Skogsbruket 9|2014 · PDF fileRoger Backholm i Korsnäs anser att priserna är för låga. 26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT ... [email protected] adressförändringar och

Tryffelodling

bruket 9|2014Skogs

kräver ingående studierKemerastöd betalas på fel grunderTyg och förband av cellulosa på vägBävern skadar skog, utmärkt jaktbyte

2 Skogsbruket 9/2014

14

24

FoTo

: åSa

nym

anFo

To: C

hri

STo

FFer

Th

om

aSFo

lK

På Pärmen: larS C. ingmanFoTo: mia Berg-lUnDQViST

6 STÖDPÅFELGRUNDER FinlandsskogscentraltampasmedfelaktigaKemeraansökningar.

7 FÖRENINGFÖRMEDLARFASTIGHETER SkogsvårdsföreningenÖsterbottensförmedlingstjänstfåralltfleruppdrag.

8 NUKOMMERFINSKTRYFFEL Detärtidskrävandeochjobbigtattstartaentryffelodling.

10 SATSAPÅUNDERVÄXTEN Mycketskogkanförnyasmedhjälpavunderväxten.

12 IMPOPULÄRALÖVTRÄDÖKARPRODUKTIONEN Iblandskoginverkarglasbjörkochalpositivtpåbarrträdsbestånd.

13 TRAMPAGRÄSET–NU! Dagsatttramparuntvårensplantor.

14 TRÄBLIRSOMTYGOCHPLAST Genomattytmodifieraträkanmanfåframnyamaterialmednya egenskaper.

16 FLYGEKORRARHINDRARAVVERKNING RapportslognedsombombblandskogsägareiLarsmo.

18 SÅKÖPERDUTJÄNSTER Skogsbrukettipsaromhurduskabeinofferter.

19 LIVLIGHANDEL Recessionenåterspeglarsiginteännupåhandelnmedskogsfastigheter.

20 VIKTIGNÄRKONTAKT Laserskanningoch3D-teknikiallära,menskogsbruksplanenkräveren inspektionavskiftet.

22 BÄVAFÖRBÄVERN Bävernförstörhundratalshektarskog,menärettutmärktjaktbyte.

24 HANBRÄNNERMASSAVEDEN RogerBackholmiKorsnäsanserattprisernaärförlåga.

26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT

27 VIRKESPRISSTATISTIK

28 REPOCHVEKARAVMOSSA

29 TRÄKORGENSOMTOPPAR240KM/H AskträspelarenviktigrollidenbrittiskasportbilenMorgan.

31 FYRHJULINGENETABLERADISKOGEN Medrättutrustningärdetpopulärafordonetnästansomenliten jordbrukstraktor.

6

Tryffelodling

bruket 9|2014Skogs

kräver ingående studier

Kemerastöd betalas på fel grunder

Tyg och förband av cellulosa på väg

Bävern skadar skog, utmärkt jaktbyte

FoTo

: PiX

maC

i detta nummer

Skogsbruket 9/2014 3

FoTo

: Ch

riST

oFF

er T

ho

maS

FolK

leDaren16.9.2014

VÅRASKOGSFASTIGHETERbildariregelenmosaikavolikaskogstyper,be-ståndmedmera.Variationenkanvarastorvadgällertillexempelålder,trädslagochbonitet.Enskogsfastighetärettpussel,somoftaföljernatu-rensegnagränser,mensomhelatidenförändrasdåskogenväxerochdåolikaåtgärdervidtas.

Också på en relativt liten skogsfastighet kandet finnas tiotals olikaskogsbestånd.Föratthållaredapådennavillervallaiskogsnaturenharmantagitframverktygsåsomskogsbruksplanen.Deflestaavossmårbätt-reavordningochreda,såocksåidethärfallet.Planenbeskriverpåettdetaljerat,menenkelt,sätthurdinskogsfastighetserutochvilkadekom-mandeåtgärdernabordevara.

Idag råder enalltmervarierande synpå skogsägandetoch skötselnavvåraskogar.Nylagstiftning,nyaforskningsresultatochmångaandrafaktorer,somäroberoendeavskogsägaren,inverkarpåhurvåraskogarsköts.Palettenavolikaförslagochåtgärderförskogsskötselnserutattblibarastörre.

