-nadskonflikter skapar obalans och hotar därmed Sveriges ekonomi och välstånd.


• reglering av stridsåtgärder så att de är proportionerliga i förhållande till den aktuella konflikten

• avskaffande eller begränsande av rätten till sympatiåtgärder så att arbetsfreden genom tecknande av kollektivavtal blir verklig.

Flexibla anställningsformer

Att snabbt kunna anpassa sig är en förutsättning för att klara den internationella konkurrensen. Före-tagen måste kunna styra sin verksamhet utifrån efterfrågan på marknader med ständigt skiftande förutsättningar. Om efterfrågan faller måste före-tagen kunna möta det snabbt. Då måste företagen kunna behålla sina mest lämpade medarbetare och placera dem där de bäst bidrar till företagets konkurrenskraft. Trösklarna är höga in på arbets-marknaden och arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar och andra som inte har stor erfarenhet av arbete i Sverige. Det är viktigt att underlätta för de som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och utrikes födda, att få ett arbete och komma in på arbetsmarknaden. Möjligheterna till visstidsanställning får därför inte inskränkas efter-som just visstidsanställningarna för många är det första steget in på arbetsmarknaden.

Visstidsanställningar sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och är viktiga ur integrations-synpunkt. En viktig del i detta är att lagstiftning och kollektivavtal ger möjligheter för företagen att använda sig av flexibla anställningsformer som ger möjlighet att snabbt anpassa bemanningen efter behoven. Anställningsformerna måste naturligtvis balanseras mot de intressen som arbetstagare har, bland annat i form av skydd mot godtyckliga upp-sägningar, omställningsförsäkringar, försörjning vid arbetslöshet med mera.

25

i mångfalden. Att kunna ta vara på allas kunskaper och allas erfarenheter, oavsett ålder, kön eller etnisk tillhörighet.

Studier visar att svenska företags export till enskilda marknader växer med rekryteringen av medarbetare från dessa länder. Det handlar helt enkelt om att ha tillgång till de allra mest kompeten-ta och engagerade medarbetarna. Där ingår också språkkunnande och kulturell förståelse. Ingenting annat duger om våra exportföretag ska kunna ta matchen med de internationella konkurrenterna, bli framgångsrika och därmed kunna växa i Sverige med både produktion och utveckling. På en alltmer globaliserad marknad kommer mångfalden att vara en allt starkare konkurrensfördel.

Smidigare handläggning av arbetstillstånd

Teknikföretag har ett stort behov av att kunna anlita rätt kompetens oavsett var den finns i världen. Detta gäller både när ett företag vill anlita konsulter eller bemanningspersonal och när ett företag vill anställa någon som är hemmahörande i ett annat land. När det gäller tjänsterörlighet har stora framsteg gjorts, inte minst genom EU-domstolens praxis (bland an-nat i form av den så kallade Laval- eller Vaxholms-domen). Det finns dock fortfarande hinder mot tjänsterörlighet, som försvårar för teknikföretag när de vill anlita utländska tjänsteföretag. Stora fram-steg har också gjorts när det gäller möjligheterna för utländska medborgare (även från utanför EU) att få arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Själva ansökningsprocessen kan bli så långdragen att det inte är möjligt för företagen att anställa den de har tänkt sig. Det finns också krafter som arbetar för att försvåra tillståndsgivningen, till exempel genom att åter ge fackliga organisationer möjlighet att stoppa tillstånden. Det är viktigt att inga inskränkningar sker i den fria arbetskraftsinvandringen som nu råder i Sverige. Handläggningen av arbetstillstånden måste bli smidigare, snabbare och mer förutsägbar.


• att hindren för utländska tjänste och bemanningsföretag att verka i Sverige tas bort

• att regelverket gör det lätt för utländska arbetstagare att få arbetstillstånd för att komma till Sverige och arbeta.

Företagen har också behov av att inom ramen för anställningar bättre kunna anpassa arbetstidens längd och förläggning för de anställda än vad dagens regelverk ger möjlighet till. Små och medelstora företag har inom detta område samma utmaningar som större företag, skillnaden är att de drabbas hår-dare av stela regelverk eftersom små företag är mer beroende av nyckelpersoner.

Kompetensutveckling och lägre trösklar

Under det senaste året har det skett mycket omfat-tande ökning av antalet asylsökande i Sverige. Det finns anledning att tro att nivåerna kommer att förbli höga under de kommande åren. En majoritet av de som söker asyl i landet har en för svenska för-hållanden bristfällig utbildningsnivå. Den svenska arbetsmarknadens stela regleringar och höga lägsta-löner kommer att innebära att ett stort antal av de personer som kommer hit inte kommer att kunna erbjudas anställningar. Eftersom en anställning är en väsentlig nyckel för integration i samhället är detta en avgörande fråga. Det enda framkomliga sättet att hantera problemet är kompetensutveckling i kombination med lägre trösklar för anställning, både i form av flexibla anställningsformer och lägre ingångslöner. Båda dessa delar är avgörande och bara det ena förslår inte i en situation där arbetslös-heten plötsligt ökar med flera hundratusen personer som står långt från arbetsmarknaden.


• ett tydligt, förutsebart och enkelt anställningsskydd som skyddar mot godtyckliga uppsägningar, men som i övrigt främjar flexibilitet, anpassning och omställning och som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden

• ökade möjligheter till flexibla anställningsformer för att knyta kompetens till företagen

• en allmän obligatorisk omställningsförsäkring som ersätter dagens akassa och sjukförsäkring

• kollektivavtal som inte hindrar snabb anpassning av verksamhet och kostnadsläge i en krissituation

• mer anpassningsbara regler för arbetstidens längd och förläggning.

Underlätta för utländska medborgare

En viktig och aktuell fråga för våra medlemmars internationella konkurrenskraft handlar om styrkan


26

FOTO

: EVA

LIN

DB

LAD

27

Investera i samhällets mjukvara – utbildning och forskningAllt fler länder satsar på kunskap för att ta sig högre upp i värdekedjan och skapa välstånd. Med en ökad global konkurrens och Sverige som välutvecklat höglöneland ställs högre krav på kompetensförsörjningen i Sverige än i många andra länder.

Helhetssyn på utbildningssystemet

Utbildningssystemet behöver ge de studerande både bildning och en utbildning som mer konkret leder till att de kan utföra någon form av arbete. Inom ut-bildningssystemet är det också viktigt att det genom hela livet finns vägar till utbildning, både akademis-ka och yrkesinriktade. Idag ser vi att utbildningssys-temet inte levererar tillräckligt många personer som har rätt utbildning för teknikföretag, därför behöver det utvecklas fler vägar in till industrin. Yrkesin-troduktionsavtalet är en sådan väg där anställning kombineras med utbildning och introduktion.

Utbildningssystemet bör finansieras offentligt, hålla en hög kvalitet och ge valfrihet. Oavsett var man bor eller vilken bakgrund man har ska alla barn, ungdomar och vuxna få likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. De ska få god återkoppling på sina kunskapsnivåer och alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det ska finnas stöd för lågpres-terande personer och de högpresterande personerna ska utmanas. All utbildning, oavsett nivå, ska rusta de studerande för arbetsmarknadens förutsättningar och krav. Utbildningarna behöver därför vara di-mensionerade efter arbetsmarknaden och det måste föras en nära dialog med företag och andra arbets-givare om vilka krav morgondagens medarbetare måste leva upp till. Många teknikföretag har idag ett engagemang i kompetensförsörjning. Det behövs en helhetssyn på utbildningssystemet. Ingen utbild-ning får stänga några dörrar till vidareutbildning. Det reguljära utbildningssystemet och arbetsmark-nadsutbildningar måste hålla likvärdig kvalitet och samordningen behöver öka.

