Introduktion till barn- och ungdomshistoria- begrepp och teorier

Föreläsning inom delkursen ”Barn ochFöreläsning inom delkursen Barn och ungdomstidens framväxt och institutionalisering”

av Esbjörn LarssonjFD i historia och universitetslektor

i utbildningshistoria

Di itiDisposition• Del 1• Del 1

Allmänna sociologiska begrepp – Social skiktning– Klass

Kön– Kön– Etnicitet– Sexualitet

• Del 2Begrepp inom barn- och ungdomsforskning– Ålder som social kategori– Teorier om barn– Teorier om ungdomarTeorier om ungdomar

• Avslutande reflektioner– Intersektionalitet

Litt tLitteratur

Ett d l t häll kt i t kti lit t h• Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning – Edling, Christofer; Liljeros, F d ik ( d ) 8 164Fredrik (red.), s. 8-164

• Heywood, Colin (Hedenborg, Susanna), y , ( g, ),Barndomshistoria, s. 11-19

• Mitterauer Michael Ungdomstidens sociala• Mitterauer, Michael, Ungdomstidens sociala historia, s. 11–109, 285–291.

S i l kikt i ll b ISocial skiktning – generella begrepp I

M k i t t l b h• Man kan inte tala om en barn- och ungdomshistoria– Barn- och ungdomars situation är och har alltid varit

beroende av vilka sociala kategorier de tillhörtRik F tti• Rik – Fattig

• Pojke – Flicka• Etnisk grupp, sexuell läggningEtnisk grupp, sexuell läggning

S i l kikt i ll b IISocial skiktning – generella begrepp II

S i l kikt i b k i likh t ll lik• Social skiktning beskriver olikheter mellan olika grupper– Klass – ”en grupp eller en samling av individer med

vissa gemensamma egenskaper”R d i ( f å hö till lå ) jä likh t– Rangordning (ex. från hög till låg) ger ojämlikheter mellan olika klasserOjämlikheten b gger på– Ojämlikheten bygger på:

• Resurser• IntressenIntressen

KlKlass

Kl ä ll li i di id• Klass är en grupp eller en samling av individer med vissa gemensamma egenskaper

• Social klass är en form av klassificering som samlar individer med liknande levnadsförhållanden (ekonomiskt och socialt)

• Allt sedan mitten av 1800-talet har det förts fram• Allt sedan mitten av 1800-talet har det förts fram en hel rad olika sätt att se på sociala klasser

Överklass medelklass underklass arbetarklass etc– Överklass, medelklass, underklass, arbetarklass etc.

Kl K l MKlass – Karl Marx

K l M (1818 1883)• Karl Marx (1818 – 1883)– ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om

klasstrider” (Marx & Engels Kommunistiska manifestetklasstrider (Marx & Engels Kommunistiska manifestet1992 [1848] s. 11)

– Samhället präglas av människors olika förhållande till produktionenproduktionen

• Sociala klasser definieras i relation till varandra och utifrån sin roll i samhälletK it li t (ä f b ik ) P l tä ( b t i f b ik )• Kapitalister (äger ex. fabriker) – Proletärer (arbetar i fabriken)

– Förhållandet till produktionen ger även människors livssituation och självbildj

• Klasser i sig (objektiva klasser)• Klasser för sig (subjektiva klasser)

Kl M W bKlass – Max Weber

M W b (1864 1920)• Max Weber (1864-1920)• Klasser och statusgrupperg pp

– Klasser• Sociala klasser• Ägarklasser• Yrkesklasser

– Statusgrupper eller stånd• Trögrörliga strukturer

Bygger på livsstil utbildning yrkesidentitet och härkomst• Bygger på livsstil, utbildning, yrkesidentitet och härkomst

Kl Pi B diKlass – Pierre Bourdieu

Pi B di (1930 2002)• Pierre Bourdieu (1930-2002)• Klass utgår från livsstil

– Klass märks framförallt i människors konsumtion, inte i deras förhållande till produktionenLi til bid till ä i k h bit– Livsstilen bidrar till en människas habitus

• Sociala klasser bestäms av gruppers tillgångar –k it lkapital– Kapitalbegreppet

• Ekonomiskt kapital• Ekonomiskt kapital• Symboliskt kapital (kulturellt kapital)• Socialt kapital

