S O SEn tidning från SOS Alarm ··· Nr 1 2012

” Om jag samlar på mig ilska kom- mer jag omedvetet att bli kortare i

Bruten larmkedja

kan orsaka förlängda insatstider

Smarta kartor ger rätt beslut

mia PoPPe räddade liv med sköterskan i telefonen

informationsmissarnaförvärrade oljekatastrofen

Bilarna som själva larmar 112

V VXN

tonen under nästa samtal.” Lisbeth Herrman, SOS-sjuksköterska

gör mig trygg

Små medel gör stor skillnad på olycksplatsen

Se mig, prata med mig,

utveckling, sidan 22

2 SOS

Innehåll nr 1 2012S O STidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö

Redaktör: Jenny Friberg

Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm

Besöksadress: Humlegårdsgatan 17

Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se

Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt

För frågor om prenumera-tion, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se

Redaktionell produktion: Appelberg

Tryck: Fototext AB 2012

Omslagsfoto: Louise Billgert

Nästa nummer kommer ut i maj 2012.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

04 Signaler Nyheter, statistik och röster

från SOS Alarms horisont.

07 Alarm! Göran Schnell varnar för längre insatstider.

08 Insats Krisberedskapsarbetet

g jorde att stormen blåste över med färre skador.

10 Profilen Carina Elmqvist efterlyser

mänsklig värme vid olyckor.

13 Effekt ”SOS-sjuksköterskan hjälpte mig att rädda mannens liv”.

14 Effekt Brister i information

förvärrade oljeutsläppet.

18 Fokus Smarta kartor ger SOS-operatörerna försprång.

22 Utveckling Karolinska Institutet utbildar sköterskor för larmcentraler.

24 Utveckling Snart larmar bilarna själva vid en olycka.

27 Fråga SOS Alarm Kan man ringa 112 om akuta händelser i annat land?

28 Årtalet 1956 fick Sverige världens första nationella nödnummer.

Forskaren Carina Elmqvist tror

på mer närhet mellan vårdare

och patient på olycksplatsen.

Kartorna beräknar

sannolikheten för

ambulansbehov.

20 Profilen

18 Fokus

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisbered-skap. Verksamheten inne-fattar även säkerhets-, jour-tele- och trygghetstjänster. SOS Alarm ägs till 50 pro-cent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

foto

: ge

tty

ima

ges

oc

h m

ar

tin

lin

deb

or

g

SOS 3

” Vårt uppdrag handlar om att förmedla tjänster för ett tryggare Sverige.”

Intro

3SOS Alarm är ett företag

i förändring. I takt med att samhället förändras försöker vi bli mer öppna och transparenta i vår kommunikation med allmänheten. Vårt uppdrag handlar om att förmedla tjänster för ett tryggare Sverige och vi tar den uppgiften på största allvar. För att vi ska kunna utföra vårt arbete på rätt sätt behöver vi kommunicera och samverka.

En del av vårt förändringsarbete hål-ler du i handen. SOS är namnet på vår nya kundtidning och med den hoppas vi kun-na förmedla en insikt i vårt viktiga arbete.

I det här numret kan du bland annat läsa många historier om samverkan, stora insatser som små. Om hur SOS Alarm för-bereder sig för stormar och samarbetar i katastrofsituationer. Om hur vi behöver varandra och den mänskliga kontakten vid trauman och om personer som räddar livet på andra genom råd i telefon.

Jag önskar dig en trevlig läsning!

Johan Hedensiövd SOS Alarm

Martin Kempka, 34 år, läkarstudent i Stockholm, som är med i projektet sms-livräddare.

Vad innebär det att vara sms-livräddare?

– Jag har anmält mig till projektet där privatpersoner som kan hjärt-lungräddning får sms om någon i närheten av där de befinner sig skulle få ett hjärtstopp. Det tar bara några minuter innan den drabbade får bestående hjärnskador om han eller hon inte får hjärt-lungrädd-ning. Det är ofta omöjligt för en ambulans att komma så snabbt.Har du gjort något ingripande?

– Ja, en kväll när jag kom hem från skolan fick jag ett sms om att en person i närheten hade fått ett hjärtstopp. Jag tog genast mobi-len, aktiverade gps:en och började springa mot den adress jag fått. När jag kom dit var jag alldeles svettig och adrenalinstinn och släpptes in av en dam som verkade vara i chock. Hon ledde mig till patien-ten som var livlös och hade den rossliga andning som är typisk för

hjärtstopp. Jag blev oerhört foku-serad och började genast göra hjärt-kompressioner. Efter tio minuter dök ambulansen upp och de lycka-des få igång patientens hjärta med en hjärtstartare. En halvtimme senare var jag hemma igen. Det tog en liten stund att inse vad jag varit med om, men samtidigt kändes det jättebra. Hade jag inte kommit dit hade patienten med all sannolik-het dött. Har du inspirerat någon annan att bli sms-livräddare?

– Ja, i dag har halva min klass anmält sig. Men du behöver abso-lut inte vara läkare för att vara ansluten till projektet, det räcker med att kunna hjärt-lungräddning. Du kan aldrig skada någon genom hjärt-lungräddning och det är alltid bättre att göra någonting än ingen-ting alls.

Text: Alessia Wistén VLäs mer på smslivraddare.se

foto

: lo

uis

e b

illg

ert

foto

: sa

nn

a s

ker

dén

frågor till

4 SOS

signaler

1 Habo2 Öckerö3 Salem4 Lomma5 Bollebygd6 Hammarö7 Mörbylånga8 Nykvarn9 Knivsta10 Orust

I Habo kommun är summan av olyckor, bränder, våldsbrott, inbrott och stöld per 1 000 invånare lägst i landet. Det visar rapporten ”Trygghet och Säkerhet 2011”. Rapporten tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samver-kan med Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap (MSB) och väger samman resultat- och resurs-indikatorer inom området trygghet och säkerhet. Därefter rangordnas landets alla kommuner.

Övriga kommuner som placerar sig i toppen är Öckerö, Salem, Lomma och Bollebygd.

– Generellt kan man säga att Sveri-ges kommuner har blivit något säkrare de senaste tio åren sett till brott och olyckor, kommenterar Håkan Sörman, vd för SKL.

Rapporten visar även att den största förbättringen har skett i förortskom-muner, medan det i glesbygdskommu-ner finns anledning att förbättra arbe-tet inom området brott, olyckor och skador ännu mer.

topp

10

Brister i krisdokumentation Myndigheter saknar i många fall etablerade

rutiner för hur dokumentation bör hanteras vid insats- och krishantering.

Den slutsatsen drar forskaren Jonas Landgren vid Chalmers tekniska högskola, som har studerat en rad större händelser och kriser. Studierna visar också att det i många fall saknas rutiner kring vilken typ av information som bör hanteras som dokumentation.

Bristerna blir, enligt Jonas Landgren, särskilt tydliga då en omfattande del av all information som produceras i samband med insatser och krishantering hanteras utanför de formella dokumentationssystemen.

Samverkanswebben från SOS Alarm, LUPP och WIS från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är exempel på applikationer och system med betydelse för dokumenta tion och rapportering vid kris.

” Vi leVer säkrare än någonsin, men uppleVer oss osäkrare.”Helena Lindholm Schulz, professor i freds- och utvecklingsfrågor, Göteborgs universitet

Örebro inför Rakel Med det digitala radiokommunikationssystemet

Rakel kan Örebro läns landsting nu integrera tal, samverkan och överfallslarm. SOS Alarm har bistått landstinget med teknik, utbildning och driftsättning.

”Med Rakel är både täckning och ljudkvalitet mycket bättre än tidigare. Men framför allt får vi möjlighet att samverka med andra blåljusmyndig heter på ett oerhört bra sätt.”

Habo säkrast i landet

En mänsklig larmkedja Lördagen 11 februari firades 112-dagen på många

håll i Europa i syfte att informera om nödnumret. 112-dagen arrangeras i Sverige av SOS Alarm i samarbete med bland andra Civilförsvarsförbundet, Röda Korset, Räddningstjänsten, Polisen, sms-livräddare och Pensionärernas riksorganisation runt om i hela landet.

På Sergels torg i Stockholm bildades bland annat en mänsk-lig ”larmkedja” i formen av 112.

fOtO

: PER

-AR

NE

HA

NSS

ON

Lena Forslund, projektledare på Örebro läns landsting.

SOS 5

Bara åtta av tio patienter med större hjärtinfarkter valde att åka ambulans till sjukhus 2010. Det visar uppgifter från Swedeheart. Var femte patient fick istället skjuts av en när - stående, åkte taxi eller tog sig till sjukhuset på annat sätt.

Vid en misstänkt hjärtinfarkt är det viktigt att direkt ringa 112. Ambulans-personalen kan sätta in behandling

under färden till sjukhuset. De kan också köra direkt till en hjärtintensiv-avdelning eller operations avdelning, istället för omvägen via akuten.

– Tack vare intensiv forskning kan vi i dag rädda de allra flesta som drabbas av hjärtinfarkt. Men det förutsätter att den drabbade snabbt får vård, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lung-fondens Forskningsråd.

ILLU

StR

AtÖ

R: C

ECIL

IA P

Ett

ERSS

ON

Var femte valde bort ambulans

Under 2011 tog SOS Alarm emot nära 3,5 miljoner samtal på 112, varav cirka 1,5 miljoner ledde till insatser. Det framgår av verksamhetsrappor-ten över 112 i Sverige 2011. Störst ökning svarade vård anropen och sam talen till Jourhavande präst för, med drygt 70 000

respektive 6 000 fler samtal än 2010. Andelen felaktiga anrop minskade kraftigt tack vare att 529 949 anrop utan A-identitet sorterats bort med ny teknik.