Den kompetensväxling som har skett de senaste 15–20 åren kommer med största sannolikhet att fortsätta. Hittills har det betytt att andelen högskole-utbildade mer än fördubblats i svenska teknikföretag medan de som enbart har en grundskoleutbildning har halverats. De yrkesroller som är kritiska för tek-nikföretag är kvalificerade yrkesarbetare, tekniker samt högskole- och civilingenjörer.

Teknikföretag behöver medarbetare med olika typer av kompetenser som också varierar över tid i takt med att produkter och tjänster utvecklas och marknader förändras. Snabbare omställningar, kun-danpassade produkter, nya hållbara material, nanot-eknikens möjligheter och kraven på hållbarhet i alla led kopplat till en ökad användning av IT, skapar ett behov av medarbetare med hög kunskapsnivå.

En för industrin viktig regional plattform för samverkan inom utbildningsområde är Teknikcol-lege. Detta koncept har Teknikföretagen och övriga organisationer inom Industrirådet tagit initiativ till i samverkan med kommuner, utbildningsanordnare samt industri- och teknikföretag på över hundra orter i Sverige. Teknikcollege syftar till att öka kvali-teten på tekniskt inriktade utbildningar på gymna-sial- och eftergymnasial nivå och därmed intresset utifrån industrins framtida behov. Samverkan förutsätter att utbildningarnas huvudmän, regionala aktörer och teknikföretag är beredda att investera tid och energi i att tillsammans analysera och beslu-ta vad varje aktör kan göra för att ytterligare stärka konkurrenskraften för industrin i Sverige.

28

Utbildning ska möjliggöra karriärväxling. Studenter bör lättare kunna röra sig genom utbildningsystemet och förflytta sig mellan yrkesinriktade och akade-miska utbildningar.

Utbildning och kompetensförsörjning är frågor som spänner över flera politiska arenor. Därför behövs en samordnad funktion med en helhetssyn på utbildning, arbetsmarknad och näringspolitik. Genom ett tydligare regionalt ansvar för att planera utbildningar främjas samverkan mellan utbildnings-anordnare, kommuner och företag.


• en bred politisk överenskommelse om utbildningssystemet och hur kvaliteten ska höjas

• att alla utbildningar rustar eleverna för arbetsmarknadens krav och förutsättningar och att utbildningarna dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.

En grundskola som förbereder för vidare studier

Svenska elevers kunskapsnivåer i grundskolan har sjunkit, både sett över tid och i internationell jämfö-relse. I den senaste Pisa-undersökningen är resulta-ten för de svenska 15-åringarna nedslående. År 2000 låg svenska skolungdomars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap över OECD-snittet. 2013 låg Sverige under snittet på alla tre områdena. Samtidigt förbättras resultaten på många platser i världen. Nästan en fjärdedel av de elever som sluta-de årskurs 9 våren 2015 saknade fullständiga betyg och 14 procent av eleverna saknade behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program.21

Ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik är avgörande för att teknikföretag ska kunna attrahera kompetenta medarbetare. Sverige har en hög andel unga som intresserar sig för tek-niska utbildningar, i förhållande till övriga i-länder. Andelen är dock för låg med tanke på hur näringsli-vet ser ut i Sverige. Teknikämnet har varit obligato-riskt i grundskolan sedan 1994 men lider fortfaran-de av stora kvalitetsbrister.

Undervisningen bedrivs ofta på för låg nivå, pro-gressionen är svag och mängden undervisningstim-mar varierar stort.22 Teknikutvecklingen går mycket snabbt och arbetssätt, processer och produkter för-ändras fort. För att kunna möta elevernas nyfikenhet och förmedla en verklig bild är det extra viktigt med kontinuerlig fortbildning för lärare i teknikämnet. Läraryrkets status har sjunkit, det visar sig bland annat i rekryteringen till lärarutbildningen. Idag är knappt hälften av tekniklärarna i högstadiet behö-riga.

Kompetens framför lärartäthet

Det utexamineras dessutom alldeles för få nya lära-re. Exempelvis utbildas bara omkring en tiondel så många lärare i kemi, fysik och teknik som skulle be-hövas i grundskolans senare årskurser de komman-de åren. Det visar en jämförelse mellan Skolverkets prognoser över lärarbehovet och Universitetskans-lersämbetets statistik över examinationer.23,24 Läget i dessa ämnen kan benämnas krisartat. Det är nöd-vändigt med lärare med djup ämneskompetens och ämnesdidaktisk kompetens i teknik, naturvetenskap och matematik.

Dels behövs insatser för att skapa möjligheter för existerande lärare att stärka sina kunskaper, dels behövs insatser för att läraryrket ska attrahera fler kompetenta personer – och även andra grupper-ingar än idag. Fokus bör vara att öka fler lärares kompetens i stället för att bara se till lärartäthet.

Studie- och yrkesvägledare har ett brett och varierande uppdrag – både vägledning i hur eleven ska planera sin utbildning i den del av skolan som hen befinner sig i nu och rådgivning inför nästa studienivå och arbetsmarknad. Vi står inför en parallell kompetensbrist och hög ungdomsarbetslös-het. Drygt hälften av Sveriges företag uppger att det är svårt att rekrytera medarbetare och fortfarande misslyckas nästan vart femte rekryteringsförsök. Studievägledningen behöver i större utsträckning vara kopplad till att minska den dåliga matchningen på arbetsmarknaden.

29


• fler lärare i teknik och naturvetenskap genom fler vägar till yrket, snabbspår för nyanlända lärare och en i högre grad individuell lönesättning som premierar och motiverar lärare i teknik, naturvetenskap och matematik

• en ökning i lärarnas kompetens framför en ökning i antalet lärare

• en ökad användning av informations och kommunikationsteknik, IKT, i teknik, naturvetenskap och matematik. Digitala verktyg och nya programvaror kan användas för att dels bättre och roligare tillgodogöra sig nya kunskaper, dels förbereda elever för en alltmer digitaliserad industri

• att alla elever i grundskolan ska bli garanterade minst 200 timmar teknikundervisning. Idag har Noämnena och teknik tillsammans totalt 800 timmar och undervisningen i teknik prioriteras ofta bort och får väldigt varierande mängd undervisningstid

• en tydligare yrkesroll för studie och yrkesvägledare och förnyelse av studie och yrkesvägledarutbildningen med fler moment om arbetsmarknaden, yrkesroller och karriärvägar inom teknikindustrin.

Gymnasieskola som leder till jobb

Läsåret 2015/16 går 319 600 elever i gymnasiesko-lan. Det är en minskning med tre procentenheter sedan föregående läsår. 57 procent av eleverna går ett högskoleförberedande program, 30 procent ett yrkesprogram och 13 procent någon form av introduktionsprogram. Andelen som väljer yrkes-program har sedan föregående läsår minskat med två procentenheter medan intresset för teknikpro-grammet har ökat något. För teknikföretag är det väsentligt att gymnasieskolan har attraktiva och högkvalitativa utbildningar som kan leda dels till kvalificerade yrkesroller, dels till fortsatta studier på högskolan.

Gymnasieskolan behöver därför utvecklas och kraven höjas för att eleverna ska vara anställnings-bara efter gymnasiet. En gymnasieexamen är 2 500 gymnasiepoäng, men samtliga industrirelevanta gymnasieprogram bör omfatta mer än så. Några av Teknikföretagens medlemsföretag har egna indu-strigymnasier. De har visat att det är möjligt att organisera utbildningen så att eleverna med goda

resultat kan läsa fler kurser än vad som lägst ingår i en examen. Elevpengen bör anpassas efter omfatt-ningen på utbildningen, det vill säga mer elevpeng för fler poäng.

