Studera GP

Vill du jobba på sjön och ändå vara på hemmaplan? Då är skärgårdstrafiken något för dig!

YH-Skärgårdskapten (400p) är en tvåårig yrkeshögskole-utbildningen för dig som vill satsa på en karriär inom skärgårdstrafiken.

Efter avslutad och godkänd utbildning erhåller du Fartygsbefälsexamen klass VII och 12 månaders sjötid.

Titta in på vår hemsida sjoutbildning.se för mer info.

Marina Läroverket Stocksunds hamn182 78 Stocksund Kontaktperson:

Peter Jonsson Tel: 08-85 32 00 [email protected] www.sjoutbildning.se

Vill du jobba i skärgården?

STUDERA HT 2014DEN KOMPLETTA STUDIEGUIDEN

Johan Wendt– om sin passion och karriär

Söka jobb – värdefulla tips och knep

Campus– skapar synergier och tillväxt

Ekonomi– få pengarna att räcka till

Tobias Krantz – om vikten av samverkan

Utlandsstudier – nyttiga erfarenheter

Naturvetare – positiv arbetsmarknad

APRIL 2014

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2

LEDARE

Studietiden i Uppsala kom att över-träff a många av mina förväntningar. Jag fi ck viktiga kunskaper och erfa-renheter. Men jag skaff ade mig också ett kontaktnät som jag har haft nytta av bland annat i mitt yrkesliv.

Den svenska högskolan har ge-nomgått stora förändringar de senaste decennierna. Allt fl er ungdomar läser vid universitet och högskolor. I världen utanför akademin tilltar globaliseringen.

Med en universitetsexamen i bagaget är du fortfarande attraktiv på arbetsmarknaden även om konkur-rensen har hårdnat. Två av fem studenter saknar i dag ett kvalifi cerat jobb ett år eft er examen, enligt en undersökning som vi har genomfört under sex år. Men det fi nns saker du kan göra för att förbättra dina chanser.

en sak är att kolla om de ut-bildningar du har tänkt välja har god samverkan med näringslivet eller inte. Samverkan kan vara av olika slag. Det kan exempelvis handla om praktik, exjobb, mentorföretag eller andra aktiviteter som främjar studenternas färdighetsträning.

Samverkan ökar nämligen studen-ters chans att få ett kvalifi cerat jobb snabbt eft er examen, dessutom till en högre lön. Risken att bli arbetslös halveras för de studenter som läst utbildningar som haft en god samver-

kan med arbetslivet. Svenskt Närings-liv har därför tagit fram en hemsida, Samverkamera.se, där blivande och nuvarande studenter kan jämföra utbildningar med avseende på hur de samverkar med arbetslivet.

Många svenska företag har i dag svårt att hitta medarbetare med rätt kom-petens. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Det sker samtidigt som många studenter alltså inte kan få ett jobb som motsvarar deras utbildning. Den bristande matchningen slår mot jobb och välfärd i Sverige.

Om matchningen på arbetsmark-naden ska kunna förbättras så krävs naturligtvis också en rad politiska åtgärder. Svenskt Näringsliv har bland annat föreslagit att systemet för fördelning av resurser till den högre

utbildningen ska förändras.

universitet och högskolor som utformar sina utbildningar – oavsett vilken ämnesinriktning de har – så att studenter i högre grad får jobb ska få mer resurser än de som inte är riktigt lika duktiga. Det skulle stimulera arbetet med att stärka sam-verkan ute på de högre lärosätena.

i den politiska debatten sätts ibland strävan eft er bildning i mot-satsställning till att utbildning leder till jobb. Men att studenter under utbildningens gång förbereds för det kommande arbetslivet genom praktik, kontakt med potentiella arbetsgivare eller att undervisningen innehåller studieuppgift er med exem-pel från arbetslivet är inget hot mot bildningen.

Samverkan mellan akademi och näringsliv under studierna gör inte studenter mindre bildade, snarare tvärtom. Men det leder till att de lättare får jobb. Varför anses det kontroversiellt?

det finns förvisso utmaningar för den högre utbildningen i Sverige. I ett nytt globalt landskap gäller det ständigt att stå på tårna för att skaff a sig en tätposition. Men för ambitiösa studenter med kunskap, driv och en-ergi ligger inte bara Sverige utan hela världen öppen. Se möjligheterna!

Samverkan mellan akademi och näringsliv viktigtDet är nu över 20 år sedan. Ändå minns jag hur jag kände när jag våren 1992 började plugga vid Uppsala universitet. Anspänning och nervositet men också nyfikenhet och förhopp-ningar inför det som skulle bli ett nytt kapitel i livet.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv. Tidigare högskole- och forskningsminister.

LÄS MER OM...

»Samverkan ökar studenters chans att få ett kvalificerat jobb snabbt efter examen, dessutom till en högre lön.

TA CHANSEN. TESTA ETT TOPPJOBB.

Du som läst matte 4 och fysik 2 kan få praktisera som ingenjör i fyra månader hos arbetsgivare runt om i hela Sverige. Du får dessutom 13 500 kronor i lön. I månaden. Ansökningen

till Tekniksprånget öppnar den 16 april och du kan söka till och med den 16 maj.

TEKNIKSPRÅNGET.SE

STUDERA HT 2014Projektledare: Patrick Björkman, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Jessika Nilsson, Jesper Hagel, Emelie von Platen, Sara Leijonhufvud, Anders Edström Frejman Omslagsbild: Kristina Wicksell Redaktionschef: Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Sara Wikström, Martin Isaksson Distribution: Göteborgs-Posten, april 2014 Tryck: V-TAB SödertäljeSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

04 Stor guide – universitet och högskolor

06 Ingenjörsinriktningar – framtidens arbetsmarknad

08 Arbetsansökan – så blir jobbet ditt

10 Naturvetenskap – kompetens och efterfrågan

12 Guide – yh-utbildning

14 Studentpanel – om utbildning och studietid

16 Profilintervju Johan Wendt

18 Moderna campus – viktiga synergieffekter

20 Studentpanel – om yrkeshögskola

22 Utlandsstudier – praktisk erfarenhet

24 Universitetsstudent – vad innebär det?

25 Vuxenutbildning – en andra chans

26 Få ordning på din studieekonomi

28 Lärarutbildning – högre status

30 Krönika

– Workshopen genomfördes som en del av kursen Material och design, som ges på mastersnivå och fokuserar på hur man väljer rätt material utifrån ett produktutvecklingsperspektiv. Kursen samlar studenter från två olika master-program; Industridesign och Produk-tutveckling och material. Bland kurs-deltagarna finns även utbytesstudenter från tretton olika nationaliteter, vilket skapar en intressant dynamik och blandning av olika erfarenheter och bakgrunder, säger Lennart Elmquist, kursansvarig på Tekniska Högskolan i Jönköping.

Idégenerering under realistiska omständigheterFröet till workshopen såddes hösten 2012, då Fredrik Ekman, gruppledare R&D på Strömsholmen, tog kontakt med Lennart Elmquist för att inleda samarbete kring exjobb. Det blev början på en dialog som så småning-om resulterade i en heldagsworkshop. Efter en introduktion till företaget och dess affärsområden delades studenter-na in i grupper som i två timmar fick uppgiften att komma med förslag på innovativa tillämpningsområden för Strömsholmens befintliga teknik

och produkter.– Efter en timme bytte vi ut några

av gruppdeltagarna. Vi planerade även in ett antal andra ”störningsmoment” medan workshopen pågick, allt för att åstadkomma en så realistisk och verk-lighetstrogen situation som möjligt, säger Lennart Elmquist.

Efter avslutad workshop fick studen-terna presentera sina idéer för Ströms-holmens vd och marknadsdirektör. En vecka senare följdes workshopen upp med ett seminarium på högskolan där studenterna fick en möjlighet att pre-sentera sina idéer för varandra.

Intressant inblick i svensk industriWorkshopen gav Strömsholmen en möjlighet att exponera sig för stu-denterna, som i sin tur får tillgång till undervisning som inte kan genomföras i klassrumsmiljö. Venkata Krishna Rao Pabolu är en av de studenter som deltog i workshopen på Strömsholmen. Han är utbytesstudent och har tidigare arbetat fyra år på hemelektronikföretaget LG.

– Jag läser nu masterprogrammet Produktutveckling och material och betraktar kursen i Material och design som en möjlighet att vidareutvecklas

och ta en paus från min karriär. Jag uppskattade verkligen workshopen på Strömsholmen, det gav mig en insyn i hur den svenska industrin fungerar och är uppbyggd, säger Venkata Krish-na Rao Pabolu.

Möjligheten att arbeta i grupper med såväl ingenjörs- som industride-signstudenter ökade hans förståelse för hur olika infallsvinklar och tankesätt kan bidra till en kreativ produktut-vecklingsprocess.

– Workshopen kändes realistisk och resulterade i många förslag på hur Strömsholmen kan applicera sin teknik. Vi fick jobba med en fråge-ställning direkt från verkligheten och fick feedback och support från Ströms-holmen under arbetets gång. Det var givande både för oss studenter och för-hoppningsvis även för Strömsholmen, säger Venkata Krishna Rao Pabolu.

Fördjupad kontakt med studenter– Vår ambition är att öka samarbetet med högskolor, Tekniska högskolan i Jönköping är en av de samarbetspart-ners vi fokuserar på. Målsättningen är att informera om vår verksamhet och de karriärmöjligheter vi kan erbjuda

och få studenterna att betrakta oss som en attraktiv framtida arbetsgiva-re, säger Fredrik Ekman, gruppledare R&D på Strömsholmen.

Genom workshopen fick Ströms-holmen en möjlighet att visa upp hur de arbetar med att generera idéer, workshopens upplägg påminner i mångt och mycket om hur företagets produktutvecklingsenhet arbetar till vardags.

– Vi är nöjda med genomföran-det och utfallet av workshopen men planerar nästa gång att ge studenterna mer tid att sätta sig in i uppgiften och bygga på sin kunskap om oss som företag. Därför har vi för avsikt att besöka högskolan ett par veckor innan workshopen, det ger studenterna möjlighet att förbereda sig mer inför uppgiften, säger Fredrik Ekman.

Han uppskattar särskilt studenternas förmåga att ifrågasätta saker och ting och våga tänka annorlunda, vilket är en värdefull tillgång i produktutvecklings-arbetet. Workshopen utgör en pusselbit i samarbetet mellan Strömsholmen och Tekniska Högskolan i Jönköping, de båda parterna samverkar även kring Näringslivsförlagd kurs (NFK), exa-mensarbete och sommarjobb.

Workshop i industrin framgångsrecept för Tekniska Högskolan i Jönköping

En nära samverkan med näringslivet är en viktig del av Tekniska Högskolan i Jönköpings profil. På masterskursen Material och design arrangerades en heldagsworkshop på verkstadsföreta-get Strömsholmen. Workshopen gav studenterna möjlighet att utveckla sitt kreativa tänkande i en realistisk projekt- och produktutvecklingsmiljö. Kontakten med näringslivet fördjupades och Strömsholmen fick förslag på en mängd nya tillämpningsområden för sina produkter.

Lennart ElmquistKursansvarig på Tekniska Högskolan i Jönköping

Företaget Strömsholmen är världsledande inom tillverkning av gasfjädrar och gas-hydrauliska system som används till bland annat terrängfordon och inom industsrin.

A N N O N S


4

HÖGSKOLOR & UNIVERSITETGUIDE

Se alla IT- och ekonomutbildningar

på hb.se/hit

HÖR EN IT-ARKITEKT FÖRKLARA SIG.LYSSNA PÅ STUDENTPODDEN – OM UTBILDNING, JOBB OCH LIVET.

Vad gör egentligen en IT-arkitekt och hur får

ekonomi studenterna hjälpa Sveriges största livs-

medelsföretag i olika projekt? Hör Magda berätta

om livet som utbytesstudent i Shanghai.

Studentpodden och avsnittet ”Marknadsföring i Shanghai

och IT-arkitektur” hittar du på iTunes, Spotify och hb.se

Ansökningarna till landets högskolor och universitet ökar varje år och utbu-det av utbildningar är stort. Universi-teten har till skillnad från högskolorna rätt att utfärda examina på forskar-utbildningsnivå. Vissa högskolor har dock rätt att bedriva forskarutbildning inom vissa forskningsområden. Det finns 51 universitet och högskolor i Sverige, 14 statliga universitet och 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare.

Oavsett om du vill leva ett klassiskt studentliv eller inte finns det alternativ för dig. Kanske är lät-tillgänglighet och närhet till hemmet det viktigaste? De flesta utbildnings-anordnarna erbjuder i dag dessutom nätbaserade utbildningar på distans. Vissa utbildningar ges helt på distans medan andra kräver ett varierande antal obligatoriska träffar i skolan. Högskolan i Dalarna, tätt följt av Linnéuniversitet, erbjuder flest utbildningar på distans.

Traditionellt studentlivUppsala universitet har funnits sedan år 1477 och är Nordens äldsta universitet. Här finns allt för dig som både vill ha en högt ansedd utbild-ning och söker ett rikt studentliv med tillhörande spex, frackmidda-gar, aktiva kårer och nationer. Till

Uppsala universitet hör även Campus Gotland sedan den 1 juli 2013, då Högskolan på Gotland slogs ihop med Uppsala universitet.

Även Lunds universitet har stor erfarenhet av studentaktiviteter. Lund är den mest studenttäta kom-munen i Sverige och har cirka 47 000 studenter verksamma i främst Lund, Helsingborg och Malmö.

För dig som är intresserad av att studera i en större stad med starka studenttraditioner är Göteborg ett alternativ. Här finns två välkända och populära universitet att välja på. Göteborgs universitet som har ett av landets bredaste utbud med 2 500 kurser och fler än 150 program inom tio olika områden, och Chalmers tek-niska högskola som erbjuder några av landets högst ansedda tekniska utbildningar.

Stort urval i storstadsmiljö I Stockholm finns 19 universitet och högskolor. Här kan du studera vid stora skolor som Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan såväl som vid mindre och specialinriktade skolor som Operahögskolan och Konstfack. Är du musiker finns Kungliga Musik-högskolan som just nu bygger ett helt nytt campus på 1 600 kvadratmeter som står klart 2016.

Att studera i Stockholm passar både för dig som vill leva studentliv med kårer och studentaktiviteter, men också för dig som hellre vill komma undan.

Skolor från norr till söderSveriges nordligaste universitet är Luleå tekniska universitet, där du kan utbilda dig till bland annat civilin-genjör, lärare och specialistsjukskö-terska. Om du dessutom är intresse-rad av kallt friluftsliv är Luleå ett bra val. Skolan har bland annat en egen fjällanläggning och nära till stora skidorter som till exempel Riksgrän-sen och Björkliden.

Tar vi oss söderut längs med östkusten hamnar vi i Umeå. Umeå universitet grundades 1965 som lan-dets femte universitet. Universitetet

Svenska universitet och högskolor från norr till söderFör dig som vill ha en akademisk utbildning finns många möjlig- heter, oavsett om du vill läsa i traditionell studentmiljö eller inte. Här kommer ett urval från Luleå tekniska universitet i norr till Malmö högskola i söder. TEXT JESSIKA NILSSON

»Oavsett om du vill leva ett klassiskt stu-dentliv eller inte finns det alternativ för dig.

HÖGSKOLOR & UNIVERSITET GUIDE


5

U- FOLD Storseminarium 2014Plats: Uppsala universitetshus, aulan Tid: tisdag 8 april 2014, kl. 9.30-13.00 Kostnad: gratis, vi bjuder på enklare lunch samt kaffeAnmäl dig på: http://doit.medfarm.uu.se/kurt6073

Forskning visar att vissa individer löper större risk att ham-na i missbruk och beroende. Det handlar om såväl ökad exposition för droger som sociala och ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar har vi att ta oss ur ett liv i droger? Vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD fokus på möjligheten

eget liv.

