SUNDSVALLS KOMMUN…rsredovisning-2009.pdfAv de 5,2 miljarderna går ca 2,1 miljarder till skola och förskola, ca1,9 miljarder till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad,

ÅRSREDOVISNING 2009 1

SUNDSVALLS KOMMUN

Årsredovisning2009

2 ÅRSREDOVISNING 2009

Årsredovisning 2009 Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomi- och verksamhetsstyrningOmslagsbild: Utsnitt av mosaik, av Nils Wedel, på gamla Posthuset, Sundsvall, Foto: Olle Melkerhed Produktion: Kontorsservice, Sundsvalls kommun


Kommunens ekonomi

180

160

140

120

100

80

60

40

20

02005 2006 2007 2008 2009

Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, är väsentligt bättre än tidigare år och första gången över 100 mkr. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, till exempel för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser.

Kommunen omsätter ca 5,2 miljarder koronor 2009. Av dessa är 4,2 miljarder kronor skatteintäkter och statsbidrag.

Avgifter

Bidrag

Övriga intäkter

Skatteintäkter

Generella statsbidrag

IntäkterGenerella statsbidrag Avgifter

Bidrag

Övriga intäkter

Skatteintäkter

Kommunens ekonomi

Av de 5,2 miljarderna går ca 2,1 miljarder till skola och förskola, ca1,9 miljarder till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bl a vägar och kollektivtrafik går 0,5 miljarder kronor och till fritid och kultur går 0,3 miljarder kronor. Till insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder, går ca 0,4 miljarder kronor.

Vad används pengarna till?

Utbildning

Vård och omsorg

Samhällsbyggnad

Fritid och kultur

Arbete och tillväxt

7%

41%

37%

9% 6%

8%4%

6%

7%

75%


Processer

HUVUD-PROCESSER

Analys Planering Styrning UppföljningLEDNINGSyfte: säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befint-liga resurser

MÅLGRUPPER

Sundsvalls kommuns verksamheter är indelade i så kallade processer. Det finns fem huvudprocesser i Sundsvalls kommun:• Utbildning• Vård och omsorg• Samhällsbyggnad• Fritid och kultur• Arbete och tillväxt (som från och med 2010 kallas näringsliv och arbete)

Huvudprocesserna innehåller kommunens arbete med att ge stöd och service till kommunens medborgare. Dessutom finns två stödprocesser som stöder huvudprocesserna:• Verksamhetsstöd• Ledningsstöd

Så styrs Sundsvalls kommun

Varje process finns beskriven i sina respektive avsnitt i verk-samhetsberättelsen på sida 10 och framåt.

Målen och uppdragen kommer från de förtroendevaldaKommunen är politiskt styrd. Varje år beslutar kommunfull-mäktige om vilka mål som ska gälla för varje process och vilka resurser som ska användas i arbetet. Det gör man i dokumen-tet mål och resursplan för Sundsvalls kommun (MRP). I MRP ger kommunfullmäktige också kommunens nämnder konkreta uppdrag.

Arbetet följs upp i flera omgångarArbetet i kommunen med att nå målen i MRP följs upp i tre omgångar. Det sker i två tertialrapporter (var fjärde månad) och i kommunens årsredovisning.

UTBILDNING

Syfte: att tillgodose behovsanpassad vård och omsorg

Syfte: att tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur

Syfte: att ge förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv

Syfte: att ge förutsättningar för företagens utveckling och att stärka individens anställningsbarhet

Syfte: att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling

VÅRD OCH OMSORG

SAMHÄLLSBYGGNAD

FRITID OCH KULTUR

ARBETE OCH TILLVÄXT

STÖDSyfte: att stödja lednings- och huvud-processerna genom att tillhandahålla interna tjänster och produkter

(analys, planering, styrning, uppföljning) (intern service och administrativ utveckling)VerksamhetsstödLedningsstöd


Innehåll

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Nämnder & förvaltninagar Bolag & kommunalförbund

Kommunens organisation

* Nämnden för arbetsmarknad, vuxen-utbildning och integration

** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integratio

***Sundsvalls kommuns Industrifastig-hetsutveckling AB - SKIFU

STADSBACKEN AB

SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB -Servanet AB (80%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%)

MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%)

SKIFU AB*** Sundsvall Parkera AB Stuvaren Sundsvall AB

SUNDSVALL ARENA AB

FOKUSERA UTVECKLINGSUNDSVALL AB

SUNDSVALL OLJEHAMN AB

SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB

SUNDSVALLS HAMN AB (85%)

SUNDSVALL-TIMRÅ RÄDDNINGS-TJÄNSTFÖRBUND (81,75%)

NORRA KAJEN EXPLOATERING AB(50%)

SCENKONST I VÄSTERNORRLAND AB (40%)

SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRING AB (26,9%)

KOMMUNREVISION

Kommunstyrelsens ordförande................6Gör det goda livet möjligt ...........................7

FörvaltningsberättelsenGod ekonomisk hushållning .......................8 Verksamhet

Utbildning ..................................................10Vård och omsorg ..................................12Samhällsbyggnad ....................................14Fritid och kultur .....................................17Arbete och tillväxt ...............................20Verksamhetsstöd och ledningsstöd............................................ 23

EkonomiSamhällsekonomi ..................................25Finansiella mål .........................................26Finansiell analys kommunen ............28Finansiell analys koncernen ..............32Finansiell struktur ..................................33Fem år i sammandrag .........................35Nämndsuppföljning ..............................36Driftredovisning .....................................41Investeringsredovisning ......................42Medarbetare ........................................43Koncernens miljöarbete ..............45Bolag och kommunal-förbund ................................................. ....47

Räkenskaper

Resultaträkning och betalningsflödes- analys ....................................................................52Balansräkning ...................................................53Noter....................................................................55

Revisionsberättelse ......................................65Redovisningsprinciper .................................66Ekonomiska begrepp ..................................67Förklaringar och förkortningar ..............68Indikatorer............. .............................................69

KOMMUNSTYRELSEKoncernstaben

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDBarn- och utbildning

SOCIALNÄMNDSocialtjänsten

SERVICE -OCH TEKNIKNÄMNDENService och teknikförvaltningen

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDKultur & Fritid

NAVI*FAVI**

STADSBYGGNADSNÄMNDStadsbyggnadskontoret

MILJÖNÄMNDMiljökontoret

LANTMÄTERINÄMNDLantmäterikontoret

FÖRTROENDENÄMNDÖVERFÖRMYNDARNÄMNDÖverförmyndarkontoret

VALNÄMND


Kommunstyrelsens ordförande

2009 blev året då krismedvetenheten sjönk in i sunds-vallsborna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom med sin prognos i april och gjorde oss alla uppmärksam-ma på hur den ekonomiska krisen slog mot kommun- och landstingssektorn i hela Sverige. Där kunde vi se hur Sundsvalls kommun också drabbades. Så fort vi såg hur illa det faktiskt var vidtogs ett inköpsstopp för alla verksamheter. Vi politiker såg det som nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om situationen och gav kommundi-rektionen i uppdrag att lista allt som fanns att göra be-sparingar på. I juni fick vi i den politiska majoriteten en bruttolista över möjliga besparingar. Vi valde att skjuta upp beslutet om kommunens mål och resursplan, MRP 2010, till september istället för att ta den i juni. Detta gav oss möjlighet att göra ett gediget arbete med kom-mundirektionens lista. Vårt uppdrag bestod i att göra prioriteringar för att spara 400 miljoner kronor under fyra år.

De politiska besluten togs om besparingarna. Därefter gjordes ett omfattande arbete i förvaltningar och verk-samheter. Det arbetet har gjorts med ansvarsfullhet och stor krismedvetenhet. Det goda resultatet av omställ-ningsarbetet uppnåddes tack vare personalens och verk-samheternas engagemang och arbetsinsats. Dessvärre är detta bara början. Under 2010 och 2011 kommer detta arbete fortsätta och det gäller för oss alla att tänka i nya banor för att skapa nya arbetssätt och klara hem kom-munens ekonomi. Självklart har vi från politiskt håll avsatt resurser för omställningsarbete. Det är viktigt att i ett sådant läge se både de personer som får lämna sina anställningar och dem som blir kvar. Sundsvalls kom-mun behöver kompetens för framtiden också.

Trots de stora besparingarna har vi mycket positivt att se tillbaka på och glädjas åt. Vår fina kulturskola fyllde 50 år och det firades med ett flertal bejublade kon-serter. Kulturskolan är öppen för alla och är avgiftsfri. Sundsvalls gymnasieskola blev bäst rankad i Sverige i Svenskt Näringslivs ranking. Det påbörjades ett arbete mot kränkande behandling i skolan.

Sundsvalls kommun blev tredje bästa miljökommun av Sveriges 290 kommuner. Kommunen har jobbat strate-giskt med miljöfrågor under lång tid och under 2009 in-vigdes bland annat ett tankställe för biogas och planerna på att skapa ett biogaskombinat började ta form. Beslutet om den fördjupade översiktsplanen för Tunadal-Korsta-Ortviken togs. Ett led i miljöarbetet är också satsningen på kollektivtrafiken. Vi införde tiominuterstrafik och bussresandet i kommunen ökade markant.

För övrigt så hade vi en del att fira under 2009. Vi blev fler än 95000 sundsvallsbor och det firades under Gatufesten med konfetti och en historisk exposé på Stor-gatan. Viktoria Wedin fick utmärkelsen ”Bra gjort för Sundsvall” för sin bronsmedalj i Paralympics 2008 i gre-nen 10 meter liggande luftgevär. SM-veckan med en rad vintersporter hölls i Sundsvall. Och sist, men inte minst, Sundsvall Dragons vann SM-guld i basket.

Tack ännu en gång till alla som har varit inblandade i besparingar, verksamhet och utvecklingsarbete för Sundsvalls Kommun. Tack till alla medarbetare, samar-betspartier och opposition, alla fackliga organisationer, alla i ledarfunktioner och tack till all personal. Tack för 2009. Nu blickar vi framåt!

Anita Bdioui (S)Stolt kommunalråd för Sundsvall

2009 blev ett årav krismedvetenhet


Gör det goda livet möjligt

2009 präglades av kostnadssänkningar och många med-arbetare har tvingats sluta under året. Men trots att kostnaderna ska sänkas med 400 miljoner kronor fram till 2012 har Sundsvall som mål att bli Sveriges bästa kommun.

Vad betyder det att vara Sveriges bästa kommun?Kommunens vision ”Vi ska göra det goda livet möjligt” sammanfattar vad kommunen har för uppdrag: kommu-nen ska skapa välfärdstjänster för kommuninvånarna. Vi gör det goda livet möjligtSundsvall är en stad som erbjuder ett rikt utbud av tjäns-ter, handel och upplevelser som en riktig stor stad har och våra medborgare säger att de trivs i Sundsvall. Det rika utbudet tillsammans med närheten till naturen sägs ofta vara skälet till att man trivs så bra. Men när världens ekonomi skakas av finanskriser eller andra händelser mellan länder och kontinenter så påverkas också Sunds-vall. För att Sundsvall ska kunna fortsätta och utveck-las i takt med omvärlden behöver vi göra investeringar. Bland annat behövs bättre transporter av varor och män-niskor, vi behöver göra oss mindre beroende av olja, vi behöver ett ökat lärande och bättre samverkan mellan organisationer för att öka vår konkurrenskraft inom nä-ringslivet och vi behöver en fortsatt positiv känsla för att vilja leva och jobba i Sundsvall. Det är mycket viktigt att Sundsvallsregionen fortsätter att utvecklas som en av norra Europas största arbetsmarknadsregioner. Vi vet att vi står inför en rad globala utmaningar samtidigt som vi inom kort kommer att behöva ta hand om allt fler äldre. Inte minst får vi ökade behov och krav på våra kärnverksamheter vård, skola och omsorg. För att möta utvecklingsbehoven behöver vi frigöra mycket pengar. Vi är idag för få för att få den ekonomin att gå ihop. Konkret handlar det om att vi är för få i arbete för att kunna bära de viktiga investeringar som behövs för att Sundsvall med sina samarbetskommuner ska kunna ta viktiga utvecklingssteg in i en positiv framtid.

Hur ska vi lyckas med det?Sundvall har också många bra förutsättningar att fort-sätta utvecklas positivt. Kommunens ekonomi är god i förhållande till många andra svenska kommuner och

det pågående effektiviseringsarbetet visar på att det finns fler idéer som innebär att vi kan jobba smartare. Sunds-vall är också bra på att utvecklas hållbart (Sveriges 3:e bästa miljökommun 2009) och har under hösten inlett ett arbete med att ta fram en strategi för hållbar tillväxt. En hållbar tillväxt innebär att ekonomins utveckling stärks långsiktigt samtidigt som vår påverkan på miljö minskar och att människor och dess relationer utvecklas positivt.

Hela kommunkoncernen bär ett stort ansvar för en hållbar utveckling. Om man ska peka ut något speciellt så är utbildning den enskilt viktigaste förutsättningen för en långsiktigt hållbar utveckling. Vi behöver arbeta mer förebyggande genom att stärka den enskildes själv-känsla och förutsättningar att göra kloka val i sitt liv. Den enskildes kunskap och förståelse av sammanhang ger effekter på såväl folkhälsan, miljön som på den egna och kommunens ekonomi.

Tack vare att Sundsvall har företag i många olika bran-scher klara vi oss ganska bra i konjunkturnedgångar. Å andra sidan har vi inte branscher som har riktigt stora framgångar i konjunkturuppgång. Företagen säger att det råder brist på arbetskraft och rätt kompetens för att utvecklas. Samtidigt har vi många, särskilt unga och nya svenskar som vill komma in på arbetsmarknaden. Vi måste bli bättre på att skapa system som gör att de som behöver varandra hittar till varandra och att parternas förväntningar infrias.

En annan fördel som Sundsvall har är att vi har Sve-riges yngsta universitet. Mittuniversitet, som har ambitio-nen att bli Sveriges nyttigaste universitet, är fullt av möj-ligheter. Vi vet att de regioner som växer starkast i Sverige är de regioner som inhyser och har bra samverkan med ett universitet eller högskola. För kommunen innebär det ett nytt sätt att tänka och samarbeta för att stärka den innovativa miljön i regionen. Vi måste hjälpa till för att idéer snabbare ska bli till nytta i form av nya företag, nya produkter och tjänster och förutsättningar för förnyelse och nya jobb.

Kommunen är den organisation som har det största ansvaret och de bästa förutsättningarna i regionen att utveckla Sundsvall. Till syvende och sist handlar det om ledarskap, människor och relationer. Vi är få människor utspridda på en stor yta i ett land som heter Sverige och vi behöver alla varandra för att göra det goda livet möjligt.

Sundsvalls kommun ska göra det goda livet möjligtNär Sundsvalls kommunfullmäktige i juni 2008 beslutade om kommunens budget för 2009, grundade man den på ökade skatteintäkter under de närmsta åren. Allt tydde på en stark ekonomi fram till 2012. Men redan två månader senare kom nya prognoser som gjorde att budgeten fick göras om. Skatteintäkterna skulle minska kraftigt, inte öka.


Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning

I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en upp-följning där fokus ska vara att visa om kommunen utfört sin verksamhet väl och om man har kunnat betala för den verksamhet man haft, så att inte betalningsansva-ret skjuts på framtiden. Sundsvalls kommun har un-der många år strävat i riktning mot en sund finansiell ställning och god ekonomisk hushållning, vilket avser förmågan att åstadkomma rätt resultat, dvs hur väl verk-samheten utvecklas i den riktning målen anger, med så liten resursförbrukning som möjligt.

Arbetet med att utveckla formerna för hur kommun-koncernen leds har medfört flera förändringar. De för-ändringar som haft störst betydelse är att verksamheten ska utgå från de tre kännetecknen trygghet, god livsmil-jö och hållbar utveckling, samt att mål och riktlinjer for verksamheten utgår från kommunens fem identifierade huvuduppdrag (processtrukturen) istället for nämnds-organisationen. Nedan presenteras en sammanfattande bedömning över kommunens måluppfyllelse och resul-tat avseende ekonomi och verksamhet. En mer detalje-rad redovisning görs längre fram i förvaltningsberättel-sen under respektive avsnitt.

Finansiella målKommunens finansiella mål ar uppdelade efter de fyra aspekterna resultat, kapacitet, risk och kontroll. Kom-munen uppnår de flesta av de finansiella målen, inves-teringarna har inte överstigit den uppsatta målnivån, nettolåneskulden har minskat, betalningsberedskapen är god och det egna kapitalet har ökat mer än inflatio-nen. Budgetföljsamheten och prognossäkerheten har dock inte varit helt igenom god och årets resultat håller sig inte heller inom den stipulerade ramen. Finansiella målen som helhet kan därmed inte anses uppnådda ef-tersom två av de finansiella målen inte har uppnåtts.

Grunden för kommunens ekonomiska styrning är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verk-samhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges i det s.k. balanskravet att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet får ses som en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav.

VerksamhetsmålI mål och resursplanen 2009 med plan for 2010-2011 anges mål som är anpassade till kommunens huvudupp-drag.

Huvuduppdragens övergripande syften har sitt ur-sprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhallsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt arbete och tillväxt. För att dessa huvud-processer ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser grupperade i två stödprocesser, stöd till ledning och stöd till verksamhet. Nedan görs, med stöd av verksamhetsmålen, en bedömning av hur väl verksamheterna utvecklats. Utvecklingen är dock svår att bedöma på bara ett års sikt, men i ett större perspek-tiv är vilken riktning verksamheten utvecklas minst lika intressant som den absoluta nivån.

UtbildningMåluppfyllelsegraden för utbildningsuppdraget bedöms som oförändrad. Andelen elever som får godkända betyg är något högre än tidigare är men få mätningar inom processen har gjorts varför måluppfyllelsen är något osä-ker på flera mål. Ett flertal aktiviteter för att få verksam-heten att gå i riktning mot målen har dock genomförts under året.

Vård och omsorgFör vård och omsorgsprocessen bedöms måluppfyllelse-graden som positiv. En enkätundersökning som gjordes under året visar på nöjda brukare inom samtliga verk-samheter. Andelen brukare som hade aktuell genomför-andeplan ökade också under året.


God ekonomisk hushållning

SamhällsbyggnadFör processen samhällsbyggnad är måluppfyllelsegraden oförändrad. Det är svårt att bedöma måluppfyllelsegra-den för processen då få mätningar av indikatorerna har gjorts. Många av de planer och byggande som pågar har höga ambitionsnivåer i hållbarhetstänkandet och det finns många planer på hur Sundsvall som stad ska utvecklas.

Fritid och kulturMåluppfyllelsegraden är oförändrad för fritid och kul-tur. Tidigare undersökningar som gjorts visar att sunds-vallsborna är nöjda med det utbud av fritid- och kul-turaktiviteter som finns men några nya undersökningar 2009 är inte gjorda.

Arbete och tillväxtInom uppdraget arbete och tillväxt har måluppfyllelse-graden varit oförändrad. Det positiva inom processen är att andelen personer som arbetar eller studerar 1 år efter genomförd aktivitet hos FAVI har ökat vilket visar att verksamheten fungerar bra. Lågkonjunkturen har dock inneburit att fler personer har fått försörjningsstöd och det har varit svårare att få personer från försörjningsstöd till arbete. Även förutsättningarna för ett starkt och väx-ande näringsliv utvecklas negativt.

Ledning, mål och måluppföljningHuvudprocesserna uppnår önskad resultatutveckling

Utvecklingen 2009 är ytterst svårbedömd. De flesta processerna bedöms som oförändrad utveckling och därmed kan inte utvecklingen totalt sett vara positiv. Processerna arbetar i riktning mot målen men hur väl de uppfylls är med de mätningar som gjorts inte möjlig att bedöma.

Tydliga och kommunicerade roller och uppdragNågon mätning och uppföljning av detta mål har inte gjorts under 2009 men beräknas göras under 2010.

SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att kommunen inte riktigt når de uppsatta målen för god ekonomisk hushållning.

Det ekonomiska resultatet var visserligen positivt 2009 men prognossäkerheten och budgetföljsamheten inte till-räckligt bra. Det måste dock konstateras att 2009 har varit ett svårprognostiserat år med stora svängningar och som varit svåra att förutse. Det är svårt att göra bedöm-ning om verksamhetsmålen eftersom få av de beslutade indikatorerna har mätts under året.

Foto: Christina Lindqvist


Verksamhet

Utbildning

Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling från förskola till gymnasie-skola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist el-ler sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter, organisationer etc.

Mål och måluppföljning

Varje individ når framgång i sin utbildning utifrån sina förutsättningar

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingUnder 2009 hade fler elever i Sundsvalls skolor godkän-da betyg än året före.

Satsningen på sommarskola för elever i årskurs sju och åtta som inte fått godkända betyg gav ett gott resultat.

Flera utvecklingsprojekt som påbörjats under tidigare år fortsatte under 2009. Problembaserad skolutveckling och att utveckla förskolan inifrån är två projekt som de flesta förskolor och skolor i Sundsvall arbetat med under 2009. Sundsvalls kommun redovisar sedan 2009 vad kommuninvånarna kan förvänta sig av Sundvalls kom-munala skola i en tjänstedeklaration som kallas Läsa-skriva-räkna. I den lovar kommunen att alla barn senast då de går ut årskurs ett ska ha grundläggande kunskaper i att läsa, att skriva och i att räkna.

Skoldatateket övergår vid halvårsskiftet till att vara en ordinarie verksamhet.

Eleverna känner studiero i en jämlik, trygg och hälsosam miljö, fri från kränkande behandling

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingUnder 2009 har den kommunala skolan tillsammans med miljökontoret låtit utbilda nyckelpersoner i ett syste-matiskt arbetssätt för att senarelägga ungas alkoholdebut. Skolan arrangerade inspirationsdagar om elevhälsa för alla skolledare och de som arbetar med elevhälsa i kom-munens skolor under 2009.

Sundsvalls gymnasium har under 2009 arbetat med att förankra den likabehandlingsplan som man tog fram året före.

Barn- och utbildningsnämnden har initierat ett ar-bete med att minska förekomsten av kränkande behand-ling i skolorna.

Uppdrag Vad har hänt Ansvarig nämndUtreda konsekvenserna för den kommunala skolan vid tidigare och framtida etableringar av fristående skolor.

En översyn av regelsystemet för internhyror är nödvändig. BUN

Arbeta vidare med metoder för pojkar och flickor ska lyckas lika bra i skolan.

En grupp har tillsatts centralt för att ta fram en mall till stöd för arbetet med likabehandlingspla-nen, där genus är en del.

BUN

Fortsätta det framgångsrika arbetet med föräldraut-bildning.

Ytterligare folkhälsomedel har tillskjutits för att uppehålla verksamheten i väntan på en mer långsiktig finansiering.

BUN

Utveckla sommarskolan för grundskoleelever som därigenom ges möjlighet att få en andra chans till gymnasiebehörighet.

Majoriteten av eleverna samt lärarna är nöjda med sommarskolan men har också förslag på förbättringsåtgärder.

BUN

Starta ett projekt för studiehandledning i grundskolan, i syfte att fler ska nå målen i skolan.

I Västernorrlans och Jämtlands län pågår ett sam-arbete angående webbaserad studiehandledning och modersmålsundervisning.

BUN

Uppdrag från kommunfullmäktige


Utbildning

Barn och elever har ett reellt inflytande över sitt lärande och sin lärmiljö

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingUnder 2009 genomförde skolan en undersökning bland elever och pedagoger för att få en samlad bild av nyttan av IT som pedagogiskt verktyg. Skolan har under flera år utvecklat förutsättningarna att använda IT i skolar-betet och det är sedan tidigare känt att de flesta elever är ganska väl förtrogna med IT-användning. En av de faktorer som undersökts för att kunna utvecklas vidare är flexibiliteten i arbetet.

Utbildningen främjar integration och förståelse människor emellan

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingKulturskolan har tillsammans med kulturnätverket fått i uppdrag att ta fram en långsiktig handlingsplan för hur kulturen ska kunna stödja barns och elevers utveckling och lärande. Skolan har under 2009 undersökt hur skol-bioverksamhet ska kunna erbjudas alla elever från för-skola till gymnasiet. Utifrån undersökningen tar skolan nu fram en handlingsplan för det.

Ett samarbete mellan stadsbiblioteket och den öppna förskolan Kryddan har startat. Skolbibliotekens funktion i förhållande till skolans uppdrag och måluppfyllelse ska förändras och förbättras. Ett samarbete mellan Sundsvalls stadsbibliotek och Hedbergska gymnasiebiblioteket pågår.

Naturskolan Komut har många bokningar av sin verksamhet. Under 2009 fortsatte samarbetet mellan gymnasiebiblioteket och Sundsvalls stadsbibliotek där bibliotekarier berättar om sina personliga favoriter bland nobelpristagarna i litteratur för gymnasieelever.

Utbildningen främjar Sundsvalls utvecklingMåluppfyllnadsgrad: Oförändrad utveckling

Sundsvalls gymnasium har fortsatt att arbeta med ung företagsamhet där utbildning sker i så kallade UF-företag. I utbildningen utvecklar ungdomarna riktiga affärsidéer och bygger företag utifrån dem.

Viktiga händelserDe kommunala grundskolorna har under de senaste åren arbetat intensivt med att anpassa organisationen till ett krympande elevunderlag.

Under året ökade antalet elever i fristående skolor med 380. Tack vare att elevkullarna är större än tidigare så har antalet elever i den kommunala skolan inte minskat riktigt så mycket.

Hösten 2008 hade Sundsvalls kommunala skola 8,5 lärare per 100 elever (eller 1 lärare på 12 elever) enligt Statis-tiska centralbyråns mätning. Enligt undersökningen ligger Sundsvalls kommun ungefär på genomsnittet för alla lan-dets kommuner.

