Embed Size (px)
Citation preview
Avdelningen för
JURIDIK §
Straffrätt
Britta Forsberg 054 – 700 13 15
11C 430
Avdelningen för
JURIDIK §
Termer och begrepp ► Allmänprevention: att straffets funktion är att avhålla folk i allmänhet
från att begå brott
► Individualprevention: att straffets funktion är att avhålla den enskilde
brottslingen från att begå brott
► Allmänt åtal: åtal förs av åklagare å det allmännas vägar
► Enskilt åtal: åtal som förs av målsäganden
► Målsägande: mot den som brottet riktas
► Kausalitet: orsakssamband mellan den brottsliga handlingen och
effekten. Hade effekten inträffat om handlingen inte företagits?
► Rekvisit: de krav som enligt brottsbeskrivningen ska vara uppfyllda
för att någon ska kunna dömas för brottet. I lagtexten.
Avdelningen för
JURIDIK §
Lagstiftning
►Brottsbalken (1962:700) (BrB)
• 38 kap. uppdelad i tre avdelningar
• Avd. 1 – Allmänna bestämmelser
• Avd. 2 – Brotten
• Avd. 3 – Straff och påföljder
• Allmänna delen: avd. 1 och 3, speciella delen: avd. 2, kap. 3-22
Allmän straffrätt – BrB
Specialstraffrätt – Narkotikastrafflagen, Skattebrottslagen,
Trafikbrottslagen, m.fl.
Avdelningen för
JURIDIK §
• Rättegångsbalken, RB (1942:740)
• Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare, LUL
• Socialtjänstlagen, SoL (2001:453)
• Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
(1990:52)
• Polislagen, PL (1984:387)
Avdelningen för
JURIDIK §
Rättsstaten
Legalitetsprincipen – RF 1:1
• Den offentliga makten utövas under lagarna
• Grundläggande rättssäkerheten för den enskilde
Rättssäkerhet
• förutsebarhet (att veta vilka handlingar som är straffbelagda) och
• skydd mot godtycke vid rättstillämpning
Europakonventionen art. 7, RF 2:10, BrB 1:1
• Inget brott utan lag (nullum crimen sine lege)
• Inget straff utan lag (nulla poene sine lege)
Avdelningen för
JURIDIK §
Legalitetsprincipen
► Kriminalisering endast genom lag
► Förbud mot analog strafftillämpning
endast straff som är stadgade i lag får utdömas, samt
förbud att tillämpa brottsbeskrivningar analogt
► Förbud mot retroaktiv strafflagtillämpning
► Förbud mot vaga begrepp i lagen
► I tvivelsmål hellre fria än fälla – in dubio mitius
Avdelningen för
JURIDIK §
Ytterligare straffrättsliga principer
► Skuldprincipen
• Enbart den som i ett konkret fall kan klandras för vad han eller hon
har gjort kan bli straffansvarig
► Proportionalitetsprincipen
• Samhällets reaktion på de förbjudna handlingarna måste stå i
proportion till de skador som de förbjudna handlingarna har orsakat.
► Humanitetsprincipen
• Man ska inte tillfoga den som begått ett brott onödigt lidande
Avdelningen för
JURIDIK §
Rättsstaten
Straffets syfte: individualprevention och allmänprevention
Beviskrav i straffrätten: ”Ställt bortom rimligt tvivel”
Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den
begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett strängare
straff utmätas än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks.
Europakonventionen art. 7
Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med
brottspåföljd då den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den
som var föreskriven då. RF 2:10
Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för
vilken straff redan är föreskrivet. BrB 1:1
Avdelningen för
JURIDIK §
Objektiva och subjektiva rekvisit
Objektiva rekvisit ► De yttre kraven för ett brott
► Alla brott har en brottsbeskrivning som anger vad som ska ha skett för att
brottet ska föreligga
► Brottsbeskrivningarna innehåller rekvisit, krav, som ska uppfyllas för att
brott ska föreligga.
► Ex: mened, 15:1 BrB, ”någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger
sanningen” = två rekvisit:
• Krav på laga ed (t.ex. vittnesed)
• Krav på utsagan (lämnat osann uppgift)
Avdelningen för
JURIDIK §
Objektiva och subjektiva rekvisit
Subjektiva rekvisit
►För att den handlande ska kunna dömas krävs att subjektiva
rekvisit/rekvisit för personligt ansvar = krav på uppsåt (dolus)
eller oaktsamhet (culpa) är uppfyllda
►Huvudregel: uppsåt fordras – 1:2 1 st. BrB. Endast om det
framgår i lagen är oaktsamhet tillräckligt.