Medverkande

Tove Lifvendahl, Politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet Anders Sjöborg, sociolog, CRS, Uppsala universitet Anette Forsberg, etnolog, Karlstad Camilla Kuylenstierna, författare och föreläsare, Cachét Magnus Rydeving, rådgivare, Spelnykter Marika Bjerstedt-Hansen, socionom, Socialnämnden (S), Osby kommun Robert Åkesson, VD, Stiftelsen Choice Lars Lind-Jaktlund, Stockholm Annika Qarlsson, riksdagsledamot (C), Fred Nyberg, Professor, koordinator vid U-FOLD

Moderator: Gabriella Andersson, ordförande, Farmaceutiska studentkåren

KalendariumBasutbildning i Riskbruk, Missbruk, Beroende – 13-14 mars 2014

Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier – 27 mars

U-FOLD – Storseminarium 2014 – 8 april 2014

Kursdagar om cannabis-, opiate- & spelberoende i Visby – 5-6 maj 2014

U-FOLD I Almedalen – 1-3 juli, 2014

forum för forskning om läkemedels- och drogberoende

U-FOLD

FORSKARE INOM OMRÅDET

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e�ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e�ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e�ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.

U-FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER

U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läke medelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

KONTAKT

FRED NYBERGKoordinator, U-FOLD och professor i biologisk [email protected] 41 66www.ufold.uu.se

KALENDARIUM

Situationen för de anhöriga – medberoendeUppsala den 4 februari 2014

Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt eget livMedverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.Uppsala den 8 april 2014


U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM



Fred Nyberg, Koordinator vid U-FOLD

Moderator Gabriella Andersson


Forskning visar att vissa individer löper större risk att ham-na i missbruk och beroende. Det handlar om såväl ökad exposition för droger som sociala och ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar har vi att ta oss ur ett liv i droger? Vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD fokus på möjligheten

eget liv.

Medverkande









Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende- vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som medicin erar med beroende-framkallande sömnpreparat. Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall. Person er med sömnbrist risk-erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola steroers ebeteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system är som påverkas för att dessa elångvarigt användande av många droger ofta har en negativ inverkan på hälsan är vi också intresskulle kunna reversera dessa effekter, berättar Mathias Hallberg.

U FOLD ARENA FÖR SAMVERKAN KRING DROGER




KALENDARIUM



Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommu röf noigeR ,nen bundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.


KALENDARIUM






FO RU M FÖ R FO RS K N I N G O M LÄ K E M E D E LS - O C H D RO G B E RO E N D E

U-FOLD


Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende- vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola stero id-ers e ekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av





U-FOLD








FO RU M

LÄ K E M E D E LS -

U-FOLD



Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola steroers ebeteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system är som påverkas för att dessa e ektlångvarigt användande av





U-FOLD









U-FOLD


Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en be hand-lings metod som på olika håll används inom beroende - vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels-behandling för personer med beroende- och miss-






ute i samhället gör att nya upp-täckter snart kan tas i bruk. Här finns Landstinget, Läke-medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Region förbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.


KALENDARIUM




U-FOLD



– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp-lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en e ektiv behand ling vid sömn-problem hos personer som


– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog-beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa e ekt er ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega-tiv inverkan på hälsan är vi också intres serade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef-fekter, berättar Mathias Hallberg.





KALENDARIUM


KONTA T


K

– 13-14 mars 2014






U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM






U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM





Vägen till drogfrihet – Att ta kontroll över sitt livForskning visar att vissa individer löper större risk att ham-na i missbruk och beroende. Det handlar om såväl ökad exposition för droger som sociala och ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar har vi att ta oss ur ett liv i droger? Vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD fokus på möjligheten att finna vägen till drogfrihet och att ta makten över vårt eget liv.

Medverkande









U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




U-FOLD










KONTAKT


KALENDARIUM




är ett av Sveriges sju universitet som utbildar läkare. Förutom läkarpro-grammet kan du välja mellan ytter-ligare 149 program och 2 000 kurser. Umeå universitet finns i tre städer – Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Vill du vara säker på att få tag i en bostad nära skolan är Örnsköldsvik och Skellefteå bra alternativ, kom-munerna garanterar nämligen ett bra boende på gångavstånd från campus.

Vill du ha lika långt till finska gränsen som till bron över till Danmark kan du välja att söka till något av Mittuniversitetets 45 utbildningsprogram. Universitetet har campus i Östersund, Sundsvall och Härnösand. För dig som tycker att kriminologi och kriminalteknik är spännande finns både enstaka kurser och program att söka, här får du lära dig att genomföra brottsplatsunder-

sökningar på äkta CSI-manér.Mitt mellan Sveriges två största

sjöar, Vänern och Vättern, hittar vi Skövde. Högskolan i Skövde satsar på samverkan mellan studier och näringsliv med fokus på att skapa utbildningar som leder till jobb. Här finns också ett antal moderna utbild-ningar som dataspelsutveckling på både grund- och avancerad nivå.

Är du intresserad av textil och mode ska du söka dig till högskolan i Borås, här finns Textilhögskolan där du kan läsa allt från modedesign till textilingenjör.

Sveriges sydligaste högskola ligger mitt i Malmö. Malmö högskola är en mångkulturell skola där man bedriver, liksom högskolan i Skövde har Mal-mö högskola, en tät samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna varvar teori med praktik vilket ger dig som student värdefulla kontakter för framtiden.

Att hitta en utbildning som passar just dig kan vara svårt men troligen finns din drömutbildning någonstans vid Sveriges alla högskolor och uni-versitet. Känner du dig osäker finns det dessutom möjlighet att bygga din egen utbildning genom att läsa enstaka kurser som tillsammans når upp till det antal poäng och kompe-tens som ett program.

»Det finns 51 universitet och högskolor i Sverige, 14 statliga universitet och 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare.

»Vissa utbildningar ges helt på distans medan andra kräver ett varierande antal obligatoriska träffar.

...Marita Teräs, arbetsmark-nadsstrateg för fackförbundet Naturvetarna.

■ Varför ska jag börja studera naturvetenskap?– Det viktigaste är de utmaningar som vi står inför i vårt samhälle i dag. De har ju med naturveten-skap att göra och då tänker jag främst på kanske miljön, hälsan och energiförsörjningen.

■ Berätta, hur ser arbetsmark-naden ut för naturvetare?– Jag skulle säga att de har en god arbetsmarknad. Det är förhållandevis få som har en akademisk naturvetenskaplig utbildning vilket gör att du får en unik kompetens. Men det är inte helt tydligt vad du blir efteråt utan det måste du bestämma själv under utbild-ningens gång. Naturvetarnas arbetsmarknad är väldigt bred så du kan jobba inom flera olika sektorer och branscher. Du måste själv bestämma hur du ska använda din kompetens.

■ Är det då någon speciell kom-petens som efterfrågas i dag?– Ja, det som är viktigt och som man pratar mycket om är affärsförståelse. Det betyder inte att man behöver kunna en massa ekonomi, utan mer att man ska förstå verksamhetens syfte och hur man kan bidra till den. Det andra, som man inte kan prata nog om, är förmågan att kommunicera. Du får en kompetens som de allra flesta inte har och då måste man kunna förmedla den kompeten-sen till en allmänhet som inte har samma grundförståelse.

HALLÅ DÄR...

FO

TO

LA

SS

E W

ICK

EN

BE

RG

INGENJÖRENS FRAMTIDAKTUELLT


6

Sök senast 15 aprilYrkeshögskola

• Teknik och Produktionsstyrning, Nybro, 1 år• Design och Konstglas, Nybro, 1 år

• Hälso- och Vårdadministratör, Nybro, 2 år

www.nybrovuxenutbildning.se

Grafisk profil

På senare år har ingenjörsyrket varit omtalat som ett av Sveriges största bristyrken och för ett antal år sedan fanns en reell anledning till oro i branschen, då intresset för ingenjörs-utbildningar var rekordlåg och dess-utom såg ut att sjunka. Nu har dock trenden vänt och flera utbildningar slog antagningsrekord 2013. Intresset för tekniska utbildningar växer och det ser ut att bli en bättre balans på arbetsmarknaden i framtiden.

FÖR DIG SOM VILL plugga till ingen-jör ser arbetsmarknaden fortfarande bra ut och med tanke på de olika utbildningarnas bredd så finns det många bra karriärmöjligheter.

Men även om det fortfarande finns goda chanser till jobb efter avslutad utbildning, finns det en del saker att tänka på inför valet av utbildning. Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, menar att det är bra att tolka de olika prognoserna som spår framtidens behov med försiktighet och att välja utbildning utifrån eget intresse och förutsättningar.

– Många gånger kan jag tycka att det låter som att det är enkelt att bli ingenjör och att utbildningen garan-terat ger dig jobb, men jag tycker att det är fel att välja en utbildning bara för att den ger jobb. Utbildningarna är krävande och det måste finnas ett tekniskt intresse, du måste vara beredd på att kavla upp ärmarna och det är viktigt att du tycker att det är kul, säger Dahlberg.

DAHLBERG PÅPEKAR OCKSÅ att alla utbildningar petas in i samma fack, fast det i själva verket finns olika typer av ingenjörer. Många av ingenjörerna som nu går i pension är gymnasieingenjörer, som alltså utbildats genom två- till fyraåriga tekniska gymnasieprogram. Numera har den typen av utbildningar ersatts av treåriga högskoleutbildningar som leder till högskoleingenjörsexamen. Han menar att de flesta som pratar om ingenjörer benämner dem som civilingenjörer trots att en civilingen-jörsutbildning är på fem år och dess-utom har ett annat studieupplägg.

En av anledningarna till att det kan bli en brist på ingenjörer är att antalet som utbildar sig till högskole-

ingenjörer är mycket lägre än de som tidigare blev gymnasieingenjörer. Bristen finns alltså främst där det skulle behövas högskoleingenjörer snarare än civilingenjörer.

– Civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och forskningsanknu-

ten medan högskoleingenjörsutbild-ningen är mer inriktad på tillämp-ning och är lite mer ”hands on”. Det är absolut bra att bli civilingenjör men det är viktigt att påpeka att även högskoleingenjörerna behövs. Det går oftast att gå vidare från högsko-leingenjör till civilingenjör, även om det kanske kräver en del komplette-ringar. Ta en diskussion med skolan om vilka möjligheter som finns att gå vidare om du skulle vilja det i framtiden, säger Dahlberg.

ETT PROBLEM MED behovet på arbetsmarknaden är att näringslivet uppger att det finns en brist på er-farna ingenjörer och att dessa behov också räknas in i olika prognoser. Men det behovet tillfredsställs inte av nyutexaminerade ingenjörer, menar Dahlberg. Trots att frågan om tillgång och efterfrågan är komplex är han ändå positiv till ingenjörernas arbets-situation, både nu och framöver.

– Vi följer kontinuerligt hur arbetslösheten utvecklas bland våra medlemmar och det ser bra ut. Om jag ska våga mig på att säga något om vilka områden som en ny student ska satsa på kan jag säga att det ser minst muntert ut inom kemi. Och inom in-dustriell ekonomi rör det sig upp och ner aningen mer, men är generellt sett bra, säger Dahlberg.

DU SOM VÄLJER att ta dig an ut-maningen att bli ingenjör kan med fördel välja att ta en del av poängen utomlands. De flesta institutioner som utbildar ingenjörer har samarbe-ten med skolor i utlandet.

Förutom att du får värdefulla erfarenheter och skapar kontakter ger utlandsstudier dig ytterligare kompetenser. Det gäller till exempel kunskap kring språk och kultur, som ofta efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden.

Fortsatt fin marknad för ingenjörerHar du ett genuint intresse för teknik och är redo för att kavla upp ärmarna inför nästa stora utmaning? Då kanske du ska satsa på en ingenjörsutbildning.TEXT JESSIKA NILSSON

»Jag tycker det är fel att välja en utbildning bara för att den ger jobb.Olle Dahlberg

»Det är abso-lut bra att bli civilingenjör men det är vik-tigt att påpeka att även hög-skoleingengö-rerna behövs.Olle Dahlberg

...Elisabet Mossberg, ordförande för Lärar- förbundet i Göteborg.

■ Varför ska jag studera till just lärare?– Därför att det faktiskt är världens viktigaste yrke. Du gör skillnad på jobbet varje dag och du får respons på ditt arbete varje dag. Sedan kan du på-verka och vara med i barn och ungdomars utveckling. Så det är ett oerhört betydelsefullt jobb och det känner man verkligen varje dag.

■ Är det några speciella ämnen det är bra att kunna lära ut i?– Ja, det är en enorm efterfrå-gan på matte- och NO-lärare. Och det är viktigt för vårt fram-tida samhälle att vi har duktiga matte- och NO-lärare, vi behö-ver ett lyft just där i Sverige. Praktiska och estetiska ämnen är det också brist på, som till exempel bild och musik. Och då tänker jag mycket på det här med behöriga och legitimerade lärare. Det finns massa bild- och musiklärare som kanske inte har behörigheten fullt ut i dag.

■ Hur ser att den framtida ar-betsmarknaden ser ut för lärare?– Vår undersökning där vi tittat på hur många som utexamine-ras och hur många som går i pension så kommer det år 2020 saknas 43 000 lärare, så det ser bra ut på arbetsmarknaden. Se-dan är det ju en extra god mark-nad för matte- och NO-lärare. Det är många pensionsavgångar inom lärarbranschen inom den närmaste framtiden.

HALLÅ DÄR...

HÖR EN INGENJÖR!

68 utbildningar som ger jobb

LYSSNA PÅ STUDENTPODDEN – OM UTBILDNING, JOBB OCH LIVET.

Världen är full av ingenjörer, men vad sysslar de egentligen med? Och hur lätt är det att få

jobb efter examen? I Studentpodden får du träffa Ricky som snart är färdig byggingenjör,

och energiingenjören Johanna som berättar om nya jobbet på ÅF.

Studentpodden och avsnittet ”Vad gör en ingenjör?” hittar du på iTunes, Spotify och hb.se

Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik (60 hp) är en ettårig specialistutbildning i nära samarbete med kärnkraftindustrin för dig som tidigare läst minst två år på ett svenskt högskoleingenjörsprogram med inriktning mot maskinteknik, elektroteknik eller motsvarande. Läs mer på: www.uu.se/utbildning eller skicka ett mejl till [email protected]

Uppsala universitet utbildar framtidens kärnkrafts-ingenjörer

Välj ett universitet där allt är möjligt.

Vi tror på dig. Din egen väg är den bästa vägen. Linnéuniversitetet är ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi ger 150 utbildningsprogram och 2 500 kurser i Kalmar och Växjö. Vilken utbildning är första steget på din resa?

ARBETSMARKNADFRAMTID


8

Smart FaktaExperternas tips

• Var påläst när du söker jobb.

• Berätta inte allt i ditt cv – bara det viktigaste.

• Skapa kontakter på jobbmäs-sor, föreläsningar och andra evenemang på ditt universitet.

• Börja fundera över var du vill jobba redan innan du tar examen.

• Glöm inte att berätta varför du vill ha jobbet!

Att byta studielivet mot arbetslivet kan innebära en rejäl utmaning för många. Cv:n ska skrivas, ansökningar skickas och annonser läsas igenom. Kort sagt, att söka jobb är inte alltid så lätt. Vi har därför tagit ett snack med två experter på området för att få reda på vad du bör göra och vad du bör undvika.

Axel Cruce är vd på Handelsre-krytering, ett rekryteringsföretag som drivs av studenter.

– Det finns mycket att tänka på, men om det är så att du vet vad du vill jobba med så är det fördelaktigt att ta sig in i branschen tidigt, till exempel genom sommarjobb eller praktik.

– Det är alltid bra att göra saker vid sidan av studierna. Mycket kommer ju tillbaka till att visa att man kan ta ansvar för en uppgift och avsluta ett projekt.

susanna westgren, arbetsför-medlare på Arbetsförmedlingen, är inne på samma spår.

– Det självklara är ju att ha ett extrajobb, men också att engagera sig i någon grupp kan vara bra. Så har du gjort det skriv det i ditt cv.