Sundsvalls gymnasium arbetar också intensivt med att an-passa sin organisation till ett minskat antal elever. Under 2009 minskade man sina kostnader med cirka 10 mkr vilket motsvarar 26 årsarbetare.

Även i Sundsvalls gymnasium pågår ett intensivt arbete med att anpassa organisationen till ett krympande elevun-derlag. De åtgärder som planerats/vidtagits inför hösten 2009 beräknas ge en årlig kostnadsminskning på 10 mkr vilket motsvarar 26 årsarbetare.

Färre elever från andra kommuner innebär mindre inter-kommunal ersättning. Elevkullarna till gymnasiet kommer att fortsätta minska de närmaste 6 åren.

Antalet intagningsplatser i kommunen är redan nu betydligt större än elevunderlaget och de flesta gymnasieskolorna har svårt att fylla sina platser. De fristående gymnasie-skolorna ökar totalt sett med 137 elever och Sundsvalls gymnasium minskar med 240 elever. Som en konsekvens av det minskade antalet elever i Sundsvalls gymnasium började.

En konsekvens av elevminskningarna började Sundsvalls gymnasium att skära ner sina lokalhyror under 2009. Det arbetet fortsätter.

Antalet barn i förskolan fortsatte öka under 2009. Trots det har antalet tjänster minskats under året vilket innebär lägre personaltäthet. En av tre dygnet-runtförskolor har lagts ner under året.

FramtidenBarn- och utbildningsförvaltningen kommer att kunna uppfylla sina mål även i fortsättningen trots de be-gränsningar och den oro som de ekonomiska förut-sättningarna för med sig.

Som utgångspunkt för det strategiska utvecklingsar-betet i Sundsvall ska förvaltningen arbeta med de utmaningar och framtid som Kairos Future formulerat i projektet Skola 2021:

Ny teknik och nya värderingar förändrar skolans förutsättningar Framtidens skola präglas av segregation och specialisering Skolans problem och lösningar finns inom skolans väggarVerklighetsanpassning är skolans stora utmaningSkolledarutveckling och ökade krav och förväntningar är vägen framåt Allt är viktigtInget är riktigt bra


Vård och omsorg


Sundsvallsborna får god vård och omsorg när de behöver den

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingUnder 2009 gjorde socialtjänsten en enkätundersökning bland sina brukare. Den visar att de som har stöd av social-tjänsten är nöjda med den service och det bemötande de får. Väntetiden för att få plats på något av socialtjänstens olika boenden varierade under 2009 mellan noll och tre månader.

Alla Sundsvallsbor ges möjlighet till ett värdigt liv

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingAndelen brukare som hade en aktuell genomförandeplan ökade i alla socialtjänstens programområden under 2009. En genomförandeplan är en beskrivning av hur insatserna från socialtjänsten till en person kommer att göras.

Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd människor av olika skäl kan behöva i sitt dagliga liv. Här ryms bland annat stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre och omsorg om funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet och aktiva deltagande i sammhällslivet.

Verksamhet

Foto: Svante Harström



Viktiga händelser Under hösten 2009 lanserade socialtjänsten ett nytt be-manningssystem och ett nytt arbetssätt för 2500 anställda i äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade och soci-alpsykiatrin. Det nya arbetssättet ska minska personalkost-naderna med tio miljoner kronor per år

Under hösten 2009 samarbetade socialtjänsten med lands-tinget för att säkra kvaliteten i hemsjukvård för äldre när den övergår till landstingets verksamhet i januari 2010.

Socialnämnden beslutade i april att hos Socialstyrelsen ansöka om stimulansmedel för att utreda förutsättning-arna för ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Valfri-hetssystem i hemtjänsten skulle innebära att den som har fått hemtjänst beviljad själv får välja utförare bland dem som kommunen godkänt.

Överförmyndarnämnden i Sundsvall har tillsammans med överförmyndarnämnderna i Timrå, Ånge och Nordanstigs beslutat sig för att bilda en gemensam överförmyndarnämnd 2011. Se sid. 40

Framtiden Socialnämnden ska minska sina kostnader med 80 mil-joner kronor under 2010. Sundsvall har en åldrande be-folkning som kommer att behöva stöd från socialtjänsten i allt större utsträckning. Mycket tyder också på att allt fler i kommunen behöver försörjningsstöd i framtiden. Soci-altjänsten ska ändå ha en ekonomi i balans 2010 utan att ta bort verksamheter. De ska istället effektiviseras.

Den närmsta tiden kommer socialtjänsten ha hög om-sättning av både ledare och medarbetare. Det är en ut-maning att trots det ha fortsatt hög kvalitet i verksam-heten. Det kommer också att ske förändringar i gällande lagstiftningar, vilket ställer nya krav på socialtjänsten som får nya grupper av brukare.

Under våren 2010 kommer socialnämnden att genom-föra fyra seminarier om framtidens utmaningar för äldre-omsorgen, individ- och familjeomsorgen samt stöd och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Analy-serna kommer att peka på framtida förändringar för pe-rioden fram till 2020.

Samverkan och ett förebyggande helhetsperspek-tiv präglar kommunens vård och omsorg

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingSocialtjänsten har tillsammans med förvaltningen för ar-bete, vuxenutbildning och integration arbetat i projektet Från socialbidrag till egen försörjning under 2009. Där arbetar man med att göra handläggningen av försörj-ningsstöd effektivare och mer rättssäker. Samtidigt är må-let för projektet att upprätta rutiner för att stödja klienter att så snart som möjligt kunna försörja sig själva. Projektet riktar sig till klienter som är arbetssökande och till dem som utbildar sig.

Tillsammans med Ånge, Härnösand och Timrå kom-muner, länssjukhuset i Sundsvall och primärvården har Sundsvalls kommun deltagit i projektet Den samord-nade vårdplaneringsprocessen. Det har inneburit nya gemensamma rutiner för vårdplanering.

Överförmyndarnämnden har arbetat med att göra sin verksamhet mer synlig och känd i samhället. Det har gjort det enklare att rekrytera gode män och förvaltare. Överförmyndarkontoret i Sundsvall är ett regionkontor för fyra kommuner (Sundsvall, Timrå, Nordanstig och Ånge). Under året har mycket tid ägnats åt att planera en fördjupad samverkan kommunerna emellan inför nästa mandatperiod.

Överförmyndatkontoret har också samarbetat med lokala studieförbund för att godmans- och förvaltarkurser ska hållas regelbundet i studieförbundens verksamhet.

Vård och omsorg

Uppdrag Vad har hänt?? Ansvarig nämndInom kommunens samverkansprojekt FATI (Förebyggande arbete- tidiga insatser) kartlägga hur många barn och unga som är i behov av kommunens stöd.

Uppgift saknasSN

Inom kommunens samverkansprojekt FATI (Förebyggande arbete - tidiga insatser) och med utgångspunkt i arbets-linjen, kartlägga och samordna kommunens arbete med ungdomar med en möjlig funktionsnedsättning.

Uppgift saknas

SN

Arbeta för att en professionell förvaltarenhet skapas inom räddningstjänstens organisation.

MRP-uppdraget har avslutats och redo-visats.

ÖFN



SamhällsbyggnadArbetet inom samhällsbyggnad syftar till att vi ska ha en god planering och skötsel av Sundsvalls kommuns natur- och boendemiljö. Bygglov, kartor, miljötillsyn, kollektivtrafik, färdtjänst, drift och underhåll av gator, gång- och cykelvägar är några exempel på verksamheter inom området. En stor del av kommunens verksamhet inom områden bedrivs i kom-munala bolag som vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme, bostadslägenheter och parkeringar.


En god livsmiljö präglar Sundsvall Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utveckling

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingI projektet Riksintresset Sundsvalls stenstad har Sunds-

vallsföretaget ADL Creativa inventerat byggbeståndet un-der 2009 för kommunens räkning. Det är en fortsättning på inventeringen som påbörjades 2008. Inventeringen kommer att avslutas under 2010.

Den fysiska miljön är trygg och upplevs som trygg Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utveckling

Under 2009 har kommunen arbetat med att förbättra säkerheten vid skolbusshållplatser. Det har man gjort bland annat genom att sätta ut portabla hållplatser där många skolbarn kliver på och av skolbussarna. I förstu-dien Tillgänglighet i Sundsvalls centrum har kommunen under 2009 tagit fram modeller för hur övergångsstäl-len, gångpassager och busshållsplatser ska byggas så att de blir säkrare.

För att minska risken för smittspridning, övergödning och syrebrist i marken har miljönämnden under 2009 utfärdat nya riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar.

Många av dem som på olika sätt arbetar med trygg-hetsfrågor i kommunen har träffats i två stormöten under 2009. Under mötena har man tagit fram konkreta förslag till insatser för att öka tryggheten i samhället och delta-garna har fördelat ansvaret för olika frågor mellan sig. Bland annat beslutade man att det trygghetsskapande ar-betet ska samordnas inom folkhälsoarbetet i kommunen.

Samhällsplaneringen ger starka förutsättningar för utveckling i Sundsvallsregionen

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingKommunen har i dialog med näringslivet arbetat

med stadsvisionen under 2009. Sundsvalls kommun-fullmäktige konstaterade att kommunens översiktsplan är aktuell och inte behöver förnyas.

Foto: Ulf Wallin

Verksamhet


En fördjupad översiktsplan för Korsta-Tunadal-Ortvi-ken antogs av kommunfullmäktige under 2009. Beslutet överklagades och därför gäller planen ännu inte. Ett för-slag till fördjupad översiktsplan för Norra kajen har varit utställd under 2009 och ska behandlas av kommunfull-mäktige under januari 2010.

Kommunstyrelsens samordningsutskott har gett di-rektiv för en fördjupad översiktsplan för både järnvägen genom centrala Sundsvall och för resecentrum. Rese-centrum ska bli en central bytespunkt för bussresenärer, tågresenärer, bilresenärer cykelåkare och gångtrafikan-ter. Kommunen har utrett de frågorna tillsammans med Banverket under 2009.

Fördjupade översiktsplaner för Birsta och Alnö på-börjades under 2009.

Minskad klimatpåverkan. Förbättrat resursutnyttjandeMåluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingSundsvalls kommun driver sedan 2009 det så kallade Klimatanpassningsprojektet, ett projekt för att anpassa samhället till förändrade klimatförhållanden. Projektet har fått EU-stöd.

Under 2009 påbörjade kommunen också projektet Fördubblat resande. Projektet har som mål att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken. Som ett led i projek-tet införde kommunen 10-minuterstrafik morgon och kväll i stadstrafiken och 15-minuterstrafik för Njurun-dabussarna.

Kommunen gjorde i ordning en regional kollektiv-trafikanläggning i Birsta med bussgata under motorvä-gen under 2009, med stöd av regionala strukturfonden. Under 2009 har kommunen också tagit fram ett förslag till lägen för pendlarparkeringar i Sundsvall.Under 2009 började kommunen upphandlingen av tek-nisk lösning för att kunna förse bussresenärerna med lö-pande trafikinformation vid busshållsplatser.Antalet bussresor i kommunen ökade under 2009 med 124 000 jämfört med 2008. I kommunens nordvästra delar och i Matfors minskade bussresandet under 2009.Sundsvalls fortsatte att delta i Sundsvalls affärsnätverk för miljödriven tillväxt (SAMT). SAMT stärker företags kunskap och ger dem bättre ekonomiska förutsättningar i sitt energiarbete.

Under 2009 har kommunen också i flera projekt arbetat med kostens betydelse för klimat och miljö: Framtidens kockar, kostutbildning för pedagoger och måltidspersonal i barn- och utbildningsförvaltnigen och FN-dagen.

Sundsvalls kommun genomförde en förstudie om ett fosilfritt Sundsvalls under 2009. Kommunstyrelsens samordningsutskott godkände förstudien och beslutade om projektdirektiv utifrån den.

Samhällsbyggnad

FramtidenSundsvalls kommun har en rad utmaningar framför sig. Att förverkliga Stadsvisionen, lösa de stora in-frastrukturfrågorna och hantera klimatförändringen är några exempel på det. Kommunen ska under de närmsta åren på ett effektivt sätt planera miljöer, att-raktiva boenden, kommunikationer och förverkliga de höga ambitionerna i energiomställningsarbetet. Just nu pågår ett antal stora investeringsprojekt i Sundsvall. Om de faller väl ut väntar ökad tillväxt för Sundsvallsregionen.

Sett till Sundsvalls demografi med en befolkning som lever allt längre och en högre andel i åldern 55 år och uppåt, kommer behovet av bostadsanpassning att öka successivt.

Bygget av en ny E4 kommer att innebära stora krav på miljötillsyn från kommunen. Hur det ska finansie-ras är något som kommunen diskuterar med Väg-verket.

Byggnationen av en ny E4 kommer att innebära en stor tillsynsinsats för miljökontoret. Miljökontoret diskuterar med Vägverket om hur tillsynen ska finan-sieras, en lösning blir klar under våren 2010.

Kommunen behöver effektivisera handläggningen för att förkorta prövningstiderna.

Viktiga händelser Under december 2009 hade Sundsvalls kommun en ut-ställning om Stadsvision Sundsvall i Kulturmagasinet.

Kommunen har under 2009 rustat upp kajen längs Selångersåns norra sida genom centrala Sundsvall. Sundsvallsborna tycker att grönområden längs ån med bättre belysning vid gång- och cykelvägar för ökad trygghetskänsla ska prioriteras. Det har kommit fram i arbetet med Stadsvisionen under 2009.

Under sommaren 2009 inträffade ett jordskred som försenade Svartviksprojektet, att sanera den föro-renade marken vid strandlinjen i Svartvik. Projektet kommer att avslutas under 2010.

Sundsvalls kommun utsågs till Sveriges tredje bästa miljökommun vid Almedalsveckan 2009. Det är tid-ningen Miljöaktuellt som varje år utser Sveriges bästa miljökommun.


Uppdrag Vad har hänt Ansvarig nämndTydliggöra samhälls-planeringen med hjälp av 3D-kartor

MRP-uppdraget är slutfört och avrapporterat. Modellen är implemen-terad i den ordinarie verksamheten.

SBN

Ge i uppdrag att nödvändiga beslut fattas för att fler parkeringsplatser ska skapas.

Uppdraget är bl a kopplat till den parkeringsutredning som togs fram i juni 2009.Parkeringsutredningen är en nulägesbeskrivning. Förvaltningen har inhämtat synpunkter, från bl.a. Svensk handel, som därefter utgör un-derlag till åtgärdsplan och hur arbetet kan bedrivas under 2010.

SBN

SBN, Soc, K&F och BoU ska vara delaktig i samhällsbyggnadsprocessen.

Som en följd av redovisningen till kommunstyrelsen om hur stadsvisionen skulle införlivas i kommunkoncernen bildades en särskild samhällsbygg-nadsprocessgrupp. Berörda förvaltningar har bjudits in till denna grupp.

SBN,

Förslå standard för prioritering av upprustning av kommundelscentrum och bostadsområden.

Under 2009 har uppgifter samlats in om kommundelscentrumen och vad som gjorts i dessa under åren 2002- 2009. Möten har genomförts med FAVI för samtal om integrationsdelen i uppdraget.

SBN,

Utreda behov av infrastruktur vid Åkroken- Detaljplanearbete har pågått, men har lagts vilande. Västra länken ingår dock som en del i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för resecentrum/ järnvägen som nu är pågående.

SBN

Stärka miljömedvetenheten i kommunens organisation med stöd av energirådgiv-ningen.

Samverkan med energirådgivaren har under året stärkts i flera av kom-munens verksamheter. Under 2009 har energi- och klimatrådgivaren även varit med i flera sammanhang för att stärka kommunala verksamheter.

KS

Paketera möjliga demonstrationsobjekt för kommunkoncernens miljö- och energiarbete.

Miljökontoret har inte återrapporterat uppdraget särskilt ännu. KS

Ge kommunstyrelsen i uppdrag arbeta för en försäljning av kommunala fastigheter.

En utredning pågår med extern konsultmedverkan. Förslag kommer att föreläggas kommunfullmäktige under hösten

KS

Knyt ihop Norra Berget med evenemangs-området kring Åkroken

Kultur & Fritid kommer att fortsätta arbetetKS


Samhällsbyggnad

Foto: Bo Fernström


Fritid och kultur

Under 2009 startade Sundsvalls kommun det tre-åriga projektet ”Lika värda” för att utveckla en jämställd och likvärdig service. Projektet finansieras med stöd av Sveriges kommuner och landsting.

De anställda i kultur- och fritidsförvaltningen har under 2009 arbetat med att bryta ner målen i kultur- och fritidsnämndens budget till mer verksamhetsspeci-fika mål. Alla enheter har följt upp målen varje tertial enligt en särskild dialogmodell. Målen har nåtts i stor utsträckning.

Fritid- och kulturprocessen har minskat sina kost-nader med 3,4 miljoner kronor under 2009. Trots det har man nått de uppsatta målen gentemot kommunin-vånarna i stor utsträckning. Kommunens inköpsstopp under stor del av 2009 har inneburit att biblioteket inte köpt in de böcker som man hade planerat för året.

Huvuddelen av verksamheten bedrivs inom proces-sen Fritid och Kultur, men förvaltningen/ nämnden är delaktig och aktiv med verksamhet i flera processer. Un-der processmålen har ett urval av aktiviteter redovisats som belyser verksamhetens omfattning och inriktning.


I Sundsvall finns goda möjligheter till intryck och utövande av såväl fritid som kultur

Fokus på barn och unga samt dem som vanligtvis inte tar del av kultur- och fritidsaktiviteter

Goda möjligheter till fritid och kultur bidrar till kreativitet och utveckling i Sundsvall

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingBra verksamhet inom idrott, kultur och fritid bidrar till bättre folkhälsa och till att kommunen bättre når sitt mål att göra Sundsvall till en attraktivare kommun.Kultur & Fritid bedriver ett omfattande arbete inom idrotts-, fritids- och kulturområdet som har ett stort värde utifrån både folkhälsomål och målet att göra Sundsvall till en än mer attraktiv kommun. Dialogen med besökare/brukare är tät och ständig, vilket inne-bär att personalen har god kunskap om behov, önskemål och kritik. Gott bemötande och god serviceanda präglar verksamheten, kompetensen är hög. Engagemanget är stort hos personalen, vilket bland annat också visat sig i höga värden i såväl personal- som ledarenkät.

Området fritid och kultur syftar till att ge sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Inom verksamhetsområdet ryms till exempel bibliotek, museum, fritidsanläggningar, stöd till idrotts- och kulturorga-nisationer, kulturskola, parker, lekplatser och aktiviteter för äldre och funktionshindrade.

Uppdrag Vad har hänt Ansvarig nämndSkapa tydliga riktlinjer för de fonder som kommunen hanterar.

Stiftelsernas stadgar medger inte att en avgränsning sker med riktlinjer, då det skulle kunna begränsa möjligheten att dela ut stiftelserna avkastning.

KS

Ta fram en strategi för utvecklingen av ny kunskap och kompetens inom fritidssektorn.

Pågår.KFN

Utveckla Norra Berget med fokus på besökverksamhet, såväl av sundsvallsbor som av tillresande och skapa förutsättningar för framväxt av en eventuell camping och planlägg delar av Norra Berget.

Rapport har lämnats till KFN som beslutat att återremittera ärendet till förvaltningen för att bredda utredningen.

KFN

Vidta aktiva åtgärder för att främja upplevelseindustrin, och undersök möjligheten att starta en KY-utbildning inom området.

PågårKS

Utred det kommunala nyttjandet av och bidrag till Sundsvalls samlingslokaler.

Rapport har lämnats till KFN som har beslutat ställa sig bakom rapporten.

KFN

Utveckla Sundsvall som studentstad genom initiativ riktade till dagens studenter.

Uppdraget har inte rapporterats.KS


Fritid och kulturVerksamhet


Foto: Christina Lindqvist


Fritid och kultur

Viktiga händelser I början av 2009 genomfördes Sveriges första SM-vecka. Under SM-veckan arrangerades svenska mästerskap i fem olika vinteridrotter. Kultur- och fritidsförvaltningen och Sundsvalls Arena AB sam-arbetade med lokala föreningar i arrangemanget. Såväl publik som arrangörer och deltagare var nöj-da med SM-veckan. Svenska riksidrottsförbundet har visat intresse för att också förlägga SM-veckan

2011 i Sundsvall. Även en turistekonomisk samman-ställning finns för arrangemanget.

Under 2009 arbetade Sundsvalls kommun med fö-rebyggande arbete, tidiga insatser för barn och unga (FATI). FATI är insatser som kommunen gör tillsammans med andra aktörer, till exempel idrottsföreningar, och som riktar sig till barn och ungdomar. Hittills har 18 FATI-projekt startats i kommunen.

Framtiden I en tid av stor arbetslöshet och social oro är den främ-jande och förebyggande verksamhet, som Kultur & Fritid bedriver, av stor betydelse i synnerhet för barn och ung-domar. Prioriteringen på barn- och ungdomsverksamhet är tydlig, men uppdraget i processen Fritid och Kultur är också att nå nya grupper, som idag inte deltar. En aktiv och meningsfull fritid är viktig för alla och främjar god livsmiljö och folkhälsa. Särskilt för dem som riskerar att drabbas av lågkonjunkturens verkningar och utanförskap är möjlighet till aktivitet och gemenskap viktig, oavsett om det är kul-tur- eller fritidsaktiviteter och om deltagande sker i form av intryck eller uttryck. Demokratiaspekten är också viktigt i detta sammanhang. Kultur och Fritids verksamhet har där-med betydelse för kommunens lagstadgade verksamheter inom såväl skola som socialtjänst. Aktuell forskning visar också att fysisk aktivitet har stor betydelse för skolresul-taten. När det gäller gruppen äldre finns entydig forskning som talar för att ett aktivt liv långt upp i hög ålder motver-kar ohälsa och sjukdom och kan skjuta fram debuten i äld-reomsorgen. Utifrån ett samhällsekonomiskt och humani-tärt perspektiv har detta oerhört stor betydelse. Viktiga aktörer i detta sammanhang är föreningarna, vars värde kan inte nog betonas. Möjligheten till stöd i olika former till föreningslivet är viktig att bibehålla och utveckla.

För att Sundsvall ska öka sin befolkning och utveckla sin potential som etableringsort för företag är det viktigt att kunna erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud. De så kal-lade kreativa näringarna har tillväxtpotential och behöver utvecklas i Sundsvall. Det kan ge arbetstillfällen.Sundsvalls kan få en ökad tillströmning av turister i samband med att Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014. Erfaren-heter från kulturhuvudstäder i Europa visar på positiva ef-fekter för både kulturhuvudstäderna och deras omnejd.

Kulturturismen är en växande bransch i Europa. Vårt unika kulturarv har möjlighet att bli intressanta besöksmål och därmed bidra till tillväxt. Naturturism är ett annat stort utvecklings- och tillväxtområde där Sundsvall har goda naturliga förutsättningar. Även stora idrottsevenemang på nationell och internationell nivå är positiva för besöksnä-ringen. Ungdomscuper ger liknande effekter om än i min-dre skala.




Sundsvallsborna ges förutsättningar att klara egen försörjning

Måluppfyllelsegrad: Positiv utvecklingKommunen har som mål att 75 procent av dem som

har funnits i utbildning eller praktik ett år senare ska försörja sig själv genom att arbeta, studera, praktisera el-ler annan sysselsättning. Konjunkturläget påverkar hur många som kan försörja sig själva efter att de gått någon form av utbildning. Arbetslösheten i Sundsvall var 2009 högre under 2008 enligt Arbetsförmedlingens statistik. Under 2009 hade 87 procent av dem som avslutat kom-munal vuxenutbildning ett år tidigare egen försörjning. Motsvarande siffra för dem som avslutat kommunal in-tegrationsverksamhet ett år tidigare var 70 procent.

Mellan 75 och 85 procent av dem som deltagit i kommunal arbetsmarknadsverksamhet ett år tidigare kunde 2009 försörja sig själva. Siffrorna baseras på att 25 procent av dem hade försörjningsstöd från kommu-nen och 15 procent av dem fanns registrerade hos Ar-betsförmedlingen som arbetssökande.

För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler och växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har precis den kunskap och utbildning som företag och organisa-tioner behöver. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer, till exempel när det gäller att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, inflyttningsservice vuxenutbild-ning, ungdomspraktik och integration.

Uppdrag Vad har hänt Ansvarig nämndArbeta fram en strategi för stöd till och arbete med tredje sektorn som exempelvis koopera-tiv, föreningar och andra delar av den sociala ekonomin.

Ett förslag kommer att behandlas i Nämnden för arbetsmarknad och integration februari och därefter i Kommunfullmäktige.

NAVI

Skapa instegsjobb för alla flyktingar och utred kostnaderna för att erbjuda alla invandrare det också.

Avrapporteras till NAVI i februari.NAVI

Inled ett långsiktigt varumärkesarbete i kom-munal regi tillsammans med andra aktörer, med utgångspunkt i Sundsvallsborna.

Arbetet är igång i form av ett projekt. Under andra halvåret har referensgrupper knutits till projektet. En studie av Attraktions-index är genomförd, liksom studier kring beslutsfattares bild av Sundsvall och den lokala bilden av Sundsvall. Arbetet med en varumär-kesplattform är inlett. En webbsida för arbetet är igång.

KS

Uppdrag från Kommunfullmäktige

Förutsättningar finns för ett starkt och växande näringsliv

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingI mars 2009 beslutade kommunstyrelsen att kommu-

nen skulle ta fram en strategi för hållbar utveckling och tillväxt för perioden fram till 2012.

Strategin för hållbar tillväxt och utveckling är en be-skrivning av hur Sundsvalls kommunkoncern ska arbeta för att Sundvallsregionen ska växa sig stark och fortsätta vara stark.

