Industrin som arbetsgivarePekka LundmarkVerkställande direktör, Konecranes

Den finländska teknologiindustrinspersonalutveckling 1998-2006

Källa: Statistikcentralen, Teknologiindustrin rfR:työvoima\jpty02bff.ppt 17.08.2006/mka

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

160000

180000

200000

220000

240000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 p.

Personal i Finland (i genomsnitt under året) Personal i dotterbolag utomlands (vid årets utgång)

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

2003 2007

Utbildningsbakgrund hos personalen i teknologiindustrin i Finland 2003 och 2007 *

Universitet Yrkeshögskola Tekniker Yrkesläroanstalt Annan/uppgift saknas

* Materialet i samplet har utökats för att motsvara grundmängden (ca 200 000)Källa: Teknologiindustrin rf

+ 20%+ 11%

- 11%

+ 2%

- 26%

Behovet av kompetent personal växer

• Personalmängden i teknologiindustrin uppskattas hållas kring 200 000, men bristen på kompetent personal växer

• Pensioneringen av de stora åldersklasserna ökar rekryteringen:

- åren 2006-2010 ca 4500 personer årligen

- åren 2010-2015 nästan 6000 personer årligen

- huvudsakligen för maskin- och metallvaruindustrin, särskilt yrkesinriktad utbildning på andra stadiet

• Behovet av kompetens på högre stadiet ökar i teknikbranschen

• Rekryteringen i universiteten blir mångsidigare

• Chefskompetens utgör en flaskhals

Rekryteringen av personer med examen i den tekniska branschen till teknologiindustrin, enligt utbildningsnivå år 2005

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

Yrkesläroanstalt Yrkeshögskola Universitet

Elektronik- och elindustri Maskin- och metallindustri Metallförädling

Källa: Finlands näringsliv EK 2005, materialet ’Osaavaa henkilöstöä yrityksiin’ Extrapolerat till hela grundmängden (ca 200 000)

Prognos för rekryteringsbehovet 2006-2010

0100020003000400050006000700080009000

Diplomingenjör Annanuniversitetsexamen

Ingenjör Annan YHS Yrkesläroanstalt,tekn.

Elektronik- och elindustrin Maskin- och metallvaruindustrin

Källa: Teknologiindustrin rf, Statistikcentralen

Framtida kompetens i Finland 2015

• Den grundläggande utbildningen ska utvecklas utifrån kommande kompetensbehov och de ungas inlärningsfärdigheter samtidigt som moderna undervisningsmetoder utnyttjas.

• Yrkeskunskapens roll ska väsentligt stärkas genom att den regionala kompetensbristen avhjälps.

• Specialyrkesexamina utnyttjas för att skapa flexibla lösningar för chefskompetens.

• Högskolesystemet effektiviseras och utvecklas som helhet.

- Yrkeshögskolorna producerar arbetslivsinriktade, lägre högskoleexamina- Universitetens högre högskoleexamina utvecklas så att de är

internationellt konkurrenskraftiga och möjliggör universitetens specialisering

- Antalet yrkeshögskolor och universitet bör minskas.