Avdelningen för
JURIDIK §
Forts. Subjektiva rekvisit
►Tre former av uppsåt: direkt, indirekt, likgiltighetsuppsåt.
• Direkt uppsåt: gärningsmannen har vilja/uppsåt/avsikt att
uppnå effekten. Avsiktsuppsåt.
Indirekt uppsåt: gärningsmannen har insikt om vad som kan
hända p.g.a. handlingen, insiktsuppsåt.
Likgiltighetsuppsåt: gärningsmannen har insett risken för
effekten av sitt handlande och varit likgiltig inför förverkligandet av
risken. Både likgiltig inför risken och likgiltig inför förverkligandet
av risken. Ex: Anna Lindh.
Avdelningen för
JURIDIK §
Kausalitet
Orsakssamband mellan den brottsliga handlingen och effekten
• Ex. A skrämmer B och B dör. Om läkare menar att hjärtinfarkt inte kan
orsakas av skrämsel – det föreligger inte kausalitet
• Om det visar sig att skrämseln haft inflytande på infarkten så är A:s
handling orsak till B:s död – kausalitet föreligger.
Täckningsprincipen
Man tänker sig att brotten har två sidor som ska vara uppfyllda,
en subjektiv och en objektiv. Båda ska ”täckas”. Fattas ett rekvisit
på objektiva eller subjektiva sidan föreligger inget brott.
Avdelningen för
JURIDIK §
Straffrättsvillfarelse
► Av täckningsprincipen följer att okunnighet om att en viss handling är
straffbelagd, s.k. straffrättsvillfarelse, i princip inte befriar från ansvar,
BrB 24:9.
► Om fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga
bestämmelsen, eller villfarelsen varit uppenbart ursäktlig kan det bli
fråga om frihet från ansvar.
Culpa – oaktsamhet
► ”Ovarsamhet, vårdslöshet, försummelse”
► Inte varit tillräckligt aktsam när det hade kunnat begäras av honom, i
den aktuella situationen, att han hade varit aktsam.
Avdelningen för
JURIDIK §
Underlåtenhetsbrott
Att avstå från att göra något man bort göra
►Äkta – i brottsbeskrivningen framgår att det uttryckligen handlar om
underlåtenhet
• BrB 23:6 st. 1 – underlåtenhet att avslöja brott straffas (vissa brott, t.ex. 3:11 BrB)
• BrB 23: 6 st. 2 – föräldrars underlåtenhet att hindra brottet
►Oäkta – brottsbeskrivningar med neutral brottsbeskrivning.
Straffansvar när man befinner sig i en situation där man är skyldig
att handla på visst sätt – garantställning.
• Ex.vis. Livvakt, livräddare, hundägare
Avdelningen för
JURIDIK §
När är svensk strafflagstiftning tillämplig?
Svensk domstol tillämpar svensk rätt
Undersök om brottstypen är begränsad till att gälla gärningar i
Sverige = har territoriell/nationell begränsning
• Territoriell begränsning: tjänstefel BrB 20:1
• De flesta brotten i BrB har inte territoriell begränsning: mord, dråp, stöld,
bedrägeri, förskingring, m.m.
Territoriellprincipen - BrB 2:1 – ”För brott som begås här i riket
dömes efter svensk lag och vid svensk domstol”
Avdelningen för
JURIDIK §
Krav på dubbel bestraffning
Vid brott som begås utomlands av svensk medborgare eller av
utlänning som stadigvarande är bosatt i Sverige är svensk
domstol kompetent, om gärningen är straffbelagd också enligt
den utländska gärningsortens strafflagstiftning, 2:2 st. 2
BrB.
Personalitetsprincipen – ett lands medborgare kan straffas för
brott de begått utomlands
• Svensk som kör rattfull i Frankrike kan alltså dömas för rattfylleri i svensk
domstol om gärningen är straffbelagd även i Frankrike.
• Kan inte dömas till strängare påföljd än stadgat i Frankrike. Undantag: 2:3
p. 7 BrB – om lindrigaste straffet i Sverige är fängelse i minst 4 år.
Avdelningen för
JURIDIK §
Brotten
Brottsbalkens indelning
►Brott mot enskild – kap. 3-12 BrB
• Mord, misshandel, sexualbrott, m.m.
►Brott mot allmänheten – kap. 13-15 BrB
• Allmänfarliga brott (mordbrand, sabotage), förfalskningsbrott, m.m.
►Brott mot staten – kap. 16-22 BrB
• Brott mot allmän ordning (upplopp), brott mot rikets säkerhet, m.m.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB 3 kap. Brott mot liv och hälsa
►Mord – BrB 3:1. Tillräckligt med indirekt- eller
likgiltighetsuppsåt. Bevisfrågor svåra.