KöKön

Kö ll• Kön eller genus– Genus (eng. gender) som beteckning för socialt kön

kilt f å bi l i kt kösom skilt från biologiskt kön– Kön används numera ofta för att beteckna såväl

biologiska som sociala aspekterbiologiska som sociala aspekter• Svårigheten att skilja det sociala från det biologiska eftersom

de påverkar varandrap• Tanken om att även det biologiska könet bara kan förstås

utifrån våra föreställningar, vilka är sociala konstruktioner

Kö G t tKön - GenussystemetYvonne Hirdman (1943 ) prof i historia• Yvonne Hirdman (1943-), prof. i historia

• Genussystemet (lanserades 1988)Isärhållandet (manligt kvinnligt)– Isärhållandet (manligt-kvinnligt)

– Mannen som norm

• GenuskontraktGenuskontrakt– Genussystemet i praktiken– Varje tid har sin syn på vad som är manligt resp. kvinnligt– Föreställningar blir makt genom att de styr hur vi handlar

• Kritik av Hirdmans teoriSes av många som allt för statisk (nämns inte av Evertsson)– Ses av många som allt för statisk (nämns inte av Evertsson)

– Som alternativ beskrivs kön som något man väljer och som återskapas genom handlingar (”att göra kön”) (Ex. Judith Butler)

Kö Jä tälldh tKön - JämställdhetJämställdhet är ett politiskt begrepp som utgår från• Jämställdhet är ett politiskt begrepp som utgår från tanken om jämlikhet mellan könen

• Genusforskning är inte synonymt med jämställdhet –• Genusforskning är inte synonymt med jämställdhet –genusforskning kan dock användas i arbetet för jämställdhet

• Diskriminering (ex. i arbetslivet)– Statisk diskriminering – dömer människor efter deras kön

(kvinnor är så här )(kvinnor är så här…)– Preferensdiskriminering – man låter normen styra och väljer

exempelvis en man för en tjänst för att man brukar göra så.– Error discrimination – personer av det andra könet uppfattas som

främmande eftersom man inte umgås lika ofta. Detta gör att personer av ens eget kön får fördelar.

Et i it tEtnicitet

• Etnos – tanken om att människor med ett gemensamt ursprung har liknande egenskaper (kultur)R i t k tt lik ä i k kilj i f å• Rasism – tanken om att olika grupper av människor skiljer sig från varandra genetiskt och att vissa folkgrupper är högre stående än andra (biologi)Olik ätt tt b t kt t i it t• Olika sätt att betrakta etnicitet– Primordialism – ser etnicitet som något närmast konstant. Olika

befolkningsgrupper kan spåras långt tillbaka i tiden, vilket gör dagens uppdelning i olika etniska grupper till något närmast naturligtpp g g pp g g

– Perennialism – ser etnicitet som något som ständigt förändras. De flesta etniska grupper finns bara under en kortare tidsperiod. Man kan därför inte se etnicitet som något av naturen givet

– Konstruktivism – etnicitet är bara en produkt av mänskliga social relationer– Konstruktivism – etnicitet är bara en produkt av mänskliga social relationer och de lever vidare så länge de accepteras i samhället

– Postkolonial teori – etnicitet är bara en social och språklig konstruktion. Man tillhör en etnisk grupp så länge man betraktas tillhöra den

Et i it t N ti li IEtnicitet – Nationalism I

D t d häll t i t fö t i k• Det moderna samhällets intresse för etniska grupper tog fart under 1800-talet med

k t ti l t tuppkomsten av nationalstaterTidigmodern stat NationalstatgUndersåtar MedborgareK i t d N ti liKristendom Nationalism

• Nationalismens kännetecken: riksspråk, nationalsång, nationsflagga, historia, allmän skolgång, värnplikt

Et i it t N ti li IIEtnicitet – Nationalism II• Nationalismens funktion• Nationalismens funktion• Emilé Durkheim (1858-1917)

Traditionellt samhälle Modernt samhälleLåg arbetsdelning Hög arbetsdelningMekanisk solidaritet Organisk solidaritet(M t ä ft tt lik ) (S häll t b å likh t)(Man strävar efter att vara lika) (Samhället bygger på olikhet)

I samband med övergången till ett samhälle byggt på organisk solidaritet kan människor känna sig rotlösa vilket av Durkheimsolidaritet kan människor känna sig rotlösa, vilket av Durkheimbeskrivs med begreppet - Anomi

D kh i lö i å bl t k ti däDurkheims egen lösning på problemet var korporationer, där exempelvis arbetsplatser skulle utgöra enheter. Man kan dock se den framväxande nationalismen som en annan lösning på samma problem.problem.

