Sociala utmaningar USA

2013

2013-04-23

Sociala utmaningar USA Ungdomsvåldet

Innehållsförteckning

Sociala utmaningar USA

Vad du är på väg att börja läsa är en tidskrift som analyserar sociala utmaningar i USA. I detta

nummer går vi djupare in i den utmaning som tusentals amerikanska ungdomar tvingas möta

varje år, nämligen ungdomsvåldet. Tillsammans med experter inom området ska vi i detta

nummer se över det amerikanska ungdomsvåldet i en större kontext. Hur förhåller sig politiken

och ekonomin till våldet? Är effekterna tydliga och kan dessa appliceras i samhällsvetenskapliga

teorier och modeller? Fortsätt att läsa, och du kommer inte endast att få tal del av ämnen gällande

liv och död, utan också få en djupare förståelse för hur samhällsvetenskapliga teorier fungerar

och hur dessa appliceras på sociala utmaningar i USA.

1. Metod…………………………………………………………………………………………...3

2. Källkritik………………………………………………………………………………………..4

3. Definition………………………………………………….…………………………………....6

5. Riskfaktorer……………..…...…………………………………………………………………8

7. Situation…………..………………………………………………………………………...…12

8. Ungdomsvåldets påverkan……..……………………………………………………………...13

9. Intervju……….………………………………………………………………………………..15

10. Slutsats……………………………………………………………………………………….16

11. Källförteckning………………………………………………………………………………17

Metod

Syftet med texten är att applicera samhällsvetenskapliga teorier och modeller på en social

utmaning i USA, som i detta fall är ungdomsvåld. För att kunna göra detta måste man först

tydliggöra vad som menas med samhällsvetenskapliga teorier. För detta arbete har ekonomi och

politik varit de stora delarna för detta arbete, men där även inslag av demokrati förekommer. I

början av arbetet är det viktigt att ge en tydlig bakgrund för det sociala perspektivet, då det är

textens utgångspunkt. Socialisation och samhällets tre sektorer används för att förklara

ungdomsvåldets sociala orsaker och effekter. Därefter ges en situationsbeskrivning som talar om

hur ungdomsvåldet ser ut idag. Först nu kan appliceringen av samhällsvetenskapliga teorier

börja, därmed också analysen. Analysen består främst av orsaker som ungdomsvåldet har på

både ekonomin och politiken, och illustreras med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier

(exempelvis det samhällsekonomiska kretsloppet). Med tydliga sociala orsaker, en

situationsbeskrivning samt analyserande effekter blir det tydligt hur den kausala analysmodellen

genomsyrar arbetet. För att kunna ge välgrundade påståenden och slutsatser används statistik

regelbundet genom hela texten. Även intervju från utomstående med nya perspektiv finns med i

texten för att skapa en så diskuterande tidning som möjligt.

Källkritik

CDC

Det amerikanska smittinstitutet, Centers for Disease Control and Prevention, är en federal

myndighet under institutionen för hälsa och mänskliga tjänster. CDC grundades 1946 och har

idag kring 15 000 anställda. Då CDC är statligt ägt finns inga ekonomiska intressen, vilket även

är tydligt på sidorna där det exempelvis inte finns någon reklam. Den information jag använt mig

av är gällande ungdomsvåld i USA, där de skriver om allt ifrån statistik, som visar dödsfall

orsakat av våldet, till sätt att förebygga våldet. Gemensamt för samtliga sidor är att de saknar

avsändare, vilket jag tror beror på att de vill framstå som en objektiv enhet som sänder ut

information till folket. Vad sidorna också har gemensamt är att de anger referenser, vilket

innebär att sidan inte är en förstahandskälla. Detta gäller exempelvis sidan där de skriver om

definitionen för ungdomsvåld. Det faktum att samtliga sidor som jag använt från denna källa är

uppdaterade senast 2011 stärker källans trovärdighet.

WHO

Världshälsoorganisationen är ett av FN:s fackorgan som bildades 1948. Vad gäller källans syfte

och intresse är dessa inte så tydliga. Då FN finansieras med hjälp av medlemsländernas avgift är

det enda ekonomiska intresse som källan har den eventuella donationsavgiften som frivillig

medpart kan ge. Den specifika sidan som använts i arbetet handlar om ungdomsvåld i världen,

med ett tiotal länkar till ytterligare statistik och information gällande ämnet. Till skillnad från

andra källor som skriver ämnet är WHO:s största fokus på vilket sätt man kan förebygga

ungdomsvåldet. Sidan anger varken författare eller datum då texten skrevs eller senast

uppdaterades. Precis som för CDC beror detta på att de vill framställas som en enda enhet.