Ladda ner verksamhetsrappor-ten för 112 och SOS Alarms års-redovisning 2011 på www.sosalarm.se.

Svart på vitt om 112

En stor majoritet av Malmöborna, 72 procent, är positiva till kameraövervakning på allmän plats. Det framgår av undersök-ningen Malmöpanelen som presenterades i december 2011. 56 procent av de svarande anser inte att deras integritet skulle påverkas alls av kameraövervakning. 28 procent anser att integriteten påverkas men att fördelarna ändå uppväger nackdelarna. 11 procent an-ser att integriteten påverkas negativt och att eventuella fördelar med kameraövervakning inte uppväger detta.

– Det framgår mycket tydligt att Malmö-borna tycker att kameraövervakning är ett verktyg som både kan och bör användas som brottsförebyggande metod och som hjälp till att klara upp brott, säger Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande.

Stort stöd för kameraövervakning

Missa inte !EU:s Emergency Services Work-shop i Riga 18–20 april. Där samlas företrädare för larm­operatörer, myndigheter, blåljus­organisationer och säkerhetsindustri för att dela erfarenheter. I seminarie­delen kommer bland annat nationella 112­system, tekniska utmaningar och ”Next Generation 112” att diskuteras. Mer information på www.eena.org

KäLLA: MALMO.SE

72%9%

17%1%

PositivaVarken eller

Negativa

Vet ej/ej svar

signaler

6 SOS

Sverige skulle på egen hand inte klara av att hantera vissa kriser som hotar landet. Det framgår av en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporten identifierar 24 olika riskområden och är första steget till natio-nell riskbedömning och behandlar allt från natur olyckor till störningar i elförsörjningen och cyberattacker.

Rapporten är ett underlag för Sveriges bidrag till civilskyddssamarbetet inom EU. Syftet är att under 2012 skapa en bred europeisk överblick över de främsta ris-kerna inom unionen.

Iphone-appen Viltolycka hjälper trafikanter att vara mer uppmärksamma på de vägar där viltolyckor förekommer.

tanken är att du startar appen när du sätter dig i bilen och har den igång under färden. Med jämna mellanrum skickar telefonen din position till sajten www.viltolycka.se som skickar till-baka information om historiska viltolyckor nära din position. Olyckorna presenteras som röda

cirklar på kartan. Om tre eller fler vilt-olyckor inträffat nära din position

spelas ett varningsljud upp.Eftersom viltet ofta har

speciella stigar och över-språngsplatser så är det

större risk att råka ut för en ny viltolycka på de platser där det

förut har skett olyckor.Om du ändå råkar ut för en vilt olycka

så kan du via appen få instruktion om vad du ska göra, få fram dina

kartkoordinater samt ringa 112 via ett knapptryck. för att hindra fel-ringningar kommer en pop-up-ruta att fråga ”Vill du ringa 112?” med ett Nej- och ett Ja-alternativ. först när du aktivt tryckt på ”Ja” kopplas samtalet till 112.

Appen är framtagen av Nationella Viltolycks rådet, där SOS Alarm är en av med-lemmarna.

Koll på viltolyckor i telefonen24 riskområden för svensk krisberedskap

104 personer omkom i 97 brän-der i Sverige under 2011. Det är något färre än 2010 när 130 personer omkom i 123 bränder. Det visar preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Förhoppningen är att antalet om-komna i bränder ska fortsätta att minska. MSB har tagit fram en nationell strategi för stärkt brandskydd i Sverige som innehåller en nollvision – ingen ska

omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Ett exempel på en åtgärd är att det sedan i höstas endast är tillåtet med självslocknande cigaretter i Sverige.

– Vår statistik visar att ungefär 25 per-soner dör i Sverige varje år i bränder som orsakats av cigaretter som antänt klä-der, möbler med mera. Självslocknande cigaretter ska bidra till att antalet döda i bränder minskar, säger Anders Lund-berg, brandingenjör på MSB.

Färre döda i bränder

Den 3 maj invigs Östersunds Medicinska Specialistcenter (MSC). 25 sjuksköterskor kommer att arbeta tillsammans på centret, men tanken är att de vid behov också ska stödja andra enheter. Rekryteringen har gått över förväntan, berättar Ulrika Bergvall, verk-samhetschef vårdproduktion vid SOS Alarm.

– Det känns väldigt roligt att det var så många sökande. Vi kunde närmast välja och vraka bland mycket erfarna sjuk-sköterskor med en stor kompetensbredd.

Utöver Östersund har SOS Alarm MSC i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Nytt specialistcenter öppnar i Östersund

SOS 7

Fram till november hade vi en obruten larmkedja i Uppsala. När den nödställda ringde 112, kunde SOS-centralen identifiera adressen till det aktuella telefonnumret och även bekräfta detta i samband med intervjun. Genom den medlyss-ning av ytterligare en operatör som alltid genomfördes kunde samt-liga aktuella hjälpinstanser snabbt alarmeras. Efter den 1 november vidarekopplas den nödställda till Sjukvårdens larmcentral och måste där repetera vad som har hänt. En fördröjning på minst en minut och vid samverkanslarm, där både rädd-ningstjänst, polis och ambulans ska samverka, i värsta fall flera minuter.

Under närmare 40 år har SOS Alarm utvecklat en modell och tek-nik för samordnad alarmering av samhällets samlade hjälpresurser. Sverige har under många år varit världsledande på detta. Vi besöks av ett antal länder varje år som lov-ordar denna modell och som ofta uttrycker att man önskar ha mot-svarande i sitt eget land. Det som nu händer riskerar att rasera denna unika och effektiva alarmering. Vi kommer att få förlängda insatstider åtminstone vid samverkanslarm och vid tekniska driftstörningar. En tråkig utveckling som dessutom blir dyrare än i dag.

Nu är det fyra landsting – Uppsala län, Västmanland, region Gotland och Södermanland – som öppnar egna larmcentraler för ambulans-verksamheten. Det kommer defini-tivt att innebära att driftskostnader-na ökar. Man motiverar detta med att det behövs en kvalitetsökning. Men frågan är om det verkligen blir det. Det kan till och med bli frågan

En dyr försämring

Göran Schnell, fd brandchef i Uppsala

72procent har förtroende för sos alarm och 112

Nytt koncept för säkerhetstjänster

Över 200 000 svenska larm är direktkopplade till SOS Alarm. Med ett nytt partnerkoncept är det sedan årsskiftet enklare för larminstallatörer att ansluta larm till SOS Alarm.

– Vi kommer att genomföra ett flertal aktiviteter inom området säkerhetstjäns-ter för att förbättra vår attraktionskraft som samarbetspartner, säger Mia Anders-son, partneransvarig på SOS Alarm.

Bland annat erbjuder SOS Alarm ett spe-cialiserat Partner support center för opera-tiva frågor och en nationell administrativ kundsupport med högre tillgänglighet.

– Vi koncentrerar kompetensen hos våra operatörer till ett fåtal SOS-centraler. Detta kommer leda till en högre tillgäng-lighet och ökad kvalitet för våra säkerhets-partner.

om en kvalitetssänkning. Sjukvår-den, som lider av svåra ekonomiska problem, skulle sannolikt kunna använda dessa pengar så att de kom tredje man tillgodo på ett bättre sätt.

I debatten har det kritiserats att SOS Alarm drivs med avkastnings-krav. Det är riktigt, men huvud-delen av avkastningen går tillbaka

” Vi kommer att få förlängda insatstider”

till verksamheten, det vill säga an-vänds för att utveckla kompetens, teknik, med mera. Den nya larm-operatören är ett privat företag och kommer naturligtvis också att ha avkastningskrav. Denna avkastning hamnar sannolikt i ägarnas fickor och kommer därför sällan verksam-he ten till del, om inte uppdrags-givaren, landstinget, kräver förbätt-ringar.

Trots mycket kritik i media under det se-naste året står sig SOS Alarm starkt. En under-sökning som Synovate genomförde i slutet av 2011 visar att två av tre svenskar har en positiv uppfattning om företaget och 72 procent har förtroende för det. Resultatet tyder på att det i grunden finns en positiv bild av SOS Alarm. Undersökningen visar dessutom att det endast är några få procent som har en negativ upp-fattning om företaget.

Alarm!

8 SOS

insats stormen

Många hushåll drabbades av elavbrott men olyckorna var få och ingen människa dog. När stormen ”Lill-Berit” drog in över södra Sverige gjorde SOS Alarms förberedande arbete för krisberedskap stor skillnad.

Vintern 2011/2012 går till historieböckerna som stormvin-tern. Ovädren har avlöst varandra men mycket tack vare krisbered-skapsarbete från SOS Alarm och andra organisationer och myndig-heter har olyckorna varit relativt få. När en av de första stormarna, ”Lill-Berit”, stormen Berits syster, drog in över södra Sverige första advent förra året, blev visserligen 80 000 hushåll strömlösa, men krisbered-skapsarbetet var effektivt och bi-drog till att olyckorna ändå blev få.