Ett av de viktigaste verktygen när det gäller att söka jobb, något som så-väl Cruce som Westgren lyfter fram, är att skapa kontakter. En uppgift de flesta kan hålla med om är viktigt,

men få har lätt för.– Att nätverka är viktigt, det vet

alla, men man kanske inte vet hur man ska göra. En bra sak är att delta i sammanhang på universitet där arbetsgivare finns, till exempel jobb-mässor. Har du sedan en praktikpe-riod är det ju bra att efteråt vårda och behålla den kontakten, säger Susanna Westgren och fortsätter.

– Sedan får man ju anpassa det efter hur man är som person. Är man inte den som går på jobbmässor så kanske man är mer bekväm vid datorn och med sociala medier.

I många branscher har internet i dag blivit en allt viktigare plattform för att marknadsföra sig själv. Hur du utnyttjar din profil på Linkedin, Facebook och Twitter kan verkligen påverka dina chanser att få jobb efter studenten.

Westgren betonar bland annat för-delen med att på sociala medier kunna se vilka gemensamma vänner du har.

– Det är bra att kolla vilka per-soner man har i sin omgivning och

sedan dra nytta av de vänner som de har, ofta är ens nätverk större än vad man tror. Där finns det ju en stor för-del med sociala medier då du enkelt kan kolla det.

en annan fördel med att synas på internet är även att du som arbets-sökande lättare kan kontrollera den bild du visar av dig själv där.

– Det händer att arbetsgivare googlar dig och då är det bra att veta vad som dyker upp. Ibland kanske det inte alltid passar att en festbild dyker upp först, säger Cruce.

Nätverkande och extrajobb i all ära. Men vägen till drömjobbet går oftast genom ett cv.

– Ett cv ska vara anpassat efter den tjänst du söker. Söker du till exempel jobb inom restaurangbranschen kan det ju vara bra att lyfta fram om du jobbat inom något liknande, utveckla det sedan och beskriv dina tidigare arbetsuppgifter och vilket ansvar du haft, säger Cruce.

Westgren menar att ett fel många

gör är att låta cv:t bli för informa-tionstungt. Gallra istället och välj det mest relevanta.

– Är du student så tveka inte att lyfta fram vad du lärt dig under studi-erna, har du haft ett aktivt deltagande i någon förening - lyft fram det med.

– När du söker ett jobb bör du också tänka på vad exakt du vill göra hos den arbetsgivaren. Många är väldigt duktiga på att berätta om sig själva, men glömmer att skriva varför de vill ha jobbet.

cruce betonar ytterligare en aspekt av att söka jobb, nämligen att ringa till arbetsgivaren.

– Många ringer och frågar bara hur det går i ansökningsprocessen, det är inte alltid fördelaktigt. Fråga i stället något konkret om tjänsten, det visar att du är intresserad.

Förutom det vanliga innehållet i cv:t, arbetslivserfarenhet, engage-mang och utbildning, är det en punkt som det ofta är bra att tänka lite extra kring - referenser. För den som har

jobbat en hel del är det ofta självklart vilka personer som bör finnas med. Men direkt efter examen är chansen stor att du har tunt om referenser, speciellt inom den bransch där du gärna vill ha jobb.

– Har du inte haft något jobb alls tidigare fungerar en gammal tränare eller ordförande som du haft alldeles utmärkt, säger Cruce och tillägger:

– Om du däremot haft jobb men din senaste arbetsgivare inte står med som referens så bör du nog vara beredd på att förklara varför det är så.

ett sista tips som Cruce och Westgren är noga med att återkomma till är kunskapsnivån. Att söka ett jobb eller gå på en arbetsintervju utan att vara påläst är ett vanligt misstag.

– Det finns två viktiga saker. Det ena är att vara påläst om tjänsten och det andra om företaget, säger Cruce.

Westgren drar det längre än så:– Du ska ha en plan. Gör research

för att se hur arbetsmarknaden ser ut inom din bransch redan under tiden när du studerar.

Hård konkurrens och ont om jobb. Att hitta sin första anställning efter examen kan vara en riktig utmaning. Men oroa dig inte, goda råd står att finna. TEXT JESPER HAGEL

Så får du jobb efter studenten – här är knepen

»Många glömmer att berätta varför de vill ha jobbet.Susanna Westgren

Framtidsjobben inom räckhåll • systemvetenskap: it, människa, organisation• datavetenskapligt program• kognitionsvetenskapligt program• software engineering and management www.gu.se/it

Fundera på vilken aspekt av it som intresserar dig mest – och var du har din största potential!

gp2014_version_binar_utmaning.indd 1 2014-03-21 11:38:18

FO

TO

AR

BE

TS

FÖ

RM

ED

LIN

GE

N

Läs mer på hh.se/civing-d

Läs till civil ingenjör på Högskolan i HalmstadHösten 2014 startar vår civil ingen jörs utbildning med inriktning datateknik. En gedigen utbildning som vilar på många års erfaren-het av att utbilda ingen jörer i nära samarbete med arbetslivet*.

* I Svenskt Näringslivs kartläg g ning 2013 hamnade Högskolan i topp när det gäller samverkan med näringslivet.


10

NATURVETENSKAPÖVERBLICK

Om du är sugen på att plugga något av naturvetenskapsämnena på uni-versitetsnivå har du troligen goda chanser att få arbete efter examen. Vi har tagit ett snack med studieväg-ledare vid de större universiteten i Sverige och tongångarna är desamma överallt. Möjligheterna ser bra ut.

– Arbetsmarknaden ser fak-tiskt ljus, säger Andreas Andjelic, studievägledare för geovetenskap på Göteborgs universitet och fortsätter:

– Fördelen med till exempel geovetenskapliga inriktningar är ju att

du kan välja att arbeta nationellt eller internationellt. Du är inte bunden till en plats utan kan välja väldigt fritt var du vill jobba.

var naturvetarna hamnar efter studierna varierar förstås bero-ende på utbildning. Enligt Andreas Adjelic slutar de flesta geovetare i näringslivet, till exempel inom gruvindustrin, som är stor i Sverige, eller i byggbranschen. Många arbetar även som konsulter eller på myndig-heter. Men enligt Birgitta Åkerman, studievägledare i biologi vid Stock-holms universitet, ser situationen lite annorlunda ut för biologerna. Hon förklarar det på följande sätt.

– Jag brukar dela upp det i tre de-lar, en tredjedel av studenterna stan-nar kvar och arbetar som forskare, en tredjedel jobbar på olika myndigheter med till exempel läkemedelsfrågor eller naturvård och en tredjedel inom näringslivet som konsulter eller på olika företag.

för de med en bra grundutbild-ning att stå på är möjligheterna såle-des goda efter studierna. Men vill du öka dina chanser att hitta drömjobbet kan det vara bra att tänka på vilken kompetens som efterfrågas. Enligt Andreas Adjelic bör de som studerar geovetenskap satsa lite extra på att lära sig kartprogram.

– Förutom den kunskap du har när du går ut är det bra att

ha GIS-kunskapen (Geografiskt informationssystem), eftersom att kunna jobba och hantera den här programvaran är verkligen något som efterfrågas i dag.

Birgitta Åkerman lyfter även fram andra kompetenser, något som hon rekommenderar studenter att satsa extra på.

– Om det är något som efterfrågas i dag så är det projektledning, det är väldigt viktigt just eftersom du så ofta arbetar i olika projekt. Sedan brukar jag även säga att det är viktigt att man kan kommunicera. För kan du inte förklara för någon annan vad du kommit fram till spelar det ingen roll hur duktig du är.

charlotte boegård, informatör och kemist vid Stockholms universi-tet, är även inne på samma linje.

– Man måste kunna leda projekt, vara strukturerad och driven. Viktigt är även att du ska kunna skriva och förmedla information till andra.

Tar vi en snabbkoll på hur arbets-marknaden ser ut för just kemister på-minner bilden mycket den som finns för biologer. Då läkemedelsföretaget Astra Zeneca lade ner sin forsknings-verksamhet i Södertälje i februari 2012 blev många kemister av med jobbet. Men när nya företag nu startats upp i fotspåren av Astra Zeneca är möjlighe-terna goda till att hitta jobb. Utöver det finns många branscher där pensions-avgångar är nära, inte minst inom den offentliga sektorn.

– Det är på väg upp nu samtidigt som det är många pensionsavgångar i branschen de närmaste åren. Sedan utbildas det så få kemister så alla som går ut får jobb, säger Charlotte Boegård.

Att möjligheterna för dig som vill studera naturvetenskap efter examen är många är tydligt. Kanske samman-fattar Charlotte Boegård det bäst när hon säger:

– Ja, arbetsmarknaden ser väldigt positiv ut just nu.

Ljus framtid för naturvetarePlanerar du att plugga naturvetenskap? Då är chansen stor att din kom-petens är efterfrågad på arbetsmarknaden. Men för att lyckas gäller det att planera studierna.TEXT JESPER HAGEL

»Vill du öka dina chanser att hitta drömjobbet kan det vara bra att tänka på vilken kompetens som efterfrågas.

»Det är viktigt att du kan kommunicera. För kan du inte förklara för någon annan vad du kommit fram till spelar det ingen roll hur duktig du är.Birgitta Åkerman

Ansök senast den

15 april

SAMHÄLLSINTRESSERAD? VILL DU HA JOBB? Kandidat- och Masterprogrammet i offentlig förvaltning förbereder dig för kvalificerat arbete i offentlig tjänst på lokal, regional, statlig och internationell nivå. Utbildningens kurser är inriktade mot politik, ekonomi, juridik samt ledning och styrning.

Efter utbildningen kan du få jobb som handläggare, utredare, ekonom, konsult, projektledare eller chef.

www.spa.gu.se

Vårens största inspirationsdagBURGÅRDENS KONFERENSCENTER, SKÅNEGATAN 20, KLOCKAN 11–14

25 april

www.goteborg.se/komvuxwww.goteborg.se/sfiwww.goteborg.se/sarvuxVi vill ge alla möjlighet att nå sina mål.

Jobb? Komplettera betygen?

Nytt jobb?På väg till högskolan?

Studera vidare?Bildning?

YrkesspårLärlingsutbildningar Yrkesutbildningar

Fristående kurserSfi

Särvux

En högskola i nära samarbete med din karriär.Nu ingår praktik genom näringslivsförlagda kurser i alla våra utbildningar. Det betyder att du får direktkontakt med arbetsgivare

och branschfolk redan under studietiden, vilket ger dig en flygande start på din karriär. Genom vårt koncept får du ett helhets-

perspektiv, där entreprenörsanda, näringslivsanknytning och internationalisering är nyckelord. Vid sidan av fördjupade tekniska

kunskaper inom ditt huvudområde är ledarskap och kommunikation, affärsmässighet samt hållbar utveckling andra viktiga delar i

utbildningarna. Läs mer om oss och vad vi kan erbjuda dig på www.jth.se.


12

YRKESHÖGSKOLATRENDER

Tandsköterskeutbildning i Göteborg och UddevallaVill du ha ett omväxlande arbete med mycket patientkontakt ska du söka till tandsköterskeutbildningen. Som tandsköterska arbetar du med tandvård tillsammans med tandläkare och tandhygienister. Det är ett stimulerande arbete och innebär möten med nya människor med olika behov i olika situationer.

Utbildningsstart: Göteborg 18/8 och Uddevalla den 1/9 2014 Omfattning: 300 YHpoäng, vilket motsvarar 1,5 års heltidsstudier. Utbildningen ger en yrkeshögskoleexamen.Sista ansökningsdag: 30/4 2014

Läs mer och anmäl dig här:vgregion.se/folktandvarden/tandskoterskeutbildning

Folktandvården Västra Götaland är utbildningsanordnare.Kontaktperson: Christina Fritzne, Telefon: 0733759 494E-post: [email protected]

Yrkeshögskola, yh, ger utbildningar som skapas när ett behov av en viss kompetens finns på arbetsmarkna-den, och utformas i nära samarbete med den aktuella branschen.

Utmärkande för yh-utbildningar är också att de innehåller en relativt stor del praktik, eller lärande i arbete, LIA. Tanken med LIA är att studenterna ska etablera kontakt med arbetslivet och skaffa arbetslivser-farenhet redan under studietiden. Eftersom utbildningarna är riktade mot specifika kompetenser är de oftast kortare än högskole- och uni-versitetsutbildningar.

Inför 2014 fick Myndigheten för Yrkeshögskolan in 1 186 ansökningar om att få starta en yh-utbildning hösten 2014 eller våren 2015, av dessa blev 377 beviljade. Här följer ett urval bland alla utbildningar som du kan söka, baserat på 15 olika utbildningsområden.

INOM DATA/IT finns just nu 152 ut-

bildningar att söka runtom i landet. Har du erfarenhet av att arbeta i it-projekt men känner att du vill vara den som har den övergripande kol-len? Då kanske du skulle passa som it-projektledare. Eller har du en strå-lande idé för ett nytt mobilspel? Testa i så fall att bli applikationsutvecklare.

INOM EKONOMI, administration och försäljning finns inte mindre är 192 olika utbildningar att välja bland. Du kan till exempel bli ekonomi- och redovisningskonsult, försäljare inom en mängd olika områden som till exempel företag till företag eller export. Om du vill starta en butik på nätet kan du lära dig mer om e-handelsföretagande genom att läsa en e-business manager-utbildning. Gillar du siffror och vill hantera fler än bara ditt eget lönekuvert, finns flera ut-bildningar inom löneadministration.

INOM OMRÅDET FRISKVÅRD och kroppsvård hittar du som är intres-serad av att bli hudterapeut eller massageterapeut din utbildning. I Skellefteå finns möjlighet att bli badmästare och verksamhetsledare för fritidsanläggningar.FÖR DIG SOM gillar att ge service och vill ha ett varierande jobb, finns 62 utbildningar inom hotell, restaurang och turism. Här finns allt från kock-utbildningar med entreprenörskap i fokus till hotel management och

affärsutvecklare inom turism.

ETT AV DE STORA områdena inom yh är hälso- och sjukvård samt so-cialt arbete. Vill du jobba med barn och vård kan du till exempel välja att bli barnspecialistundersköterska eller behandlingspedagog. En yrkeskate-gori som verkligen är efterfrågad på arbetsmarknaden är tandtekniker och utbildningen ges av ett stort antal utbildningsanordnare.

FÖR DIG SOM gillar att skriva och be-rätta finns utbildningar inom journa-listik och information. Du kan välja bland utbildningar som kvalificerad researcher, teknikinformatör, webb-kommunikatör och bildjournalist.ÄR DU INTRESSERAD av juridik kan du söka den tvååriga utbildningen till Paralegal, vilket innebär att du kan jobba som juristassistent. För när-varande ges utbildningen enbart vid

Stiftelsen Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm och det kan vara svårt att komma in, men av dem som slutfört utbildningen hittills har så gott som alla fått jobb inom området.

ÄVEN INOM OMRÅDET kultur, media och design finns behov på arbetsmark-naden, främst inom digitala medier och marknadsföring. Men du kan också bli den som utvecklar och desig-nar nästa generations förpackningar.

BRINNER DU FÖR DJUR och natur och vill jobba inom lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, så finns ett antal alternativ. Kanske vill du bli hovslagare, ridlärare eller kusk? Du kan också bli biodlare eller varför inte veterinärassistent med röntgenkompetens.

VATTEN SPELAR EN stor roll i mil-jövårdsarbetet, och med en utbild-ning inom vatten- och miljöteknik kan du bli en av hjärnorna bakom framtidens lösningar för en hållbar vattenförsörjning.

FÖR DIG SOM ÄR en grym bilförare med sinne för pedagogik och utbildning finns ett antal trafiklärarutbildningar. Har du flygcertifikat och känner att du vill dela med dig av dina kunskaper som flyginstruktör, finns från och med i år en utbildning vid Scandinavian

Aviation Academy i Västerås.

SAMHÄLLSBYGGNAD OCH BYGGTEK

NIK är området för dig som är intres-serad av infrastruktur och hur vi ska-par väl fungerande samhällen. Här finns bland annat utbildningar inom järnväg, väg/vatten, betongingenjör med inriktningarna reparation eller material. Du kan också specialisera dig inom kart- och mätningsteknik.