Omställning efter gymnasiet

För att möta behovet av ökad rörlighet och främ-ja flexibiliteten på arbetsmarknaden behöver det finnas möjlighet till omställning efter gymnasiet. Utbildningsvägar som leder till jobb inom industrin bör vara öppna även för dem som tidigare valt andra inriktningar. För att säkra tillgången på rätt kompe-tens inom industrin är det viktigt att de som erbjuds plats på industrirelevanta vuxenutbildningar också har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning-en. Därför bör den som har förutsättningar att få jobb efter utbildningen prioriteras, oavsett tidigare utbildning.

Resurserna till yrkesvux (statligt finansierad yr-kesinriktad gymnasial vuxenutbildning) har varierat kraftigt mellan och även under budgetår. Det gör det svårt för utbildningsanordnare att planera och för företagen att förlita sig på vuxenutbildningen som en långsiktig samarbetspartner. Kommunerna har som grupp betraktat också varit tydliga med att statsbidraget för yrkesvux har varit en förutsättning för att de ska kunna erbjuda yrkesutbildning för vuxna.

Utbildningar för arbetsmarknadens behov

Allt fler tjänster inom industrin kräver både bredare kunskaper och mer spetskompetens än vad gymna-sieskolans yrkesprogram kan ge. Dessa kompetens-behov kan tillgodoses genom de industrirelevanta utbildningarna inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan bör fortsätta att utveckla sin behovsanalys så att prioriteringen mellan olika utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. Resurserna till utbildningar inom yrkeshögskolan har i stort legat still de senaste fem åren trots en ökning av antalet ansökningar med 26 procent. Myndigheten menar att kvaliteten på ansökningarna är sådan att de skulle kunna bevilja statsbidrag till dubbelt så många ansökningar om det bara fanns medel för detta. Därför behöver yrkeshögskolan få höjda anslag.

30

integration av de generella ingenjörsämnena med projektledning, kommunikation och affärsförståelse. Värdet av praktik i olika former behöver lyftas och kombineras med de teoretiska inslagen. Detta ger studenterna en ökad förståelse för sammanhang och helhet. Med en tydlig målsättning och ambition att kombinera teori och praktik underlättas även kvalitetsgranskningar samt program- och kursutvär-deringar. Att studenterna får ett kvalificerat arbete efter examen är ett mått på utbildningens kvalitet och relevans. Kvalitetsutvärderingen av högskoleut-bildningar bör mäta studenternas anställningsbar-het.

Att attrahera spetskompetens

Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv behöver ett ständigt inflöde av ny kunskap och kom-petens, exempelvis i form av nyutbildade personer och fortbildning av medarbetare. Detta förutsätter utbildningsanordnare med både en lokal närvaro och en stark forskningsanknytning inom sitt utbild-ningsområde. Universitet och högskolor bör i ökad utsträckning ta denna roll som utvecklingsmotor och vara en ingång till forskning, såväl internatio-nellt som nationellt. Det är av yttersta vikt att Sve-rige kan attrahera spetskompetens inom den högre utbildningen och forskningen. Resurstilldelnings-systemet till universitet och högskolor bör förändras så att det stimulerar samverkan mellan akademi och näringsliv. På samma sätt behöver meriteringssys-temet för lärare och forskare inom akademin bättre premiera samverkan.

Ökad rörlighet

Det behöver bli lönsamt för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv. Interna-tionellt studentutbyte är en viktig förutsättning för att kunna bedriva kvalificerade och specialiserade utbildningar som svarar mot industrins behov. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige som är så beroende av ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Utbyten bidrar även till att säkerställa att svenska utbildningar håller en hög internationell klass.

Utländska studenter som studerar i Sverige och svenska studenter som studerar utomlands inne-bär en ökad rekryteringsbas till industrirelevanta

Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag är att be-döma behovet av utbildning inom skilda yrken vid varje ansökningstillfälle. Utbildningsområdet teknik och tillverkning är prioriterat, men de utbildningar som är riktade mot den tillverkande industrin utgör bara cirka fem procent, vilket är en uppseendeväck-ande låg andel med tanke på industrins betydelse för sysselsättningen i landet. När myndigheten tar beslut om att en utbildning ska genomföras gäller normalt endast två utbildningsomgångar. Inves-teringsintensiva utbildningar som bedöms vara viktiga och bärkraftiga på lång sikt bör få beslut om fler utbildningsomgångar.


• att högre krav ska ställas på djup och bredd i såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program

• att fler praktiska delar införs på de högskoleförberedande programmen och mer teori och yrkeskunskaper på yrkesprogrammen

• företagen får ha inflytande på lärlingsutbildningen eftersom villkoren måste anpassas efter företagens förutsättningar för att industrirelevanta lärlingsutbildningar ska bli ett reellt alternativ för företagens kompetensförsörjning.

Högskoleutbildning som speglar industrins behov

Den högre utbildningen i Sverige behöver utvecklas i takt med industrins behov och kopplas till pågåen-de forskning och innovation. Genom ökat samarbe-te mellan akademi och näringsliv blir kvaliteten och relevansen bättre i både forskning och utbildning. En tidig och återkommande kontakt med industrin under utbildningen ger en bild av verkliga arbets-uppgifter och förhållanden i arbetslivet. Dessutom skapas ökad motivation och förståelse hos stu-denterna. Tillämpade inslag bör genomsyra hela utbildningen och samtidigt tydligt kopplas till de teoretiska delarna.

Samverkan i ingenjörsutbildningen bör betona fundamentala ingenjörskunskaper och hur dessa kunskaper kan omsättas i verkliga system och pro-dukter. För att förverkliga detta är det nödvändigt att företagen deltar i projekt och praktik. I en fung-erande samverkan är det viktigt att det sker en ökad

31

FOTO

: EVA

LIND

BLA

D

32

Oroande trend för FoU-investeringar

Även i den högteknologiska sektorn har FoU-inten-siteten utvecklats negativt sedan 1990-talskrisen och andelen invånare med eftergymnasial utbildning har utvecklats svagt jämfört med många andra länder.25

Forskning och utveckling är en avgörande faktor för framtida konkurrenskraft. Inte bara för att den ger högre produktivitet i det forskande företaget utan framför allt för de positiva effekterna för samhället och företagen runt omkring. Entydig internationell forskning visar att samhällets nytta av forskning och utveckling är betydligt större än det enskilda företagets. I snitt ligger den privata avkastningen av forskning och utveckling på 20–30 procent medan den samhälleliga avkastningen, det vill säga både effekter för företaget och spridningseffekter till andra företag, ligger på 90–100 procent.26 Nytta och vetenskaplig höjd går hand i hand. Det framförs ofta att kraven på samverkan och nyttiggörande hotar forskningens kvalitet. Svenskt Näringslivs under-sökning visar tydligt att forskarna inte håller med. Närmare sju av tio forskare som samarbetat med företag anger ökad forskningskvalitet som en positiv effekt.27 En rad svenska och internationella studier visar att forskning som bedrivs i samverkan mellan akademi och företag blir mer citerad och är av högre kvalitet än den som bedrivs inom akademin. Vana av samverkan är en svensk styrkefaktor.

Men samverkan handlar inte bara om forsk-ning. Studenterna är en viktig kraft bakom den förnyelse som högskolor och universitet bidrar till i samhället.28 Studenternas kunskapsöverföring och entreprenörskap utgör ett viktigt bidrag till samhäl-let – kanske till och med viktigare än universitetens forskning.