– Det handlar om att bygga upp en beredskap och ladda med rätt bemanning. Inför stormen ”Lill-Berit” skapade SOS tillsammans med övriga aktörer en medvetenhet

om vad som skulle komma, både internt inom respektive organisa-tion och externt mot allmänheten. Den samlade bilden som kommu-nicerades ut av det förväntade läget gjorde att vi hela tiden låg steget före. Därför lyckades vi så bra, sä-ger Gunnar Bergström, tjänsteman i beredskap på SOS Alarm.

SOS Alarm bygger sin egen be-redskap men är också en del i ett större krisberedskapsarbete med många inblandade, såsom Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), polisen, Tra-fikverket och länsstyrelser. Före och under stormen samverkade upp mot 40 myndigheter och orga-nisationer.

En vecka före stormen ”Lill-Berit” visar SMHI:s långtidsprognos att stormen Berit är på väg mot Norge. Dygnsprognoserna från SMHI blir grunden till den gemensam-ma strategin för krisberedskapsarbetet, både före och under stormarna.

Text: Meryem Can Foto: Aaron Foster/Getty Images

stormenföre

Så arbetade SOS Alarm

19November

Storm på väg!

SOS Alarms arbete med att koppla sam-man myndigheter och organisationer funge-rar bra. Kommunikationsflödet öppnar för delaktighet och snabba beslut. SOS Alarm laddar med rätt bemanning då belastning-en är hög, men stormen kommer aldrig upp i samma klass som Gudrun. Natten till mån-dagen mattas ovädret av. Som en effekt av myndigheternas varningar och att folk hål-ler sig inne blir antalet olyckor och person-skador få, och ingen människa omkommer.

28November

Få olyckor

Aktiviteten

Foto

: SMH

I

SOS 9

Ännu en bit in på fredagen ligger aktörer-nas fokus fortfarande på norra Sverige. SOS Alarms avstämningar går i ett, för att för-stärka och säkerställa bemanningen. MSB beställer ytterligare en väderkonferens. På fredagskvällen drar Berit in över norra Sveri-ges fjälltrakter.

SMHI:s personal drar paralleller mellan stormen Gudrun från januari 2005 och oväd-ret som nu drar in. SOS Alarm höjer bered-skapen genom att säkerställa organisationen och bemanningen.

På onsdagen ligger fokus på den annalkande stormen i norra Sverige, men SOS Alarm får indikationer på att ett nytt oväder snart drar in över Sveriges södra delar och inleder sitt krisförebyggande arbete. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställer en väderkonferens med bland annat SOS Alarm. SOS Alarm följer upp med en intern kon-ferens och tar beslut om att kraftsamla och sätta in extra personal.

25November

24November

23November

Dagen före ”Lill-berit”

SoS Alarm mobiliserar

Kraftsamling med väderkonferenser

Krisberedskapsarbetet fortlöper och SOS Alarm betar av inkommande larm. Vid lunchtid på söndagen graderar SMHI upp vädervarningen till klass 3 i vissa områden – den högsta varningen. Kommer det att bli en ny Gudrun? SOS Alarm och samverkande orga-nisationer höjer beredskapen ytterligare och läns-styrelserna går tillsammans ut med ett meddelande till allmänheten om att hålla sig inomhus. Under dagen mäts vindar på över 40 meter per sekund ute till havs, samma styrka som den förödande stormen Per i januari 2007.

27November

en ny Gudrun? Vid lunchtid på lördagen konstateras att konsekvenserna av Berit är relativt lindriga. Parallellt med att ovädret mattas av fokuse-rar de samverkande aktörerna nu helt och hållet på ”Lill-Berit” i södra Sverige. De na-tionella väderkonferenserna fortsätter och krisberedskapssverige uppdaterar löpande bilden av vad som kan hända utifrån väder-prognoserna men nu också det faktiska lä-get. I länen söderut tar länsstyrelserna egna initiativ till att bygga upp en beredskap och SOS Alarm deltar i det regionala krisbered-skapsarbetet.

Foto

: JoH

an

nIlSSo

n/Sc

an

pIx

26November Samlad bild av

förväntat läge

10 SOS

profilen Carina Elmqvist

I de allra vardagligaste situationer över­sköljs vi av känslor när vi inget vet, när vi inte har kon­troll. När kommer tonåringen egentligen hem? Kom­mer tåget så att jag hinner i tid?

Extra svårt är det att sväva i ovisshet i akuta, livs­hotande situationer –fastklämd i en kraschad bil, lig­gandes på en trottoar med bröstsmärtor eller som närstående med en främmande röst på andra sidan telefonen som säger att ambulansen är på väg.

Första anblicken av en skadeplats kan te sig kaotisk. Inom räddningstjänsten och vården finns dock konkre­ta handlingsplaner för hur man ska agera vid det akuta omhändertagandet.

– Men när jag undervisade på polisutbildningen

Forskaren Carina Elmqvist om vikten av

upptäckte jag att det inte fanns någon dokumentation om hur det akuta omhändertagandet upplevs av dem som är involverade på skadeplatsen eller akutmottag­ningen. Studenterna hade frågor som jag inte kunde besvara, säger Carina Elmqvist, vårdvetare och lektor vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Den frågan blev startskottet för Carina Elmqvists avhandling om det akuta omhändertagandet på skade­plats och akutmottagning. För att få en så bred och djup helhetsbild som möjligt om hur den prehospitala vården fungerar och hur den kan förbättras, intervjuade hon patienter, närstående, räddnings­ och vårdpersonal.

Carina Elmqvist är själv sjuksköterska i botten och arbetar till och från som sjuksköterska för att behålla

se mig, prata med mig, gör mig trygg. Sedan kan jag finna mig i mitt öde. Ungefär så kan patien-tens behov sammanfattas på en skadeplats, enligt vårdforskaren Carina Elmqvist. Hennes avhand-ling visar att räddningspersonal kan göra stora, mänskliga insatser, med små medel. Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Martin Lindeborg och Louise Billgert

värme & mänsklighet

närhet,

SOS 11

den kliniska verklighetsförankringen, men hon hade ingen egen erfarenhet av hur det är att arbeta som am­bulanssjuksköterska eller på en akutmottagning.

– Det var nog bra när jag gjorde intervjuerna. Jag hade ingen förförståelse, utan gick in med öppna ögon och försökte verkligen få fram hur informanterna hade upplevt situationen, berättar hon.

Några av människans mest grundläggande behov är närhet, värme och trygghet och det är något som med enkla medel kan uppfyllas under det akuta omhänder­tagandet. När Carina Elmqvist intervjuade patienterna berättade de att de kände sig trygga så snart de fick kontakt med räddningspersonalen, när de upplevde vårdarnas närhet.

– När vårdarna genomför medicinska åtgärder som att ta pulsen lägger de kanske också en hand på armen för att trösta eller lugna. I det ögonblicket uppstår något som jag kallar ”en sammanflätning mellan att vara och att göra”. Patientens behov tillgodoses, han eller hon får också bekräftelse och beröring.

Det här mötet är viktigt för både patienten och vårda­ren. För att förbättra det akuta omhändertagandet är det därför bra om vårdaren finner en balans mellan att ge medicinsk behandling och samtidigt vara ett mänsk­ligt stöd.

– Det fungerar mycket bra vid livshotande tillstånd då de två faktorerna är sammanflätade, vilket skapar trygghet och mening i mötet för patienten, säger Carina Elmqvist.

Under intervjuerna med vårdarna uppgav även de att de blev berörda i den akuta situationen, såväl fysiskt som mentalt. Samtidigt som vårdaren tar pulsen vid­rörs också människan. De berättade också att de påver­kas av situationen och de signaler de får av patienten, vilket paradoxalt nog är stressreducerande.

Svårt skadade eller sjuka patienter uppgav att empati och mänsklig kontakt är bland de viktigaste faktorerna när det gäller mötet med vården. Carina Elmqvist me­nar att det är något man bör ta fasta på. För den prehos­pitala vården innehåller så mycket mer än livsuppehål­lande åtgärder och medicinsk behandling. Det akuta omhändertagandet innebär också ett existentiellt stöd.

Med små medel går det att förbättra upplevelsen för patienten, helt enkelt genom att fokusera på patient­perspektivet. Det är oerhört betydelsefullt och bör dess­utom tas in i själva definitionen av det akuta omhänder­tagandet, menar Carina Elmqvist. Så är det inte i dag.

– Det finns även en risk att patientperspektivet kan försvinna i jakten på effektivitet i samband med att vi allt mer förlitar oss på modern, förfinad teknik. I dag

Personligt

NamN: Carina ElmqvistÅlder: 47 Gör: Sjukskö-terska, lektor vid Linnéuniver-sitetet i Växjö, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.Aktuell med avhandlingen ”Akut omhän-dertagande i mötet mellan patienter, när -stående och oli ka professio-ner på skade - plats och på akutmottag-ning”.

” I dag ser vi så mycket till tekniken att vi ibland glömmer bort exempelvis närhet och information.”

Carina Elmqvist, vårdforskare

12 SOS

profilen Carina Elmqvist

ser vi så mycket till tekniken att vi ibland glömmer bort exempelvis närhet och information. Nu måste vi balan­sera det här för att få ett bra möte genom hela vårdked­jan, säger hon.

Av egen erfarenhet vet Carina Elmqvist att det som vårdare kan vara påfrestande att se och lyssna till en svårt sjuk eller skadad människa.

– Men det är inget fel att bli berörd, tvärtom är det bra. Det gör att man som vårdare får en annan förstå­else för den som har drabbats. Och även om situationen är svår uppgav vårdarna att de upplever en inre till­fredsställelse av att kunna göra gott. Sammanflätning­en blir så att säga en vinn­vinnsituation för båda parter.

