Embed Size (px)
Citation preview
206
T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 20
> 2006 års medlemsmöte > Världens skogsbygder kallar > Internet i skogsbruket
Skogsakademikern 2/06 2
Innehållsidan trettonsidan tio
Ill. A
ndré
Pra
h
Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN.
REDAKTÖRKerstin Diamant tel. 08-466 24 [email protected]
ANSVARIG UTGIVAREÅke Barklund tel. 08-590 846 06 [email protected]
FÖRBUNDSKANSLIBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 80 (vx), Fax: 08-466 24 [email protected]
BESÖKSADRESSPlaniavägen 13, Nacka stationNaturvetareförbundets kansli,se www.naturvetareförbundet.seoch matrikeln 2005 s. 6–7
ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNAÅke Barklund tel. 08-590 846 06 [email protected]
REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen
ANNONSERKontakt: Kerstin Diamant (se ovan)Annonspriser:Baksidan (helsida) 10.300:- Omslag II och III 8.700:-1/1-sida 7.500:- 1/2-sida 4.500:-1/4-sida 2.700:- 1/8-sida 1.800:-
PRENUMERATIONSkogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro 35 19 95-6, Naturvetareförbundet och ange ditt namn, din adress samt ”prenumeration på Skogs-akademikern”.
För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej.
ISSN 1402-747XNorra Skåne Offset, Hässleholm
OMSLAGSBILDEN: Kristin Warngren, Stora Enso,
Guangxi i Kina. Se artikel s. 10–12.
Foto: Lars Laestadius
Redaktörens ruta 3
Matrikeln 2006 3
LEDARE Skogsakademiker på en vidgad arbetsmarknad 4Peter Staland
Skogsstyrelsen – ny fas tar vid 5
Motionera till Naturvetareförbundets kongress 5
Rapport från medlemsmöte 20 april 6
Skogsakademikernas styrelse 2006 7
Peter Staland – nyanställd på kansliet 8–9
Om Kamratfonden och von Porats fond 9
Världens skogsbygder kallar – tankar efter en KinaresaLars Laestadius 10–12
Internet i skogsbruket sprider kunskap snabbt Malin von Essen 13
Vinterspelen 2006 14
Rapport från Jägmästarnas Förening 14
Välkomna nya medlemmar 15
Notiser 15
Skogsmästarskolans utvärderingsdag och kursavslutning 2 juni 16
sidan sexton
206
3
Foto
: Jan
nis
Polit
idis
Nätet som förenarRedaktörens ruta
Skogsakademikern 2/06
Det kom ett mejl. ”Vill du ha en artikel i SJFR-blaskan ... ”. Så klart jag ville. Och så kom Lars Laestadius kloka och välskrivna tankar kring inter-nationellt arbete och med fina foton från Kina, dessutom. Just så känns det att SKOGSAKADEMIKERN kan fungera, som ett forum för medlemmar att dela erfarenheter och tankar med varandra.
Lars Laestadius skriver om internationellt arbete – det intresserar många. Både jägmästar- och skogsmästarprogrammen ger möjlighet till internationella kontakter redan under studietiden. Se rapporten från skogsmästarstudenternas Tysk-landsresa på s. 15 som ett exempel.
Det är tio år sedan Skogssverige startade som en Internetportal för skogen. Jag minns hur lite jag egentligen förstod när jag våren 1997 intervjuade Eva Fridman, som skapade den nu självklara por-talen. Och svaren i rutan ”Varför Internet?” i nr 2/97 känns idag smått rörande i sin självklarhet.
Nu är ”nätet” ett givet arbetsredskap och Lars i USA kan leverera bilder och texter lika enkelt som om han satt i rummet bredvid mig. Internet är verkligen ett nät som förenar. Arbetet med webben utvecklas hela tiden och erfarenheter utbyts. Läs Malin von Essens rapport om den årliga nätverks-
träffen för dem som arbetar med Internet inom skogsbranschen.
Allt görs naturligvis inte bäst på distans. Se-dan sist har jag förverkligat en smått tokig idé, nämligen att gå på konsert med min ungdoms favoritmusiker, den amerikanska trion Peter, Paul & Mary. De har spelat tillsammans sedan 1963! Det krävde flygresa till New Jersey, USA. En stor upplevelse blev det, och om någon av läsarna delar min passion för denna musik, tveka inte!
Men så klart var ”nätet” till nytta. Konsertbiljet-ter inköptes lätt vid datorn hemma – bara att välja önskad plats, betala med kortkod och en vecka senare kom biljetterna i brevlådan. Flygbiljetter, hotell – allt kan bokas på samma sätt. Jag säger det igen: 1998 var första gången jag hade tillgång till Internet. Efter så kort tid känns nu ändå nätet oumbärligt.
Ett varmt tack till alla medverkande i detta nummer, välkomna med fler bidrag till ”SJFR-blas-kan” och en skön sommar önskar jag alla läsare!
KERSTIN DIAMANT
Not: ”SJFR” står för Sveriges Jägmästares och Forstmäs-
tares Riksförbund, som Skogsakademikerna hette från
1942 fram till namnbytet 1997.
Matrikeln 2006 Årets matrikel utkommer först efter sommaren. Vi planerar skicka ut enkäten i mitten– slutet av juli och då med svarstid på minst fyra veckor. I matrikelns personregister förtecknas alla medlemmar till och med examensår 2006, samt övriga på jägmästar-/skoglig magisterprogram-met till och med examensår 2006. Särskilt när de gäller de yngre kurserna är vi beroende av de uppgifter ni själva lämnar oss för att kunna hålla matrikeln aktuell.
Eftersom matrikeluppgifterna i huvudsak sam-las in via en webbenkät är det mycket viktigt att vi har korrekta e-postadresser till alla och så snart som möjligt. Du kan meddela din e-postadress till
[email protected], eller via
www.naturvetareforbundet.se. Vi skickar matrikelenkät per brev till dem som
vi saknar e-postadress för, men vi är tacksamma för att få svar via Internet. Den möjligheten finns också för dig som får enkäten per post.