Under 2009 flyttade företagslotsen, Investera och Sundsvalls turistbyrå samman under namnet Sundsvall business region (SBR). Sundsvalls business region ska ge service till nya och redan etablerade företag i Sundsvall och företag som vill etablera sig i här. SBR ska också marknadsföra Sundsvall som en ort att besöka. Under hösten 2009 kartlade SBR företagares framtida behov av service. Resultatet ska ligga till grund för Sundsvall business regions framtida verksamehet.

Miljökontorets personal har under 2009 gått en ut-bildning i kundfokus. Det är företagslotsen som hjälpt miljökontoret att ordna utbildningarna där miljökonto-rets personal fått lära sig att betrakta de lokala företagen i tillståndsärenden som kunder.

Kommunens upphandlingsenhet och enheten för serveringstillstånd har tillsammans med Sundsvalls fö-retagslots anordnat utbildningar och informationsmöten för lokala företagare. Det har man gjort för att stödja fö-

Verksamhet


Viktiga händelser Sundsvalls kommun har under 2009 samarbetat med Timrå om att förebereda för fem yrkeshögskoleutbild-ningar, så kallade yrkesvux.

Sundsvalls kommun har sedan april 2009 en projektle-dare som under två år ska arbeta med utveckling av om-rådet, med tonvikt på socialt företagande.

Sundsvalls kommunfullmäktige bjöd in Mid Sweden Of-fice som besökte Sundsvall för att föredra i fullmäktige om sitt arbete och om Sveriges ordförandeår i EU.

Tre representanter från Sundsvalls vänort Volchov i Ryssland har varit på besök, bland annat för att titta på Korstaverket och knyta kontakter med Sundsvalls Energi, besöka Mittuniversitetet och för att initiera ett samarbete med Åkroken Science Park.

Framtiden Enligt Arbetsförmedlingens bedömningar blir arbetslös-heten hög kommande år och det tillkommer ett stort antal personer inom grupper som har svårare än andra att snabbt finna ett arbete. När det gäller situationen i Västernorrlands län finns dock tecken på att konjunktu-ren är på väg att bli bättre.

Länet står dock inför många utmaningar – många var-sel om uppsägningar, minskad efterfrågan på varor och tjänster, en kärv arbetsmarknad inom offentlig sektor och stora ungdomskullar som träder in på arbets-marknaden.

Enligt Arbetsförmedlingens prognoser kommer arbets-lösheten att kulminera 2010. Nedgången av sysselsätt-ningen bromsar in kraftigt upphör under andra halvåret 2010. Lågkonjunkturen med ökad efterfrågan på för-sörjningsstöd kommer att sätta press på kommunens ekonomi.

Alla grupper på arbetsmarknaden har drabbats av hö-gre arbetslöshet. De som har svårast att få arbete är ungdomar, i synnerhet de med kort utbildning, samt funktionshindrade, äldre och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper konkurrerar med arbetslösa med god utbildning och arbetslivserfarenhet. Gemensamt för de långtidsarbetslösa är att de ofta saknar en avslutad skol-utbildning.

Kommunen kommer att minska sin budget för de när-mast kommande åren. Det gör att kommunens offen-siva arbete för att stödja människor att komma in på arbetsmarknaden kanske måste minska.


retagare i processen med att lämna anbud vid upphand-lingar och i att ansöka om serveringstillstånd.

Sundsvallsregionen skapar utveckling

Måluppfyllelsegrad: Negativ utvecklingUnder 2009 har Sundsvalls kommun fortsatt sam-

arbeta med andra kommuner i Sundsvallsregionen för att skapa bättre förutsättningar för arbete och boende. Samarbetet ledde under 2009 fram till en kommunge-mensam ansökan om EU-stöd enligt mål 2. EU-stödet ska användas i arbetet med att locka människor med att flytta till regionen. Arbetet riktas in särskilt på männis-kor med viss kompetens som behövs på den regionala arbetsmarknaden.I samarbetet mellan Sundsvalls, Öst-ersunds och Tronheims kommuner, SÖT-projektet, har man arbetat särskilt med frågor som rör infrastruktur och hållbara transporter, att utveckla bra studentstäder och att utveckla kultur- och upplevelsenäring.

Sundsvalls kommun har under 2009 samarbetat med Timrå och Härnösands kommuner inför förhandlingar-na med Luftfartsverket om Midlanda flygplats framtid. Kommunerna har skrivit en gemensam avsiktsförklaring om att ta över flygplatsen från Luftsfartsverket.

Kommunen deltog också i samarbetsprojekten Tid för tåg, Bästa resan och Ostkustbanan Ådalsbanan/Bottniska korridoren under 2009. Projekten betyder mycket för re-gionens långsiktiga hållbara tillväxt.

Varumärket Sundsvall är starkt nationellt och internationellt.

Måluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingEtt av uppdragen i 2008 års MRP var ”Inled ett lång-

siktigt varumärkesarbete i kommunal regi tillsammans med andra aktörer, med utgångspunkt i Sundsvallsborna”. Det gjorde Sundsvalls kommun i projektform under 2009. I projektet har man genomfört tre studier av Sundsvalls varumärke. Den ena är en studie där man mätte hur att-raktiva olika städer var och indexerade resultatet så att städerna kunde jämföras med varandra utifrån hur att-raktiva det upplevdes i studien. Sundsvall kom på fjärde plats av 15 undersökta kommuner. I den andra studien ha 32 beslutsfattare och opinionsbildare med anknyt-ning till Sundsvall intervjuats. Den visar bland annat att Sundsvall har en svag så kallad associationsbild, det vill säga att beslutsfattarna associerar Sundsvall till nå-got över huvud taget i liten omfattning. Däremot är det många som tror att Sundsvall kommer att ha god tillväxt under de närmsta tio åren. Den tredje undersökningen är en enkätstudie med 865 Sundsvallsbor. En rapport från studien sammanfattar att ”Sundsvalls attraktions-kraft ligger i den vackra och varierade naturen i kombi-nation med en attraktiv stadsmiljö med ett stort utbud”. Utifrån de tre studierna har projektgruppen börjat ar-beta med kommunens varumärkesplattform.


E4 SUNDSVALL


Verksamhetsstöd och ledningsstödVerksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstöd med fokus på upp-skattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler, IT-stöd, måltider, städning lönehandläggning, reception, ekonomi- och arkivhantering, upphandling och HUR (hälsa, utveckling, rehabilitering)

I processen ledningsstöd ryms det arbete som kommunen utför för att ledningen ska ha så bra förutsättningar som möjligt att leda och styra.


Hög kundnöjdhetMåluppfyllelsegrad: Oförändrad utvecklingNöjdkundmätningen som genomfördes i slutet av 2008 visar på bra betyg inom tillgänglighet och bemötande på verksamhetsområdet. Även sättet som tjänsterna utför-des på fick höga betyg inom flera områden. För städ och lokalförsörjning var betyget för tjänstens utförande nå-got lägre. Verksamheterna arbetar med åtgärder, bland annat en aktiviteter för ökad kommunikation och tydli-gare kontrakt inom städ.

Under våren 2009 gjorde Göran Bostedt, docent i stadsvetenskap vid Mittuniversitetet, en undersökning om Sundsvalls kommuns förtroendevaldas arbetssitua-tion. Den visar bland annat att det sätt som kommunen arbetar med sin budgetprocess ger god vägledning för förtroendevalda i deras arbete. Den visar också att ar-betssättet ger goda möjligheter för de politiska partierna att utforma långsiktig politik. Något lite mer negativt som kom fram i undersökningen är att de förtroende-valda tycker att ansvarsfördelningen mellan förtroende-valda och tjänstemän är otydlig.

Under 2009 har kommunen arbetat med att utveck-la en tydlig affärsmodell som reder ut vad som krävs för hög kundnöjdhet.För att kunna göra kunder nöjda krävs två saker av en leverantör: Att leverantörens tjänster tillfredsställer kundens verkliga behov. Att tjänsteutbudet är tydligt kommunicerat så att kunden har rimliga förväntningar på tjänsten.

Alla tjänster i verksamhetsstödsprocessen har inte ut-värderats utifrån hur nöjda deras kunder är. Kommunen har under 2009 arbetat med att utveckla sin service på de områden där det behövdes enlig nöjdkundmätning-arna som gjordes 2008.

Effektiv verksamhet ur ett helhetsperspektivMåluppfyllandsgrad: Oförändrad utvecklingUnder 2009 har kommunen arbetat med att definiera och prissätta tjänsterna som verksamhetsstödsprocessen erbjuder. Framförallt har man gått igenom de verksam-heter som flyttade till service- och teknikförvaltningen från kommunstyrelsekontoret vid halvårsskiftet 2009.Under 2009 började kommunen utveckla en modell för att mäta effektivitet och kvalitet hos de tjänster som verksamhetsstödsprocessen erbjuder.

Verksamhetsstöd och ledningsstödVerksamhet


Uppdrag Vad har hänt? Ansvarig nämndFör i in i IT-policyn att kommunens IT-stödfunktioner ska vara ett stöd i kommunkoncernens klimatarbete.

Arbetet med revision av kommunens IT-strategi/policy har inletts och avslutas under våren 2010. Ks

Skapa en kommunövergripande utredningskatalog.

I och med att kommunens nya ärende och dokumenthanteringssys-tem införs under 2009/2010 skapas automatiskt den överblick över utredningar som efterfrågas.

Ks

Tillsätt 5-10 koncernövergripande trainee-platser under 2009.

Under våren diskuterades utformningen av ett större kompe-tens- och generationsväxlingsprojekt tillsammans med de andra kommunerna i Sundsvallsregionen. Den ansökan som lämnades in till ESF-rådet om ekonomiskt stöd vann tyvärr inte gehör men diskussionerna om ett samarbete har fortsatt där också ett särskilt trainee-program ska tas fram.

Ta fram en kommunövergripande strategi för kompetensväxling i samband med kommande genera-tionsväxlingar.

Som en följd av den ekonomiska utvecklingen har ett särskilt omställningsprojekt bildats. Syftet är att under planeringsperio-den minska antalet anställda för att uppnå ställda besparingskrav samtidigt som kommunen har behov av att behålla så många yngre medarbetare som möjligt. De äldre anställda har därför erbjudits möjligheten att få avtalspension. Ett viktigt inslag i omställningsar-betet är att hitta former för att erbjuda enskilda eller grupper av anställd en ny och/eller kompletterad kompetens för att kunna öka den interna rörligheten.

Ks

Utveckla satsningen på självstyrande grupper.

Inom socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen har ett stort antal arbetsplatser genomgått ett medarbetarutvecklingspro-gram med syfte att påbörja ett lokalt utvecklingsarbete.

Ks

Ta fram ett kommunövergripande kompetensutvecklingsprogram.

I ett första steg har satsningar gjorts för cheferna i kommunen. Ett fortsatt arbete bedrivs inom ramen för omställningsprojektet.

Ks

Utarbeta riktlinjer för volontärs-verksamheten i den kommunala verksamheten.

Diskussioner om att utveckla volontärsverksamheten har tagits upp med representanter från FAVI som har påbörjat arbetet med utvecklingen av sociala företag. Avsikten är att kunna presentera förslag till hur organisationer och enskilda ska kunna delta i olika samhällsaktiviteter.

Ks

Genomför projekt för arbetstidsför-kortning.

Behovet av arbetstidsförkortning i förvaltningarna är inte kartlagt ännu.

Ks

Viktiga händelser Under 2009 har kommunen infört ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem (ÄDH). Det har man gjort i det så kallade ÄDH-projektet som avslu-tas i april 2010.

Kommunen har också drivit e-handelsprojektet un-der 2009. E-handelsprojektet skulle göra det enklare för kommunens medarbetare att göra inköp från de leverantörer som kommunen har ramavtal med. I e-handelsprojektet har man kartlagt inköpsmönster inom vissa grupper anställda och man har upprättat en databas över leverantörer och produkter som kommunen ska köpa in av, enligt avtalen.

Framtiden Det är en stor utmaning att få acceptans för den nya affärsmodell som verksamhetsstödsprocessen håller på att utveckla. För vissa kunder kommer modellen att innebära.

Den stora utmaningen för verksamhetsstöd är att den affärsmodell som ska hantera köp och sälj av in-terna tjänster utformas med helhetsperspektiv, införs på alla förvaltningar och får acceptans av kunderna. Här handlar det bland annat om att ha förståelse för att det kan komma politiska kvalitetsnivåer inom vissa tjänster som därmed sätter en gräns för vad som kan levereras. Dessa politiska nivåer arbetas fram med ett koncerntänk. Därefter är det upp till verksamhetsstöd att tydligt informera om vilka tjänster och nivåer som erbjuds. Om inte förståelsen finns så kommer målet om hög kundnöjdhet bli svårt att uppnå.

Verksamhetsstöd och ledningsstöd

Uppdrag från Kommunfullmäktige


Ekonomi

OmvärldSamhällsekonomins utvecklingSom en följd av kollapsen på de finansiella marknaderna hösten 2008 har världsekonomin under 2009 gått in i den djupaste globala lågkonjunkturen sedan andra världskriget.

Den svenska konjunkturen försvagades snabbt under 2009. Den svenska exporten utvecklades svagt och den inhemska efterfrågan var väldigt låg till följd av att hus-hållen var återhållsamma och att arbetslösheten ökade. De sista månaderna på året påvisade dock en ljusning och mycket tyder på att vi är på väg ur den djupa svack-an. De låga räntorna, finanspolitiska stimulanser och återhämtning i världshandeln är drivkrafterna bakom uppgången i ekonomin.

Kommunernas ekonomiSkatteunderlagstillväxten avtog dramatiskt under 2009. Till följd av detta förväntas kommunsektorn totalt redo-visa ett negativt resultat vilket är klart under den resultat-nivå som behövs för att finansiera välfärden på lång sikt, enligt tumregeln för god ekonomisk hushållning (2 %).

SkattesatsDen genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,72 kronor 2009. Kommunens skattesats 22,29 kronor är 1 krona och 57 öre högre än riksgenomsnittet. Sett både ur ett länsperspektiv eller ett norrlandsperspektiv har dock kommunen en något lägre skatt än genomsnittet.

Befolknings- och sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001, och under 2009 passerade vi 95 000 invånare. Syssel-sättningen har under de senaste åren ökat men minskade precis som övriga Sverige under 2009. Sundsvalls ut-pekade nationellt och internationellt starka spetsområ-den; cellulosafiberteknologi, digitala tjänster samt bank, försäkring och pension, har under de senaste åren växt. Även handeln har expanderat. Under samma period har flertalet företag etablerat sig eller utökat sin verksamhet i Sundsvall.

Samhällsekonomi

FramtidsutsikterSammantaget står Sundsvalls kommun inför några tuffa år framöver. De senaste årens händelser är en smärtsam påminnelse om hur utsatta svenska kommuner är för de internationella skeendena. Planperioden 2011-2013 inne-bär en svag tillväxt av skatteunderlaget och ställer krav på fortsatt rationaliserings- och effektiviseringsarbete. Samtidigt sätter åtagandena mot medborgarna en snäv gräns för hur snabbt kostnaderna kan anpassas. Kom-munen upplever ingen lågkonjunktur i sin verksamhet.

Foto: Anders Thorsell


KapacitetKommunalskatten ska behållas oförändrad, dvs. 22:29. Nettolåneskulden (finansiella skulder - finansiella tillgångar) ska ej överstiga 800 mkr.Avsättning ska göras för det framtida pensionsåtagandet.Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI).

MåluppfyllelseKommunalskatten är oförändrad 2009. Målet är därmed uppfyllt.

Nettolåneskulden exkl. finansieringen av fastbränsle-anläggningen i Korsta uppgår vid årsskiftet till 0 mkr och kommunen har istället en nettolånefordran på 9 mkr. Det-ta innebär en förbättring på 332 mkr under 2009. Orsaken till förbättringen är främst det positiva resultatet samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat.

Finansiella mål

Finansiella målSundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning, nämligen det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitets-perspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspekti-vet handlar om att på kort sikt ej behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollper-spektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen.

Kommunfullmäktige antog åtta finansiella mål i samband med beslut om mål och resursplan för 2009.

Resultat Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av net-totillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag.

Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska i genomsnitt under en mandatperiod ej överstiga 10 % och nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel till minst 50 %.

MåluppfyllelseResultatet uppgår till 38,9 mkr. I resultatet ingår jämfö-relsestörande poster med -125,0 mkr. Räknas dessa pos-ter bort uppgår resultatet till 163,9 mkr. Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster är 3,9 % av skatte-intäkter och statsbidrag. Resultatet är därmed för högt för att målet ska anses uppnått. Det måste ändå anses som positivt att kommunen kan göra ett överskott ett år då planeringsförutsättningarna ändrats kraftigt och stora effektiviseringar har genomförts.

Investeringarna uppgår till totalt 345,9 mkr, exklusive E4 Sundsvall 223,5 mkr, vilket är 8,2% av skatteintäk-ter och statsbidrag i år. Målet är att investeringarna ska understiga 10 % över en mandatperiod. Genomsnittet under åren 2007-2009 är 5,7 % vilket innebär att må-let uppfylls. Bland investeringarna ingår bidraget till E4 Sundsvall, detta har dock upplösts på ett år och påverkar därmed också resultatet. Investeringarna har också fullt ut kunnat finansieras med egna medel då egenfinansie-ringsgraden uppgår till 104 %.

2005 2006 2007 2008 2009

12%

2%

4%

6%

8%

10%

EgenfinansieringLånefinansiering

Årets resultat - skatter och statsbidrag

Investeringar/skatter och stadsbidrag

2005 2006 2007 2008 2009 0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

4,5%

Övre

undre


Finansiella mål

Egna kapitalets ökning är högre än målet. Det positiva resultatet för 2009 medför att det egna kapitalet ökat med 1,8 % medan inflationen endast varit 0,9 % under 2009. Även sett på fem års sikt har egna kapitalet vuxit i takt med inflationen då egna kapitalet ökat med 1,7 % per år och inflationen varit i genomsnitt 1,6 % per år.Avsättningen till pensionsskulden beslutades om under hösten 2009. Under 2010 kommer en avsättning med ca 30% av pensionsskulden att göras i en försäkringslös-ning hos kommunens egna försäkringsbolag.

RiskDen kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet, check-kredit eller kreditlöften) ska motsvara minst 50% av de skulder som förfaller inom ett år.

MåluppfyllelseBetalningsberedskapen i kommunen uppgår till 99 % av de skulder som förfaller inom tolv månader vilket är klart över målet på 50 %.

KontrollPrognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god (högst en procent avvikelse).

MåluppfyllelseVerksamhetens nettokostnad var endast 97,6% av bud-geten vilket medför en avvikelse på 2,4 %. Detta är klart högre än målet. Budgetföljsamheten är därmed inte helt igenom god.

Prognosen för verksamhetens nettokostnad totalt för kommunen vid tertialrapporten per 31 augusti missade årsutfallet med 2,8 % vilket innebär att prognossäkerhe-ten inte heller kan anses tillfredsställande. En av de störs-ta orsakerna är naturligtvis att 2009 har varit ett ovanligt turbulent år där utfallet varit extremt svårbedömt.

Nettolåneskuld

Mål

1000900800700600500400300200100

0-100 2005 2006 2007 2008 2009

Egna kapitalets ökning

2005 2006 2007 2008 2009 -0,5%

0,5%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

-0,0%

1,0%

Foto: Ulf Wallin


Resultatet efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster uppgår 2009 till 163,9 mkr. Detta är en förbättring jämfört med 2008 med 148,1 mkr. Årets investeringar uppgår till 345,9 mkr av vilka samtliga investeringar kunde finansieras med skatteintäkter.Soliditeten ökar med 0,1 procentenheter till 27,5 %Årets resultat enligt balanskravet är 34,4 mkr vilket innebär att kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav.

Finansiell analys kommunen

Verksamhetens nettokostnad har minskat med 1,4 % jämfört med 2008. Orsaken till minskning är främst att nämnderna genomfört stora besparingsåtgärder men också att kommunen fått minskade kostnader för ar-betsmarknadsförsäkringen samt att arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en procentenhet.

Mkr 2009 2008 2007

Intäkter 931,4 963,9 933,5

Kostnader -4 811,4 -4 920,0 -4 669,7

Jämförelsestörande poster -125,0 17,5 22,2

Avskrivningar -202,4 -183,1 -172,1

Nettokostnad -4 207,4 -4 121,7 -3 886,1

Nettokostnad exkl jäm-förelsestörande poster -4 082,4 -4 139,2 -3 908,3

Förändring, % -1,4 5,9 6,3

Skatte- och statsbidragsutveckling

Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag bidrar med 79,3 % av kommunens intäkter. Verksamheternas taxor och avgifter samt finansiella intäkter bidrar med återstå-ende 20,7 %.

De egna skatteintäkterna utvecklades sämre än förvän-tat 2009. Lågkonjunkturen har medfört att arbetslösheten ökat och därmed har kommunmedborgarnas totala in-komster inte ökat nämnvärt. Prognoserna under våren såg dock dystrare ut men en viss uppgång i samhällsekonomin kunde skönjas under hösten vilket ledde till att skatteintäk-terna inte minskade som befarat. Skatteintäkter och gene-rella statsbidrag har totalt sett ökat med 2,4 % vilket främst beror på att både inkomstutjämningen, fastighetsavgiften kostnadsutjämningen utvecklats positivt för kommunen. Ökningstakten är emellertid klart lägre än de senaste åren.

Mkr 2009 2008 2007

Skatteintäkter och statsbidrag 4 234,5 4 136,9 3 924,3

Ökning 97,6 212,6 188,8

Ökning, % 2,4 5,4 5,1

Nettokostnadernas (exkl. jämförelsestörande poster) an-del av skatteintäkter och statsbidrag är ett överskådligt mått på kommunens ekonomiska utveckling och balans mellan intäkter och kostnader. Uppgår nettokostnader-nas andel till högst 100 % av skatteintäkter och statsbi-drag har kommunen en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Nyckeltalet uppgår i 2009 års bokslut till 96,1%, vilket är klart lägre än tidigare år. Orsaken är att kommunens nettokostnad har minskat jämfört med före-gående år medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökat något.

Nettokostnadernas andel av skattein-täkter och statsbidragMkr 2009 2008 2007

Nettokostnadernas andelav skatteintäkter 96,1% 99,6% 99,8%

Mkr 2009 2008 2007

Årets resultat exkl. jämförel-sestörande poster 163,9 15,8 8,8

Årets resultat inkl. jämförel-sestörande poster 38,9 33,3 31,0

Fördelning

Verksamheterna -23,0 -63,9 67,0

Skatter och statsbidrag -30,6 -12,6 41,1

Finansnetto 27.4 10,1 -7,2

Planerat överskott 65.1 57,0 42,0

Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster upp-går till 163,9 mkr vilket är 148,1 mkr högre än 2008. Resultatet är också 98,8 mkr högre än det budgeterade resultatet på 65,1 mkr. I årets resultat ingår dock en stor jämförelsestörande post som avser bidrag till Vägverket för E4 Sundsvall vilket drar ned årets resultat till 38,9 mkr. Detta resultat är dock 5,6 mkr bättre än föregående år. I resultatet ingår både positiva och negativa avvikelser i jämförelse mot budget.

Finansiell analys

Årets resultat


Mkr 2009 2008 2007

Årets resultat 38,9 33,3 31,0

- Avgår, samtliga realisa-tionsvinster -12,4 -28,5 -39,8

+ Tillägg, ianspråktagna överskott 7,9 33,0 26,7

Justerat resultat enligt balanskrav 34,4 37,8 17,9

Balanskravet är kommunallagens krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Reglerna medger undantag för vissa poster från kravet på reglering av ett underskott ett visst år. Av resultatet på 38,9 mkr avgår 12,4 mkr i realisationsvinster medan 7,9 mkr för nämn-dernas ianspråktagna överskott läggs till. Detta medför att kommunen får ett justerat resultat enligt balanskra-vet på 34,4 mkr. Kommunen kan därmed anses ha en ekonomi i balans enligt kommunalagens krav.

% 2009 2008 2007

Anläggningstillgångar 90,3 93,0 93,2

Omsättningstillgångar 9,7 7,0 6,8

Tillgångsförändring 1,4 4,6 1,7

Fördelningar mellan anläggningar och omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarnas andel av de totala tillgångarna har ökat under 2009. Anledningen är främst att bolagen utnyttjat krediten på koncernkontot i högre utsträckning samt att Stadsbacken AB amorterade sitt långfristiga lån till kommunen och lånade istället externt.

Årets investeringar2009 2008 2007

Investeringsvolym 345,9 158,2 200,2

Nettoinvesteringarnas an del av avskrivningarna, % 1) 106 86 116

Skattefinansieringsgrad, % 1) 104 152 121

Nettoinvesteringarna under 2009 uppgår till 345,9 mkr, vilket är 187,7 mkr högre än 2008. Den största investe-ringen är bidraget till E4 Sundsvall på 125 mkr, vilken dock har kostnadsförts till sin helhet under 2009.

Andelen nettoinvesteringar i materiella anläggnings-tillgångar i förhållande till avskrivningarna är 106 %, vilket innebär att kommunen endast har investerat 6 % mer än vad som skrivits av på gamla investeringar och därmed har de materiella anläggningstillgångarna ökat.

Investeringstakten har varit ganska låg under 2008-2009 och ca 314 mkr av investeringsbudgeten, inklusive E4 Sundsvall, är inte utnyttjad. Detta beror både på förse-ningar i vissa investeringsprojekt samt att vissa projekt tar flera år att färdigställa.