När den livshotande situationen är under kontroll, brukar sammanflätningen med patienten avta, berät­tar Carina Elmqvist. Vårdarna känner att de kan öka avståndet till patienten. Kraven på effektivitet gör också att de tvingas öka avståndet för att ta hand om andra skadade. I den situationen brister omhändertagandet. Patienten känner sig ensam, svävar återigen i ovisshet och undrar vad som ska hända härnäst.

Carina Elmqvist är övertygad om att även vårdarna skulle må bättre och få ökat välbefinnande om kontak­ten med patienten kunde fortsätta.

– I det här mellanrummet kan man göra mycket som känns betydelsefullt för alla, säger hon.

Hon berättar att patienter och anhöriga upplevde det som en meningsfull väntan om de fick kunskap om vad de väntade på och varför de måste avvakta. De upplev­de situationen som tryggare om de fick fortsatt bekräf­telse i form av ögonkontakt, en klapp på handen eller några ord som ”jag förstår dig, men du måste vänta”.

– Det är enkla medel som ger en fortsättning på sam­manflätningen som fanns tidigare och som båda parter fann givande, säger hon.

Den här insatsen, att fokusera på den utsatta män­niskan, är viktig, från det första samtalet till SOS Alarm till det är dags för patienten att åka hem från sjukhuset. Minst lika betydelsefullt är det om patienten inte är vid medvetande.

Carina Elmqvist berättar om en brandman som tog hand om en medvetslös person. I jackan såg han en namnlapp och när han kallade patienten vid namn öka­de medvetandegraden, andningen förbättrades och till slut greppade patienten brandmannens hand.

– Det här visar att det är viktigt att verklighetsför­ankra den som är skadad. Prioritet ett är att se till att luft vägarna är fria, att andning finns och att man exempelvis stoppar blödningar. Men att bekräfta och säga namnet på personen ger ytterligare en dimension i vården.

Allt tycks gå hand i hand, låter Carina Elmqvist för­stå. Det finns hela tiden ett centralt utbyte mellan pa­tienten och vårdaren. Därför är det också angeläget att professionerna får och har en stabil yrkesidentitet. Det är en förutsättning för att teamarbetet ska lyckas och att patientsäkerheten tryggas.

– Det är till stor hjälp vid akuta livshotande situatio­ner om man själv är trygg och vet var gränserna går, var mitt arbete slutar och ditt börjar, säger Carina Elmqvist.

Hon vet vad hon talar om. En av hennes uppgifter på Linnéuniversitet är att sammanföra de olika professio­nerna redan under utbildningens gång för att studen­terna ska bli bättre rustade för verklighetens arbete.

” Det är viktigt att verklighetsförankra den som är skadad.”

foto

: BEn

gt-

gö

rA

n C

Ar

LSSo

n o

Ch

So

S A

LAr

m

SOS 13

räddade livet på en man i mataffärenskådespelerskan mia poppe hittade en livlös man i en mataffär. Med instruktioner från en SOS- sjuksköterska i telefonen räddade hon mannens liv.

– Jag fick tillit till mig själv och nu vet jag hur jag agerar i en nödsituation, säger hon.Text: Maria Karlsson Foto: Jurek Holzer/SvD/Scanpix

Tidigt en sensommarmorgon 2004 vaknade Mia Poppe och kände att hon av någon anledning hade bråttom. Hon skyndade iväg till Mariahallen på Södermalm i Stockholm, iklädd pyjamas och jacka, för att köpa frukost.

Mariahallen hade precis öppnat och Mia Poppe var nästan ensam i butiken. Plöts-ligt såg hon en livlös man på golvet.

– Det var fruktansvärt obehagligt, jag drabbades av tvivel och min första reak-tion var att jag bara ville fly. Jag förstod genast att han var död. Men när jag vände mig om och tänkte gå kände jag att jag måste stanna kvar. Jag hade inget val, det gick inte att smita, berättar hon.

Hon hade aldrig varit med om något liknande förut och hade ingen erfarenhet av livräddning. Den livlöse mannen var i 70-årsåldern, vithårig, stilig i kostym. Hon lossade på hans slips. Samtidigt kom en tjej fram från charken intill och Mia Poppe minns att hon skrek: ”Ring ambulansen, det ligger en död man här!”

Mia Poppe blev plötsligt väldigt handlings kraftig och aktiv.

– Han hade slagit i bakhuvudet och det var blod på golvet. Hans varukorg låg om-kullvält intill och en ost hade rullat ut.

Tjejen från charken kom med en tele-fon. Hon hade redan ringt 112 och bad Mia Poppe att prata med en SOS-sjuksköterska. Sköterskan var lugn och stöttande genom samtalet och ställde en rad olika frågor för att skapa sig en bild av situationen så att

rätt hjälp snabbt kunde skickas till platsen. – Sköterskan var bra på sitt jobb och gui-

dade mig hela tiden. Hon förstod direkt vad det handlade om, gav mig beröm och styrka. Det fick mig att känna att jag skulle klara detta.

SOS-sjuksköterskan bad henne att följa

instruktionerna; kolla pulsen, lägg man-nen i framstupa sidoläge och lyssna. Vänd sedan tillbaka honom på rygg och ge hjärt-kompressioner. Hela tiden påminde skö-terskan henne om att behålla lugnet och att de skulle räkna tillsammans.

– Mannen var tung. Jag vände tillbaka honom efter första räddningsförsöket och lyssnade, men ingenting hände. Jag fick panik och skrek i förtvivlan: ”Det händer ingenting!”.

Sköterskan behöll sitt lugn och bad Mia Poppe att fortsätta kompressionerna. Under and ra räddningsförsöket rosslade mannen till och hon kände att pulsen kom igång.

– Allt gick så fort och räddningsteamet var på plats på bara ett par minuter. Jag kunde släppa taget och kände mig helt för-virrad och tom i kropp och själ. Jag minns att jag gick runt bland hyllorna i min rosa pyjamas och plockade åt mig saker jag inte

effekt intervju

NamN: Mia Poppe Ålder: 42 Gör: Skådespelerska och sångerska. Hon är också en av huvudlärarna vid Calle Flygares teaterskola i Stockholm.

Mia Poppe

skulle ha. Syltkonserver, pickels och en massa andra onödiga konserver. Jag höll mig hela tiden i närheten av mannen och såg hur teamet jobbade, säger hon.

En ambulansman berättade för Mia Poppe att 10 000 människor i Sverige drabbas varje år av ett plötsligt oväntat hjärtstopp och hur avgörande hennes in-sats var för mannens chans att överleva.

På kvällen ringde ambulansmannen. Läkarna hade konstaterat att mannen i butiken hade drabbats av en hjärtinfarkt men att han under omständigheterna klarade sig bra, tack vare den snabba in-satsen.

– Jag kände mig lättad och glad i efter-hand och händelsen har stärkt mig som person. Jag tvivlade först på mig själv och trodde inte att jag skulle fixa det, men nu vet jag att jag blir aktiv och agerar i en nödsituation. Om det händer igen kom-mer jag att agera på samma sätt, men nu skulle jag inte tveka. En sekunds tvivel är borta, avslutar hon.

” Nu skulle jag inte tveka”

18 SOS

fokus smarta kartor

Full beredskap

ingen kan se in i framtiden, men avancerade kartor varnar SOS-operatörerna när ambulansberedskapen inte matchar den beräknade olycksrisken i ett område.Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson Foto: SOS Alarm

Fredag den 9 decem-ber 2011 klockan 06.33. Mörkret lig-ger ännu tungt när SOS-operatören Camilla vid larmcentralen i Göte-borg tar emot ett larm om en allvar-lig trafikolycka En privatperson be-rättar att en buss på väg norrut från Kungälv har frontalkrockat med en personbil i närheten av en betong-industri.

Camilla har jobbat i elva år och hennes kollega i tjugo. De reagerar direkt och vet att en trafikolycka med en buss inblandad innebär att många ambulanser måste fram med högsta prioritet. På fyra minu-ter har de dirigerat räddningstjänst, de två ambulanser som finns från Kungälv, en från Angered i norra Göteborg och en från Ale till olycks-platsen. Dessutom begär de ambu-lanshelikopter med läkare från

Säve flygplats och informerar poli-sens ledningscentral. Camilla och hennes kollega följer allt på sina digitala kartor där de kan se hur ambulanserna tar sig fram i rus-ningstrafiken.

Fem minuter efter det att den första ambulansen skickats ut blir området runt Kungälv och Ale plötsligt lysande rött på SOS-operatörernas skärmar. Systemet varnar för brist på ambulanser i det tät-befolkade området. För att höja beredskapen dirigerar Camilla en ambulans från Ste-nungsund ner mot Kungälv. Efter fem minuter skif-tar det röda om-rådet på kartan

Landstingen sätter måLen

Det finns inga natio - nella krav på vilken ambulanstäckning som ska finnas, det är upp till varje lands-ting att formulera sina behov. I exempel -vis Stockholms län är målet att 95 procent av alla blåljusuppdrag ska nå fram till olycksplatsen inom 15 minuter. Västra Götalandsregionen har som mål att nå 80 procent under 20 minuter.

på kartan

SOS 19

Kartan talar. Med färgkoder kan SOS-operatören se både ambulanstäckning och -beredskap i olika zoner.

