Abies laciocarpa) Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) …761446/... · 2014. 11. 7. · Sammanfattning Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna

Examensarbete i skogs- och träteknik

Diameter- och höjdskillnader för klippgran (Abies

laciocarpa), gran (Picea abies), glasbjörk (Betula

pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds

kommun.

Diameter and height differences between mountain spruce (Abies

laciocarpa), Norway spruce (Picea abies), downy birch (Betula

pubescens) and lodgepole pine, (Pinus contorta) in Strömsund

municipality

Författare: Göran Ellingsson

Handledare företag Orvar Jönsson, SCA

Handledare LNU Rikard Jakobsson

Examinator, LNU Erika Olofsson

Termin: VT13 15 hp

Ämne/kurskod Skogs- och träteknik 2TS90E

Sammanfattning

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas

klippgran (Abies laciocarpa) och contortatall (Pinus contorta), tillsammans med inhemsk

gran (Picea abies) och glasbjörk (Betula pubescens). Contortatallen är relativt väl beskriven

av olika litterära studier och författare bl.a. Edlund 2011, Kullström & Wictorin 2013,

Öhman & Söderholm 2010 m fl) och även odlad på många platser i norra Sverige.

Klippgranen är också beskriven i litteraturen (Rosvall, Hajek & Bäckström 1996, Olauson m

fl.1987) men är odlad i mindre omfattning. Emellertid finns i Strömsunds kommun ett antal

ytor på vilka planterats contorta och/eller klippgran tillsammans med gran. På ytorna finns

även naturligt föryngrad björk.

Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdförhållanden.

Mätningarna utfördes på 64 grader nordlig bredd mellan 420 och 450 möh på 5 lokaler i

Strömsunds kommun vid Näxåsen och Jorm på skogsbolaget SCA:s marker under sommaren

2012. Ståndortsindex varierade mellan G18-20, samt T18 och åldern mellan 17 och 41 år.

Björken var självföryngrad och granen planterad på samtliga lokaler. Klippgran var planterad

på fyra och contorta på tre.

På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt

gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler

vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken

växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt)

på två lokaler.

Lokaler med björk hade blivit röjda, varför uppmätt tillväxt kan ha underskattats.

Klippgranen hade vuxit bra och contortan bäst på samtliga lokaler som de hade planteras på.

Ett bra komplement till contorta är att plantera klippgran uppe i fjällterräng och där det är

brant terräng, då detta trädslag klarar av klimatpåverkningar som snö och vind på ett bra sätt.

III

Summary

There is a great interest in forestry concerning exotic tree species. In this report rocky

mountain fir (Abies laciocarpa) and lodgepole pine (Pinus contorta) were investigated for

height and diameter development as compared to the native tree species Norway spruce

(Picea abies) and downy birch (Betula pubescens).

Contorta is well described in literature and has for several decades been planted and currently

also sown in many areas of northern Sweden. There is however much less of plantings of

rocky mountain fir, which is also reflected in the amount of literature. There are however a

couple of sites in Strömsund where the species have been planted, alongside native spruce

and naturally regenerated birch. As examples of practical plantations the sites were seen as

suitable for this study.

The measurements were carried out at 64 degrees northern latitude between 420 and 450

meters above sea level in Strömsund community at five sites close to Näxåsen and Jorm in

forests of SCA, a forest company in Sweden, in the summer of 2012. Site index varied

between G18-20, and T18 and age between 17 and 41 years. Birch had been naturally

regenerated and pre-commercially thinned and spruce planted at all five sites, Rocky

mountain fir was planted at four and lodgepole pine at three.

At the investigated sites lodgepole pine had grown the most, both in height and diameter.

Relative to spruce, height growth was between 43 and 81% higher. Rocky mountain fir had

at three of the four sites grown better than spruce (8-57%), at the fourth the height growth

was 96% of that of spruce. Birch grew better than spruce (14%) at one site, equal on two and

worse (77-83% of the spruce growth) at two sites.

The results showed that Rocky Mountain fir had grown well and that lodgepole pine had

grown the best at all studied sites. A great addition to lodgepole is to plant Rocky Mountain

fir in mountainous areas and in strong slopes since they seem likely to endure climatic

influences such as snow and wind in a good way.

IV

Abstract

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas

klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa

trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med gran (Picea abies) och björk (Betula

pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid

Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.

På de undersökta lokalerna hade contortatallen vuxit mest både i höjd och diameter. Relativt

gran var höjdtillväxten mellan 43 och 81 % högre. Klippgranen hade på tre av fyra lokaler

vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på 96 % av granens. Björken

växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och sämre (77-83% av granens tillväxt)

på två lokaler.

V

Förord

I mitt arbete som skogsvårdsentreprenör har jag röjt bestånd med klippgran i Näxåsen i

Strömsunds kommun. I samband med det väcktes intresset att göra en jämförande studie med

detta trädslag och contorta, gran och björk. Även litteratur som jag läst i ämnet har gjort mig

intresserad av att studera detta trädslag närmare. Skogsbolaget SCA har sedan tidigare försök

i Jämtland och några av dessa har blivit utvalda i föreliggande studie. Det skulle vara

intressant att se om klippgranen kan vara konkurrenskraftig mot t ex granen som annars är ett

vanligt trädslag i länet, eller självföryngrad björk som ofta växer bra men sällan uppnår bra

kvalitet.

Jag vill tacka Rikard Jakobsson som har varit min handledare under rapportskrivningen.

Orvar Jönsson, SCA Strömsund, som tillhandahållit kartor och information om de olika

försökslokalerna samt övrig personal på SCA som jag har varit i kontakt med. Ett stort tack

till Jonas Wikner på Haglöf Sweden för lån av mätutrustning och dataprogram, som gjorde

det möjligt att genomföra studien.

VI

Innehållsförteckning

Sammanfattning _______________________________________________ II

Summary ___________________________________________________ III

Abstract ____________________________________________________ IV

Förord _______________________________________________________ V

Innehållsförteckning __________________________________________ VI

1 Introduktion_____________________________________________ 1 1.1 Exotiska trädslag ................................................................................ 1 1.2 Syfte och mål ...................................................................................... 2 1.3 Avgränsningar .................................................................................... 2

2 Fakta om contortatall och klippgran __________________________ 2

2.1 Contortatall ......................................................................................... 2

2.2 Klippgran ............................................................................................ 4 2.2.1 Försök med klippgran i Strömsunds kommun ________________ 4

3 Material och Metod _______________________________________ 6

3.1 Översikt .............................................................................................. 6 3.2 Mätutrustning ..................................................................................... 7

4 Resultat ________________________________________________ 9

4.1 Diameter, höjd och antal träd ............................................................. 9

5 Diskussion och slutsatser _________________________________ 11

5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald .......................... 11 5.2 Reliabilitet, validitet, urval ............................................................... 12 5.3 Provenienser och rekreationella aspekter ......................................... 13

5.4 Slutsatser .......................................................................................... 14

6 Referenser _____________________________________________ 15

Bilagor _____________________________________________________ 17 Bilaga 1: Tidigare Försök ........................................................................... 17

Proveniensförsök 221 Tortfjället ________________________________ 17

Proveniensförsök 204 Torsfjärden ______________________________ 19

Bilaga 2: Ytdata provytor............................................................................ 20 Bilaga 3: Diameterklasser ........................................................................... 47

1

1 Introduktion

Regeringens proposition ”En skogspolitik i takt med tiden” (Prop. 2007/08:108)

innehöll ett antal förslag för att öka produktionspotentialen i Sveriges skogar bland

annat om användning av främmande trädslag kan öka (Regeringskansliet 2014).

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gavs i uppdrag i MINT-utredningen (Jo

2008/1885) att utreda saken och kom i sin slutrapport Möjligheter till

intensivodling av skog (Larsson m fl. 2009) fram till att ett sätt att öka

skogsproduktionen är genom användning av främmande trädslag (exoter), under

vissa villkor.

1.1 Exotiska trädslag Exotiska trädslag har under alla tider varit föremål för mycket intresse hos

skogsforskare och skogsbrukare. Det vanligaste motivet till intresset har varit högre

produktionspotential, resistens mot sjukdomar, bättre anpassade träd för kärvare

klimat, motstånd mot rotröta, bättre rotsystem och grenverk som är mera

motståndskraftig mot stormar och snötryck (Tamm 1978).

Exotiska trädslag klassificeras enligt Länsstyrelsen som främmande art:

Främmande art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats

utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Detta inkluderar alla

delar, gameter, frön, ägg eller andra propaguler som kan överleva och

reproducera sig (Naturvårdsverket 2007, s.19).

På motsvarande sätt klassificeras inhemska arter enligt följande:

Inhemsk art: En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som finns inom sin

nutida eller historiska naturliga utbredning och spridningspotential (d.v.s. inom det

område som den förekommer eller kan förekomma utan direkt eller indirekt

introduktion eller påverkan från människor). Inhemska arter definieras utifrån

biogeografiska gränser och inte utifrån politiska gränser som landsgränser

(Naturvårdsverket 2007, s.19).

Vid undersökningen 2012 var bl.a. förekommande trädslag av främmande art i

Sverige: contortatall (Pinus contorta var. lat), douglasgran (Pseudotsuga

menziesii), sitkagran (Picea sitchensis), svartgran (Picea mariana), klippgran

(Abies laciocarpa) lärk och hybridasp. Lärken räknas dock som inhemsk om det är

sibirisk lärk, medan hybridlärk (korsning mellan japansk och europeisk) är

främmande (Johansson & Sundblad 2013).