Felipe Estrada

Felipe Estrada är professor inom kriminologi och kriminalpolitik på Stockholms Universitet, och

gav 2010 ut sin text ”Våld som ett (bra) samhällsproblem” på ungdomsstyrelsens hemsida. Det

faktum att källan gavs ut för endast 3 år sedan gör att trovärdigheten fortfarande är stark. Då

Felipe tidigare har skrivit dokument inom ämnet för Brottsförebyggandet rådet,

Regeringskansliet och Arbetsmiljöverket ökar avsändarens seriositet och därmed källans

trovärdighet. Till skillnad från de två övriga källorna är denna mer subjektivt skriven, vilket

märks redan i titeln där Felipe målar upp våld som ett bra samhällsproblem. I texten skriver

Felipe om varför brottslighet fått så stor plats på den politiska arenan och hur politikerna

använder sig av den för att bland annat vinna stöd hos väljarna. Det blir tydligt hur denna källa

skiljer sig från de andra två som skriver ur en relativt objektiv vinkel medan denna källa till och

med kan uppfattas provocerande. När man använder denna källa är det därför viktigt att man är

medveten om att den är vinklad, något jag tog stor hänsyn till då jag skrev den. Felipe Estrada

skriver om en teori som Beckett, professor i sociologi och kriminologi, har tagit fram. När jag, i

mitt arbete, använt mig av denna teori har jag varit noga med att poängtera att teorin är Becketts.

På så sätt använder jag mig endast av den sakliga information som Felipe skriver om, utan att

ställa mig bakom hans åsikter uttryckta i texten. Då källan tolkar och skriver om en annan källa,

och därför blir en andrahandskälla, kan det vara viktigt att jämföra denna med en annan. Säger

andra källor likadant eller har Felipe tolkat Becketts teori felaktigt?

Definition

Våld är den näst största dödsorsaken bland ungdomar i USA. Ungdomsvåldet tillhör en av de

allvarligaste sociala utmaningar som en person i USA kan tvingas möta. Ungdomsvåld är en

utmaning som gör stor skada för samhället både ekonomiskt och politiskt, men framförallt

socialt. För av de amerikanska ungdomar som idag möter våldet är det 15 stycken av dessa som

inte överlever utmaningen.

Ett enkelt sätt att ge stöd till de utsatta ungdomarna är genom en tydlig definition för

ungdomsvåld. Utan tydliga definitioner för våld, i samtliga former, är bekämpningen av

problemet svårt. Dessa är nämligen avgörande för att problemet ska erkännas och för att man, i

förlängningen, ska kunna komma fram till lämpliga synsätt och lösningar. En tydlig definition är

inte minst viktigt för de våldsutsatta. Arbetar man efter en definition som enbart ser till det

fysiska våldet kommer en stor grupp av de våldsutsatta inte att få den hjälp det behöver.

Dessutom är en tydlig definition ett viktigt stöd för den våldsutsatta som själv ofta förringar

verkligheten. Gemensamt för det interpersonella våldet är hur det definieras som ”avsiktligt

fysiskt våld eller makt, hotande, mot en annan person eller mot en grupp eller samhälle som

resulterar i eller har en hög sannolikhet att resultera i personskador, dödsfall, psykisk skada eller

deprivation”. Specifikt för ungdomsvåld är hur det implicerar personer mellan 10 och 24 år, trots

att mönster av ungdomsvåld kan börja i tidig barndom. Genom en konsekvent definition är

förekomsten av ungdomsvåld lättare att övervaka samt utveckling under tid lättare att undersöka.

En tydlig definition krävs för att utröna ungdomsvåldets storlek samt för att jämföra

ungdomsvåldets olika jurisdiktioner.

Källor:

Centers for Disease Control and Prevention

Ovan visas de 10 ledande dödsorsakerna för olika åldersgrupper i USA år 2010. Tabellen säger

oss att våld är den näst största dödsorsaken för ungdomar mellan 15-24 år.