Et i it t Et t iEtnicitet - Etnocentrism• Etnocentrism när majoritetsbefolkningen ses som det• Etnocentrism – när majoritetsbefolkningen ses som det

”normala” och blir till den måttstock mot vilken andra grupper ställsE t i t t i ö d ä t lä d k• Eurocentrism – etnocentrism som gör den västerländska kulturen till norm

• Etnicitet – används för att beteckna en folkgrupp som är i g ppminoritet

• Nationalitet – används ofta för att beteckna majoritetsbefolkningenmajoritetsbefolkningen

• Ger upphov till bilden av de som inte anses tillhöra gruppen som ”De andra”

• Märks exempelvis i hur man i Sverige gärna klumpar ihop personer som inte har sin bakgrund i Norden som ”invandrare”

S lit tSexualitet• De moderna föreställningarna om personer med• De moderna föreställningarna om personer med

olika sexuell läggning föds under 1800-talet• Dessförinnan utgick man från människors handlandeDessförinnan utgick man från människors handlande

(förbjudna handlingar var ofta belagda med dödsstraff)

• Under slutet av 1800-talet börjar personer som begår förbjudna handlingar att pekas ut som sjuka –därmed blir det personens läggning och inte baradärmed blir det personens läggning och inte bara handlingarna som blir intressanta

• Fokus på sexuell läggning (i stället för handlingar) p gg g ( g )blir i förlängningen en grund för att dela in människor i olika kategorier

S lit t S llSexualitet - Sexuella manusSymbolisk interaktionism (socialpsykologiskt perspektiv)• Symbolisk interaktionism (socialpsykologiskt perspektiv)

• Sexuella handlingar är inte något som är bara biologiskt, utan de regleras genom ett manus (konventioner)utan de regleras genom ett manus (konventioner)

• Manuset avgör vad som är sexuellt, hjälper oss att tolka våra kroppsliga reaktionervåra kroppsliga reaktioner

• Tolkningar sker på tre nivåer:– Kulturell nivå – vad som inom en kultur uppfattas som sexuellt pp

laddat– Interpersonell nivå – den kulturella nivån påverkar i sin tur den

interpersonella nivån i mötet mellan individer genom att kulturen p gsätter gränser för vad som är möjligt

– Intrapsykisk nivå – ”det interpersonella manuset ’översätts’ i sin tur till den intrapsykiska nivån” (inom individen)tur till den intrapsykiska nivån (inom individen)

S lit t H t ll t iSexualitet - Heterosexuella matrisen

• Judith Butler (1956 ) prof i litteraturvetenskap• Judith Butler (1956-), prof. i litteraturvetenskap, queerteoretiker och feminist

• Ser sexualitet som en språklig konstruktionp g• Den heterosexuella matrisen

– Tanken om att kön är biologiskt bestämtAtt ä h k i ä t li t f i i h k li– Att män och kvinnor är naturligt feminina och maskulina

– Det heterosexuella mötet mellan man och kvinna som det normala (andra former av sexualitet blir därmed onormala)B d följ t i f tt l (”k lt llt– Bara den som följer matrisen uppfattas som normal (”kulturellt begriplig”)

– Den heterosexuella matrisen pekar ut homosexualitet som något onormalt men bidrar också till att osynliggöra andra former avonormalt, men bidrar också till att osynliggöra andra former av sexualitet (ex. bisexualitet framstår som ”varken eller” och samtidigt ”både och”)

D l 2 B h d f k iDel 2 - Barn- och ungdomsforskning

Barn- och ungdomsforskning

Åld i l k t i IÅlder som social kategori I• Ålder kan bidra till social skiktning genom• Ålder kan bidra till social skiktning genom

möjligheten att ackumulera resurser inom mer komplexa samhällen– Ekonomiska resurser: Med högre ålder följer oftast ökade

inkomster, vilka kan läggas till tidigare besparingar– Kunskapsresurser: Inhämtande av kunskap (utbildning)Kunskapsresurser: Inhämtande av kunskap (utbildning)

kräver ofta tid. Möjligheten att ackumulera kunskap genom examina gör att en äldre person kan bibehålla sitt försprång gentemot yngre personerg y g p