Samtliga investeringar har kunnat egenfinansieras med ett litet överskott på 4 procentenheter. Under de senaste åren har kommunen kunnat finansiera alla sina investeringar med egna medel utan att behöva ta upp nya lån. Kommunen har istället kunnat amortera på sina gamla lån och därmed sänkt nettolåneskulden och där-med har räntekostnaderna blivit lägre.

Finansiell analys

Balanskrav

1) I avskrivningarna ingår upplösningen av bidraget till Vägverket för E-4 Sundsvall som också ingår i investeringarna.

Positiva avvikelserStora effektiviseringar har gjorts i samtliga nämn-

der vilket medfört att kostnaderna har hållits på en lägre nivå än 2008. Arbetsmarknadsförsäkringarna har under året

sänkts från 1,8 % av lönekostnaderna till 0 % vilket medfört en kostnadsreducering på ca 43 mkr. Intäkten för fastighetsavgiften beräknas bli ca 18 mkr högre än budgeterat vilket beror på ökade

taxeringsvärden för fastigheter i kommunen. Ett förbättrat finansnetto beroende på en aktiv

finansförvaltning samt lägre nettolåneskuld beroende på lägre investeringar än planerat.

Negativa avvikelser Ökade kostnader för försörjningsstödet på grund av fler bidragstagare. Ökade kostnader för väghållning både sommar och vinter. Lägre skatteintäkter än beräknat.

Likviditet% 2009 2008 2007

Kassalikviditet 59 58 59

Balanslikviditet 67 64 65

Finansiella nettotillgångar, mkr -1 034,7 -936,6 -1 001,6

Finansiella nettotillgångar exkl koncernleasing, mkr -470,6 -530,4 -580,6

Kommunen har en kassalikviditet på 59 % vilket är i nivå som de senaste åren. Kassalikviditeten kan ses som ganska låg men med hjälp av en aktiv finansstrategi och kreditlöften på 1 060 mkr kan kommunen möta finan-siella betalningstoppar. Om checkkredit, kreditlöften och kreditavtal skulle räknas med skulle kassalikvidite-ten klart överstiga 100 %.

De finansiella nettotillgångarna, dvs. omsättnings-tillgångar och finansiella anläggningstillgångar minus kort- och långfristiga skulder, har minskat i år med ca 98,1 mkr. Minskningen beror främst på ökning av koncernleasing. Räknas koncernleasingen bort har de finansiella nettotillgångarna ökat med 59,8 mkr vilket kan härledas till det positiva resultatet samt att en del kostnader som exempelvis avsättningen för pensioner inte påverkar de finansiella nettotillgångarna.


PensionsåtagandenMkr 2009 2008 2007

Avsättning för pensioner och liknade förpliktelser 126,4 102,0 92,4

Ansvarförbindelser – pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsätt-ningar 2 338,8 2 257,9 2 245,8

Totala förpliktelser 2 465,2 2 359,9 2 338,2

Kommunens totala pensionsförpliktelse inklusive lö-neskatt ökade under 2009 med 105,3 mkr eller 4,5 %. Orsaken till ökningen är att basbelopps- och ränteupp-räkningen är högre än utbetalningarna för de äldre pen-sionsförpliktelserna som inte redovisas i balansräkning-en. Pensionsförpliktelsen beräknas vara konstant under de närmaste åren. Hela kommunens pensionsåtagande har återlånats, dvs. kommunen har lånat tillbaka peng-arna till sin egen verksamhet.

Pensionskostnaderna, inklusive löneskatt, uppgår 2009 till 270,0 mkr (257,6 mkr 2008) av vilken de största de-larna är kostnaden för pensionspremier till det individuella pensionssparandet, 116,7 mkr och utbetalning av pensioner intjänade före 1998, 102,7 mkr.

Händelse Förändring 12 mån, mkr

Löneförändring 1 % 30,4

Bruttokostnadsförändring 1% 48,1

Generell avgiftsförändring 1 % 2,2

Befolkningsförändring 100 personer 4,0

Kommunalskatt 1 kr 172,0

Finansiell analys

Soliditet

% 2009 2008 2007

Soliditet 27,5 27,4 28,3

Soliditet inklusive pensions-åtaganden -2,4 -1,9 -2,3

Kommunens soliditet är ett mått på den finansiella styr-kan, dvs. hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår 2009 till 27,5 %, vilket innebär en ökad soliditet med 0,1 procentenheter från föregående år. Soliditeten har minskat de senaste åren till stor del beroende på att tillgångsmassan procen-tuellt ökat mer än det egna kapitalet. Internbanksverk-samheten har också haft en negativ påverkan på solidite-ten eftersom denna ”blåser upp” balansomslutningen. Om pensionsförpliktelserna som ligger inom linjen räk-nas med uppgår soliditeten till -2,4 % vilket är en för-sämring jämfört med 2008 med 0,5 procentenheter.

Den förhållandevis låga soliditeten för kommunen innebär att kommunens handlingsutrymme inte är så stort och en ökad soliditet är viktigt för att öka hand-lingsutrymmet vid sämre tider. Med de investeringar som görs inom koncernen samt den ökande pensions-skulden lär inte de budgeterade resultaten de närmaste åren räcka för att öka soliditeten. Kommunens bolag är dock förhållandevis lågt värderade vilket till viss del vä-ger upp den låga soliditeten.

En kommun påverkas många gånger av händelser som är utanför dess kontroll. Känslighetsanalysen ovan visar hur några händelser kan påverka Sundsvalls kommuns resul-tat. Känslighetsanalysen visar på de små marginalerna i kommunens resultat. En genomsnittlig löneökning på 1 % skulle alltså påverka kommunens resultat med 30,4 mkr.

Pensionskostnaderna beräknas minska 2010 för att sedan öka med i genomsnitt cirka 10 mkr per år fram tom 2020 då kostnaderna börjar sjunka igen. Detta är bl.a. beroende på 40-tals generationens gradvisa pen-sionsavgång och effekterna av att kommunerna redovisar enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Den ökade pensionskostnaden är naturligtvis ett problem för kommunen vilket kan medföra minskat utrymme för verksamheterna. Kommunen beslutade i oktober 2009 att avsätta 580 mkr i en garantiförsäkring för att möta de ökade pensionsutbetalningarna de närmaste 20 åren.

Beloppet kommer att utbetalas under 2010.

Känslighetsanalys


SammanfattningKommunen har en god finansiell kapacitet, men den långsiktiga betalningsberedskapen (soliditeten) är nå-got låg trots att kommunen under fler år haft positiva resultatet, detta på grund av investeringar och ökad internbanksverksamhet. Kommunens finansiella risker bedöms dock som begränsade, dessutom finns det dolda reserver inom koncernen.

Kommunen behöver i ett kortsiktigt perspektiv inte vidta några drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Det positiva resultatet samt att kommunen klarar balanskravet visar att kommunen klarar av att ha god ekonomi trots ett tufft år med vikande siffror för skatteintäkterna. Samtliga nämnder har genomfört det effektiviseringsprogram som fullmäktige beslutade om i november 2008 och ligger i fas kostnadsmässigt. Ännu återstår dock flera tuffa år med fortsatta krav på sänk-ta kostnader för att kommunen ska behålla balansen i ekonomin. Budgetföljsamheten och kanske framförallt prognosavvikelsen är något för stor för att vara accep-tabel och där är det viktigt att styrningen inom varje nämnd blir starkare och att kvalitén på prognoserna blir bättre. Ett medel att stärka den finansiella motstånds-kraften är att arbeta med att ständigt effektivisera eko-nomistyrningen.

Grundläggande för en sund ekonomi är att genom en god ekonomistyrning få nämnder och förvaltningar att hålla sig inom tilldelad budgetram, vilket ökar förutsätt-ningarna för att bedriva en god och effektiv verksamhet för erhållna skatteintäkter samtidigt som kommunen kan leva upp till kommunallagens krav avseende en god ekonomisk hushållning. Sundsvalls kommun måste så-ledes under de närmaste åren tillse att resultaten är på en hög nivå för att få marginaler som stärker soliditeten och skapar en sundare ekonomistyrning där nedgångar i konjunkturer inte behöver leda till en försämrad verk-samhet. En positiv resultatutveckling är avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden.

De närmaste åren finns stora utmaningar i när ök-ningen på skatteintäkter inte blir så stor som de varit under tidigare år på 2000-talet och det finns samman-fattningsvis mycket kvar att göra innan kommunen kan uppvisa en långsiktig resultatutveckling som är god nog för att klara av konjunktursvängningar och framtida ut-maningar i form av ökade pensionsavgångar och större behov av äldreomsorg.

Sammanfattning


Resultatet efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster uppgick 2009 till 181,8 mkr vilket är 162,5 mkr bättre än föregående år.

Årets investeringar uppgår till 1060,1mkr vilket är 274,1 mkr högre än föregående år.

Soliditeten sjönk från 24,0% till 22,8%.

Mkr 2009 2008 2007

Kommunen 38,9 33,3 31,0

Stadsbacken 3,8 -11,1 58,7

Sundsvalls Hamn AB - - -3,3

Nordiska kammarorkestern - -0,2 -0,1

Scenkonst i Västernorrland AB -0,5 0,6 -

Sundsvall-Timrå Räddnings-tjänstförbund 1,3 2,2 1,9

Svenska kommun Försäkrings AB 15,0 15,0 6,9

Norra kajen Exploatering AB 6,9 4,0 -3,9

Årets resultat

Koncernens resultat uppgår 2009 till 56,8 mkr vilket är en förbättring med 37,5 mkr från föregående år. I re-sultatet ingår dock jämförelsestörande poster på 125,0 mkr (bidrag till vägverket för E4 Sundsvall). Räknas de jämrelsestörande posterna bort så har resultatet förbätt-rats med 162,5 mkr.

Det är framförallt kommunens förbättrade resultat i kommunen som medför koncerns förbättrade resultat. Stadsbackens resultat är visserligen bättre än i fjol men samtidigt klart sämre än det budgeterade. Orsaken till Stadsbackens försämrade resultat är framförallt högre kostnader i fjärrvärmerörelsen samt lägre intäkter för el-försäljningen.

För bolagen utanför Stadsbackenkoncernen visar samtliga bolag förutom Scenkonstbolaget positiva resul-tat, totalt sett något högre än förväntat.

% 2009 2008 2007

Soliditet 22.8 24,0 24,8

Soliditet inkl. pensionsåtaganden -3,8 -4,1 -4,8

Koncernens soliditet uppgår 2009 till 22,8%, en minsk-ning med 1,2 procentenheter. Anledningen till den minskade soliditeten trots ett positivt resultat är att till-gångsmassan procentuellt ökat mer än det egna kapita-let. Det innebär alltså att tillgångarna till större del är

lånefinansierade än tidigare. Om pensionsförpliktelser-na som ligger inom linjen räknas med är soliditeten för koncernen negativ vilket alltså innebär att egna kapitalet är negativt om pensionsförpliktelserna skulle räknas in. Den låga soliditeten för kommunen innebär att kom-munens handlingsutrymme inte är så stort och en ökad soliditet vore önskvärd.

Med de resultat som beräknas de nästkommande åren kommer troligtvis det egna kapitalet i koncernen att öka, och därmed kommer förhoppningsvis även soli-diteten att öka något.

Nettoinvesteringar

Mkr 2009 2008 2007

Investeringsvolym 1 060,1 786,0 616,1

Investeringarnas andel av avskrivningarna 208 % 216 % 184 %

Nettoinvesteringarna under 2009 uppgår till 1 060,1 mkr, vilket är 274,1 mkr högre än 2008. I investerings-volymen ingår både bidraget för E4 Sundsvall samt den ökade leasingåtagandet i Korstaanläggningen.

Den höga investeringsnivån medför naturligtvis att lånebehovet för koncernen har ökat och därmed den fi-nansiella risken. Den totala nivån för koncern bör vara något lägre för en sund finansiell struktur. De närmaste åren beräknas investeringarna minska något men inves-teringarnas andel av avskrivningarna kommer dock att fortsättningsvis även överstiga 100 %.

Finansiell analys koncernen

Finansiell analysKoncernen


Finansiella tillgångarKommuns finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december 2009 till 3 814 mkr, varav 64 mkr utgjordes av likvida medel (mätt som kassa och banktillgodohavan-den samt kortfristiga placeringar). Kommunens resterande finansiella räntebärande tillgångar uppgick till 3 750 mkr och bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på koncernbolagen. De finansiella räntebärande tillgångarna har under 2009 minskat med 42 mkr.

Under året har Stadsbacken AB löst sina lån hos kom-munen. Istället har Stadsbacken AB tagit upp ett externt lån på 578 mkr, för vilket kommunen har borgat. De bolag som ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är Sundsvall Energi AB, Sundsvall Arena AB och Sunds-vall Vatten AB.

Den genomsnittliga räntebindningen för kommu-nens finansiella tillgångar har under året pendlat mellan 1,8 år och 2,0 år. Den 31 december 2009 uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 2,0 år (1,9 år 2008). Kommunens genomsnittliga ränta på räntebärande till-gångar uppgick den 31 december 2009 till 3,85 % exkl. banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot, (4,79 % 2008).

Finansiella skulderKommunens finansiella räntebärande skulder (exkl. finan-siell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 564 mkr) uppgick den 31 december 2009 till 3 806 mkr och finansierades i huvudsak via kommunens Medium Term Note program och certifikatprogrammet. De finan-siella räntebärande skulderna har minskat med 373 mkr.

Finansiellt nettoKommunens finansiella netto (räntebärande tillgångar exkl. finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggning-en i Korsta – räntebärande skulder) uppgick den 31 de-cember 2009 till 8 mkr. Det innebär att den tidigare net-tolåneskulden på 323 mkr minskat under 2009 och blivit ett nettoöverskott på 8 mkr.

Finansiella nettot har förbättrats genom en kombina-tion av följande: Kommunen genererade ett positivt resultat 2009. Kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010, men som betalades ut 2009.

Icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat.

När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och att i den mån det är möjligt utnyttja dessa till att amortera av lån. Under 2010 har kommunen lån (exkl. certifikaten) som förfaller om ca 400 mkr.

KreditavtalFör att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken, samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal.

Kommunens kortfristiga upplåningsbehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram om 2 000 mkr samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal om 1 060 mkr.

Kommunens långfristiga upplåningsbehov tillgodoses med ett svenskt Medium Term Note program (MTN) om 3 000 mkr. Programmet möjliggör emissioner med löptider mellan lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är Skan-dinaviska Enskilda Banken, Nordea, Swedbank och Svensk Exportkredit.

Den 31 december 2009 hade 2 200 mkr utnyttjats av MTN-programmet, 1 074 mkr av certifikatprogrammet. Outnyttjade krediter inklusive Medium Term Note pro-grammet och certifikatprogrammet uppgick den 31 de-cember 2009 till 2 786 mkr.

Outnyttjade delar av kommunens kapitalmarknads-program tillsammans med olika kreditavtal utgör en kraftig buffert mot likviditetssvängningar.

Finansiell struktur

Typ av upplåning Beviljad kredit och låneram mkr

Utnyttjat2009-12-31

mkr

Checkkredit 400 0

Kreditlöften 510 0

Kreditavtal 150 0

Certifikatprogram 2 000 1 074

Medium Term Note Program 3 000 2 200

Summa 6 060 3 274

Finansiell struktur

Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag samt Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund. Intern-banken arbetar enligt en av kommunfullmäktige beslutad finanspolicy. Internbanken tar emot in-låning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att kanalisera all finansiell verksamhet genom internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transak-tioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor.


Hög kreditvärdighetSundsvalls kommun har uppdragit åt Standard & Poor s att kreditvärdera kommunen. För kortfristig upplåning har kommunen erhållit högsta kreditvärdighet, K-1. För långfristig upplåning har Sundsvalls kommun AA på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. Enligt Standard & Poor s återspeglar kreditvärdigheten (ratingen) kommunens sunda resultatnivåer och mått-liga skuldbörda av vilken en stor del är vidareutlånad till självförsörjande kommunala bolag. Sundsvalls kom-muns skuldnivåer anses som måttliga i en internationell jämförelse.

Finansiella riskerFinanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränte-risken genom att tillåten förfallostruktur och räntebind-ningsprofil anges.

FinansieringsriskMed finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla lik-vida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning.

Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla, samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka till-fällen.

Under 2009 har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor s be-dömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbe-talningsförmåga skapar en större trygghet för investe-rare, samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating.

Den genomsnittliga förfallotiden för kommunens räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing), var den 31 december 2009 1,9 år (1,6 år 2008). Andelen rörliga lån med kort kapitalbindning har minskat under 2009, därav ökningen.

RänteriskRänterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kom-munens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan.

Vid upplåning begränsas ränterisken genom att rän-tebindningen skall vara fördelad inom ett antal årsin-tervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje intervall. Inga avvikelser förekommer mellan finanspolicyns begränsningar för räntebindning (röda

streck) och Sundsvalls kommuns skulders räntebind-ning (gröna staplar) per den 31 december 2009.

Andelen räntebärande skulder (inklusive ränteswapar) med räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31 december 2009 till 23 % (32 % 2008).

Under året har finansmarknaden präglats av återhämt-ning från 2008-års finanskris. Korta räntor har under året sjunkit medan långa räntor rört sig sidledes och den nor-mala inbördes relationen mellan långa och korta räntor har återställts, d.v.s. att de längre räntorna är högre.

I stället för bankupplåning har Sundsvalls kommun främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat under året och det på grund av lägre ränteni-våer via dessa emissioner än traditionella banklån. Ränte-bindningen har sedan förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar var den 31 december 2009, 3 375 mkr, vilket var en ökning med 50 % jämfört med 2008. Detta har bidragit till att hålla upp den genomsnittliga rän-tebindningstiden som under året pendlat mellan 2,3 år och 2,7 år. Den 31 december 2009 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,4 år (2,3 år 2008). Under och ef-ter finanskrisen har bankerna och investerarna ökat riskpre-mien vid utlåning, varför den genomsnittliga upplånings-kostnaden ökade under året och uppgick den 31 december 2009 till 3,69 % (3,08 % 2008).

ValutariskIngen valutarisk förekommer på de finansiella skulderna eftersom alla lån är i svenska kronor.

Finansiell struktur

MTN Obligationslån Svenska banker Leasing

Kommuncertifikat Utländska banker

100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%

31 december -09 31 december -0860%

50%

40%

30%

20%

10%

0%0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år 10-20 år

FinansieringKommunens största finansieringskällor utgörs av obliga-tionsprogrammet och certifikatsprogrammet. Under 2009 har kommunens finansiering via svenska banker minskat kraftigt. Upplåningen har i stället främst gjorts via emis-sioner av kommunens obligationer och certifikat.


Fem år i sammandrag

Fem år i sammandrag 2009 2008 2007 2006 2005

Folkmängd 31/12 95 533 94 955 94 575 94 516 94 044

Total skattesats, % 32,89 32,89 32,89 32,89 32,89

- varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29

KommunenVerksamhetens intäkter, mkr 931,4 963,9 933,5 921,4 874,8

Verksamhetens kostnader, mkr -4 811,4 -4 920,0 -4 669,7 -4 464,2 -4 216,9

Avskrivningar, mkr -202,4 -183,1 -172,1 -133,4 -129,1

*Nettokostnad, mkr -4 082,4 -4 139,2 -3 908,3 -3 676,2 -3 471,2

Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mkr 4 234,5 4 136,9 3 924,3 3 735,5 3 525,8

Finansnetto, mkr 11,8 18,1 -7,2 13,2 9,3

*Resultat efter finansnetto, mkr 163,9 15,8 8,8 72,5 63,9

Tillgångar, mkr 7 810,5 7 695,8 7 356,3 7 236,2 6 848,5

Tillgångar per invånare, kr 81 757 81 047 77 783 76 562 72 822

Skulder, avsättningar, mkr 5 659,2 5 583,4 5 277,2 5 188,1 4 810,6

Skulder, avsättningar per invånare, kr 59 238 58 800 55 799 54 892 51 153

Eget kapital, mkr 2 151,3 2 112,4 2 079,1 2 048,1 2 037,9

Eget kapital per invånare, kr 22 519 22 246 21 984 21 669 21 670

Pensionsskuld, kommunen, mkr 2 465,2 2 359,9 2 338,2 1 990,3 1 817,9

Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mkr 210,7 213,7 195,3 191,5 186,1

*Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 96,1 99,6 99,8 98,1 98,2

Soliditet, % 27,5 27,4 28,3 28,3 29,8

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -2,4 -1,9 -2,3 1,7 4,2

Balanslikviditet, % 67 64 65 60 58

Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,9 4,7 4,8 4,6 4,5

Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 3,7 3,1 3,8 3,7 3,6

Nettoinvesteringar, mkr 345,9 158,2 200,2 228,5 265,4

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 106 87 116 171 206

Antal tillsvidareanställda 7 167 7 406 7 384 7 469 7 395

Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mkr 2 211,5 2 219,8 2 129,2 2 048,8 1 909,6

Koncernen*Nettokostnad, mkr -3 895,2 -3 935,6 -3 740,1 -3 541,8 -3 355,8

*Resultat efter finansnetto, mkr 181,8 19,3 32,6 75,1 50,1

Soliditet, % 22,8 24,0 24,8 24,5 25,5

Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -3,8 -4,1 -4,8 -0,1 0,5

Nettoinvesteringar, mkr 1 060,1 786,0 616,1 879,3 1 019,4

Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % 208 216 184 329 399

Balanslikviditet, % 62 63 65 62 66 *exklusive jämförelsestörande poster

Fem år i sammandrag


Framtid Under 2010 ska MRP - modellen, och formerna för led-ning och styrning för kommunkoncernen, utvecklas.

För att det fastställda besparingsprogrammet ska för-verkligas krävs också noggrann uppföljning, en fortsatt utveckling av ledare och medarbetare och i många fall nya arbetssätt och arbetsformer.

De närmaste åren kommer att präglas av ett arbete med att bättre nå målen i MRP genom bättre uppföljning och ett ökat kund- och medborgarfokus.

Konkurrensen från andra kommuner och regioner tydliggör behovet av att den kommunala organisationen arbetar med effektiviseringar och kundfokusering.En viktig konkurrensfaktor är kommunens myndig-hetsutövning. Med effektivare processer kan vi förkorta handläggningstider och förenkla för medborgare och näringsliv.

Barn- och utbildningsnämnd EkonomiBarn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott 2009 på 41,8 mkr. Planeringssituationen för 2009 har varit ovanligt komplicerad. Förutom det fastställda effek-tiviseringskravet på 18,0 mkr har de fortsatta kostnadsök-ningarna för lokaler och IT, samt omställningskostnader pga att nya friskolor etablerat sig i kommunen, vilket på-verkat möjligheterna att redovisa ett positivt resultat.

Utgångspunkten för 2009 var att personalkostna-derna minska med ca 100 årsarbetare. Vid en jämförelse av personalkostnaderna i dec 2009 med samma månad föregående år så motsvarar kostnadsminskningen ca 140 årsarbetare. Uppdraget har lyckats tack vare gemensam planering och samordning samt ett bra arbete på sko-lor och förskolor. Utöver detta har visstidsanställningar upphört och 40 anställda har accepterat erbjudande om avtalspension fr.o.m hösten. Arbetet med att minska lo-kalytorna i den kommunala skolan har dock hittills inte gett de effekter på kostnaderna som förväntats. Kostnader för lokaler som inte används kvarstår samtidigt som nya lokalkostnader tillkommer för de nya fristående grund-skolornas lokaler. De totala lokalkostnaderna för fristå-ende grundskolor uppgick till 20,0 mkr 2009, vilket är en ökning med 6,0 mkr sedan 2008.

KommunstyrelseEkonomiKommunstyrelsens förvaltning har förändrats under året. Alla verksamheter som arbetar med intern service i kommunen har flyttats över till service- och teknik-nämnden. Koncernstaben är det nya namnet på förvalt-ningen. Kommunstyrelsen visar ett underskott på 157,6 mkr för 2009. Största avvikelsen gäller E4 Sundsvall med 125,0 mkr, där kommunens bidrag till vägverket har lösts upp under 2009 enligt de nya reglerna om kom-munalt bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar. Anslaget för personalkostnadsökningar visar ett under-skott på ca 15,0 mkr. Avvikelsen beror på att nivån för personalkostnadsökningar i Mål- och resursplan (MRP) 2009-2011 inte innehöll helårseffekterna av Kommunals avtal 2008.

Den nyttjanderättsavgift som hamnbolagen betalar blev 4 mkr lägre än budgeterat beroende på lägre rän-tor. Kostnaderna för kollektivtrafiken överstiger budget med ca 8 mkr. Avvikelsen består bla av 3,0 mkr i slutav-räkning för 2008 samt 3,0 mkr för ökad turtäthet som införts redan under hösten 2009. Jämfört med 2008 har kostnaden ökat med drygt 8,0 mkr. Kommunen har valt att avstå från att ta ut utdelning på totalt 32,5 mkr från koncernen Stadsbacken eftersom Stadsbackens ekonomi har varit ansträngd. Därmed uppkommer ett underskott mot budget med samma belopp.

Projekten kultur- och teaterhus och Arena för idrott och evenemang har lagts vilande tills vidare. De utgifter som finns med i investeringsbudgeten för dessa projekt är för det utredningsarbete som har gjorts.

Resultatet för verksamheten hushållsavfall uppgår till 4,3 mkr. Mängderna säck och kärl sopor har visat en ökning i kommunen på närmare 5 % under året. Grov-avfallet visade sig däremot minska med 9 % under året. Detta bidrar till det goda resultatet då intäkterna ökar till följd av ökade mängder avfall och att kostnaden för att ta om hand grovavfallet minskar.