HAR DU ETT SINNE för att beräkna risker och vill jobba med att öka medvetenheten kring säkerhet och arbetsplatsmiljö? Då kan du satsa på att bli kvalitets- och miljöledare eller säkerhetskoordinator.

STÖRST UTBUD AV utbildningar finns just nu inom området teknik och tillverkning, med 239 sökbara utbildningar. Inom området ryms en mängd högskoleingenjörsutbildning-ar men även bagare och konditorer samt utbildningar inom bryggeritek-nik hittas här. De tekniska utbild-ningarna fokuserar, till skillnad från liknande utbildningar på universi-tetsnivå, ofta på ett snävare område som till exempel bioenergiteknik.

TRANSPORTOMRÅDET HAR i år utökats med utbildningar till helikopterpilot och trafikflygutbildning, sedan tidi-gare finns också utbildningar till bland annat lokförare och skärgårdskapten.

Den kompletta yrkeshögskoleguidenDet finns mängder av utbildningar anpassade till näringslivets behov. Hoppa på en yh-utbildning och skaffa kompetensen som ökar dina chanser att få jobb.TEXT JESSIKA NILSSON

»Störst utbud av utbildningar finns just nu inom området teknik och tillverkning.

Eftersom utbildningarna är riktade mot specifika kompetenser är de oftast kortare än högskole- och universitetsutbildningar.

Fyra attraktiva IT-utbildningar som leder till jobb efter examen!- Webbutvecklare inom .NET

- IT-säljare

- Business Intelligence Architect

- IT-säkerhetstekniker

Startar i Göteborg till hösten!

Läs mer och ansök på www.ecutbildning.se

Mac Bouziotis är studerande hos oss men

har redan arbete på sin praktikplats Atea.

Skapa din framtid!

Anläggningskonstruktör väg & vattenGöteborg, 400 YHp (2 år)

VVS-projektörGöteborg, 400 YHp (2 år)

ByggteknikerVarberg, 400 YHp (2 år)

Drifttekniker - biogas och vattenreningVarberg, 400 YHp (2 år)

ProcessingenjörGöteborg, Malmö, 400 YHp (2 år)

Ledare storhushållUddevalla, 100 YHp (1 år, 50 %)

Strategisk säljareGöteborg, 220 YHp (1 år)

JavautvecklareGöteborg, Stockholm, 400 YHp (2 år)

Systemytvecklare - molntjänsterGöteborg, Malmö, Stockholm, 400 YHp (2 år)

SharePoint-expertGöteborg, 150 YHp (1,5 år, 50%)

Kvalitetssäkrare och testare inom ITGöteborg, Malmö, Stockholm, 250 YHp (1,5 år,)

Snabbaste vägentill jobb går via oss!

Teknikhögskolan och Affärshögskolan bedriver yrkeshögskoleutbildningar i tätt samarbete med näringslivet. Utbildningarna är formade efter arbetsmarknadens behov och en stor del av utbildningarna består av praktik. Det är bara några av anledningarna till att runt 90 % av våra studenter får jobb direkt efter examen.

Sök senast 15 april på www.plushogskolan.se.Ring oss gärna, 031-700 83 00.

Medicinsk sekreterareGöteborg, 400 YHp (2 år)


14

STUDENTPANELINSPIRATION

Ny ljuskällaForskare vid Linköpings universitet har i år publicerat en artikel i Natures tidskri� Light: Science & Applications om ett framsteg som kan leda till betydande kommersiella tillämp-ningar.

I LCD-skärmar i datorer och tv-apparater används polariserat ljus. För att skapa det måste vanligt opolariserat ljus �ltreras genom en polarisator. Problemet är som professor Per Olof Holtz förklarar att mycket energi förloras vid �ltreringen, man kan maximalt nå 50 pro-cents verkningsgrad.

Forskargruppen har genom “atomslöjd” utvecklat en polariserad ljuskälla, som således inte kräver �ltrering. Det polariserade ljuset sänds ut från toppen av mikrometerstora pyra-midstrukturer av halvledarmaterialet gallium-nitrid. Metoden kan utnyttjas för att framställa betydligt energisnålare bildskärmar.

En framtida tillämpning är helt avlyssnings-säker datakommunikation, där det polariserade ljuset används för kryptering. Koden skapas

av en serie ljuspartiklar, fotoner, utsända med varierad polarisation från enskilda mikropyra-mider. E�ersom enstaka fotoner inte kan mätas utan att påverkas så kommer varje försök till avlyssning att lämna spår.

Material för bättre elektronikKiselkarbid är en kemisk förening av kisel och kol som kan framställas med extrem renhet atomlager för atomlager. Inom forskningspro-jektet SiC vid Linköpings universitet forskar man på kiselkarbid som ett elektroniskt ma-terial, vilket är intressant för elektronik- och kra�industrin. Kiselkarbid tål tio gånger högre spänning än vanligt kisel, det leder värme bätt-re än koppar och kan utsättas för mycket höga temperaturer.

Forskargruppen har gjort ett genombrott för isotopren kiselkarbid. Det framställs ur en enda sorts kiselisotop och en sorts enda koliso-top. Materialforskaren Olle Kordina berättar att det nya materialet har visat 20 procent bättre värmeledningsförmåga. Det kan ge stora ener-

gibesparingar och få stor betydelse för mobila basstationer samt radaranläggningar.

Det �nns ett mycket stort intresse för forskningens resultat, med kontakter från näringslivet i USA. För att kommersialisera tillämpningarna har företaget Classic WBG Semiconductors AB bildats. Företaget kommer att arbeta i ett EU-projekt med �era kompo-nenttillverkare.

För mer information kring forskningen: www.ifm.liu.se/semicond

Framgångsrik forskning om halvledarmaterial vid Linköpings universitet

www.liu.se

Kan du beskriva din utbildning?

– Det var en språkutbildning för japanska i Tokyo. Utbildningen var ganska intensiv, men väldigt rolig. De pratade bara japanska från dag ett. Först blev jag lite chockad, jag var ju inte beredd på det. Men sen var det roligt. Du måste ju lära dig språket och då kom du in i det ganska fort. Det var även bra lärare som lyss-nade och förklarade, de brydde sig verkligen om sina elever.

Vad var det bästa med din utbildning? – Det som var bäst var att man fick en inblick i landet, sedan fick man självfallet lära sig språket. Men skolan förklarade också kultu-ren. Vi fick åka på små resor och se saker. Det var en trygghet att ha någon att vända sig till samtidigt som du fick upptäcka saker.

Hur skulle du beskriva studentlivet?– Studielivet på just den skolan och där i Tokyo var nog bland de roligast i mitt liv. Det fanns över tio nationaliteter och det var mycket folk, men ändå hade alla samma intresse. Japan var också ett fantastiskt land att bo och studera i, det går inte beskriva hur det är. Japanerna är bland de mest trevliga människorna jag träffat och matkulturen är helt fantastisk.

Vad gjorde du efter studierna?– Efter studierna kom jag hem till Sverige. Efter en sväng hemma i Norrland åkte jag till Stockholm där jag började jobba direkt på en sushirestaurang och fick prata japanska. Dröm-men är att kunna åka tillbaka och bo i Japan, men vi får se framöver.

Hur skulle du beskriva din utbildning?

– Oj, den var väldigt flexibel. Det är nog ordet jag skulle vilja använda mest. Det fanns stora möjligheter att använda utbildningen till det du ville. Vi valde väldigt olika spår jag och mina klasskamrater, för de två sista åren väljer du själv inriktning. Du lär dig mycket bakomlig-gande samtidigt som du får en väldigt teoretisk grund när det gäller datorer och program-mering.

Vad var det bästa med din utbildning? – Att den just var så flexibel och att jag fick förkovra mig inom det som jag var intresserad av just då. Det var väldigt många olika typer av människor med många olika typer av intressen, vilket var väldigt kul. Att folk hade så olika intressen blev också väldigt berikande.

Hur skulle du beskriva studentlivet på Göteborgs universitet?– Det blir mycket vad man själv gör det till. Du fick ta mycket ansvar om du ville ha ett typiskt studentliv. Jag satt med i vår ämnesgrupp och det var väldigt kul. Vi hade ansvar för den sociala studiemiljön men också ansvar att se till så utbildningen sköttes som den skulle. Vi var studenternas röst mot skolan kan man säga.

Vad jobbar du med nu efter studierna?– Jag jobbar i dag som programmerare och utvecklar mobilapplikationer vid företaget HiQ. Utbildningen förberedde mig inför det på ett bra sätt. Jag fick en bra grund att stå på och kunde sedan lära mig en del själv. Men den gav mig framför allt en bra förståelse för hur jag skulle lära mig nya saker.


– Det är ett tvåårigt masterprogram. Det som är väldigt bra med programmet är det europe-iska sättet utbildningarna är på. De har mycket grupparbeten, vilket jag gillar, och sedan är kontakten med näringslivet stor. Till exempel åker vi ut varje månad på studiebesök till olika regionala industrier, det är något som verkligen är känns givande.

Vad är det bästa med din utbildning? – Det är att du utsätts för hur det verkliga livet är samt att du får jobba mycket i grupp. Du får även testa mycket olika laborationer och prak-tiska övningar. Det är det här som jag tycker om i det europiska sättet att lära ut.

Hur skulle du beskriva studielivet på Tekniska högskolan i Jönköping?– Studentlivet här på Tekniska högskolan är ganska annorlunda mot mitt hemland Indien. Ingen lärare sätter här press på dig utan du måste själv ta ansvar och har mer individuell frihet så att säga. En annan del är att det alltid finns mycket roliga aktiviteter att hitta på un-der studietiden, det blir aldrig tråkigt.

Vad hoppas du kunna jobba med när studierna är klara?– Jag skulle gärna vilja jobba på ett företag inom deras FoU, forskning och utvecklings-avdelning. Mitt mål är att börja jobba där för att förbättra saker, speciellt för produkter och industriell utrustning. Jag är även intresserad av teknologisk utveckling. Men det är ungefär en 40 procents chans att jag kommer in efter utbildningen och får ett jobb, det är en oerhört tuff marknad.


– Den är tre år lång, vi får lära oss hur man blir systemutvecklare, men lär oss samtidigt jättemycket olika saker. Jag har verkligen fått lära mig mer än vad jag trodde och lärarna är väldigt pedagogiska och kunniga.

Vad är det bästa med din utbildning? – Det bästa är att man får lära sig så många olika saker som yrket kräver, man lär sig lite av allt kan man säga. Vi har nyligen gjort projekt för Ellos och det tycker jag var riktigt kul. Sedan brukar vi ha föreläsningar med personer från näringslivet och olika grupparbeten i långa projekt. Det är bra eftersom man då verkligen får testa det man lärt sig på utbild-ningen.

Hur skulle du beskriva studielivet på Högskolan i Borås?– Jag är väl inte så jätteengagerad i det. Om man jämför med till exempel Chalmers så hän-der det väldigt lite i Borås. Men vi är ganska få i vår klass, bara tretton stycken, så det blir väldigt personligt och man får verkligen hjälp av lärarna, så det är riktigt bra.

Vad hoppas du kunna jobba med när studierna är klara?– Det jag dras till är serverbaserad utveckling och då spelar det inte så stor roll om det är en app eller hemsida man gör. Man får använda hjärnan varje dag och lösa problem som är tillräckligt svåra, i alla fall enligt mig. Och om man blir systemutvecklare så har man en annan sorts frihet, för du kan ju på din fritid hålla på med utveckling och är inte beroende av att andra skapar saker åt dig utan kan göra det själv.

Erika Thorsen

28 år, studerade datavetenskap på Göteborgs

Venkata Krishna Rao Pabolu

30 år, studerar master-programmet i produkt- och materialutveckling på Tekniska högskolan i Jönköping.

Michaela Vesterlund

24 år, studerar till systemarkitektur utbildningen på Hög-skolan i Borås.

Jessicka Ludvigsson

25 år,tuderade med ESL språkutbildning utomlands.

Hur är det egentligen att plugga en högre utbildning? Vad är det bästa med utbildningen? Vi har tagit ett snack med fyra studenter om vad de gillar mest med sin studietid.TEXT JESPER HAGEL

Vad är bäst med din studietid?

Vem bestämmer vad i politiken? Varför är vissa organisationer mer korrupta än andra? Vad är tanken med ett enat Europa? Vad utmärker god samhällsstyrning på lokal, regional och global nivå?

Vi har svaren på frågornaVi erbjuder dig högkvalitativa utbildningar i statsvetenskap, europakunskap och internationell administration och global styrning med nära koppling till forskning och samhälle. Du har goda möjligheter att göra praktik både i Sverige och utomlands under din utbildning.

Kandidatprogram (180 hp)• Europaprogrammet • Statsvetarprogrammet

Masterprogram (120 hp) • Master’s Programme of European Studies• Master’s Programme of International Administration and Global Governance• Master’s Programme of Political Science

www.pol.gu.se

Politik och samhällsfrågor

RUAG Space AB405 15 GöteborgTel: 031-735 00 00

RUAG Space ABASJ-vägen 9 • 582 54 LinköpingTel: 013-482 84 00

Ett efterlängtat möte - med en komet!Nu är det spännande! Rymdsonden Rosetta börjar närma sig det efterläng-tade mötet med kometen Churyumov-Gerasimenko, en resa som tagit 10 år!

Projektet i ESA’s regi är ett av de mest spännande projekt som RUAG Space bidragit till. Rosetta kommer att genomföra den mest detaljerade studien av en komet någonsin och följa resan genom det inre solsystemet.

När Rosetta är framme i maj kommer den att lägga sig i en bana runt kom-eten och detaljerat undersöka kometens isiga yta för att hitta en lämplig land-ningsplats för landaren som nns ombord. I höst skall sedan den lilla landaren sändas ner mot kometen och själv förankra sig på ytan och sedan påbörja en undersökning av sammansättningen och strukturen av kometkärnan.

Kometer anses vara de primitiva byggstenarna i solsystemet och har sannolikt bidragit med vatten och till och med liv till jorden. Genom att studera komet-ens väg mot det inre solsystemet kan man titta på hur en frusen komet om-vandlas av värmen av solen och lära sig mer om kometers roll i utvecklingen av solsystemet.

RUAG Space har avancerad utrustning ombord på Rosetta: Centraldatorn som styr satelliten och håller den på rätt bana, väckarklockan som väckte satelliten i januari 2014 efter den långa dvalan, massminne som lagrar all vetenskaplig data tills den länkas ned till jorden, parabolantenn för sändning av radiosig-naler, små men avancerade antenner till satellitens kommunikationssystem samt det system som för 10 år sedan separerade satelliten från raketen.

Illustration: ESA

www.space.se

RUAG Space Sverige

RUAG Space AB

PROFILINTERVJU


16

JOHAN WENDT

Mattecentrum är en förening som ger gratis stöd för barn och ungdo-mar i Sverige som av en eller annan anledning behöver eller vill ha hjälp med matematik. Trots att föreningen har vuxit i raketfart sedan starten 2008, var det varken en självklar eller enkel karriärväg för grundaren Johan Wendt. Han är utbildad ingenjör inom vatten och avlopp och provade först att skapa en karriär inom sitt utbildningsområde. Problemet var att han inte riktigt trivdes.

– Jag fi ck jobb inom vatten och avlopp i Södertälje och jag försökte anpassa mig till det. Men jag upp-täckte ganska snabbt att avlopp inte riktigt var min grej. Jag gick vidare och blev riskanalytiker på Vattenfall där jag trivdes bättre, mycket på grund av att jag fi ck jobba med en av världens bästa riskanalytiker, som också blev som en mentor. Men när hon slutade tappade jag lusten och kände att det inte fanns någon glädje kvar i jobbet.

DET VAR EN ganska jobbig period för Johan, då han inte visste vad han skulle göra. Skulle han bara sluta att jobba med det han utbildat sig för så länge?