Brygga till näringslivet

Industriforskningsinstituten fyller en viktig funk-tion som brygga till näringslivet. De spelar också en viktig roll för att driva demonstrationsanlägg-ningar. Staten behöver investera mer i test- och demonstrationsanläggningar för att underlätta för forskningsresultat att nå ut i samhället. Test- och de-monstrationsanläggningar är också sätt att konkret arbeta i samverkan. Sveriges Science Parks, inno-vationskontor och inkubatorer, innovationsmiljöer

utbildningar och ett inflöde av nya kontakter och erfarenheter. Dessutom kan de bidra till att fylla de kompetensbehov som industrin ser både på kort och lång sikt. Därför är det centralt att svenska lärosäten kan upprätthålla en god nivå av utländska studenter på relevanta utbildningar. Stipendiesyste-met för utländska studenter bör byggas ut kraftfullt och vi behöver underlätta för examinerade att jobba och bo kvar i Sverige.


• att den högre utbildningen i Sverige ska svara bättre mot industrins kompetensbehov

• att studenternas anställningsbarhet ska vara en faktor i högskolans kvalitetsutvärdering

• att fler ingenjörsstudenter ska ta ut sin examen

• att stipendiesystemet för utländska studenter ska byggas ut.

Mer nytta av svensk forskning

Svenska exportföretags framgångar på världsmark-naden har gjort den industriella verksamheten i Sverige mer kunskapsintensiv. Tillsammans står svenska teknikföretag för var tredje svensk forsk-ningskrona och många multinationella teknikföre-tag bedriver fortfarande huvuddelen av sin forsk-ning och utveckling i Sverige trots att de har en liten hemmamarknad här. Men Sveriges ledande position som forskningsnation är sårbar. Ett fåtal globala företag står för de stora FoU-investeringarna och idag växer företagens forskning och utveckling mer i andra länder än i Sverige. Några företag lägger dock fortfarande en stor andel av sin totala forskning och utveckling i Sverige, särskilt i relation till Sverige som marknad.

Tillväxtländer som Kina, Indien och Brasilien byter strategi från lågkostnadsproduktion till kun-skapsbaserad konkurrens. I dessa länder utexamine-ras miljontals ingenjörer varje år samtidigt som de offentliga forskningsinvesteringarna ökar. Idag har Kina gått om EU när det gäller forskning som andel av BNP. Med snabbt växande inhemska marknader, produktion och FoU-miljöer blir dessa länder allt-mer attraktiva för investeringar.

33

för kunskapsintensiva företag, spelar en viktig roll som innovationsdrivande knutpunkter i regionala innovationssystem. Här möts akademi och närings-liv, små och stora företag samt entreprenörer och investerare i en kreativ och stödjande miljö. Detta ger attraktiva, högskolenära miljöer för utvecklings-projekt och etableringar.

Utveckla innovationspolitiken

OECD har nyligen lämnat en ny översyn av Sveriges forsknings- och innovationspolitik till regering-en. Organisationen föreslår en större satsning på strategiska innovationsprogram och en reformerad styrning av universitet och högskolor. Det handlar om en mer strategisk styrning av det svenska inn-ovationssystemet på alla nivåer. OECD lyfter fram vikten av en bättre balans mellan olika aktörer och perspektiv och att Sverige behöver arbeta mer sys-tematiskt och politikövergripande med samhällsut-maningar som en utgångspunkt för forsknings- och innovationspolitiken. OECD pekar även på vikten av att Vinnovas satsningar på strategiska innova-tionsprogram och utmaningsdriven innovation får förstärkt budget. Sverige behöver även få in tydliga incitament för samverkan i ett reformerat resursför-delningssystem till universitet och högskolor.

OECD granskade även svensk innovationspolitik på regeringens uppdrag inför den förra forsknings- och innovationspropositionen. De konstaterade då att innovationssystemet i Sverige är relativt svagt. Deras viktigaste råd var att Sverige bör ta ett hel-hetsgrepp över innovationspolitiken med en effektiv politisk ledning och engagemang i hela regeringen. Till exempel bör infrastruktur, forskning, skatter, utbildning och tydliga incitament för innovation i offentlig sektor ingå i innovationspolitiken framö-ver.29 Utmaningen för Sverige är att vara en fortsatt attraktiv nation för forskning och utveckling för näringslivet. När andra länder ökar sina satsningar behöver Sverige följa med, utveckla våra styrkor och vår förhållandevis lilla hemmamarknad. Med forsk-nings- och utvecklingsverksamhet i Sverige ökar möjligheterna för att även produktionen placeras här, vilket bidrar till arbetstillfällen och tillväxt.

En forsknings- och innovationsmodell för Sverige

Sverige behöver utveckla en forsknings- och inno-vationsmodell som stärker svenska styrkeområden. Sverige behöver fortsätta att öka investeringarna i utbildning, forskning och innovation.

Detta gör Sverige mer attraktivt för företagens forskning och utveckling och därmed också att detta tillsammans med design och produktion sker i Sverige. För att Sverige ska kunna vidareutveckla positionen som en ledande industrination måste forskning, utbildning, produktion och innovation bilda ett väl fungerande sammanhang. En effektiv samverkan mellan forskning, högre utbildning och innovation är nödvändig för att klara de stora utmaningar vi står inför inkluderande framtida kon-kurrenskraft och sysselsättning.

En svensk forsknings- och innovationsmodell måste också samspela med EU:s ramprogram Hori-sont 2020. Horisont 2020 med sitt tydliga fokus på spetskompetens, industriellt ledarskap och sam-hällsutmaningar ger också svensk industri tillgång till viktiga samarbetspartners och kunder.

Ett övergripande förslag är därför att fokusera statens forsknings- och innovationsinvesteringar så att det etableras balans mellan prioriteringarna spetskompetens, industriellt ledarskap och att möta samhällsutmaningar.


Fortsatt satsning på samverkansprogram

• öka Vinnovas resurser för att stärka strategiska innovationsområden och sektorsinriktade samverkansprogram

• vidareutveckla de strategiska innovationsprogrammen genom att fokusera på de framgångsrika områdena och öka finansieringsgraden hos de redan beslutade programmen med minst 50–100 miljoner kronor per område

• använd de strategiska innovationsprogrammen som internationella bryggor till strategiska partnerländer som också vill utveckla ett forsknings och innovationsområde.

34

Förstärkt roll för industriforskningsinstituten i innovationssystemet

• institutens roll bör stärkas, särskilt vad gäller stöd för teknikutveckling, inte minst riktat till små och medelstora företag, samt ansvar för forsknings, test och demonstrationsanläggningar

• en förstärkning som både kan handla om ytterligare resurser och att använda nuvarande resurser på ett effektivare sätt.

EU-satsningar som katalysator för innovation

• stärk stödet för att svenska prioriteringar ska få genomslag i Horisont 2020

• utveckla EUsupportfunktionen som stöd för företagens deltagande i Horisont 2020, i samverkan med forskningsinstituten, akademin och industrins branschföreningar

• använd strukturfonderna för att stärka de strategiska innovationsområdena.

Incitament för ökad samverkan

När industri, institut och akademi forskar tillsam-mans blir forskningsresultaten mer relevanta för företagen och kan ge innovationer, export och nya jobb. Det drar i sin tur till sig nya investeringar till

Sverige. Samverkansforskning ökar också den veten-skapliga kvaliteten.