Inköpsstoppet har påverkat organisation så att vissa normala årliga inköp inte gjorts. På kort sikt har verk-samheten kostat mindre och samtidigt har t ex kompe-tensutvecklingen varit mindre. På lång sikt kan inköps-stoppet ha effekten att fler blir sparsamma.

Nämndsuppföljning

Nämndsuppföljning


Kostnaderna för kompetensutveckling och utrust-ning/läromedel är sammantaget drygt 14,0 mkr lägre än 2008. Kostnadsminskningen beror i första hand på inköpsstoppet men även minskat elevtal kan ha påverkat utfallet. Läromedelskostnaderna har minskat med 8,0 mkr och kostnaderna för kompetensutveckling med 6,5 mkr.

FramtidOmfattande omfördelningar samt avveckling av perso-nal har genomförts inför höstterminen, i grundskolan och gymnasiet. Skälet är såväl negativ kostnadsutveck-ling, effektiviseringskrav och minskade elevkullar i de kommunala skolorna. Som utgångspunkt för det stra-tegiska utvecklingsarbetet i Sundsvall avser nämnden att arbeta med de utmaningar och framtid som Kairos Future formulerat i projektet Skola 2021.

SocialnämndEkonomiSocialtjänstens positiva resultat på 8,9 mkr för år 2009 beror främst på att nämnden beslutade i MRP 2009 att minska kostnaderna med 51,6 mkr vilket är mer än vad kommunfullmäktige beslutat. Det finns en krismedve-tenhet inom socialtjänsten som bl a resulterat i att plane-ringen för bemanning har blivit bättre. Färre barn och unga har placerats på institution, stopp på utbildningar, ökade intäkter och en allmän återhållsamhet och hus-hållning med resurser. Samtliga verksamheter utom in-divid- och familjeomsorgen redovisar positiva resultat. Orsaken till den negativa avvikelsen på 25,4 mkr för individ och familjeomsorgen, är främst att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat från 90,5 mkr år 2008 till 108,1 mkr år 2009. Det är fortfarande oroande att allt fler unga vuxna mellan 18 och 25 år är beroende av bi-stånd för sin försörjning.

För att uppnå besparingskraven krävs att antalet anställda minskar. Socialtjänsten införde hösten 2008 anställningsstopp för kortare vikariat än 6 månader.

Samtliga verksamheter utom gymnasieskolan redovi-sar ett överskott vid årets slut. De kommunala grund-skolorna har under de senaste åren arbetat intensivt med att anpassa organisationen till ett krympande elevun-derlag. Det arbetet börjar nu ge resultat och det finns ett krismedvetande hos personalen. Två nya fristående grundskolor, Kunskapsakademin och Engelska skolan har etablerat sig i Sundsvall under hösten. Antalet elever i fristående grundskolor har ökat med 380. Minskning-en i den kommunala grundskolan motsvarar inte den ökning som skett i fristående skolor eftersom elevkul-larna i grundskolan nu börjar öka.

Även i Sundsvalls gymnasium pågår ett intensivt ar-bete med att anpassa organisationen till ett krympande elevunderlag. De åtgärder som planerats/vidtagits inför hösten 2009 beräknas ge en årlig kostnadsminskning på 10,0 mkr vilket motsvarar 26 årsarbetare. Nedskärning-ar planeras också inom andra yrkeskategorier än lärare.Antalet elever år 1 är färre än tidigare och en tydlig för-ändring är att antalet elever från andra kommuner mins-kar. Färre elever från andra kommuner medför krym-pande intäkter för interkommunal ersättning.

Till skillnad från situationen i grundskolan så mins-kar elevkullarna i gymnasieskolan kraftigt de närmaste 5-6 åren. Antalet intagningsplatser i kommunen är redan nu betydligt större än elevunderlaget och de flesta gym-nasieskolorna har svårt att fylla sina platser. De friståen-de gymnasieskolorna ökar totalt sett med 137 elever och Sundsvalls gymnasium minskar med 240 elever. Antalet barn som deltar i förskoleverksamheten fortsätter att öka om än i mindre omfattning än tidigare. Trots det har an-talet tjänster minskat under året vilket kan innebära att personaltätheten är något lägre än tidigare. Kostnads-medvetenheten är stark inom förskolan och ett uttryck för det är de senaste årens positiva resultat.

En av tre dygnetruntförskolor har avvecklats under året och antalet öppna förskolor har minskat.

Nämndsuppföljning


köpsstoppet under 2009. För 2010 kommer nivån att återställas. Kostnaden för större försäkringsskador upp-går till 8,2 mkr, varav enbart branden i Njurundahal-len står för 5,0 mkr. Det positiva resultatet kommer att användas för underhållsåtgärder och som en buffert för kommande år.

Resultatet på 1,3 mkr för Galant kost är till stor del en följd av en bra livsmedelsupphandling samt bra dia-log med leverantörer kontinuerligt vid avropen. Gatu-avdelningens resultat är i bokslutet -17,6 mkr. Av dessa är 13,1 mkr kostnader för underhåll som budgeterats i investeringsbudgeten men som är att betrakta som en driftkostnad. För 2010 är budgeten förstärkt för driftåt-gärder med 6,0 mkr.

Till följd av inköpsstoppet beräknas kostnadsminsk-ningarna till cirka 3,4 mkr. Kostnaderna för övriga per-sonalkostnader har minskat med 2,9 mkr. Den största delen av köpen är gjorda under första halvåret innan köpstoppet trädde ikraft.

FramtidArbetet med att implementera affärsmodellen som ska börja användas blir en central fråga 2011. För att affärs-modellen ska fungera bra måste rollerna inom köp/sälj-förhållandet bli tydligare, tjänsterna måste definieras och prissättas och modellen förankras brett.

Ge mensamt för verksamheterna fastighet, kost- och städ är att de är belastade med relativt stora besparingsåt-gärder 2010. Detta innebär att perso nalstyrkan kommer att minskas under 2010.

Kultur och fritidEkonomiKultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott med 6,0 mkr. Flera av verksamheterna inom kulturområdet visar ett överskott mot budget till följd av inköpsstoppet. Budgeten för bidrag till folkets husföreningar visar ett överskott på 0,7 mkr. Detta beror till största delen på att de delar av föreningarnas driftkostnader, där de kan få full kostnads-täckning, inte varit så höga.

Fritidsgårdarna har fått 0,7 mkr till sk. FATI- projekt för både 2009 och 2010. Kostnaderna för spår och leder visar ett underskott på 0,6 mkr mot budget. Till största delen beror detta på ökade driftkostnader och på reparation av en spårmaskin. Kostnaderna för hyror och service från Sundsvall Arena överskrider budget med 0,8 mkr då kultur- och fritids-nämnden inte fullt ut kompenserats för indexökningar.

Stödet till ökat föreningsdeltagande för barn och ungdomar visar ett överskott på 0,7 mkr eftersom få föreningar sökt bidraget. Försiktighet i samband med inköpsstoppet har bidragit med ytterligare 0,3 mkr i överskott mot budget.

Kultur- och fritidsnämndens förvaltning har varit åter-hållsam. Beräknad kostnadseffekt är 3,4 mkr. De kostna-der som påverkats är mediainköp till biblioteken, underhåll

Beräknad kostnadseffekt är 8,0 mkr. För att minska kostnader för framförallt korttidsvikarier har social-tjänsten också inrättat en resurs- och planeringsenhet i syfte att effektivisera administrationen för bemanningen så att personal med rätt kompetens alltid är på plats vid rätt tidpunkt. Det nya arbetssättet omfattar en ny ar-betstidsmodell och ett nytt bemanningssystem. Det om-fattar ca 2 500 anställda inom äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade och socialpsykiatrin. I samband med införandet har de administrativa tjänsterna mins-kat från 20 personer till 12 personer. Antalet anställda som har varslats om uppsägning uppgår till 113 personer under året (inklusive nedläggningen av Tingstagården). Socialtjänstens totala personalkostnader har reducerats med 43 mkr. I samband med inköpsstoppet beslutade socialtjänsten att stoppa alla utbildningar, vilket innebär en kostnadsminskning på 4,0 mkr. Det är, bortsett från utbildningsstoppet, svårt att visa på direkta kostnads-minskningar, som följd av inköpsstoppet. Däremot har det en psykologisk effekt, som ökar krismedvetenheten.

Genom nya arbetsmetoder, förebyggande arbete och tidigare insatser har socialtjänsten kunna halvera anta-let placerade barn och unga under 2009 från 36 till 18. Ekonomiskt har detta resulterat till ett budgetöverskott på 1 mkr jämfört med ett budgetöverskridande med 12,1 mkr under 2008. Avgifterna för fotvård i hemtjäns-ten och mat i boenden höjdes från maj 2009 efter beslut i socialnämnden. Hyrorna i särskilda boenden har höjts efter förhandlingar med hyresgästföreningen.

FramtidDet nya systemet för bemanningsplanering kommer att införas successivt under hösten, och förväntas vara helt infört under våren 2010. Årlig kostnadsbesparing för personalkostnader är beräknad till 10 mkr. Det av-tal som funnits mellan Landstinget Västernorrland och Sundsvalls kommun sedan 1995 om hemsjukvård upphör 31 januari 2010. Avtalet omfattar 10,9 mkr (23 tjänster). Flertalet av de anställda som är berörda kommer att få an-ställning inom Landstinget, men varsel om uppsägning-ar är ofrånkomligt och kommer att lämnas till arbets-förmedlingen senast den 31 maj 2009. Socialnämnden kommer att utreda förutsättningarna för valfrihetssys-tem inom hemtjänsten.

Service- och tekniknämndEkonomiService- och tekniknämnden redovisar ett överskott på 6,2 mkr. En stor negativ budgetavvikelse är vinterväg-hållningens kostnader som för året uppgick till 35,1 mkr mot budgeterade 26,4 mkr, en avvikelse med 8,7 mkr. Nivån på fastigheternas planerade underhåll har kraftigt reducerats till 20,4 mkr mot budgeterat 37,8 mkr under 2009, dels på grund av föregående års resultat men också med anledning av kommande effektiviseringar och in-

Nämndsuppföljning


Nämndsuppföljning

StadsbyggnadsnämndEkonomiStadsbyggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat på 1,4 mkr. 8,5 mkr avser förbrukning av tidigare års ackumulerat överskott. Orsaken till resultatförbättring-en jämfört med prognoserna under året beror på bland annat på effekter av inköpsstoppet, cirka 0,7 mkr samt på vakanta tjänster i avvaktan på att anställningsstoppet ska upphöra. Det har också varit svårt att rekrytera rätt kompetenser vilket försenat den processen. Intäkterna har ökat på grund av att förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter, omförhandlat avtal samt att antalet bygglovsärenden inte minskade i den takt som förvän-tades när budgeten fastställdes. Den tredje faktorn som bidragit positivt till nämndens resultat är de bidrag de fått för projekt.

Arbetet enligt kommunens avfallsplan för riskbedöm-ning och återställning av gamla soptippar har begrän-sats under 2009. Anvisade medel på 3,5 mkr fördelades på 7 gamla soptippar (Hillstamon, Lomyran, Tamböle, Storjorden, Dackebränna, Selånger och Fors 4:40 i Mat-fors). Upprustningen av kajerna samt Norrmalmsparken längs Selångersån norra sida pågår. Den beräknas vara klar under försommaren 2010. Arbetet går i stort sett som planerat och håller sig inom de ekonomiska ramarna. Det pågår ett intensivt byggnadsarbete med att slutföra kol-lektivtrafikanläggningen i Birsta. Anläggningen öppna-des för kollektivtrafik i november 2009.

Effekterna av det inköpsstopp som beslutades i juni 2009 beräknas till ca 0,7 mkr. Det rör sig främst om kost-nader som till exempel utbildning och resor.

FramtidInom de närmaste åren står nämnden inför en rad stora utmaningar, lbland annat att förverkliga stadsvisionen, lösa de stora infrastrukturfrågorna, hantera klimatför-ändringen, utveckla hållbara transportsystem och tryg-ga bostadsförsörjningen. Projekt E4-Sundsvall kommer att innebära ett omfattande planarbete och arbete med mark- och samverkansfrågor, för såväl nybyggnads-sträckan som ombyggnadssträckan. Andra stora projekt är exploateringen av Norra kajenområdet, området Tu-nadal-Korsta-Ortviken och planering för den framtida dragningen av järnvägen genom centrum. Den extrema mängden stora och komplexa projekt är mycket resurs- och kompetenskrävande.

av anläggningar, vikariekostnader, inventarier, resor, kom-petensutveckling, personalrepresentation, marknadsföring och arrangemang. En pistmaskin för 2,2 mkr köptes in före beslutet om inköpsstopp.

FramtidMRP 2010 med plan för 2011 och 2012 innebär mins-kad resurstilldelning av förhållandevis stora mått, sam-manlagt cirka 16 mkr under perioden. Detta får konse-kvenser för verksamhet och på sikt för måluppfyllelsen. Minskad service, kortare öppettider och i vissa fall ned-läggning av verksamhet är exempel på konsekvenser.

Nämnden för vuxenutbildning, arbetsmarknad och integrationEkonomiResultatet för NAVI visar ett underskott på 7,9 mkr. Av-vikelsen beror på att nämnden använder ackumulerat överskott till utvecklingsinsatser för att ge fler personer möjlighet att få arbete. Arbetsmarknad och integration visar ett resultat på -2,7 mkr. Intäkterna har ett över-skott på 8,7 mkr, vilket till stor del beror på förskottsin-betalningar från Migrationsverket som ska täcka kost-naderna för respektive flykting i två år. Kostnaderna har ökat med 11,4 mkr vilket motsvarar användandet av det ackumulerade överskottet på 5,0 mkr och kostnaden för Sfi (svenska för invandrare) i och med flera deltagare.

Vuxenutbildningens resultat uppgår till -2,8 mkr. In-täkterna visar ett överskott på 2,0 mkr. Det beror på att verksamheten har beviljats statsbidrag på 3,4 mkr vilket motsvarar 68 helårsplatser. Ökningen på kostnadssidan motsvarar 4,8 mkr och beror på satsningar inom det ackumulerade överskottet, 3,2 mkr. Resterande kostna-der på 1,6 mkr beror på volymökning. Effekten av in-köpsstoppet är beräknad till 1,4 mkr.

FramtidAntalet sökande till vuxenutbildningen var mycket högt under hela 2009. Situationen förväntas kvarstå ett antal år. Inför 2010 har vuxenutbildningen sökt finansiering av fem yrkeshögskoleutbildningar. Det kan innebära ut-ökad verksamhet från hösten 2010 om ansökan beviljas. Staten lägger stora resurser på gymnasiala yrkesutbild-ningar (yrkesvux), 6,7 mkr för 2010.

Från 2010 drivs Sfi (svenska för invandrare) i egen regi hos förvaltningen. Att starta och genomföra den verksamheten med goda resultat kommer att ha högsta prioritet. Riksdagen har beslutat om en förändrad or-ganisation av flyktingmottagandet, vilket innebär att försäkringskassan ska sköta utbetalningarna av intro-duktionsersättning och att arbetsförmedlingen ska sköta flyktingintroduktionen. Detta kommer att medföra sto-ra förändringar för verksamheten, vilket gör att perso-nalkostnaderna måste minska. Om övertalighet uppstår kommer troligen kommer varsel att läggas under 2010.


MiljönämndEkonomiNämnden visar ett resultat på -0,1 mkr. Underskottet beror på extra arbets insatser inom folkhälsoområdet och drogförebyggande arbete. För detta arbete har 0,5 mkr använts av ackumulerat överskott. Nämnden har fått kostnadstäckning från miljöskadeförsäkringen för sane-ring av cisterner inom Nyhamnsområdet, vilket gör att intäkterna är cirka 2,5 mkr högre än budget. Kostnaderna för saneringsprojektet har varit lika stora som intäkterna. Effekten av inköpsstoppet är beräknad till 0,3 mkr.

FramtidNämnden bedömer att verksamheten kommer att be-drivas enligt verksamhetsplan 2010. Arbetet med E4 Sundsvall kommer att medföra fler arbetsuppgifter för kontoret. Det pågår en dialog med Vägverket om möj-ligheter till finansiering av dessa arbetsinsatser.

LantmäterinämndEkonomiNämnden redovisar ett mindre underskott, som täcks av tidigare ackumulerade överskott. En nyrekrytering har inte genomförts på grund av anställningsstoppet. Intäk-terna har blivit lägre än budget som en direkt följd av att färre medarbetare kunnat bidra i det avgiftsfinansierade arbetet med förrättningar och uppdrag. Resultatet av in-köpsstoppet beräknas till ca 0,1 mkr. Under året har det kommit in 222 förrättningsärenden, 226 ärenden har avslutats.

ÖverförmyndarnämndEkonomiNämndens resultat är enligt budget. Nämnden har til-lämpat återhållsamhet under året. Det innebär att en tjänst har hållits vakant under 4 månader och att politiker och tjänstemän har avstått från kurser samt restriktivitet gällande inköp. Kostnaderna och intäkterna för arvode-ring till ställföreträdare har ökat de senaste åren på grund av förändrade rutiner. Numera administrerar Sundsvalls kommun också ersättningar som betalas ut till ställföre-trädare i Nordanstigs och Timrå kommuner.

FramtidFrån och med 2011 kommer Sundsvall, Ånge, Nordan-stig och Timrå att ha en gemensam nämnd som kommer att effektivisera särskilt nämndsarbetet. Driftskostna-derna kommer att fördelas per kommun utifrån invå-narantal. Beslut om gemensam nämnd har antagits av kommunfullmäktige.

KommunrevisionEkonomiRevisionens uppgift är att för kommunfullmäktiges räkning följa upp kommunens verksamhet avseende såväl ändamålsenlighet och effektivitet som säkerhet i resursanvändningen. Årets verksamhet har gått plan-enligt. Revisionen har granskat årsbokslutet, såväl för kommunen som den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen. Kommunrevisionens förtroende-valda ledamöter är dessutom av kommunfullmäktige utsedda till lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Varje bolag har en lekmannarevisor som gör en särskild granskningsrapport. Revisionen har under 2009 förbru-kat 0,1 mkr mindre än årsbudget.

ValnämndEkonomiValnämndens resultat uppgår till 0,9 mkr, vilket beror på att kostnaderna för valet till europaparlamentet blev lägre än beräknat.

FramtidUnder valåret 2010 kommer kostnaderna för nämnden att bli betydligt högre än för 2009. Detta beror på att det är tre val som ska genomföras samtidigt och att valdeltagan-det sannolikt nästan kommer att fördubblas jämfört med 2009. Detta medför högre kostnader för främst logistik och förtidsröstning. Det kan också innebära att valkans-liet behöver en högre bemanning under vissa perioder.

FinansieringPosten finansiering i driftredovisningen innehåller bland annat löpande pensionsutbetalningar och avsättning till framtida pensioner. Nettokostnaderna uppgår till 92,7 mkr vilket är ett överskott på 77,5 mkr i jämförelse med budget. Detta beror främst på den sänkta kostnaden för arbetsmarknadsförsäkringen och att kostnaderna för arbetsgivaravgifterna blev lägre. Kommunen hade även avsatt 20,0 mkr för att säkra framtida pensioner, men eftersom beslutet togs först i oktober, blev kostnaden för avsättningen 2009 endast 1,0 mkr.

Nämndsuppföljning

ÅRSREDOVISNING 2009 41*Verksamhetsindelningen i driftsredovisningen har förändrats sedan årsredovisningen 2008 ** Kommunstyrelsens förslag

Verksamheternas nettokostnad per nämnd, mkr

Budget 2009Utfall 2009

Budget-avvikelse

Utfall 2008

Ackumuleratöver/under-

skott**Kommunstyrelse -255,3 -412,9 -157,6 -299,6 40,3administration -91,4 -92,0 -0,6 -91,4hushållsavfall 0,0 4,3 4,3 5,4räddningstjänst -73,7 -73,9 -0,2 -70,3kollektivtrafik -60,6 -68,7 -8,1 -60,0näringslivsverksamhet -16,5 -17,6 -1,1 -12,7övrig kommungemensam verksamhet 2,4 -144,7 -147,1 -49,9politisk verksamhet -15,5 -20,3 -4,8 -20,7Barn- och utbildningsnämnd -1 792,4 -1 750,6 41,8 -1 740,4 15,7förskola -444,8 -435,2 9,6 -425,5grundskola -836,2 -829,7 6,5 -821,2gymnasieskola -331,6 -336,3 -4,7 -334,3kulturskola -18,2 -17,6 0,6 -19,0särskola -79,8 -70,2 9,6 -72,6administration och övrigt -80,1 -60,2 19,9 -66,3politisk verksamhet -1,7 -1,4 0,3 -1,5Socialnämnd -1 626,1 -1 617,2 8,9 -1 627,9 32,1omsorg om funktionshindrade -337,7 -325,9 11,8 -322,3individ- och familjeomsorg -337,8 -363,2 -25,4 -353,7äldre- och handikappomsorg -847,1 -824,7 22,4 -867,5administration och övrigt -101,1 -101,1 0,0 -82,1politisk verksamhet -2,4 -2,3 0,1 -2,3Service- och tekniknämnd -115,3 -109,1 6,2 -134,4 28,0intern service -0,5 18,8 19,3 -27,7väghållning -99,4 -114,8 -15,4 -93,0parker -15,7 -15,6 0,1 -14,7administration och övrigt 0,3 2,5 2,2 1,0politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0Kultur- och fritidsnämnd -250,0 -244,0 6,0 -212,1 16,7kulturverksamhet -106,3 -103,6 2,7 -100,7fritidsverksamhet -129,5 -127,2 2,3 -97,5administration och övrigt -12,6 -11,7 0,9 -12,1politisk verksamhet -1,6 -1,5 0,1 -1,8Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration -76,8 -84,7 -7,9 -76,4 17,2arbetsmarknad -19,5 -26,4 -6,9 -24,0vuxenutbildning -45,5 -48,3 -2,8 -43,2integration -2,1 2,1 4,2 -0,9administration och övrigt -8,6 -11,2 -2,6 -8,2politisk verksamhet -1,1 -0,9 0,2 -0,1Stadsbyggnadsnämnd -56,1 -54,7 1,4 -67,5 17,8bostadsanpassning -10,0 -10,2 -0,2 -12,4infrastruktur -30,6 -31,3 -0,7 -40,5administration och övrigt -14,3 -12,6 1,7 -13,3politisk verksamhet -1,2 -0,6 0,6 -1,3Lantmäterinämnd -0,5 -0,7 -0,2 -1,2 0,4Miljönämnd -16,4 -16,5 -0,1 -16,8 3,2förebyggande och granskande miljöarbete -15,3 -15,5 -0,2 -15,7politisk verksamhet -1,1 -1,0 0,1 -1,1Överförmyndar-och förtroendenämnd -6,5 -6,5 0,0 -6,9 0,0Kommunrevision -2,4 -2,3 0,1 -2,5 0,2Valnämnd -1,8 -0,9 0,9 -0,1 0,5Finansiering 15,2 92,7 77,5 64,1SUMMA -4 184,4 -4 207,4 -23,0 -4 121,7 172,1

Driftsredovisning


Investeringsredovisning mkr Investerings-utgifter 2009

Investerings-budget 2009

Investeringsbud-get tidigare år

Budget- avikelse

KommunstyrelseHamn -1,0 -2,0 -2,0 3,0PA-system -0,7 0,0 -0,7Parkeringsanläggning centrum -0,1 0,0 -14,6 14,5E4 Sundsvall -122,4 0,0 2,6 -125,0Järnvägen centrum -0,4 -5,0 1,0 3,6Resecentrum -0,2 0,0 0,2 -0,4Multiarena -2,5 0,0 -2,5Teaterprojekt -2,7 0,0 1,8 -4,5Internbank 0,0 0,8 0,0 -0,8Summa -130,0 -6,2 -11,0 -112,8

Barn- och utbildningsnämndInventarier -4,2 -5,5 1,3Summa -4,2 -5,5 0,0 1,3

SocialnämndImmateriella anläggningstillg IT-stöd 0,0 -3,0 0,0 3,0Inventarier -1,0 -2,0 -0,4 1,4Summa -1,0 -5,0 -0,4 4,4

Kultur- och fritidsnämndMaskiner och inventarier -2,6 -2,2 -1,1 0,7Konst -0,8 -0,9 0,0 0,1Summa -3,4 -3,1 -1,1 0,8

Service- och tekniknämndFastigheter 0,0 0,0 -37,5 37,5Fastigheter, verksamhetsanpassning -15,3 -10,0 -11,0 5,7Skolfastigheter -44,1 -47,6 -48,6 52,1Förskolefastigheter -33,9 -32,3 -5,7 4,1Vårdfastigheter -4,1 -11,6 -32,3 39,8Övriga fastigheter -30,3 -33,4 0,0 3,1Gator och vägar -7,6 -60,0 -42,6 95,0Gång- och cykelvägar -4,7 -5,0 0,0 0,3Offentlig belysning -0,8 -1,0 0,0 0,2Maskiner och inventarier -2,4 -2,4 -2,0 2,0Utemiljö -1,1 -0,5 -0,9 0,3Summa -144,3 -203,8 -180,6 240,1

NAVIInventarier -1,7 -0,1 0,0 -1,6Summa -1,7 -0,1 -1,6

StadsbyggnadsnämndHamn, kajer -18,5 -30,0 -48,2 59,7Kollektivtrafikanläggning Birsta -30,2 0,0 0,0 -30,2Exploatering -12,1 0,0 -23,1 11,0Maskiner och inventarier -0,1 -1,0 -0,8 1,7Industrispår bangården 0,0 0,0 -10,0 10,0Övrigt -0,3 0,0 -3,6 3,3Summa -61,2 -31,0 -85,7 55,5

MiljönämndInventarier -0,1 -0,3 -1,0 1,2Summa -0,1 -0,3 -1,0 1,2Summa -345,9 -255,0 -279,8 188,9

Investeringsredovisning

Utöver de investeringar som framgår av investeringsredovisningen, tillkommer kommunens utökade leasingfinansiering av Korstaanläggningenpå 185,4 mkr, vilket framgår av betalningsflödesrapporten.1) Upptagen i investeringsbudget 20102) Finansierad genom internlån 20103) Externa bidrag inflyter 2010

1)

2)

3)


Medarbetare

I slutet av 2009 fick alla kommunens anställda som hun-nit fylla 62 år erbjudande om avtalspension. Det var ett led i det så kallade omställningsprojektet som startade i slutet av 2009. Omställningsprojektet har bland annat syftet att skapa möjligheter för yngre anställda att kunna stanna kvar i verksamheten trots att kommunen tvingas skära ner.