Sågottsomallaskogsägareharenindividuellsynpåochegnamålsätt-ningarförsittskogsbruk.Detkanhandlaomtillexempelekonomi,natur-värdenochrekreation.Dessavärderingaräråtminstonelikaviktigasomdesomkommerutifrån.Detasibeaktandeisambandmedattskogsfas-tighetenplanerasochvärderingarnasammanjämkasmedeventuellares-triktionerochrekommendationer.

Detlönarsigförskogsägareattutnyttjaskogsbruksplanen.Denfärdig-ställdaplanenreflekterardeslutsatserdeinblandadeiplaneringsproces-senkommittillmedbeaktandeavalladeovannämndafaktorernasomspelarin.Skogsbruksplanenblirettredskapfördenfortsattaskötselnochunderlättarlångsiktigtattnådeuppsattamålen.

Skogsbruksplanernafinns, förutom iutskrivet format,alltoftare till-gängliga förskogsägarenpå internet iett läsarvänligt formateller i sinhelhetsomensåkalladmolntjänst.Ibästafallkandensomskötersko-genkontinuerligtuppdateraplanen,såattdenleverirealtid.Enrejälge-nomgångavmaterialetbehövskanskevarttiondeår,mendenkontinuer-ligtuppdateradeplanenbörkunnaåterspegladagslägetocksåidetskedet.

Stödprogrammenförskogsbruksplanernakanpåbasenavdetgrundläg-gandefaktapaketetberäknadetmestakringskogsfastighetensekonomi.Dessasiffrorhjälperdigblandannatattinvesteralångsiktigtidinskogs-fastighet.Jämförelseravolikaekonomiskaresultat,beroendepåtillex-empeltidpunktochåtgärd,gerintressantinsiktivadsompåriktigtlönarsigochvadexempelvisolikaavsättningarärvärda.Eneventuelltryffel-odlingochdessförväntadeavkastninggårocksåattinförasomettjämfö-relsetalianalyserna.

DETLÖNARSIGATTPLANERA

TomaS lanDerSorDFöranDe För Föreningen

För SKogSKUlTUr

oBUnDen SPeCialTiDning För SKogSägare i FinlanDS SVenSKBygD

nr 9/2014 . SePTemBer . årgång 84www.skogsbruket.fi

Utgivare Föreningen För SKogSKUlTUr rF Förlag oy nordinfo ab lillviksvägen 6, 02360 esbo tfn 09 888 6017

redaktionChefredaktör Tomas landers tfn 050 350 0760

redaktionschef gerd mattsson-Turku tfn 0500 718 256

redaktionssekr. Peter nordling tfn 050 559 5778

medarbetare lena Barner-rasmussen tfn 040 580 5726 [email protected]

mia Berg-lundqvist tfn 040 589 4872 [email protected]

helena Forsgård tfn 018 155 50 [email protected]

Siv Karlsson tfn 044 262 7910 [email protected]

åsa nyman tfn 0500 364 201 [email protected]

marianne Palmgren [email protected]

Johnny Sved [email protected]

Johan Svenlin tfn 050 321 9242 [email protected]

annonsförsäljning oy nordinfo ab mats almqvist tfn 040 571 3422 [email protected]

adressförändringar och prenumerationer margita Törnroth tfn 09 888 6016 040 522 0770 [email protected]

Prenumerationspris 2014 helårsprenumeration (11 nr) 69 euro (inkl. moms 10 %) iSSn 0037-6434 medlem i Tidskrifternas Förbundlayout och ombrytning oy nordinfo ab, maj-len roos

Tryckeri oy Painotalo tt-urex ab, Borgå

bruketSkogs


... man av en kubikmeter virke kan göra 20 000 pärmar till pocketböcker eller 10 000 konfektaskar. •

... älgen är en idisslare och anpassad till att äta örter och vedartade växter. en älg kan ha över 100 olika arter i vommen, men bara några få arter finns i större mängder. •

... tillverkningen av cellulosa och kartong har tagit stora kliv framåt. av samma mängd virke fås idag över 50 procent fle-ra förpackningar än för fyrtio år sedan. •

aleksandrLukasjenko,Vitrysslands president, har utfärdat ett förbud

mot all virkesexport från 2016. enligt lukasjenko ska nyttjandet av

skogarna från 2015 vara på samma nivå som i framstegsvänliga länder. han näm-ner Finland som ett förebildsland.