Enligt en intervjustudie från Vinnova betona-de landets rektorer vikten av att samverkan är en integrerad del av forskningen och utbildningen. Trots detta hanteras ofta nyttiggörandet separat och avskilt från forskning och utbildning, som ses som huvuduppdragen.30 Personrörlighet mellan lärosäten, institut och företag är också ett sätt att stärka samarbete och samverkan. De amerikanska toppuniversiteten Stanford och Berkeley rekryterar brett men i Sverige är det vanligt att forskare jobbar vidare vid samma institut som de disputerat vid. Vid Stanford har 15 procent av de som jobbar vid fysikinstitutionen också disputerat där. Motsvarande siffra för Lunds universitet är 67 procent. I Danmark och Schweiz har rekryteringen breddats avsevärt genom öppnare rekryteringsprocesser.31 Forskare som samverkar med företag missgynnas i dagens akademiska karriärsystem. Vi vill gynna de forskare som jobbat utanför akademin eller har erfarenheter av samverkan med övriga samhället. Teknikföreta-gen vill därför att resurstilldelning och meriterings-system förändras. Resurstilldelningen till högskola

SPETSKOMPETENS INDUSTRIELLT LEDARSKAP

SAMHÄLLS-UTMANINGAR

Högre utbildningsom svarar motindustrins behov

Incitament för ökadsamverkan mellan

akademin och samhället

Förstärkt roll för indu-striforskningsinstituteni innovationssystemet

Fortsattsatsning på

samverkansprogram

Infrastruktur förutveckling, test och

uppvisning av ny teknik

Involvera industrinför att möta

samhällsutmaningar

Nytänkande ochinnovation i offentlig

upphandling

EU-satsningarsom katalysatorer

för innovation

Ett moderntinnovations-stödssystem

35

och universitet bör i större utsträckning premiera samverkan och personrörlighet. När högskolor och universitet anställer eller befordrar forskare vill vi att de i större utsträckning ska belöna de som har erfarenheter från industrin.


• samverkan med näringslivet bör premieras vid högskolans resurstilldelning

• näringslivets perspektiv bör finnas med vid bedömning och uppföljning av vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer som genomslag utanför akademin

• högskolan bör prioritera en större forskarrörlighet mellan företag och akademi genom meriteringssystem och villkor som gynnar de forskare som arbetat utanför akademin och samverkar med övriga samhället.

Utveckling, test och uppvisning av ny teknik

Innovationsstödsmiljöer runt högskola och univer-sitet som innovationskontor, inkubatorer, holding-bolag och Science Parks är viktiga för kommersiali-sering av forskning och forskningssamverkan. Ofta kräver resultat i forsknings- och utvecklingsprojekt också en möjlighet att validera och demonstrera resultaten i miljöer och under förhållanden som kommer så nära verkligheten och marknaden som möjligt innan resultaten omsätts i praktiken. Ett exempel på en sådan anläggning är ASTA-Zero som används för att testa och utveckla aktiva trafiksä-kerhetslösningar. ASTA-Zero drivs av forskningsin-stitutet SP och Chalmers i nära samverkan med näringsliv och offentliga aktörer inom området. Det behövs statliga investeringar i fler anläggning-ar även inom andra områden. Potentialen är stor att med sådana anläggningar attrahera företagens forsknings- och utvecklingsinvesteringar till Sverige.

För att utveckla, testa och validera ny teknik behövs test- och demonstrationsanläggningar. Dessa finns i gränslandet mellan FoU och för marknaden färdiga produkter och är inte något som med lätthet kan räknas hem. Därför är det nödvändigt att staten deltar i arbetet. Detta är extra viktigt för mindre företag.


• utveckla en aktiv svensk strategi för att stärka den svenska forsknings och innovationsinfrastrukturen samt tillgängliggör infrastrukturen för industrin

• investera mer i forsknings, test och demonstrationsanläggningar för att underlätta att forskningsresultat snabbare når ut på marknaden som nya varor, processer och tjänster.

• Vidareutveckla industriforskningsinstitutens roll som viktig brygga mellan akademins forskningsresultat och företagens behov av bättre produkter och produktionsprocesser samt i att driva forsknings, test och demonstrationsanläggningar med relevans för näringslivet

• satsa på starka innovationsmiljöer med kritisk massa av kunskap, företag, marknadskontakter, öppna demonstratorer, finansiering och affärsutvecklingsstöd.


36

FOTO

: S

HU

TTER

STO

CK

37

Investera i samhällets hårdvara – energi och transporterInvesteringar i samhällets hårdvara såsom energi och transporter är nödvändiga för att Teknikföretagens medlemmar ska kunna verka i hela landet.

Den totala slutanvändningen av energi i Sverige 2013 var 375 TWh. El är den största energibäraren med 125 TWh och oljeprodukter stod för 96 TWh. Kärnkraft och vattenkraft svarade efter omvand-lingsförluster för 66 respektive 61 TWh av elproduk-tionen och vindkraften 10 TWh. Bostäder, offentlig verksamhet och övrig service stod för 35 procent av energianvändningen, industrin 38 procent och transporter 23 procent.32 Teknikföretagen stödjer Sveriges och EU:s tre energipolitiska mål för för-sörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Målen förutsätter en blocköverskridande energipolitik med lösningar på nordisk nivå och på sikt en gemensam europeisk elmarknad för en ökad effektivitet, låga elpriser och starkare konkurrens-kraft.

Långsiktiga och stabila spelregler

Politikens roll är att skapa förutsättningar för in-vesteringar och stimulera utvecklingen av effektiva produkter och tjänster för såväl svenska behov som export på den globala marknaden. Detta behö-ver göras med långsiktighet och stabila spelregler. Svensk energipolitik bör bygga på teknikneutralitet där man inte styr vilken energiform som används. Politiken bör även bygga på marknadsbaserade mekanismer för att främja förnybar el och begrän-sa utsläpp. Subventioner för att främja förnybar el kan användas under begränsad tid, när ny teknik introduceras på marknaden, för att sedan avskaf-fas. Priset på utsläpp, subventioner av förnybar el samt förutsättningarna för övrig kraftproduktion bör dessutom vara likvärdiga inom EU för att ge för-

utsättningar för en gemensam marknad. Detta kan ske genom en gemensam prissättning av växthusga-sutsläpp samt harmonisering av produktionsskatter och tekniska säkerhetskrav. På längre sikt krävs globala åtgärder och en internationell prissättning av koldioxidutsläppen för att både nå klimatmål och behålla konkurrenskraften.

International Energy Agency, IEA, anser att ener-gieffektivisering måste stå för hälften av de nödvän-diga minskningarna av koldioxidutsläppen på global nivå om vi ska nå det så kallade 2-gradersmålet.33 Målet innebär att vi måste minska utsläppen i tid för att hålla den globala uppvärmningen under det som anses som temperaturgränsen för verkligt allvarliga klimatförändringar av forskare och politiker. I EU är energieffektivisering prioriterad för att nå politiska mål inom konkurrenskraft, försörjningstrygghet och minskade utsläpp av växthusgaser.34 Efterfrågan på produkter och tjänster som ökar energieffektivi-teten förväntas öka i hela världen. Om rätt förut-sättningar ges har svensk industri med sin historik och kompetens möjlighet att fortsätta vara en viktig aktör på världsmarknaden.

Ett robust och effektivt elsystem

Energins leveranssäkerhet är helt central för svenska teknikföretag. Elsystemet, som omfattar produktion, distribution och användning av el, måste vara robust och effektivt. Den stora utmaningen för det svenska elsystemet är effektbalansen, snarare än en för liten inhemsk elproduktion. Därför behöver lösningar utvecklas för en mer flexibel överföring, användning och lagring av el.

38


• att regeringen bör arbeta för en gemensam europeisk elmarknad med principen om frihandel som grund genom att kräva genomförande av beslutade direktiv i EUländer, ökad överföringskapacitet mellan länder samt EUgemensamma riktlinjer för hur stöd till energiproduktion och teknikutveckling kan göras

• att regeringen säkerställer att framtida investeringar i nätkapacitet utgår från företagens behov och välkomnar innovativa lösningar, bland annat genom att främja utvecklingen av smarta elnät

• att konkurrensregler och finansieringslösningar utvecklas så att kommunerna kan driva demonstrationsprojekt av nya elsystemlösningar i samverkan med industrin eftersom kommunerna genom sina energibolag och genom sitt ansvar för samhällsplanering är viktiga aktörer på elmarknaden

• att demonstrationsprojekt också bör inkludera prissättningsmodeller som ger incitament för elkunderna att anpassa sin elförbrukning efter variationer i tillgång och efterfrågan. Nya produkter som gör att elanvändare kan anpassa sin förbrukning efter tillgången når inte marknaden och därför behövs modeller som fördelar nyttan av investeringar i sådan teknik mellan användare och producenter.