Under 2009 var 7 594 personer månadsavlönade av Sundsvalls kommun. Av dem var 7 167 personer tillsvi-dareanställda. Det var 239 färre än året före.

Det minskade antalet anställda beror på de effektiv-seringar som gjorts i kommunen under 2009 eftersom skatteintäkerna försvagades men även på att elevunder-laget sjönk i skolan.

MedarbetareUnder 2009 har Sundsvalls kommun bara nyanställt personer när det har varit absolut nödvändigt. Det beror på det minskade ekonomiska utrymmet som kommunen har haft under året. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 239 personer.

Den första juli övergick kommunens interna serviceenheter - ekonomiservice, upphandlingsenheten kommunhälsan och HUR-enheten - till service- och teknikförvaltningen. Fram till dess hade de tillhört kommunstyrelsekontoret som samtidigt bytte namn till Koncernstaben. Medel-padsarkivet övergick till kultur- och fritidsförvaltningen.

Antalet månadsavlönade visstidsanställda minskade med 199 personer jämfört med 2008 till 427. Det beror på att man i kommunen inte ersatt anställda vid från-varo i samma utsträckning som tidigare.

Av den tillsvidareanställda personalen är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Medelåldern är oföränd-rad sedan 2002 – 47 år. Andelen anställda över 55 år är 31,5 procent av den tillsvidareanställda personalen. Det är en ökning med 1,5 procent jämfört med 2008.

Månadsavlönade per förvaltning och anställd

FörvaltningTillsvidare-anställda

Visstids-anställda

Antalettotalt

Årsarbete

Koncernstaben 58 24 82 75

Barn och utbildning 3 022 190 3 212 3 086

Socialtjänsten 3 069 105 3 174 2 959

Service och teknikförvaltningen 549 21 570 554

Kultur & Fritid 200 27 227 213

FAVI 135 42 177 171

Stadsbyggnadskontoret 82 8 90 87

Miljökontoret 31 8 39 39

Lantmäterikontoret 15 1 16 15

Överförmyndarkontoret 6 1 7 7

Totalt 7 167 427 7 594 7 206

Antal anställda

ÅrMånads-avlönade

ÅrsarbeteTillsvidare-anställda

Visstids-anställda

Kvinnor Män

2007 8 266 7 830 89% 11% 83% 17%

2008 8 032 7 622 92% 8% 83% 17%

2009 7 594 7 206 94% 6% 83% 17%


PersonalförsörjningPersonalförsörjningen är viktig för att kommunen ska kunna bevara och utveckla kvaliteten i sin verksamhet. Många anställda kommer att gå i pension de närmaste 10 åren. Den rådande konjunkturen innebär stora be-sparingskrav för kommunerna och det tillsammans med pensionsavgångarna innebär ett delvis förändrat rekry-teringsbehov. Generationsväxlingen vi har framför oss gör också att vi måste ta hänsyn till behovet av kompe-tensförnyelse.

Pensionsavgångarna har ökat under senare år. 195 anställda som avgick med ålderspension eller avtalspen-sion under 2009. Det är några fler än under 2008. Vi har märkt att det finns en tendens att allt fler väljer att sluta något år innan de fyllt 65 år. Det handlar i första hand om anställda inom vård och utbildning. Vi har också märkt en liten ökning när det gäller anställda som väljer att fortsätta arbeta efter fyllda 65 år.

Av pensionsavgångarna 2009 slutade 22 personer i åldersgruppen 65 – 67 år, 35 personer mellan 63 – 64 år och 8 personer mellan 61 – 62 år.

Vi har fortfarande många sökande till våra lediga jobb. Under året har 182 lediga jobb publicerats på kom-munens hemsida, vilket är betydligt färre än tidigare år.Vi får många kvalificerade sökande till våra tjänster. To-

Sjukfrånvaro i % av de anställ-das sammanlagda arbetstid

2009 2008 2007

Total sjukfrånvaro 5,4 6,1 7,0

Varav sjukfrånvaro 60 dagar och mer 52,2 60,3 64,9

Kvinnor 5,9 6,6 7,7

Män 3,3 3,7 4,0

29 år eller yngre 3,7 3,4 4,0

30 - 49 år 4,8 5,8 6,7

50 år och äldre 6,4 7,7 8,3

talt sökte 8 021 personer arbete hos Sundsvalls kommun 2009. 75 procent av dem var kvinnor och 25 procent var män. Medelåldern på de sökande var 36 år. Hela 84 procent av de lediga jobben utgörs av jobb som lärare, förskollärare och vårdpersonal. Genomsnittsåldern för de som fick jobb i kommunen 2009 var 38 år.

HälsolägeSjukfrånvaron har nästan halverats de senaste 10 åren. Främst är det i långtidssjukskrivningarna som ha mins-kat. Att kommunens rehabiliteringsverksamhet har blivit bättre under den tiden har bidragit till minskningen.

Medarbetare

Foto: Ulf Wallin


Uppföljning av Sundsvalls Agenda 21

Koncernens miljöarbete under 2009

Sundsvalls Agenda 21 är kommunfullmäktiges anvisningar om hur kommunens arbete för att göra Sundsvall till ett hållbart samhälle senast 2020 ska se ut

Koncernens miljöarbete

Under 2009 förändrade kommunen sitt budgetarbete så att det systematiska hållbarhetsarbetet hamnade mer i fokus. Sundsvalls kommun analyserar varje år sitt ar-bete för en hållbar kommun i det så kallade livsmiljö-bokslutet.

Avveckling av fossila bränslenKommunstyrelsens samordningsutskott gav i november 2009 koncernstaben i uppdrag att utreda hur Sundsvalls kommun kan fasa ut användningen av fossila bränslen. I det arbetet är det viktigt att höja kunskapsnivån bland kommunens anställda om hur våra val påverkar utveck-lingen. Egen produktion av biogas är också viktigt för omställningen.

Energieffektivisering och transporter Kommunens klimat- och energirådgivare har under året samarbetat med andra kommunala verksamheter. Bland annat har man arbetat med energieffektivisering i för-skolor där man med enkla åtgärder minskat enregiför-brukningen med 20 procent.

Sundsvalls kommun fortsatte under 2009 vara med i samarbetet Uthållig kommun. Det är ett projekt som Energimyndigheten har tagit initiativ till. Att Sundsvall deltar i projektet har bidragit till bättre samarbete i håll-barhetsfrågor både inom Sundsvalls kommun och med andra kommuner.

I Sundsvalls affärsnätverk för miljödriven tillväxt (SAMT) arbetar Sundsvallls kommun tillsammans med Åkroken science park för att främja lokala företags mil-jöarbete.

Under 2009 nådde projektet sitt mål om 50 delta-gande företag i nätverket.

Sedan 2009 gäller nya reseregler i Sundsvalls kommun.Kommunen fortsatte under 2009 arbetet med att organi-sera sin fordonspark på ett sätt som ger kontroll över kom-munens koldioxidutsläpp. Arbetet fortsätter under 2010.

Utmärkta förskolor och skolorUnder 2009 fick Sundsvall sin första hälso- och miljöcerti-fierade skola. Sedan tidigare har kommunen tio hälso- och miljöcertifierade förskolor. Hälso- och miljöcertifiering är ett sätt för skolor att visa att de arbetar för hållbar ut-veckling utifrån ett helhetsperspektiv med miljö- och folkhälsofrågor.

Det fanns fem KRAV-certifierade förskolor i Sunds-vall 2009. För att bli KRAV-certifierad ska förskolorna använda kvarmärkta produkter i matlagningen.

Goda matvanor Flera skolor och förskolor arbetade med goda matvanor ur olika perspektiv under 2009. Till exempel byggdes flera skolmatsalar om för att ge eleverna en bättre miljö.

Under året arbetade Sundsvalls kommun med pro-jektet Bra rörelse och mat i skolan (BROMS). Där har man framgångsrikt arbetat med god och nyttig skolmat i bra måltidsmiljö. En utvärdering visar att skolbarnen äter bättre och mer klimatsmart mat efter projektet. Elever från Altinska skolan tävlade på temat SMART-mat, ett matkoncept för mer klimatsmart och hälsosam-måltidsmiljö.

Under 2009 beslutade service- och tekniknämnden att öka andelen ekologisk mat i kommunens matsalar med 5 procent. Barn- och utbildningsnämnden beslutade sig för att se över sin måltidspolicy för att kunna servera mer eko-logisk och närodlad mat med mindre tillsatser.

Pedagoger och måltidspersonal i Sundsvall gick 2009 en kurs för att öka andelen ekologiskt mat i kommunens matsalar.

Gröna utmärkelser till Sundsvall och regionenTidningen Miljöaktuellt utnämnde Sundsvall till årets tredje bästa miljökommun, under Almedalsveckan 2009. Tidningen the New Economy utsåg Sundsvallsre-gionen till världen ledande clean tech region. Clean tech är ett begrepp för nya tekniska lösningar som är bättre än tidigare lösningar ur ett hållbarhetsperspektiv.


REKO Sundsvall öppnade Kretsloppsparken under 2009. Det är en modern återvinningscentral som fick Västernorrlands kretsloppsråds miljöpris.

FolkhälsaSundsvalls kommun har under 2009 anordnat 14 ut-bildningsomgångar i den så kallade Familjeverkstan till-sammans med studieförbunden ABF, Bilda och NBV. Familjeverkstan är en metod för föräldrastöd.

Under året har 806 högstadieelever vid tio skolor del-tagit i dansundervisning. Syftet med dansen är att öka självförtroendet och självkänslan hos eleverna. I under-visningen betonas vikten av respekt för varandra. Bar-nen är under dansen med i trygga sammanhang fria från alkohol och narkotika.

Sundsvalls kommun lät utbilda 40 skolanställda i ÖPP-metoden (Örebro prevention program) under 2009. Det är en metod för att försena ungas alkoholdebut och minska de-ras berusningsdrickande.

Skolpersonal i Sundsvalls kommunala skolor har utbildat sig i metoden SET (social och emotionell träning). Metoden ska minska aggressivitet, mobbning och alkoholbruk bland elever upp till årskurs 6 samtidigt som den ska öka deras väl-befinnande.

För att minska berusningsdrickande och förebygga riskabel alkoholanvändning hos studenter drev Sundsvalls kommun en kampanj på Mittuniversitetet under höstterminens introduk-tionsvecka 2009. Budskapet var, drick varannan vatten.

Koncernens miljöarbete



Bolag och kommunalförbund

Det allmänna ränteläget har haft positiva effekter på bolaget. Ränteläget har fört med sig att bolagets lea-singkostnader beträffande nya avfallspannan sjönk rejält under 2009. Resultatet för den relativt färska elhandels-verksamheten blev -1,9 mkr sämre än beräknat, vilket förklaras med en lägre kundtillströmning.

Fjärrvärmeintäkterna ökade jämfört med budget med 10,7 mkr till följd av en kallare utetemperatur än budgeterat.

FramtidBolaget har en ny organisation från juli 2009 med tre verksamhetsområden som består av Nät, Produktion och Marknad, fem affärsområden som består av Värme, Kyla, El, Energitjänster och Avfall samt stödfunktioner-na Ekonomi, IT och Företagsservice.

Syftet med den nya organisationen är att bli mer kundnära och anpassningsbar. Målet är att ha ett bra utbud, att behålla de nuvarande kunderna och samtidigt få fler och mer nöjda kunder.

Villasatsningen inom fjärrverksamheten har ökat kraftigt de senaste åren. De två senaste åren har utbygg-nadstakten legat på över 400 villor per år. Nu kommer takten att begränsas. Utbyggnaden kommer att ske efter ett på förhand fastställt investeringsbelopp. Hur många villor det kommer att bli beror framförallt på hur hög anslutningsgraden blir.

Drifttillgängligheten hos den nya och den gamla av-fallspannan och i spillvärmeleveranserna från Ortviken är av största betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

Historiskt höga oljepriser motiverar att undersöka om ytterligare oljereduktion kan göras inom ramen för en kon-trollerad ekonomi. Utredningarna blir klara under 2010.

För att stärka bolaget på elhandelssidan kommer Sundsvall Energi AB att starta ett samarbete med Jämt-kraft AB. Tillströmningen av kunder beräknas vara fort-satt god.


Stadsbacken AB - moderbolagetEkonomiStadsbacken AB ägs av Sundsvalls kommun och är mo-derbolag i en koncern som i dag består av 17 bolag varav 4 delägda och ett intressebolag. Moderbolagets nettoom-sättning uppgår till 3,0 (2,5) mkr. Resultatet efter finan-siella poster uppgår till -40,9 (-76,6) mkr. Stadsbacken AB uppvisar ett bättre resultat med 35,7 mkr jämfört med 2008. Förbättringen avser till största delen lägre fi-nansiella kostnader.

Under året har Stadsbackenkoncernen utökats med ett nytt bolag: Sundsvall Logistikpark AB ägs till 100 % av Stadsbacken AB. Bolaget bedriver för närvarande ing-en verksamhet.

FramtidUnder året har kommunen arbetat för att hitta långsik-tiga lösning ar för bolagskoncernens styrning och eko-nomiska förutsättningar. Förslaget är bland annat att Fokusera Utveckling Sundsvall AB ska föras över till Sundsvall Energi AB, att verksam heten inom Sundsvall Arena AB ska föras över och skötas inom kommunens förvaltning och att administrationen för Stadsbacken AB ska skötas av kommunsty relsens koncernstab. Kommun-fullmäktige kommer att fatta beslut i början av 2010.

Sundsvall Energi ABEkonomiResultatet efter finansnetto för 2009 blev -8,3 (36,2) mkr mot beräknat 50 mkr vilket är en avvikelse med -58,3 mkr. Orsaken till det försämrade resultatet, i jäm-förelse med budget, är främst att elpriserna sjönk med mer än 30 % i förhållande till budgeteringstillfället. El-intäkterna för bolagets elproduktion blev -27 mkr sämre än beräknat. Effekten mildrades dock av de finansiella prissäkringar av elproduktionen som gjordes under året med 8 mkr.

Lågkonjunkturen innebar att avfallsmängderna mins-kade kraftigt. Tidiga prognoser visade på en nedgång med 14 mkr i behandlingsintäkter men under senare delen av året ökade avfallsflödena och avvikelsen mot budget blev inte större än -3 mkr. Ökade avfallsmängder ifrån Norge samt stimulansåtgärder såsom ROT-avdrag är förklaringar till att budgetavvikelsen inte blev större.


Mitthem ABEkonomiResultatet före skatt 2009 blev 33,6 mkr före skatt. Stu-dentbostäder i Sundsvall AB (Stubo), har under året gått samman med Mitthem vilket gör att en jämförelse med resultatet 2008 blir mindre bra. Anledningen till att resul-tatet är positivt i jämförelse med prognoser är bland annat att hyresintäkterna varit högre än planerat. Detta beror till största delen på det fastighetsköp som genomfördes i oktober då Mitthem köpte fastigheterna på Nackstavägen 22-24 (övre Nacksta) av Wallholmen AB. Köpet omfat-tade 161 lägenheter och 12.600 kvm bostäder.

Avgiftsbundna kostnader är 2,6 mkr lägre i jämfö-relse med beräknat, främst för el och fjärrvärme. De fortsatt låga räntorna på de rörliga lånen har inneburit en positiv avvikelse på räntekostnaderna med 0,8 mkr. Kostnaden för underhåll är 3,5 mkr högre än beräknat. Det beror till stor del på kostnader för fastigheterna i övre Nacksta.

Utvecklingen på hyresmarknaden har varit fortsatt stabil under året. Det har gjort att hyresintäkterna ökat med ca 800 tkr i jämförelse med föregående år.

FramtidFöretagets utmaning inför 2010 är att genomföra ombygg-nadsprojektet i övre Nacksta. Det är ett resurskrävande projekt, både när det gäller personal och ekonomi. Det är viktigt att lyckas väl med projektet eftersom Mitthem har många lägenheter i området. Det blir också en utmaning att fortsätta genomföra energibesparande åtgärder så att energiförbrukningen minskar.

Mitthem undersöker möjligheten att bygga ett punkt-hus på Alnö, samt har inlett diskussioner med Norra Kajen Exploatering AB och HSB angående nybyggnation på Norra Kajen. Det är väldigt viktigt att Sundsvalls be-folkning ökar, annars går det inte att bygga nytt.

Sundsvall Vatten AB - koncernenEkonomiResultatet före skatt och bokslutsdispositioner är 1,2 mkr, vilket är 5,0 mkr högre än beräknat. Resultatet beror på lägre räntekostnader med anledning av det gynnsamma ränteläget, och lägre avskrivningskostnader eftersom in-vesteringsprojekten avslutas senare än beräknat.

Intäkterna under 2009 har ökat med 11,8 mkr jämfört med 2008. Orsaken till ökningen är att Sundsvall Vattens VA-avgifter höjdes med 9 %. Förbrukningen har dock minskat något under året, främst beroende på minskad försäljning till industrin.

Under 2009 har verksamheten omfattat produktion och distribution av 15,1 (14,9) miljoner m³ dricksvat-ten, varav 2,1 (2,4) miljoner m³ har levererats till Timrå, samt avledning och behandling av 17,5 (16,7) miljoner m³ avloppsvatten.

Sundsvall Elnät ABEkonomiResultatet före dispositioner och skatt uppgick till 28,0 mkr (5,0) vilket är hela 9,5 mkr bättre än beräknat.

Bolagets båda verksamhetsområden, elnät och bred-band, överträffar sin budget. Rörelsens intäkter ligger i nivå med budget medan kostnaderna ligger klart under beräknade nivåer. Framför allt gäller detta kostnaden för nätförluster (7,7 mkr) till följd av lägre volym på förlus-terna och ett betydligt lägre energipris för att täcka dessa förluster jämfört med de beräknade nivåerna. Effekten av alltför stora reserveringar för nätförluster under 2008, vilka har kunnat avslutats under 2009, bidrar till den extremt stora budgetavvikelsen.

FramtidSundsvalls Elnät AB bedömer att el- och bredbandsverk-samheten kommer att vara lönsam även under 2010. På elsidan har avgiftshöjningar aviserats i stam- och region-nät samtidigt som den prisövervakande myndigheten.För bredbandsverksamheten växer antalet kunder konti-nuerligt och bolaget tror på en fortsatt god tillväxt under 2010. Ett större kundunderlag och större nät ställer hö-gre krav på drift, underhåll och kundsupport. Att på ett rationellt sätt leva upp till högt ställda krav inom dessa områden kommer att vara avgörande för lönsamheten även det kommande året.

REKO Sundsvall ABEkonomiResultatet efter finansnetto blir 9,9 (1,3) mkr vilket är bättre än beräknat. Orsaker till detta är lägre räntor och avskrivningar samt att anställning av ny personal har skjutits fram. Det har i sin tur också inneburit lägre intäktshyra från kommunen för den nya Kretsloppspar-ken vid Blåberget. De kostnadsförändringar som syns mellan år 2009 och 2008 är ökade avskrivningar och räntekostnader, vilka avser Kretsloppsparken.

Bolaget har i slutet av året bytt ut sina bilar till gas-bilar för att ytterligare stärka miljöprofilen och på så sätt underlätta genomförandet av projektet med matavfalls-insamling i Sundsvall.

FramtidProjektet för insamling av matavfall har rullat igång på Alnö och utvärdering pågår. Tendensen är att det väl följer de erfarenheter som finns hos andra kommuner som börjat med utsortering av matavfall. Under 2010 fortsätter projektet med den västra delen av kommunen. Det nystartade matavfallsprojektet kommer att påverka omsättningen positivt år 2010. Investeringen i Krets-loppsparken på 27 mkr slår fullt ut från år 2010 efter-som avskrivning och upplåning påbörjades under slutet av år 2009.




FramtidPå fastighetssidan finns de största möjligheterna till ut-veckling i läkemedelsfabriken i Matfors. SKIFU bedömer att bolaget idag har för få fastigheter för att kunna till-godose efterfrågan på utvecklingslokaler. Beläggnings-utvecklingen för korttidsparkering har varit positiv och för långtidsparkering finns för närvarande endast ett fåtal platser lediga för uthyrning.

Innehavet av fastigheten Stuvaren i Sundsvall inne-bär att det i framtiden finns möjlighet att uppföra ett parkeringshus på den del av tomten som inte är bebyggd. Behovet av parkeringsplatser i inre hamnen är redan idag stort och kommer vid exploateringen av den södra kajen att öka ytterligare. Planändringsarbetet pågår och väntas vara klart under första halvåret 2010. På sikt kommer det att finnas behov av ytterligare ett centralt beläget parkeringshus.

Sundsvall Arena ABEkonomiÅrets resultat efter finansiella poster uppgår till - 17,8 mkr (-5,9), vilket är ca 3,1 mkr sämre än budget. Större nega-tiva budgetavvikelser är kostnader för arvoden och köpta tjänster inför byggandet av äventyrsbadet med 3,6 mkr. Dessa kostnader är av engångskaraktär.

De rörelserelaterade intäkterna följer i stort sett budget med undantag för övriga intäkter där intäkter från idrotts-galan och ersättning från Stadsbacken för sålda tjänster och vissa personalkostnader ger en positiv budgetavvikel-se med 1,8 mkr. Dessa poster motsvaras av kostnader på samma nivå varför ingen resultateffekt uppstår.

Av de större enheterna har Sporthallen inkl. simhall och utebad intäkter som ligger 0,9 mkr lägre än 2008. Förklaringen ligger i att utebadet varit stängt under som-maren då bygget av äventyrsbadet pågått.

Anläggningarna i Gärde har under 2009 intäkter som ligger på samma nivå som 2008. Kostnaderna ligger dock 2,7 mkr högre än 2008. Olika fastighetsrelaterade kostnader (el, värme samt kostnader för akut underhåll) svarar för den största förändringen.

FramtidMålsättningen och budgeten för det nya äventyrsbadet, Himlabadet som kommer att öppnas i juni 2010, bygger på 300 000 betalande besökare per år. För att nå det för-säljningsmålet behövs en omfattande marknadsförings-kampanj inom främst södra och mellersta Norrland. Sundsvall Arenas framtid utreds för närvarande.

Tidiga insatser i samband med Vägverkets anpass-ningar inför ny E4 har bland annat inneburit renovering av ledningarna vid Björneborgsgatan för 5,5 mkr.

FramtidUnder 2010 ökar Sundsvalls Vatten AB:s projektvolym kraftigt. Cirka 130 mkr läggs på investeringar i den allmän-na VA-anläggningen. Bedömningen är också att Sundsvalls kommun kommer att besluta om flera stora VA-utbyggna-der under året, pressar organisationen ytterligare.

För att få en kostnadseffektiv VA-verksamhet är fak-torer som långsiktig planering och koncentration av be-byggelse viktiga. En viktig strategisk fråga är att styra underhållskostnaderna, vilket innebär att mer förfinade underhållsstrategier är nödvändiga för den omfattande VA-anläggningen i Sundsvalls kommun. Sundsvall Vat-ten AB arbetar för att dessa strategier ska kunna fastslås under 2010.

Sammantaget har Sundsvallsregionen mycket goda förutsättningar för framgångsrik och långsiktig vatten- och avloppsförsörjning. Bolagets mål är – Rent vatten idag och i framtiden, tillsammans når vi ända fram!

Sundsvalls kommuns industrifastig- hetsutveckling AB – SKIFU koncernenEkonomiFör koncernen uppgår resultatet efter finansiella poster till 6,3 mkr. Det budgeterade resultatet var 6,0 mkr Det bättre resultatet beror bland annat på ökad belägg-ning på korttidsparkering och att vissa underhållskost-nader flyttats fram i tiden på grund av besparingskraven. Underhållskostnader på fastigheter är högre än budge-terat i SKIFU medan de i PARKERA är lägre än bud-geterat. Det största anledningen till det bättre resultat 2009 jämfört med 2008 beror på den hyresförlust som belastade i SKIFU 2008. De högre fastighetskostnader-na beror delvis på haverier på reservkraft på Bruket och underhåll i läkemedelsfabriken, båda belägna i Matfors. Uppskjutna underhållskostnader kommer att belasta re-sultatet 2010.

Bolagets omsättning under 2009 uppgick till 193,6 (181,8) mkr, varav VA-avgifter utgjorde 95,7% (96,8%).

Totalt investerades 73,6 mkr (62,8) vilket är 11,0 mkr högre än budget. Orsaken är att investeringar har tillkommit som Sundsvall Vatten AB inte har kunnat påverka.


Fokusera Utveckling Sundsvall AB EkonomiBolaget uppvisar ett bättre resultat 2009 -1,3 mkr jäm-fört med 2008 (-3,4). Under 2009 har bolaget gjort en tydlig vändning av ekonomin, främst genom en ökning av intäkter. Huvudorsaken är att Fokusera numera de-biterar efterfrågade tjänster.

Fokuseras verksamhet är av utvecklingskaraktär. Bud-getering och ansökningsförandet kring finansiering av pro-jektet ligger sällan i fas med varandra. Verksamheten har följt intäkter och kostnader enligt prognosen och utfallet stämmer väl överens med prognos.