20 SOS

fokus smarta kartor

till gult. Ambulansberedskapen är åter acceptabel med tanke på trafi-ken, vädret och mörkret.

Det var just landstinget i Västra Götalandsregionen som drev fram de digitala kartornas analysfunk-tioner hos SOS Alarm. Enligt Bengt Asplén, chef för Ambualarm, som hanterar kontakterna mellan SOS Alarm och ambulanssjukvården inom Västra Götalandsregionen, var målet att få en enhetlig hante-ring av ambulansärenden, såväl för prioritering och dirigering som för beredskap.

– Tidigare var hanteringen för in-dividberoende. Det var avgörande för kvaliteten om det var en gammal och van eller en ny dirigent. En diri-gent med lång erfarenhet hade rikt-linjerna i bakhuvudet. Vi ville ha ett verktyg som objektivt stöttade diri-genten i realtid och sa ”så här är det, den här ambulansen är snabbast på

plats”, berättar Bengt Asplén.SOS Alarm lanserade grund-

versionen av beredskapsmodulen 2009. Det första halvåret gick åt till fintrimning, till exempel skiljer sig beredskapsbehoven i skärgården från dem på fastlandet. Sedan tv å år är systemet i skarp drift. Opera-törerna på SOS Alarms lednings-central i Göteborg har 60-tums mo-nitorer med ambulansberedskapen över hela regionen ständigt uppda-terad framför sig.

– Så vitt vi kan se fungerar det alldeles utmärkt. Vi är övertygade om att vi har fått ett jämnare arbets-sätt från dirigenterna, säger Bengt Asplén.

På SOS Alarms ledningscentral i Stockholm träffar vi Kent Ring, som ansvarar för utvecklingen av digitala kartor på SOS Alarm. Han visar på en operatörsskärm hur

ambulanstäckningen och kartsyste-mets analys för beredskap fungerar.

Kartan över Stockholms län som han tar upp på skärmen är indelad i rutade zoner, där varje ruta mot-svarar ett område på två gånger två kilometer.

På skärmen ser vi i realtid hur 715 zoner i länet för tillfället lyser illa-varslande rött, vilket innebär att det skulle ta 20 minuter eller mer för en ambulans att täcka området. Till de gulmarkerade zonerna skulle det ta 15 till 20 minuter, till de gröna un-der 15 minuter. Bara hundra zoner är nere i under 5 minuters täckning, en mörkgrön markering på kartan.

– Men många av ambulanserna på uppdrag är kodade ”S” på skär-men, vilket innebär att de håller på att lasta av patienter och snart blir disponibla, säger Kent Ring.

Med ett snabbt klick ändrar han kartan till beredskapsläge. De förut

Webben i kartan

De senaste åren har inneburit ett jättelyft för kvaliteten på SOS Alarms kartor. SOS Alarm ingår i Geodatasamverkan, där flera myndigheter och organisationer samverkar för att få fram bästa möjliga kartor. Underlaget kom-mer från Lantmäteriet som upp-daterar adresser varannan vecka. Det gör att uppgifterna i kartorna är väldigt pålitliga. Dessutom kompletterar SOS Alarm dem med en karta från Navteq, som bland annat visar 35 000 ”points of inte-rest” – allt från restauranger till bensinstationer – för att under-lätta positionering.

– Under året kommer vi även att testköra information från webben direkt in i kartorna, till exempel Hjärtstartarregistret för att visa SOS-operatören var närmaste hjärtstartare finns. Det finns även möjlighet att integrera väderprognoser eller lokal trafik-information, säger Kent Ring som ansvarar för utvecklingen av digi-tala kartor på SOS Alarm.

kartsmart Beredskaps-funktionen analyserar inte enbart tiden för am-bulanserna att nå fram, utan väger även in san-nolikheten för behovet vid varje tillfälle på dygnet.

Med de nya digitala kartsystemen kan operatörer från alla larmcentraler gå in och dirigera enheter, även om de saknar lokalkännedom.

SOS 21

715 röda zonerna blir nu bara 33.Beredskapsfunktionen analyserar

inte enbart tiden för ambulanserna att nå fram, utan väger även in sanno likheten för behovet vid varje tillfälle på dygnet. Är sannolikheten för ett larm hög i zonen krävs det flera ambulanser i närheten för att hålla en rimlig beredskap.

En zon med många människor och tät trafik kräver fler resurser än en glesbefolkad. Målet är att ha så optimal tillgång som möjligt på det begränsade antalet ambulanser som finns.

– Kartan ger ett förslag på lämplig åtgärd för att minska utrycknings-tiderna, men det är operatören som tar det slutgiltiga beslutet, säger Kent Ring.

Om det uppstår för många röda zoner skickar operatören en ”pass-ning”, en ambulans mot det dåligt täckta området för att proaktivt minska utryckningstiden, trots att inget larm har gått.

Så jobbade SOS-operatörerna även före de digitala kartornas tid. Med bra lokalkännedom och lång erfarenhet analyserade de löpande vilka enheter som behövde passas vart. Men enligt Kent Ring har det nya systemet ofta kommit med helt nya och effektivare förslag, där man tidigare har passat av vana.

Enligt Bengt Asplén har digitali-seringen även inneburit fler pass-ningar än tidigare.

– Vårt stora landsting har mycket glesbyggd men också många städer. En del dirigenter var väldigt snabba med att dirigera passningsuppdrag, till exempel till en vägkorsning i skogen för att stå där ifall något skulle inträffa, men inte alla. Det blir fler passningar nu på vissa om-råden. I glesbygden, som Skara-borg, har vi upplevt en ökning. Det

Dags att simuleraSimulerade prognoser för ambulansresurser står högt på många landstings önskelistor. Man vill till exempel beskriva hur beredskapen påverkas av förändringar i ambulansflottan eller vid extraordinära händelser och vilka villkor som bör ställas på resursfördelningen.

är positivt att vi har fått en bättre beredskap i området.

Operatörerna har tio minuter på sig att åtgärda en röd zon i Västra Götalandsregionen.

– Om de inte kan det på grund av att det inte finns lediga ambulanser kan de konferera med landstingets ambulanschef i beredskap som av-gör om man ska sätta in extra resur-ser eller hoppas att det kommer att lugna ner sig, säger Bengt Asplén.

Västra Götalandsregionen har näs-tan hundra ambulanser disponibla. En olycka med tre, fyra ambulanser inblandade är normalt inget stort problem, anser Bengt Asplén. Men till exempel under den svåra spår-vagnsolyckan i Göteborg i september

körde ambulanserna cirka trettio skadade och det krävdes stora om-flyttningar av ambulanser i hela regi-onen för att täcka upp beredskapen.

– Vi fixade det tack vare att olyckan skedde inne i Göteborg, men vi fick backa upp med ambulanser från re-gionen som i sin tur fick backas upp, till exempel i Borås när de ordinarie där fick åka till Göteborg.

Även om Bengt Asplén är nöjd med beslutstödet ser han en del utvecklingsmöjligheter.

– Vi skulle vilja få reda på hur många gånger och hur länge ett visst område har varit rött. Om det ofta har varit rött kan vi förstärka det i stället för att hela tiden passa bilar dit.

” Kartan ger ett förslag på lämplig åtgärd för att minska utryckningstiderna, men det är operatören som tar det slutgiltiga beslutet.” Kent Ring

Prognostiserade ambulansbehov kan förhoppningsvis snart bli vägledande för placering av nya sjukhus eller ambu-lansstationer.

Prototyper till prognosapplikatio-ner håller på att tas fram vid Tekniskt utvecklingscentrum för ambulans och prehospital sjukvård (Tucap) vid Lindholmen Science Park i Göteborg, ett tekniskt centrum som startats på initiativ av SOS Alarm.

Målet är att utveckla två applika-tioner. Den ena ger korttidsprognoser över var ambulanserna i en region beräknas befinna sig en till två timmar framåt. Den ger ambulansdirigenten en förvarning och ett operativt stöd om hur resurserna kommer att vara belas-tade, var de kommer att befinna sig och vilka behov som kan antas uppstå. Prognosen baseras på den mycket omfattande mängd data som finns i

SOS Alarms system om till exempel kör-tider, väntande uppdrag och färdvägar.

Samma data används i den andra appli-kationen, för långtidsprognoser på am-bulansflöden över tre till tio månader.

Denna applikation riktar sig framför allt till verksamhetsansvariga inom landstingen och ska försöka ge svar på: 4 Vilket är det förväntade antalet ambu lansuppdrag av en viss prioritet i ett givet område under en viss tid? 4 Hur kommer patienternas väntetider att förändras om antalet ambulansupp-drag ökar med en viss procent? 4 Hur många ambulanser behövs för att kunna garantera att specifika vänte-tidsmål uppfylls? 4 Var bör ambulansstationerna vara placerade och hur många ambulanser ska placeras på varje station, för att be-redskapen ska bli så god som möjligt?

14 SOS

effekt kriskommunikation

som överraskade allaI mitten av september 2011 fick SOS Alarm in uppgifter om flera mindre oljefynd på västkustön Tjörn. Efter hand visade det sig vara en av de största oljekatastroferna som någonsin drabbat Sverige. Nu utreder Haverikommissionen hur oljan kunde dyka upp helt utan förvarning.Text: Sara Bergqvist Foto: Erik Abel/Scanpix, Jonny Lindh

Olje-katastrofen

Oljeutsläppet utanför Tjörn4 Ett av de största utsläpp som drabbat Sverige.

4 800 ton vattenfylld olja – vilket motsvarar 350 ton ren olja – har tagits upp.

4 Svår terräng med cirka 50 små och stora öar i ytter­skärgården. Svårt att nå oljan på flera ställen.

4 Vid utsläppstillfället och efterföljande dagar blåste det upp till 30 m/s i vindby­arna, vilket gjorde att oljan

troligtvis inte hade kunnat plockas upp ute till havs även om man upptäckt den.

4 Räddningstjänstfas under en månad, med 150 perso­ner involverade i sanerings­arbetet varje dag.

4 Efterföljande sanerings­arbete med 20–25 personer under ytterligare ett år.

4 Haverikommissionen utreder vad som gjorde att oljan kunde nå land utan

upptäckt. Rapporten skick­as på remiss under våren och släpps troligtvis i början av hösten.

4 Ingen vet ännu vad slut­kostnaden för saneringen blir, men en liknande olycka på 80­talet kostade när­mare 100 miljoner kronor. Kustbevakningen driver skadeståndsfrågan gent­emot det berörda rederiet. Tills detta är löst står MSB för kommunens kostnader.

katastrofenTorsdagen 15 september 2011 när höst-

stormarna rasar på Västkusten gör en man på Klädes-holmen ett oväntat fynd. Flera meter upp på den lilla ön utanför Tjörn sprider en två gånger tre meter stor olje-pöl ut sig. Vid första anblicken ser det ut som om någon pytsat ut en hink tjära över klipporna och han kallar dit Räddningstjänsten som gör samma bedömning och informerar SOS Alarm. Ungefär samtidigt upptäcker Kustbevakningens flyg ett oljebälte någon mil därifrån. Snart börjar allt fler rapporter strömma in från perso-ner som hittat olja på Tjörn och öarna runt omkring.

– Det var värre än vi någonsin kunnat föreställa oss. På fredagsmorgonen åkte vi själva ut och promenerade omkring i vikarna. När vi såg hur oljan låg meterdjup på flera ställen bestämde vi oss snabbt att klassa insatsen som ”räddningstjänst”, berättar Carl-Ian Bissmark, chef för Räddningstjänsten på Tjörn.

När vi träffas, tre månader efter olyckan, på stationen i Skärhamn piskar höststormarna kusten igen. Vintern låter vänta på sig, regnet kommer i strida strömmar och längre söderut råder klass 3-varning. Helgen innan var ännu värre, med tolv meter höga vågor utanför Tjörn.

– Saneringsarbetet kommer troligtvis att pågå ett helt år och när det är så här dåligt väder kan ingen göra nå-got. Men det mesta av oljan är borta nu, säger Carl-Ian Bissmark.

16 SOS

Det hela började den tionde september när maltesis-ka handelsfartyget Golden Trader och belgiska fiskefar-tyget Vidar kolliderade utanför Jyllands nordvästkust. Därefter inträffade en lång rad olyckliga omständig-heter som bäddade för den omfattande oljeolyckan.

Vid kollisionen slets ett hål upp i sidan på handelsfar-tyget och olja från tanken läckte ut. Danska kustbevak-ningen var snabbt på plats och fick upp närmare 60 ton olja. Efter ett tag gjorde det hårda vädret att de tvinga-des att avbryta upptagningen.

– Vid förhör med besättningen uppfattade man att man fått upp det mesta av oljan. Men det visade sig att besättningen inte hade en aning om hur mycket olja som fanns ombord. I efterhand har vi kunnat räkna ut att det handlade om ungefär 370 ton olja som läckt ut, berättar Bernt Stedt, chef för Kustbevakningens rädd-ningstjänstenhet.

Eftersom danskarna trodde att oljeutsläppet var un-der kontroll rapporterades inte händelsen via Pollution Report som är det system som ska användas för att larma om oljeutsläpp. Istället nämndes händelsen knapphän-digt i systemet Safe Sea Net som är ett informationssys-tem för maritima händelser och som Kustbevakningen hittills inte använt i någon större utsträckning.

– Från danskt håll gjorde man dataprognoser under två dygn för att se vart eventuella oljefläckar skulle driva med strömmarna. Enligt dessa borde oljan tagit vägen upp mot Norge och sedan ut på öppet hav i Atlan-ten. Eftersom ingen olja flöt i land i närheten av olycks-platsen och varken satellitbilder, flyg som skickades

upp eller något av de 150 fartyg som passerar varje dygn upptäckte någon olja trodde man att det som läckt ut var upplockat, berättar Bernt Stedt.

Hur oljan därför kunde smyga sig iland på svensk mark fem dagar senare är fortfarande något av ett mys-terium. En teori är att oljans höga densitet gjorde att den dök och var osynlig från luften samtidigt som den hårda vinden fick strömmarna att ta nya vägar.

– För oss som ska hitta och bekämpa oljan ute till havs känns det oerhört frustrerande att vi inte upptäckte oljan förrän den redan hade nått land. Nu håller Haveri-kommissionen på med en utredning och jag hoppas att den kan ge större klarhet i vad som egentligen hände, säger Filip Lundgren, biträdande stabschef för Kust-bevakningen i Göteborg.

För att ytterligare spä på informationsproblematiken hade Räddningstjänsten svårt att komma i kontakt med Kustbevakningen i inledningsskedet.

– Det här är något som måste lösas. För oss i kommu-nal räddningstjänst är det inte alldeles självklart hur vi ska göra för att komma i kontakt med Kustbevakningen och Sjöräddningstjänsten via Rakel. Det var samma sak när en båt förliste under Tjörn Runt och vi inte kunde nå Sjöräddningstjänsten. Helst vill vi kunna gå via SOS Alarm i de här fallen, säger Carl-Ian Bissmark.

Martin Lundblad, chef för den enhet vid SOS Alarm i Västra Götaland som larmar ut Räddningstjänsten, har hört talas om att Räddningstjänsten stötte på vissa kommunikationsproblem, men vet inte orsaken.

SÅ Säger Lagen Med rädd-ningstjänst avses de räddningsin-satser som staten eller kommuner-na ska an-svara för vid olyckor och överhäng-ande fara för olyckor för att hindra och begrän-sa skador på människor, egendom el-ler miljön.

” Det var värre än vi någonsin kunnat föreställa oss. När vi såg hur oljan låg meterdjup på flera ställen bestämde vi oss snabbt att klassa insat-sen som ’räddningstjänst’.”

Carl-Ian Bissmark, chef för Räddningstjänsten på Tjörn

effekt kriskommunikation

SOS 17

10/9 Handelsfartyget Golden Trader och fiskefartyget Vidar kolliderar utanför Danmarks västkust. Danska myndig heter plockar upp 60 ton olja. Uppgifterna kommer inte fram till svenska myndigheter.

14/9Oljan når tro­ligtvis Tjörn.

15/9Privatpersoner rapporterar in mindre oljeutsläpp längs med kusten. Kustbevakning­ens flyg upptäcker ”sheen”, tunna band med olja, på ytan vid Kyrkesund, Tjörn. Utsläppet uppskattas som minimalt och inte sanerings­bart. SOS Alarm informeras.

16/9Kustbevakningen och Räddnings­tjänsten på Tjörn upptäcker att oljeutsläppet är större än befarat. Räddningstjänst påbörjas. MSB:s oljeskyddsdepå från Vänersborg anländer.

17/9 Sakkunnig personal från MSB kommer till Tjörn.

18/9 Naturskyddade Stigfjorden stängs av med länsor för att hindra att olja kom­mer in i fjorden. Länsstyrelsens ex­pertis på naturskydd och oljeskadade fåglar mm på plats. MSB:s oljeskydds­depå från Karlskrona anländer.

22/9 Preliminärt besked från SKL, Statens kriminal­tekniska labora­torium, visar att oljan troligtvis kommer från Golden Trader.

3/10 Statlig räddnings­tjänst avslutas.

14/10 Kommunal räddnings­tjänst avslutas. Efterföljande saneringsarbete med 20–25 per­soner beräknas fortsätta i ytter­ligare ett år.

Så rapporteraS oljeutSläpp

Pollution report är det system som används för att larma om oljeutsläpp i Östersjön och runt Nordsjön. Larmet skickas via fax, ibland också via mejl och består av en omfattande, standardiserad rapport med 100 punkter.

Safe Sea Net är ett EU­gemensamt datoriserat system för alla typer av maritim information. Där ingår också information om oljeutsläpp till andra länder. Systemet an­vänds endast i informationssyfte och inte som larmsystem.

– Rakel är ett fantastiskt system som kommer att öka möjligheterna till samverkan när alla trimmat in syste-met och dockat ihop sig med varandra. Jag kommer att jobba för att vi ska få ännu bättre samverkan och kom-mer att kontakta de andra berörda myndigheterna för att reda ut hur kommunikationsvägarna ska se ut i så-dana här fall, säger Martin Lundblad.

När det gäller de inledande informationsproblemen har den danska och svenska Kustbevakningen gjort en gemensam plan för att säkerställa att liknande händel-ser inte ska uppstå.

– Bland annat handlar det om att tänka i vidare banor. Om vindarna är starka kommer vi fortsättningsvis att vända oss till experter på SMHI som kan bidra med fler parametrar. Vi kommer också att samköra de norska och danska driftssystemen som beräknar strömmar för att se om vi får olika resultat, säger Bernt Stedt.