Energieffektivisering

En energieffektivisering av samhälle och industri stärker konkurrenskraften genom lägre kostnader och minskad sårbarhet. Efterfrågan på energief-fektivisering driver också på utvecklingen av nya produkter och ger förutsättningar för nya export-framgångar och därmed också förutsättningar för stor miljönytta globalt.


• att produktkrav som gäller energiförbrukning ska vara harmoniserade inom EU och begränsas till väsentliga krav genom direktiv medan de detaljerade tekniska kraven tas fram vid standardisering i dialog med berörda företag

• att regeringen bör införa ett program för att stimulera energieffektivisering inom hela industrin

• att särskilda styrmedel bör utvecklas för små och medelstora företags behov och innefatta bland annat stöd till kompetensutveckling

• att offentlig upphandling kan hjälpa till att utveckla ny teknik och behöver därför bli mer långsiktig och innovationsvänlig, till exempel genom att produkters energiprestanda ses ur hela produktens livstid.

Energiforskning

En framgångsrik och tillämpad energiforskning ger förutsättningar för såväl energieffektivisering som ett robust och effektivt elsystem samt nya produkter och framtida exportframgångar.


• att svensk energiforskning ska stödja de energipolitiska målen samt prioritera utveckling av produkter med stor potential till export och global miljönytta

• att forskning om förnybar elproduktion, förnybara bränslen och drivmedelsproduktion, kärnkraft, elnät samt energieffektivisering i slutanvändningen är strategiskt viktig för Sverige att delta i

• att det behövs större resurser för demonstration av ny energiteknik eftersom det är avgörande för svensk konkurrenskraft att ligga i framkant av teknikutvecklingen

• att Energimyndigheten ska tilldela de statliga forskningsmedlen

• att myndigheter bör få i uppdrag att hjälpa mindre företag att få finansiering via EUprojekt.

Tillförlitlig och effektiv transportinfrastruktur

Teknikföretagens medlemmar verkar i hela landet. För att detta ska vara möjligt och samtidigt exporte-ra till stora exportmarknader behövs en väl funge-rande infrastruktur. Sambandet mellan investering i infrastruktur och ekonomisk tillväxt är tydligt. En ökning av infrastrukturkapitalet med tio procent innebär att näringslivets produktion ökar med 1,2 procent.

Sverige ligger markant efter ledande Tyskland när det gäller infrastruktur, punktlighet, försändel-sespårning och logistikservice. Mot bakgrund av Sveriges ambitiösa mål om konkurrenskraft, kopplat till vår placering i Europas periferi gör oss mer beroende av transporter än exempelvis Tyskland, blir denna situation särskilt allvarlig. Det finns stora brister i infrastrukturens kvalitet, som riskerar att öka näringslivets transportkostnader och hämma dess konkurrenskraft på sikt.35

39

Flexibilitet och pålitlighet

Teknikföretagens medlemmar transporterar alla ty-per av varor. Från stora transformatorer som kräver tunga sjö- och/eller järnvägstransporter, till kompo-nenter som måste flygas in till produktionen ”just-in-time”. Det gods som transporteras i containrar är ofta endast en liten del av den totala lasten. Just variationen av transportsätt innebär att Teknikföre-tagens medlemmar är särskilt beroende av flexibili-tet och pålitlighet från samtliga transportslag.

Gör det möjligt att pendla

Teknikföretagens medlemmar är beroende av kom-petent arbetskraft. Många företag ligger utanför våra storstadsregioner och har behov av utbildad arbets-kraft. Samtidigt pågår det i Sverige och i världen en urbaniseringstrend vilket gör det svårt för företag utanför storstäderna att attrahera kompetent arbets-kraft. Transportinfrastrukturen måste göra det möj-ligt att arbetspendla mellan städer och mindre orter för att säkerställa företagens kompetensförsörjning.

Planering och genomförande av underhåll

Transportsystemet måste vara förutsägbart. Det är en nödvändigt för att företag och privatpersoner ska kunna lita på att ta sig fram, oavsett vilket färdmedel de väljer.

Processen mellan Trafikverkets underhållsplane-ring och regeringens budgetarbete är inte synkro-niserade. Detta leder till en långsam försämring av den statliga infrastrukturen. Denna långsamma för-sämring påverkar både gods- och persontransporter. Detta medför att färre vågar ta arbete på annan ort och att transportköpare väljer att investera i produk-tion på annat håll.

Marknadspott för plötsliga behov

Frågor som vägars och broars bärighet, tillgången till industrispår, hamnars kapacitet och underhåll av mindre vägar kan vara avgörande för industriers möjlighet att växa eller finnas kvar på den lokala or-ten. Bristerna kan ofta åtgärdas med mindre investe-ringar, men det sker inte på grund av att även min-dre projekt integreras i Trafikverkets plan för hela landet. Trafikverket behöver medel för att hantera en ”marknadspott” för att snabbt hantera uppkom-na behov. Processen för att få till mindre åtgärder,

men som skulle göra stor nytta, måste bli enklare för att skapa en robust transportinfrastruktur. Med en långsiktig planering och en marknadspott skulle både förutsägbarheten och flexibiliteten bli större.

Regeringens utredare har själv konstaterat att Trafikverket inte haft tillräcklig kontroll på under-hållsbehovet. Teknikföretagen tror att en ökad grad av innovation i planeringen av underhåll skulle bidra till förbättrat underhåll.

Underhållsplanering och budget följs inte åt

Underhållsplaneringen på järnväg kräver samråd mellan Trafikverket och operatörerna. Planerings-horisonten för kapacitetstilldelning på järnväg är lång. Trafikverket identifierar tidigt vilket under-hållsbehov järnvägen har för de kommande åren. Sedan samordnas dessa med järnvägsföretagen som anpassar sin trafik efter inplanerade banarbeten. Långt senare under processen kommer höstbudge-ten som sätter ramarna för hur mycket medel som kan gå till underhåll. Viktiga projekt för att upp-rätthålla infrastrukturens funktion stryks eftersom de inte längre ryms inom den givna ramen. Att genomföra underhållsinsatser på väg är enklare eftersom de inte behöver samrådas på liknande sätt som för järnväg. Problemen är dock desamma, att underhållsplaneringen och budgeten inte följer samma process.


• budgetramen för investeringar och underhåll ska vara långsiktig och genomföras

• Trafikverket ska ha en ”marknadspott” för att hantera snabbt uppkomna behov

• planering och genomförande av underhåll ska ge större utrymme för innovation.

Nyinvesteringar för konkurrenskraft

Teknikföretagens medlemmar har verksamhet över hela landet och har behov av att hela transportsys-temet fungerar. Samtidigt finns deras kunder över hela världen.

Mycket av det som produceras av våra medlems-företag har ett högt varuvärde och leveranserna har stora krav på sig att komma i tid. För både våra

40

medlemsföretag och deras kunder är det extremt viktigt med att leveranserna fungerar. Transport-systemet behöver fungera som en helhet där olika transportslag kompletterar varandra.

Nationella projekt före lokala

Teknikföretagen anser att den nuvarande plane-ringsprocessen med en nationell transportplan fungerar bra. Det skapar en förutsägbarhet och tydlighet över vad som kommer att hända under den närmsta planeringsperioden. Teknikföretagen anser att det finns en risk att lokala projekt priorite-ras som viktigare än nationella projekt som är en del av helheten. Centrala flaskhalsar i transportinfra-strukturen som påverkar en längre sträcka riskerar att försenas till förmån för andra lokala projekt. Åtgärder som skulle vara till gagn för hela trans-portsystemet i ett större sammanhang genomförs inte eller försenas.