FramtidDe områden där Fokusera nu huvudsakligen arbetar, en-ergiomställningsfrågor och infrastruktur, kommer troli-gen att få en ökad betydelse i framtiden. Det regionala samarbetet som Fokusera påbörjat, i och med bildandet av Efokus AB, samt ”Biogas Norr” och samarbetet med Östersund i den planerade biogassatsningen, utgör första steg i ett nödvändigt regionalt samarbete i energi- och klimatfrågor. Fokuseras framtid som bolag utreds för närvarande.

Sundsvalls Hamn ABEkonomiResultatet för 2009 uppgår till – 2,4 mkr (2,0). De to-tala godsmängderna över Tunadalshamnen blev 1 873 tusen ton jämfört med 2 087 tusen ton 2008. På grund av konjunkturläget förväntades 2009 en nedgång i gods-volymer, vilket också blev fallet. På intäktssidan finns en positiv budgetavvikelse i form av ökade intäkter för isbrytning i Söråkers och Östrands hamnar. En negativ budgetavvikelse är minskade hamnavgifter på grund av färre och mindre fartyg. På kostnadssidan redovisas en positiv budgetavvikelse på 3,3 mkr då kostnaden för den hyra som bolaget betalar till Sundsvalls kommun för hyra av hamnanläggningarna blev lägre p.g.a. det låga ränteläget. Vinterväghållningen kom däremot att bli hö-gre än budgeterat vilket gav ett underskott på 0,9 mkr.

FramtidI Tunadalshamnen dominerar skogsindustriprodukter godsflödet. Sundsvallsregionens skogsindustrier har häv-dat sig väl i lågkonjunkturen och bedöms ha goda för-utsättningar i framtiden. Det som kan bli ett stort hot mot hamnvolymerna är att Sverige i IMO (International Maritime Organisation – ett FN-organ) som ett av få länder godkänt att svavelhalten i fartygens drivmedel skall sänkas till 0,1 % i svenska farvatten mot i övriga världen 0,5 % fr.o.m. 2015. Detta kommer att skapa en mycket försämrad situation för Norrlands industrier.

Sundsvall Oljehamn ABEkonomiResultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 5,1 mkr ( 2,3). De totala godsmängderna över olje- och ce-menthamnarna blev 552 tusen ton jämfört med 634 tu-sen ton 2008. På grund av konjunkturläget förväntades 2009 en nedgång i godsvolymer, vilket också blev fallet.

Intäkterna från cementhamnen har överträffat bud-get medan det motsatta gäller för petroliumprodukterna i oljehamnen. Kostnaderna har varit lägre då kostnaden för den hyra som bolaget betalar till Sundsvalls kommun för hyra av hamnanläggningarna blev lägre på grund av det låga ränteläget.

FramtidCementhanteringen vid Mokajen förväntas få en posi-tiv utveckling mot bakgrund av de stora infrastruktur-satsningar som ska genomföras i Sundsvallsregionen. I oljehamnen har produktmixen gått mot allt större an-del drivmedel och mindre andel brännolja. Flytande drivmedel för bilar förväntas hålla nuvarande nivå över Sundsvalls oljehamn inom överskådlig framtid. Sundsvall-Timrå RäddningstjänstförbundEkonomi2009 var ett bra år för Räddningstjänstförbundet. Re-sultatet uppgick till 1,3 mkr. De finansiella målen om värdesäkring av det egna kapitalet, betalningsförmåga, prognossäkerhet och budgetföljsamhet, har uppnåtts. Under året utreddes förutsättningarna för en fördjupad samverkan med räddningstjänsten i Ånge kommun. Re-sultatet blev ett förslag om utökning av förbundet med Ånge kommun. Namnet på det utökade förbundet blir Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF).

FramtidEn utmaning i förbundets dagliga arbete är att hitta nya intäktsmöjligheter för att uppfylla de finansiella må-len. Den nya konkurrenslagstiftningen kan också sätta begränsningar i förutsättningar till externa intäkter. Bedömningen är att om lagstiftningen slår fullt ut på verksamheten så kan upp till 2-3 mkr av dagens intäkter försvinna för MRF.

Det utökade förbundet MRF är idag en kompetent räddningstjänst. En viktig fråga att hantera kommande år är hur kunnande och kompetens hos personalen bätt-re ska användas i genomförandet av förbundets politiska uppdrag. Förbundets personal behöver finnas tillgäng-liga för allmänheten på ett bättre sätt än hittills.




Scenkonst i Västernorrland ABEkonomiBolaget bildades under 2008 för att överta verksamhe-terna från Nordiska Kammarorkestern Sundsvall, Norr-dans, Film i Västernorrland, Musik i Västernorrland och Teater Västernorrland. Resultatet uppgår till -207 tkr.

Bolaget har under sitt första hela år präglats av arbe-tet med att säkerställa den ekonomiska situationen på kort och lång sikt.

FramtidInriktningen för bolaget kommer under 2010 vara att vidareutveckla formerna för verksamheterna där en prioritet kommer att läggas på bolagets barn och ung-domsverksamhet, att nå nya publikgrupper samt att uppmuntra gränsöverskridande konstnärlig verksamhet. Bolaget kommer att systematisera arbetet med att söka extern finansiering och att öka produktionsintäkterna.

Under februari 2010 kommer en utredning att fram-läggas angående formerna för hur statens anslag till kul-turinstitutionerna skall fördelas. I den processen är det viktigt att bolaget blir en aktiv part.

Norra Kajen Exploatering ABEkonomiBolaget ägs till 50 % av Sundsvalls kommun och till 50% av Norrlandspojkarna Fastighets AB. Syftet med bolaget är att exploatera Norra Kajen området. Resultatet före skatt uppgår till 5,5 mkr (3,5).

Verksamheten har för närvarande två inriktningar, dels att hyra ut och förvalta det bestånd som bolaget äger och dels att planera för en omdaning av hela området till ett strandnära bostads- och verksamhetsområde där staden successivt utvidgas från centrum. Det befintliga beståndet har under året varit fullt uthyrt. Årets resultat är därför bra. Givetvis beror resultatet även på den låga räntenivån för lånen under året.

FramtidBolagets verksamhet går ut på att planera Norra Kajen området via en översiktsplan som ska följas av en detalj-planeläggning. Därefter kommer en försäljning av bygg-rätter att ske. I förberedelserna ingår att förvärva vissa strategiska fastigheter.

Hyresgästerna hålls kontinuerligt informerad om de planer som finns för området och de som inte är direkt berörda av den första etappen av exploateringen har för-längt hyresavtalen.

Planeringen för områdets omdaning fortsätter, dock något försenat i förhållande till den första tidplanen. Den fördjupande översiktsplanen har antagits av kommun-fullmäktige i januari 2010.

Svenska Kommun Försäkrings ABEkonomiFöre avsättning till premieåterbäring, avsättning till sä-kerhetsreserv och skatt är resultatet 15,0 mkr (15,0) Nå-gon vinst att disponera föreligger inte.

FramtidStyrelsen föreslår att kunderna 2010 får ansöka om med-el för premieåterbäring. insatser som länsstyrelsen ska bidra till att minska skadekostnaderna.


Resultaträkning och betalningsflödesanalys

Kommunen Koncernen

RESULTATRÄKNING, MKR Not Utfall 2009 Utfall2008 Budget 2009

Utfall 2009 Utfall 2008

Verksamhetens intäkter 1 931,4 963,9 970,0 2 226,6 2 203,3

Verksamhetens kostnader 2 -4 811,4 -4 920,0 -4 998,0 -5 737,5 -5 775,0

Jämförelsestörande poster 3 -125,0 17,5 - -125,0 -

Avskrivningar -202,4 -183,1 -156,4 -384,3 -363,6

Verksamhetens nettokostnad -4 207,4 -4 121,7 -4 184,4 -4 020,2 -3 935,3

Skatteintäkter 4 3 832,8 3 827,4 3 889,6 3 832,8 3 827,4

Generella statsbidrag och utjämning 5 401,7 309,5 375,5 401,7 309,5

Finansiella intäkter 6 171,4 206,2 156,5 27,4 23,8

Finansiella kostnader 7 -159,6 -188,1 -172,1 -184,9 -206,1

Resultat före extraordinära poster och skatt 38,9 33,3 65,1 56,8 19,3

Extra ordinära intäkter och kostnader - - - -

Skatt på årets resultat - - - 1,0 2,8

Årets resultat 38,9 33,3 65,1 57,8 22,1

Kommunen Koncernen

BETALNINGSFLÖDESANALYS Not 2009 2008 2009 2008

Den löpande verksamheten

Verksamhetens intäkter 1 931,4 963,9 2 226,6 2 203,3

Verksamhetens kostnader 2 -4 811,4 -4 920,0 -5 737,5 -5 775,0

Skatteintäkter och statsbidrag 4,5 4 234,5 4 136,9 4 234,5 4 136,9

Finansiella intäkter 6 171,4 206,2 27,4 23,8

Finansiella kostnader 7 -159,6 -188,1 -184,9 -206,1

Justering rörelsekapitalförändring 8 301,3 62,0 262,5 -69,7

Verksamhetsnetto 667,6 260,9 828,6 313,2

Investeringar

Inköp av materiella och immateriella tillgångar -489,0 -168,0 -1 060,1 -786,0

Avyttrade materiella och immaateriella tillgångar

1,7 14,0 8,8 102,7

inköp av finansiella tillgångar -7,5 -18,3 -7,5 -0,3

Avyttrade finansiella tillgångar 1,4 39,3 1,6 3,3

Investeringsnetto -493,4 -133,0 -1 057,2 -680,3

Finansiering

Utlåning

Ökning av långfristiga fordringar -1 150,3 -1 116,6 -0,2 -

Återbetald utlåning 1 412,8 777,9 0,7 -

Ökning av kortfristig utlåning -182,3 -66,8 - -

Återbetald utlåning 3,2 3,8 - 6,2

Upplåning

Långfristig upplåning 2 174,0 2 783,3 2 752,0 2 831,2

Amortering -2 389,3 -2 542,2 -2 467,4 -2 513,2

Finansieringsnetto -131,9 -160,6 285,1 324,2

Förändring likvida medel 42,3 -32,7 56,5 -42,9

Räkenskaper kommunen och koncernen


Balansräkning

Kommunen Koncernen

BALANSRÄKNING, MKR Not 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 9 14,1 16,7 25,6 28,2

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 3 128,4 2 973,2 7 205,5 6 711,0

Maskiner och inventarier 11 97,3 105,2 268,2 255,0

Pågående investeringar 94,6 79,6 411,1 374,3

Summa materiella anläggningstillgångar 3 320,3 3 158,0 7 884,8 7 340,3

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 12 315,6 308,1 12,3 4,9

Bostadsrätter 3,5 3,6 3,5 3,6

Långfristiga fordringar 13 3 403,3 3 671,4 4,7 8,7

Uppskjuten skattefordran 14 - - 1,7 1,3

Summa finansiella anläggningstillgångar 3 722,4 3 983,1 22,2 18,5

Summa anläggningstillgångar 7 056,8 7 157,8 7 932,6 7 387,0

Omsättningstillgångar*

Förråd mm.

Exploateringsmark 84,6 42,8 84,6 42,7

Övriga förråd och lager 1,0 1,4 140,6 65,8

Summa förråd mm. 85,6 44,2 225,2 108,5

Fordringar

Kundfordringar 35,6 59,8 141,3 130,8

Övriga kortfristiga fordringar 15 568,6 412,5 412,7 434,5

Summa fordringar 604,2 472,3 554,0 565,3

Kassa och bank 16 63,9 21,5 95,9 39,4

Summa omsättningstillgångar 753,7 538,0 875,1 713,2

SUMMA TILLGÅNGAR 7 810,5 7 695,8 8 807,7 8 100,2


Balansräkning

Kommunen Koncernen

BALANSRÄKNING, MKR Not 2009- 12-31 2008- 12-31 2009 - 12-31 2008-12-31

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 17 2 151,3 2 112,4 2 005,8 1 947,9

varav årets resultat 38,9 33,3 57,8 22,1

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förplik-telser

18 148,4 119,8 157,6 128,8

Övriga avsättningar 19 - 5,8 49,0 56,1

Minioritetsintresse - - 5,4 5,6

Uppskjuten skatteskuld 20 - - 114,8 116,2

Summa avsättningar 148,4 125,6 326,8 306,7

SKULDER

Långfristiga skulder

Räntebärande skulder 21 4 327,1 4 552,9 4 970,0 4 618,0

Övriga långfristiga skulder 22 53,2 60,2 90,4 91,2

Summa långfristiga skulder 4 380,3 4 613,1 5 060,4 4 709,2

Kortfristiga skulder

Semesterlöneskuld och upplupna löner 210,7 213,7 216,2 217,8

Kortfristiga räntebärande skulder 42,9 32,3 49,8 116,6

Leverantörsskulder 199,1 256,9 231,1 296,2

Övriga kortfristiga skulder 677,8 341,8 917,6 505,8

Summa kortfristiga skulder 1 130,5 844,7 1 414,7 1 136,4

SUMMA SKULDER 5 510,8 5 457,8 6 475,1 5 845,6

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 810,5 7 695,8 8 807,7 8 100,2

Ansvarsförbindelser och panter

Pensionsförpliktelser som inte har tagitsupp bland skulder eller avsättningar 23 2 288,6 2 232,6 2 339,1 2 282,4

Borgensåtaganden 24 658,7 84,9 80,7 84,9

Pensionsförpliktelser, kommunala bolag mm. 25 16,0 16,0 - -

Intjänad visstidspension 26 24,1 25,3 24,1 25,3

Pensionsförpliktelser erbjudande om avtalspension 27 26,1 - 26,1 -

Summa ansvarsförbindelser 2 435,5 2 358,8 2 470,0 2 392,6


Noter kommunen och sammanställd redovisning

Not Kommunen

1 Verksamhetens intäkter kommunen 2009 2008

Avgifter 227,8 223,5

Bidrag 323,3 363,7

Realisationsvinster 13,0 11,8

Övriga intäkter 367,3 364,9

Summa 931,4 963,9

Koncernen

Verksamhetens intäkter koncernen 2009 2008

Sundsvalls Kommun 931,4 964,0

Stadsbacken AB (Konc) 1 441,0 1 399,5

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 82,2 78,6

Nordiska kammarorkestern - 8,7

Scenkonst i Västernorrland AB 40,9 17,5

Svenska Kommun Försäkrings AB 16,3 15,9

Norra kajen Exploaterings AB 9,6 10,2

Interna mellanhavanden -294,8 -291,1

Summa 2 226,6 2 203,3

Not Kommunen

2 Verksamhetens kostnader kommunen 2009 2008

Bidrag -322,6 -291,6

Personalkostnader -3 166,1 -3 257,9

Köp av varor -307,1 -326,0

Köp av tjänster -1 015,6 -1 044,5

Summa -4 811,4 -4 920,0

Kommunen

Leasingkostnader, operationella 2009 2008*

Avtalade leasingavgifter att betalas

Inom 1 år 35,2 37,3

1-5 år 132,7 134,5

> 5 år 183,9 184,0

Koncernen

Verksamhetens kostnader koncernen 2009 2008

Sundsvall kommun -4 811,4 -4 920,0

Stadsbacken AB (Konc) -1 082,2 -1 030,6

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund -78,4 -74,9

Nordiska kammarorkestern - -8,8

Scenkonst i Västernorrland AB -41,0 -17,3

Svenska Kommun Försäkrings AB -15,7 -11,3

Norra kajen Exploaterings AB -4,0 -4,2

Interna mellanhavanden 295,2 292,1

Summa -5 737,5 -5 775,0

Noter

* 2008 års värden är justerade


Not Kommunen Koncernen

3 Jämförelsestörande poster 2009 2008 2009 2008

Realisationsvinst vid försäljning av aktier - 17,5 - -

Upplösning bidrag statlig infrastrukturinvestering -125,0 - -125,0 -

Summa -125,0 17,5 125,0 0,0


4 Skatteintäkter 2009 2008 2009 2008

Preliminära skatteintäkter 3 948,0 3 859,8 3 948,0 3 859,8

Prognos för slutavräkning -115,0 -22,9 -115,0 -22,9

Differens slutavräkning tidigare år 3,2 -6,1 3,2 -6,1

Skatteväxling -3,4 -3,4 -3,4 -3,4

Summa 3 832,8 3 827,4 3 832,8 3 827,4


5 Generella statsbidrag och utjämning 2009 2008 2009 2008

Inkomstutjämningsbidrag 424,8 366,1 424,8 366,1

Regleringsavgift -46,5 -43,3 -46,5 -43,3

Kostnadsutjämningsavgift -132,7 -147,3 -132,7 -147,3

Bidrag LSS-utjämning 13,5 9,7 13,5 9,7

Kommunal fastighetsavgift 142,6 124,3 142,6 124,3

Summa 401,7 309,5 401,7 309,5


6 Finansiella intäkter 2009 2008 2009 2008

Ränteintäkter 1,0 7,4 14,1 21,4

Ränteintäkter från bolagen 159,0 196,7 - -

Räntebidrag 0,9 1,3 1,9 2,4

Valutakursvinster - 0,8 0,3 -

Utdelning från SKL 5,3 - 5,3 -

Övriga finansiella intäkter 5,2 0,0 5,8 -

Summa 171,4 206,2 27,4 23,8


7 Finansiella kostnader 2009 2008 2009 2008

Ränta på långfristiga lån och koncernkonto -150,3 -183,6 -175,6 -200,3

Ränta på pensionsavsättningar -6,4 -3,6 -6,4 -3,6

Övriga finansiella kostnader -2,9 -0,9 -2,9 -2,2

Summa -159,6 -188,1 -184,9 -206,1


8 Justering av rörelsekapitalets förändring 2009 2008 2009 2008

Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar 49,4 -5,4 11,3 -77,7

Ökning (-) eller minskning (+) av förråd och exploateringsfas-tigheter -41,4 2,1 -116,7 8,8

Minskning (-) eller öknining (+) av kortfristiga skulder 275,1 68,3 345,0 6,7

Realisationsvinster -1,2 -3,3 -1,3 -8,5

Pensionsavsättning 28,6 12,4 19,7 9,9

Övriga avsättningar -5,8 -8,7 - -4,7

Betald skatt - - -0,8 -0,6

Uppskjuten skatt - - 1,8 0,0

Mellankommunal utjämning 3,5 3,5 3,5 3,3

Periodiserad realisationsvinst redovisad som kort skuld -6,9 -6,9 -6,9 -6,9

Övrigt - - 6,9 -

Summa 301,3 62,0 262,5 -69,7

Noter



9 Immatriella anläggningstillgångar 2009 2008 2009 2008

IT-system

Nyttjandeperiod 5 år 3

Anskaffningsvärde vid året början 16,8 7,7 16,8 7,7

-varav internt upparbetade 4,0 1,5 4,0 1,5

Anskaffningar under året 0,7 9,1 0,7 9,2

Avskrivningar tidigare år -0,1 - -0,1 -

Avskrivningar under året -3,3 -0,1 -3,3 -0,1

Planenligt restvärde 14,1 16,7 14,1 18,3

Kommunen Koncernen

Elcertifikat och utsläppsrätter 2009 2008 2009 2008

Nyttjandeperiod 1 år

Anskaffningsvärde vid året början - - 10,6 4,0

Anskaffningar under året - - - 1,7

Tilldelade under året - - 12,1 11,2

Försäljningar under året - - -12,1 -4,1

Utnyttjade för kvotplikt - - - -2,2

Planenligt restvärde - - 10,6 10,6

Kommunen Koncernen

Nyttjanderätter 2009 2008 2009 2008

Nyttjandeperiod 20 år -

Anskaffningsvärde vid året början - 7,9 7,9

Anskaffningar under året - - 1,0

Försäljningar under året - - -1,0

Avskrivningar tidigare år - -6,9 -6,9

Avskrivningar under året - 0,0 0,0

Planenligt restvärde - 1,0 1,0

Kommunen Koncernen

Totalt immateriella anläggningstillgångar 2009 2008 2009 2008

Anskaffningsvärde vid årets början 16,8 7,7 35,3 19,7

Årets investeringar 0,7 9,1 0,7 22,9

Försäljningar och utrangeringar - - - -7,3

Anskaffningsvärde vid årets slut 17,5 16,8 36,0 35,3

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -0,1 - -7,1 -7,0

Årets avskrivningar -3,3 -0,1 -3,3 -0,1

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -3,4 -0,1 -10,4 -7,1

Bokfört värde 14,1 16,7 25,6 28,2


10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2009 2008 2009 2008

Markreserv mm


Årets investeringar 0,2 - 0,2 -

Försäljningar och utrangeringar -0,4 -2,1 -0,4 -2,1


Bokfört värde 52,6 52,8 52,6 52,8

Kommunen Koncernen

Verksamhetsfastigheter 2009 2008 2009 2008

Anskaffningsvärde vid årets början 2 946,1 2 884,7 2 940,6 2 879,2

Från pågående anläggning 46,2 54,1 46,2 54,1

Noter

forts



10 Årets investeringar 62,8 22,9 62,8 22,9


Anskaffningsvärde vid årets slut 3 051,8 2 946,1 3 046,3 2 940,6

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -1 294,6 -1 215,3 -1 292,5 -1 213,4


Försäljningar och utrangeringar 1,9 0,8 1,9 0,8

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -1 375,6 -1 294,6 -1 373,4 -1 292,5

Bokfört värde 1 676,2 1 651,5 1 672,9 1 648,1

Kommunen Koncernen

Fastigheter för affärsverksamhet 2009 2008 2009 2008

Anskaffningsvärde vid årets början 294,4 293,5 5 786,4 5 467,5

Från pågående anläggning 0,9 - 11,8 36,7


Försäljningar och utrangeringar - - -8,2 -175,8

Köp av dotterbolag - - - 89,7

Anskaffningsvärde vid årets slut 296,4 294,4 6 281,8 5 786,4

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -79,1 -72,4 -1 829,9 -1 726,8


Försäljningar och utrangeringar - - 1,8 111,4

Köp av dotterbolag - - - -49,5

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -85,9 -79,1 -1 990,9 -1 829,9

Bokfört värde 210,5 215,3 4 290,9 3 956,5

Kommunen Koncernen

Publika fastigheter (gator, vägar parker) 2 009 2008 2009 2008





Ackumulerade avskrivningar vid årets början -269,2 -246,3 -269,2 -246,3



Bokfört värde 419,6 427,9 419,6 427,9

Kommunen Koncernen

Fastigheter för annan verksamhet 2 009 2008 2009 2008







Bokfört värde 63,8 53,3 63,8 53,3

Kommunen Koncernen

Övriga fastigheter 2 009 2008 2009 2008




Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -0,2 -0,2 -0,2 0,2

Bokfört värde 0,2 0,2 0,2 0,2

Not 10 forts.

Noter

forts


Noter


10 Leasingavtal 2009 2008 2009 2008


-varav verksamhetsfastigheter 243,5 243,5 243,5 243,5

-varav fastigheter för affärsverksamhet 441,3 441,3 441,3 441,3


-varav verksamhetsfastigheter 243,5 243,5 243,5 243,5

-varav fastigheter för affärsverksamhet 626,8 441,3 626,8 441,3


-varav verksamhetsfastigheter -69,0 -52,8 -69,0 -52,8

-varav fastigheter för affärsverksamhet -43,6 -21,8 -43,6 -21,8



-varav verksamhetsfastigheter -85,1 -69,0 -85,1 -69,0

-varav fastigheter för affärsverksamhet -79,7 -43,6 -79,7 -43,6

Bokfört värde 705,5 572,2 705,5 572,2

Kommunen Koncernen

Totalt mark, byggnader och tekniska anläggningar 2009 2008 2009 2008

Anskaffningsvärde vid årets början 4 772,2 4 659,9 10 258,7 9 828,4



Utökad leasing Korstaanläggningen 185,5 - 185,5 -


Försäljningar och utrangeringar 3,7 -17,7 -11,9 -193,5

Anskaffningsvärde vid årets slut 5 094,2 4 772,2 11 074,1 10 258,7

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -1 799,0 -1 650,0 -3 547,7 -3 302,5

Årets avskrivningar och nedskrivningar -168,7 -149,8 -324,6 -307,9



Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -1 965,8 -1 799,0 -3 868,6 -3 547,7

Bokfört värde 3 128,4 2 973,2 7 205,5 6 711,0


11 Maskiner och inventarier 2009 2008 2009 2008


Från pågående anläggning 0,6 - 0,6 -









Ackumulerade avrskrivningar vid årets slut -310,6 -299,2 -575,1 -542,6

Bokfört värde 97,3 105,2 268,2 255,0

Not 10 forts.