– Erfarenhet: I och med att erfarenhet bygger på ”trial and error”, utgör lång erfarenhet en fördel framför en kort

– Social resurser: Att bygga upp ett användbart socialtSocial resurser: Att bygga upp ett användbart socialt nätverk kräver också tid. Den som är äldre har därför ofta fler användbara kontakter än en person som är yngre

Åld i l k t i IIÅlder som social kategori II

G t k ti k (åld t d ) häll• Gerontokratiska (åldersstyrda) samhällenYoung people are powerless (and some more than others) not because they are young but because they are young within y y g y y gsocieties, communities and groups in which the structure is vertical, leadership is the attribute of the dominant adult classes, groups or/and persons and the status of youth established and imposed by the latter, is a marginal, presentless and futureless one.

(Fred Mahler, 1987, s. 60)

Han var femton år, den tidpunkt då kulturmänniskan är manbar och mogen att ge liv åt kommande släkten, varifrån hon hindras av brist på föda åt ungarne Han stod sålunda i begrepp att inträda i detpå föda åt ungarne. Han stod sålunda i begrepp att inträda i det minst tioåriga martyrium som den unge mannen har att genomgå under strider mot den allsvåldiga naturen, innan han får tänka på att förvärva rättighet att uppfylla naturens lag.att förvärva rättighet att uppfylla naturens lag.

(August Strindbergs Giftas 1884)

T i bTeorier om barn• Colin Heywood Barndomshistoria• Colin Heywood, Barndomshistoria• Tre olika förhållningssätt vid studier av barndomens

historia– Barn och barndom är en social konstruktion

• ”Barns omognad är ett biologiskt fenomen, men sättet på vilket man uppfattar denna omognad och gör den begriplig är ett kulturellt fenomen” (P t & J )(Prout & James)

– Barn och barndom kan inte förstås utan att ta hänsyn till olika sociala faktorer

• Klass kön etnicitet• Klass, kön, etnicitet• Man kan inte se barn som en enhetlig kategori

– Barn är inga passiva varelser som bara formas av sin omgivning• Barn bidrar även till att forma omgivningenBarn bidrar även till att forma omgivningen• Betonar i stället samspelet mellan barn och vuxna

(Bygger på teorier av Alan Prout, Allison James & Chis Jenkins)( ygg p , )

T i b d föd lTeorier om barndomens födelse• Philippe Ariès (1914 1984) fransk medeltidsforskare• Philippe Ariès (1914-1984), fransk medeltidsforskare• Publicerade Barndomens historia 1962

– Tanken om att barndomen ”upptäcktes” först i och med renässansen (århundraden runt 1500)(århundraden runt 1500)

– Under medeltiden sågs barn som ett slags små vuxna från och med fem till åtta års ålder

– Som bevis anför Ariès bland annat avsaknaden av bilder på barn i den d ltid k tmedeltida konsten

• Kritiken av Ariès– Det material han undersökte var allt för snävt (främst religiösa teman).

Frånvaron av barn i materialet är därför inte så konstigtFrånvaron av barn i materialet är därför inte så konstigt.– Ariès utgick från vår tids syn på barn. Det faktum att man inte uppfattade

barn på samma sätt som idag gör inte automatiskt att man såg barn som små vuxna.

– Det finns i både lagstiftning och i det antika arvet exempel på hur man även under medeltiden såg barn som en egen kategori

• Trots att Ariès fått utstå mycket kritik bidrog hans forskning till ett ökat intresse för forskning om barn utifrån tanken att barn ochökat intresse för forskning om barn utifrån tanken att barn och barndom inte är något biologiskt och oföränderligt

T i dTeorier om ungdom

V d ä d ?• Vad är ungdom?• Konfliktlinjer inom ungdomsforskningj g g

– Natur vs Kultur– Ålder vs Generation

V d ä d ?Vad är ungdom?

Y th U d• Youth• Youthful [1561]

• Ungdom− Ungdom (levnadsålder)[ ]− Ungdomar (övre tonår till 20 års

åldern) [1659]

• Ungdomlig [1810]• Ungdomlig [1810]

”V t k k ld i å lä d h i lif tt blif k ti bl tt d”Vetenskapen kommer aldrig, så länge den har inre lif, att blifva konservativ, blott den enskilde, sedan han uphört vara ungdomlig och progressiv.”

Botaniska notiser 1844, s. 2

”En dum historia, ett utslag af ungdomlig rabulism, släckte hans karriär.”Bref rörande nya skolans historia 1810-1811, Utg. af G. Frunck. Upsala 1886-91

K fliktli j i d f k iKonfliktlinjer inom ungdomsforskning

N t K lt• Natur vs Kultur– Vetenskap vs Natur– Biologi vs Kultur

• Ålder vs Generation

N t K lt INatur vs Kultur IBiologisk förändring över tidBiologisk förändring över tidGenomsnittsålder för flickors könsmognad över tid i olika länderTyskland 1808 (16,8 år) 1981 (12,54 år)Frankrike 1830 (15,3 år) 1979 (13,0 år)England 1832 (15,7 år) 1973 (13,0 år)Danmark 1850 (17 3 år) 1968 (13 2 år)Danmark 1850 (17,3 år) 1968 (13,2 år)Sverige 1844 (16,2 år) 1976 (13,1 år)Finland 1883 (16,6 år) 1971 (13,2 år)Holland 1873 (16,1 år) 1976 (13,4 år)Norge 1839 (17,0 år) 1973 (13,2 år)

(Mitterauer 1991)( )Möjliga förklaringar:• Bättre föda• Lägre arbetsbelastning i unga årVisar att miljön (kulturella) faktiskt kan bidra till att förändra det biologiska

N t K lt IINatur vs Kultur II

U d f k i k t• Ungdomsforskningen uppkomst– Stanley Hall (1844–1924) – gjorde adolescencen till

fö ål fö t k li ( k l i k ) t diföremål för vetenskapliga (psykologiska) studier» Beskrev de senare tonåren som avgörande i en

persons liv - ett slags pånyttfödelsep g p y» Adolescencens turbulenta karaktär gjorde att den

kopplades till begreppet Sturm und Drang (Storm och trängtan)g )

» Perioden präglas av tre aspekter:» Konflikt med föräldrarna

Humörsvängningar» Humörsvängningar» Riskbeteenden

» Kritik: Främst biologiska förklaringar. Teoriernalämnar inte plats för variationer eller förändringöver tid.

N t K lt IIINatur vs Kultur III

A t l i k t di ö å it• Antropologiska studier av övergångsriter– Margaret Mead (1901–1978) – Coming of Age in

S (1928) [ t di fli k ]Samoa (1928) [studie av unga flickor]» Övergången till vuxenlivet verkade inte

vara lika dramatiskt hos naturfolken» Orsaken till detta verkade vara att man

upprätthöll tydliga övergångsriter somgjorde att ungdomar togs upp i den vuxnagj g g ppgemenskapen

» Gör att ungdomsproblemen framstår somett resultat av civilisationett resultat av civilisation

N t K lt IVNatur vs Kultur IV

U d tt blUngdomen som ett problem• Ungdomsproblemen beskrivs som ett

resultat av industrisamhället (Reuter 1937)resultat av industrisamhället (Reuter 1937)• Civilisation » Förlängd ungdomstid »

Problemungdomar » Hot mot civilisationen (Jahoda & Warren 1965)

• ”Ligapojkarna” som svenskt exempel• Gav upphov till Ligapojkskommittén år• Gav upphov till Ligapojkskommittén år

1898, vilken i sin tur ledde till inrättandet av anstalter för tvångsvård

Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897, nr 50Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897, nr 50

N t K lt VINatur vs Kultur VI

Mä i k lik t kli t di• Människans olika utvecklingsstadier– Charlotte Bühler (1893–1974) - psykolog