Större fokus kommer också att läggas på informatio-nen mellan länderna och i de båda systemen Safe Sea Net och Pollution Report. Tidigare har endast några få handläggare vid Kustbevakningen haft tillgång till det

EU-gemensamma systemet Safe Sea Net. Alla medar-betare vid Kustbevakningens ledningscentraler kom-mer att få utbildning i systemet och den behörighet som krävs från EU:s sjösäkerhetsorganisation EMSA. Och vid larm via Pollution Report har de nordiska länderna kommit överens om att man först ska ringa varandra och meddela att ett larm är på väg.

– På sikt vore det önskvärt att Safe Sea Net även kunde användas som larmsystem, men där är vi inte på länge. Dels finns ännu ingen larmfunktion i systemet och dels omfattar det bara EU-staterna. Det utesluter till exempel Ryssland om utsläppet sker i Östersjön, säger Bernt Stedt.

Men om inledningen av räddningsarbetet präglades av viss förvirring, så flöt det operativa saneringsarbetet på desto bättre.

– Tillsammans med Kustbevakningen lyckades vi hindra oljan från att komma in i Stigfjorden. Lärdomen är att vi måste börja planera för större oljeutsläpp – för det kommer att hända igen. I det här fallet hade det ald-rig gått om vi inte haft så bra samarbete med Kustbe-vakningen, MSB, Försvarsmakten och lokala aktörer för att få logistiken att fungera, säger Carl-Ian Bissmark.

Filip Lundgren på Kustbevakningen håller med.– Tillsammans byggde vi upp en bra struktur med sam-

verkanspersoner i varandras staber och skapade tydliga roller. Även om personer byttes ut visste alla vad som skulle göras. Slutresultatet blev fantastiskt bra. Vi har fått upp över 90 procent av oljan, säger Filip Lundgren.

Tidslinje över händelseförloppet

22 SOS

utveckling utbildning

” Vi behöver lära av våra egna samtal”

lisbeth herrman har deltagit i Karolinska institutets nya utbildning för sjuksköterskor på larmcentraler. Här berättar hon om den svåra konsten att ge vård i telefon. Text: Tomas Nilsson Foto: Samir Soudah och Istockphoto

För sjuksköterskorna på SOS Alarms larmcentral hör krävande situationer till vardagen. Att på ett par minuter bygga för-troende samtidigt som personen på andra sidan luren befinner sig i en akutsituation. Att över telefon hjälpa en anhörig, som precis hit-tat sin förälder livlös på golvet, med hjärt-lungräddning i väntan på am-bulans. Att förmå panikslagna eller ilskna hjälpsökande att föra ett sak-ligt samtal och förmedla nödvändig information.

Under våren 2011 drog SOS Alarm och Karolinska institutet igång en utbildning med syftet att stärka sjuksköterskorna när de ge-nomför vårdintervjuer och tar ställ-ning till ambulansbehov.

– Jag tycker att kursen var jätte-bra. Det var nyttigt att träffa kol-legor från alla delar av landet. Vi fick möjlighet att diskutera olika problem och ge råd och inspiration, säger Lisbeth Herrman, som se-dan två år är sjuksköterska på SOS Alarm i Stockholm.

Vi träffas över en kopp kaffe på

ett café och hon berättar med en självklar behärskning om situationer som för en utomstående ter sig ex-trema. Lisbeth Herrman har jobbat som sjuksköterska i nästan trettio år och har en bakgrund inom narkos-vården. Främst har hon lockats av mötet med olika slags människor. Sin gedigna erfarenhet och kompe-tens får hon utan tvivel användning för i sitt arbete på larmcentralen.

– Det är viktigt att du är en person som kan lyssna, även till det som in-te sägs. Det hänger ihop med att du är trygg i yrket och har ett bra själv-förtroende. Ibland när inringaren är aggressiv, till exempel av rädsla, ska du inte vara undfallande, då kan du bli överkörd. Det omvända gäl-ler också, att reagera och agera när någon är för lugn.

Det kan uppstå konflikter mellan sjuksköterskan och den hjälpsö-kande. Lisbeth Herrman berättar om ett typiskt exempel. En 25-åring ringer in och berättar om ett för-färligt magknip. Det var 15 minuter sedan han åt middag och personen känner inte igen smärtan. Lisbeth påbörjar sin vårdintervju för att ta reda på om inringaren behöver vård och i så fall vilken typ av vård.

– Genom frågorna framkommer att personen är helt frisk. Det finns inga bakomliggande orsaker och svaren gör att man inte misstänker något allvarligt. Då berättar jag att vi ska avvakta. Magknipen brukar gå över. Men inringaren är envis, fortsätter be om ambulans. Det är ett rätt vanligt scenario på när man inte lyckas nå fram och kanske mås-te skicka ambulans i alla fall. Sedan visar det sig att det inte var något farligt, säger Lisbeth Herrman.

I slutet av kursen fick deltagarna skriva ett projektarbete. Somliga val-de att skriva om kommunika tionen mellan larmcentral och ambulans. Andra skrev om intervjumetodiken. Lisbeth Herrman valde att rikta in sig på konflikter. Varför uppstår dessa? Hur går de att undvika?

– Jag kom fram till att vi behöver mer tid och bättre möjlighet att lära av våra egna samtal. Lyssna på vad som inte gick så bra vid somliga tillfällen och lära av dessa.

Hon upplever att hon tack vare kursen har blivit bättre på att både undvika och lösa konflikter. Nu känner hon lättare igen signalerna för när hon ska intala sig att behålla lugnet.

Personligt

NamN: Lisbeth HerrmanÅlder: 57 Bor: i Stock­holmFamilj: make Daniel, fyra utflugna barn och sju barn­barn.UtBildNiNg: gymnasie­ekonom, 2­årig vårdlinje, sjuksköterske­utbildning.gör: arbetar som sjuk­sköterska på SOS Alarms medicinska specialistcen­ter i Stockholm.

SOS 23

HögskoleutbildningSedan våren 2011 har SOS Alarm i samarbete med Karolinska institu-tet anordnat en kurs i ”Bedömning av vårdsamtal till larmcentral”.

Kursen, som är på 7,5 högskolepoäng, vänder sig till legitimerad sjukvårdsperso­nal på larmcentral som direkt eller indirekt arbetar med hjälpsökande i telefon eller annan verksamhet där ställningstagande till ambulansbehov görs. I kursin­nehållet återfinns bland annat samtalsanalys, maktutövning och etik i telefonråd­givning, samt interaktion mellan inringare, mottagare och samverkansinstanser.

– Jag har lärt mig att inte låta in-ringare styra in mig i deras humör. Det är viktigt. Om jag samlar på mig ilska kommer jag omedvetet att bli kortare i tonen under nästa sam-tal, och då blir det tufft att skapa ett förtroende hos inringaren.

Rekommenderar du andra att gå kursen?

– Ja, det är en unik chans att för-kovra sig och bli bättre i jobbet, sä-ger Lisbeth.

” Om jag samlar på mig ilska kommer jag omed vetet att bli kortare i tonen under nästa samtal.”

Lisbeth Herrman

Lisbeth Herrman var en av 20 sjuksköterskor som examine-rades på Karoliska instututets kurs hösten 2011.

Det unga paret är på väg i bil till fjällstugan. Skogen står tät kring den glest trafikerade vägen. Snön och mörkret faller, temperaturen är på väg nedåt. I en kurva får de sladd och bilen glider hjälplöst av vägen, slår runt ett varv och landar på taket bakom ett buskage, utom synhåll från vägen. De båda i bilen tappar medvetandet.

I samma ögonblick kommer larmet till SOS Alarm. Larmet innehåller gps-koordi-natorerna för olycksplatsen, tidpunkt för olyckan samt i vilken riktning fordonet var på väg vid olyckstillfället. Larmoperatören kan också se vilken bil det handlar om, till och med hur många personer som troligen färdats i den eftersom larmet ger uppgift om antalet fastsatta säkerhetsbälten.

Det här scenariot är verklighet inom bara några år, när Ecall blir obligatoriskt i varje nytillverkad bil i länderna som anslutit sig till systemet. Om bilens krockkuddar löses ut, larmar Ecall-enheten automatiskt 112.

– Vinsten är att vi får larmet omedelbart – ingen annan behöver larma. Bara där sparar vi många viktiga minuter, säger Thomas Stenbäck, chef för strategi och affärsutveck-ling på SOS Alarm.

– En annan oerhört stor vinst är att vi får besked om olycksplatsen. En person som råkat ut för en olycka vet inte alltid exakt var han eller hon befinner sig. Och vi

undviker också olyckor där personer fryser ihjäl på ensliga vägar.

Det går att larma även manuellt och en-heten innehåller en funktion för tal.

– Det gör att vi även kan prata med perso-nerna i bilen för att få mer information.

Med den sammantagna informationen kan SOS Alarm skicka ut enheter med ade-kvat utrustning och göra rätt insatser direkt.

– Och den riktiga vinsten är förstås att fler liv än i dag kan räddas.

Ecall är ett EU-projekt som drivits i snart tio år och nu närmar sig sjösättning. Hit-tills har 26 länder undertecknat en avsikts-förklaring om deltagande. Här finns även länder utanför EU, som Norge, Island och Schweiz.

Tekniskt och organisatoriskt är projek-tet långt gånget. Allt talar för att Ecall blir verklighet från och med 2015. Fortfarande återstår en hel del arbete, som förberedelse av larmcentraler, samarbetsavtal med kom-muner och deras räddningstjänster och säk-ra gränssnitt mot mobiloperatörernas nät.