– Jag funderade på vad jag skulle göra med mitt liv och började tänka mer och mer på vad jag hade gjort

när jag var lycklig.Att han kom att starta en ideell

förening för att hjälpa barn och ungdomar med matematik, var just för att det var vad som hade gjort honom lycklig tidigare i livet. Som till exempel när han pluggade på universitetet i Lund och bodde granne med en fembarnsfamilj vars tonårsdotter behövde hjälp att förstå matte. Då ställde han upp och hjälpte henne. Det slutade med att de hade jätteroligt samtidigt som både hennes mattekunskaper och självförtroende växte. Johan fortsatte att räkna med grannbarnen och ibland med deras vänner, vilket senare i livet gav grun-den till Mattecentrum.

– Att känna att man inte förstår matematik gör verkligen mycket med en människas självförtroende och det stänger många dörrar. Jag kommer ihåg hur glad och stolt hon var när

hon klarade matten, att hon inte ”kände sig dum längre”. Det var en fantastisk känsla.

NU HADE HAN alltså kommit fram till vad han ville göra, nu var det bara att – göra. Det var ju en bra idé; gratis hjälp i matematik för alla som behöver, dessutom helt rätt i tiden eft ersom många svenska barn låg eft er i just matematik. Men resan blev varken särskilt lätt eller smidig och han fi ck möta många skeptiker på vägen.

– Jag tänkte ungefär att folk skulle kasta pengar på mig, men så blev det ju inte direkt. Det var i princip ingen som trodde att det skulle fungera och jag fi ck kämpa hårt för att få tag i sponsorer. Det var till och med en känd företagsledare som sa att det var den dummaste jävla idé han någonsin hört,.

Johan Wendt vill inte berätta vem den där företagsledaren är, däremot har kommentaren fått ge namn åt hans nyutgivna bok ”Den dummaste jävla idé jag någonsin hört”, där Johan berättar om sin resa.

I februari 2008 startade Johan Mat-tecentrum. Han började med att fråga några rektorer om han kunde få låna ett klassrum på kvällstid och till en början var det en av fyra som nappade på idén. Vid slutet av första terminen

Jobba med det som gör dig lyckligJohan Wendt, prisvinnande social entreprenör och grundare av för-eningen Mattecentrum, berättar om att våga chansa och att lyckas skapa en framgångsrik karriär baserat på det som gör en lycklig. TEXT JESSIKA NILSSON FOTO KRISTINA WICKSELL

»Jag tänkte ungefär att folk skulle kasta pengar på mig, men så blev det ju inte direkt.

PROFILINTERVJU


17

Läs mer om oss på www.yhim.se eller följ oss på

Yrkeshögskolan i Mölnlycke, 435 80 Mölnlycke | Besöksadress: Långenäsvägen 5 | Tel: 031-724 66 04 /-08 /-09 /-60 | [email protected] | www.yhim.se

Många är de som använt YHiM som språng-bräda i sin karriär. Fler och � er vill göra likadant. Vi är självklart glada. Men inte förvånade. Hårt arbete lönar sig. Både för oss och våra studenter. Våra utbildningar är noggrant utvalda och minu-tiöst planerade. Vi har satt en stolthet i att ha en ambitionsnivå som är lite högre. Det gäller allt. En av alla fördelar är våra nära samarbeten med såväl företag som högskolor och universitet, en viktig aspekt för att vara först till jobbet!

Först till jobbet! SÄLJARE- OCH MARKNADSFÖRARE B2B 400 Yh-poängUtbildningen ger dig kompetens för att förstå och värdera val av marknadskommunikation, samt lär dig att planera sälj arbetet efter uppsatta mål.

SÄKERHETSSAMORDNARE 200 Yh-poäng Distans halvfartUtbildningen ger dig kompetens i riskhantering, kris-hantering, informationssäkerhet, brandsäkerhet, skydd och miljösäkerhet.

HÅLLBARHETSSAMORDNARE 200 Yh-poäng Distans halvfartUtbildningen ger dig kompetens för att projektleda företags-specifi ka CSR-projekt samt förståelse för hur hållbarhet och CSR vävs in i en organisations affärsstrategi.

LÖNE- OCH EKONOMIKONSULT 300 Yh-poängUtbildningen Löne- och ekonomikonsult ger dig en helhetssyn för att förstå sambanden mellan områdena lön, ekonomi och personal.

LÖNESPECIALIST 280 Yh-poängUtbildningen förbereder dig för den moderna rollen som lönespecialist där du hanterar hela fl öden av data samt har kompetens i pensioner och försäkringar.

Utbildning med möjlighet till utökat stöd.

Start november, ansök senast 15 sep.

ANSÖK SENAST 15 MAJ!

ÖPPET HUS 25/4 kl. 11-14

www.yhim.se

JOHAN WENDT

hade han med hjälp av fem volontärer cirka 100 elever att räkna med.

DET DRÖJDE NÄSTAN ett och ett halvt år tills föreningen hade råd att anställa Johan Wendt och han fick ut sin första lön. Med hjälp av sponsorer som Svenska Postkodlotteriet, PwC, ABB, Danske bank och NCC kan föreningen i dagsläget hjälpa runt 4 000 personer i olika åldrar på plats i räknestugorna runt om i landet, cirka 140 000 personer räknar dessutom med hjälp av Matteboken.se, som är föreningens internetbaserade stöd. Eftersom hjälpen är gratis för alla, är Johan glad att det finns så många som 340 volontärer ute i landet.

– Volontärerna får ingenting för sitt jobb förutom kärlek från barnen, därför är det extra fint att så många engagerar sig och tycker att det är kul. Det har heller aldrig varit svårt att hitta folk som vill vara med. Ungarna är verkligen söta och det är i princip aldrig något tjafs, de är ju där för att de vill och vi finns där på deras villkor.

DE SENASTE ÅREN har Johan fått ta emot flera utmärkelser för sitt sociala engagemang och varit med på ett antal listor över framgångsrika entreprenörer. Till exempel har han blivit utsedd till

årets samhällsentreprenör 2011, årets uppstickare 2011, Sveriges hetaste entreprenör, Veckans affärer 2013 och senast Årets entreprenör på Jönköping International Business School 2013. Tre år i rad blev han utvald av stiftelsen Reach for Change, som väljer ut och stödjer personer med banbrytande idéer som gör livet bättre för barn, så kallade Change Leaders.

– Det var roligt att bli utsedd till Change Leader, speciellt eftersom det var så många som inte trodde på idén. Men egentligen gör jag inte det här bara för att hjälpa folk, jag har till stor del egoistiska skäl, det är så jäkla roligt och tillfredställande för mig att få göra det jag gör, avslutar Johan Wendt.

»Det var den dummaste jävla idé han någonsin hört.

Smart faktaFavoritmat: Fisk och skaldjur i alla former. Gärna hälleflundra.

Förebild: Sara Damber, Friends/Reach for change.

Favoritresmål: Jerusalem, Tokyo, Reykjavik.

Favoritsysselsättning: En bra mix mellan att jobba stenhårt och fullständig avslappning.

...Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet.

■ Du forskar om hur droger påverkar hjärnan, berätta mer.– Det vi arbetar med är egent-ligen att skapa förståelse för vad som händer i hjärnan när du utvecklar ett beroende till droger. Det andra är att ta fram ett läkemedel för att komma till rätta med själva beroendet. Sedan tittar vi på de långsiktiga skadorna och hur vi kan repa-rera dessa, då pratar jag kanske främst om skador på minnet.

■ En debatt om legaliseringen av cannabis har åter aktualiserats, är drogen farlig?– Det är en förrädisk drog, vissa märker effekterna men många gör det inte. Långsiktigt så talar vi om att minnet försämras, du får en sänkning av ditt IQ och en försämrad koordinationsförmå-ga, vilket kan vara förödande i trafiken. I vissa fall kan du även utveckla psykiska depressioner och det senaste är att flera fall av livshotande hjärt- och kärl-sjukdomar dykt upp där det inte funnits någon annan förklaring än cannabis.

■ Behövs det mer forskning på området?– Det behövs framför allt mer forskning på de nya drogerna som kommer via internet, till exempel spice, och mer forsk-ning på den högkoncentrerade marijuana många röker i dag. Men framför allt så behövs mer forskning på hur man kan repa-rera de långsiktiga skador som uppstår vid ett drogmissbruk.

HALLÅ DÄR...

FO

TO

BE

NJ

AM

IN T

HO

RÉ

N


18

CAMPUSFRAMTID

Mycket av högre utbildning i Sverige bedrivs på så kallade campus, vilket började bli vanligare i samband med högskolornas och universitetens starka expansion på 1990-talet.

Definitionen är ett område där verksamheten för en högskola, universitet eller annan stadigvarande undervisningsverksamhet helt eller delvis är samlad. Ett exempel på det senare kan vara yrkeshögskola eller gymnasial vuxenutbildning.

Förutom föreläsningssalar, biblio-tek, studieutrymmen och andra bygg-nader avses med campus i internatio-nellt hänseende även parkmarken i och runt området.

Ordet campus används ibland även för att beskriva större områden som inte är av akademisk karaktär, där till exempel enskilda stora företag är fysiskt etablerade.

internationellt finns ofta studentbostäder inne på campusom-råden, vilket än så länge är relativt ovanligt i Sverige. Det är vanligare på yngre svenska campusområden men ökar även i takt med att befintliga universitetsområden växer fysiskt och nyproduktion av studentbostäder planeras där.

Internationellt finns många stora berömda universitetscampus. MIT, Harvard, Cambridge, Oxford, Stanford och Princeton kvalar alla in på topp tio-listan över världens högst rankade universitet enligt QS World University Rankings.

En annan värdemätare är nobel-pris. Har du planer på att i framtiden få en medalj av den svenske kungen i konserthuset kan du förbättra dina odds märkbart genom att söka dig till Harvard, Cambridge, MIT eller Chicago. Den senare leder ligan över ekonomipris. Nämnda lärosäten har hittills 24, 17, 17 respektive tio inkas-serade nobelpris.

Gemensamt för dessa är att de givetvis har en lång historia, lyckats väl med att attrahera såväl bra hjärnor som pengar och långsiktigt satsat på kreativa miljöer med hög akademisk kvalitet.

en av grundtankarna med svenska campus, oavsett inriktning och storlek, är att på samma sätt

skapa en smältdegel som möjliggör att studier, kompetens och forskning kan matchas mot kapital och efterfrå-gan på arbetsmarknaden.

Ofta återfinns science parks och företagsbyar i nära anslutning till universitets- och högskoleområden både i Sverige och internationellt. Här ligger ofta företag startade av tidigare studenter och företag avknoppade från akademiska forskningsprojekt.

Campus kan, som många av de klassiska svenska lärosätena, vara statliga, ha en stiftelse som huvudman, vara privatägda eller drivas helt eller delvis i kommunal regi. Campus Telge, Varberg och Lidköping är några ex-empel på det senare där studenter kan läsa långa eftergymnasiala, till exempel

yrkeshögskole- och högskoleutbild-ningar. När det handlar om yrkesut-bildning så är samarbetet mellan lokalt näringsliv och skolan ofta mycket tätt, till exempel genom praktikplatser.

campus varberg är ett bra exempel på ett campus som påverkar en hel region. Skolan har sedan länge haft som mål att erbjuda utbildningar som verk-ligen är efterfrågade av näringslivet.

– Vi tar fram våra utbildningar i samarbete med företagen, de kommer till oss och berättar vad de efterfrågar, säger Carina Danielsson, rektor för yrkeshögskolan på Campus Varberg.

Men genom att även agera som en motor för regionen har Campus Varberg tagit plats som en av de viktigaste aktörerna i området. Ett exempel är Alexandersoninstitutet, en satsning som blivit ett centrum för utbyte av idéer och erfarenheter.

men det är hård konkurrens om dagens studenter. Utöver att hålla en hög kvalitet på utbildningen så gäller det även att profilera utbildningarna för att locka studenter. Ett annat vapen kan vara en spännande arkitektur eller originell studiemiljö som till exempel den svävande multimediastudion Ägg-get i hus 21 vid Karlstad universitet.

Självklart finns det studenter som medvetet söker sig till klassiska större studieorter, medan andra aktivt söker sig till något mindre. Kanske för att de prioriterar vissa delar i inramning-en till exempel i form av miljö, natur och friluftsliv.

I söder kan närheten till kontinen-ten och expansiva arbetsmarknads-regioner vara ett argument medan de norröver kan locka med storslagen natur och tillgång till riktig vinter-sport. Mindre campus kan trycka på fördelarna med småskalighet, förmågan att vara snabbfotade vid förändringar och vi-känsla, medan de stora kan framhäva sin akademiska tradition och närheten till potentiella internationella arbetsgivare.

Originella och inspirerande studiemiljöer är vanliga på moderna campus.

Viktiga vapen i jakten på studenterKonkurrensen om studen-ter är hård. Yngre och eta-blerade lärosäten konkur-rerar om pålästa studenter som aldrig haft ett så stort urval av utbildningar.TEXT JESPER HAGEL,

ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO URBAN KARLSTAM

»Det är hård konkurrens om dagens studenter.

Studentförsäkringar Vi har frågat Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäk-ringsbyrå, om råd till dig som är student.

■ Vilka försäkringar behöver jag som student? – En hemförsäkring ska alla omfattas av, mest på grund av att hemförsäkringen även innehåller reseskydd, ansvars-skydd, rättskydd och överfalls-skydd.

■ Hur hittar jag de billigaste och bästa försäkringarna? – Ofta erbjuder försäkrings-bolagen billigare student-hemförsäkringar, med lägre försäkringsbelopp än i vanliga hemförsäkringar. När det gäller innehållet i vanliga hemför-säkringar kan man titta på vår uppdaterade jämförelse för hemförsäkringar på hemsidan: bankforsakring.konsumenter-nas.se. Där finns även länkar till bolagens hemsidor för prisuppgift och frågor om studenthemförsäkring.

Teori och praktik på mångsidigt naturbruksprogram Om du är intresserad av djur och natur kan naturbrukspro-grammet vara helt rätt val för dig. Du lär dig att arbeta praktiskt med hästar och andra djur, i skogen, lantbruket eller trädgårdar.

– Naturbruksprogrammet passar dig som vill gå en utbild-ning som kombinerar teori och praktik inom ett område där det finns många jobb att välja mellan i framtiden, oavsett om du väljer att inrikta dig på hästar, lantbruk, skogsbruk, viltvård eller trädgård. Natur-bruksprogrammet rustar dig med kompetens som arbetslivet efterfrågar. Genom att göra individuella val har du möjlighet att skräddarsy din egen utbild-ning, säger Torbjörn Petters-son, utbildningssamordnare på Uddetorps naturbruks-gymnasium.

I Västra Götalandsregionen samverkar sex naturbruksgym-nasium, vilket innebär att du kan välja mellan ett brett utbud av kurser. Somliga kurser går du fysiskt på skolan medan andra ges via videolänk från ett annat naturbruksgymnasium i regionen. Oavsett inriktning ingår minst femton veckor APL (arbetsplatsförlagt lärande) i utbildningen.

– Naturbruksprogram-met öppnar upp ett nästintill oändligt antal möjligheter. Den som väljer hästinriktningen kan genom ”rätt” val exempelvis läsa vidare till hippolog/ridlära-re på högskola, säger Torbjörn Pettersson.

Ser framtiden ljusare ut för miljön? Vilka språng kommer teknikutvecklingen att ta? Och vilka sjukdomar kan vi bota framöver? Som lärare i naturkunskap, matte och teknik spelar du en avgörande roll, det är i ditt klassrum som framtidens ingenjörer och forskare kläcks. Du får också ett omväxlande jobb där du med experiment och informationsteknik kan lära ut på nya och spännande sätt.

Bekanta dig med lärare som älskar sina jobb och se hur du söker till utbildningen på fördetvidare.se

BLI L ÄRARE INOM NATUR,

MATTE OCH TEKNIK.

VILL DU FÅ FLERATT VILJA UTVECKLA NYA LÄKEMEDEL?

STUDENTPANELINSPIRATION


20

Yh - Internationell key account manager

En unik spetsutbildning som riktar sig till dig som vill utvecklas inom försäljning, ta ett kliv i karriären och arbeta som säljare med huvudansvar för företagets internationella nyckelkunder.