Från och med år 2016 får enbart långt

Vitryssland stoppar virkesexportenförädlade produkter av trä exporteras. Undantag är möjliga efter diskussioner med presidenten och med specialtill-stånd.

enligt statistik från Fn-organet FaoS-TaT exporterade Vitryssland 2013 totalt 2,7 miljoner kubikmeter gagnvirke. Det mesta gick till Polen. •

ryssland vill förlänga arrendetiden för skogsarrenden från 49 till 98 år. enligt

landets naturresursministerium, som utarbetat lagförslaget, är målet med för-längningen att de arrenderande företagen bättre ska kunna planera sin verksamhet på längre sikt. när tillgången på virke är

längre skogsarrenden i rysslandsäkerställd, är skogsindustrins intresse att investera större.

arrendeavtalen ska från 1.7.2015 till innehållet vara likadana i hela landet. De nuvarande avtalen är mycket olika i olika regioner. •

Den 27 september inleds årets älg- och hjortdjursjakt. Finlands viltcent-

ral har beviljat 33 500 älgjaktlicenser för den här jaktperioden.

För vitsvanshjort beviljades 22 800 jaktlicenser, för dovhjort 143 licenser och för skogsren 19 licenser. älg kan jagas ända fram till årsskiftet och hjortar till och med slutet av januari.

enligt Vilt- och fiskeriforskningsinsti-tutets uppskattningar fanns det i hela landet kvar omkring 71 000 älgar efter senaste jaktperiod och efter vårens kalv-ningsperiod omkring 112 000. För ett år sedan beviljades för älgjakten samman-lagt omkring 33 000 jaktlicenser, av vilka cirka 86 procent användes.

med en jaktlicens får man fälla ett full-vuxet djur eller två kalvar.

mängden nedlagda djur kommer under årets jakt att vara ungefär lika stor som under jakten förra hösten, beräknar Finlands viltcentral.

Vitsvanshjorten förekommer rikligast i landets sydvästra delar. i egentliga Fin-land beviljades drygt 7 500 jaktlicenser för vitsvanshjort, i nyland drygt 3 900 och i österbotten 457. •

älgjakten inleds

Visste du att...

hur elegant kan man göra en papp-mugg? iggesund Paperboard ville

testa gränserna för vad man kan åstad-komma.

Kartong går bra att trycka mönster och text på, men möjligheten att göra fina

lyxig pappmugg

FoTo

: ig

geS

Un

D

muggar är inte den enda anledningen till att iggesund tror på en renässans för kartongbaserade engångsmuggar. Kon-kurrerande material för muggar som plast och styrox har betydligt större ekologiskt fotavtryck. •

Både blad och blommor av älggräs har använts inom farmakologin bland annat som svettutdrivande medel. Förr användes älggräs för att krydda öl och mjöd och man

brukade då gnida in kärlen med älggräs för att ge drycken en god smak. Blommorna eller bladen kan också användas till örtte.

Så här skrev CarlvonLinné 1737: ”Lukten af denna växt är den allra mest intensiva. Till följe häraf är det i Sverige ett bruk bland bönderna att på helgdagar och vid gästabud strö friska blad af densamma på golfvet, på det att lukten däraf må fylla hela huset, och denna blir ofta så stark, att den knappt kan uthärdas. Om vintern däremot strör man på liknande sätt grankvistar på golfvet. Se där ett medel till beredande af trefnad i hem-met, som naturen själf bekostar. ” •

älggräs


Visste du att...

... en tredjedel av jordens yta är täckt av skog. av Finlands landareal består ungefär tre fjärdedelar av skog. om skogen i Finland fördelades jämnt mellan finländarna, skulle var och en få omkring 4,5 hektar skog. •

... det finns 45 000 olika trädslag på vår planet. men i vårt nordliga klimat, med karg och sur mark, har vi bara 31 olika trädslag. Tall, gran och björk utgör 97 pro-cent av de träd som växer i våra skogar. •

Produkten nasaleze finns att köpa på apoteket eller i hälsokostaffären och

används för att behandla hösnuva eller andra allergiska symptom, orsakade av luftburna allergener.

nasaleze består av finkornigt cellulosa-pulver av tall och är, som många andra uppfinningar, resultatet av en slump. Uppfinnaren MikeJones tillverkade ansiktsmasker för Bodyshop. Som ett av bindemedlen användes ett speciellt cellulosapulver. han noterade att trots att lokalen var dammig var det mycket sällan som någon nös.