Utvecklingsstadier hos barn Människans utvecklingsstadier

1. Första levnadsåret2 Andra till femte levnadsåret

1. Förskole- och skoltiden2 Att fina ett yrke och hitta partner2. Andra till femte levnadsåret

3. ca: 5–8 år4. ca: 9–14 år5 ca: 14 19 år

2. Att fina ett yrke och hitta partner3. Yrkesutövning & familjebildning4. Karriären kulminerar, barnen

flyttar hemifrån5. ca: 14–19 år flyttar hemifrån5. Arbete ersätts med hobbies,

ensamhet om den ene maken dör

N t K lt VIINatur vs Kultur VIIa

D t diti ll åld t k i• Den traditionella ålderstrappan - kvinna

N t K lt VIIbNatur vs Kultur VIIb

D t diti ll åld t• Den traditionella ålderstrappan - mannen

Åld G ti IÅlder vs Generation I

• Om skillnaden mellan ungdom och generation• Om skillnaden mellan ungdom och generation– Karl Mannheim (1893–1947) – tysk sociolog

Ungdom som något som är kopplat till den biologiska• Ungdom som något som är kopplat till den biologiska utvecklingen

• Generation är däremot kopplat till tid och rum• En generation omfattar individer i samma ålder och som delat

samma upplevelser (ex. krigsbarn, 40-talisterna etc.)Statiska samhällen (liten alt långsam förändring) upplever• Statiska samhällen (liten alt långsam förändring) upplever små motsättningar mellan generationer

• Snabba förändringar ger större motsättningar mellan olika generationer.

• Industrialiseringen beskrivs som övergången från ett statiskt till ett föränderligt samhällstillståndtill ett föränderligt samhällstillstånd.

• (Ungdomskulturer kan med tiden också bli accepterade och i vissa fall även ”finkultur” – ex. jazz)

G ti h häll fö ä d iGeneration och samhällsförändring

M t M d• Margaret Mead• Tre olika förutsättningar för nya generationer

– Post-figurativ kultur – De äldre styr samhället genom sina erfarenheter. Kulturen upprätthålls av långsam förändring vilket gör de äldres erfarenhet värdefullförändring, vilket gör de äldres erfarenhet värdefull

– Co-figurativ kultur – Det är i stället generationskamraterna som är de som anses viktiga. g gSamhället förändras fort, vilket gör de äldres erfarenheter mindre viktigaP fi ti k lt D t fi i t å k– Pre-figurativ kultur – Det finns inte någon som kan säga hur man ska vara. Samhället förändras så fort att ingen riktigt hänger medg g g

I t kti lit tIntersektionalitet• Intersektionalitet• Intersektionalitet

– Ingen egen teori utan ett sätt att kombinera teorier rörande social skiktning

– Försöker överbrygga problemen med att se människor utifrån en– Försöker överbrygga problemen med att se människor utifrån en enda egenskap (ex. klasstillhörighet, kön, etnicitet, sexualitet)

– Ingen kategori ses som överordnad, utan det är sammanhanget som avgör vad som i varje tillfälle är viktigastg j g

– Underordning kan förstärkas genom att den har stöd i flera olika hierarkiska ordningar (ex. klass, kön …)

– Olika positioner inom olika hierarkiska ordningar ger i sig en ä i ft t ö d fö liti k kti ispänning som ofta utgör en grogrund för politisk aktivism

• Intersektionalitet inom barn och ungdomsforskning– Barn och ungdomar kan inte ses som homogena grupper, utan g g g pp

deras situation präglas av deras samlade egenskaper– Barns och ungdomars underordning är inte absolut, utan varierar

utifrån deras samlade tillgångar och deras plats i olika sociala hierarkierhierarkier

Begrepp att ta fasta på i Edling & Lilj (2010)

• Social skiktning • Värdediskriminering

Liljeros (2010) g

• Resurser• Intressen

K ll kti f

g• Etnos• Eurocentrism• Strategisk essentialism• Kollektiva fenomen

• Social handling• Makt

Strategisk essentialism• New ethnicities• Sexuella manus• Heterosexuella matrisen

• Legitimitet• Socialisationsagenter• Klass

Heterosexuella matrisen• Post-figurativ kultur• Co-figurativ kultur• Pre figurativ kultur• Klass

• Status• Statisk diskriminering

• Pre-figurativ kultur• Socialisation• Generation

M k i k lid it t• Preferensdiskriminering• Error discrimination• Homosocial reproduktion

• Mekanisk solidaritet• Organisk solidaritet• Intersektionalitet

Homosocial reproduktion

SLUTSLUT