Beställ extra matrikel!Alla medlemmar i delförbundet Skogsakademi-kerna får matrikeln hem utan kostnad. För övriga kostar matrikeln 450 kronor. Porto tillkommer. Beställ från Gunilla Gidlund, e-post [email protected], tel. 08-466 24 55 eller via www.naturvetareforbundet.se.
KERSTIN DIAMANT, GUNILLA GIDLUND,
ERIK PALMQVIST, JAMES TERSMEDEN
2005 års matrikel får
tjäna ytterligare en tid.
Se till att vi har din e-postadress så att lätt vi når dig med matrikelenkäten.
4
Peter Staland tillträder i
augusti en tjänst på
Naturvetareförbundet.
Se intervju s.8.
Skogsakademiker på envidgad arbetsmarknad
På väggen i mitt arbetsrum hänger en inramad dikt som heter ”Högsta lycka”. Gamla jägmästare kommer nog ihåg den, den publicerades i en mor-gontidning på 1960-talet i samband med Domän-verkets jubileum.
Ett par utdrag ur dikten:”Låt oss utmåla jägmästarns lott som den högsta lycka vi anarI en framliden brukspatrons tvåvåningsslottbor han bland furor och granar……..Lugn och nöjd i sin vackra gröna rockKan han leva med barn och blommaHan tager sin dubbelbössa i hand Och går en spatsertur i parkenDär stämplar han även en tall ibland eller tummar en blomma på marken………Ja, jägmästarens lott är rimligtvis den bästa av lotter.
Jägmästarna som en tydligt identifierbar yrkes-grupp med lodenrock, grön hatt, bössan på axeln och stövaren vid sin sida. Hur många gånger har jag inte, sedan jag började på Skogis 1968, mött den här schablonen. Den har säkert en grund i att jägmästarens yrkesroll förknippats med makt och överhet. Statens intressen, bolagens intres-sen i tider med tydliga hierarkier och auktoriteter. Prästen, provinsialläkaren och skolläraren. Samt jägmästaren.
Variation även bland 1970-talets studenterI min generation var årskullarna små – ett 40-tal. Ett år i Garpenberg och en närhet till det praktiska skogsbruket skapade speciella relationer. Vår värld var Garpenberg och Skogis i Stockholm. Jag kan förstå ifall min generation jägmästare kan uppfat-tas som en kår. Men jag känner inte igen bilden, inte ens när jag tittar på min egen lilla kurs. Med olika egenskaper och erfarenheter har vi utvecklats i så många olika riktningar. Vi trivs när vi träffas – men kåranda, nej, jag tycker inte det!
Dagens skogsstudenter utbildas i en universitets-miljö med betydligt större och mer heterogena årskullar. Det finns en frihet att komplettera sin skogliga examen med kurser utanför SLU och även utomlands. Jägmästare, skogsvetare och skogs-mästare har delvis gemensamma utbildningar och anställs inte sällan på liknande tjänster.
Kamratskap och intresse för skog Det viktiga är naturligtvis vad vi menar. När an-dra talat om kåranda i meningen skråväsende eller slutet sällskap, kanske vi själva har nickat instäm-mande. Men vi tänkte mer på kamratskap och ett gemensamt intresse för skog och natur.
För dagens skogsstudenter är myten farlig. Den skogliga arbetsmarknaden är och kommer att vara för liten för att ge relevanta karriärmöjligheter åt alla skogligt utbildade.
Skogsbranschen har också ett självklart behov av att komplettera med andra kompetenser – såväl civilekonomer, jurister, andra naturvetare som beteendevetare. Och näringen behöver olika livser-farenheter och infallsvinklar för att skapa tillräck-lig dynamik i förändringsprocesserna – detta gäller såväl för skogsakademiker som personer med annan utbildning.
Skogsakademikern kan ge dynamikPå samma sätt måste yngre skogsakademiker få möjlighet att bidra till dynamik i andra branscher. Min erfarenhet av arbete både i olika skogliga kul-turer och helt andra branscher säger att en skogs-akademiker är användbar på många olika håll.
Kanske tycker du att jag slår in öppna dörrar, eftersom det finns många exempel på kolleger som klivit över rågången och lyckats väl. Men min slutsats är ändå att skogsakademikern inom den skogliga sektorn (näringsliv, organisationer, myn-digheter och forskning) kommer att bli allt mer konkurrensutsatt.
Därför måste vi bli betydligt vassare på att kon-kurrera med andra yrkesgrupper. För att få tillgång till en större marknad – och därför att vi också kan tillföra mycket dynamik i andra branscher!
PETER STALAND
Skogsakademikern 2/06
Ledaren
Skogsakademikern 2/065
Första etappen i omställningsarbetet på Skogsstyrelsen klart
Nu börjar en ny fas
@Se till att vi har din e-postadress så att lätt vi når dig med matrikelenkäten (se s. 3).
Motionera till Naturvetare-förbundets kongress Medan ett årligt allmänt medlemsmöte var för-bundet Skogsakademikernas högsta beslutande organ håller det betydligt större Naturvetareför-bundet kongresser vart tredje år för att staka ut kursen. 60 ombud utgör kongressen och alla medlem-mar hade fram till 31 maj möjlighet att rösta på sina ombud. Röstningen är nu avslutad, rösterna räknade och resultatet ligger ute på webben. Erik Palm-qvist, Naturvetareförbundets förbundssekrete-rare, höll i röstningsförfarandet. – Det var möjligt att rösta antingen per e-post eller per brev. Sammanlagt röstade drygt 16 procent av medlemmarna.Inte alla de skogsakademiker som nominerats fick tillräckligt många röster för att bli ordinarie
Förvandlingen av landets tio skogsvårds-
styrelser och Skogsstyrelsen till en enda
myndighet är formellt klar.
En mycket stor förändring inom skogsvårdsorgani-sationen, nog den mest omvälvande i dess historia, är i stort sett klar – formellt sett.
– Våra förhandlingar har genomförts i en öp-pen och konstruktiv anda, även när vi varit rejält oense. Och nu gäller det att se framåt, säger Bertil Danielsson, ordförande för SACO Skogsvård.
Bertil Danielsson säger att arbetsgivaren fokuse-rat på formell struktur och styrning.
– Detta är nog så viktigt. Men vi vill också starkt framhålla betydelsen av vilken ”kultur” som ska odlas.