Källor:


Riskfaktorer

Socialisation

Från det att vi föds blir vi människor uppfostrade av samhället. Samhället är uppbyggt av tre

sektorer som ständigt präglar individen och hur den formas. Inget samhälle är det andra likt,

vilket också betyder att alla människor går igenom, och präglas av, olika filter. De tre sektorerna

kallas för yttre-, mellan- och inre sektor. Hur dessa tre påverkar individen kallas för socialisation.

Ungdomsvåld förekommer bland båda könen, hos samtliga nationaliteter och alla mellan åldrar.

Däremot visar amerikanska studier (bild 1) att den typiska ungdomen som deltar i våldet är en

svart icke-spansktalande 15-19 årig pojke. Socialisation som teori hjälper oss att förstå, varför

detta är den typiska ungdomen att delta i våldet, genom att se på vilka filter dessa människor går

igenom.

Yttre sektor Landets ekonomi och politik är de två jättarna som Landets ekonomi och politik är de två jättarna

som styr hur den yttre sektorn ser ut. Tillsammans lägger de grunden för hur våra beteenden och

personliga värderingar utvecklas. Hur dessa två ser ut i ett land kan alltså spela stor roll för hur

ungdomsvåldet tar form. Hur ekonomin påverkar ungdomsvåldet syns bland annat genom

klasskillnader, där påverkan är indirekt då större inkomstskillnader ökar antalet ensamstående

föräldrar vilket i sin tur ökar risken för ungdomsvåld. Hur landet ser på ungdomsarbetslösheten

spelar också stor roll för våldets utveckling då sysselsatta ungdomar är ett steg i bekämpningen

av ungdomsvåldet. Genom att se på fattigdom i förhållande till ungdomsvåld i USA kan vi se en

stark koppling. På nästa sida följer två bilder som visar fattigdom respektive ungdomsvåld som

dödsorsak i USA. Gemensamt för de båda bilderna är att de mörka partierna är i södra USA

medan de ljusa partierna är i norra USA. Slutsatsen säger oss alltså att fattigdom och

ungdomsvåld har en stark koppling i USA.

Do norms and laws increase youth violence?

Yes, I just did a study on what adolescents in Jordan think about honor killing. Many are in

support of honor killings – this is clearly a result of norms. Also, political conflict makes

youth violence more likely.

Manuel Eisner

“

Förutom de direkta effekter som den yttre sektorn har på ungdomar och deras benägenhet till

våld, står den yttre sektorn även för lagar och normer som påverkar människor. Detta gäller

exempelvis olika staters vapenlagar och vilka signaler de skickar ut till ungdomar. För att visa

hur lagar och normer kan ligga till grund för ungdomsvåldet ska vi ta Illinois, med fokus

Chicago, som exempel. På den översta bilden kan vi se att Illinois ligger lågt

på ”fattigdomsgraderingen” samtidigt som vi på den under bilden kan se att våld som dödsorsak

bland ungdomar är i den högsta graden. Informationen säger emot den tidigare slutsatsen om att

fattigdom och ungdomsvåld har en stark koppling, men då vi tidigare talade om att både

ekonomin och politiken har stor påverkan på ungdomsvåldet behöver slutsatsen inte vara

felaktig. Istället ligger orsaken för Illinois utbredda ungdomsvåld i något annat än ekonomin;

nämligen i lagar och normer. I Illinois, och framförallt i staden Chicago, har normen länge varit

att skjutvapen är det enda sättet till överlevnad. Istället för att tala om när vi blir vuxna, har det

sagts att ungdomarna talar om om de blir vuxna. Med ständigt övervakande kameror, hus

försedda med plåt framför dörrar och fönster samt polisbilar som ständigt patrullerar i området är

dessa normer inte förvånande. Det blir tydligt hur individen påverkas av den yttre sektorn – vare

sig det handlar om ekonomi eller politik, lagar och dess normer.

Mellansektor Mellansektorn är den sektorn som avgör människors levnadssätt och färgar deras intressen. En av

de största riskfaktorerna för ungdomsvåld i den mellersta sektorn är gängkulturen. En individ

som sluter sig till ett gäng där våld och kriminalitet är vanligt förekommande kommer med

största sannolikhet skapa liknande åsikter. En vanlig fördom gällande ungdomsvåld i USA är att

det mesta våldet tar plats i skolan. I och med på vilket sätt media förmedlar information om

skolskjutningar i förhållande till hur ofta vi i tidningen får läsa om gängkulturen är

misstolkningen inte förvånande. I förhållande till det våld ungdomar riskerar att möta utanför

skolan är risken att möta våld i skolan minimal. Den senaste rapporten om säkerheten i

amerikanska skolor visar att av de 2500 barn som, under den första halvan av skolåret 1997-

1998, mördades eller begick självmord inträffade mindre än 1 % av dessa i skolan. Trots detta

har skolan och ungdomsvåldet en stark koppling. Skolan är ofta den plats där ungdomarna möts,

för att sedan utanför skolan tvingas möte mobbning och andra former av ungdomsvåld. Familjen

utgör en stor del av mellansektorn. Det är nämligen den som, redan från barnsben, färgar våra

åsikter och värderingar. Olika familjer ger även olika förutsättningar, där någon föds i en rik

familj medan en annan föds i en fattig familj. En familj där alkohol, våld och droger är

förekommande kan också betyda ungdomsvåldets drivhus.

Inre sektor

I den inre sektorn är det de personliga värderingarna som är avgörande. Och vart ifrån har dessa

värderingar kommit om inte de tidigare nämnda punkterna? Manuel Eisner tar upp en viktig

punkt, nämligen tron att våld är rättfärdigat. Oskärpta

vapenlagar öppnar möjligheten för tillgång till vapen,

politiken skickar signaler som talar om rätten att få

försvara sig själv och familjen ser lätt på våld och

kriminalitet. Genast så har en ungdom lyckats

rättfärdiga våld, en stor risk för utvecklingen av

ungdomsvåld.

The biggest individual risk factors are a low self-control, a belief that violence is justified, and a lifestyle that brings a person into situations where violence is likely (e.g. alcohol, violent friends).

Manuel Eisner

“

Bild 1: Statistik som talar för den typiska ungdomen som deltar i våldet.

Källor:


University of Michigan

United States Secret Service

Situation

“No, in many societies youth violence is probably declining rather than increasing.” Så svarade Manuel Eisner, professor i jämförande- och utvecklingskriminologi, när vi ställde frågan ifall

ungdomsvåld var ett globalt växande problem. Ändå så sker 41 %, motsvarande 250 000, av alla mord

mellan åldrarna 10-29 och klassas som ungdomsvåld.

När man ska ta fram statistik för ungdomsvåld bör man vara kritisk och uppmärksam på den information

som ges. Nedan följer statistik för ungdomsvåld i USA som båda är sanna men framställs på två helt olika

sätt.

Statistiken ovan visar hur antalet mord på ungdomar mellan 10-24 har minskat sedan 90talet.

Detta är ett tydligt tecken på att ungdomsvåldet heller inte är en växande utmaning i USA

Vad denna statistik säger oss är att USA är ett av de

länder med flest dödsfall orsakat av våld bland

ungdomar. Genom att ta del av informationen från

båda dessa källor minskar risken för missförstånd

och vi får veta att trots att ungdomsvåldet sjunker

består den sociala utmaningen för flera amerikanska

ungdomar. För än idag beräknas ungdomsvåldet i

USA döda 15 ungdomar varje dag.

Källor:


Ungdomsvåldets påverkan

Politiken

1997 skrev Katherine Beckett boken ”Making Crime Pay” där hon bland annat gav förklaringen

till vår tids uppmärksamhet kring brottslighet på den politiska arenan. I talan om ungdomsvåld

skulle Beckett mena på att den har fyllt en viktig funktion i den amerikanska högerns kritik av

välfärdsstaten. Genom exempelvis höga skatter, menar den amerikanska högern att välfärdsstaten

har skapat människor utan incitament för att ta sig ur fattigdom. Från fattigdomen har de sedan

pekat på en stark koppling till ökad brottslighet, ett ämne som väcker känslor av obehag. Dessa

känslor exploateras för att på så sätt vinna nya grupper av väljare. I sin bok visade Beckett hur

denna politiska användning av brottslighet var särskilt effektiv i USA. Förutom att visa hur

politiken använder sig av brottslighet som verktyg för att vinna stöd hos folket, visar Beckett

återigen hur sociologiska teorier fungerar: den yttre sektorn präglar människor genom

exempelvis sanktioner, i detta fall höga skatter, som gör att folk inte lyfter sig ur fattigdomen och

istället ökar risken för brottslighet. Förutom att ungdomsvåldet kan användas som ett verktyg

inom politiken för att vinna väljare, har ungdomsvåldet en stor påverkan på politiken i form av

debatter, åtgärdsplaner och strategi för förebyggande. Ett exempel är hur fler politiker tar upp

skärpta vapenlagar på den politiska agendan.

Ekonomin

Att ekonomin drabbas hårt av ungdomsvåldet är något som framgår tydligt. Det amerikanska

smittinstitutet uppger att ungdomsvåldet kostar upp till 16 biljoner dollar varje år. För att

illustrera på vilket sätt ungdomsvåldet påverkar den amerikanska ekonomin applicerar vi ett

scenario i det amerikanska samhällsekonomiska kretsloppet.

I exemplet framgår ungdomsvåldets ekonomiska effekter på flera sätt. Vård-, behandling-, och

fängelsekostnader är tre tydliga och direkta kostnader som ungdomsvåldet medför. Dessa

kostnader är kortsiktiga och påverkar den amerikanska ekonomin relativt omgående. Men

Offer: 17 årig student Vårdas på sjukhus. Misslyckas i skolan och väljer att

hoppa av. Lider av depression och behöver terapi och

behandling.

Förövare: 19 årig man Åtalas för grov misshandel. Sitter 14 månader i fängelse.

Har problem att komma in på arbetsmarknaden och förblir

arbetslös.

ungdomsvåldet medför även långsiktiga kostnader. Sänkt aktivitet, rättegångar och minskade

fastighetsvärden är tre effekter med långsiktiga kostnader på den amerikanska ekonomin. Den

sänkta aktiviteten beror på att de människor, som i sin ungdom deltog i våldet, i vuxen ålder får

svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och i värsta fall fastnar i våldet och kriminaliteten.

De minskade fastighetsvärdena är starkt kopplade till ungdomsvåld, och framförallt gängkulturen

då områden som är kända för våld och ungdomsgäng har lågt värde på marknaden. Detta får

sedan en socioekonomisk följd då olika områdens fastighetsvärden innebär uppdelningar bland

fattiga och rika. Klassklyftor och ungdomsvåld har, som vi tidigare visade, en stark koppling.

Denna modell är speciellt utformad efter det svenska samhällsekonomiska kretsloppet och skiljer

sig en del ifrån hur den amerikanska modellen skulle se ut. De största skillnader beror på vilka

olika roller den offentliga- och den privata sektorn spelar i länderna. I och med att den privata

sektorn utgör en mycket större roll i USA än i Sverige är bland annat relationen mellan den

offentliga sektorn och hushållen annorlunda. Bland annat är utbytet av skatt och bidrag är inte

lika hög i USA som i Sverige. Genom att applicera de nämnda kostnaderna på modellen kan vi

se att den största effekten sker hos den offentliga sektorn, men att även hushållen och företagen

drabbas. Men för att den offentliga sektorn ska kunna tackla de höga kostnaderna kräver det ökat

stöd från annat håll: nämligen skatterna. När det ekonomiska kretsloppet visar på höga kostnader

för den offentliga sektorn innebär detta i förlängningen en ökad kostnad för den privata sektorn.

Vad vi med hjälp av det samhällsekonomiska kretsloppet kan se är att ungdomsvåld i

förlängningen kan innebära höjda skatter.

Intervju

Genom tidskriften har du fått följa en del tankar och åsikter från Manuel Eisner. Manuel är

professor i jämförande- och utvecklingskriminologi på Cambridge Universitet. I en intervju fick

vi ta del av Manuels åsikter gällande ungdomsvåldet i allmänhet.

What are the biggest risk factors for youth violence? Are the individual aspect and societal

aspect equally important?

The biggest individual risk factors are a low self-control, a belief that violence is justified, and a

lifestyle that brings a person into situations where violence is likely (e.g. alcohol, violent

friends). The answer really depends on what you want to explain. If you look at people within a

society, individual factors are much more important. If you compare, for example, Sweden and

Japan, societal factors are more relevant.

Would you say that youth violence is a global growing problem?

No, in many societies youth violence is probably declining rather than increasing.

Do you think that there can be political reasons which increases the youth violence? For

example laws and norms that "accept" youth violence.

Yes: I just did a study on what adolescents in Jordan think about honor killing. Many are in

support of honor killing – this is cleary a result of norms. Also, political conflict makes youth

violence more likely.