Av Sveriges virkesförråd på drygt 3 miljarder m3sk utgör gran, tall och

björkarterna den absoluta majoriteten med 92,7% (2 784 miljoner m3sk) (Nilsson,

& Fridman, 2013) av volymen. Efter asp och al kommer contortatallen med 1,2%

(35,2 miljoner m3sk), vilket gör den till den ojämförligt vanligaste exoten, till och

med före inhemska trädslag som ek och bok. I statistiken förekommer även lärk

(1,2 miljoner m3sk), men den kan klassificeras både som exot (hybridlärk) och

inhemskt trädslag (sibirisk lärk). Övriga exoter syns inte i statistiken från

2

Riksskogstaxeringen. Den största arealmässiga odlingspotentialen har contorta,

följd av lärk, klippgran, hybridasp och svartgran (Öhman & Söderholm 2010).

I Strömsunds kommun finns ett antal planteringar med några av trädslagen ovan

inkluderade på samma lokal, främst contorta och klippgran, vilket ger ett bra

tillfälle att undersöka trädslagens produktion på samma lokal under praktiskt

tillämpbara former. På samma lokaler finns även gran och björk, vilka tjänar bra

som referens på dessa marker.

1.2 Syfte och mål

Syftet med denna rapport var att undersöka diameter- och höjdtillväxten hos

klippgran, contorta, gran och björk på olika lokaler i Strömsunds kommun.

Målet med denna studie var att jämföra contorta, klippgran, gran och björk för att

kunna se skillnaden mellan provytor med främmande trädslag mot de inhemska när

det gäller medelhöjd och medeldiameter.

1.3 Avgränsningar

Det är contorta och klippgran som har jämförts mot gran och glasbjörk. Valet av

områden som ligger på SCA:s marker i Strömsunds kommun i Jämtlands län valdes

dels av lokal kännedom, tips från SCA (Jönsson 2011) samt litteratur (Olauson

1987). Klippgranen har fått bestämma lokalerna då detta trädslag har blivit

planterat i minst omfattning. Endast höjd och diameter har undersökts, ej skador

och överlevnad.

2 Fakta om contortatall och klippgran

2.1 Contortatall

För Norrlands del har exotintresset fokuserat på contortatall. Exempelvis utgör

andelen contorta av virkesförrådet i södra Norrland 2,8 % (20,4 milj.m3sk). Gran

utgör 44,3% (322,5 milj.m3sk), tall utgör 37,4% (272,1 milj.m3sk) och samtliga

björkarter utgör 12,2% (90,2 milj.m3sk) (Eriksson 2011).

Enbart i Jämtland planterades mellan 1980 och 2011 151 500 ha med contorta

(Eriksson 2013) och skogsföretaget SCA har planterat ca 280 000 ha med contorta

(Andersson 2014). Andra trädslag som i mindre omfattning planteras, mest i

försökssyfte är bl.a. klippgran och lärk (Larix, flera olika).

Contortatallen härstammar från västra Nordamerika från 30:e till 64:e breddgraden

och från havsytenivå upp till 3 900 möh (Edlund 2011) (Figur 1). Contortatallen,

eller contortan som den också kallas, infördes till Sverige eftersom den ger god

produktion även under hårda klimatiska betingelser, och för att den ger god tillväxt

på de flesta ståndorter. Detta gör att man har planterat contorta på en del områden

med klimatmässigt besvärliga lokaler. Den kan planteras på de flesta marker i norra

Sverige förutom på för fuktiga och bördiga lokaler där den utvecklas förhållandevis

3

dåligt. Odlingsmaterialet hämtas från någon av de sex olika fröplantagerna som är i

praktisk drift beroende på breddgrad och latitud.

Det normala förband som man brukar plantera contorta på är 2 300 plantor per

hektar. Därefter räknar man vanligen med två gallringar. Ett alternativ till detta är

gallringsfritt skogsbruk med en förkortad omloppstid. De normala omloppstiderna

för contorta, 60-100 år, är ca 10-15 år kortare än för omloppstiderna för tall, (även

om bra contortatallar kan bli så gamla som 400 år) (Rosvall m fl 2007).

Contortans utbredning Klippgranens utbredning

Figur 1. Contortans naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S.

Geological Survey, 1999), vänstra kartbilden. Klippgranens naturliga

utbredningsområde i västra Nordamerika (U.S. Geological Survey, 1999),

högra kartbilden. Källa: Öhman & Söderholm (2010).

På 1960-talet fanns oro för brist på medelålders skog, vilket ledde till en ökad

plantering av contorta. SCA såg en lösning i att alternativa mer snabbväxande

trädslag skulle kunna avhjälpa bristen. Valet föll på contortan då den bedömdes

kunna producera mellan 50-100% mer än de inhemska alternativen. En annan orsak

var möjligheten att blanda fibrer av contorta och tall för att tillverka kemisk massa,

samt contorta och gran för att tillverka tidningspapper. År 1972 beslutade SCA att

plantera 140 000 hektar contorta under en 10-årsperiod. På resterande markinnehav

skulle förädlad tall och gran planteras. Detta uppskattades kunna öka

avverkningsgraden med 10 % (Norén 2009).

En konsekvens av contortans skötselprogram med relativt glesa förband och korta

omloppstider har blivit att en del contorta planteringar utvecklats till att bli mycket

4

grovgreniga och täta. Contortaskogar kan upplevas av många turister och andra

skogsbesökare som mindre inbjudande och vara tämligen artfattiga biotoper.

2.2 Klippgran

Klippgranens naturliga utbredningsområde är i Klippiga bergen (Figur 1). Den har

en extremt bra överlevnad med undantag av frostlänta marker på våren.

Klippgranen växer fort efter etableringen och förväntas ha hög produktionspotential

(Rosvall m.fl. 1996). Det finns få studier på klippgran varför dess potentiella

virkesförråd vid slutet av omloppstiden är svår att uppskatta.

Klippgranen är nära besläktad med Abies balsamea, men klippgranen växer väster

om Klippiga bergen, på ståndorter vid högre altituder. Den växer ofta i blandning

med Picea glauca, Picea engelmannii och Pinus contorta, men på högre altituder

övergår klippgranen i trädslagsrena bestånd (Antonsson & Jansson 2011 s 420-436)

Den utvecklas bäst på väl dränerad djup jord där enskilda träd kan bli så höga som

25-30 meter. Den smala, koniska kronan gör trädet stabilt mot påfrestningar som

vind och snö. Proveniensvalet är mycket viktigt när det gäller klippgranen bl.a.

beroende på dess känslighet mot frost (Martinsson & Winsa 1986).

Virket har låg densitet och hållfasthet, men lämpar sig bra till massa. Klippgranen

odlas även för att användas som julgran. Klippgranen bedöms vara ett intressant

trädslag, främst i norra Sveriges inland och i fjällen, tack vare dess goda

egenskaper och anpassning till hög terräng (Martinsson & Winsa 1986).

2.2.1 Försök med klippgran i Strömsunds kommun

Eftersom produktions- och överlevnadsdata för klippgran endast finns på

provytenivå (till skillnad mot de omfattande sammanställningar som finns för

contorta, se t.ex. (Elfving & Norgren 1993) ges här en översikt av några försök i

Strömsunds kommun.

På 1920-talet gjordes försök bl.a. i Avardo i Frostviken Strömsunds kommun,

Jämtlands län, med bl.a. lärk och contorta (Martinsson & Winsa 1986). De anlades

ovanför barrskogsgränsen mellan 350 och 720 möh i ett område utsatt för hårda

påfrestningar av snö och vind. Försöken innehöll trädslagen: Klippgran (Abies

laciocarpa), douglasgran (Pseudotsuga menziesii var. Caesia), bergtall (Pinus

mugo), cembratall (Pinus cembra), tall (Pinus silvestris), contorta (Pinus contorta

var. latifolia), gran (Picea abies), vitgran (Picea glauca), europeisk lärk (Larix

decidua), kurilerlärk (Larix Gmelinii var. japonica) och sibirisk lärk (Larix

sibirica) (Martinsson & Winsa 1986).

Fram till 62 års ålder uppgick medelproduktionen hos klippgranen till mellan 1,8

m3sk/hektar och 4,2 m3sk/hektar. Medelhöjden varierade mellan 6 och 10 m och

medeldiametern varierade mellan 10,8 och 18,2 cm (Olausson 1987). Ett problem

för klippgranen verkade vara vårfrost som orsakade toppskottsväxlingar. Däremot

var bara en liten andel betade av älg, trots att utvärderingen av försöket gjordes på

80-talet då älgpopulation var hög. Uppfrysning och skador av smågnagare var de

vanligaste avgångsorsakerna (Martinsson & Winsa 1986).

5

I ett försök som anlades i Långviken 1971 uppmättes efter 15 år medeldiametern

till 2,2 cm, medelhöjden till 2,1 m och övre höjden till 3,5 m (Olausson 1987).

Ytterligare ett försök med klippgran är proveniensförsöket Tortfjället 221, som

ligger vid Torsfjärden, Bovattnet i Strömsund kommun 64˚ N. Försöket anlades

1962 av dåvarande institutet för skogsförbättring. Det innehöll nio olika

provenienser från ett område mellan 39 och 54° N i Nordamerika (Antonsson &

Jansson 2011) (Bilaga 1). År 1992 inventerades 1,8 av de 6,9 hektaren och de

provenienser som hade vuxit bäst visade sig härstamma från breddgrader kring 50°

N (British Columbia i Kanada). De sydligaste provenienserna hade utvecklats

sämre pga. försommarfrosten (Johansson & Holmberg 1992).