Bertil Danielsson säger att styrelsen för SACO
Skogsvård framfört att det mänskliga perspekti-vet, hur goda förutsättningar för medarbetarnas utveckling skapas ännu inte har uppmärksammats tillräckligt.
– Här måste vi arbeta vidare. Även om inte allt kan lösas samtidigt finns det en risk att vi slår oss till ro när den här krävande första fasen är klar, säger Bertil Danielsson. Han fortsätter:
– Vi måste nu utnyttja de möjligheter till ut-veckling som faktiskt finns – så vi inte behöver en ny omorganisation för att rätta till den här!
– Så nu står vi inför en ny fas och vi hoppas att omställningen framöver ska ges en bra konkret form, både för medarbetarna och organisationen.
KERSTIN DIAMANT
I Skogsakademikern 4/05 och /06 har vi rapporte-rat om omorganisationen inom skogsvårdsorgani-sationen/Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens webb-adress är nu www.skogsstyrelsen.se.
kongressombud. De skogsakademiker som valts till ordinarie kongressombud är Staffan Berg, Pär Hansson och James Tersmeden. Därtill har delförbundet utsett Åke Barklund. Alla som nominerats, men inte blivit ordinarie ombud, blir suppleanter i en ordning det fått antal röster.
Motionera före 15 septemberFörutom att välja ombud kan medlemmarna påverka förbundet genom att skriva motioner. Motionerna ska vara inne senast 15 september. Mer information finns i NATURVETAREN och på www.naturvetareforbundet.se. Du kan också kontakta kongressombuden och föra fram dina hjärtefrågor.
KERSTIN DIAMANT
Skogsakademikern 2/06 6
Skogsakademikernas extra medlemsmöte 2006
2005 års beslut bekräftadeDen 20 april hölls extra medlemsmöte för
delförbundet Skogsakademikerna.
n liten medlemsskara lyssnade till del-förbundets ordförande Åke Barklund som tecknade det gångna verksamhets-halvåret.
– Fusionen har löpt väl och lett till en bra service för medlemmarna, sade Åke Barklund.
Kompetensfrågor och skoglig verksamhetÅke Barklund pekade på branschsamtalen inom näringsdepartementet där han och Erik Petré deltagit.
– Det är viktigt att bevaka också fortsättningen av dessa.
Åke konstaterade att delförbundets årsmöte 2007 kommer att syssla med kompetensfrågor och den skogliga verksamheten. Delförbundet har ingen egen ekonomi utan denna sköts inom ramen för Naturvetareförbundet.
Mötet diskuterade den artikel i tidningen Skogs-eko där generaldirektör Göran Enander angriper jägmästarna som grupp. Mötesdeltagarna var eniga om att det är positivt med nya kompetenser. Man pekade på att den skogliga högskoleutbildningen breddats och att det är omdömeslöst med ett så pass hätskt angrepp, när inga invändningar riktats mot ambitionen att också anställa andra än skogs-akademiker inom Skogsstyrelsen. Vi kommer att bemöta uttalandena i ett kommande nummer av Skogsstyrelsens personaltidning, PersonalEko.
25 år i förbundetJames Tersmeden skrev för sista gången protokoll, i september väntar pensionen. James sade att de 25 åren i förbundets tjänst passerat raskt. Han påpe-kade att Bo Hansson, som deltog på mötet, var den som anställde honom 1980.
På mötet presenterades Peter Staland, som ersät-ter Åke Barklund i den utåtriktade och opinions-bildande verksamheten och tillsammans med Erik Palmqvist delvis ersätter James Tersmeden, när det gäller professionsfrågorna samt ensam svarar för hela Naturvetareförbundets service till chefer och egna företagare. Samtidigt fortsätter Erik Palm-qvist med andra delar av ansvaret för delförbundet Skogsakademikerna (bland annat som sekreterare
i delförbundets styrelse), skogsstudenter och den skogliga arbetsmarknaden.
Val och fonderMötet förrättade fyllnadsval till styrelsen av Anna Brockmark, som representerar skogsägarrörelsen. Anna presenterades närmare i SKOGSAKADEMIKERN 4-05.
Delförbundets vice ordförande Rolf Lindström-valdes in i styrelsen för stiftelsen Kamratfonden. Kamratfonden är nu fristående från delförbundet men delförbundet utser fondens styrelse och det är delvis samma personer som de som sitter i styrel-sen. På medlemsmötet framhölls vikten av en dis-kussion om Kamratfondens framtid, ett uppdrag som skickades vidare till fonden styrelse.
Avslut för förbundet SkogsakademikernaMedlemsmötet i delförbundet föregicks av ett av-slutande årsmöte för förbundet Skogsakademikerna där styrelsen fick ansvarfrihet och därmed kunde nedläggningen av förbundet helt slutföras. Av formella skäl har förbundet under tiden från 1 juli 2005 funnits kvar med två medlemmar. Förbundet har inte haft någon verksamhet sedan halvårsskif-tet 2005, all verksamhet har skett i delförbundet.
Vid mötet avtackades än en gång Erik Petré samt Anna Möller och Birgitta Naumburg. Anna Möller kvarstår som styrelseledamot i delförbundet. Jan Sandström, LRF Skogsägarna, var ordförande på båda mötena.
KERSTIN DIAMANT
E
Valberedning Per Olsson, Holmen Skog, är valberedningens sammankallande. Övriga ledamöter i valbered-ningen är Mattias Gustafsson, Holmen Skog, Magnus Norrby, Forwood Global AB, Karin Öhman, Skogsstyrelsen Västra Götaland och Ivar Palo, SLU Umeå.
Fondstyrelser Detta är styrelsen för Kamratfonden:Åke Barklund, ordförandeAnna Möller, Björn Hånell, Rolf Lindström Fredrik Maller, Nilla Thomson.Styrelsen i von Porats fond utgörs av samma ledamöter med undantag av Rolf Lindström.
Medlemsmöte 2006
Skogsakademikern 2/067
2006 års styrelse för Skogsakademikerna
Styrelsen
ORDFÖRANDE
Åke Barklund, jm 70, är sedan delförbundets bil-dande 2005 dess ordförande. Åke är från 1 juli 2006 akademisekreterare och VD för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA.
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER
Rolf Lindström, sm 90, är vice ordförande för delförbundet Skogsakademikerna.
Rolf är marknadschef vid Holmen Skog AB i Norrköping och ordförande i CF-klubben inom Holmen Skog. Den 1 september tillträder han tjänsten som VD för Bergs Skog AB, inköpsbolag till Bergs Timber AB. Kontoret ligger i Mörlunda.
Anna Brockmark, sv 01, är områdesinspektor på Södra med kontoret i Vårgårda.
Björn Hånell, jm 74, är professor och prefekt vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå.
Fredrik Maller, st 97, är rådgivare för handels- och standardiseringsfrågor samt teknisk projektledare på Skogsindustrierna i Stockholm.
Anna Möller, jm 87, är distriktschef på Skogs- styrelsen Region Mitt, distrikt Östra Jämtlandmed kontoret i Östersund.
Nilla Thomson, jm 85, är departementssekreterare på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Studentrepresentanter:Pär Hansson läser sedan hösten 2004 på jägmäs-tarprogrammet i Umeå.
Björn Öhrström läser sedan hösten 2005 på skogs-mästarprogrammet i Skinnskatteberg.
(Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare)
De flesta styrelseledamöter har presenterats utför-ligt i tidigare nummer av SKOGSAKADEMIKERN. En sam-manställning av dessa presentationer kan beställas från redaktören (se s. 2).
Fotografer: Åke Barklund: Pia Barklund, Anna Brockmark: Per Olsson,
Fredrik Maller: Per Bergkvist, Anna Möller: Bo Persson,
Nilla Thomson: Angelica Engström
< Åke Barklund
<< Rolf Lindström
< Anna Brockmark
<< Björn Hånell
< Fredrik Maller
<< Anna Möller
< Nilla Thomson
<< Pär Hansson
< Björn Öhrström
8
Peter Staland – en skogsman med erfarenhet från flera branscher
Med fokus på människorNär Peter Staland värderar sitt arbetsliv hittills ser han att intresset för människor och
förändring styrt mer än intresset för en specifik bransch.
aturvetareförbundet har anställt Peter Staland för att arbeta med skoglig branschbevakning och för egna företa-gare och chefer inom förbundet.
Peter ska ta över arbete från James Tersmeden som går i pension och även från Åke Barklund, bland annat fortsatta kontakter med näringsdepartemen-tet om skogs- och träindustrin.
Som framgår av ledaren påbörjade Peter Staland sina jägmästarstudier 1968.
– Utbildningen var mer sammanhållen då men vi kunde skapa profiler. Jag inriktade studierna teknik, ekonomi och människor, jag är inte ”grön”.
Peter Stalands första tjänst var på skogstekniken i Garpenberg i ett arbetsmiljöprojekt.
– Det betraktade jag inte som något drömjobb då, men efteråt har jag insett att jag haft stor nytta av det genom hela mitt arbetsliv.
LAS, MBL, mekanisering och månadslönEfter Garpenberg blev det fem år på Södra. Som mycket ung regionchef fick Peter basa över betyd-ligt äldre och mer erfarna medarbetare.
Under de åren på 1970-talet kom de lagar, bland andra LAS och MBL, som idag tas för givna. Li-kaså infördes månadslöner i skogen och en omfat-tande mekanisering av skogsarbetet ägde rum.
– Det var spännande år och kul att ha varit med om detta, säger Peter Staland.
Som 32-åring, 1979, blev Peter Staland skogs-vårdschef på Korsnäs.
– Jag fattade inte då att Åke Troedsson ville an-ställa mig, jag hade ju inte någon skogsvårdsinrikt-ning. Men han ville tydligen ha en mer tekniskt intresserad person som jag.
Peter Staland arbetade under två perioder i Östafrika. På 1980-talet var han under några år rådgivare på Forest Division, Tanzanias motsvarig-het till skogsstyrelsen, och på 1990-talet var han konsult, anställd av Orgut.
Dessemellan arbetade han som regionchef på Mellanskog och som VD för dåvarande Västra Skogsägarna. På 1990-talet blev Peter Staland egenföretagare och konsult. Han arbetade bland annat för LRF med uppdraget att bygga upp verk-
samhet inom det nya privatskogsbruket i Baltikum och Östeuropa.
Så ville han tillbaka till den svenska verkligheten och arbetade för konsultföretaget Qeep, som syss-lar med företagsutveckling inom alla branscher. Genom Qeep hamnade Peter inom Volvo Skövde-verken, där har var konsult och arbetade med såväl utveckling som avveckling.
Under ytterligare en period i Tanzania arbetade Peter för SWECO med landsbygdselektrifiering.
Både slump och medvetna valPeter Staland har alltså haft en varierad karriär. Hur har det blivit så här?
– Ja, i början var det nog så att de olika jobben ”ramlade” över mig. Men det har även varit tuffare perioder som också lärt mig att jag nog inte är en förvaltartyp.
Ny på kansliet
Skogsakademikern 2/06
OM > Peter StalandUtbildning och arbete > Jägmästarexamen 1972, institutionen för skogsteknik, regionchef Södra 1974–79, skogsvårdschef Korsnäs 1979–83, konsult i Tanzania 1983–85 och 1992–93, Mellanskog och VD Västra Skogsägarna. Från 1993 konsult och egen företagare, arbetet för konsultföretaget Qeep och SWECO. Naturve-tareförbundet på halvtid från 15 augusti, med ”tjuvstart” under våren.Familj och fritid > Gift, två söner och två bonusdöttrar, fem barnbarn. Har två livliga labradorer, är en ”hemmakatt” som gillar att fixa med hus, bil och trädgård.
N
9
Kamratfonden och von Porats fond
Peter Staland menar att sedan har han medvetet sökt sig till arbetsgivare där han fått utveckla verksamhet. Om det sedan var skog eller bilar eller något annat – det var mera en slump.
– När jag tittar i backspegeln ser jag att jag valt att jobba med människor. I vilken bransch jag då hamnat har spelat mindre roll.
Peter fortsätter: – Trygghet finns framför allt i dig själv och din
kompetens – det har jag verkligen upplevt genom åren. Man ska heller inte vara rädd att kliva in i helt nya kulturer, antingen det gäller nya branscher eller andra länder.
Och nu tjänsten på Naturvetareförbundet. Peter tillträder på allvar i mitten av augusti, även om han under våren av och till varit på sitt nya jobb.
– Det känns spännande att arbeta på ett fack-förbund. Och när jag ser tillbaka på det jag jobbat med känns det som jag har mycket i bagaget som kan komma till nytta här, summerar Peter Staland.
TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT
Vilken karriärtyp är du?
Att göra karriär, kanske tänker man sig då att i första hand att bli chef, specialist eller egen företagare. Men Naturve-tareförbundet visar på flera möjligheter, som den utvidgande karriären, där man använder sina kunskaper och erfarenheter till nya arbetsuppgifter inom samma eller liknande arbetsfält. Peter Stalands karriär som beskrivs här bredvid verkar stämma bra på denna typ. Den episodiska karriären är en annan typ, där man lägger ett par år på en typ av arbetsuppgifter och sedan byter helt. Under våren 2006 har fem karriär- dagar hållits men stort deltagande. Både föreläsningar och individuell rådgivning har erbjudits. Att det varit lyckat kan många seminariedeltagare berätta. Fler karriärse-minarier hålls i höst. Läs mer i Naturvetaren nummer 6/06 och på www.naturvetare-forbundet.se. /KD
Skogsakademikern 2/06
Von Porats fondMedlemmar i en svår situation medicinskt/socialt kan få bidrag ur von Porats fond. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Ansökan om bidrag skall senast den 16 oktober 2006 skriftligt ställas till:Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, Box 760, 131 24 Nacka eller Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, [email protected]
Stiftelsen KamratfondenBidragBidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till skogsakademisk examen. Medlemmar i Skogsaka-demikerna har företräde.Bidrag kan sökas till/av:- studieresor,
- kompetenshöjning,- behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker,- trivselfrämjande aktiviteter Vid utdelade bidrag kräver stiftelsen att mottaga-ren återkommer med en redovisning hur bidraget använts. Vid till exempel resor kan det ske genom en reseberättelse.Ansökan om bidrag skall senast den 16 oktober 2006 skriftligt ställas till:Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, Box 760, 131 24 Nacka eller Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, [email protected]
GåvaDen gamla traditionen att hedra minnet av en avli-den kollega eller kurskamrat finns kvar. Du sätter in ett valfritt belopp på Stiftelsen Kamratfondens bankgiro 5797- 5609 och anger personens namn.
STYRELSEN
”... inte vara rädd att kliva in i nya kulturer”
10
Här kan skogsakademiker spela över hela registret
Världens skogsbygder kallarI många av världens skogsbygder finns
arbetsuppgifter som Sverige inte längre
kan erbjuda. Det skriver Lars Laestadius,
inspirerad av en studieresa i Kina.
et är nyttigt att resa. I lyckliga stunder uppstår nya tankar och vidgade per-spektiv. Min Kinaresa i april var ett sådant tillfälle. Jag deltog i ett möte för
att titta på trädplantager och diskutera problem och möjligheter med intensivodling i provinsen Guangxi, längs kusten mellan Hong Kong och Vietnam. Mötet anordnades av Skogsdialogen (TFD, The Forests Dialogue) och värd var Stora Enso, som sedan några år bygger upp virkesför-sörjning i området för en planerad fabrik.
Påvert skogstillståndAtt virke behövs i dessa trakter är uppenbart. Landskapet är mjukt kuperat och till stor del träd-bevuxet men också hårt utnyttjat sedan lång tid. Skogstillståndet är påvert. De enda gamla träd vi såg växte i hotellets trädgård. Längs vägarna bjöd folk ut knippen av halvkrokiga, klena grenar som bränsle. Kina förbrukar ännu bara 34 kg papper per person och år mot Sveriges 223 kg (2004), men behovet växer explosionsartat. Man inser snabbt varför Stora Enso och andra skogsbolag är på plats.
Vi såg en gammal, utmattad, tredje generatio-nens skottskog av eukalyptus – ett typiskt exempel
på det gamla skogsbruket. Den kräver just inga investeringar av den lokala bysamfällighet som äger den, men den producerar heller just ingenting – åtminstone inte för den växande virkesmark-naden. Det är bland annat sådana skogar som nu snabbt omförs till moderna virkesplantager.
Många uppgifter ska lösasFörloppet är dock varken enkelt eller smärtfritt. Nyttjanderätten till marken ska säkras på ett anständigt, korrekt och långsiktigt hållbart sätt. Om detta är alla ense i princip, men praktiken är inte enkel. Rättsläget är antingen oklart eller svårt att klargöra. Landsbygdskulturen och de lokala beslutformerna är inte heller lätta att genomskåda.
Sedan gäller det att utforma en uthållig produk-tionsmodell. Träden ska växa både fort och tätt i återkommande, nyplanterade generationer. Mycket precis passning mellan växtplatsens och trädens egenskaper krävs. Näringsmiljö, genetisk samman-sättning, hälsotillstånd, etc. måste redas ut genom omfattande lokal försöksverksamhet, även om mycket kunskap kan hämtas från andra håll.
Så ska träden odlas och så småningom också av-verkas och transporteras. Arbetskraft ska rekry-teras, utbildas, ledas och avlönas. Lämplig teknik ska utformas, liksom fungerande säkerhetssystem. Skogsarbete är riskabelt och i det kinesiska land-skapet är det långt mellan vårdcentralerna.
Skogsakademiker kan balansera rättDessa faktorer, och många många andra, ska under ett fåtal korta år föras samman till en kommer-
Lars Laestadius, här med fiolen på
julavslutningen i svenska skolan i
Washington, där han också är leda-
mot i styrelsen. Foto: Svenska skolan
OM > Lars LaestadiusUtbildning och arbete > Jägmästar-examen 1981, började som forskare i skogsteknik och var sedan avdelnings-direktör vid SLU. Har nu arbetet utom-lands i mer än elva år, först tre år vid EUs forskningsdirektorat i Bryssel, sedan som forskare och skogschef vid Världs-resursinstitutet i Washington, DC. Familj och fritid > Lars bor i Silver Spring i Maryland, är gift och har tre barn i åldrarna 21, 18 och 9 år. Fritids-intressen: fiolspel, böcker i historia, skogspromenader.
Skogsakademikern 2/06
D
11
siellt fungerande och långsiktigt hållbar helhet, förmögen att försörja en massafabrik. Ett modernt produktionssystem ska ympas på en rot av traditio-nell konfucianism, ovanpå en sentida och numera halvdöd ymp av europeiskt inspirerad centralplane-ring. Komplexiteten stämmer till stor ödmjukhet.
Och det slår mig att det är här, just här, i denna initierade integration av komplexa komponenter, som skogsakademikern hör hemma. Skogsaka-demikerns ansvar är ytterst att sammanföra och rätt balansera alla aspekter som är av betydelse för skogslandskapets utveckling och skötsel, vilka de vara månde.
Detta är inget nytt. Ibland har det hetat genera-
listkompetens, ibland syntesförmåga. Själv vill jag använda orden integration och balans. Det är just ur denna välinformerade avvägningsförmåga som hållbar utveckling måste växa. Skogsakademikern har en stor uppgift att fylla i en värld där bärkraf-tig balans är en bristvara.
Sverige ger inte längre en självklar möjlighet för skogsakademiker att spela över hela sitt register. Vår moderna skogliga historia är jämförelsevis lång. Mycket är redan gjort, fixerat, etablerat. Mönstren är stabila och frihetsgraderna små. Gott så. Det finns ingen anledning att sörja över detta.
Men i större delen av världens skogsbygder är behoven av dem som kan integrera och balansera oändligt stora. Här kan en skogsakademiker finna intressanta och värdiga arbetsuppgifter.
TEXT & FOTO: LARS LAESTADIUS
”Skogsakademikern har en stor uppgift att fylla i en värld där bär-kraftig balans är en bristvara. ”
Se fler bilder på
nästa sida >>
Det var påtagligt i Kina hur mycket som förenar svenska och finska skogsakademiker. Månne det snart är dags för
branschorganisationer, forskare och andra att följa Stora Ensos exempel och integrera sitt samarbete över Östersjön?
Ovan t. v.: Platschefen för Stora Enso i Guangxi, Kari Tuomela, finsk forstmästare.
Ovan t. h.: Jägmästare Göran Storck arbetar på Stora Enso i Kina med ansvar för att bygga upp framtida vedforsörj-
ningen till en tänkt massa/pappersindustri. Görans ansvarsområde är specifikt vägar, avverkning och transporter.
Framsidesbilden: Skogsvetare Kristin Warngren är sedan 2005 ledare för uthållighetsfrågor på Stora Enso Guangxi i
Kina. Hon jobbar med certifiering, CSR-frågor och klagomål, lokala trädarter, ansökningar till utvecklingsfond och är
lokal kontaktperson i Stora Ensos globala skogsmiljögrupp.
Dialog kring skogens frågor Exkursionen har alltid varit den konstruktiva diskussionens moder. The Forests Dialogue för samman intressenter från hela världen för att dryfta brännande internationella skogsfrågor. Läs mer på http://research.yale.edu/gisf/tfd/index.html. /LL
Skogsakademikern 2/06
12
Modern virkesproduk-
tion enligt konstens
alla regler. Så här vill
StoraEnso producera sin
råvara. Beståndsgeo-
metrin är anpassad för
mekaniserad avverkning.
Gammaldags virkespro-
duktion enligt uråldrig
modell. Skottskogsbruk i
tredje generationen.
Forts. från föregående sida
Tillväxten i StoraEnsos
försöksbestånd är så
god att man mäter
åldern i månader i stället
för år.
Den kinesiska stilen kan
ibland te sig en smula
direkt för en nybör-
jare från västerlandet.
Den här skylten möter
besökaren på väg ut från
den förbjudna staden i
Peking.
Skogsakademikern 2/06
Skogsakademiker på facklig kurs
Löv i fokus på KSLA-exkursion
I slutet av mars anordnade Naturvetareförbundet en kortare facklig grundkurs riktad speciellt till fackliga ombud inom skogsbranschen. <
Hur ska en ökad satsning på lövskog åstadkom-mas? Föryngringarna är dyra, skogsskötseln arbetsintensiv och de små virkeskvantiteterna besvärliga att transportera till industrin. Men ädellövskog är också väldigt bra när skogsskötseln syftar mot att nå flera mål samtidigt, som till ex-empel bra virkeskvalitet, ökad biologisk mångfald, riskspridning mot stormskador och bättre rekrea-tionsmöjligheter.
Dessa frågor diskuterades på en exkursion på Skabersjö och Torups gods i Skåne den 18 maj. Exkursionen var arrangerad av KSLA tillsammans med forskningsprogrammet om ädellövskog vid SLU.
Se också Naturvetaren 6/06 om exkursionen. <
KSLAs exkursion 18 maj lockade 80 deltagare från
forskning, naturvård, myndigheter, skogsindustri och
skogsägare. Foto: Magnus Löf
Ovan ses kursdeltagarna tillsammans med Naturvetare-
förbundets förhandlingschef Ramón Sanchez-Lövy
(längst t.v.): Rolf Lindström Holmen Skog, Staffan Berg
Skogforsk, Bertil Danielsson Skogsstyrelsen, Magnus
Larsson SCA Skog, Helena Gålnander och Krister
Söderkvist, båda Norra Skogsägarna.
Skogsakademikern 2/0613
@Internet i skogsbruket sprider kunskap snabbtKunskaper om sjukvård och underhållning kan bidra till framgång på webben. Det fram-
gick när skogsbrukets webbinformatörer hade sin årliga nätverksträff i mars.
kogforsk och 10-årsjubilerande Skogs-sverige hade bjudit in till nätverksträff för skogsbrukets webbinformatörer. Ett 30-tal personer kom till Skogforsks
lokaler i Uppsala för att dela erfarenheter, knyta kontakter och lära sig nytt.
Intranät – ledningens stöd behövsIntranätens möjligheter och problem diskuterades inledningsvis. Flera organisationer vittnade om vikten av ledningens stöd.
Camilla Ahlstedt, intranätansvarig på Södra, berättade om hur hon och hennes kollegor sattes på helt nya prov efter stormen Gudrun. Intranätet blev snabbt ett nav där information om stormska-dorna kunde samlas in, sammanställas och spridas till hela organisationen.
– Vi kunde också snabbt få ut riktlinjer och anställningsavtal på elva olika språk och ändra innehållet vid behov. Under två år före stormen hade vi jobbat med att göra intranätet till den enda informationskanalen så alla visste att de kunde hämta aktuellt material på nätet.
Camilla Ahlstedt fick oväntad nytta av sin erfa-renhet av akutsjukvård.
– Efter stormen handlade det plötsligt om ett
akut läge där det var ovanligt viktigt att handla snabbt och att kommunicera på rätt sätt.
Lär känna dina besökare – använd ”personas”Användarcentrering var temat för dagens fortbild-ningspass. Anna Simon, konsult på Valtech, berät-tade om olika verktyg för att skapa en webbplats som fungerar för användarna.
En användbar teknik är skapa fiktiva människor, personas, utifrån olika målgrupper. Poängen är att informatören för att lyckas måste sätta sig in i de fiktiva personernas situation och behov. Precisio-nen blir ofta bättre än vid traditionell målgrupps-analys och resultatet är lätt att göra begripligt för alla inblandade i ett informationsprojekt.
MALIN VON ESSEN
Artportalen – ett bra exempel
Ett bra exempel på användarcentrering är www.artportalen.se som drivs av Artdata-banken, SLU. Johan Nilsson berättade på nät-verksträffen om denna oberoende samlingsplats för fynd av arter – fåglar, kärlväxter, fjärilar och svampar. Vem som helst kan bidra med obser-vationer. Bidragsgivaren avgör själv vad som ska rapporteras. Samtliga rapporter från systemet, utom observationer av vissa skyddsvärda arter, får utnyttjas av alla intresserade. Artportalen utnyttjas flitigt – framför allt av fågelskådare som vill bidra med egna fågelfynd och se vad andra har hittat. Under 2005 rap-porterades 2,1 miljoner fynd varav 95 procent var fåglar. Styrkan, enligt Johan Nilsson, är att Artpor-talen förenar nytta – den rika kunskapsbanken som gör det möjligt att följa olika arters utbred-ning, med nöje – att få jämföra egna observa-tioner med andras.
MALIN VON ESSEN
Malin von Essen, jäg-
mästare och journa-
list, är informatör på
Skogforsk med ansvar
för mediekontakter och
webb. Malin har varit
frilansskribent, informa-
tör vid SLU, Mälarskog
och Naturvårdsverket.
Foto: Anna Marconi
SkogsSverige har fyllt tio år
I mars 2006 fyllde SkogsSverige, skogs- näringens portal på Internet, tio år. SkogsSverige var en föregångare, som blivit förebild för flera andra liknande webbsats-ningar. Skogsakademikern har uppmärksammat SkogsSverige i nr 2/97 (intervju med Eva Fridman), 3/98 (SkogsSverige fick Mårten Carlssons pris det året) samt 2/04 (om Skogs-Sveriges nyhetsbrev.) Läs mer på www.skogssverige.se.
S
Vinterspelen 2006
Stolt tradition förs vidareI Vinterspelen 2006 tävlade deltagarna
som sig bör i skytte och längdskidor.
e åttiofjärde Vinterspelen hölls i Umeå den 25 februari. Jägmäs-tarkurs 05/10 stod på tur att föra skogistraditionen vidare. Vädret var
kallt men soligt. Bland de många deltagarna fanns flera utbytesstudenter vid SLU i Ultuna som kom-mit upp för att delta.
Skyttet genomfördes i Sävar norr om Umeå trots frusna fingrar, köbildning och en renflock på skjutbanan. Efter lunch var det dags att bege sig till skidspåret vid Nydala där de 58 skidåkarna gav sig iväg för att mäta vem som var snabbast på 8 respektive 24 kilometer.
Kvinnorna i majoritet på festenEfter tävlingarna stod bastun eldad och klar för alla frusna. Men särskilt mycket tid för vila och återhämtning fanns inte.
När kvällen kom dukades långborden upp för
Starten i skidtävlingen i Nydalaspåret.
Johan Sandberg. vann
på 24 kilometer,
Mats Mjöberg, med siktet inställt på lerduvor
sittning i studenternas kårhus. Även där gick allt enligt traditionerna: västvisor sjöngs, pris och stor-skogismärken delades ut och det bjöds god mat och många skratt. Något som däremot inte kan sägas höra till vanligheterna var den kvinnliga majorite-ten bland middagsgästerna.
Åter nästa årNär festen klingat av återvände festdeltagarna tröt-ta men belåtna hemåt. Att många av dem återkom-mer nästa år igen tvivlar jag inte på. För vad vore väl en vinter utan Vinterspel?
TEXT & FOTO: BRITA ASPLUND
JÄGMÄSTARKURS 05/10
Jägmästarnas Förening bjuder på skoglig förkovran och fest
Jägmästarnas Förening ger både skogliga utblickar och värnar om festtraditioner.
V årt vinnande koncept segrade än en gång när Jägmästarnas Förening, JF, träffades i Stockholm den 18 mars för miniexkursion, öl och macka,
årsmöte, västfest med dans.VIDA-koncernens chef Santhe Dahl inledde
dagen och berättade om upplägg och logistik inom företaget, där varje sågverk är specialiserat mot ett fåtal längder.
Efter paus hölls JFs årsmöte. Och på kvällen följde fest i Läkarsällskapets vackra lokaler. Västvi-sorna var som de skulle: många och tidsödande!
Den äldsta kursen var från 1959 och den yngsta hade knappt lämnat skolbänken. Och vi sjöng samma visor och firade enligt samma traditioner.
Nu väntar nästa evenemang: JFs exkursion med tillhörande trevligheter till hösten. Och om inte annat så är det snart mars månad igen och dags för nästa årsmöte och västfest. Då hoppas vi möta såväl gamla som nya ansikten i Jägmästarnas Förening!
MARTINA GARPENKRANS
Jägmästarnas Förening har drygt 500 medlemmar. Läs mer på www.jagmastarnasforening.se.
Martina Garpenkrans
är skogsinspektor på
Mellanskog i Edsbyn.