12 Aktier och andelar mm 2 009 2008 2009 2008

Ackumulerade anskaffningsvärden

vid årets början 308,1 309,5 4,9 6,0

Aktieägartillskott - - - 0,3

Årets förvärv 7,5 18,3 7,5 -

Årets försäljningar - -19,7 -0,1 -1,8

Under året återförda nedskrivningar - - - 0,4

Bokfört värde vid årets slut 315,6 308,1 12,3 4,9

Kommunen Koncernen

Specifikation av aktier och andelar Bokfört värde Ägarandel Bokfört värde Ägarandel

Aktier och andelar i koncernföretag

Stadsbacken AB 270,0 100,0% - -

Norra Kajen Exploaterings AB 17,5 50,0% - -

Svenska Kommun Försäkrings AB 7,5 26,9% - -

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 8,1 81,8% - -

Scenkonst i Västernorrland AB 2,0 40,0% - -

Summa aktier och andelar i koncernföretag 305,1 - - -

Övriga aktier och andelar

Västernorrlands Läns Trafik AB 2,7 17,0% 2,7 17,0%

Stadshuset i Sundsvall AB 0,2 9,0% 0,2 9,0%

Norrsken AB - - 1,5 10,0%

Efokus AB - - 0,2 50,0%

Övriga aktier och andelar - - 0,2 -

Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB, pågående nyemission 7,5 50,0% 7,5 50,0%

Summa övriga aktier och andelar 10,4 12,3

Summa aktier och andelar 315,5 12,3


13 Långfristiga fordringar 2009 2008 2009 2008

Utlämnade lån - - 0,7

Utlämnade lån till kommunala bolag 3 402,7 3 667,4 - -

Mellankommunal utjämning - 3,3 - 3,4

Övriga långfristiga fordringar 0,6 0,7 4,7 4,6

Summa 3 403,3 3 671,4 4,7 8,7

Specifikation av utlämnade lån till kommunala bolag 2009 2008

Sundsvall Arena AB 328,7 148,7

SKIFU 175,2 176,4

Sundsvalls kommuns Parkerings AB 140,3 137,3

Mitthem AB 993,2 806,0

Sundsvall Energi AB 1 010,0 950,0

Sundsvall Vatten AB 445,0 445,0

Sundsvall Energi Elnät AB 285,5 270,5

Studentbostäder i Sundsvall AB - 147,3

Stadsbacken AB - 577,4

Reko Sundsvall AB 27,0 12,0

Summa 3 404,9 3 670,6

Avgår kortfristig del -2,2 -3,2

Summa 3 402,7 3 667,4

Noter

forts


Noter

Not Kommunen

13Specifikation av kommunens utlämnade lånräntejustring räntebärande fordringar inom;

Belopp Ränta

12 månader 1 163,5 3,1%

2 år 726,5 4,1%

3 år 697,6 4,2%

4 år 465,3 4,5%

5 år 167,0 4,3%

5- 10 år 185,0 4,1%

Summa 3 404,9


14 Uppskjuten skattefordran 2009 2008 2009 2008

Ingående värde - - 1,3 1,3

Årets förändring - - 0,4 -

Utgående värde - - 1,7 1,3


15 Övriga kortfristiga fordringar 2009 2008 2009 2008

Nettofordran koncernkonto 345,5 164,2 - -

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 146,3 183,9 156,7 77,9

Kortfristig del av långfristig fordran 2,2 3,2 - -

Övriga kortfristiga fordringar 74,6 61,2 256,0 356,6

Summa 568,6 412,5 412,7 434,5

Not Koncernen

16 Kassa och bank koncernen 2009 2008

Sundsvalls kommun 63,9 21,5

Stadsbacken AB - 0,4

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund - 0,1

Scenkonst i Västernorrland AB 6,1 3,9

Sveriges Kommun Försäkrings AB 20,0 12,4

Norra kajen Exploaterings AB 5,9 1,1

Summa 95,9 39,4


17 Eget kapital 2009 2008 2009 2008

Vid årets början 2 112,4 2 079,1 1 947,9 1 926,0

Justering - - 0,1 -0,2

Årets resultat 38,9 33,3 57,8 22,1

Vid årets slut 2 151,3 2 112,4 2 005,8 1 947,9


18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2009 2008 2009 2008

Avsättningar för pensioner

Vid årets början 96,4 86,4 103,5 95,7

Intjänad förmånsbestämd ålderspension 9,2 8,3 9,1 6,8

Intjänad särskild avtalspension 13,9 7,7 13,9 8,0

Intjänad PA-KL 2,5 0,9 2,5 0,7

Nya efterlevandepensioner 1,8 2,8 1,8 2,3

Utbetalda pensioner -14,6 -13,3 -14,6 -10,7

Forts. not 13

forts



18

Ränteuppräkning 3,4 2,9 3,5 2,3

Basbeloppsuppräkning 4,6 1,6 4,6 1,3

Ändring av försäkringstekniska grunder 3,0 0,8 3,0 0,6

Övrig post -0,8 -1,7 -0,5 -3,5

Vid årets slut 119,4 96,4 126,8 103,5

varav utlöst visstidspension för förtroendevalda 7,7 7,7

Kommunen Koncernen

Avsättning till löneskatt 2009 2008 2009 2008

Vid årets början 23,4 21,0 25,1 23,2

Förändring av löneskatt 5,6 2,4 5,7 1,9

Vid årets slut 29,0 23,4 30,8 25,1

varav avsatt särskild löneskatt till utlöst visstidspensiontill förtroendevalda 1,9 1,9

Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser vid årets slut

148,4 119,8 157,6 128,6

Aktualiseringsgrad 97,0% 96,0%

Av kommunens totala avsättningar för 2009 avser 22,0 (17,9) mkr pensioner och löneskatt för Sundsvall-Timrå Räddnings-tjänstförbund som kommunen ansvarar över.


19 Övriga avsättningar 2009 2008 2009 2008

Avsättning för befarad förlust vid infriande av borgen - 5,8 - 5,8

Återställningsreserv, Blåberget - 49,0 49,0

Avsättning för eftersatt underhåll - - - 1,3

Summa - 5,8 49,0 56,1


20 Uppskjuten skatteskuld 2009 2008 2009 2008

Ingående värde - - 116,2 124,1

Årets förändring - - -1,4 -7,9

Utgående värde - - 114,8 116,2


21 Långfristiga räntebärande skulder 2009 2008 2009 2008

Checkkredit - 558,7 - 558,7

Lån hos kreditinstitut 355,0 1 140,0 997,9 1 205,1

MTN 2 200,0 1 500,0 2 200,0 1 500,0

Certifikatlån 1 074,0 789,5 1 074,0 789,5

Leasing 741,0 597,0 741,0 597,0

Summa långfristiga räntebärande skulder 4 370,0 4 585,2 5 012,9 4 650,3

Avgår kortfristig del av långfristig skuld -42,9 -32,3 -42,9 -32,3

Summa 4 327,1 4 552,9 4 970,0 4 618,0

Not 18 forts

Noter


Noter


21 2009 2009

Räntejustring räntebärande skulder inom ; Belopp Ränta Belopp Ränta

12 månader 858,5 4,14% 1 338,6 1,73%

2 år 825,0 3,35% 605,0 3,17%

3 år 875,0 3,48% 575,0 3,86%

4 år 725,0 3,95% 325,0 4,25%

5 år 300,0 2,98% 675,0 4,24%

10 år 137,5 3,99% 568,9 3,33%

20 år 84,9 4,41% 91,5 4,81%

12 månader leasing projekt varm.nu 564,1 0,09% 406,2 2,47%

Summa 4 370,0 4 585,2


22 Övriga långfristiga skulder 2009 2008 2009 2008

Periodiserad realisationsvinst, leasing 53,2 60,2 53,1 60,2

Anslutningsavgifter Vatten - - 11,7 3,5

Anslutningslån Fjärrvärme - - 25,6 27,5

Summa 53,2 60,2 90,4 91,2

Kommunen Koncernen

Specifikation av periodiserad realisationsvinst 2009 2008 2009 2008

Ingående värde 67,1 74,0 67,1 74,0

Varav intäktsfört -7,0 -6,9 -7,0 -6,9

Utgående värde periodiserad realisationsvinst 60,1 67,1 60,1 67,1

Omfört till övrig kortfristig skuld -6,9 -6,9 -6,9 -6,9

Utgående värde 53,2 60,2 53,2 60,2


23 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skul-der eller avsättningar

2009 2008 2009 2008

Pensioner

Pensioner vid årets början 1 796,7 1 807,3 1 836,8 1 846,8

Pensionsutbetalningar -72,4 -65,0 -75,1 -67,7

Aktualisering 0,9 -1,2 1,1 -1,2

Ränteuppräkning 28,7 28,6 29,6 29,5

Basbeloppsuppräkning 93,7 54,4 95,7 55,4

Övrig post -5,8 -27,4 -5,7 -26,0

Vid årets slut 1 841,8 1 796,7 1 882,4 1 836,8

Löneskatt

Vid årets början 435,9 438,5 445,6 448,1

Förändring av löneskatt 10,9 -2,6 11,1 -2,5

Vid årets slut 446,8 435,9 456,7 445,6

Summa pensionsförpliktelser vid årets slut 2 288,6 2 232,6 2 339,1 2 282,4

Aktualiseringsgrad 97,0% 96,2%



24 Borgensåtaganden 2009 2008 2009 2008

Egna hem och småhus

SBAB 10,1 11,9 10,1 11,9

BKN 2,3 3,0 2,3 3,0

AB Balken Finans Sweden 0,5 0,6 0,5 0,6

Swedbank Hypotek - 0,1 - 0,1

Summa egna hem och småhus 12,9 15,6 12,9 15,6

Övriga

Föreningen Folkets Hus och Park, Sundsvall 10,6 11,5 10,6 11,5

Sundsvalls Tennisklubb, tennishall 12,4 12,4 12,4 12,4

Skönsberg-Ortvikens Folkets Husförening 1,0 1,0 1,0 1,0

Sundsvalls Goodtemplars Byggnads AB 0,2 0,3 0,2 0,3

Selångers Folkets Hus förening - 0,1 - 0,1

Riksbyggen Brf Axhöjden 43,6 44,0 43,6 44,0

Stadsbacken AB 578,0 - - -

Summa övriga 645,8 69,3 67,8 69,3

Summa borgensåtaganden 658,7 84,9 80,7 84,9


25 Pensionsförpliktelser kommunala bolag mm 2009 2008 2009 2008

Sundsvall-Timrå Räddningstjänstförbund 16,0 16,0 - -


26 Intjänad visstidspension 2009 2008 2009 2008

Antal förtroendevalda med rätt till sk fallskärm 6 8 6 8

Intjänad visstidspension 19,4 20,4 19,4 20,4

Särskild löneskatt, intjänad visstidspension 4,7 4,9 4,7 4,9

Summa intjänad visstidspension 24,1 25,3 24,1 25,3


27 Pensionsförpliktelser erbjudande om avtalspension 2009 2008 2009 2008

Antal arbetstagare som förväntas anta erbjudande om avtals-pension tom december 2011 70 70

Beräknad avtalspension 21,0 21,0

Särskild löneskatt 5,1 5,1

Summa förväntad avtalspension 2011-12-31 26,1 - 26,1 -

Noter


Revisionsberättelse för 2009

Revisionsberättelse

Till kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun

Olle ÅkerlundGöte StenlundJan Norin

Elisabet Bergström Ulf Broman Bo Byström

Mikael GäfvertOrdförande

Vi, av fullmäktige, utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer verksamhe-ten i kommunens företag.

Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlin-jer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kon-troll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovis-ning och pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.

Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Sundsvalls kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds-ställande sätt.

Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvi-sande.

Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms i allt väsentligt ha varit tillräcklig. Vi saknar dock styrel-sens utvärdering av kommunens samlade system för intern kontroll.

Vi bedömer att resultatet/måluppfyllelsen enligt årsre-dovisningen till viss del är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige uppställt. Vad gäller verksamhetsmålen anser vi att förutsättningar saknas för att kunna bedöma om resultatet är förenligt med dessa mål. Vi vill därför framhålla vikten av att verksamhetsmålen och utvärde-ringen av dessa utvecklas.

Vi riktar anmärkning mot kommunstyrelsen för bris-tande uppföljning och kontroll/bristfällig uppsikt avseende investeringarna i Himlabadet, som beräknas bli närmare 200 mkr högre än vad kommunfullmäktige har anvisat för ändamålet. Eftersom investeringsbeloppet väsentligt avvi-ker från fullmäktiges beslut anser vi att fullmäktige borde ha fått ärendet för ställningstagande.

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet.

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för år 2009 godkänns.

Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.Ulf Broman är vald revisor med undantag för Stadsbygg-

nadsnämnden. Olle Åkerlund är vald revisor med undan-tag för Barn- och utbildningsnämnden. Göte Stenlund är vald revisor med undantag för Överförmyndarnämnden.

Sundsvall den 17 mars 2010

Bilagor:Bil. 1 Revisorernas redogörelseBil. 2 Granskningsrapporter samt revisionsberättelser från bolag och kommunalförbund


Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciperRedovisningsprinciperna för koncernen Sundsvalls kom-mun innebär en anpassning till god redovisningssed och skattelagstiftningen för aktiebolag. I den mån skattela-garna inte gäller för koncernenheterna har lämpliga an-passningar skett. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess föregångare med följande undantag:

Enligt kommunens avfallsplan beräknas kostnaderna för att återställa gamla avfallsupplag till 10 -70 mkr. Nå-gon avsättning för detta har inte gjorts. Kommunen har, som ett led i ett särskild omställningsarbete, under slutet av 2009 erbjudit avtalspension till anställda som fyllt 62 år. Det belopp som antas bli den slutliga kostnaden för erbjudandet redovisas som en ansvarsförbindelse. Bolagen följer Bokföringsnämndens rekommendationer.

VärderingÖverordnad princip för värdering är försiktighetsprinci-pen, som innebär att tillgångar inte övervärderas och att skulder inte undervärderas. Därigenom fås en försiktig bild av koncernens ställning och resultat. Tillgångar, av-sättningar och skulder har värderats till anskaffningsvär-den om inget annat anges.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. In-vesteringar som aktiverats har som princip haft ett an-skaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp (42 800 kr år 2009) i kommunen och för koncernen 5 000 kr. Anskaff-ningsvärdet reduceras i förekommande fall med investe-ringsbidrag före beräkning av avskrivningar. Lånekost-nader har ej aktiverats i kommunen men för vissa större investeringar har bolagen aktiverat ränta dock ej under 2009. Ej avslutade investeringar balanseras som pågåen-de arbeten. Avskrivningar beräknas inte för mark, konst och pågående arbeten. På övriga anläggningstillgångar sker planenlig avskrivning utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Någon anpassning av avskrivningstiderna bo-lagen emellan har ej skett. Avskrivning påbörjas den dag anläggningstillgången är färdig att tas i bruk.Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:• Fastigheter och anläggningar: 20, 33 och 50 år• Maskiner och inventarier: 5-10 år• Energidistributionsanläggningar: 25 år• VA-anläggningar: 10, 20 och 33 år• Leasade fastigheter: 13, 15 och 27 år• Immateriella tillgångar: 5 år

OmsättningstillgångarOmsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets prin-cip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Samtliga kundfordringar äldre än sex månader har bedömts som osäkra fordringar och reserverats. Osäkra fordringar utöver detta har avskrivits

efter individuell bedömning av varje fordran. Kommu-nens exploateringsfastigheter klassificeras som omsätt-ningstillgångar.

PensionsskuldPensionsskulden är bokförd dels som kortfristig skuld, dels som avsättning och dels som ansvarsförbindelse. Det intjä-nande som skett under bokföringsåret enligt pensionsav-talet KAP-KL har bokförts som kortfristig skuld eftersom det kommer att betalas ut till externa pensionsförvaltare i enlighet med den anställdes önskemål. Som avsättning lig-ger pensioner intjänande under 1998 och framåt enligt det gamla pensionsavtalet samt garanti- och visstidspensioner. De pensioner som intjänats före 1998 enligt det gamla pen-sionsavtalet ligger som ansvarförbindelse under rubriken ”pensioner som inte tagits upp bland skulder eller avsätt-ningar”.

Skuld för ej uttagen semester och övertidSkuld för semester och okompenserad övertid. Kommunens skuld till anställda för intjänad, ej uttagen semester och ej kompenserad övertid är beräknad till och med december.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster är resultat av händelser eller trans-aktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande poster redovisas intäkter och kostnader som uppgår till minst 10 mkr och är av engångskaraktär.

Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen för Sundsvalls kom-mun omfattar kommunen, företag samt kommunalför-bund som kommunen på grund av andelsinnehav eller annan anledning har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Ett samägt företag ingår i den sam-manställda redovisningen motsvarande ägd andel. Den sammanställda redovisningen har för de dotterbolag där kommunen har en röstandelsmajoritet på 20 procent eller mer upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Vissa bolag där kommunen äger 20 pro-cent eller mer ingår ej i koncernens räkenskaper med hän-visning till bolagens obetydliga storlek. I det fall kom-munen genom sitt bolag äger ett annat bolag tillsammans med utomstående intressenter konsolideras det helägda bolaget i sin helhet. Minoritetsägarens andel av årets re-sultat redovisas som en intäkt eller kostnad beroende på dotterbolagets årsresultat. Minoritetsdelägarens andel av det egna kapitalet i det delägda dotterbolaget redovisas som en långfristig fordran alternativt avsättning. Deläga-rens andel av ett positivt eget kapital redovisas med andra ord som en avsättning.

Bidrag till statlig infrastrukturinvesteringBeslut om kommunens bidrag till statlig infrastruktur avseende E4-Sundsvall har tagits under 2009. Bidraget har redovisats i investeringsredovisning och därefter upplösts och kostnadsförts under 2009.


Anläggningstillgång Tillgång avsedda att användas under lång tid; Imma-teriella (goodwill mm), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm).

Avkastning på eget kapitalResultat efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

AvskrivningPlanmässig värdeminskning av anläggningstillgång beräk-nat utifrån förväntad ekonomisk livslängd.

BetalningsflödesrapportSammanställning av kommunens betalningsflöden indelat i löpande verksamhet, investeringar samt finansiering.

BalanskravKommunallagens krav om god ekonomisk hushållning, ekonomi i balans. Intäkterna (realisationsvinst ej medräk-nat) ska vara större än kostnaderna.

Balansräkning (BR)Sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen.

DriftredovisningRedovisar de kostnader och intäkter som har ett direkt samband med produktionen av kommunal service.

Eget kapitalSkillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder.

Investeringsredovisning Redovisar kommunens investeringar i anläggningstill-gångar och utgifter för dessa.

Jämförelsestörande post Ekonomisk händelse som är av engångskaraktär och av betydande storlek vilket påverkar jämförelser.

KassalikviditetOmsättningstillgångar exklusive förrådstillgångar i förhål-lande till kortfristiga skulder.

Kortfristig fordran/skuldFordringar/skulder som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Likviditet Kortfristig betalningsförmåga – förmågan att betala skulder i rätt tid.

Långfristig fordran/skuldFordran/skuld som förfaller till betalning senare än ett år från balansdagen.

NedskrivningOm en tillgångs verkliga värde på balansdagen är lägre än anskaffningsvärdet minus gjorda avskrivningar, görs nedskrivning om värdeminskningen är bestående.

Nettoinvestering Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.

Nettokostnad Driftkostnad efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.

OmsättningstillgångTillgång i form av kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar.

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på den redovis-ningsperiod till vilken de hör.

Resultaträkning (RR)Sammanställning över årets redovisade intäkter och kostnader.

RänteswapAvtal om byte av räntebindning från fast till rörlig ränta och tvärtom.

SoliditetAndelen eget kapital i förhållande till totalt kapital, graden av egenfinansierade tillgångar.

UtdebiteringAvser hur stor andel per intjänade hundrakronor som betalas i kommunalskatt.

Ekonomiska begrepp

Ekonomiska begrepp


Förklaringar av förkortningar som används i Årsredovisning 2008

MRP Mål- och resursplan (budget)

FATI Förebyggande arbete i tidigt skede

KS KommunstyrelsenKSK Kommunstyrelsekontoret

BUN Barn- och utbildningsnämndenBUF Barn- och utbildningsförvaltningen

SN SocialnämndenSOC Socialtjänsten

SBN StadsbyggnadsnämndenSBK Stadsbyggnadskontoret FN FastighetsnämndenFK Fastighetskontoret

KFN Kultur- och fritidsnämndenKFK Kultur- och fritidskontoret

NAVI Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integrationFAVI Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration

MN MiljönämndenMK Miljökontoret

SEAB Sundsvall Energi AB

Förkortningsförklaringar


Indikatorer 2007 2008 2009Ansvarignämnd

Arbete och tillväxtSundsvallsborna ges förutsättningar att klara egen försörjning

Andel deltagare som arbetar eller studerar 1 år efter genomförd aktivitet inom FAVI 65% 62% 77% NAVI

Andel som efter kompetenshöjande verksamhet inom socialtjänsten får egen försörjning genom arbete eller på annat sätt 1) 38% 24%

SN

Förutsättningar finns för ett starkt och växande näringsliv

Placering i Svenskt Näringslivs ranking 175 159 174 KS

Företagarmiljöindex - Kompetensförsörjning 46 45 48 KS

Sundsvallsregionen skapar utveckling

Företagarmiljöindex - Regionens attraktivitet 54 58 57 KS

Varumärket Sundsvall är starkt nationellt och internationellt

Nöjd Region-index 67 64 1) KS

Fritid och kulturI Sundsvall finns goda möjligheter till intryck och utövande av såväl fritid som kultur

Medborgarindex – Fritid/Idrott 69 64 64 KFN

Medborgarindex – Fritid/Kultur 67 64 64 KFN

Fokus på barn och unga samt dem som vanligtvis inte tar del av kultur- och fritidsak-tiviteter

Andel elever i Kulturskolan 1) 1) 1) BUN

Aktivitetsbidrag barn/ungdomar, antal 1) 14 066 13 294 KFN

Goda möjligheter till fritid och kultur bidrar till kreativitet och utveckling i Sundsvall

Regionindex - Fritid 72 72 72 KFN

Antal arrangemang som får genomslag utanför Sundsvall 1) 1) 72 KFN

LedningHuvudprocesserna uppnår önskad resultatutveckling.

Andel av huvudprocessernas indikatorer som utvecklas i rätt riktning 1) 1) 15% KS

Andel av huvudprocessernas indikatorer som utvecklas i fel riktning 1) 1) 11% KS

Tydliga och kommunicerade uppdrag och roller

Hur tydliga och kommunicerade är uppdragen och rollerna – chefsenkät 1) 1) 1) KS

LedningsstödHög kundnöjdhet

Nöjdkundindex mäts, enkät till ledamöter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1) 1) 1) KS

Effektiv verksamhet ur ett helhetsperspektiv

Effektivitetsindex, chefsenkät 1) 1) 1) KS

SamhällsbyggnadEn god livsmiljö präglar Sundsvall

Regionindex – Miljö 66 64 1) FN

Andel hållbara planer som antagits 1) 1) 50% SBN

Den fysiska miljön är trygg och upplevs som trygg

Regionindex - Trygghet 42 48 1) SBN

Samhällsplaneringen ger starka förutsättningarna för utveckling i Sundsvallsregionen

Regionindex – Kommunikationer 55 51 1) KS

Regionindex – Bostäder 52 50 1) SBN

Företagarserviceindex – Tillståndsgivning 37 44 42 SBN/MN/SN

Indikatorer

forts


Indikatorer 2007 2008 2009Ansvarignämnd

Forts. Samhällsblyggnad

Minskad klimatpåverkan – förbättrat resursutnyttjande

Resandeutveckling kollektivtrafik 60,5 59 60,4 KS

Antal överskridanden av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid 1 58 13 MN

Andel fossil koldioxid för uppvärmning och belysning av kommunens lokaler 37 35 34 MN

Gram fossil koldioxid/km för kommunens fordon 1) 198 * MN

UtbildningVarje individ når framgång i sin utbildning utifrån sina förutsättningar

Andel föräldrar som anser att förskolan är lärorik och utvecklande för barnen 1) 1) 1) BUN

Andel elever som nått målen i alla ämnen 69% 70% 68% BUN

Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år (exkl IV) 77% 77% 78% BUN

Eleverna känner studiero i en jämlik, trygg och hälsosam miljö fri från kränkande behandling

Andel som trivs i skolan (år 7, gymnasiet, sammanställning från hälsosamtal) 1) 88% 1) BUN

Barn och elever har ett reellt inflytande över sitt lärande och sin lärmiljö

Barnets intressen tas tillvara på förskolan (föräldraenkät) 1) 81% 1) BUN

Eleven kan vara med och bestämma på vilket sätt de skall lära sig (år 7, betygsskala 1-5) 1) 2,8 1)

BUN

Eleven har möjlighet att påverka arbetssätten (gymnasiet, andel helt + delvis) 1) 82% 1) BUN

Utbildningen främjar integration och förståelse människor emellan

Andel elever som anser att främlingsfientlighet är ett problem i skolan 1) 1) 19% BUN

Utbildningen främjar Sundsvalls utveckling

Antal gymnasieelever som deltagit i UF-företag (Ung Företagsamhet) 100 200 200 BUN

Antal Grön Flagg/miljöcertifierade förskolor/skolor 1) 6 1) BUN

VerksamhetsstödHög kundnöjdhet

Nöjdkundindex (fastighetskontoret) 72 (2006) 81 1)

FN

Effektiv verksamhet ur ett helhetsperspektiv

Energiförbrukning fastigheter Start -0,2% -0,3% FN

Andel inköp av ekologiskt producerade livsmedel till kommunens verksamheter 2,8% 1) 7,65% FN

Vård och omsorgSundsvallsborna får god vård och omsorg när de behöver den

Brukarindex – äldreomsorg 1) 1) 94% SN

Brukarindex – omsorgsverksamhet 1) 1) 97% SN

Brukarindex – socialpsykiatri 1) 1) 90% SN

Brukarindex – IFO 1) 1) 82% SN

Alla Sundsvallsbor ges möjlighet till ett värdigt liv

Medborgarindex - äldreomsorg 42 47 1) SN

Medborgarindex – stöd till utsatta grupper 44 46 1) SN, ÖFM

Samverkan och ett förebyggande helhetsperspektiv präglar kommunens vård och omsorg

Inga indikatorer

1) Ingen mätning

Indikatorer



Noter

besöksadress: Norrmalmsgatan 4postadress: 851 85 Sundsvall

telefon: 060- 19 10 00www.sundsvall.se

Documents

SUNDSVALLS KOMMUN…rsredovisning-2009.pdfAv de 5,2 miljarderna går ca 2,1 miljarder till skola och förskola, ca1,9 miljarder till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad,