S O SEn tidning från SOS Alarm ··· Nr 2 2012

” Ser vi att något kunde skötts annor-lunda och bättre, då ska vi stå för det och samtidigt tydligt

V VXN

visa vilka åtgärder vi vidtagit.”

effekt, sidan 24

Sylvia Myrsell, chef för SOS Alarms patientsäkerhetsenhet

Allt fler behöver personlarm

Döva larmar 112 på skärmen

så blev Kirunas räddningstjänst snabbare

Hjälpen från ovan i sjönöd

AKUT-kampanjen räddar liv

SOS Alarm

BäStA

112-verksamheten

i EU

stroke

2 SOS

Innehåll nr 2 2012S O STidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö

Redaktör: Jenny Friberg

Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm

Besöksadress: Humlegårdsgatan 17

Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se

Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt

För frågor om prenumera-tion, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se

Redaktionell produktion: Appelberg

Tryck: Fototext AB 2012

Omslagsfoto: Gettyimages

Nästa nummer av SOS kommer ut i september.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisbered­skap. Verksamheten inne­fattar även säkerhets­, jour­tele­ och trygghetstjänster. SOS Alarm ägs till 50 pro­cent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.

07 Alarm! Sandra Danielsson vill få

hästarna ur räddningstjänsten.

08 Insats Räddningshelikoptrarna

under Sjöfartsverkets vingar.

10 Fokus Strokekampanjen

är en stor framgång.

14 Effekt Effektivare utlarmning

i Kiruna med SOS Alarm.

16 Profilen Gary Machado på mission för 112 i Europa.

19 Utveckling Fler ensamarbetande behöver personlarm.

22 Utveckling Så larmar döva på skärmen.

24 Effekt Med patientsäkerheten i fokus.

27 Fråga SOS Alarm Om koordinater, polisärenden och sjuktransport från utlandet.

28 Årtalet När gasmolnet hotade Helsingborg.

SOS 3

” SOS Alarms unika modell för samverkan har belönats.” 3

Många kopplar nog livräddare till glassigt liv á la Baywatch. Vad gör egentligen en livräd-dare?

– Vi är åtta livräddare i sex olika torn på stranden från vecka 25 till 32. Vi försöker förebygga alla typer av vattenrelaterade olyckor. Be-roende på position har man olika uppgifter, den i tornet håller kon-takt med SOS Alarm, den som är på stranden får vidare instruktioner eller är den som är först på plats vid en olycka. Det är viktigt att man känner sig hemma i vattnet och har god grundfysik eftersom det är mycket ansträngande att göra en räddning. Man bör ha goda sjuk-vårdskunskaper, men även ledar-egenskaper och att kunna jobba i grupp är viktiga då allt bygger på samarbete.Vad får dig att ägna tre veckor av din semester åt detta?

– Jag kombinerar nytta med nöje. Det är ett fantastiskt gäng i Tylö-sand, mina bästa vänner. Vi har ett kall att hjälpa människor. Vår vision är att ingen ska drunkna och vi får mycket uppskattning av både bad-gäster och de boende vid stranden.Berätta om ett ingripande!

– Jag har själv bara varit med om ganska odramatiska saker – som bortsprungna barn, sjukdomsfall, personer som har blivit stungna av fjärsingar i vattnet. Men förra som-maren hade vi en stor olycka där vi påbörjade hjärt-lungräddning på en treåring. Han hade suttit i vatten-brynet och lekt, men på några se-kunder låg han i vattnet. De inblan-dade livräddarna gjorde ett mycket bra jobb. Det hela gick bra.

Text: Eriq Agélii

VLäs mer om livräddarna på www.tylosand.net

foto

: Lo

uis

e b

iLLg

ert

foto

: ma

rti

n c

eder

bLa

d, f

oLi

o

foto

: tiL

da

Wen

ns

trö

m

Sabina Halvarsson som sedan 2009 extraarbetar som frivillig livräddare på Tylösand havsbad i Halmstad.

frågor till

Tänk att varje dag gå till ditt arbete och veta att de beslut du tar kan rädda någons liv.

Våra operatörer tar dagligen emot cirka 10 000 nödsamtal där de larmar ut rädd-ningstjänst, ambulans, kopplar till polis, sjöräddning, jourhavande präst med flera. Ibland räcker det med några lugnande ord i telefonen och ibland krävs en större in-sats. En arbetsdag på SOS Alarm kan sam-manfattas med ett ord: samverkan.

SOS Alarms unika modell för samver-kan har belönats av European Emergency Number Association med vår branschs finaste utmärkelse, Outstanding National 112 System. Det betyder att vår vision om att vara ledande i Europa på tjänster för ett tryggare samhälle håller på att infrias.

I det här numret av SOS kan du bland annat läsa om den tredje största sjukdo-men i Sverige, stroke. En stor informa-tionsinsats och nya larmkriterier har visat sig framgångsrika för att rädda liv. Jag önskar dig en trevlig läsning!

Johan Hedensiövd SOS Alarm

Intro Sabina Halvarsson (till vänster) och Camilla Ekmark är två av 70 frivilliga livräddare

som ägnar en del av sin semester åt att göra

stranden i Tylösand säker i sommar.

signaler

4 SOS

564 141 ...... anrop till SOS Alarm 2011 var så kallade A-nummerlösa. Det innebär att abonnentens tele-fonnummer inte syns på grund av att det exempelvis är ett anrop från mobiltelefon utan simkort.

Med ny teknik har över en halv miljon felaktiga samtal styrts bort för att inte belasta den ordinarie 112-hanteringen på SOS-centralerna. År 2011 var det knappt 1,8 procent av de A-nummerlösa anropen som resulterade i någon slags åtgärd.

Mer information hittar du i 112-rapporten samt SOS Alarms hållbarhets- och årsredovisning som bägge finns att ladda ner på www.sosalarm.se

Regeringen har utsett Marie Hafström att leda utredningen för att se över Sveriges alarmeringstjänst. Marie Hafström har bland annat varit generaldirektör för Kustbevakningen och för Försvarsmakten. Särskilt viktigt anser regeringen det är att säkerställa en sammanhållen och obruten så kallad larmkedja för att öka säkerheten och tillförlitligheten vid larm.

– Vi har efterlyst en utredning av Sveriges alarmerings­tjänst och vi välkomnar att den nu kommer till stånd. Särskilt med tanke på den uppsplittring som har skett genom att några landsting har valt att bryta larmkedjan och starta separata larmcentraler för ambulansärenden, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm.

Utredningen ska:● Kartlägga nuvarande alarmeringstjänst och anknytande

tjänster. ● Beskriva konsekvenser av att flera operatörer tillhanda­

håller tjänster för utalarmering av resurser för hjälp­insatser inom allmän ordning, säkerhet och hälsa.

● Föreslå vilka delar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa som ska ingå i samhällets alarmeringstjänst.

● Föreslå hur verksamheten ska vara organiserad utifrån alarmeringstjänstens betydelse när det gäller allmän ordning, säkerhet och hälsa.

● Ta ställning till hur det offentliga åtagandet ska avgränsas, utformas och finansieras.

● Analysera ansvarsfördelning mellan stat, kommun och landsting. Utredningen ska redovisas senast 30 april 2013.

Kommunikations­systemet Rakel ska anpassas för att fungera med flygplan och helikopter. Det har Myndighet för samhällsskydd och bered-skap beslutat efter ett lyckat test sommaren 2011.

– Det ger en större möjlighet till effektiv och säker kommuni-kation för alla delar i larmked-jan. Analog radio har problem med ljudkvalitet och räckvidd. Det är svårt att avgränsa använ-dardelen, vilket har inneburit problem med både sekretess och att olika enheter har stört varandra. Med Rakel finns det

istället möjlighet att skapa tal-grupper enbart för de enheter som är involverade i räddnings-insatsen, säger Sverker Peters-son, Rakelsamordnare på SOS Alarm.

Utbyggnaden gör exempelvis att Kustbevakningen får bättre möjligheter att kommunicera från sina flygplan och sjukvår-den i helikoptrar blir säkrare.

Sverker Petersson tror att för-sta steget i utbyggnaden av Ra-kel för kommunikation i flyg och helikopter i storstäderna och utefter kusten, kommer att vara klar under 2012.

Rakel får vingar

Alarmeringstjänsten under luppen

illu

str

ati

on

: cec

ilia

pe

tter

sso

n

55%Felringningar

29%Nödsamtal

16%A-nummerlösa samtal

miljoner 112-anrop

3,5

”Utan fUngerande gemensamt kommunikationssystem kommer vi inte långt. Det vanliga mobilnätet och andra datasystem är oerhört sårbara.”Ingvar TH Karlsson, kommunchef i Öckerö kommun, i tidningen Rakel

SOS 5

Varje år inträffar mellan 3 000 och 4 000 bränder i skog och mark i Sverige. Iphone­appen Brandrisk ute hjälper dig att hålla koll på brandrisken i skog och mark var du än befinner dig i sommar. Prognosen uppdateras varje dygn med information från SMHI och gäller fem dagar framåt. Du kan också söka efter motsvarande information för andra orter.

Brandrisk i din telefon

Samhällsviktiga använ-dare bör prioriteras på mobil nätet vid ett krisläge, föreslår Post- och telestyrelsen. Skulle det svenska kommunikationsnätet utsättas för skador och överbelastningar finns

det risk att kapaciteten försämras. Med prioritetsfunktioner blir det möjligt för utvalda användare att få förtur i mobilnäten och att kun-na använda flera olika operatörers nät för sin kommunikation.

PTS föreslår blåljus på nätet

Bäst i EuropaSOS Alarm har fått en europeisk utmärkelse för bästa nationella 112-verksamhet.

å

— Utmärkelsen är ett bevis på att vi är på rätt väg i vår vision att vara ledande i Europa när det gäller tjänster för ett tryggare samhälle, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm.

Utmärkelsen delas ut av European Emergency Number Association (EENA) till den organisation som på bästa sätt erbjuder sina invånare trygghet och säkerhet genom en väl utvecklad 112­

funktion i hela landet. Det är en samlad bedömning som tar hänsyn till teknik, rutiner och samarbete samt med­ arbetarnas förmåga och kompetens.

Nödnumret 112 finns i hela Europa, men SOS Alarms arbete utifrån en obruten larmkedja och samverkan mellan samhällets hjälpresurser gör Sverige unikt.

Läs mer om EENA på sidan 16.

å VeT du Var du är I sommar?

Det blir allt vanligare att hjälpsökande inte vet var de befinner sig när de ringer 112. Med SOS Alarms ”Checklista för en tryggare sommar” har du större chans att snabbt få hjälp om olyckan skulle vara framme.å Ta i förväg fram positionen för den plats

där du ska befinna dig. Se till exempel ”visa koordinater” på www.hitta.se/karta

å Ta reda på landets nödnummer när du reser utomlands (112 är nödnumret i hela Europa).

å Lägg in dina närmaste anhöriga i mobiltele­fonens adressbok under namnet ICE (In Case of Emergency). Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut sjuk eller skadad och inte kan tala. Läs mer om funktionen på www.sosalarm.se/ice

Läs fler tips för en säkrare sommar på www.sosalarm.se/sommarinfo

SOS Alarms kundsupport för affärs ­området säkerhet, jourtele och trygghetsjour centraliseras till Västerås. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en ökad samverkan, effektivitet, tillgänglighet och kvalitet.

– Centraliseringen kommer att ytterligare höja kvaliteten i de tjänster vi levererar, säger Maria Valentin, chef för affärsområdet säker het, jourtele och trygghetsjour.

Kundsupportens etablering och uppbyggnad i Västerås startar under hösten 2012 för att vara i full drift under 2013.

Kundsupport under ett tak

foto

: sa

nn

a s

ker

dén

signaler

6 SOS

Sedan april hanterar SOS Alarm larm om självmord på nytt sätt. Nya rutiner innebär att larmoperatö-rerna snabbare underlättar samverkan mellan polis, brandförsvar och ambu-lans.

Självmord är den vanligaste döds-orsaken bland män i åldrarna 18–44 år och den näst vanligaste bland kvin-nor i samma ålder. Satsningen är en del i Spis-projektet (Suicidpreven-tion i Stockholms län) med målet att samverkan mellan SOS Alarm och

blåljusorganisationerna optimeras så att fler liv kan räddas och att över-levande får den hjälp och stöd som behövs. Ett problem har varit att hot om självmord tidigare inte har regist-rerats som specifika ärenden och där-med inte synts i statistiken.

Initialt begränsas Spis-projektet till Stockholms län, men det pågår lik-nande projekt på andra håll i landet och samtliga SOS-operatörer kom-mer att ha samma stöd för att ta emot självmordslarm.

Samverkan vid larm om självmord

SOS Alarm på Almedalen sos alarm deltar aktivt under almedals-veckan 1–8 juli i Visby. onsdag 4 juli håller sos alarm ett spännande seminarium kring krisberedskap i samhället. Besök även sos alarms tält på Hamngatan under veckan!Avslutningskonferens för reach 112, 28–29 juni, i santiago de compostela, spanien. Mer information på www.reach112.eu

Missa inte !

illu

str

ati

on

: cec

ilia

pe

tter

sso

n

foto

: pia

no

rd

lan

der

Samverkan mellan olika professioner på en olycksplats är komplice­rad. I boken Samverkan mellan blåljusorganisatio-ner (Studentlitteratur) problematiserar författarna Johan Berlin och Eric Carlström agerande på olycksplatser. De belyser friktionen mellan professioner och diskuterar olika beteendemönster.

Boken riktar sig till alla som arbetar i eller i anslutning till blåljusorganisationer.

Pris: 322 kronor, plus moms

Nytt i bokhyllan:

Snabb tillgång till hjärtstar-tare kan avgöra om en patient över-lever ett plötsligt hjärtstopp.

Genom det frivilliga nationella hjärt-startarregistret samlas informationen om hjärtstartarna och allmänheten får information om var de finns placerade.

– Om den drabbade personen får en elstöt mot hjärtat inom de första

Hjärtstartare skillnaden mellan liv och dödminuterna ökar chansen till överlev-nad drastiskt, säger forskaren Jacob Hollenberg vid hjärtkliniken på Söder-sjukhuset i Stockholm.

– En amerikansk studie visar att 70 procent av de som drabbades av hjärtstopp överlevde om de fick en elstöt inom tre minuter. Allt handlar om tid.

På hjartstartarregistret.se hittar man drygt 3 800 av registrets 4 300 registrerade hjärtstartare. Vissa hjärt-startare är inte synliga för allmänhe-ten utan endast för SOS Alarm.

Även eniro.se har gjort stor sak i att man visar var närmaste hjärtstartare finns. Men det är inte rätt ställe om man akut söker en hjärtstartare, den som går in på sajten får leta länge för att finna ikonen.

Självklart har du lagt in information om dina nära anhöriga, ice (se www.sosalarm.se/ice), i din mobil telefon. Men om du har skärmlås på gör informationen ingen nytta. sätt i så fall istället fast en så kallad Qr-kod, till exempel i din plånbok, med information om precis vad du vill. förutom din identitet och kontaktuppgifter till anhöriga, kan information om sjukdomar och medicin vara avgörande för att du ska få rätt vård. koden kan avläsas med till exempel en mobiltelefon med Qr-app. ice-taggar kan du köpa på taggisar.se

ICE som QR-tagg

En QR-kod kan innehålla all information om dig.

Tomas Lundin, fastighetsförvaltare på Jernhusen, monterar en hjärtstartare.

SOS 7

Inom 90 sekunder ska rädd-ningstjänsten vara på väg. Sant eller falskt? Och varför? Jag har inte lyckats hitta någon som helst reglering någonstans angående de traditionella 90 sekunder som styr den så kallade anspänningstiden. Uttrycket anspänningstid kommer från när hästarnas spändes för vag-narna, och visst var det ett tag sen man slutade med hästar? Men det skulle ju vara läskigt att ändra på något inom räddningstjänsten.

Många räddningstjänster ber SOS Alarm att dröja med larmet tills SOS Alarm har ordentligt med information, istället för att så tidigt som möjligt larma aktuell brand-styrka. Ja, man kanske inte uttryck-er sig så, men det är så effek ten blir i realiteten om man inte använder förlarm. Det är något som används alldeles för sällan inom svensk räddningstjänst. Det enda som be-hövs egentligen för att kunna dra ett förlarm är en någorlunda an given position, att det som har hänt är allvarligt och att en räddningsinsats krävs. Oftast är även olyckstypen känd i ett tidigt läge, och styrkan kan förbereda sig för till exempel trafikolycka eller brand. Sen, när väl räddningstjänsten är på fötter – ut-an hästar – kan utlarmningen kom-pletteras med mer uppgifter.

En del har haft problem med att tolka om de 90 sekunderna ska räknas från förlarmet eller från det ”riktiga” larmet. Men ett förlarm är ju faktiskt ett riktigt larm! Kanske ska man istället kalla det för ”snab-ba larm”? Larmet kan dessutom lätt dras av SOS-operatören under på-gående samtal med inringaren.

Var i vagnhallen är hästarna?

För att avsluta med ett ekono-miskt perspektiv på det hela så sätter man i Räddningsverkets (nu-mera MSB) skrift angående ”Tids-faktorns betydelse vid räddningsin-satser” ett värde om 137 800 kronor för var femte minut som räddnings-insatsen till en brand i byggnad blir

” Förlarm används alldeles för sällan”

fördröjd. En överslagsberäkning ger att om praxis ändras från 90 sekun-der till 60 sekunder skulle samhäl-let spara 13 780 kronor per utryck-ning till brand i byggnad. Med Sveriges cirka 11 000 insatser till bränder i byggnader per år innebär det cirka 150 miljoner kronor per år. Värdet baseras dock på siffror för 1999, i dag skulle summan bli betyd ligt högre.

Men oavsett pengarna, så kan det vara dags att även mentalt köra ut hästarna från brandstationen och inse att man kan bli ännu snabbare och effektivare.

Alarm!

64mILjarder Kronor kostar olyckor samhället varje år.

Olyckor till följd av fall och vägtrafik står för mer än en tredjedel var av kostnaderna. det visar en ny undersökning från Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap.

cirka 60 procent av den totala samhälls-kostnaden för olyckor utgörs av direkta kostnader för exempelvis sjukvård och egen-domsskador. Återstående 40 procent utgörs av indirekta kostnader i form av produktions-bortfall från förvärvs- och hemarbete.

sandra danielssonBrand- och risk-hanteringsingenjör,arbetar med revision och rådgivning på PwC, bloggar på www.tjugofyra7.se

Förmågan och effektiviteten i krisbered­skapssystemet ska höjas genom en snabb och enhetlig alarmering och vidareförmedling av information.

Det är syftet med det nya samverkansavtal som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tecknat med SOS Alarm. Avtalet reglerar formerna för samverkan vid krissituationer och larmning av myndigheternas tjänsteman i bered skap (TIB). I och med det nya avtalet blir SOS Alarms roll som samordnare av information och insatser i krissituationer tydligare.

– Den stora skillnaden är att vi nu har MSB:s uppdrag att stötta och samordna alla TIB­myndig­heter, säger Ulf Strandberg, som är tjänsteägare för krisberedskap på SOS Alarm.

Centrala myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap har, liksom landets länsstyrelser, en TIB. De är tillgängliga dygnet runt och larmas av SOS Alarm om något allvarligt inträffar.

– Vårt jobb är att stötta, informera och få TIB­myndigheterna att effektivt samverka för att underlätta beslutsfattandet, säger Ulf Strandberg.

Nytt avtal förstärker krisberedskapen

8 SOS

När någon hamnar i sjönöd ansvarar Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning både för efterfoskning och undsättning.

för att säkra helikopterberedskapen i Sverige tvingades Sjöfartsverket ta över verksamheten i egen regi i januari. Så här går det till om olyckan är framme. Text: Tomas Nilsson Foto: Sven Nilsson och Ida Lindkvist, Gotlands Tidningar

Tänk dig att en båt förliser eller ett flygplan försvinner spårlöst från radarn. Vid sådana tillfällen kopplas inringarens larmsamtal via SOS Alarm till Sjö- och flyg-räddningscentralen i Göteborg (JRCC), som är en understödjande del av Sjöfartsverkets helikopterberedskap.

– Vi bedriver sjö- och flygräddning över land, utanför kusterna och på de stora insjö-arna, säger Bengt-Olov Hammarlöf, rädd-ningsledare på JRCC.

Fram till i januari var det Norrlandsflyg som skötte helikoptertjänsterna. Men nu har Sjöfartsverket tagit hand om verksamheten i egen regi genom att förvärva bolaget.

– Anledningen till uppköpet var att Norr-landsflyg inte var ekonomiskt stabilt och Sjö-fartsverket ville säkra att man kan fortsätta göra helikopterinsatser. Praktiskt innebär detta ingen skillnad. Dock finns planer på att köpa fler och bättre helikoptrar samt att flytta den temporära stationen i Skellefteå till Umeå, säger Bengt-Olov Hammarlöf.

Om ett flygplan störtar över land är JRCC:s uppgift att lokalisera det, medan räddningstjänst och polis tar över undsätt-ningen. Det skiljer sig från om en båt ham-nar i sjönöd eller ett plan havererar i havet. Då är det JRCC som både ska efterforska

och undsätta de nödställda. Helikopter-baserna finns i Skellefteå, Göteborg, Ron-neby, Visby och Norrtälje.

– Om en fritidsbåt har fått problem, till ex-empel gått på grund och börjat ta in vatten, eller om någon bara förlorat kontrollen över båten, får vi i regel in anropen via SOS Alarm. Däremot är yrkessjöfarten utrustad med en VHF-radio som når oss direkt, säger han.

När JRCC får in ett larmsamtal gör opera-tören en kort intervju med inringaren. Om det är en båtolycka så anropar JRCC Sjö-räddningssällskapet och Kustbevakningen. Men om läget är särskilt allvarligt eller om haveriet har skett långt från kusten så sätts en av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar in. Inom femton minuter ska besättningen vara i luften.

– Larmcentralen och helikoptern håller kontakt under insatsen. Alla rapporter är av vikt, till exempel om räddningsmanskapet måste gå med reducerad fart på grund av dålig sikt. När ytbärgaren vinschat upp de nödställda samverkar räddningsledaren med SOS Alarm så att personerna kan möta sjuk-vård på något sätt. Beroende på situationen kör vi direkt till sjukhus eller möter upp en ambulans.

insats sjö- och flygräddning

Under Sjöfartsverkets

vingar

SOS 9

14.07Inte långt senare blåser dock en ovän­tad åskby upp. Båten, en liten tvåmän­ning i trä, kapsejsar och Staffan och vännen hamnar i det kalla vattnet, drygt 500 meter från land. Deras räddning blir en mobiltelefon i vattenskyddat fodral som Staffan ringer SOS Alarm med. Samtalet kopplas till Sjöfartsverkets sjö­räddningscentral (JRCC). Av SOS Alarm får sjöräddningsledaren veta att båten kantrat, liksom att personerna befinner sig i vattnet och att det före ligger en överhängande fara för liv.

14.21Samtidigt kontaktar sjöräddnings­ledaren helikopterbesättningen. Också Sjösällskapet i Visby får anropet, liksom både fritids­ och yrkesbåtar som är i närheten och kanske kan hjälpa till. 14 minuter efter Staffans larmsamtal från vattnet lyfter Sjöfartsverkets heli­kopterbesättning från hemmabasen på Fridlanda flygplats i Visby.

14.28Efter sju minuter kommer rapporter från helikoptern att man ser de kap­sejsade. Under de långa, oroliga minu­terna samtalar räddningsledaren med Staffan och berättar vad som försiggår. Ett tag finns tvivel om helikoptern kan vinscha på grund av åskvädret.

14.38Tio minuter senare har ytbärgaren lyckats vinscha upp Staffan och Hans. Beskedet som helikoptern ger är positivt: personerna är nerkylda, men i övrigt är det ingen fara.

14.48Helikoptern landar på sjukhusplat­tan i Visby, där de båda männen tas om hand av sjukvårdspersonal för kontroll. 20 minuter efteråt landar helikoptern åter på sin hemmabas.

Räddad av påsen Den 10 augusti 2011 såg ut att bli en lugn och stillsam dag när Staffan Grönte och Hans Ekling beslöt sig för att ta en segeltur utanför Grunds udden på östra Gotland. På väderleksrap­porten i radion hörde Staffan att dagen skulle präglas av växlande molnighet.

Staffan Grönte hade sin mobil i en vattentät plast-påse. Därför kunde han larma 112 från den kap-sejsade båten.

SOS 11

Hos Agnes Roxström i Södra Sandby strax utanför Lund möter hunden Flisa vid dörren. Flisa följer ofta med då Agnes tar bussen de få milen hem till mormor Henny och morfar Rune Hansson i Tollarp.

– Vi står varandra väldigt nära och det är så mysigt att vara hos dem, säger Agnes.

I vintras skulle Agnes tillbringa trettonhelgen hos morföräldrarna. När hon kom dit berättade Rune att Henny uppfört sig lite konstigt, hon svarade inte när telefonen ringde. Och två dagar tidigare hade hon förlorat medvetandet en kort stund men sedan känt sig helt bra.

– Jag blev också dubbelseende men det gick över så jag trodde det

berodde på ett synfel. Som gam-mal sjuksköterska tyckte jag det var onödigt att ringa läkare, säger 76-åriga Henny i dag.

Vid frukostbordet på tretton-dagen sjönk Henny plötsligt ihop.

– Mormor rätade på sig igen, men när hon tog kaffe skakade hon väl-digt och missade osten när hon skul-le skära en skiva, berättar Agnes.

Så säckade Henny ihop en andra gång men kom åter till sans. Även om Henny upprepade att det inte var någon fara, hon vara bara väl-digt sömning, förstod Agnes att något var fel.

– Jag kände inte igen henne, hon är så snabb i vanliga fall. Av nå-gon anledning dök affischen från

vårdcentralen upp i minnet. Där fanns vissa tecken du ska kontrol-lera om du misstänker att någon fått en stroke, exempelvis talet. Jag bad mormor säga sitt namn och hon sluddrade väldigt. När morfar försökte få henne att stå hade hon ”spagettiben” och vinglade.

Affischen Agnes sett och läst var från den nationella strokekam-panjen, Akut. Den genomförs på initiativ av Sveriges landsting och regioner, i samarbete med Sjuk-vårdsrådgivningen 1177 och SOS Alarm. Under tre år satsas 50 mil-joner kronor på information kring stroke och kampanjen har under sitt första år varit en stor framgång.

Risk­faktoReR föR stRoke4 Högt blod­

tryck på­skyndar åderförkalk­ningen och skadar hjär­nans tunnare blodkärl.

4 Diabetes.4 Hjärtsjuk­

domar. 4 Högt koleste­

rolvärde. 4 Rökning.4 Mycket

alkohol.4 Ärftlighet. 4 Stress.4 Övervikt och

skräpmat.

” Vilken tur det var att Agnes var hos oss...” Henny Hansson

fokus stroke

räddadeAffischen

en omkullkörd moped och ett skrapat knä fick 15-åriga

Agnes Roxström att gå till vård centralen. Det kan ha

räddat livet på hennes mormor Henny Hansson. För på

väggen i väntrummet satt en affisch som visade tecknen

på stroke. Agnes läste. Och lade på minnet.

Text: Marie Skoglund Foto: Jens Lennartsson

Agnes mormor

12 SOS

Åtta av tio säger sig ha uppmärk-sammat den och nu under våren går kampanjen till företag, landsting och kommuner för att nå anställda och ge kunskaper som kan rädda liv på jobbet.

Agnes kände igen Hennys symp-tom från kampanjen och ringde sjukvårdsupplysningen. Där var så lång kö, att hon istället ringde sin moster som larmade 112. Ambulan-sen var snabbt på plats.

Henny själv har bara ett vagt min-ne av vad som hände. Hon kände aldrig någon smärta men var väl-digt, väldigt trött.

– När jag kvicknade till så gick jag ner i källaren för att plocka ihop mina toalettsaker. Så här i efterhand förstår jag ju att det kanske inte var så förståndigt.

På sjukhuset konstaterades att Henny hade fått en stroke. Blödning-en satt någon millimeter från för-längda märgen. Agnes agerande och turen att ha millimetrarna på sin sida räddade antagligen Hennys liv.

Henny är långt från ensam. Var 17:e minut får någon stroke i Sverige, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar. Samtidigt har kun-skapen om stroke tagit stora steg framåt. I dag finns strokeenheter vid de flesta större sjukhus och behand-lingen kan snabbt sättas igång.

– Många som haft en stroke oroar sig för återfall, men i dag är den risken mycket mindre än för tio år sedan, säger Bo Norrving, professor i neurologi i Lund.

De största insatserna för att und-vika en stroke gör vi själva med gan-ska enkla medel. Det bästa vi kan göra är att stå och gå mycket, röra på oss så att musklerna används och hjärtat får arbeta.

– Egentligen skulle vi införa stå-ende sammanträden eller försöka

stå ibland på jobbet. Hälften av alla strokefall uppkommer av livsstils-faktorer. Att äta skräpmat, dricka mycket alkohol, röka och inte röra på sig är en rejält negativ fyrklöver som förutom stroke ger hög risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Bo Norrving.

Oftast är det äldre som drabbas av stroke. Medelåldern ligger på cirka 73 år bland män och 77 för kvinnor, men närmare 5 procent får sin stroke redan innan de fyllt 45 år. Risken är större bland män än kvinnor. Eftersom kvinnor lever längre jämnas däremot siffrorna så

småningom ut. Äldre kvinnor får dessutom ofta en svårare stroke.

I det akuta skedet av den form av stroke som orsakas av en blodpropp är behandlingen mycket effektiv. Normalbehandlingen är att blod-proppen löses upp med så kallad trombolys och över hälften som be-handlas blir klart bättre. Att snabbt komma under läkarvård är A och O. Senast fyra timmar efter stroken behöver behandlingen påbörjas för att minska risken för skador. Blodproppen kan också tas bort och lösas upp mekaniskt.

– Insjuknande och dödlighet i

Var 17:e minut får någon stroke i Sverige, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar.

Den treåriga nationella Akut­kampan­jen har varit en stor framgång. Åtta av tio sä­ger sig ha upp­märksammat den, och hela 99 procent av dessa skulle larma 112 om de såg någon med symptom på stroke.

Agnes Roxström kände igen sin mormor Henny

Hanssons symptom från Akut- kampanjen.

SOS 13

SOS Alarm har infört nya larmkriterier vid stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) i sitt medicin­ska index. Symptomen för TIA är desamma som vid stroke, men försvinner inom något dygn. Risken att få en stor propp inom två dagar efter en attack är 10 procent.

– Därför är det väldigt viktigt att få in patienten för diagnostik och behand­ling för att undvika en full skalig stroke, säger Lars Engerström, chefläkare på SOS Alarm.

Att själv ta sig till sjuk­hus är inte att rekommen­

dera, det är ambulans som gäller. Prio 1 är vanligast vid stroke, men varierar i olika delar av landet då det styrs av respektive lands­ting. TIA, med övergående symptom, har prio 2. SOS Alarms personal har utbil­dats med tydliga rutiner för att identifiera sympto­men på stroke och TIA.

– Ofta förnekar vi att vi är sjuka eftersom vi så gär­na vill vara friska, men det väldigt viktigt att få in TIA­patienter för en tidig diag­nos. Även om symptomen gått över ska patienten in med ambulans, säger Lars Engerström.

stroke skiljer sig ganska mycket mellan olika delar av världen. Det finns en stark koppling till socio-ekonomiska förhållanden, högst risk finns exempelvis i Östeuropa och flera låginkomstländer. Rikt-linjerna skiljer sig inte mycket åt, men däremot tillämpningen. Trombolysbehandling och stroke-enheter förekommer ytterst spar-samt i fattiga länder, säger Bo Norrving.

Beroende på hur stroken ytt-rar sig, kan åtgärder sättas igång redan i ambulansen. Bland annat kontrolleras puls, syrgasmättnad och andning. Förhoppningen är att Akut-kampanjen leder till att fler strokepatienter identifieras och får snabb ambulanstransport till sjukhus. SOS Alarm kommer att analysera antalet ambulansuppdrag kopplade till stroke före och efter Akut-kampanjen.

Henny är hemma igen och mår bra. En viss försämring av minnet och hörseln på vänster öra tycker hon sig dock märka.

– Jag tänker ofta på vilken tur det var att Agnes var hos oss och hur duktig hon var, hon gjorde allting rätt. Nu efteråt har jag granskat mitt liv men inte upptäckt något som kan ha orsakat stroken. Jo, jag var väldigt trött i höstas och hade mycket att göra, men jag är ju 76 år. För mig kom det som en blixt från klar himmel. Nu äter jag kolesterol-sänkande medicin.

Agnes, som en period funderade på att bli sjuksköterska men som nu lutar åt polis, är också väldigt glad att hon var hos mormor och morfar den där morgonen.

– Och det var ju faktiskt tur att jag körde omkull med mopeden så jag kom till vårdcentralen. Annars hade jag kanske inte sett affischen.

Tänk A­K­U­T. Ansikte, Kropp, Uttal och Tid. Då har du lättare att uppmärksamma strokens speciella symptom. Om mun­gipan hänger snett, kraften i arm eller ben försvinner eller talet är sluddrigt – ring omedel bart 112. På så sätt kan fler männis­kor räddas till ett bättre liv.

AKUT­TeSTeT:

4 AnSiKTe: Kan personen le och visa tän­derna? Om mungipan hänger – ring 112!

4 KROPP: Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i tio sekunder? Om en arm faller – ring 112!

4 UTTAl: Kan personen upprepa en enkel mening? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112!

4 TiD: Varje sekund räknas.

en folksjukdomVarje år får 30 000 svenskar stroke. I Sverige räknas stroke till vår tredje största sjukdom med dödlig utgång.

STROKe är ett samlingsnamn på hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan – och hjärnblödning.

i 85 PROcenT av fallen beror en stroke på hjärninfarkt, i 15 procent av hjärnblödning.

en HjÄRninfARKT orsakas oftast av att en blodpropp täp­per till ett kärl. Den del av hjärnan som försörjs av kärlet får då sämre tillförsel av blod och syre, och en hjärnskada uppstår.

ViD HjÄRnblÖDning är or­sakerna missbildade kärl, åderför­kalkning och högt blodtryck som försvagar hjärnans kärlvägg. Om kärlväggen brister tränger blod ut i hjärnvävnaden.

Nya larmkriterier Akut-kampanjen

Oftast är det äldre som drabbas av stroke. Medel­åldern ligger på cirka 73 år bland män och 77 för kvinnor, men närmare fem procent får sin stroke redan innan de fyllt 45 år.

Senast fyra tim­mar efter stroken behöver behand­lingen börja för att minska risken för skador.

” Hälften av alla strokefall uppkommer av livsstilsfaktorer. Att äta skräpmat, dricka mycket alkohol, röka och inte röra på sig är en rejält negativ fyrklöver.” Bo Norrving

Snabb läkarvård är A och O.

14 SOS

effekt utlarmning

När man svänger av E10:an mot Nikka­luokta dyker en stor byggnad upp till vänster. Här, några kilometer från Kirunas centrum, har kommunens räddningstjänst sina lokaler.

På planen utanför brandstationen instruerar brand­mannen Emil Karlsson en aspirant till årets sommar­vikariat. Aspirantens kunskaper bakom ratten ska testas. Inne i brandstationens entréhall sitter fler och väntar på sin tur.

I den andra delen av bottenvåningen finns insats­chefernas kontorsrum, lektionssal och stationens larm­central. Men nu är larmcentralen stängd för gott. Sedan mitten på december sköter SOS Alarm utlarmning av räddningsstyrkor på inringda larm åt Kirunas rädd­ningstjänst.

– Vi är jättenöjda med förändringen. Räddnings­personalen kommer ut fortare och insatscheferna får snabbare information. Dessutom får vi direkt veta om ambulans är på väg, säger Thomas Winnberg, rädd­ningschef i Kirunas räddningstjänst.

Tidigare kopplade SOS Alarm vidare 112­samtal till räddningstjänstens larmcentral efter att ha intervjuat inringaren. Räddningstjänstens larmoperatör fick se­dan kontakta ansvarig person på räddningstjänsten och manuellt skriva in informationen i it­systemet.

– Vi hade stora problem med vår teknikplattform. Den havererade med jämna mellanrum, fortsätter Thomas Winnberg.

Räddningstjänsten började därför titta på hur man dels kunde byta ut tekniken, dels höja kvaliteten genom att certifiera larmcentralen och larmopera­törerna.

– Vi såg då att det skulle bli betydligt dyrare för kom­munen att fortsätta driva en egen larmcentral jämfört med att köpa tjänsten från SOS Alarm. Uppdateringen av larmcentralen, teknik och certifiering, skulle öka kostnaden med mer än en miljon kronor per år och då blev det betydligt billigare att köpa tjänsten från SOS Alarm, säger han.

Ett första steg till ett snabbare sätt att arbeta togs för drygt ett år sedan när Kiruna kommun slöt ett avtal med SOS Alarm, som gav räddningstjänstens larm­central och insatschefen möjlighet till medlyssning av intervjuer med inringare.

Vid ett av fikaborden i personalköket en trappa upp sitter veteranerna Bertil Kenttä och Roger Niemi som bägge har arbetat över 30 år som brandmän.

– Fram till 1993 arbetade vi också med ambulans­utryckningar. Den typen av arbete sliter mer på

Snabbare insatser

räddningstjänsten i kiruna larmade länge ut sina egna resurser. När SOS Alarm tog över ansvaret blev det en stor tidsvinst.Text: Boel Halldén Foto: Hans-Olof Utsi

Kiruna KOMMun täcker ett om-råde lika stort som Skåne, Halland och Blekinge till-sammans.

med SOS Alarm

SOS 15

kroppen än att vara brandman, säger Bertil Kenttä.Polisen ansvarar för fjällräddningen, det vill säga

alla typer av räddningsarbete i fjällområdet runt Ki­runa. Men också räddningstjänsten ställdes på prov under räddningspådraget vid den tragiska flygolyckan i Kebne kaise i mars då ett av norska försvarets Hercules­plan kraschade mot en bergsvägg.

– Det är nog det värsta stället i Sverige en sådan olycka kan hända på. Vi flyttade direkt ut alla tänkbara resurser, även personal från Abisko, till Kebnekaiseom­rådet. Försvarsmakten hjälpte till med att transportera upp räddningspersonal med helikoptrar, bandvagnar och snöskotrar, säger Thomas Winnberg.

När larmcentralen stängdes ner helt i april tog SOS Alarm också över de automatiska brandlarmen, dels de privata men också brandlarmen från kommunens sko­lor, förskolor och äldreboenden. Vem som ska ta över och ansvara för andra typer av kommunala larmtjäns­ter, som trygghetslarm, är ännu inte helt klart.

Thomas Winnberg blickar ut mot gruvbergets väl­kända silhuett från stora fönster i personalköket.

– Brandstationen flyttade hit från centrum 1994, men snart är det dags för en ny flytt för oss när Kiruna snart måste flytta för gruvbrytningens skull, säger han.

Obruten larmkedja i hela Sverige

4 Basutbudet 112-tjänsten räddning, som SOS Alarm hanterar på ett obrutet sätt, det vill säga 112-operatören tar emot 112-samtalet och larmar ut räddningstjänst utan att någon annan blir inblandad.

Tilläggstjänster:

4 Webb-karta: Räddningstjäns-ten kan se sina resurser samt ambulans inom sitt ansvars-område samt övriga länet.

4 Extern medlyssningstjänst.

4 Pilotprojekt avseende utlarm ning av brandvärn, deltidsbrandmän och andra funktioner via uppringt med-delande, UMS.

4 Automatiska brandlarm, både kommunala och privata.

4 Fullinformationstjänst, vilket innebär att Räddningstjänsten kan få statusrapporteringar i realtid. Det som skrivs av larm-operatör ses av Räddnings-tjänsten.

Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna, menar att kommunen både sparat pengar och vunnit i effektivitet på att köpa utlarmnings-tjänsten av SOS Alarm.

2011 hade räddningstjänsten

138 ärenden som rörde brand

och olyckor.

Tillsammans med automatlarm

och andra typer av ärenden

brukar det totalt bli 400 ärenden per år.

I Kirunas räddningstjänst ingår

runt 100 personer med hel-

tids- och deltidsanställda samt

frivilliga brandvärn.

Kirunas räddningstjänst i siffror

I SOS Alarms uppdrag för Räddningstjänsten i Kiruna kommun ingår:

han ville med organisationen. När Gary Machado gick där ifrån hade grundarens entusiasm smittat av sig på honom.

– De flesta av oss vill ju göra något bra för världen och här hade jag verkligen stött på ett fantastiskt pro-jekt. En sådan chans måste man ta, säger han.

Gary Machado har har en tro på Europa och det sammanhållningsprojekt som EU grundar sig på. Och han ser 112-frågan som något som kan ena unionen.

– Det europeiska projektet omfattar så mycket mer än bara pengar, det finns projekt som har konkret betydelse för medborgarna. 112 är ett sådant projekt, vårt arbete räddar liv, säger han.

Det är ett jobb men samtidigt något Gary Machado verkligen brinner för. Det är en passion.

– Ibland tänker jag till och med på 112 i sömnen, säger han och skrattar.

Gary Machado var den första personen EENA anställde. Det var hösten 2006. Organisationen hade inga medlemmar och resurserna var minst sagt

16 SOS

profilen Gary Machado

En ambassadör för 112 i Europagary machado hade bott i flera europeiska länder, ändå hade han ingen aning om EU:s larmnummer. Men i EENA, organisationen som blivit en nyckelaktör när det handlar om att utveckla larmtjänster i Europa, hittade han sin livsuppgift – att sprida kunskap om 112. Text: Andreas Liljeheden

Gary Machado tittar ut genom fönstret på kontoret som han huserar i sedan sex månader tillbaka. Det ligger på Avenue de la Toison d’Or, ett stenkast från Bryssels mer fashionabla kvarter. Från nionde våningen har han en fantastisk utsikt över justitiepalatset och de centrala delarna av staden.

– Vi växte ur vårt gamla kontor, vi var tvungna att hitta något större, säger han medan han ursäktar att kaffe-maskinen krånglar. Han har suttit i många möten de se-naste veckorna och inte haft tid att fixa appa raten.

Gary Machado är chef för European Emergency Number Association, EENA, intresseorganisationen som marknadsför 112-numret och som jobbar med att utveckla larmtjänsten i Europa. Organisationen har de senaste åren vuxit till en betydande spelare och i dag har man över 600 medlemmar bestående av larm-operatörer, företag, internationella organisationer och politiker från 42 länder. För Gary Machado har det varit en framgångsrik men samtidigt tuff resa. För fem år sedan var han nära att lägga ner hela verksamheten.

Han berättar exalterat om sin första kontakt med EENA . Han hade studerat EU-frågor och politik och hade begett sig till Belgien och Bryssel för att jobba inom EU-maskineriet. Det var andra tider och det fanns många jobb att söka, bland annat på en organisation som han aldrig hade hört talas om och som jobbade med att marknadsföra något han inte kände till.

– Jag hade rest, studerat och bott i flera europeiska länder. Ändå kände jag inte till 112-numret, säger han smått generad.

EENA:s grundare, Olivier Paul-Morandini, överöste honom med fakta. Olivier pratade oavbrutet om vad

EENA – European Emergency Number Association

Grundades 1999 av belgaren Olivier Paul-Morandini. Syftar till att öka kännedomen om 112 och ge alla medborgare kvalitativ larmservice.

EENA fungerar som marknads-

förare av 112 och rådgivande organ för larmtjänster, företag, offentliga myndigheter samt beslutsfattare.

EENA har 650 medlemmar från 42 olika länder. (www.eena.org )

SOS 17

EENA – European Emergency Number Association

knappa. De hade en årsbudget på 30 000 euro, drygt 265 000 kronor. Men efter ett tips från en vän startade Gary Machado ett rådgivande organ inom organisationen där företag får betala för att få råd och delta på konferenser. Det blev räddning-en och i samma veva genomförde EENA en lyckad kampanj inom Euro pa parlamentet vilket gjorde att man lyckades få in 112-frågan på den politiska agendan i Bryssel. Därefter har det rullat på. EENA lyckades bland annat få till en hänvisning till nöd-numret i de roamingmeddelanden som skickas till mobiltelefonen när man åker utomlands och var också initiativtagare när EU-kommis sionen gjorde 11:e februari till en officiell högtidsdag för att upp-märksamma 112.

Med framgångarna ökade resurserna, i dag har Gary Machado en budget på 400 000 euro, cirka 3,5 miljoner kronor. Trots det är EENA fortfarande en liten organisation sett till antalet anställda. I Bryssel arbetar tre personer heltid och man förlitar sig på lika många konsulter utanför Belgien.

— Våra medlemmar kommer hit och frågar ”var är din sekreterare?” Vi har inga sekreterare, vi gör allt själva, säger Gary Machado som poängterar att det är viktigt för EENA att behålla kontrollen och framför allt sitt oberoende i alla delar i organisa-tionen. Han vill inte representera före tagen, larm-tjänsterna, blå ljusenheterna och inte heller EU. EENA är enbart till för medborgarna.

– Mitt mål är egentligen bara att få folk att känna till 112 och att larmtjänsten fungerar, säger han.

NamN: Gary Machado Gör: vd för EENA, Euro-pean Emergency Number Asso-ciation i Bryssel. Ålder: 29 år. UrsprUNG: Orléans, Frank-rike. BakGrUNd: EU-vän som stu-derat EU-frågor och politik. Efter flera Erasmus-terminer i Spanien, Skott-land och Polen hamnade han i Bryssel där han började jobba för EENA 2006. Sedan dess har EENA gått från att vara en fattig förening utan medlemmar till att bli en bety-delsefull aktör i utvecklandet av 112.

18 SOS

I alla frågor som EENA driver, såväl på EU-nivå som i medlems-länderna, är detta det grund läg-gande målet, att få en fungerande larmtjänst i Europa.

Gary Machado pratar allt fortare när han berättar om EENA:s arbete, det märks att han vill få mycket sagt på kort tid. Högst upp på hans agen-da står just nu standardisering. Det handlar om att ta fram operationel-la standarder utifrån EU:s direktiv vilket ska ge stöd åt larmtjänsterna ute i medlemsländerna. En annan viktig fråga är kostnadseffektivitet i spåren av den ekonomiska krisen, något som togs upp på EENA:s kon-ferens i Riga i april.

På längre sikt arbetar EENA med certifiering av larmtjänster. Man vill att EU-kommissionen tar fram nyckeltal, som kan användas för att utvärdera och bedöma tjänsterna. Gary Machados blick lyser när han berättar om vad han menar är stor-slagna planer.

– Det är något som aldrig har prövats tidigare. Vissa larmtjänster välkomnar det medan andra inte vill bli utvärderade och de kommer att motarbeta oss. Samtidigt är det politiskt känsligt, säger han.

Den viktigaste frågan på lång sikt är dock ”Nästa generation 112” som handlar om att i större utsträck ning utnyttja nya medier inom larm-tjänsterna.

– Vi har videosamtal via Skype, vi pratar på Facebook, vi skickar bilder, vi kan lokalisera våra vänner i baren bredvid genom en applika-tion på vår smartphone. Men larm-tjänsterna är fortfarande röststyrda, du måste ringa in och prata, säger Gary Machado som ser en enorm potential i den teknologiska revolu-tionen som nu pågår.

Till exempel skulle larmoperatö-ren kunna se olycksplatser live via smartphones vilket skulle ge helt andra möjligheter att bedöma situa-tionen.

Gary Machado pekar ut Sverige som ett av länderna som har kom-mit längst i arbetet med att ta fram nästa generation 112-tjänst. Sve-rige var till exempel först ut med sms-larm och är också med i video-projektet Reach 112 för döva (se artikel på sidan 22). Ett annat larm-videoprojekt har kommit en bit på vägen i Örebro län.

— Jag har besökt flera larmcentra-ler i Sverige och det finns alltid en rationalitet bakom systemen, säger han och förklarar att det för EENA:s del handlar mycket om att använda dessa nya medier och de svenska kunskaperna på ett standardiserat sätt i Europa. Det kräver sam arbete mellan flera olika aktörer över nationsgränserna.

Parallellt med att utarbeta

standarder, certifikat och sätt att använda nya medier i larmtjäns-ten fortsätter Gary Machado att arbeta med det som var EENA:s huvudsyfte från första början – att sprida kunskap om 112. Trots orga-nisationens satsningar så känner bara 26 procent av européerna till numret. Gary Machado menar att det främst ligger på de enskilda ländernas ansvar att sprida in-formation om numret. Så också i Sverige, för även om i stort sett alla svenskar känner till 112 så vet min-dre än hälften att samma nummer fungerar utomlands. I vissa fall är det nationell stolthet som hindrar spridningen.

– Det är otroligt, vissa länder är nästan redo att låta sina medbor-gare dö för att behålla sitt nödnum-mer och sin suveränitet.

112

”Nästa generation 112”Utvecklingen av larmtjänsterna i Europa går på högfart de kommande åren.

Fokus ligger på att utnyttja ”nya” medier som video, applikationer i smartphones och Skype. ”Nästa generation 112” var en av huvud­punkterna på EENA:s konferens i Riga i april. Sverige ligger i framkant och är drivande i Nästa generation 112.

” Mitt mål är egentligen bara att få folk att känna till 112 och att larmtjänsten fungerar.” Gary Machado, vd för EENA

FOtO

: iS

tOc

kP

hO

tO

profilen Gary Machado

SOS 19

ensamarbete blir allt vanligare. Därmed ökar också antalet personer som riskerar att inte få hjälp i tid vid en arbetsplatsolycka. På transportföretaget Green Cargo är säkerhetsarbetet prioriterat eftersom många av företagets 2 800 anställda är just ensamarbetare. Larmtelefonerna är en viktig livlina i deras arbete.Text: Chatarina Almqvist Foto: Nils Petter Nilsson

Larmtelefon– en livlina i arbetet

utveckling personlarm

Björn Grönberg, radioloksoperatör på

Green Cargo, har alltid personlarms telefonen på sig när han arbetar

i bangården.

20 SOS

utveckling personlarm

bangården måste han alltid ha med sig en larmtelefon. Green Cargo har 135 larmtelefoner kopplade till SOS Alarm, främst är det personal som arbetar med växlingsarbete och lok­förare som själva utför växlingsar­bete som behöver ha larm med sig.

– Larmtelefonerna är kopplade till olika uppdrag. Den som till ex­empel ska köra ett tåg till hamnen och växla om vagnar tar med sig telefonen som är kopplad till just det uppdraget, säger Mats Söder­berg, ansvarig för larmtelefoner och teknisk utrustning som används på bangårdarna.

Larmtelefonen är en vanlig mobil­telefon med ett inbyggt larm och

på utsidan av loket eller nere på bangården. Den högsta hastigheten som går att radiostyra ett tåg är 30 kilometer i timmen.

Säkerhetsrutinerna för arbetet är omfattande, trots det finns det ett antal moment där Björn Grönberg och hans kollegor riskerar att skada sig.

– Det farligaste är att jobba mel­lan vagnarna eftersom man kan bli fastklämd, men de vanligaste olyck­orna är att man snubblar över järn­vägsrälsen eller halkar, säger han.

– Sliprarna blir väldigt hala när det har regnat och när det är frost blir även skenorna hala.

När Björn Grönberg arbetar på

På bangården i Tomte­boda i Solna, norr om Stockholm, pågår arbetet dygnet runt med att växla om godståg. Vagnarna från inkommande tåg lossas, körs in på olika spår beroende på vilken destination de ska till och kopplas därefter ihop till nya tågset. Jobbet sköts till stor del av ensamma radio­loksoperatörer.

– Det är ett riskfyllt jobb men ändå inte så olycksdrabbat, säger Björn Grönberg, radioloksoperatör på Green Cargo.

Med hjälp av en radiostyrdosa kan han styra växlingsloken utan att behöva stå inne i förarhytten, han kan lika gärna stå på en avsats

Nya lösningar för personlarmUnder våren har SOS Alarm lanserat två nya personlarmslösningar.

Den ena består av en larmenhet från SRT (Scandinavian Radio Technology) med SOS Alarms tjänster i. På enheten finns en larmknapp för nödläge. SOS Alarm får då information om vem personen är och var den befinner sig. Samtidigt kopplas ett röstsamtal upp så att operatören kan höra vad som händer

och utifrån det avgöra vilka insatser som behövs.

Den andra lösningen är en applikation som har tagits fram av Mysec för både Iphone och Android. Genom att trycka på larmknappen i applikationen sänds ett larm med sms och/eller e-post med information om vem som har larmat, meddelande och kartlänk till larmpositionen.

Enligt Björn Grönberg är de största riskerna i jobbet att bli klämd mellan vagnar eller att halka på hala sliprar och isiga spår.

SRT är en telefon utrustad med bland annat larmknapp för nödläge.

Många ton i rörelse 4 Green Cargo kör nästan 500 godståg i Sverige. 4 Tillsammans rullar vagnarna motsvarande 35 varv runt jorden, varje dygn.4 Ett växellok väger mellan 30 och 80 ton.4 En vagn utan gods väger cirka 15 ton.

SOS 21

Det är framför allt två yrkesgrupper som behöver ha personlarm.

Den första är personer med ensamarbete som riskerar olycka, till exempel skogsarbetare, ban-verksarbetare och kabelmontörer.

I den andra gruppen finns personer som riskerar att drabbas av våld eller hamna i hotfulla situatio-ner. Här finns bland andra politiker, socialarbetare, kronofogdar, skattindrivare, sjukvårdspersonal, parkeringsvakter, busschaufförer, väktare och bilbesiktningspersonal.

Sedan 1980-talet har arbetsrelaterat våld ökat, enligt rapporten ”Våld i arbetslivet – en krimino-logisk kunskapsöversikt” från Arbetsmiljöverket.

Det är främst två förklaringar som nämns till ökningen, dels finns det en ökad benägenhet att anmäla, dels försämrade arbetsmiljöförhållanden.

Enligt 2009 års Arbetsmiljöundersökning, som SCB utför på uppdrag av Arbetsmiljöverket, uppgav 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de varit utsatta för våld eller hot om våld någon gång under de senaste tolv månaderna.

För den som drabbas av våld och hot kan det innebära fysiska skador, psykiska påfrestningar och ekonomiska förluster på grund av sjukskriv-ning. Kostnaderna är också stora för samhället i form av rehabilitering och sjukersättningar.

som är extrautrustad med en röd larmknapp för akut läge. Trycker man på den kopplas man direkt till SOS Alarm.

– Det finns även ett inbyggt fall­larm. När någon faller omkull och telefonen hamnar i ett liggande läge sätter larmet igång direkt. Först är det ett surrande larm i 30 sekunder, därefter övergår det till att pipa. Efter ytterligare 30 sekunder ringer telefonen automatiskt upp SOS Alarm och skickar samtidigt dess koordinater, berättar Mats Söder­berg.

Larmoperatören försöker då få kontakt med personen genom att ropa ut i telefonens högtalare. Om ingen svarar kontaktar SOS Alarm Green Cargos transportledning i Hallsberg som på olika vägar för­söker få tag i personen.

– Om personen befinner sig på en bangård där vi har platskontor kontaktas arbetsledaren som ger sig ut och letar. Om personen är helt själv kan polis eller väktare behöva skickas ut, säger Mats Söderberg.

Under tiden som Green Cargo försöker få tag på personen finns SOS Alarm hela tiden med per tele­fon om de i sin tur behöver larma.

Sedan Green Cargo införde larmtelefoner 2004 är det endast vid ett tillfälle som det har varit skarpt läge. En anställd skulle kliva av loket, halkade, slog huvudet i marken och låg avsvimmad en god stund. Larm operatören fick inte något svar och kontaktade trans­portledningen i Hallsberg. När den anställde inte svarade på varken tjänstetelefonen eller telefonen i loket skickade SOS Alarm ut en ambulans.

– Under tiden som ambulansen var på väg kvicknade han till och kunde meddela sina kollegor vad som hade hänt. Hela larmkedjan fungerade precis som den skulle, säger Mats Söderberg.

I andra fall där olyckor har inträf­fat har kollegor varit i närheten och kunnat hjälpa till med en gång.

Björn Grönberg har inte själv råkat ut för någon allvarlig olycka, där emot har han varit med om en del tillbud. Bland annat har han halkat på sliprar när han har klivit av lok och vagnar som har varit i rö­relse och han har också ramlat ner mellan två stillastående vagnar.

– Det är skönt att ha en larmtele­fon om jag skulle råka ut för en mer allvarlig olycka, konstaterar han.

Allt fler behöver personlarm

22 SOS

utveckling reach 112

Det är en vanlig dag på kontoret. Plötsligt ser Olle Jönsson, som är döv, hur en av hans arbetskam-rater faller till golvet. Olle springer fram – kamraten är inte kontaktbar. ”112” tänker Olle genast, snabbt följt av tanken: ”Den nya larmfunktionen på bildtelefonen!”

– Jag sprang tillbaka till mitt skrivbord och tryckte 112 på min bildtelefon. Efter några sekunder syntes en SOS-operatör i en ruta på bildskärmen. Och strax därpå dök teckentolken upp i rutan intill, berättar Olle under intervjun som vi gör via bildsamtal med teckentolk.

112-tolken tecknade den gängse öppningsfrågan: ”Vad har inträffat?” Olle, som i sin tur syntes på bild-skärmen för operatören och för tolken, berättade med teckenspråk vad som skett på arbetsplatsen. Tolken översatte för SOS-operatören.

Redan efter fem minuter anlände en ambulans. Olle tog emot utanför huset och arbetskamraten fick den hjälp som krävdes.

– Det var oerhört smidigt att snabbt få kontakt och att kunna kommunicera på mitt eget språk – teckenspråket. Ambulanspersonalen visste också att jag var döv och var beredda med papper och penna. Allt det här betyd-de att min kamrat kunde få hjälp mycket snabbare än om jag till exempel larmat via sms.

Olle Jönsson jobbar på kontoret för Västra Götalands dövas länsförbund i Skövde.

Han är en av de nästan 3 000 döva personer i Sverige som abonnerar på tjänsten ”Total konversation” och som fått en Ecpad – en bildtelefon som arbetstekniskt hjälpmedel. Tjänsten innebär bildsamtal, röst och real-tidstext (det vill säga att bokstaven som skrivs syns i samma ögonblick på mottagarens skärm – snabbare än både chatt och sms alltså).

I juni förra året kompletterades tjänsten med möjlig-heten att ringa 112 direkt från bildtelefonen, som en del av ett pilotprojekt i samarbete med SOS Alarm. Pilot-projekt ingår i sin tur i ett EU-projekt, Reach 112, som ska skapa bättre möjligheter för döva och teckensprå-kiga hörselskadade att larma.

I samma ögonblick som Olle Jönsson ringde 112 bör-jade en blixtlampa blinka intensivt på bordet hos larm-operatörerna på SOS-centralen i Örebro, dit alla larm från Total konversation kopplas. Samtidigt larmade också en bildtelefon hemma hos den jourhavande tecken tolken.

– Vi är utbildade på systemet allihop här på centra-len, säger Magnus Bergdahl som var den operatör som tog emot Olle Jönssons samtal. Vi är ett tjugotal och ett par av oss kan teckenspråk.

– Jag hajade till lite för det var det allra första larmet som kom den vägen. Jag såg en person på skärmen, som alltså var Olle Jönsson, och sedan dök också tolken upp.

Magnus Berg­dahl är en av 20 operatörer på SOS­centra len i Örebro som tar emot alla larm via ”Total konversation”. Olle Jönssons larm var det första med den nya tekniken.

Nödsamtalet blir ett trepartssamtal där SOS­operatören ser den hjälpsökande (Olle Jönsson, till vänster) och tolken i två sepa­rata videorutor.

i snart ett år har nästan 3000 av Sveriges döva haft möjligheten att larma 112 via bildtelefon och tecken tolk. Systemet har fungerat bra och har sannolikt bidragit till att rädda liv. Hur döva ska kunna larma i framtiden är dock ovisst. Text: Sven Lindell Foto: David Magnusson

Teckenpå larm

SOS 23

Ett nybörjarmisstag var att jag lyfte handen som för att säga ”hej”. Det missförstod Olle som att jag kunde teckenspråk. Där förlorade vi några sekunder och det misstaget gör jag inte igen – nu sitter jag stilla. Tolken får sköta snacket. Ambulansen larmades ut via SOS-centralen i Göteborg.

Olle har larmat 112 ett par gånger förut. Första gång-en var vid en incident på stan.

– Då fick jag genom att skriva lappar be en annan person att ringa 112 och berätta vad som hänt. Inte så smidigt. En annan gång använde jag sms. Det känns inte tryggt att inte veta om meddelandet gått fram och det är tidsödande. Larm via Total konversation var helt överlägset.

Sedan starten med Total konver­sation har SOS Alarm fått in ett fyrtiotal anrop via bildtelefon. Den allmänna uppfattningen är att sys­temet fungerar utmärkt jämfört med övriga vägar som finns för döva och hörselskadade att larma 112: texttelefon, sms eller via text­telefonförmedling.

4 Ett larmsamtal via tal tar i genomsnitt 306 sekunder.

4 Ett larm via Total konver sa tion tar i genomsnitt 429 sekunder.

4 Ett larm via tjänsten Sms112 tar i genomsnitt 1 230 sekunder.

Pilotprojektet avslutades sista april. Det går alltså inte längre att ringa 112 via Total konversation för användarna. I dagsläget är det osä­kert hur framtiden ser ut.

– Vi försöker få Post – och tele­styrelsen att finansiera en fort­sättning, säger Björn Skoglund som ansvarar för projektet från SOS Alarms sida.

– Det finns uppemot 20 000 döva i Sverige och kanske 100 000 hör­selskadade, så behovet är stort.

Total konversation ingår i EU­projektet Reach 112 som syftar till att öka nödnumret 112:s tillgäng­lighet för personer med funktions­nedsättningar.

I projektet deltar 22 samarbets­partner från olika delar av Europa, inklusive globala teleoperatörer. I fem länder – Sverige, England, Frankrike, Holland och Spanien – används koncept som bygger på Total konversation.

Sista juni avslutas Reach 112, som pågått i fem år, för att därefter utvärderas.

Total konversation har utvecklats av det svenska företaget Omnitor och har fun­nits i snart 15 år. Total konversation inne­bär ett standardiserat koncept där man kan använda video, text och tal samti­digt. Det är framtaget för funktionshind­rade personer.

– Döva, hörselskadade, vuxendöva

och dövblinda har speciellt stor nytta av Total konversation, säger Christer Ulfsparre, projektledare på Omnitor.

Total konversation kan läggas in som ett program i en vanlig pc.

– Sedan en tid har vi också börjat testa konceptet i smarta mobiler, med positiva resultat.

Mycket snabbare än sms

Även i smarta telefoner

” Efter några sekunder syn-tes en SOS-operatör i en ruta på bild-skärmen”.

Svensk teknik i fem länder

24 SOS

”Avvikelse” kan upple-vas som en något abstrakt, undvi-kande benämning på händelser som kan ha orsakat mänskligt lidande, till och med död. Men begreppet säger egentligen mer om SOS Alarms inställning till sådant som inte får hända – det som avviker från det normala och acceptabla. Varje undantag utreds också noga av före-tagets patientsäkerhetsenhet, som leds av Sylvia Myrsell. Med erfaren-heter från ambulanssjukvården och Socialstyrelsen är hon väl lämpad och ödmjuk inför sitt nuvarande och mycket engagerande uppdrag.