– Det här är en ganska arbetskrävande och relativt kostsam fas. Dessutom behö-ver vi få ett formellt uppdrag från en statlig huvudman, säger Thomas Stenbäck.

Hittills har Trafikverket agerat samord-nare i Sverige.

Om ett par år är alla nya bilar i stora delar av Europa utrustade med Ecall

– en enhet som automatiskt larmar 112 om fordonet krockar. Många

livsviktiga utryckningsminuter kan sparas eftersom larmet ger information

bland annat om var bilen befinner sig, om krockkuddar har utlösts samt hur

många personer som befinner sig i den.

Text: Sven Lindell Foto: Sam Burt/Getty Images, Daniel Jeminen SOS Alarm

sparar tusentals livAutomatiskt larm i bilen

utveckling trafiksäkerhet

24 SOS

En detalj som återstår är att säkra systemet mot falsklarm. Exempelvis ska barn inte kunna komma åt knap-pen och larmet ska inte utlösas när bilen är på verkstad.

Om bilens krockkuddar löses ut skickas ett larm automa-tiskt till 112. SOS-operatören kan då bland annat se bilens position, färdriktning och antal passagerare.

Enligt EU:s beräkningar kan Ecall påskynda rädd-ningstjänstens ankomst med 40 procent i tätorter och upp till 50 procent vid olyckor på landsbygden.

Systemet skulle där-med kunna rädda 2 500 liv i Europa varje år och minska antalet allvarliga skador med 15 procent. Omkring 39 000 människor omkom på Europas vägar 2008.

Projektet drivs av EU och startade för snart tio år sedan. 26 europeiska länder är beredda att

införa systemet. Det planeras vara i drift

från 2015 och stöds av europeiska biltillverkare och mobiloperatörer.

Initiativet gäller endast nytillverkade bilar för privattrafik.

Redan i dag har enskilda fordonstillverkare egna system för automatiska och manuella larm. Exem-pelvis Volvo driver Volvo on-call, där man har en egen bemannad larmcen-tral som tar emot larm från Volvobilar.

50 procent snabbare insats

SOS 25

SOS 27

Fråga SOS Alarmil

lus

tra

tör

: cec

ilia

Pe

tter

sso

n

Larm till annat landJag arbetar på Försäkringskassans utlandskontor. Vi hanterar samtal från personer utomlands. Min fråga är om vi kan ringa 112 även när det gäller aku-ta händelser som inträffat eller förvän-tas inträffa i annat land? Det kan ex-empelvis handla om att någon som vi har i telefon håller på att försöka ta sitt eller någon annans liv. Kan ni förmedla dessa larm till andra länder?Fredrik

Det är det land man befinner sig i som ansvarar för landets nödnummer. SOS Alarm samarbetar endast över gränser-na med våra nordiska grannländer.

I alla EU-länder ska det gå att använ-da 112 men det är inte möjligt att ringa 112 i Sverige från utlandet.

På www.112.se kan du se en lista med länder i Europa som använder 112.

Vart vänder jag mig om jag har kritik gäl-lande ett ambulansärende, där jag tycker att SOS Alarm har handlat fel? Min dotter, som hade feberkramper, fick vänta i över 20 minuter på ambulans. När ambulans-personalen anlände tyckte de att det var fel att de inte blev skickade som prio ett.Carolina

Vi beklagar att ni fick vänta länge. Kontak-ta den SOS-central det berör, kontaktupp-gifter finns på www.sosalarm.se/sv/Kon-takt. Du är välkommen att ringa oss, men vi ser gärna att du även mailar alternativt skickar oss ett brev så att vi får händelsen beskriven med dina egna ord.

In Case of EmergencyJag läste i tidningen Hälsa något om ”snabbnummer” i mobi-len till anhöriga. Tidningen hänvisade till SOS Alarms hemsida. Skulle vilja veta mer om detta. Var letar jag? Rune

Lägg in telefonnumret till dina närmaste anhöriga i telefon-boken i mobiltelefon under namnet ICE (förkortning för In Case of Emergency) plus vilken anknytning du har till personen (till exempel mamma, make, dotter). Om du råkar ut för en olycka eller en sjukdomsattack kan räddnings- och sjukvårdspersonal behöva få tag i dina anhöriga. De kan då snabbt leta upp nummer som börjar med ICE i din mobiltelefon. Rör du dig även utom-lands bör du skriva på engelska och lägga till svenska landspre-fixet +46 före telefonnumret. Läs mer på www.sosalarm.se

SOS Alarm kundservice svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt.Vissa av frågorna och svaren har vi bedömt som intressanta för en större läsekrets och de återges här i redigerad version.

Vem tar emot kritik?

Jag har länge tänkt på att man ska kunna skicka sms istället för att ringa. Såg nu att ni skulle börja med det för hörselskadade. Varför inte för alla? Det kan ju vara så att någon är i ens hus/ lägenhet och man kan inte ringa. Vore det inte bra då att kunna skicka ett sms? Så man kan meddela SOS ändå. Sofia

Sms-tjänsten är endast en lösning för personer med tal- eller hörselskada. Vi rekomenderar övriga att ringa 112 i akuta situationer för att snabbt få hjälp.

Larma via sms

Frivilligt engagemang

ger större kraft

www.civil.se

Kraften i frivilligt engagemang är stor. Den kommer till sin rätt genom lokal förankring när vanliga människor ser att också andra i deras vardag och hembygd ställer upp för samhället. Från minsta by till största stad. Det är det som är den stora styrkan i frivilliga resursgrupper, FRG. FRG startades 2004 av Civilför-svarsförbundet, med stöd av dåvarande

Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), i samarbete med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Sedan dess har närmare hälften av landets kommuner valt att genom FRG ta hjälp av engagerade invånare som känner kommunen och dess förutsätt-ningar. De vet att lokala resurser på

kommunnivå har ett stort genomslag när det verkligen gäller. FRG blir en avlastning till viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänst, polis och sjukvård. Genom länsstyrelserna kan resurser samordnas över kommun- och läns- gränser. FRG är enkel i sin struktur men ändå effektiv till en rimlig kostnad genom att det lokala engagemanget fångas upp.

Vi utbildar, informerar och hjälper. Bli medlem du också! | Telefon: 08-629 63 60 | E-post: info@civil.se

Annons SOS Alarm 2012 02.indd 1 2012-02-17 02:40:53

Frivilligt engagemang

ger större kraft

www.civil.se

Kraften i frivilligt engagemang är stor. Den kommer till sin rätt genom lokal förankring när vanliga människor ser att också andra i deras vardag och hembygd ställer upp för samhället. Från minsta by till största stad. Det är det som är den stora styrkan i frivilliga resursgrupper, FRG. FRG startades 2004 av Civilför-svarsförbundet, med stöd av dåvarande

Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), i samarbete med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Sedan dess har närmare hälften av landets kommuner valt att genom FRG ta hjälp av engagerade invånare som känner kommunen och dess förutsätt-ningar. De vet att lokala resurser på

kommunnivå har ett stort genomslag när det verkligen gäller. FRG blir en avlastning till viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänst, polis och sjukvård. Genom länsstyrelserna kan resurser samordnas över kommun- och läns- gränser. FRG är enkel i sin struktur men ändå effektiv till en rimlig kostnad genom att det lokala engagemanget fångas upp.

Vi utbildar, informerar och hjälper. Bli medlem du också! | Telefon: 08-629 63 60 | E-post: info@civil.se

Annons SOS Alarm 2012 02.indd 1 2012-02-17 02:40:53

Frivilligt engagemang

ger större kraft

www.civil.se

Kraften i frivilligt engagemang är stor. Den kommer till sin rätt genom lokal förankring när vanliga människor ser att också andra i deras vardag och hembygd ställer upp för samhället. Från minsta by till största stad. Det är det som är den stora styrkan i frivilliga resursgrupper, FRG. FRG startades 2004 av Civilför-svarsförbundet, med stöd av dåvarande

Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), i samarbete med övriga frivilliga försvarsorganisationer. Sedan dess har närmare hälften av landets kommuner valt att genom FRG ta hjälp av engagerade invånare som känner kommunen och dess förutsätt-ningar. De vet att lokala resurser på

kommunnivå har ett stort genomslag när det verkligen gäller. FRG blir en avlastning till viktiga samhällsfunktioner som räddningstjänst, polis och sjukvård. Genom länsstyrelserna kan resurser samordnas över kommun- och läns- gränser. FRG är enkel i sin struktur men ändå effektiv till en rimlig kostnad genom att det lokala engagemanget fångas upp.

Vi utbildar, informerar och hjälper. Bli medlem du också! | Telefon: 08-629 63 60 | E-post: info@civil.se

Annons SOS Alarm 2012 02.indd 1 2012-02-17 02:40:53

År 1956 invigs den första föregångaren till dagens SOS-centraler. Den grundläggande idén med SOS-tjänsten var att alla medborgare skulle kunna nå samhällets räddnings-insatser med ett enda nödnummer. När visionen förverkligas 1956 är Sverige först i världen med att ha ett gemensamt larm-nummer för alla typer av hjälporgan. Foto: Tekniska museet

Först i världen med gemensamt larmnummer

Operatörerna vid SOS-centralen i Göteborg koppla-de nödsamtal från ett 40-tal kommu-ner. Vid anrop tändes en lampa inom det område på kartan varifrån anropet kom.

1956

BposttidningAvsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm