Språk och könSpråk och ålder

Sociolingvistik, VT07Föreläsning 2, 21 mars 2007

Språk och kön

Fysiologiska skillnader mellan mäns ochkvinnors talapparat

Hur dessa skillnader återspeglas i talGenerella uppfattningar om mäns ochkvinnors talNågra fallstudier av män och kvinnors tal

Nordberg 1967Wolfram 1969Wouk 1999

Fysiologiska skillnader mellan mäns ochkvinnors talapparat

Mäns larynx är större än kvinnorsMän har längre stämband som vibrerar långsammare, vilket medför den djupare rösten

RösterMäns röster går från mellan 80 till 200 Hz och de ligger i genomsnitt på 120 HzKvinnors röster går mellan 120 och 400 och de ligger i genomsnitt på 225 Hz

Generella uppfattningar om mäns ochkvinnors tal (1)

Betoning på skillnader mellan mäns ochkvinnors språkbruk

Män tenderar att hävda sigKompetitivt sätt att prata

Kvinnor tenderar att visa en samarbetsviljaKooperativt sätt att prata

Lakoff 1973/1975

Lakoff, Robin. 1973. Language and Woman’s Place. Language and Society, V. 2, Nr. 1, pp. 45-80Lakoff, Robin. 1975. Language and Woman’s Place. New York: Harper & RowKvinnor tenderar att

Gardera sig merAnvända fler artighetsmarkörerAnvända adjektiv av typen ‘lovely’, ‘adorable’Använda mer standardformer än mänAnvända mer färgord(män använder mer ord för idrott)Använda indirekta imperativer och indirekta kommandoAvbryta mindreBe om ursäkt oftaAnvända modala verbanvända fler intensifierareInte begripa skämt och att skämta mindre än män

O’Barr & Atkins 1980

O’Barr, William and Bowman Atkins. ‘Women’s Language or Powerless Language’. In Women and Language in Literature and Society. Sally McConell-Ginet (ed.)

Studerade samtal i domstolsförhandlingarFann att språkbruk visar fler korrelationer till maktställning än till kön

Generella uppfattningar om kvinnors ochmäns språkanvändning

Man tenderar att ge demmer tid i offentliga medierFöredrar att prata offentligtVisar gärna statusOvilliga att erkänna nederlagTenderar att undvikaöverlapp under samtalStäller frågor mindre ofta

Pratar (för) mycketFöredrar att prata i mereller mindre privatasituationerBildar relationerÖverlappar med varandraunder samtalSvarar på och ställerfrågor

MänKvinnor Rapport talk Report talk

Sammanfattad efter Tannen, Deborah (1990). You Just Don’t Understand: Men and Women in Conversation. New York: William Morrow

Generella uppfattningar om mäns ochkvinnors tal (2)

Betoning på mannens dominans i en del samhällen

Män har en dominerande rollSpråkbruk återspeglar denna roll

Generiskt he she eller s/he eller theyGenerisk man person eller men and womenhistory herstory

Denna uppfattning är ett bra exempel på språkligdeterminism

Enkla korrelationer mellan språk och kön äralltid problematiska

Nordberg 1967/8 (1)

Nordberg, Bengt (1972) Morfologiska variationsmönster i ettcentralsvenskt stadsspråk Rapport / Forskningskommittén i Uppsala för modern svenska - FUMS, , ISSN 0348-4815 ; 23Metod

Urval av deltagare: 83 Eskilstunabor (43 män och 40 kvinnor), infödda talare av svenska valdes ut antigen genom besök på fabriker och pensionärshem eller genom att slå upp i skolkataloger och fackföreningsregisterTre sociologiska variabler: kön, klass och ålderKlassificering av deltagarna i tre grupper beroende på utbildning, ansvar och inkomst

Grupp I: personer med avlagt högskolexamenGrupp II: personer med lägre betyg dock högre än folkhögskoleutbildningGrupp III: personer med enbart folkhögskoleutbildning

Klassificering av deltagarna i fem åldersgrupper16-3031-4546-6061-7576 och äldre

Nordberg 1967/8 (2)

MetodDirekta intervjuer med deltagarna; inspelning av intervjuernaSju morfologiska variabler (två visas här)

Singular böjning av neutrala substantiv Variabel (1)Standard: hus-etIcke-standard: hus-e

Supinum av 2:a konjugationen verb Variabel (2)Standard: köp-tIcke-standard: köp-i

Nordberg 1967/8 (3)

Resultat (I)Realisation av standard varianten (fördelning på enbart kön)

(2)(1)Variabel

82%60%Kvinnor

83%52%Män

Kön

Nordberg 1967/8 (4)

Slutsatser baserade på resultaten ovanDet finns en svag tendens till att kvinnor använder mer rikssvenska varianter än mänGenerellt finns det inte grund att påstå att det existerar könsbetingad variation vid valet av allomorf av grammatiska morfem

Nordberg 1967/8 (5)Resultat (II)

Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och kön)

Variabel (1)

11%66%45%46%27%

49%78%52%58%56%

95%73%87%85%70%

KKK

28%71%80%76…44%53%87%61-7553%34%53%46-6041%58%91%31-4511%12%64%16-30

MMMÅldersgrupp

IIIIIISocial grupp

Nordberg 1967/8 (7)Resultat (II)

Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och kön)

Variabel (2)

43%

44%

38%

70%

100%

78%

93%

75%

100%

92%

100%

100%

100%

100%

100%

KKK

46%89%100%76…

60%81%100%61-75

100%72%100%46-60

76%67%100%31-45

78%79%100%16-30

MMMÅldersgrupp

IIIIIISocial grupp

Nordberg 1967/8 (5)

Slutsatser baserade på resultaten ovanVariation i användning ses tydligast hos de yngre kvinnorna

Generell tendens för de yngre kvinnorna att använda standard varianten oftare än män

• Denna tendens är tydligast för kvinnor i socialgrupp II, dock inte i alla åldrar

• Denna tendens ter sig anmärkningsvärd mot bakgrunden att kvinnorna överlag har lägre utbildning än männen

Wolfram 1969 (1)

Wolfram, Walt. 1969. A Sociolinguistic Description of Detroit Negro Speech. Washington, DC: Center for Applied Linguistics. Pp. 237.

Variabler som visas härVariabel (1)

• Negations fördubbling I don’t know nobodyVariabel (2)

• Bortfall av /r/ I ord som car /ca:/, sister /sistα/, bird /bəd/

Wolfram 1969 (2)

Variabel (1)Kvinnor har färre non-standard variablerÖvre medelklass män och kvinnor använder färre non-standard variablerLägre arbetarklass män och kvinnor mer non-standard variablerMan kan inte visa könstingad variation för denna variabel

Variabel (2)Det finns en stark tendens för män att använda non-standard varianten och för kvinnor att hålla sig till standard varianten. Denna tendens kan visas för alla klasser förutom den lägrearbetarklassen.Det finns en könsbetingad fördelning för denna variabel

Wouk 1999 (1)

Wouk, Fay. 1999. Gender and the use of pragmatic particles in Indonesian. Journal of Sociolinguistics 3/2: 194-219.

VariabelAnvändning av 2 partiklar med pragmatiska funktioner, kan ochiya/ya. Dessa partiklar motsvarar tag questions i engelska eller‘you know’ som pragmatisk markör

NollhypotesDet finns en könsbetingad användning av dessa partiklar

Wouk 1999 (2)

ResultatFrekvens av användning av dessa partiklar hos män och kvinnor(%)

111 (1.1)556 (5.7)385 (4.0)171 (1.8)9736Kvinnor

139 (1.5)544 (5.4)342 (3.4)202(2.0)10186Män

kanIya/yaYaIyaOrd

Wouk 1999 (3)Resultat

Antal användingar av kan beroende på informationstatusA talarens kunskapB åhörarens kunskapAB både talaren och åhöraren vet0 generell kunskapD bestridd kunskap (disputed knowledge)I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge)Nil ingen kunskap

1104921237Kvinnor

6115343332Män

NILIDOABBA

Wouk 1999 (4)Resultat

Antal användingar av ya beroende på informationstatusA talarens kunskapB åhörarens kunskapAB både talaren och åhöraren vet0 generell kunskapD bestridd kunskap (disputed knowledge)I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge)Nil ingen kunskap

16430418651211Kvinnor

1534123210155187Män

NILIDOABBA

Wouk 1999 (5)

SlutsatserDet är svårt att se en klar tendens för könsbetingadanvändning av kan, ya/iya i indonesiskaDäremot mönstren som visas stämmer med arealakonversationsmönster I sydöstasiatiska regionen dvs attupprätthålla ett samtal och visa samarbetsbeteende

Språk och ålder (1)

Tid-djupFlera generationer delar på ett och sammaspråk men det är inte nödvändigtvis samma del de har gemensamtInlärning medför nya nuanser i ett språk

T ex på lexikal nivå kan ord få delvis nya betydelsersom är i bruk en viss tid

ska inte blandas ihop med språkföränding

Språk och ålder (2)

Indelning av ett livslängd I olika perioderStarkt kulturellt betingadI sociolingvistiska studier skiljer man åt

Spädbarnsålder och småbarnUngdomstid (tonår)Vuxen tid (medelålder)Ålderdom

Språk och ålder (3)

Spädbarnsålder och småbarnStudier av jollerStudier om småbarnsspårk(inlärning) ingåroftast i longitudinella studierCHILDES projektet

Studier om sättet på vilket föräldrar tilltalar barn

Språk och ålder (4)

Ungdomstid (tonår)den bäst studerade åldern vad gäller språkbruk

Drag som brukar associeras med tonåringar/ungdomar• Avvikande från standard• Slang• Neologismer• Kortlivade innovationer

Dess drag brukar förklaras med • Att man strävar efter att anpassa eller individualisera språket

enligt egna behov• Att man vill ange medlemskap i någon speciell grupp• Att man vill visa motstånd till etablerade normer

Språk och ålder (5)

Vuxen tid (medelålder)Brukar associeras med det som är närmaststandard varianten

ÅlderdomDe äldres språk har studerats mest utifrånmedicinskt perspektiv dvs afasi, språkförlustDrag som brukar anges

Långsammare produktionEnklare syntaxUtökad prosodi