– Ambulanssjukvården är ett svårt arbete som spänner över hela livet från födelsen till döden. För-ståelsen för den verkligheten har varit värdefull i mitt arbete på SOS Alarm. Det gör mig också bättre på att leva i nuet, för jag vet att livet kan förändras på en sekund.

Patientsäkerhetsenheten ut-reder avvikelser som innebär en medicinsk risk för patienten. Av-vikelser identifieras dels genom

– Med reservation för sekretes-sen försöker vi vara så öppna som möjligt med vad vi kommer fram till. Ser vi att något kunde ha skötts annorlunda och bättre, då ska vi stå för det och samtidigt tydligt visa vilka åtgärder vi redan har vidtagit.

SOS Alarms utgångspunkt är att fel i första hand ska sökas i system och organisation, inte hos enskilda medarbetare, säger Sylvia Myrsell.

— Slutsatserna när något blir fel ligger till grund för utvecklingen och förbättringen av våra produkter och tjänster. Lika viktigt som att ge-nomföra de föreslagna åtgärderna, är uppföljning och kommunikation både internt och till den eller de som gjort anmälan. Vi odlar också en positiv patientsäkerhetskultur internt. Det innebär att våra med-arbetare ska känna sig trygga när de går till sin chef och berättar om rutiner de inte är nöjda med ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

SOS Alarm har även startat ett arbete med att utveckla kva litets-

” Ser vi att något kunde ha skötts annorlunda och bätt-re, då ska vi stå för det och samtidigt tydligt visa vilka åtgärder vi vidtagit.”

Sylvia Myrsell, chef för SOS Alarms patientsäkerhetsenhet

anmälningar från exempelvis Socialstyrelsen, enskild person och egna medarbetare, dels genom egenkontroll av verksamheten.

Allvaret i den medicinska risken bedöms enligt Socialstyrelsens Risk- och händelseanalys som utgår från en fyrgradig skala. Händelse-analysen görs enligt en strikt form, som börjar med frågan ”vad hände/var blev det fel?” och steg för steg avgränsar de bakomliggande orsa-kerna fram till dess att händelsen fått en förklaring. Då formuleras också förslag på åtgärder.

effekt patientsäkerhet

händerpatientsäkerhetsenheten på sos alarm följer upp alla misstankar om felaktigheter i företagets medicinska vård. Utredningarna ska möta patienternas behov av upprättelse och information. Men också bidra till företagets utveckling och hållbarhetsarbete.

– Det vi kallar avvikelse hantering är i själva verket en del av vårt pågående förbättringsarbete, säger enhetens chef Sylvia Myrsell. Text: Anne Hammarsköld Foto: Lauri Rotko/Folio och Susanne Kronholm

I allt tryggare

SOS 25

indikatorer enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Arbetet har även stöd i det projekt som drivs av Sveriges kommuner och landsting som bland annat syftar till att ta fram gemensamma mätbara mål för den prehospitala sjukvården.

– Strävan är att samtliga kvalitets-indikatorer ska vara mätbara, men i dag finns några kvalitativa delar. Samtidigt som kvalitetsindikato-rerna utvecklas och förtydligas, får vi värdefulla riktlinjer för vårt eget arbete med att formulera mätbara kvalitetsmål.

Egenkontrollen är en allt vikti- gare del av SOS Alarms patient-

säkerhetsarbete. Under hösten 2011 har fokus legat på en omfattande kontroll av inkommande vård-samtal.

– Varje år får vi cirka 1,5 miljoner vårdsamtal, varav knappt 1 miljon resulterar i att en ambulans larmas ut. I höstas lyssnade vi igenom flera hundra vårdsamtal för att kontrollera att de skötts korrekt från vår sida. Det har varit att stort jobb som skötts på ett strålande sätt internt.

Under 2012 är målet att lyssna ige-nom dubbelt så många samtal och under våren ligger fokus på samtal som inte genererar en ambulans.

4 Patientsäkerhets-enheten på SOS Alarm utredde 55 fall under 2011. Dessutom bedri-ver enheten egenkon-troll för att hitta möjliga förbättringar.4 Patientsäkerhetsen-heten skapades i sam-band med SOS Alarms om organisation 2010. 4 Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för SOS Alarms vårdverksamhet.

4 Organisatoriskt ligger patientsäkerhetsenheten som en självständig funk-tion inom SOS Alarm.4 SOS Alarm är en enskild vårdgivare och vårdverksamheten regleras av gällande Hälso- och sjukvårdslag-stiftning.

Artikeln är hämtad ur SOS Alarms årsredovisning 2011. Läs hela årsredovisningen på www.sosalarm.se

ÖKA SäKeRHeTen

Bildtext

SOS Alarms patientsäkerhetsenhet utreder avvikelser som innebär en medicinsk risk för patienten.

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Att få vård snabbt är livsviktigt.

Allt som krävs för att rädda liv är att du känner igen symtomen och ringer 112 direkt.

Torsten kan rädda liv. Kan du?

Tillsammans kan vi rädda liv.

ETT INITIATIV FRÅN SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER

Tveka aldrig. Ring 112 direkt.

Gör AKUT-testet på www.strokekampanjen.se

Ansikte

Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger – ring 112!

kroppsdel Arm/ben

Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller – ring 112!

UttAl

Kan personen upprepa en enkel mening som ”det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112!

tid

Varje sekund räknas.

UPPTÄCK STROKE I TID

SOS 27

Fråga SOS Alarmil

lus

tra

tör

: cec

ilia

pe

tter

sso

nfo

to: i

sto

ck

ph

oto

SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt.Här presenterar vi några intressanta frågor.

112 vid inbrottJag är omsorgschef på en bostads­stiftelse för äldre (ordinärt boende, ej äldreboende). Vi har haft en del inbrott/inbrottsförsök en tid. Vi vill nu informera våra hyresgäster om att de ska ringa 112 vid pågående inbrott. Finns det någon information att ge förutom att de just ska ringa så fort de kan, och att polisen prioriterar på­gående inbrott?

Marianne

Vid pågående brott ska man ringa 112 för snabbast hjälp. Vid informa-tion kring grannsamverkan och övrigt kan man ringa polisen på 11414.

Hjälp med hemtransportMin pappa har fått en stroke i Thailand. Han flyger hem via Köpenhamn i säll­skap av thailändsk läkare. Läkaren hjälper bara fram till och med att de anlänt till flygplatsen. Jag behöver därefter hjälp med att få hem honom till sjukhus. Vem kan hjälpa mig?

Jeanette

Utanför Sveriges gränser är det SOS International som hjälper svens-ka nödställda. Dessa kontaktas i första hand av ditt försäkrings bolag. Vänd dig därför till ditt försäkrings-bolag eller direkt till SOS Internatio-nal, telefon: +45 70 10 50 55. I nödsituation: +45 70 10 50 50.

Vilka koordinatsystem använder SOS?Som arbetsmiljösamordnare med ansvar för bland annat larmrutiner undrar jag följan­de: Vilket koordinatsystem använder ni?

Jacob

I dagsläget kan SOS Alarm ta emot WGS84 och RT90 i grader – minuter – sekunder – decimalgrader. Vi kommer att

kunna ta emot Sweref99 i vårt kommu-nikationssystem CoordCom G5, men för närvarande kan vi endast mata in koordi-naterna i kartan. Kartan är helt förberedd för att se samtliga av dessa tre koordinat-system. Vi kan även omvandla till exem-pel RT90 till Sweref99 eller WGS84 och vice versa.

Hur får vi direktkontakt med polisen?Vi är långa perioder i Spanien. Vi har övervakning av vår bostad i Sverige från Spanien. Om vi behöver nå 112, hur ringer vi då?

Tommy

Det går tyvärr inte att ringa till 112 i Sverige från utlandet, men man kan ringa direkt till polisen på +46 77 114 14 00.

Över 16 000 ton svavelsyra sprutade ut ur en cistern på Kemira Kemis anläggning i Helsingborg natten den 4 februari 2005. Svavelsyran reagerade med havsvattnet och bildade ett livsfarligt gasmoln. När larmet, efter en del omvägar, nådde rädd-ningstjänstens larmcentral beslöt man att avvakta med att skicka ut Viktigt Medde-lande till Allmänheten, VMA. De flesta låg ju ändå och sov, resonerade man.

När väl VMA-larmet gick, var molnet både långt ute till havs och så upplöst att det inte längre utgjorde någon fara. Trots Haverikommissionens kritik hade kanske förseningen av VMA-larmet ändå någon poäng. När larmet ljöd över staden gav sig nämligen yrvakna och nyfikna helsing-borgare ut för att se vad som stod på, tvärt emot rekommendationerna. Ingen män-niska skadades allvarligt av utsläppet.

Svavelsyra över Helsingborg

VMANär signalen för Vik-tigt Meddelande till Allmänheten, VMA, ljuder ska man4 gå inomhus 4 stänga fönster,

dörrar och ven-tiler

4 lyssna på lokal-radion för mer information

När faran är över startas en signal som ljuder 30 till 40 sekunder.

Bposttidning Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm

Många nyfikna. När VMA-larmet ljöd över Kemira i Helsingborg

den 4 februari 2005, gav sig många ut för att se vad

som stod på. Tvärt emot syftet med larmet.

2005

foto

: pp

pr

ess