De intermodala transporterna behöver förbätt-ras. Det skulle medverka till att Sverige får ett mer effektivt transportsystem där samtliga transportslag kan utnyttjas för en transport från A till B. Det skul-le också bidra till att Sverige kan nå de transportpo-litiska målen när det gäller miljöpåverkan.

En satsning på höghastighetsbanor mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö skulle medföra snabba transporter mellan städerna och en del mellanstationer. Det skulle också frigöra kapacitet på det befintliga järnvägsnätet som skulle kunna användas till regionala tåg och godstranspor-ter. Järnvägsnätet skulle bli mer robust och medföra bättre möjligheter att arbetspendla.

Använd hela infrastrukturen effektivt

Om centrala flaskhalsar inte åtgärdas används inte hela infrastrukturen på ett effektivt sätt. Enkel-spår på järnvägar där det finns ett stort behov av dubbelspår, begränsningar i bärighet på vägar och kapacitetsproblem för att nå hamnar skapar förläng-da transporttider och sämre tidtabellshållning för godstransporter.

En viktig parameter när det gäller järnvägstrafik är hur blandningen av snabba och långsamma tåg påverkar kapaciteten på järnvägsnätet. En stor va-riation av hastighet på tågen medför lägre kapacitet i järnvägsnätet. De framtida höghastighetsbanorna

bör endast trafikeras av höghastighetståg. Regional-tåg med lägre hastighet och många stopp bör i första hand trafikera det befintliga järnvägsnätet.

Så funkar nyinvesteringar idag

Den nationella transportplanen beslutas av riksda-gen vart fjärde år. Nuvarande transportplan gäller fram till och med 2025. Under våren 2018 planeras en ny proposition från regeringen för nästa natio-nella transportplan, den som ska gälla fram till och med 2029. Investeringar i järnväg ligger långt efter då trafikutvecklingen under de senaste 10–20 åren varit mycket högre än prognoserna. Det har med-fört att järnvägens infrastruktur är överbelastad. På stambanorna blandas snabbtåg, lokaltåg, regional-tåg och godståg. Alla med olika uppehållsmönster och hastighet. Det medför att kapaciteten inte kan användas fullt ut då tågen hindrar varandra.

För väg är trängselproblemet störst i och om-kring storstäderna. Samtidigt finns i delar av landet behov av investeringar i vägnätet för att nå en högre effektivitet.


• projekt som stärker hela Sveriges konkurrenskraft prioriteras i inriktningsplaneringen

• Sverige behöver höghastighetsbanor.

Planer med hänsyn till ny teknik

Sverige står inför stora utmaningar. Sverige kan inte investera obegränsat mycket i ny infrastruktur utan investeringar måste, och ska, vägas mot allt annat. Investeringar ska göras där de ger störst nytta. För att skapa ett transportsystem där avstånden till de stora marknaderna minskar är det av yttersta vikt att de investeringar som görs också är de som ger största nytta.

Sveriges teknikföretag kan bidra med ett trans-portsystem som möter framtiden. För det behövs det tidigt i planeringsprocessen tas hänsyn till hur ny teknik påverkar transportsystemet. Digitalise-ringen kommer att påverka effektiviteten av trans-portsystemet och därmed behoven av nyinvestering-ar. Det gäller även elektrifieringen av vägtransporter såväl persontransporter som godstransport.

41

Förändrat arbetssätt

På bara de senaste åren har det skett stora för-ändringar inom transportområdet. Detta behöver myndigheter, riksdagen och regering ta hänsyn till i sin planering av det framtida transportsystemet. Att inte börja planera för investeringar i ny teknik ris-kerar att påverka Sveriges konkurrenskraft negativt i det globala samhället. Redan idag anses det vara svårt att nå de transportpolitiska målen när det gäl-ler transporternas miljöpåverkan. För att de trans-portpolitiska målen inte bara ska vara en vision utan också bli verklighet behövs ett förändrat arbetssätt. Staten behöver ta ett ökat ansvar för att göra ny tek-nik tillgänglig för befolkningen. Teknikföretagen an-ser att staten ska ge Trafikverket ett tydligt uppdrag att tillgängliggöra den nya tekniken i samverkan med näringslivet. Ett tydligare ansvar skulle bidra till att uppnå de transportpolitiska målen.

Rätt investeringar

Eftersom investeringsbudgeten är begränsad är det viktigt att de investeringar som genomförs också är de rätta. Trafikverket behöver i ökad utsträckning ta hänsyn till hur den nya tekniken kommer att påverka våra behov av att transportera oss, hur vi transporterar oss och hur det påverkar det samlade transportsystemet. Hur kommer exempelvis självkö-rande bilar att påverka transportsystemet? Logis-tikbranschen har stor potential att bli mer effektiv genom att i större utsträckning använda befintlig digital teknik. Teknikföretagen föreslår att Trafikver-ket ska ges ett utökat ansvar att bidra till digitalise-ringen inom transportsektorn. Godsflöden skulle bli mer effektiva och nya transportlösningar skulle växa fram. Tekniken finns idag, men används i ytterst liten utsträckning. Därmed behöver Trafikverket bi-dra till att få till ett snabbare systemskifte. Det skulle minska godstransporternas miljöbelastning och den befintliga infrastrukturen skulle kunna användas mer effektivt.

Utveckla fyrstegsprincipen

Att planera ny infrastruktur är en lång process. Idag läggs grunden för det som kommer att byggas fram till och med 2029. Trafikverket arbetar efter den så kallade Fyrstegsprincipen. I modellen ska åtgärder för trimning och nybyggnation först övervägas efter

att steg ett och två prövats. Påfallande ofta är slut-satsen att ny infrastruktur behövs. Teknikföretagen tror att det finns många mindre åtgärder att genom-föra först. Åtgärder som är billiga jämfört med att bygga nytt. Fyrstegsprincipen är i grunden en bra planeringsmodell. Men Teknikföretagen tror att dess nuvarande utformning inte tar hänsyn till vad ut-vecklad teknik kan bidra med till transportsystemet.

Att inte ta hänsyn till de frågeställningarna ris-kerar Sverige att få ett transportsystem som inte är anpassat till framtiden. Vi riskerar i och med det ha överinvesterat i fel projekt vilket kommer att påver-ka Sveriges konkurrenskraft negativ.


• ny teknik och nya metoder för planeringen ska ingå som en integrerad del i planeringen

• Sverige får större del av EUgemensamma medel för nvinvesteringar som är viktiga för svenska teknikföretag

• nya lösningar genom digitalisering och elektrifiering ska integreras i planeringen för perioden 2018–2029.

Forskning och innovation för hållbara transporter

Sverige har en lång tradition av en god samverkan mellan den offentliga sektorn och det privata nä-ringslivet. Det har gagnat Sverige under lång tid och gjort att vi ligger långt framme inom teknikutveck-ling. Detta har bidragit till att det i Sverige finns en stark innovationskraft.

Fler test- och demonstrationsanläggningar

Sverige ska vara en arena där den tekniska utveck-lingen ska ligga i framkant. Vi behöver bli bättre på att stödja innovationsprojekt som både bidrar till att vi använder transportinfrastrukturen effektivare men också till minskad miljöbelastning. Teknikföre-tagen föreslår fler test- och demonstrationsanlägg-ningar. En ökad samverkan mellan företag, myndig-heter och akademi skulle också bidra till ett bättre transportsystem som används mer effektivt.

42

Mer innovationsupphandlingar

För att ytterligare stärka innovationskraften och den tekniska utvecklingen är det nödvändigt att satsa på innovationsvänliga upphandlingar. Leverantörerna bör ges frihet att utveckla lösningar för att uppnå förväntade servicenivåer och effektmål. En innova-tionsvänlig upphandling utesluter inte nya lösningar och leverantörerna har större frihet att utveckla dessa. Ny teknik är självklart en del men Sverige har också hög kompetens inom projektledning och planeringstjänster.

Hållbar infrastruktur

En elektrifiering av de långväga transporterna inne-bär stora miljömässiga vinster samtidigt som det utvecklar Sverige som tekniknation. Att transpor-tera gods och varor på samma sätt som för femtio år sedan är inte längre nödvändigt. Med den teknik som idag finns är det möjligt att ställa om till en mer hållbar transportinfrastruktur. Eftersom det är så lång planeringshorisont måste Sverige arbeta pa-rallellt med att satsa på testning och demonstration samtidigt som vi integrerar tekniker i den långsikti-ga infrastrukturplaneringen.

Utveckling med i planeringen

Trafikverket är ansvarig myndighet för att trans-portsystemet utvecklas och håller hög kvalitet. Trafikverkets forskning och implementering av ny teknik i transportsystemet bedrivs långt från arbetet med den nuvarande utvecklingen av transportinfra-strukturen. Detta arbete behöver drivas tillsammans med de som planerar dagens och morgondagens infrastruktur. På så sätt kan Sverige få del av den tekniska utvecklingen och skapa ett mer effektivt transportsystem.


• satsningar på forskning och innovation i samverkan mellan staten och näringslivet för ett hållbart transportsystem som bidrar till industrins konkurrenskraft

• satsning på demonstration och testning som ska omfatta transportsystemet som helhet, transportsystemets energiförsörjning och själva fordonen.

Digital infrastruktur och cybersäkerhet

Sverige behöver en digital infrastruktur som klarar hela samhällets behov, från individ till industri och offentlig sektor. En infrastruktur som kan möta den explosion och mångfald av bland annat uppkopp-lade enheter, tidskritiska applikationer och ökad mobil bandbredd. Vi behöver utbyggda fibernät och att vara först ut med nästa mobila infrastruk-tur – 5G. Vi kan inte ha separata lösningar för varje bransch, utan en lösning som skapar förutsättningar för innovationer och konkurrenskraftiga lösningar.

En robust, säker och snabb digital infrastruktur är en förutsättning för att företagens verksamheter ska kunna utvecklas, oavsett var i Sverige företaget är lokaliserat. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och stabilt utan allvarliga avbrott. Vi behöver även se till att den information som skickas över nätet hanteras på ett säkert sätt.

En förutsättning för att lyckas är att vi fortsätter att investera i digital infrastruktur och utveckling. Digital infrastruktur omfattar både hård infra-struktur, som kommunikationsnätverk, och mjuk infrastruktur, som till exempel resurser i form av tillgängliggjord information, grundläggande tjänster och funktioner. Till mjuk infrastruktur räknas även samopererande nätverk, standarder och certifiering av ledningssystem för IT-säkerhet.


• fortsatt aktiva satsningar på att ha ett bredband i världsklass, både fiber och mobilt, för hela befolkningen. Ett bredband som är pålitligt och robust såväl när det gäller driftstörningar som säkerhet

• att ett regelverk utvecklas som gynnar samopererande nätverk, både mellan system och över landsgränser. Här är en välfungerande europeisk inre marknad grundläggande

• att en nationell strategi för maximal säkerhet inom IKT utvecklas, både för infrastrukturen och för varor och tjänster.


43

FOTO

: SH

UTTE

RS

TOC

K

44

Noter1 Entreprenörskapsforum 2012,

”Sverige som kunskapsnation” s 7

2 Entreprenörskapsforum 2012, ”Sverige som kunskapsnation” s 8

3 Entreprenörskapsforum, Swedish Economic Report 2013, Per Thulin

4 Vinnova, http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA-och-omvarlden/Sverigesinnovationssystem/Sverige-ar-hogt-rankad-som-innovationsnation/

5 Svenskt Näringsliv 2014, ”Från stagnation till acceleration” s 8

6 Svenskt Näringsliv, 2012, ”Hur starkt står Sverige? Om de internationella företagens forskning”

7 Vinnova 2011, ”Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem” s 13

8 Energimyndigheten, FAS, Rymdstyrelsen, Vinnova, Formas och Vetenskapsrådet, ”För svensk framgång inom forskning och innovation 2013–2016” s 17

9 Globaliseringsforums rapport 2, “Sweden’s position in the global economy”

10 Globaliseringsforums rapport 2, “Sweden’s position in the global economy”

11 Tillväxtanalys 2014:15, ”Flyttar forskningen från Sverige?”

12 Federal Ministry of Education and Research, http://www.bmbf.de/en/19955.php

13 “Using Industrial Strategy to help UK economy and business compete and grow”, www.gov.uk

14 Till exempel European Innovation Scoreboard, the World Bank Knowledge Economy Index, Nordic Innovation monitor, INSEAD Global Innovation index och BCG:s International Innovation Index. Se Vinnova: http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA-ochomvarlden/Sverigesinnovationssystem/Sverige-ar-hogt-rankad-som-innovationsnation/

15 Teknikföretagen 2013, ”Teknikföretagens tjänsteföretag – en kartläggning av medlemsstrukturen medtjänster i fokus”

16 Ernst & Young 2012, ”Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A comparison of Sweden to other member nations of the OECD and EU, and BRIC countries”

17 Långtidsutredningen 2011

18 Mario Monti 2010, “A new Strategy for the Single Market”

19 Kommerskollegium “Potential Effects from an EU-US Free Trade Agreement – Sweden in Focus”

20 Teknikföretagen 2015, ”Fler kan exportera mer”

21 www.Skolverket.se

22 Skolinspektionen 2014, Teknik – gör det osynliga synligt

23 Skolverket 2015, Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av lärarkategorier.

24 Universitetskanslerämbetet 2015, Ämnen i lärarstudenternas examina

25 ESBRI 2013, ”Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext” s 22

26 Entreprenörskapsforum 2012, ”Näringslivsdynamik och samspel med övriga ekonomin” s 53–54

27 Svenskt Näringsliv, ”Samhällsnytta eller kullerbytta”


29 Vinnova 2013, ”OECD:s utvärdering av Sveriges innovationspolitik” s 5, 6, 11, 14, 23, 24


31 Vinnovanytt nr 3 2014

32 Energimyndighetens statistik för 2013, www.energimyndigheten.se

33 IEA 2012, “World Energy Outlook”

34 EUCO 7/1/14 REV1

35 Teknikföretagen 2015, ”Globala värdekedjor och handelspolitikens nya arena”

Övriga referenser:

Teknikföretagen 2015, ”Digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse”

Teknikföretagen 2015, ”Investera för innovationer – Mer nytta av svensk forskning och utbildning”


http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA-och-omvarlden/Sverigesinnovationssystem/Sverige-ar-hogt-rankad-som-innovationsnation/

http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/VINNOVA-ochomvarlden/Sverigesinnovationssystem/Sverige-ar-hogt-rankad-som-innovationsnation/

I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA

teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor,

så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass.

20

16

. FO

RM

: O

RD

FÖR

RÅD

ET.

OM

SLA

GS

FOTO

: M

AG

NU

S Å

KER

MAN

, C

HALM

ER

S.

TRYC

K:

GEFA

B

http://www.teknikforetagen.se

Documents

EN INDUSTRISTRATEGI · Industrin som helhet står för cirka 17 procent av BNP och 77 procent av exporten. Industrin sysselsätter direkt cirka 600 000 personer i Sverige. I takt