Yrkeshögskoleexamen, 200 poäng, trekvartsfart, 1 årKostnadsfri och berättigar till studiemedel www.sensus.se/kam eller 031-708 39 22


– Det är en yrkesutbildning som är uppbyggd på en stor del praktik. Det är otroligt mycket praktiska övningar, vi får sitta och program-mera mycket, både i grupp eller själva. Det är även en del föreläsningar, men det krävs en hel del eget ansvar. Man har möjlighet att sitta hemma en dag eller i skolan, beroende på vad man känner för. Det är lite friare och det tycker jag är skönt.

Vad är det bästa med din utbildning? – Att jag vet att den är uppbyggd så att den motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden. Det gör att jag med största sannolikhet kom-mer få jobb efteråt. Sedan ger den många möjligheter inom it-branschen, men främst är det väl att jag är behövd efter studierna.

Hur skulle du beskriva studentlivet på Plushögskolan?– En väldigt trevlig skola med trevliga miljöer och lokaler. Vi har utbildningsansvariga som hela tiden kollar av med oss för att se så att vi tycker utbildningen följer våra förväntningar.

Vad hoppas du kunna jobba med när studierna är klara?– Det är den svåraste frågan. Jag hoppas att jag under våra praktikperioder kan få lite mer inblick i det, men jag tror att jag skulle vilja jobba med en projektledande roll. Att man till exempel inte är den som sitter och kodar utan är den som styr upp ett projekt och ser till så att rätt personer gör rätt saker. Men samtidigt vill jag nog vara på ett lite mindre företag, då kan jag vara med på alla delar och inte bara ha en specifik roll.


– Det är en ettårig akademisk yrkesutbildning på distans som sker nästan helt och hållet enbart på distans, förutom några få träffar i Uddevalla där skolan ligger. Föreläsningar är direktstreamade och går att se på datorn eller surfplattan, sedan spelas de in så de går att se efteråt också.

Vad är det bästa med din utbildning? – För min del är det att den är på distans, att jag kan sitta hemma och studera och planera mina studier själv. Det är en bit av det alla fall. Jag är sjökapten i grunden och har små barn så det här ger mig verkligen en bra grund att hitta ett jobb i land.

Ser du några andra fördelar med utbildningen?– Ja, jag tycker att det som gör den väldigt intressant är att föreläsarna är så varierade och kommer från yrkeslivet. De vet verkligen vad de pratar om. Dessutom ingår det två gånger fem veckors praktik i utbildning, kallad lärande i arbete, så man kommer verkligen ut i yrkesli-vet och får praktisera.

Vad hoppas du kunna jobba med när studierna är klara?– Jag hoppas kunna jobba med någonting inom sjöfart men på landsidan, till exempel ett jobb inom en hamn eller på ett rederi kanske. Men att få jobba med miljöfrågor inom sjöfarten är verkligen något som lockar. Det finns inga andra specifika utbildningar som kombinerar sjöfart och miljö så därför finns det heller inte så mycket kompetens inom detta område just nu.

Hur skulle du beskriva de utbildningar du gick?

– Jag gick förgyllning och dekormåleri i ett år och tapetsering i ett och ett halvt år. Man arbetar väldigt mycket praktiskt, eftersom det är ett hantverk så det blir ju mycket jobb med händerna.

Vad är det bästa med praktiskt utbildning jämfört med en mer teoretisk? – I och med att det är en hantverksutbildning är det nog att föredra att få arbeta med hän-derna. Man kan inte läsa sig till de här yrkena utan måste faktiskt jobba fysiskt med det.

Vilka är de största fördelarna med utbildningen som du ser det?– Hantverkscentrums utbildningar är upp-byggda med hänsyn till individen, de är liksom gjorda efter vad man själv vill. Som jag till exempel, jag hade en affärsplan när jag kom dit och den har jag jobbat mig igenom under min studietid. Men precis som vilken skola som helst kan man gå efter skolans handlingsplan om man vill, eller prata med en lärare och få en individuell plan. En annan fördel är att man får lov att vara väldigt kreativt, vilket är viktigt.Nu är du klar med studierna och driver eget, berätta mer.– Min yrkestitel är nu möbel-konstnär. Jag skapar egna möbler som är lite mer konstnärliga och jag utför även kundjobb. Jag har en möbelateljé och har även öppnat en boutique på samma ställe. Utbildningen förberedde mig på ett bra sätt för att driva eget. Dels har de starta eget-utbildningar, vilket är jättebra, och sedan blir man också tidigt intro-ducerad till att skapa ett nätverk och komma ut på marknaden.


– Ganska teknisk, men även lagd åt det prak-tiska hållet då vi har mycket lärande i arbete (Läs: praktik). Totalt är utbildningen på två år, men 26 veckor är lärande i arbete. Just nu går vi dock i skolan och då blir det mycket teknisk teori om hur växellådor, hydraulik och vind-kraftverk fungerar. Men vi lär oss även om hur vattenkraft och solkraft fungerar.

Vad är det bästa med din utbildning? – Det bästa med utbildningen är att vi har så mycket lärande i arbete. Det är inte som en vanlig utbildning med mycket teori och lite praktik utan tvärtom. Det är också väldigt bra att utbildningen verkligen avspeglar vad vi behöver kunna när vi sedan kommer ut på arbetsmarknaden. De som sitter i lednings-gruppen är från näringslivet och vet därför vad som behövs, så det känns bra.

Hur skulle du beskriva studentlivet på Campus Varberg?– Jag tycker det är väldigt trevligt, kåren här hittar alltid på grejer och det finns alltid möj-ligheter att göra något själv. Skolan är väldigt fräsch och det är hög standard på allt, även lärarna som vi haft återspeglar väldigt bra det vi lär oss.

Vad hoppas du kunna jobba med när studierna är klara?– För min del lockar det framför allt att bli servicetekniker för vindkraftverk, men du kan också bli systemövervakare och drifttekniker efter utbildningen. Men jag gillar det här med att man inte sitter still på ett kontor varje dag, utan vill gärna komma ut och göra nya saker.

Ellinor Jensen

35 år, studerar till Maritime Sustainabi-lity Coordinator vid Högskolecentrum Bohuslän.

Mercedes Murat

32 år, studerade för-gyllning, dekormåleri samt möbeltapetsering på Hantverkscentrum i Tibro.

Joakim Tunje

24 år, studerar till energitekniker med inriktning vindkraft på Campus Varberg.

Emma Niklasson

28 år, studerar till systemutvecklare vid Plushögskolan.

Vad innebär det att studera på en yrkeshögskola? Vilka är fördelarna med en praktisk utbildning? Vi har tagit ett snack med fyra studenter för att hitta svaren.TEXT JESPER HAGEL

Studenter om yrkeslinjerna

Göteborg City Airport

Både flygplan och helikopter

www.svenskpilotutbildning.se

031 - 92 55 05

[email protected]

Bli Pilot -

Pilotutbildning på

Göteborg City Airport

Svensk Pilotutbildning är en av Skandinaviens största flygskolor för både flygplan och helikopter.

Svensk Pilotutbildning erbjuder all undervisning under ett tak. Lär dig flyga i Skandinaviska väderförhållanden.

Följ SPU STUDENTBLOGGpilotutbildning.wordpress.com

Från höstterminen 2014 finns 20 statligt finansierade helikopter- utbildningsplatser.

facebook.com/SvenskPilotutbildning

Kursstarter 2014:

Anmäl dig till infodag idag

2 juni och 1 sep

Sök en Yh-utbildningen smart väg till ett bättre jobb

Vid frågor hör av dig till [email protected]

Konfektionstekniker Start september

El-installatör, allmän behörighetStart september

Medicinsk sekreterareStart augusti

Sök våra utbildningar med start hösten 2014Sista ansökningsdag 15/4

Kickstarta din karriär med enYH-utbildning hos Folkuniversitetet!

Byggproduktionsingenjör medfördjupning inom hållbart byggande Alingsås, 2 år

Arbetsmiljöingenjör Göteborg, 2 år - deldistans

Business Intelligence Göteborg, 1,5 år - deldistans

Fukttekniker Göteborg, 1 år

SharePoint-utvecklare Göteborg, 1,5 år

Kvalitets- och miljöledare Göteborg, 2 år - deldistans

IT-tekniker, infrastruktur och system Göteborg, 1,5 år

Besiktningstekniker och energiexpert Göteborg, 2 år - deldistans

Kvalifi cerad försäljare inom miljöteknik och förnybar energi Mölndal, 2 år - deldistans

Kock inom hållbar gastronomi Mölndal, 1 år

Vindkrafttekniker Mölndal, 1 år - deldistans

VA-projektör Mölndal, 2 år

Telefon: 010-516 18 11. E-post: [email protected]äs mer på folkuniversitetet.se/yh


22

UTLANDSSTUDIERMÖJLIGHETER

Utlandsstudier – en dörröppnare till nya upplevelser»Som freemover kan det bli lite dyrare men du har större valmöjlig-heter.

Som student har du möjligheten att under en eller flera terminer åka iväg och plugga utomlands. En oförglömlig tid som ger dig möjligheten att möta en ny kultur, vässa dina språkkunskaper och möta andra studenter från olika länder. Utom- landsstudier spetsar dessutom till din utbildning och hjälper dig att sticka ut när det väl är dags att söka jobb.

Utbytesstudent eller ”freemover”Du kan söka studiemedel (lån och bidrag) via CSN när du ska studera utomlands och det finns även möjlighet att låna pengar till extra kostnader som till exempel försäkringar, flygbiljetter och terminsavgift. Antingen åker du via ett utbytesprogram, vilket kräver att du är antagen vid ett svenskt universitet eller

en högskola, du behöver då inte betala någon terminsavgift och studierna räknas som en del av din svenska utbildning och ger dig svenska högskolepoäng. Du får då välja bland de utbildningar och universitet som ditt svenska universitet har samarbete med. Åker du däremot som en så kallad “freemover” krävs det att du själv letar upp det universitet och de kurser eller program du vill läsa och betalar terminsavgifter. Som freemover kan det bli lite dyrare men du har större valmöjligheter och fortfarande samma rätt till studiemedel och poäng.

Lärorik resa Erica Sandelin, 27 år, utbildad på Handelshögskolan i Stockholm valde att genom ett utbytesprogram studera utomlands. Erica ville iväg och uppleva en annan kultur och samtidigt spetsa till sitt cv. Valet föll på Bocconi University i Milano, Italien.

– Jag var på ett utbyte under mitt sista år på Handelshögskolan, när man hade valt sina två inriktningar. Jag hade valt Finans och redovisning och Bocconi University i Milano hade bra utbildningar inom det. Precis som mina studier på

Handelshögskolan, var utbytet på Bocconi gratis. Tiden på Bocconi var rolig och givande, det fanns en del andra svenskar som läste på Bocconi, men även elever från andra länder.

Vad lockade med Bocconi University och Milano? – Bocconi är ansett att vara ett av de bättre universiteten i Europa. Jag började med två veckors italiensk intensivkurs, vilket hjälpte mig under min tid i Milano. Dock var all undervisning på engelska. Milano som stad är väldigt trevlig och dynamisk, man känner sig alltid välkom-men överallt!

Vad tycker du var det bästa med att plugga utomlands?– Jag tycker att det var lärorikt att få komma iväg och utsättas för nya miljöer och situationer. Jag spenderade ett år i Paris innan Handels så jag hade i och för sig redan varit ute en sväng. Men speciellt om man börjar plugga direkt efter studenten tycker jag att man verkligen bör försöka komma iväg på utbyte. Det ger en möjlighet att lära känna ett nytt land, en ny kultur och nya människor. Jag har än i

dag kontakt med människor som jag lärde känna där.

Vanliga utbytesprogramDet finns flera internationella utbytespro-gram för studenter. Många universitet och högskolor deltar i programmen Erasmus och Nordplus. Erasmus som är det största programmet, erbjuder utlandsstudier i europeiska länder medan Nordplus verkar i Norden. Vill du längre bort till andra delar av världen finns det till exempel Linnaeus-Palme som ger stipendier för studier i vissa utvecklingsländer.

Vem kan få ett stipendium via Erasmus?– Studenter vid svenska högskolor och uni-versitet kan söka Erasmusstipendium för att studera eller praktisera i Europa. Det finns inga krav på medborgarskap utan utländska medborgare får också söka. Vill man göra sin Erasmuspraktik direkt efter att man tagit sin examen så ska man komma ihåg att söka medan man fortfarande är student. Studenter på alla nivåer, kandidat, master och doktorand, kan delta i Erasmus, berät-tar Jari Rusanen, ERASMUS-handläggare på Universitets- och högskolerådet.

Vårt individanpassade arbetssätt gör att våra elever når konkreta resultat. En bra blandning av nytänkande och tradition. Hela idén är att kunna studera i sin takt var helst man befinner sig.

Våra kursupplägg och organisation gör oss kostnadseffektiva vilket gagnar våra elever genom konkurrenskraftiga kursavgifter.

www.cady.seE-mail: [email protected]: 031-757 0566

Vi är ett utbildningsföretag som har specialiserat oss på distansutbildningar

• Check-in personal2 månader (ca. 340 timmar)

• Hotellreceptionist6 månader (ca. 960 timmar)

• Kognitiv beteendeterapeut12 månader (ca. 2080 timmar)

• Kostrådgivare12 månader (ca. 2080 timmar)

• Sexrådgivare12 månader (ca. 2080 timmar)

Att utbilda sig är viktigare än någonsin om du vill få ett intressant och utvecklande arbete. IBS ut-bildningar ger dig unika kunskaper som gör att du utmärker dig på arbetsmarknaden. Vi erbjuder ett brett utbud av utbildningar på populära college, universitet och privata skolor i USA, Australien, Nya Zeeland, England, Italien och Schweiz. Det fi nns fortfarande platser kvar till höstens kursstarter. Beställ utbildnings katalogen idag!

Tel. 031-60 04 80 • www.ibs-education.com • [email protected]

STUDERA UTOMLANDS!STUDIEMEDELSBERÄTTIGANDE UTBILDNINGAR,

FÖR DIG ÖVER 18 ÅR

Utlandsstudier ger dig inter-nationell erfarenhet och nya perspektiv, det kan även göra dig mer attraktiv på en inter-nationell arbetsmarknad.TEXT EMELIE VON PLATEN

»Jag tycker att det var lärorikt att få komma iväg och utsättas för nya miljöer och situationer.Erica Sandelin

Här utbildas morgon- dagens Flygtekniker!Skolan utbildar mekaniker och tekniker för både jet och kolvmotordrivna flygplan (kategori A1, B1.1 och B1.2). Skolans samarbete med NFTC i Luleå ger eleverna möjlighet att även examinera i M12 helikopterlära.

Flygtekniker 400 YH-PoängUtbildningen till flygtekniker startar i augusti 2014 och genomförs under fyra terminer. Utbildningen passar dig som vill jobba i en internationell hög-teknologisk bransch med service och underhåll av flygplan.

Utbildningen bedrivs i moderna och ändamålsenliga lokaler. I skolans hang-arer finns det ett flertal olika typer av flygplan som används i de praktiska momenten av utbildningen.

Skolan genomför flygteknisk utbild-ning inom gymnasieskola, yrkeshög-skola samt som uppdragsutbildningar med bland annat Försvarsmakten och Saab som kunder. Skolan har riksintag till gymnasieskolan. Många av elever-na bor på skolans internat.

Syv Veronica Jansson, 0435-284 [email protected]

Studieort LJUNGBYHEDStudietakt 100%Ansök 15 MAJ 2014Antal elever 24

Språkutbildning utomlands i hela världen

Öka din konkurrenskraft med ett tredje språk!

www.esl.se

ESL – Stockholme [email protected] 08 1209 0600


24

STUDIELIVETPERSPEKTIV

En utbildning ska vara mer än tillbringad tid och ett diplom.