I proveniensförsöket 204 Torsfjärden ingår flera olika utländska trädslag (Bilaga 1).

Försöket om 8,5 hektar anlades 1957 på mellan 410 och 450 möh. En del av

försöket planterades med klippgran av provenienser från Aleza Lake Forest, British

Columbia, Kanada; Troy, Idaho, USA och Cascade och Olympic, Washington,

USA (Bilaga 1). Enligt SCA växte klippgranen av proveniens British Columbia,

Kanada bäst.

6

3 Material och Metod

3.1 Översikt

Med lokal kännedom om skogsmarken och tidigare beskrivningar från

examensarbeten identifierades fem olika lokaler för inventering: Näxåsen, Näxåsen

8, Bergvägen, Paratjärn och Långviken (Figur 2). Områdena var belägna runt 64

grader nord på 420-450 m över havet och utgjorde mellan 14-32 ha på frisk mark

av lågört och blåbärstyp (Jönsson 2011) och med en ålder mellan 17 och 41 år.

Gran och björk förekom på alla fem lokalerna, klippgran på fyra och contorta på

tre. På lokalerna var det oftast trädslagsrena provytor men det förekom även

blandade och då var granen oftast självsådd eller hyggesgrannar och när det gäller

björk var den oftast självsådd men kan ha blivit röjd en gång (Tabell 1).

Figur 2. Sverigekarta och karta över Strömsunds kommun med lokalisering av

Långviken, Muråsen/Häggnäset, Avardo, Toftfjället (även Torsfjärden 204), som är

områden som undersökts tidigare (Olauson 1987 & Johansson & Holmberg 1992)

samt i denna studie undersökta områden Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen, Paratjärn

och Långviken). Kartunderlag hämtade från Strömsunds kommun (2012).

På varje lokal lades cirkulära provytor ut med en diameter på 3,99 m. På varje

provyta mättes diameter, höjd och trädslag. Dessutom positionsbestämdes varje

provyta i enheten latitud och longitud (referenssystem WGS84) (Bilaga 2).

7

Tabell 1. Beskrivning av de undersökta områdena (Jönsson 2011), SI:

ståndortsindex enligt övre höjd. GPS-koordinat: Latitud (Nord, N) och longitud

(Öst, Ö) enligt WGS84

Område Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken GPS-koordinat N Ö

64061387

15240511

64079692

15233303

64076495

15278178

64413207

14085128

64419227

13545492

SI (m) G18 G18 G18 T16 G20

Areal (ha) 30 25 14 16 32

Höh (m) 435 420 435 450 450

Breddgrad (ºN) 64 64 64 64,5 64,7

Ålder (år) 17 22 18 20 41

Hyggesupptag

(årtal) 1991 1988 1991 1987 1971

Godkänd återväxt

(årtal) 1995 1991 1995 1992 2003

Vegetationstyp lågört lågört lågört blåbär blåbär/gräs

Markfuktighet frisk frisk frisk frisk frisk

Ytstruktur jämn jämn jämn jämn jämn

Jordart sandig

morän

sandig

morän

sandig

morän

sandig

moig

morän

sandig

moig

morän

Markvatten Saknas (S) Saknas (S) Saknas (S) Längre(L) Längre(L)

Terrängbärighet medelklass

2

medelklass

2

medelklass

2

medelklass

3

medelklass

4

Lutning 10-19% 10-19% 10-19% 33-50% 20-30%

6-10˚ 6-10˚ 6-10˚ 18-27˚ 11-18˚

Temperatur-

summa (ºC) 768,2 778,8 766,6 724,6 723,9

3.2 Mätutrustning

Trädhöjden mättes med Vertex Laser VL402 (Figur 3). Ett metspö med en

markering för varje 2 dm användes för mätning av provträd med låg höjd (max 4

m). För diametermätning användes en dataklave DIGITECH Pro. I dataklaven

fanns ett inbyggt dataprogram (Estimate Pro), som kunde användas för att mäta

diametrar ner till 0 cm. Varje träd utgjorde ett provträd i dataklavens program. En

T3-transponder tillhörande Vertex höjdmätare (som även kan användas för

avståndsmätning via ultraljud) användes för att kontrollera om träden inkluderades i

provytorna. Transpondern monterades då i en centrumkäpp med en adapter som

gjorde att ultraljudet kunde spridas 360°. För positionsbestämning av provträden

användes en GPS-enhet kompatibel med dataklaven via Bluetooth.

Inför arbetet hade först mätkapaciteten utvärderats med analog höjdmätare Suunto

och klave med angivelse i hela centimeter, men bedömts ge markant högre

tidsåtgång och lägre noggrannhet, varför Vertex och DIGITECH Pro valdes.

8

Figur 3. 1: Centrumkäpp, 2: Dataklave DIGITECH Pro, 3: T3 Transponder,

4: Vertex Laser VL402, 5: GPS Enhet Global Sat, 6: Metspö 4 m.

Mätdata importerades från dataklaven och sammanställdes i Microsoft Excel där

sedan medelvärden för höjd, diameter och stamantal per ha beräknades (Bilaga 2).

Trädslagens inbördes relation beräknades genom att sätta granen som referens och

relatera övriga trädslag till denna (kvot och procent). Anledningen till att granen

valdes som referens var att det vanligen är ett givet huvudträdslag på ståndorter

liknande de undersökta lokalerna. Trädslagens diametrar uppdelades även i

medeltal inom 2 cm diameterklasser (DKL) (Bilaga3).

9

4 Resultat

4.1 Diameter, höjd och antal träd Medeldiametern varierade för gran mellan 5,8 och 9,2 cm och höjden mellan 4 och

7,4 m. Björkens motsvarande siffror var 3,4 och 11,6 cm respektive 3,4 och 8,4 m,

klippgranens 5,9 och 15,6 cm respektive 4,2 och 11,6 m. På ytorna med contorta

var dess medeldiameter och medelhöjd högst av trädslagen, 9,4–11,5 cm respektive

6,4-8,5 m. Av lokalerna som hade klippgran så uppvisade Långviken den högsta

tillväxten och Näxåsen den lägsta (Tabell 2).

Tabell 2. Trädslagsvis medeldiameter (dia, cm), medelhöjd (hö, m) och

antal observationer (ob, antal uppmätta träd) på de undersökta lokalerna.

Lokal Variabel Björk Gran Klippgran Contorta

Bergvägen Dia 3,57 5,93 6,68

Hö 3,36 4,04 4,36

Ob 9 48 66

Näxåsen 8 Dia 5,6 6 11,5

Hö 4,51 4,58 8,3

Ob 9 66 125

Näxåsen Dia 3,4 5,82 5,92 9,42

Hö 3,46 4,45 4,25 6,38

Ob 19 61 85 88

Paratjärn Dia 6,16 6,99 7,58 10,88

Hö 5,22 5,26 5,74 8,46

Ob 19 25 43 46

Långviken Dia 11,57 9,17 15,6

Hö 8,45 7,39 11,6

Ob 29 16 178

Utslaget per år blev resultaten i huvudsak desamma, med den skillnaden att

contortan visade jämnare tillväxt relativt de andra trädslagen. I relation till gran

uppvisade contortan mellan 43 och 81 % högre höjdtillväxt. Klippgranen hade på

tre av fyra lokaler vuxit bättre än gran (8-57%), på den fjärde låg höjdtillväxten på

96 % av granens. Björken växte bättre än granen (14 %) på en lokal, lika på två och

sämre (77-83% av granens tillväxt) på två lokaler (Figur 4).

10

Figur 4. Trädslagens relation i höjdtillväxt, gran är referens=1.

Contortan uppvisade de flesta stammarna med grov diameter, följd av klippgranen,

granen, och björken som hade flest stammar av klen diameter (Bilaga 3).

Figur 5. Fördelning av andelen trädslag på de undersökta lokalerna (bilaga 2).

Fördelningen av andelen träd som är undersökta är fördelade per lokal enligt Figur

5. Av Klippgranen fanns mellan 43 och 178 st per lokal. För granen var antalet

mellan 16 och 66 st per lokal. Contortan var till antalet mellan 46 och 125 st och

björken var till antalet mellan 9 och 29 st per lokal som undersöktes. De träd som

förekom på samtliga lokaler var gran och björk. Klippgranen fanns på fyra av fem

lokaler medan contortan fanns på tre av fem lokaler.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

1,6

1,8

2

Tillv

äxtk

vot

rela

tivt

gra

n

Lokal

Björk

Gran

Klippgran

Contorta

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1,00

Näxåsen Näxåsen8 Bergvägen Paratjärn Långviken

An

de

l av

stam

anta

l

Lokal

Klippgran

Gran

Contorta

Björk

11

5 Diskussion och slutsatser

5.1 Diameter, höjd, antal träd och biologisk mångfald

Contorta: Utifrån resultaten kan man se att contortatallen är ett träd med hög

stamvolym på de uppmätta områdena (Bilaga 3). Contortan har vuxit bäst på alla

lokaler jämförelse med trädsorterna som är undersökta.

Klippgran: Klippgranen har vuxit bättre på alla lokaler (utom de med contorta) om

man jämför diametertillväxten (Bilaga 3). Däremot var granen i Näxåsen längre.

Vid jämförelse med björken så har klippgranen vuxit bättre på samtliga lokaler.

Gran: Granen har vuxit sämre än klippgranen i diametertillväxt men i Näxåsen hade

granen vuxit sig längre än klippgranen (Bilaga 3). I jämförelse med björken så har

granen vuxit bättre i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen och Paratjärn men i

Långviken hade björken vuxit bättre.

Björk: Björken har vuxit sämre än alla trädsorter i Näxåsen, Näxåsen 8, Bergvägen

och Paratjärn men i Långviken hade björken vuxit bättre än granen. Stamantalen för

björken var lägre än för de övriga trädslagen på de olika lokaler som är undersökta

(Figur 5).

De främmande trädslagen har vuxit bättre än de inhemska i Långviken, Paratjärn,

Näxåsen 8 och Bergvägen. I Näxåsen hade granen vuxit längre än klippgranen men

granen hade lägre diameter (Bilaga 3). Införande av en del främmande trädslag som

klippgran och contorta skulle kunna vara ett komplement till de inhemska

trädslagen.

Klippgranen är ett mycket bra val av träd om man planterar dessa uppe i fjällen

eller där klimatet är tufft och gärna på sluttningar för den verkar tåla blåst och

snötryck mycket bra som annars kan vara ett problem med contorta. Att

klippgranen är mycket tålig och växer bra i hårt klimat visas även i försöket i

Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992).

Från lokalen i Långviken kan man se att klippgranen har vuxit bra och här skulle

troligtvis inte contortan ha klarat sig lika bra för här är det brant och mycket snö på

vintern så här skulle nog ganska många ha tryckts ner eller gått av. Omloppstiden

för klippgranen är högre än för contorta men med tanke på att klippgranarna har

vuxit så pass bra som de har så är det inte ett dåligt val av träd.

I försöket i Toftfjället (Johansson & Holmberg 1992) växer granen sämre eller inte

alls av bl.a. frost i dessa försök och de områden som ligger i närheten. På dessa

ställen skulle således en ökad plantering av klippgran kunna vara aktuell för

contorta planteras det mycket av redan. Det finns även andra skäl än

volymproduktion av stamved för att anlägga skog, se vidare nedan.

På en del provytor kan förekomsten av gran utgöras av hyggesgranar eller

självsådda och detta kan medföra att de växer sämre. Samma sak är det med

björken som även den är självsådd, stubbskott eller kvar sedan avverkningen och

sedan kan den även vara röjd en gång.

12

Vid inventeringen av klippgran i Paratjärn träffades Osvald Mikelsen som var från

Långviken, därför hittade jag beståndet med klippgranen i Långviken som jag

undersökte. Han hade planterat klippgran på sin mark och enligt honom så var det

ett bra träd att plantera uppe i fjällterräng för klippgranen växte bra och klarade sig

mot snö och blåst. Detta visar även mätningarna som gjordes vid Långviken (Jorm),

klippgranen hade vuxit bra med lite bortgång av snötryck och nerblåsta träd.

Efter stormen Dagmar 2011 hade SCA 120 % mer skadat virke i contortabestånden

än vanlig tall. Det visar Kullström & Wictorin (2013) i ett kandidatarbete på

jägmästarprogrammet. Förklaringen är kopplad till contortans högre andel

biomassa och vindfång.

Contorta planteringar hyser färre arter av lavar, kärlväxter och insekter än vanliga

tallbestånd och det råder stor osäkerhet på artens långsiktiga effekter på den

biologiska mångfalden. Contortan är invasiv och när den har kommit upp till ca 30

år börjar den självspridas enligt Engelmark (2011). Riskerna som finns vet ingen i

dagsläget men utländska studier visar att ju äldre planteringar med contorta desto

mera problem med självspridningen till andra markområden Engelmark (2011).

När en exot introduceras så kan den påverka den biologiska mångfalden på tre sätt:

1.om den har större konkurrensförmåga än inhemska trädslag,

2. om den genom sin expansion kan omforma systemet till sin fördel och

däremot öka sin population eller.

3. om störningsregimer ändras i en riktning som gynnar den introducerade

arten enligt Engelmark (2011).

5.2 Reliabilitet, validitet, urval

Studiens resultat påverkas i viss grad av lokalernas urval och olika felkällor t.ex.

röjt eller inte röjt. Urvalet på lokalnivå är representativt då mätningarna blev

systematiskt utlagda över alla trädslagen och över hela lokalen även när det gäller

markvegetation och jordarter. Dock styrdes valet av lokaler av kännedom om

klippgranens förekomst. På regionnivå (Jämtland) är urvalet representativt för

givna höjdlägen och boniteter. Liknande förhållanden längre söderut och norrut kan

också förväntas ge liknande resultat. På andra höjder och boniteter än de

undersökta finns dock skäl att inte omedelbart jämföra med denna undersökning.

Urvalet kan visa en viss snedvridning när det gäller björk för den kan ha blivit röjd.

Frost på en del provytor kan ha haft en negativ inverkan på tillväxten hos gran och

klippgran. På lokalerna som är uppmätta så förekommer blandningar av planterade

träd som i Näxåsen. Där är klippgran och contorta planterade på en mindre areal

gemensamt men det var i så liten omfattning av hela arealen på lokalen att det vid

mättillfället inkluderades i mätresultatet.

Vid en förnyad undersökning på de områdena som är uppmätta och med hjälp av

provställena som finns i rapporten skulle nog resultaten bli likvärdig på de flesta

13

objekten. När det gäller uträkningar på medeldiameter och medelhöjd skiljer de sig

från år till år beroende på hur mycket träden växer så att kunna göra om en liknande

studie och få samma resultat är en omöjlighet om inte den görs på samma

växtperiod. De olika träden som mätts är olika, bl. a olika ålder och de växer olika

genom omloppstiden. Gran växer ofta bättre när den blir äldre om man jämför med

björk. Fyra av lokalerna var i 20-årsåldern med alla trädslagen representerade,

endast en lokal så pass gammal som i 40-årsåldern och där saknades contortan.

Contortan växer bra ännu i 20-årsåldern, det som hade varit intressant att se vore

skadeförekomst och avgång till följd av snölegor mm.

Med hjälp av samma utrustning som användes hade det inte varit några problem att

kunna få ungefärligt samma provresultat men noggrannheten på GPS påverkar hur

exakt resultatet skulle bli. En annan del är hur mycket det växer mellan

växtperioderna. Utan bra utrustning från Haglöf hade inte man inte kunnat få fram

lika bra fakta som det gick nu, för tidigare mätningar som blev mätt vart med

betydligt sämre resultat. Vid den tidigare undersökningen som gjordes användes en

klave med hela centimeterangivelser, men det blir inte lika exakt. En vanlig

höjdmätare gör att man måste stå längre ifrån träden och då ser man inte roten på

träden, papper och penna blir svårhanterligt ute i skogen om det är fuktigt.

Ska man göra liknade studier så ska man använda sig av bra utrustning som

underlättar och gör att man enklare kan genomföra liknande studier. Jag fick låna

utrustning från Haglöf Sweden och från SCA vilket underlättade mätningarna.

5.3 Provenienser och rekreationella aspekter

I den här studien var provenienserna för klippgranen ej kända. I medeltal växte

klippgranen bra, men det går inte att säga vilken proveniens som växte bäst och om

det är någon som bör undvikas. Dock är proveniensvalet en viktig aspekt. I försöket

Tortfjället 221 hade t ex provenienser från 50° (B.C Canada) vuxit bäst. Det hade

också varit intressant att veta vilka provenienser som klippgranen hade på den här

studiens lokaler. Enligt SCA:s dokumentation kan en del klippgranar härstamma

från frötäkter i Sundsvall, på senare tid från Sandmo. Dokumentationen beskriver

även provenienser hos två försök i Torsfjärden, Kingen och Henåsen

Bakomliggande motiv till anlagda försök har varit intresse av främmande trädslag

och deras möjligheter att öka volymproduktionen. Idag har andra aspekter i

skogsbruket blivit aktuella och det är av intresse att finna trädslag som både kan

växa bra och samtidigt utgöra trevliga rekreationsskogar för allmänheten. På de

undersökta lokalerna växte contortan bäst, men contortans värde som

rekreationsskog torde inte vara lika hög i de svårframkomliga täta, grovgreniga

skogarna. Högre rekreationella värden torde finnas i skogar av klippgran.

Framkomligheten i t ex Långviken är bättre, och sikten god. För skog i fjällmiljö

skulle det kanske vara möjligt (om tillåtet enligt lag) att plantera flera olika trädslag

som contorta och klippgranar för att erhålla både hög produktion och

rekreationsskog.

14

5.4 Slutsatser

Den största volymtillväxten stod contortan för. De andra trädslagen var

ganska lika. Klippgranen hade vuxit bäst på de mest utsatta lägena

(Långviken), men där saknades jämförelsematerial med contortan.

När arbetet med inventeringen var gjord så var det inte så stor skillnad

mellan klippgran, gran och björk i tre av områdena (Näxåsen, Näxåsen 8

och Bergvägen).

Proveniensen på klippgranen var inte känd på de undersökta lokalerna.

Detta medför att det blir svårt att veta vilken proveniens som vuxit bäst.

Det man kan se är att på vissa områden kan det vara av stor betydelse vilket

trädslag som planteras och vilket man skulle vilja plantera och satsa på i

framtiden.

Trädslagen ger olika volymproduktion, kvalitet, överlevnad mot klimatiska

inverkningar och har olika rekreationellt värde och därigenom olika

förutsättningar att nå olika mål. Contortan gav härvid högst

volymproduktion medan Klippgran trevligast intryck.