In what way is youth violence a big economic cost for the society?

It’s bad for the perpetrators: they are more likely to be unemployed, not educated, in prison, have

health problem etc. Some people estimate the cost of a serious perpetrator to be several hundreds

of thousands of euros. But it’s also bad for the victims: they are more likely to suffer depression,

they are more likely to fail at school, they are more likely to withdraw and feel scared.

Slutsats

Ungdomsvåldet i USA minskar. Men det är fortfarande ett av världens länder med högst

rankning över våld som dödsorsak bland ungdomar. Siffrorna är svåra att tolka, och det enda vi

kan säga säkert är att ungdomsvåldet än idag är en social utmaning för amerikanska ungdomar.

Men syftet med detta nummer och val av ämne var inte att besvara frågan hur ungdomsvåldet i

USA ser ut, utan vad som händer när vi sätter denna sociala utmaning i större kontext, med

koppling till både politik och ekonomi. Ungdomsvåldet i USA beror på och berör både politiken

och ekonomin, fast på helt olika sätt. Vad gäller ekonomin riskerar ungdomsvåldet att skapa en

ond cirkel. Som vi har sett har ungdomsvåldet ekonomiska orsaker gällande bland annat

fattigdom och klasskillnader, och när vi ser till de ekonomiska effekterna är dessa bland annat

ökade klasskillnader. En ond cirkel har skapats. Vad gäller politiska orsaker och effekter skiljer

sig dessa ifrån de ekonomiska. De politiska orsaker vi har sett har bland annat varit oskärpta

vapenlagar medan de politiska effekterna har varit att ungdomsvåld använts som verktyg för att

vinna stöd hos väljare. Ungdomsvåld är en social utmaning men som har lika stor påverkan på

landet ekonomiskt och politiskt.

Källförteckning

cdc.org. (den 30 Augusti 2011). Hämtat från Centers for Disease Control and Prevention:

http://www.cdc.gov/violenceprevention/youthviolence/definitions.html den 20 April

2013

Estrada, F. (2010). ungdomsstyrelsen.se. Hämtat från Våld som ett (bra) samhällsproblem:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=chicago%20ungdomsv%C3%A5ld&source=we

b&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.ungdomsstyrelsen.se%2Fsites

%2Fdefault%2Ffiles%2Festrada_-

_vald_som_samhallsproblem.pdf&ei=W8dxUZPHOIWwO4OagOgH&usg=AFQjCNFEs

lAQnkxRC7iM3dya den 15 April 2013

Kramer, R. (2000). umich.edu. Hämtat från Poverty, inequality, and youth violence:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=chicago%20ungdomsv%C3%A5ld&source=we

b&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.ungdomsstyrelsen.se%2Fsites

%2Fdefault%2Ffiles%2Festrada_-

_vald_som_samhallsproblem.pdf&ei=W8dxUZPHOIWwO4OagOgH&usg=AFQjCNFEs

lAQnkxRC7iM3dya den 17 April 2013

Organization, W. H. (u.d.). who.int. Hämtat från Youth Violence:

http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/youth/en/index.html den 15

April 2013

Prevention, C. f. (den 15 April 2011). cdc.org. Hämtat från Youth Violence National and State

Statistics at a Glance: http://www.cdc.gov/violenceprevention/youthviolence/stats_at-

a_glance/index.html

Prevention, C. f. (den 15 Oktober 2012). cdc.org. Hämtat från Ten Leading Causes of Death and

Injury: http://www.cdc.gov/injury/wisqars/LeadingCauses.html den 17 April 2013

Prevention, C. f. (2012). cdc.org. Hämtat från Understanding Youth Violence:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&ved=0C

DMQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.cdc.gov%2Fviolenceprevention%2Fpdf%2Fyv

-factsheet-a.pdf&ei=d192UYLPGeeA4gSSh4CwBg&usg=AFQjCNFbwYg7eg6-

43F8gs7Ymp2bJMiYLw&bvm=bv.45512109,d.bGE den 15 April 2013

Wiley, J. (2001). secretservice.gov. Hämtat från EVALUATING RISK FOR TARGETED

VIOLENCE IN SCHOOLS: COMPARING RISK ASSESSMENT, THREAT

ASSESSMENT, AND OTHER APPROACHE:

http://www.secretservice.gov/ntac_ssi.shtml den 18 April 2013

Documents

Sociala utmaningar USA