Vi erbjuder vuxenutbildningar med tydliga mål och nära anknytning till näringens behov.

naturbruk.nu/vuxenutbildning

Det första som du antagligen kom-mer att lägga märke till är att antalet lärarledda föreläsningar på universi-tet och högskola är färre än vad de är i gymnasiet. Oftast läser du ett ämne i taget som du fördjupar dig i under flera veckor. Därefter är det dags för tentan, som kan vara såväl skriftlig som muntlig. Ibland görs tentan i skrivsal, men det finns även tentor i form av hemuppgifter. Redovisningar är ofta ett vanligt inslag, som till exempel pm som är som mindre upp-satser, men muntliga presentationer förekommer också.

Läser du på heltid får du räkna

med ungefär 40 timmar i veckan. Av dessa timmar är det bara en del som är inbokade som föreläsningar, resten av tiden bör ägnas åt självstudier. Värt att notera är att tekniska ämnen ofta har mer schemalagd undervis-ning än andra ämnen. Många kurser ges även på deltid, till exempel på halvfart eller kvartsfart. Om du väljer att studera på deltid kan du kombi-nera studierna med lite mer utrymme för jobb. Föreläsningar och andra former av möten läggs oftast på kväl-lar och helger vid deltidsstudier.

NÄR DU STUDERAR på universitet eller högskola måste du ta ett större eget ansvar för ditt studerande. Men det betyder även mer frihet att planera din tid som det passar dig. Nu är det inte bara faktakunskaperna i ett ämne som är viktiga, det är även av högsta betydelse att du utvecklar dig själv genom att söka, hitta, analysera och värdera ny kunskap. Du får lära dig att bli mer källkritisk, vilket du med största säkerhet kommer att ha mycket nytta av i livet.

Det här med ökad flexibilitet, mer

eget ansvar och större frihet var något som passade Petronella Berke från Stockholm som handen i handsken. Hon läser nu ekonomiprogrammet på Handelshögskolan i Stockholm, men har även hunnit med att läsa drygt två år på arkitektlinjen i Lund.

VISST VAR DET mycket som var annorlunda mot gymnasiet, men Petronella tog det med ro och anpas-sade sig fort.

– Det är klart att det är annor-lunda att plugga på universitetet, men jag tänkte inte så mycket på det utan följde bara med i de nya rutinerna. Den största skillnaden för mig var nog att flytta hemifrån vid 18 års ålder. Jag bodde i korridor i Lund och var väldigt engagerad i studentlivet som genomsyrade hela stan. Jag kan varmt rekommendera Lund som studentstad, säger Petronella Berke.

HENNES TIPS TILL dig som ska börja studera på universitet eller högskola är att du ska utgå från dig själv och vad du vill få ut av dina studier.

– Tänk på att du studerar för din

egen skull och gör det inte till en större sak än vad det är. Stressa inte upp dig i onödan, råder Petronella Berke.

NÄR DU STUDERAR vid universitet och högskola lär du dig hur du ska hantera komplexa sammanhang och att granska information både kritiskt samt ifrågasättande. Nu handlar det mer om att förstå olika processer. Och det är nog just precis det som är den allra största skillnaden mellan gymnasie- och universitetsstudier.

Större ansvar och mer frihetKänns det som ett stort steg att börja läsa på universitet? Visst skiljer det sig en del från gymna-siet – nu läggs stor vikt på din personliga utveckling i form av kritiskt och analy-tiskt tänkande. TEXT SARA LEIJONHUFVUD

Visst var det mycket som var annorlunda mot gymnasiet, men Petronella Berke tog det nya universitetslivet med ro och följde med i rutinerna.

Smart faktaBra ord att kunna:

Ladok – studiedokumentationssystem

Seminarium – undervisningsform där studenterna är aktiva och diskuterar

Tenta – prov, muntligt eller skriftligt, efter avslutad kurs eller moment

...Miguel Salinas, lektor i design och programansvarig för designdelen på masterpro-grammet Innovation genom teknik, ekonomi och design vid Linnéuniversitetet.

■ Till hösten startar ni ett nytt tvåårigt masterprogram, berätta.– Det handlar om att bygga upp en miljö för studenter från tre olika ämnen; ekonomi, teknik, design och låta dem samverka för framtiden. Vi kommer låta dem åta sig designuppdrag i team och sedan lösa dem, just eftersom det är så man jobbar nuförtiden. Ekonomi, teknik och design sitter inte isolerade utan jobbar tillsammans för att skapa produkter.

■ Ni kommer jobba nära nä-ringslivet, kan du utveckla det?– Ja, det är en grundförutsätt-ning. Vi jobbar alltid med verkli-ga case, även om de kanske inte kommer produceras efteråt, bland annat kommer vi jobba med Ikea. Sedan är det inte bara näringslivet ska jag säga, utan också organisationer.

■ Fokus under utbildningen kommer vara såväl lokal som global, vad betyder det?– Lokala betyder att vi jobbar med lokala företag, globalt är att de saker vi gör kommer ha en global genomslagskraft. För det gäller att inte bara tänka på den lokala mark-naden då dina produkter i framtiden kommer spridas över hela världen. Sedan har studenten under den tredje terminen även möjlighet att åka utomlands och studera.

HALLÅ DÄR...


25

VUXENUTBILDNING FÖRDJUPNING

Sjuksköterske-utbildning i toppklass mitt i centralaStockholmAnsök senast 15 april

mitt i centralaStockholmAnsök senast 15 april

läs mer på: www.shh.se/utbildning

eller maila:[email protected]

När vi pratar om vuxenutbildning är det oft ast komvux som avses. Komvux står för just kommunal vuxenutbildning.

Den vanligaste anledningen till att söka vuxenstudier är för att komplet-tera bristfälliga gymnasiebetyg eller för att lägga till kurser som du kanske inte läste på gymnasiet. Det är även möjligt att läsa upp betyg på komvux för att höja sitt snittbetyg, och på så sätt öka chanserna att komma in på en högre utbildning.

VARE SIG DU hoppade av skolan, valde ”fel” program på gymnasiet eller har för låga betyg, fi nns det alltid en andra chans på komvux. Här är möjligheterna många.

– Generellt kan man säga att man läser på komvux för att bli behö-rig för högre studier, säger Gustav Kullander, informationschef på studentum.se.

UTBILDNINGEN MOTSVARAR

den som ges i grundskolan samt på gymnasiet. Studierna är däremot mer koncentrerade och undervisningstimmarna färre än de är i vanliga skolan. Du får ta mer ansvar, men har samtidigt större frihet att skräddarsy studierna så att de passar dig. På komvux är det du som bestämmer vilka ämnen som du ska läsa och även hur du ska kombinera dem. Det är fullt möjligt att även bara läsa en eller ett fåtal kurser, att läsa på distans eller att studera på hel- eller halvfart. Valet är ditt.

Grundläggande vuxenutbildning passar om du inte har fullständig utbildning på grundskolenivå. Den gymnasiala vuxenutbildningen är för dig som behöver komplettera din ut-bildning på gymnasienivå. Här följs samma kursplan som på den vanliga gymnasieskolan och ger samma kompetens.

DET ÄR FRITT fram att söka till den grundläggande vuxenutbildningen om du är minst 20 år och saknar de kunskaper som ges i grundskolan. Plats garanteras till alla som är i behov av utbildningen.

För att söka till den eft ergymna-siala utbildningen är det krav på att du måste vara minst 20 år och ha grundskolekompetens, alternativt ha avslutat en minst treårig gymnasieut-bildning. Här kan antalet platser vara begränsade. Förtur ges vanligtvis till de sökande som anses vara i störst

behov och mest motiverade till att gå den sökta utbildningen.

På båda utbildningarna priorite-ras kommunens egna invånare. Det fi nns dock möjlighet att studera i en annan kommun än den du är skriven i. Då måste din hemkommun bevilja din ansökan och betala din studie-plats.

– Eft ersom komvux står i kom-munens regi och fi nansieras av kommunala skattemedel så fi nns det vissa regler – men dessa bestäms av kommunen. Därför är det olika be-stämmelser i olika kommuner. Olika kommuner har även olika typer av utbud. Om din kommun inte har den utbildning som du vill läsa så kan det fi nnas möjlighet att läsa utbildningen i en annan kommun – förutsatt att din hemkommun fi nansierar utbild-ningen för dig. Det fi nns i dag också en mängd olika privata utbildnings-anordnare av vuxenutbildning. De

privata utbildningsanordnarna har avtal med olika kommuner så att kommunerna då köper in utbild-ningarna från dessa i stället för att de har resurserna själva. På så sätt kan man oft a erbjuda ett större utbud, säger Gustav Kullander.

Linda Bergman har valt att kom-plettera de gymnasiebetyg som hon saknar slutbetyg i på Åsö Vuxengy-nasium på Södermalm i Stockholm. Hon läser heltid, vilket betyder att hon är i skolan två heldagar i veckan.

Varför valde du vuxenutbildning?– När jag slutade gymnasiet fi ck

jag ett slutdokument och inte ett slutbetyg, eft ersom jag inte läste tillräckligt med ämnen på grund av olika omständigheter. Utan slutbetyg kan jag inte söka in till lika många utbildningar. Jag vill få alla de val-möjligheter i framtiden som ett fullt gymnasiebetyg ger.

Vilka förväntningar har du på utbildningen?

– Det är att jag får studera ämnen i den ordning och tempo som passar mig. Jag har även förväntningar på att jag får bra studievägledning och läxhjälp vid behov.

LINDA BERGMAN SER ljust på framtiden; det fi nns ju så många fl er utbildningar att välja mellan när hon har studerat klart vid vuxengymna-siet. Drömmen är att sedan studera utomlands.

Vilka är dina råd till andra som funderar på en vuxenutbildning?

– Mitt första råd är att ta hjälp av studievägledare då det oft a kan vara svårt att förstå hur systemet fungerar. Många skolor ordnar öppet hus där man kan få frågor besvarade och hjälp med att skicka in ansökan. Ett annat råd är att inte studera fl era ämnen samtidigt som du har svårt för. Kombinera gärna genom att, till exempel, välja ett ämne som du har lättare för och ett som du har svårare för. Om du har skriv- och lässvårig-heter är det en bra idé att ta kontakt med skolan så att du får hjälp. Mitt sista råd är att våga söka – om det verkligen inte fungerar så kan du alltid hoppa av.

DET FINNS ALLTSÅ alltid en andra chans. Och kom ihåg, övre ålder spelar ingen roll – du är aldrig för gammal för att studera på komvux.

Det är aldrig för sent att börja studera. Har du inte behörighet i alla ämnen som behövs för att komma in på din drömutbildning? Då kan vuxenutbildning vara något för dig. TEXT SARA LEIJONHUFVUD

En andra chans till drömutbildningen

Smart faktaValen är dina; du väljer själv om du vill läsa på hel- eller deltid, dagtid, kvällstid eller på distans. Du väljer även vilka ämnen som du ska läsa samt hur du vill kombinera dem.

»Det finns i dag också en mängd olika priva-ta utbildningsanordnare av vuxenutbildning.Gustav Kullander

»Jag vill få alla de valmöjligheter i framtiden som ett fullt gymnasiebetyg ger.Linda Bergman

EKONOMIÖVERBLICK


26

• Läkare• Tandläkare• Psykolog • Sjukgymnast • Apotekare

Goda utbildningar vid erkända polska universitet.

Collegium Medicum NICOLAUS COPERNICUS UNIVERSITY BYDGOSZCZ

Poznan University of Medical Sciences

Warsaw International Studies in PsychologyUNIVERSITY OF WARSAW

Redo för nya utmaningar?Utbilda dig utomlands!

www.medicalstudies.nofacebook.com/agder.vitenskapsakademiMail: [email protected]: +47 38141957 / +47 38141475

• Högklassig utbildning på engelska• Trevlig mångkulturell studentmiljö med många svenskar

• Låga levnadskostnader och CSN-stöd• Antagningsintervju i Sverige eller Oslo• Vägledning från anmälan till studiestart

Över 130 yrkeshögskoleutbildningar.

Räkna med jobb .yhvast.seRäkna med jobb .yhvast.se

Att börja på en högskola eller ett universitet innebär ofta att plånbo-ken måste anpassa sig. Kostnader dyker upp som du själv inte tänkt på och andra saker blir dyrare än vad du först trott. Men för den som kan knepen blir studietiden både billigare och lättare.

Johanna Svensson är kårordfö-rande för Chalmers Studentkår.

– Ta till exempel studiematerial, det är något de flesta är medvetna om att det kostar men inte hur mycket.

Du kan ju handla begagnade böcker och på de flesta lärosäten finns i dag någon organiserad form av detta.

MEN DET ÄR inte bara när du handlar kurslitteratur som du ska tänka dig för.

– Om man flyttar så ska man ju starta ett helt nytt hem med allt vad det innebär, alltifrån försäkringar till höjda telefonräkningar, säger Johanna Svensson och fortsätter:

– Utnyttja studentrabatter och studenterbjudanden – där kan du spara lite. Ett annat bra tips är att söka bostadsbidrag.

Just hyran är i det flesta fall det som äter upp mest av studentbud-geten. En etta i Göteborg kan i dag kosta 4 000 till 4 500 kronor, vilket är ungefär hälften av de studiemedel du kan få ut från Centrala studiestöds-nämnden (CSN).

– Hyran är den största kostanden för en student, men en lösning är att bo med någon annan. Du kan tjäna mycket pengar på att bo med till exempel din partner eller någon vän, säger Johanna Svensson.

EN ANNAN PUNKT som Johanna Svensson lyfter fram är maten. Där kan du såväl spara in pengar och ha roligt samtidigt.

– Testa att laga mat ihop med andra ibland. Gör egna ”restaurang-besök” hemma med kompisar, då blir det ofta roligare samtidigt som det blir billigare.

En sak som inte är nödvändig för en student att ha men som kan un-derlätta mycket är flera av de tekniska apparater som är lätta att ta för givet, inte minst en dator.

– Jag kan inte säga att en dator är ett måste eftersom det exempelvis på Chalmers finns flera datasalar. Däremot erbjuder en bärbar dator stora möjlig-heter till en mer flexibel och effektiv studiemiljö, säger Johanna Svensson.

HON BETONAR VIKTEN av att bygga upp en buffert för att klara oförut-sedda utgifter.

– En av de viktigaste sakerna du kan göra är att se över när studiemed-let kommer, för det fördelas inte alltid jämnt varje månad. Till exempel får

du mycket i början av terminen men lite i slutet, så gör upp en plan med en budget där du har en buffert att ta av så kan du lättare se hur du ska klara terminen.

– Det här med extrajobb ska man dock fundera lite över, i alla fall första terminen. Det är ju studierna som ska prioriteras och då kan det vara bra att först veta hur mycket tid som går åt till dem. Men annars kan du planera att jobba på loven för att få in pengar, säger Johanna Svensson och avslutar:

– Mycket handlar om priorite-ringar, så försök bestämma vad som är viktigt för dig själv i din ekonomi. Vissa kanske vill äta knäckebröd till lunch och spara pengarna, andra inte.

Så planerar du din studentekonomiOväntade kostnader och en ny livsstil. Att börja på högskola eller univer-sitet är ofta en ekonomisk utmaning för många. Vi har tagit reda på de bästa knepen som får slantarna att räcka till.TEXT JESPER HAGEL

FOTO CFFC

Smart faktaEnligt Sveriges förenade stu-dentkårer så går en genom-snittlig student i dag back med 759 kronor per månad De största kostnaderna är hyra, mat, medier och studiematerial.

»Bestäm vad som är viktigt för dig själv i din ekonomi. Johanna Svensson

...Anne Tarnow, 20 år, satsade på att praktisera fyra månader efter gymnasiet.

■ Berätta, vad har du fått göra?– Hösten 2012 fick jag jobba på miljöavdelningen på SCA:s Göte-borgskontor (Svenska Cellulosa Aktiebolaget, reds. anm). Där fick jag ett eget uppdrag som gick ut på att jag skulle räkna på det lokala kontorets koldioxid-utsläpp och sammanfatta mina resultat. Under hela praktiken hade jag en utbildad ingenjör som handledare. Hon hjälpte mig att komma vidare om jag stötte på problem och såg till att jag trivdes.