►Dråp – BrB 3:2. uppsåtligt dödande, mindre grovt.
►Vållande till annans död – BrB 3:7. Oaktsamhet.
►Misshandel – BrB 3:5. Fysisk, psykisk, sjukdom. Uppsåt.
• Skador i sport – brott?
• Förälder slår sitt barn – brott?
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB kap. 5 Ärekränkningsbrott
►Förtal – BrB 5:1. Ärekränkande uppgifter lämnas till annan än
den kränkte.
►Förolämpning – BrB 5:3. Uttalandet riktar sig till den kränkte
själv.
Förtal: Någon utpekar en annan person såsom brottslig eller klandervärd i sitt
levnadssätt eller på annat sätt ”lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för
andras missaktning”.
Fri från ansvar: om uppgiften försvarlig och uppgiften var sann eller hen
hade skälig grund för den.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB 6 kap. Sexualbrott
►Våldtäkt - 6:1 st. 1 BrB. Den som genom misshandel eller annars
med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till
samlag genom att företa eller tåla en annan sexuell handling som
med hänsyn till kränkningens allvar är jämförligt med samlag, döms
för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
► 6:1 st. 2 BrB – Detsamma gäller den som med en person genomför
ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är
jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på
grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller
annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning
eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en
särskilt utsatt situation.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB 6 kap. Sexualbrott
►Våldtäkt mot barn – BrB 6:4.
• Krävs inte våld eller hot.
►Köp av sexuell tjänst – BrB 6:11.
• Brott att skaffa sig tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. Prostitution är
inte kriminaliserat.
►Koppleri – BrB 6:12.
►Grov fridskränkning i BrB 4:4a st. 1.
►Grov kvinnofridskränkning – BrB 4:4a st. 2.
• En man som mot sin fru eller sambo begått misshandelsbrott eller
sexualbrott, som varit led i en upprepad kränkning av hennes integritet, döms
för ett enda brott, grov kvinnofridskränkning.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB kap. 8 Tillgreppsbrott
►Stöld – BrB 8:1. 4 rekvisit:
1. Olovligt tagande – utan lov ta annans sak.
2. Äganderättskränkning – saken tillhör annan. Ej vilda djur.
3. Tillägnelseuppsåt – uppsåt att tillägna sig saken.
4. Skada – den tagna saken har marknadsvärde.
►Snatteri – BrB 8:2. Stöldgodset av lågt värde.
►Grov stöld – BrB 8:4. Av hänsynslös art, betydande värde.
►Rån – BrB 8:5.
Genom våld eller hot som innebär eller för den hotade framstår som
trängande fara.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB kap. 9 Oredlighetsbrotten
►Bedrägeri – BrB 9:1. Tre rekvisit:
1. Genom vilseledande
2. förmå någon till en disposition som
3. innebär förmögenhetsöverföring
►Utpressning – BrB 9:4. Olaga tvång.
►Häleri – BrB 9:6.
• Skattebrottslag – skattefusk bestraffas inte som bedrägeri
• Bidragsbrottslag
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB 10 kap. Trolöshetsbrott
►Förskingring – BrB 10:1
• Missbruk av ställning eller förtroende där redovisningsskyldighet
föreligger, samt rekvisit om vinning för gärningspersonen och
skada för den berättigade.
►Trolöshet mot huvudman – BrB 10:5
• Bestraffar förtroendemissbruk i ekonomiska angelägenheter med
ekonomisk skada som följd.
Avdelningen för
JURIDIK §
BrB kap. 12 Skadegörelsebrott
Skadegörelse – BrB 12:1.
• Den som förstör eller skadar egendom ”till men för annans rätt därtill”
gör sig skyldig till skadegörelse.
• Saken som skadas behöver alltså inte tillhöra annan än skadegöraren,
ex.vis. I fråga om panträtt eller nyttjanderätt.
• Uppsåt
Åverkan – BrB 12:2.
• Lindrigt skadegörelsebrott
Avdelningen för
JURIDIK §
”För kännedom”
►Mordbrand – BrB 13:1
►Urkundsförfalskning – BrB 14:1
►Mened – BrB 15:1
►Upplopp – BrB 16:1
►Hets mot folkgrupp – BrB 16:8
►Djurplågeri – BrB 16:13
Avdelningen för
JURIDIK §
Övning
►Vad är skillnad mellan mord och dråp?
►Är medhjälp till självmord tillåtet i Sverige?
►Är det olagligt att sälja sex i Sverige?