Vid en eventuell uppföljning av denna studie så är det mycket värt att man

har varje träd märkt med en GPS markering för då kan man få ganska lika

provytor mot de som är uppmätta i försöket.

Bra utrustning med dataklave, GPS och övrig utrustning är ett mycket bra

hjälpmedel om man jämför med papper och penna och en klave och en

höjdmätare för då blir det mera känsligt med hur och när man mäter bl.a. på

väder.

15

6 Referenser Andersson, M. SCA. (2014). Hemsidan för SCA. Tillgänglig på

http://www.sca.com/sv/skog/Om-SCA-Skog/Skogsbruket---SCA-

Skog/Tradslagsblandning/, hämtad [2014-03-28 kl. 9.45]

Antonsson, H.& Jansson, U. (2011). Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan 1900.

Kungl. skogs- och lantbruksakademin, sid 420-436.

Edlund, S Skogseko. (2011). En högproducerande överlevare. Skogseko nr 2 2011.

Tillgänglig elektronisk på http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-

bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-2-2011/Contorta--

hogproducerande-overlevare [2013-02-03]

Elfving, B. & Norgren, O. (1993).Volume yield superiority of lodgepole pine

compared to Scots pine in Sweden. I: Pinus contorta from untamed forest to

domesticated crop. August 24-28, 1992, Umeå, Sweden. Proceedings of a meeting

with IUFRO working party S2.02.06 "Pinus contorta provenances and breeding"

and "Frans Kempe Symposium". Umeå, 1993. Sveriges lantbruksuniversitet,

institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Rapport nr. 11, 69-80.

Engelmark, O (2011). Contortatall i Sverige- ett storskaligt ekologiskt experiment. Fakta skog Nr 9 2011.

Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2011). Skogsstatistik årsbok 2011. Skogsstyrelsen.

Eriksson, T. Skogsstyrelsen. (2013). Skogsstatistisk årsbok 2013. Skogsstyrelsen.

Johansson, T och Holmberg, S.(1992). Proveniensval för Abies laciocarpa. SLU

Norra skogsinstitutet, Examensarbete Nr 6.

Johansson, K., Sundblad, G Skogforsk. (2013). Hemsidan för Skogforsk, Kunskap

Direkt, tillgänglig på

http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Tradslag-och-

genetik/Tradslag/Lark/, hämtad [2013-06-10].

Kullström, M. och Wictorin, P. (2013). Vindskadefaktorer för tall och contortatall

på SCA:s marker efter stormen Dagmar. Kandidatarbete 2013:27.

Martinsson, O och Winsa, H. (1986). Främmande trädslag i svenskt skogsbruk.

SLU, Skogsvetenskapliga fakulteten, Rapport 3.

Naturvårdsverket Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter,

rapport 5694 (2007) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-

5694-8.pdf sid 19 hämtad [2014-06-21]

Nilsson, P et al. Skogsdata (2013). Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från

Riksskogstaxeringen. Tema: Olika mått på skogens ålder och

trädslagssammansättning. Tillgänglig elektronisk på

[http://pub.epsilon.slu.se/10812/], hämtad [2014-03-27]

http://www.sca.com/sv/skog/Om-SCA-Skog/Skogsbruket---SCA-Skog/Tradslagsblandning/

http://www.sca.com/sv/skog/Om-SCA-Skog/Skogsbruket---SCA-Skog/Tradslagsblandning/

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-2-2011/Contorta--hogproducerande-overlevare



http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Tradslag-och-genetik/Tradslag/Lark/

http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Tradslag-och-genetik/Tradslag/Lark/

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5694-8.pdf

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5694-8.pdf

16

Norén, M. Skogsstyrelsen. (2009). Regler om användning av främmande trädslag.

Skogsstyrelsen, Meddelande nr 7 2009.

Olauson, K. (1987). Klippgran i Jämtland, SLU Norra skogsinstitutet,

Examensarbete Nr 17.

Regeringskansliet.(2014). Hemsida för Regeringskansliet tillgänglig på

http://www.regeringen.se/sb/d/9700/a/101011, hämtad [2014-01-24].

Rosvall, O., Hajek, J., Westin, J., Bäckström, I. (1996). Norrländska

trädslagsförsök 5-12 år efter plantering. Skogforsk, Resultat nr 5 1996.

Rosvall, O., Simonsen, R., Rytter, L., Jacobson S., Elfving, B. (2007).

Tillväxthöjande skogsskötselåtgärder i privatskogsbruket. Skogforsk, Arbetsrapport

nr 540.

Strömsunds kommun. (2012). Hemsidan för Strömsunds kommun, tillgänglig på

http://www.stromsund.se/532.html, hämtad [2012-01-29].

Tamm, C.O. (1978). Skogshögskolan 150 år. Sveriges lantbruksuniversitet.

Allmänna skrifter nr 2

Öhman, M & Söderholm, E, (2010). Potentiella arealer för ökad virkesproduktion i

norra Sverige genom skogsodling med Pinus contorta var. latifolia, Larix

sukaczewii, Abies lasiocarpa, Populus × wettsteinii och Picea mariana. SLU,

Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Kandidatarbete 2010. [2013-03-20]

Muntliga källor

Andersson, M (2014). Skogsskötselspecialist SCA [2014-03-28] Telefon.

Johansson, L. (2013). Utvecklingschef SCA Jämtland Östersund. Trädförsök i

Jämtland pärmar: Försök SFB-SLU Strömsunds sf 1 och Försök SFB-SLU Telefon,

personligt möte[2013-04-25].

Jönsson, O. (2011). SCA Strömsund. Kartor och fakta från SCA:s databas

för de undersökta lokalerna. Telefon, personligt möte [2011-05-10].

Mikelsen, O. (2012) Paratjärn Personligt möte information om Långviken,

Klippgran

Wikner, J. (2012). Haglöf Sweden. Juni och Augusti [2012]. Telefon, personligt

möte.

http://www.regeringen.se/sb/d/9700/a/101011

http://www.stromsund.se/532.html

17

Bilagor Bilaga 1: Tidigare Försök

Proveniensförsök 221 Tortfjället

18

19

Proveniensförsök 204 Torsfjärden

20

Bilaga 2: Ytdata provytor

DIGITECH PRO

ESTIMbPRO V2.0

BESTÅND :Bergvägen

DATUM :20120721

TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX. AREAL :14.0

ANTAL YTOR :14

SI :G18

ÅLDER :17

YTDATA

Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.6495 1527.8178

2 399 7 6407.6225 1527.8108 3 399 9 6407.5833 1527.7864 4 399 12 6407.54381527.7512 5 399 7 6407.5443 1527.6548 6 399 12 6407.5746 1527.6657 7 399 12 6407.6124 1527.7008 8 399 9 6407.6266 1527.6365 9 399 7 6407.6375 1527.5390 10 399 6 6407.5977 1527.5205

11 399 7 6407.5375 1527.5580 12 399 8 6407.52151527.7481 13 399 7 6407.5599 1527.8323 14 399 8 6407.6531 1527.9187 Totalt antal träd per hektar: Klippgran 942 st per hektar Gran 685 st per hektar Björk 128 st per hektar

Ytnr Träd Diameter Höjd 1 Gran 52 40 1 Gran 49 35

1 Gran 52 40 1 Gran 41 22 1 Gran 46 38 1 Gran 61 46 1 Gran 44 40 1 Gran 37 32

21

1 Gran 59 48 1 Gran 48 39 1 Gran 49 33 1 Klippgran 49 42 2 Klippgran 96 53 2 Klippgran 58 40 2 Klippgran 90 51 2 Klippgran 66 48 2 Klippgran 56 40 2 Klippgran 108 55 2 Klippgran 92 52 3 Klippgran 93 52

3 Klippgran 42 38 3 Klippgran 82 56 3 Klippgran 56 41 3 Klippgran 77 54 3 Klippgran 79 50 3 Klippgran 74 53 3 Björk 17 20 3 Klippgran 106 66 4 Klippgran 94 55 4 Klippgran 103 56 4 Klippgran 57 38 4 Klippgran 84 59 4 Klippgran 100 64

4 Klippgran 41 38 4 Klippgran 80 56 4 Klippgran 84 54 4 Klippgran 86 60 4 Klippgran 84 54 4 Klippgran 77 53 4 Björk 38 41 5 Klippgran 87 50 5 Klippgran 62 40 5 Klippgran 98 52 5 Klippgran 98 53 5 Klippgran 91 51

5 Klippgran 92 47 5 Klippgran 100 53 6 Klippgran 21 20 6 Klippgran 51 36 6 Klippgran 38 31 6 Klippgran 42 35

22

6 Klippgran 44 36 6 Klippgran 60 43 6 Klippgran 26 20 6 Klippgran 40 25 6 Klippgran 51 43 6 Klippgran 62 42 6 Klippgran 32 20 6 Klippgran 53 37 7 Klippgran 41 29 7 Klippgran 22 20 7 Klippgran 36 26 7 Klippgran 57 44

7 Klippgran 31 21 7 Klippgran 43 28 7 Klippgran 52 36 7 Klippgran 39 35 7 Klippgran 31 23 7 Klippgran 42 31 7 Klippgran 25 20 7 Klippgran 37 31 8 Gran 59 44 8 Gran 53 38 8 Gran 41 35 8 Gran 34 25 8 Gran 29 21

8 Gran 47 39 8 Gran 58 42 8 Gran 67 42 8 Björk 38 38 9 Gran 41 33 9 Gran 36 29 9 Gran 32 24 9 Gran 24 20 9 Gran 78 41 9 Gran 75 42 9 Gran 73 46

10 Gran 85 47

10 Gran 47 39 10 Gran 85 49 10 Björk 47 42 10 Gran 75 46 10 Gran 95 51 11 Björk 33 32

23

11 Gran 77 42 11 Gran 53 38 11 Gran 70 48 11 Gran 70 60 11 Gran 77 49 11 Gran 89 52 12 Klippgran 99 54 12 Klippgran 68 43 12 Klippgran 86 52 12 Klippgran 72 48 12 Klippgran 109 56 12 Klippgran 89 54

12 Klippgran 86 61 12 Klippgran 83 54 13 Gran 48 42 13 Björk 30 38 13 Björk 70 49 13 Gran 82 49 13 Gran 42 40 13 Gran 96 62 13 Gran 89 61 14 Gran 90 48 14 Gran 65 39 14 Gran 84 52 14 Gran 57 42

14 Gran 52 34 14 Gran 84 55 14 Björk 18 20 14 Björk 30 22

DIGITECH PRO

ESTIMbPRO V2.0

BESTÅND :Näxåsen 8

DATUM :20120804

TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX. AREAL :25.0 ANTAL YTOR :25

Medel Övre höjd :0.0m (0st)

SI :T0.0m

ÅLDER :0.0

YTDATA

24

Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6407.9692 1523.3303 2 399 6 6407.9809 1523.1556 3 399 7 6407.9734 1523.0984 4 399 7 6407.9318 1523.1433 5 399 8 6407.8828 1523.1811 6 399 7 6407.8430 1523.2600 7 399 9 6407.8602 1523.3613 8 399 8 6407.8571 1523.5432 9 399 10 6407.8800 1523.6268 10 399 6 6407.9255 1523.6379 11 399 6 6407.9668 1523.7190

12 399 10 6408.0083 1523.6163 13 399 12 6408.1027 1523.5196 14 399 5 6408.1595 1523.5816 15 399 9 6408.1521 1523.4610 16 399 8 6408.1363 1523.3514 17 399 6 6408.1225 1523.1781 18 399 12 6408.0801 1523.1281 19 399 5 6408.0581 1523.2540 20 399 6 6407.9474 1523.2017 21 399 10 6407.9104 1523.2751 22 399 9 6407.9265 1523.4010 23 399 6 6407.9823 1523.4133 24 399 9 6408.0400 1523.4239

25 399 7 6408.0834 1523.4551 Totalt antal träd per hektar: Contorta 999 st per hektar Gran 528st per hektar Björk 72 st per hektar

Träd nr träd dia höjd 1 Conto. 111 82 2 Conto. 110 79 3 Conto. 86 37 4 Conto. 117 75 5 Conto. 89 85 6 Conto. 121 120

7 Conto. 100 98 8 Conto. 117 69 9 Conto. 74 88

10 Conto. 117 66 11 Conto. 137 100 12 Conto. 99 61

25

13 Conto. 115 81 14 Conto. 162 97 15 Conto. 165 98 16 Conto. 128 88 17 Conto. 92 74 18 Conto. 137 84 19 Gran 36 30 20 Gran 57 53 21 Gran 32 30 22 Gran 93 60 23 Gran 55 50 24 Gran 76 60

25 Gran 59 50 26 Gran 63 51 27 Gran 91 73 28 Conto. 115 80 29 Conto. 144 81 30 Conto. 132 85 31 Conto. 153 81 32 Conto. 152 84 33 Gran 52 42 34 Gran 51 49 35 Gran 37 25 36 Gran 74 52 37 Gran 35 24

38 Gran 73 54 39 Gran 61 58 40 Gran 69 52 41 Gran 31 25 42 Gran 73 55 43 Gran 56 40 44 Björk 31 22 45 Conto. 110 54 46 Conto. 92 65 47 Conto. 109 55 48 Björk 59 56 49 Björk 96 67

50 Björk 63 58 51 Björk 62 56 52 Björk 58 45 53 Björk 46 30 54 Gran 99 80 55 Gran 103 82

26

56 Gran 127 85 57 Conto. 139 68 58 Gran 29 28 59 Conto. 124 99 60 Conto. 155 101 61 Conto. 99 111 62 Conto. 138 105 63 Conto. 90 93 64 Conto. 96 97 65 Conto. 150 99 66 Conto. 140 97 67 Conto. 169 103

68 Conto. 116 101 69 Conto. 145 105 70 Conto. 116 101 71 Conto. 180 108 72 Conto. 161 107 73 Conto. 167 105 74 Conto. 117 97 75 Gran 86 61 76 Gran 107 64 77 Gran 101 64 78 Gran 123 67 79 Gran 56 38 80 Gran 20 20

81 Conto. 132 103 82 Conto. 102 94 83 Conto. 126 91 84 Conto. 115 93 85 Conto. 112 95 86 Conto. 121 93 87 Conto. 121 79 88 Conto. 108 54 89 Conto. 133 77 90 Conto. 109 83 91 Conto. 102 66 92 Conto. 130 74

93 Conto. 128 78 94 Conto. 128 82 95 Conto. 99 69 96 Conto. 119 75 97 Conto. 123 79 98 Conto. 86 85

27


111 Conto. 72 39 112 Conto. 76 57 113 Conto. 64 38 114 Conto. 104 78 115 Conto. 131 88 116 Conto. 72 74 117 Conto. 119 92 118 Conto. 116 88 119 Conto. 99 82 120 Conto. 102 88 121 Conto. 149 97 122 Conto. 78 70 123 Björk 53 44

124 Björk 37 28 125 Gran 34 28 126 Gran 32 23 127 Gran 56 46 128 Gran 28 25 129 Gran 30 30 130 Gran 48 39 131 Gran 30 23 132 Gran 45 32 133 Gran 27 24 134 Gran 46 28 135 Gran 25 21


28

142 Gran 46 41 143 Gran 47 38 144 Gran 51 43 145 Gran 42 31 146 Gran 59 41 147 Gran 65 44 148 Gran 54 41 149 Conto. 163 101 150 Conto. 140 63 151 Conto. 123 69 152 Conto. 137 72 153 Gran 50 32

154 Conto. 132 82 155 Conto. 129 88 156 Conto. 114 87 157 Conto. 114 92 158 Conto. 109 94 159 Conto. 103 92 160 Gran 38 32 161 Gran 81 64 162 Gran 101 69 163 Gran 90 64 164 Gran 59 52 165 Gran 62 57 166 Gran 45 41

167 Gran 71 56 168 Gran 57 52 169 Gran 106 66 170 Conto. 185 107 171 Conto. 135 116 172 Conto. 102 92 173 Conto. 122 83 174 Conto. 102 92 175 Conto. 139 94 176 Conto. 120 96 177 Conto. 143 99 178 Conto. 130 98


29

185 Conto. 117 82 186 Conto. 90 73 187 Conto. 82 71 188 Conto. 102 74 189 Conto. 86 67 190 Conto. 95 77 191 Conto. 94 76 192 Conto. 83 69 193 Gran 28 33 194 Conto. 127 88 195 Conto. 115 89 196 Conto. 108 92

197 Conto. 117 93 198 Conto. 151 96 199 Conto. 124 94 200 Conto. 118 85

DIGITECH PRO

ESTIMbPRO V2.0

BESTÅND :Näxåsen

DATUM :20120805

TAXERINGSMETOD :PROVYTETAX.

AREAL 30.0

ANTAL YTOR 30

SI :G18

ÅLDER :16

YTDATA

Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 8 6406.1387 1524.0511 2 399 11 6406.1802 1523.9914 3 399 7 6406.2578 1523.9917 4 399 7 6406.3444 1523.9819 5 399 7 6406.3105 1523.8959 6 399 7 6406.2153 1523.7602

7 399 10 6406.1479 1523.7243 8 399 7 6406.1801 1523.8614 9 399 9 6406.1488 1523.9101 10 399 13 6406.1095 1523.9748 11 399 13 6406.0825 1524.1293

30

12 399 7 6406.0627 1524.2064 13 399 7 6406.0441 1524.2627 14 399 8 6406.0749 1524.3184 15 399 7 6406.0836 1524.3871 16 399 7 6406.1167 1524.2977 17 399 11 6406.1585 1524.2287 18 399 5 6406.1190 1524.1815 19 399 11 6406.0990 1524.4437 20 399 11 6406.0887 1524.6132 21 399 8 6406.0923 1524.7283 22 399 7 6406.0531 1524.6969 23 399 8 6405.9840 1524.7159

24 399 9 6406.0366 1524.6213 25 399 7 6405.9831 1524.5180 26 399 9 6405.9398 1524.4433 27 399 9 6405.9493 1524.2790 28 399 7 6405.9858 1524.3872 29 399 6 6406.0108 1524.4433 30 399 10 6406.0534 1524.4914

Totalt antal träd per hektar: Contorta 586 st per hektar Gran 406st per hektar Björk 127 st per hektar Klippgran 566 st per hektar

Träd Nr träd dia höjd

1 Conto. 78 50 2 Conto. 111 70 3 Conto. 70 56 4 Conto. 78 65 5 Conto. 61 55 6 Conto. 102 65 7 Conto. 106 70 8 Conto. 119 75 9 Conto. 132 80

10 Conto. 74 55

11 Conto. 95 64 12 Conto. 71 51 13 Gran 68 58 14 Conto. 102 60 15 Conto. 117 70 16 Conto. 150 44

31

17 Conto. 75 55 18 Conto. 108 57 19 Conto. 80 66 20 Conto. 137 79 21 Conto. 68 63 22 Conto. 78 62 23 Conto. 61 63 24 Gran 53 48 25 Björk 32 40 26 Björk 33 42 27 Conto. 98 55 28 Conto. 89 56

29 Conto. 76 59 30 Conto. 109 79 31 Conto. 87 55 32 Conto. 94 66 33 Conto. 67 49 34 Conto. 108 67 35 Conto. 76 57 36 Conto. 98 59 37 Conto. 115 68 38 Conto. 120 68 39 Conto. 126 72 40 Gran 26 27 41 Conto. 86 61

42 Conto. 107 64 43 Conto. 77 56 44 Conto. 117 76 45 Conto. 111 76 46 Björk 19 21 47 Björk 25 21 48 Conto. 76 59 49 Conto. 75 61 50 Conto. 133 69 51 Conto. 116 72 52 Conto. 98 73 53 Conto. 99 59

54 Conto. 123 72 55 Björk 24 32 56 Björk 26 34 57 Conto. 98 62 58 Conto. 68 52 59 Conto. 125 64

32

60 Conto. 102 62 61 Conto. 136 67 62 Conto. 69 59 63 Conto. 104 64 64 Björk 34 35 65 Conto. 95 76 66 Conto. 79 68 67 Conto. 100 75 68 Conto. 102 78 69 Conto. 60 63 70 Conto. 120 81 71 Conto. 94 73

72 Conto. 94 75 73 Conto. 102 66 74 Conto. 101 72 75 Conto. 73 57 76 Conto. 86 63 77 Conto. 87 65 78 Conto. 93 71 79 Conto. 78 66 80 Conto. 93 71 81 Conto. 96 74 82 Conto. 89 63 83 Conto. 106 74 84 Conto. 87 47


97 Conto. 67 54 98 Conto. 95 59 99 Björk 24 21

100 Björk 48 45 101 Gran 54 40 102 Gran 80 56

33

103 Gran 43 40 104 Gran 80 59 105 Gran 87 62 106 Gran 68 50 107 Gran 77 58 108 Gran 67 53 109 Gran 66 56 110 Gran 72 51 111 Gran 84 57 112 Björk 114 86 113 Björk 24 31 114 Gran 55 42

115 Klippgran 64 47 116 Klippgran 82 54 117 Klippgran 74 54 118 Klippgran 81 54 119 Klippgran 60 40 120 Klippgran 80 52 121 Björk 28 36 122 Klippgran 42 32 123 Klippgran 61 40 124 Klippgran 109 59 125 Klippgran 96 55 126 Klippgran 74 53 127 Klippgran 107 69


140 Klippgran 63 50 141 Klippgran 67 42 142 Klippgran 48 40 143 Klippgran 30 26 144 Klippgran 57 45 145 Gran 75 54

34

146 Björk 16 25 147 Klippgran 89 59 148 Klippgran 62 45 149 Klippgran 80 55 150 Klippgran 86 53 151 Klippgran 80 55 152 Klippgran 43 36 153 Klippgran 45 32 154 Klippgran 26 22 155 Klippgran 42 34 156 Klippgran 62 44 157 Klippgran 57 37

158 Klippgran 69 44 159 Klippgran 33 25 160 Klippgran 77 51 161 Klippgran 54 41 162 Klippgran 53 37 163 Klippgran 68 47 164 Klippgran 36 25 165 Klippgran 65 43 166 Klippgran 36 37 167 Klippgran 36 30 168 Klippgran 36 31 169 Klippgran 30 23 170 Klippgran 53 43

171 Klippgran 31 32 172 Klippgran 40 34 173 Klippgran 39 39 174 Klippgran 46 33 175 Klippgran 85 57 176 Klippgran 39 29 177 Gran 55 41 178 Gran 51 42 179 Gran 46 31 180 Gran 29 25 181 Gran 55 44 182 Gran 50 42


35

189 Klippgran 78 52 190 Klippgran 34 31 191 Gran 42 33 192 Klippgran 70 51 193 Klippgran 67 50 194 Klippgran 64 44 195 Klippgran 25 22 196 Klippgran 45 37 197 Klippgran 75 55 198 Klippgran 106 64 199 Klippgran 49 41 200 Klippgran 56 41

201 Klippgran 55 44 202 Klippgran 47 33 203 Klippgran 52 32 204 Klippgran 45 33 205 Klippgran 71 44 206 Gran 41 35 207 Gran 107 66 208 Gran 80 65 209 Gran 73 54 210 Gran 90 66 211 Gran 52 43 212 Gran 100 66 213 Gran 58 43

214 Gran 30 30 215 Gran 71 44 216 Gran 57 41 217 Gran 69 49 218 Gran 55 46 219 Gran 41 38 220 Gran 32 31 221 Gran 73 51 222 Gran 57 54 223 Gran 66 51 224 Gran 60 47 225 Gran 49 43

226 Gran 66 43 227 Gran 25 20 228 Gran 39 35 229 Gran 53 42 230 Gran 49 43 231 Björk 43 39

36

232 Björk 40 32 233 Gran 48 38 234 Gran 30 23 235 Björk 10 20 236 Björk 22 22 237 Gran 34 28 238 Gran 82 55 239 Gran 67 46 240 Gran 73 47 241 Gran 57 39 242 Björk 34 30 243 Björk 50 46

244 Klippgran 32 27 245 Klippgran 81 49 246 Klippgran 88 53 247 Klippgran 42 36 248 Klippgran 59 47 249 Klippgran 26 23 250 Klippgran 70 51 251 Klippgran 64 48 252 Klippgran 44 32 253 Klippgran 38 30

DIGITECH PRO

ESTIMbPRO V2.0

BESTÅND :Paratjärn

DATUM :20120811


ANTAL YTOR 16

SI :T16

ÅLDER :19

YTDATA

Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 12 6441.3207 1408.5128

2 399 10 6441.3065 1408.4887 3 399 10 6441.2792 1408.5800 4 399 7 6441.2843 1408.6495 5 399 7 6441.2586 1408.6624 6 399 10 6441.2723 1408.7664

37

7 399 6 6441.2542 1408.8361 8 399 7 6441.2301 1408.9302 9 399 9 6441.2799 1408.9751 10 399 7 6441.2945 1408.9999 11 399 8 6441.2911 1409.1219 12 399 7 6441.3080 1409.0858 13 399 9 6441.3162 1408.9768 14 399 8 6441.3317 1408.9571 15 399 7 6441.3344 1408.8801 16 399 9 6441.3236 1408.7652

Totalt antal träd per hektar: Contorta 574 st per hektar Gran 312st per hektar Björk 237 st per hektar Klippgran 537 st per hektar

Träd Nr Träd dia höjd 1 Klippgran 85 66 2 Klippgran 110 71 3 Klippgran 61 47 4 Klippgran 42 48 5 Klippgran 76 55 6 Klippgran 76 57 7 Klippgran 73 57

8 Klippgran 96 72 9 Klippgran 42 39

10 Klippgran 88 71 11 Klippgran 77 57 12 Klippgran 62 49 13 Klippgran 69 52 14 Klippgran 26 26 15 Klippgran 62 60 16 Klippgran 66 51 17 Klippgran 74 56 18 Klippgran 99 67 19 Klippgran 78 58

20 Klippgran 58 51 21 Klippgran 61 46 22 Klippgran 43 32 23 Gran 84 51 24 Klippgran 55 42 25 Klippgran 89 68

38


38 Björk 112 70 39 Gran 85 58 40 Klippgran 113 81 41 Klippgran 85 69 42 Klippgran 135 60 43 Klippgran 81 56 44 Klippgran 79 57 45 Klippgran 71 52 46 Klippgran 69 61 47 Björk 74 52 48 Björk 113 71 49 Björk 48 44 50 Björk 46 46

51 Björk 61 52 52 Gran 46 39 53 Gran 79 51 54 Gran 71 55 55 Gran 108 75 56 Gran 27 25 57 Gran 81 55 58 Gran 52 44 59 Gran 47 39 60 Gran 77 55 61 Björk 70 51 62 Björk 66 52


39

69 Conto. 112 78 70 Conto. 101 89 71 Conto. 140 95 72 Conto. 133 98 73 Conto. 106 82 74 Conto. 114 84 75 Conto. 90 78 76 Conto. 124 79 77 Conto. 84 85 78 Conto. 97 84 79 Gran 74 57 80 Gran 58 41

81 Gran 72 62 82 Gran 42 31 83 Gran 71 41 84 Gran 83 66 85 Gran 93 67 86 Conto. 101 79 87 Conto. 114 83 88 Conto. 124 97 89 Conto. 111 96 90 Conto. 126 88 91 Conto. 85 79 92 Conto. 115 83 93 Conto. 105 78

94 Conto. 164 108 95 Conto. 83 59 96 Conto. 88 79 97 Conto. 143 98 98 Björk 40 42 99 Björk 68 53

100 Björk 32 39 101 Björk 50 46 102 Conto. 104 89 103 Conto. 86 75 104 Conto. 72 68 105 Conto. 125 98

106 Conto. 91 88 107 Conto. 89 91 108 Conto. 89 92 109 Björk 49 41 110 Björk 54 61 111 Björk 34 42

40

112 Björk 40 51 113 Björk 47 52 114 Conto. 130 97 115 Conto. 112 96 116 Conto. 137 97 117 Conto. 128 101 118 Conto. 158 107 119 Conto. 93 99 120 Conto. 74 82 121 Conto. 84 68 122 Conto. 63 59 123 Conto. 94 66

124 Conto. 111 86 125 Gran 93 68 126 Gran 53 47 127 Gran 50 46 128 Gran 69 51 129 Gran 108 79 130 Gran 52 51 131 Gran 72 61 132 Björk 76 54 133 Björk 91 73

DIGITECH PRO

ESTIMbPRO V2.0

BESTÅND :Långviken

DATUM :20120811


ANTAL YTOR 32

SI :G20

ÅLDER :40

YTDATA

Ytnr Radie Ant LAT LON 1 399 6 6441.9227 1354.5492 2 399 6 6441.9145 1354.4465

3 399 4 6441.9055 1354.3626 4 399 7 6441.8922 1354.2582 5 399 6 6441.8528 1354.2803 6 399 8 6441.8285 1354.2751 7 399 9 6441.7909 1354.3015

41

8 399 11 6441.7713 1354.1905 9 399 6 6441.7524 1354.1974 10 399 8 6441.7645 1354.0982 11 399 9 6441.7799 1353.9869 12 399 9 6441.7546 1353.8876 13 399 11 6441.7404 1353.8043 14 399 5 6441.8079 1354.0652 15 399 7 6441.8506 1354.1516 16 399 5 6441.8726 1354.0383 17 399 7 6441.9247 1354.1244 18 399 5 6441.9666 1354.1557 19 399 7 6441.9872 1354.0456

20 399 5 6442.0344 1354.0972 21 399 5 6441.9919 1354.1988 22 399 7 6441.9628 1354.3447 23 399 7 6441.9727 1354.4842 24 399 7 6441.9764 1354.5646 25 399 5 6442.0186 1354.6130 26 399 6 6442.0352 1354.4218 27 399 7 6442.0816 1354.4230 28 399 8 6442.0765 1354.2193 29 399 8 6442.0164 1354.3319 30 399 7 6442.1041 1354.6242 31 399 8 6442.0866 1354.8003 32 399 7 6442.0272 1354.6921 Totalt antal träd per hektar: Gran 100st per hektar Björk 181 st per hektar Klippgran 1112 st per hektar

Träd Nr träd dia höjd 1 Klippgran 169 107 2 Klippgran 190 99 3 Klippgran 209 147 4 Klippgran 167 99 5 Klippgran 81 61 6 Klippgran 133 101

7 Klippgran 233 142 8 Klippgran 74 61 9 Klippgran 191 145

10 Björk 111 80

11 Klippgran 195 147 12 Gran 68 59

42

13 Klippgran 175 106 14 Klippgran 201 111 15 Klippgran 220 130 16 Klippgran 205 125 17 Klippgran 199 147 18 Klippgran 189 144 19 Klippgran 204 133 20 Klippgran 89 72 21 Klippgran 122 99 22 Klippgran 173 128 23 Klippgran 138 109 24 Gran 62 47

25 Gran 97 81 26 Gran 134 87 27 Gran 79 61 28 Gran 81 61 29 Gran 75 52 30 Klippgran 140 103 31 Klippgran 174 114 32 Klippgran 137 113 33 Klippgran 149 117 34 Björk 84 65 35 Klippgran 84 66 36 Klippgran 134 112 37 Klippgran 105 95

38 Klippgran 300 167 39 Klippgran 121 120 40 Björk 131 52 41 Björk 111 96 42 Björk 138 120 43 Björk 98 95 44 Björk 158 98 45 Björk 102 60 46 Gran 149 148 47 Klippgran 157 129 48 Klippgran 124 122 49 Björk 210 120

50 Klippgran 156 135 51 Klippgran 137 101 52 Klippgran 168 136 53 Björk 151 110 54 klippgran 178 138 55 klippgran 171 138

43

56 Gran 87 99 57 Klippgran 174 139 58 Klippgran 260 137 59 Björk 102 95 60 Klippgran 232 139 61 Klippgran 230 149 62 Klippgran 171 129 63 Björk 126 104 64 Klippgran 131 113 65 Klippgran 133 107 66 Klippgran 207 139 67 Klippgran 203 146

68 Klippgran 163 136 69 Klippgran 138 119 70 Gran 67 62 71 Klippgran 154 132 72 Klippgran 230 129 73 Klippgran 139 105 74 Klippgran 71 58 75 Björk 74 68 76 Björk 73 66 77 Björk 92 52 78 Klippgran 245 145 79 Klippgran 124 92 80 Gran 114 98

81 Klippgran 169 135 82 Klippgran 112 114 83 Klippgran 201 136 84 Klippgran 132 108 85 Klippgran 182 109 86 Klippgran 77 79 87 Björk 198 120 88 Klippgran 217 149 89 Klippgran 174 128 90 Klippgran 116 89 91 Klippgran 162 105 92 Klippgran 86 66

93 Klippgran 225 139 94 Klippgran 116 111 95 Klippgran 95 62 96 Klippgran 141 81 97 Björk 224 108 98 Björk 110 98

44

99 Björk 212 111 100 Gran 127 90 101 Klippgran 166 94 102 Klippgran 189 105 103 Klippgran 120 92 104 Klippgran 110 87 105 Gran 88 74 106 Klippgran 179 121 107 Klippgran 109 108 108 Klippgran 112 103 109 Klippgran 170 128 110 Klippgran 157 118


124 Klippgran 160 131 125 Klippgran 132 105 126 Klippgran 125 101 127 Klippgran 144 108 128 Klippgran 152 103 129 Gran 69 49 130 Klippgran 89 57 131 Klippgran 79 59 132 Klippgran 104 66 133 Klippgran 87 64 134 Klippgran 68 59 135 Björk 44 32

136 Gran 50 23 137 Klippgran 119 85 138 Klippgran 158 144 139 Klippgran 186 148 140 Klippgran 151 139 141 Björk 71 51

45



167 Klippgran 104 64 168 Klippgran 157 135 169 Klippgran 142 107 170 Klippgran 192 137 171 Klippgran 229 145 172 Björk 84 70 173 Klippgran 120 99 174 Klippgran 131 109 175 Klippgran 103 93 176 Klippgran 219 139 177 Klippgran 173 147 178 Klippgran 248 149

179 Klippgran 231 134 180 Klippgran 191 127 181 Klippgran 240 142 182 Klippgran 175 128 183 Klippgran 179 137 184 Klippgran 172 131

46

185 Björk 106 91 186 Klippgran 154 129 187 Klippgran 192 138 188 Klippgran 181 149 189 Klippgran 128 107 190 Klippgran 89 89 191 Klippgran 116 113 192 Klippgran 148 134 193 Klippgran 167 136 194 Klippgran 107 95 195 Klippgran 176 139 196 Klippgran 143 101

197 Klippgran 143 108 198 Klippgran 188 128 199 Klippgran 126 104 200 Klippgran 114 98 201 Björk 60 39 202 Klippgran 219 148 203 Klippgran 217 145 204 Klippgran 176 147 205 Klippgran 178 142 206 Klippgran 139 124 207 Klippgran 168 128 208 Klippgran 171 126 209 Klippgran 122 102

210 Klippgran 150 99 211 Klippgran 168 119 212 Gran 120 92 213 Klippgran 142 118 214 Klippgran 189 148 215 Klippgran 167 126 216 Klippgran 191 122 217 Björk 168 145 218 Klippgran 183 149 219 Klippgran 134 113 220 Björk 100 102 221 Björk 51 41

222 Björk 59 52 223 Björk 106 108

47

Bilaga 3: Diameterklasser

Visar trädsorterna, antal träd per diameterklasser, medeldiameter i cm och medelhöjd i

m och i diameter intervaller på 2 cm.

Bergvägen 14 provytor på 14 hektar

DKL Klippgran Gran Björk

0 2

2 11 6 5

4 18 21 1

6 10 11 1

8 21 10

10 6

Tot 66 48 9

Höjd med 4,36 4,04 3,36

Dia Med 6,68 5,93 3,57

Näxåsen 8

25 provytor på 25

hektar

DKL Gran Björk Contorta

2 16 2

4 23 4

6 14 2 10

8 6 1 25

10 5 40

12 2 30

14 12

16 6

18 2

TOT 66 9 125

Höjd

Med 4,58 4,51 8,3

Dia

Med 6,0 5,6 11,5

48

Näxåsen 30 provytor på 30 hektar

DKL Klippgran Gran Björk Contorta

0 3

2 17 11 11

4 26 22 4

6 27 19 28

8 12 7 26

10 3 2 1 24

12 9

14 1

TOT 85 61 19 88

Höjd

Med 4,25 4,45 3,46 6,38

Dia Med 5,92 5,82 3,4 9,42

Paratjärn 16provytor på 16 hektar

DKL Klippgran Gran Björk Contorta

2 1 1 2

4 9 8 8

6 17 8 6 3

8 9 6 1 13

10 5 2 2 16

12 2 10

14 3

16 1

TOT 43 25 19 46

Höjd Med 5,74 5,26 5,22 8,46

Dia Med 7,58 6,99 6,16 10,88

Långviken 32 provytor på 32 hektar

DKL Klippgran Gran Björk

4 1 3

6 7 6 4

8 9 4 4

49

10 19 1 8

12 34 3 3

14 23 1 2

16 39 1

18 21 1

20 13 2

22 8 1

24 3

26 1

30 1

TOT 178 16 29

Höjd Med 11,6 7,39 8,45

Dia Med 15,6 9,17 11,57

Institutionen för teknik 351 95 Växjö tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40