Hon är styrelseledamot
i Jägmästarnas Förening.
Foto: Mellanskog
D
14Skogsakademikern 2/06
Skogsakademikern 2/0615
Notiser
Nästa tidning Nästa nummer av Skogsaka-demikern beräknas ut-komma i början av oktober. Material vill vi ha senast runt 7 september.
Våra platsannonserSka du anställa en skogs-akademiker? Vill du snabbt nå många direkt i brevlådan – använd vår annonsservice Skogsakademikertips. Vi skickar till hela eller delar av skogsakademikerkåren och lägger annonsen på www.naturvetareforbundet.se. Mer information, se web-ben eller kontakta Gunilla Gidlund, tel. 08-466 24 55, [email protected].
Ny rektor för SLUDen 1 juli tillträder Lisa Sennerby-Forsse som rektor för SLU. Utnämnningen har föregåtts av en process där peronalen har haft stort in-flytande och den nya rektorn tillträder med ett stort stöd.Läs mer på www.saco.slu och i SLUs tidning Resurs.
Skogs-EM 2006
Skogs-EM i orientering avgörs 26–30 juni i närheten av Tammerfors. Arrange-mangen togs över till Finland från Södra i Halmstad, då den tänkta tävlingsskogen drabbats av ”Gudruns” härjningar. För mer in-formation kontakta [email protected].
Nya medlemmar – välkomna!Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delför-bundet Skogsakademikerna från 10 februari 2006 till och med 30 maj 2006.
Andreas Abramsson jägmästarstuderandeLars Andersson jägmästarstuderandeJonas Andersson jägmästarstuderandeMagnus Berkefelt jägmästareMartin Bäck jägmästarstuderandeNils-Gunnar Cato skogsteknikerAnna Ekman jägmästarstuderandeJohan Hansson jägmästareMårten Karlow jägmästarstuderandeTommy Karlsson skogsvetareHenrik Larsson jägmästarstuderandeOla Nilsson skogsmästareBjörn Prejer jägmästarstuderandeJenny Sallkvist jägmästarstuderandeLina Samuelsson jägmästarstuderandeAnna Sjöström jägmästarstuderandeMarkus Steén jägmästareMona Wallin skoglig magister Martin Whillans BSc in Forestry, Kanada
Svante Fahlgrens yrkesliv i bok
ETT YRKESLIV OCH EN OMLOPPSTID är titeln på den bok om Svante Fahlgren som Mårten Bendz samman-ställt. I samtal och intervjuer har Svante Fahlgren tecknat sitt yrkesliv och samtidigt en lång och bred skoglig histo-ria, alltifrån de hårda tiderna 1930, när han påbörjade sina jägmästarstudier och genom ett yrkesliv i flera skogsbolags tjänst. Till Södra kom han 1964 och var till 1978 dess skogsdirektör.Boken spänner över skogliga diskussionsfrågor och avslu-tas med ”Storm i skogen”. ETT YRKESLIV OCH EN OMLOPPSTID överlämnades till Svante Fahlgren på hans 95-årsdag i maj i år. Boken är utgiven av Växjö universitet och kostar 195 kr plus porto. Beställ den från [email protected] eller på tel. 0470-70 88 20.
Köp skriften från 100-årsjubileet
Skogshögskolans Student-kårs jubileumsskrift som kom ut till hundraårsjubi-leet 2005 kan fortfarande beställas. Pris: 75 kr för studenter, 80 kr för öv-riga, plus porto. Beställ från Jubileumskommittén, Skriften, Skogshögskolans Studentkår, 901 83 Umeå, [email protected].
Skogsmästare på studieresa41 skogsmästarstudenter på kurs 04/07 har studerat skogsbruk i Tyskland. Resan, finansierad med bidrag, ock-så från Skogsakademikerna, har dokumenterats i med fina bilder och intressanta texter. Vill du läsa – beställ pdf-fil från Thomas Nordling, [email protected].
K-G Enander blir hedersdoktor Karl-Göran Enander har synat svensk skogspolitik under 150 år. Efter fem års forskarmöda har han gett ut tre böcker i ämnet. Karl-Göran Enander blir nu hedersdoktor vid SLU. Promotionshögtiden hålls i Uppsala den 7 oktober 2006. Karl-Göran Enander berättade om sin forskning i SKOGSAKADEMIKERN 3/2003.
Skogligt genusper-spektiv under lupp Den 17–21 juni hålls ett internationells toppmöte på temat Gender and Forestry i Umeå. SLU är värd tillsam-mans med FN, IUFRO och Näringsdepartementet. Skogsägare, forskare, FN-an-ställda med flera deltar.Genusstrukturer i skogs-ägande och i skogliga orga-nisationer liksom i synen på skog kommer att redovisas på seminarier. Bland de digra program-punkterna kommer också en undersökning som genom-förs på Skognolia 15–17 juni av utställarnas könsperspek-tiv att redovisas. Se www.slu.se ochwww.nolia.se/skogs.
Posttidning BNaturvetareförbundetBox 760, 131 24 Nacka
Inloggning: www.naturvetareforbundet.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: Personnummer (10 siffror)
Avslutning och utvärdering i Skinnskatteberg
Den 2 juni hölls utvärderings- och
avslutningsdag i Skinnskatteberg.
år var det sista skogsingenjörskursen (03/06) som gick ut. Skogsingenjörspro-grammet övergick från höstterminen 2004 till skogsmästarprogrammet och
examenstiteln skogsmästare återinfördes. Förutom traditionella examensfestligheter med
kurskamrater och anhöriga är detta ett tillfälle för Skogsmästarskolan att få synpunkter och råd från studenterna till fortsatt arbete med att göra Skogs-mästarprogrammet till en aktuell och attraktiv utbildning.
TEXT & FOTO: ANNA-STINA KARLSSON
Här har skogsingenjörskursen 03/06 samlats på herrgårdstrappan innan alla tågade till den traditionella avslutningsceremo-
nin i kyrkan.
Vid avslutningshögtiden fick Jeanette Uggla
Grauers Skogsmästareförbundets stipendium för
att läsa en skoglig kurs i Kanada. Utöver stipendie-
pengar fick Jeanette en litografi som minne.
I