■ Du fick din praktikplats via Tekniksprånget, vad har pro-grammet inneburit för dig?– Min praktikplats har krossat mina fördomar om att ingen-jörsyrket skulle vara osocialt. Det var skönt att se hur mina kollegor knackade på hos var-andra och diskuterade problem. Innan trodde jag att alla satt vid sina skärmar och klarade allt själva. Platsen gav mig också en möjlighet att spara ihop en reskassa för en Australientripp.

■ Vad var då det bästa med att praktisera?– Att jag insåg hur komplexa produkter kan vara. Innan hade jag inte en aning om att det kunde ligga så mycket tanke och energi bakom blöjor och to-apapper. Det är många kugghjul som ska passa ihop. Sedan fick jag komma tillbaka och sommar-jobba, på en annan avdelning men ändå på samma företag. Så det har varit jättebra.

HALLÅ DÄR...

”Lärare är mitt drömyrke!”Emma Apoy brinner för sitt jobb. Att få se barnen utvecklas och kun-na bidra till att de mår bra är ren glädje för henne. Hon ger mycket men får också väldigt mycket tillbaka.

Emma har jobbat fyra år som lärare på Backatorpsskolan på Hisingen. Hon har arbetat i förskoleklass och årskurs 1-3. Ett stort intresse för barn är grunden för hen-nes arbete.

- Det är just relationen till barnen jag brinner för och kontakten med dem som är anledningen till att jag går med lätta steg till jobbet varje dag. De har sett fram emot sin skoldag och jag vill att de ska komma med den känslan varje dag.

Hon tycker att det är intressant att se elev-erna utvecklas och vara med när de klarar något nytt. Att handleda dem i lärandets ibland lite snåriga konst. Hon nämner matte som ett exempel.

- Några i klassen hade hört att det skulle vara svårt med bråk. Min uppgift blir då att presentera detta nya på flera vis. Alla barn lär sig ju på olika sätt och mitt mål är att få med mig alla barn.

Emma inspireras av montessoripedago-gikens arbetsmaterial. Att barnen ska få pröva sig fram och att inte ge dem färdiga lösningar är hennes målsättning.

- Många uppgifter har inga rätta svar, utan det kan finnas flera alternativ. Ge-nom att prata om barnens olika lösningar lär de sig nya sätt att tänka av varandra.

En annan hjärtefråga är läsningen och hon har lyckats skapa ett stort läsintresse i klassen.

- Jag tror att det beror på att de fått väl-ja böcker själva. Jag ser det också som en viktig uppgift för läraren att hjälpa dem att hitta något som är intressant. Vi har ett bra bibliotek, och jag har också ett klassrumsbibliotek.

- Att få se eleverna knäcka läskoden är stort. Efteråt kan de inte komma ihåg att de inte kunde läsa, säger hon entusias-tiskt.

sök senast

15/4

www.lun.gu.se

Vid Göteborgs universitet kan du utbilda dig till förskollärare eller lärare i grund och gymnasieskolan. Du kan också vidareutbilda dig till special lärare och specialpedagog.

Folkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro Grönhultsvägen 2, 543 51 TibroTelefon: 0504-125 50, Fax: 0504-152 42, e-post: [email protected]

www.folkuniversitetet.se/hantverkscentrum

Hos Folkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro kan du påbörja din resa mot ett arbetsliv inom möbel- och inredningsbranschen. Med alla utbild-ningar under samma tak får du en helhetssyn inom produktionen av möbler och inredningar oavsett inriktning eller utblldningsform. Du kommer att delta i projekt i samarbete med olika aktörer från hela branschen vilket förbereder dig för verkligheten och bygger viktiga kontakter inför framtiden. Vi erbjuder utbildningar som bygger på den tradition, kunskap och utveckling i möbelbranschen som gjort Tibro till Sveriges möbelcentrum.

Möbel- och inredningsutbildningar

Möbelrestaurerare Tapetserare Träbildhuggare Förgyllare Trähantverkare Dekormålare

Kompletterande utbildningar 1–2 år. Start 4 augusti. Sista ansökningsdatum 25 maj!

KoMpleTTeranDe uTbilDning

individuellt utformade utbildningar som bygger på alla våra yrkesinriktningar inom hantverk

Tillgänglig för den som är inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Löpande intag under hela året.

arbeTSMarKnaDSuTbilDning

projektkoordinator inom möbel- och inredningsbranschen 2-årig yrkeshögskoleutbildning. Start 1 september. Sista ansökningsdatum 15 maj!

LÄRARUTBILDNINGMÖJLIGHETER

28


www.sgsstudentbostader.seFölj oss på Facebook

Registrera dig nu!

Studera i Göteborg, bo hos oss.Trivsamma och funktio nella bostäder, brett utbud, centrala lägen, rättvist kösystem, cykelparkeringar och lite till… Du får söka studentbostad hos oss om du är mellan 17 och 48 år. Ställ dig i kö direkt!

Civilingenjörsprogram molekylär bioteknik Inriktningar mot både bioteknik och bioinformatik

Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi Ingångar för naturvetare & samhällsvetare

Kandidatprogram i miljövetenskap Ges på Campus Gotland

Masterprogram i•Bioinformatik•Biologi med 9 olika inriktningar

•Molekylär bioteknik•Tillämpad bioteknik

Intresserad av biologi, bioteknik, bioinformatik, molekylärbiologi eller miljövetenskap?

www.biolo

gi.nu

Statusen på väg att höjas för våra lärare»Lärare är lite av vår tids hjältar.

Det finns en bred enighet om att höja statusen på läraryrket bland annat genom högre löner och genom att höja intagningskraven för kommande lärarstudenter.

Läraryrket i allmänhet och skolan i synner-het har debatterats fl itigt under senare tid. Det svaga svenska resultatet i PISA-under-sökningen som presenterades i december kunde tolkas som en värdemätare på att de svenska 15-åringarna verkar fortsätta halka eft er i internationellt hänseende. Det var ingen rolig läsning varken för skolan, skolministern eller för all del oppositionen.

Oavsett från vilket håll – politiskt eller inte – som skolkritik framförs är alla ändå rörande ense om att något behöver göras åt den svenska grundskolan, och lärarna ut-pekas inte helt oväntat som en nyckelfaktor.

Skolan och lärarutbildningen har varit föremål för många förändringar och mycket kritik. Från statens och lärarförbundens håll görs ansträngningar för att höja yrkesgruppens anseende.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

REDAN FÖRRA SOMMAREN samlades Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund och staten om ett gemensamt förslag för att stärka läraryrket.

Förutom höjda lärarlöner och löne-ökningar för yrkesskickliga lärare – via öronmärkta statliga pengar – ska lärarnas administrativa börda minskas. Att den som undervisar ska ha rätt kompetens för detta ska säkras med legitimationsreformen.

De mycket låga antagningskraven för lärarutbildningarna är ett minne blott redan detta år. Det kommer bland annat att märkas i högre krav på kunskaper i svenska och regeringen har aviserat en godkänd-gräns på högskoleprovet. Det talas till exempel även om att återinföra lämplighetsprov vid intagningen till lärar-utbildningen.

SUMMA SUMMARUM handlar ovanstående och andra punkter om att dels försöka höja statusen på läraryrket och säkra urva-let för kommande lärarstudenter.

Det har även skett reformer i själva

utbildningsstrukturen. Från och med hösten 2011 fi nns fyra olika examina inom läraryrket. Förskollärarexamen (3,5 år), Grundlärarexamen (3 till 4 år), Ämneslä-rarexamen (4,5 till 5,5 år) och yrkeslärar-examen (1,5 år).

Grundlärarexamen har tre inriktning-ar; för det första fritidshem, för det andra förskoleklass och grundskolans årskurs 1 till 3. För det tredje grundskolans årskurs 4 till 6. Ämneslärarexamen riktar sig antingen mot grundskolan årskurs 7 till 9 eller arbete i gymnasieskolan.

Den som redan är utbildad lärare kan bygga på antingen med en speciallärarexa-men eller socialpedagogexamen, båda 1,5 år, eller folkhögskollärarexamen på ett år.

NÄR MAN SOM STUDENT planerar valet av studier och överväger läraryrket kan det vara bra att titta på prognoser om eft erfrå-gan på arbetsmarknaden ett antal år framåt i tiden. För läraryrket spelar demografi n rätt stor roll. Både av elevkullarnas storlek och med tanke på pensionsavgångar.

Prognosinstitutet indikerar en viss brist

på grundskollärare i de lägre årskurserna. Detta på grund av lågt antal examinerade, fl er barn och ökade krav på behörighet. Den nya grundlärarexamen som infördes 2011 ger även rätt för lärare åk 4 till 6 att arbeta lägre årskurser men inte vice versa.

fritidspedagog ser ut att vara ett säkert val för den som vill ha jobb under prognosperioden som sträcker sig fram till 2030. Eft erfrågan på förskollärare väntas också öka, och från hösten 2013 krävs lärarlegitimation för att arbeta som försko-lelärare. Behovet kan till viss mån mötas av grundskollärare med inriktning F-3.

När det gäller eft erfrågan på grund-skollärare senare år väntas den öka proportionellt med att allt fl er ungdomar börjar i de högre årskurserna och en brist på ämneslärare kan uppstå totalt sett. Ef-terfrågan väntas nå sin absoluta topp 2018. Ett annat säkert kort verkar vara special-lärare och specialpedagog. Stora pensions-avgångar – som mattas av först 2020 – och ökande elevkullar är förklaringen till att bristen beräknas kvarstå fram till 2030.

Tycker du som vi? Gör din röst hörd på Twitter och Facebook!→ #skolanförst eller gå in på skolanforst.se

→ Höj lärarlönerna.

→ Rensa bort onödig administration.

→ Se till att varje barn och elev får det stöd de behöver.


30

KRÖNIKA

Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper

Aldrig tidigare har samhället varit så medvetet om den utsatta situation som planeten jorden och dess invånare Aldrig tidigare har samhället varit så medvetet om den utsatta situation som planeten jorden och dess invånare befinner sig i. Smarta idéer krävs för att lösa problem med resurser och klimatförändringar.befinner sig i. Smarta idéer krävs för att lösa problem med resurser och klimatförändringar.

På institutionen för geovetenskap kan du plugga program och ta chansen att bli en verklig hjälte för kommande På institutionen för geovetenskap kan du plugga program och ta chansen att bli en verklig hjälte för kommande generationer! Som geolog, klimatolog, marinvetare eller geograf hjälper du oss andra att förstå hur planeten förändras och du söker svar på frågor om vad samhället ska göra för att anpassa sig. planeten förändras och du söker svar på frågor om vad samhället ska göra för att anpassa sig.

Att läsa geovetenskaper leder dig till yrken som kan förbättra världen

Jorden förändrasVi behöver bli fler som undersöker varför

Läs på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet!

Brazucan är en boll med sex po-lyuretanpaneler, en typ av formbara polymerer, som garanterar att bollen

håller samma vikt och rundhet oav-sett väder och temperatur. Den fl yger dessutom snabbare än någon tidigare fotboll.

DU KANSKE INTE har en tydlig bild av vad ingenjörer gör, men faktum är att dagens samhälle behöver duktiga, unga ingenjörer inom alla möjliga områden. Ingenjörer fi nns numera överallt, oft a på ställen man kanske inte tänker på till en början, som till exempel inom sport. Att hitta det man vill på internet, att kunna strömma musik och kunna ta riktigt skarpa foton med sin mobil är också möjligt tack vare ingenjörer.

SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS hela tiden och ingenjörers roll har förändrats med det. Förr arbetade ingenjörer oft a i klassiskt teknikintensiva miljöer som byggen och industrier. I takt med att teknik har blivit en naturlig del av allt vi gör så har ingenjörer fått roller i helt nya sammanhang.

Tack vare datorer och andra moderna verktyg så kan ingenjörer dessutom ägna mer av sin tid åt att faktiskt uppfi nna saker och förändra samhället, istället för att räkna på saker.

Det spelar ingen roll om det är ge-nom en ny revolutionerande form av fotboll eller lösning på vår framtida

utmaning inom förnyelsebar energi – ingenjörer behövs överallt.

DU STÅR NU INFÖR valet av högsko-leutbildning. Det är ett svårt val och det är ju inte så lätt att veta vad man vill bli. När du funderar så hoppas vi att du ser dig omkring och kanske blir du lika fascinerad som oss av alla uppfi nningar vi använder varje dag. Vi kommer inte ljuga för dig och säga att det är jättelätt att bli ingenjör. Det krävs en del hårt arbete, men samtidigt är belöningen desto större. Precis som Zlatan har behövt kämpa för att bli Sveriges i särklass bästa fotbollsspelare. Känslan av att

verkligen kunna något och faktiskt ha möjlighet att hitta på helt nya saker är fantastisk.

FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT få vara med och förändra samhället är väldigt goda om du väljer att läsa en ingenjörsutbildning. Då fi nns en hel värld öppen för dig när du senare ska söka jobb. Kanske blir det i framtiden du som utvecklat det senaste inom fotbollsteknik eller en helt ny lösning för att lyssna på musik över internet.

OAVSETT VAD du väljer så vill vi önska lycka till. Det löser sig alltid till slut om du vågar följa din dröm.

Zlatan behöver ingenjörerUnder sommarens världs-mästerskap i fotboll i Brasilien kommer spelarna sparka runt en Brazuca, det senaste inom fotbolls-teknik. Något som möjlig-gjorts tack vare modern ingenjörskonst.TEXT DANIEL LANGKILDE,

IVA:S STUDENTRÅD

»Det krävs en del hårt arbete, men samtidigt är belöningen desto större.

GÖR DITT FÖRSTAHANDSVAL IDAG. LÄS MER PÅ WWW.ORU.SE

UNIVERSITETET SOM ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETERPå Örebro universitet hittar du nyckeln till din framtid och många nya vägar att välja. Vi har hela 90 utbildningsprogram och 800 fristående kurser att erbjuda. Här kan du bland annat läsa de populära utbildningarna till civilekonom, jurist, läkare och psykolog.

I Örebro hittar du ett av Sveriges ledande univer-sitet med en kvalitet och bredd som lockar allt � er studenter. 17 000 studerar och umgås här på ett modernt campus med inbjudande miljöer och fräscha lokaler.

På Örebro universitet har vi en nära kontakt mellan studenter och lärare. Våra utbildningar

har en hög grad av forskningsanknytning. Vi har också satsat på en genomtänkt introduktion och stöder sedan studenten hela vägen till yrkeslivet, där vi har nära samverkan med arbetsmarknadens aktörer.

För många av våra studenter � nns också vägen till forskning nära till hands. Örebro universitet är framstående inom bland annat miljö, robotik och psykologi.

Tack vare studentkårens samarbete med lokala bostadsbolag får du tillgång till attraktiva och lugna kvadrat där du kan bo, plugga och umgås.

Till den sköna miljön hör naturligtvis student- staden Örebro där du hittar ett rikt nöjesliv, olika klubbar och många kaféer. Örebro universitet är möjligheternas universitet. Gör din ansökan idag, och hitta din egen nyckel till framtiden.

Sista ansökningsdag den 27 april

www.framtidenssamhällsbyggare.se

Vi vill utveckla framtidens samhällsbyggare som kan verka gränsöverskridande mellan olika branscher, företag och offentlig sektor. Vi söker dig som har kommunikationsförmåga, samhällsengagemang, samarbetsförmåga och handlingskraft.

• Bli värdebärare för framtidens samhällsbyggande

• Få förståelse för olika aktörers roller och affärsmetoder

• Utveckla din förmåga som skicklig nätverksbyggare

Du får en tillsvidareanställning i ett företag eller en organisation i Göteborgsregionen. Under programmets 14 månader gör du breddningsperioder på tre andra arbetsplatser. Vi erbjuder:

• Utmanande projektarbete över gränserna

• Gedigen utbildning i personlig utveckling

• En personlig mentor

• Unika karriärmöjligheter som samhällsbyggare

Ett nytt traineeprogram

Medverkande arbetsgivare:Värdorganisationer:

Documents

Studera GP