Cellulosa mot hösnuvaFo

To: P

ola

r Ph

arm

a o

y

granens kottskörd varierar kraftigt från år till år. i medeltal har granen

goda kottår 1–2 gånger per tio år, men patogener och insekter sänker ofta kvali-teten på fröskörden. Bland patogenerna är det särskilt rostsvampar som orsakar stora ekonomiska förluster både i fröplan-tager och i ekonomiskogar.

grankotterosten är en stor skadegöra-re i grankottar. Svampen sprids via över- vintrade hägglöv till granens honblom-ställningar. i blomställningarna som utvecklas till kottar bildar svampen spor-gömmen och från dem sprids svampen vidare, tillbaka till hägglöven, och ett nytt omdrev börjar.

grankottar kan också angripas av gul-rost som sprids via pyrolaväxter. På gran-kottens fjäll förökar sig granens skvatt-ramrost som ger gula barr på de yngsta årsskotten. •

grankotten får utstå mycket

FoTo

: PiX

maC

Det går bättre för skogsmaskinsföre-tagarna. Det visar en rundfråga som

maskinföretagarnas förbund gjorde bland sina medlemmar.

i fjol hade skogsmaskinföretagarna en omsättning på i medeltal 680 000 euro och nettoresultatprocenten var 2,9 procent. För att ett företag ska betecknas som lönsamt bör nettoresultatet vara po-sitivt och därmed även nettoresultatpro-centen.

maskinföretagare inom skogsförbät-trings- och torvbranschen kämpar fort-farande med stora ekonomiska problem. nettoresultatprocenten var -13,3 procent för maskinföretagare inom skogsförbätt-

Uppåt för maskinföretagarnaringsbranschen och -0,3 procent för företagare inom torvbranschen, vilket är något bättre än år 2012.

i skogsförbättringsbranschen hade maskinföretagarna i fjol en medelomsätt-ning på 100 000 euro. Torvföretagarnas medelomsättning var 347 000 euro.

– Fastän entreprenadpriserna har hållits nästan oförändrade, har det ekonomiska resultatet förbättrats, och det beror på att kostnadsökningen har stagnerat, säger vice vd SimoJaakkola på maskinföretagarnas förbund.

efterfrågan på avverkningstjänster var stor i fjol och avverkningsvolymerna var de näst största genom tiderna. •

Utvecklingsminister PekkaHaavistouppmanar finska företag att utnyttja

möjligheten att komma in på den kraftigt växande internationella marknaden för humanitärt bistånd.

– Det finns ett växande behov av ny-byggnation, rent vatten och livsmedel, säger haavisto.

Trähus behövs i krisområdenFinska företag har tagit fram enkla bo-

städer i trä för humanitära hjälpinsatser i katastrofområden. årligen används över 15 miljarder dollar på humanitära hjälp-insatser och förnödenheterna kan sällan köpas lokalt.

– antalet krig och naturkatastrofer, där det behövs hjälp, växer hela tiden. Bygg-nader i trä är väl lämpade för det andra skedet av hjälp och återuppbyggnad. i det första skedet gäller det att så snabbt som möjligt ordna tält åt de drabbade.

haavisto säger att flyktinglägren ofta växer till städer och att byggnader som uppförs där länge fungerar som bostäder.

– min ministerkollega i makedonien bor i ett trähus från Finland. Vi sände hus till Skopje som katastrofhjälp efter jord-bävningen 1963, då tusen människor dog och över hundratusen blev hemlösa. •Fo

To: S

TaTS

råD

eTS

BilD

Ban

K

han tänkte inte mer på detta, men när han och hans familj flyttat till ett nytt hus i närheten, drabbades hans son av allergi och nös stän-digt. mike Jones började tänka på situationen i fabriken och åkte dit för att hämta lite cellulosapulver. han lade lite på sin hand och bad sonen dra in det i näsan. inom några minuter slutade han att nysa. idén till nasaleze var född. •

... det finns ungefär 632 000 skogsäga-re i Finland. Det innebär att nästan var åttonde finländare äger skog och att vart tredje barn, som fötts på 2000-talet, blir skogsägare i framtiden. •


–Viharintemöjlighetattgranskavarendabestånd.Stödbetalasocksåtillobjektsominteuppfyllerstödvillkoren,sägerAki Hos-tikka,chefförfinansieringochgranskningpåFinlandsskogscentral.

Felaktiga stödansökningar kommer framvidstickprovsomFinlandsskogscentralutför.

–Vigranskarvarjeår1,5procentavdestödberättigadeobjekten.Avobjektenstota-laarealmåsteenfjärdedelförkastas.

MajoritetenavKemerastödansökningar-nasomdropparintillFinlandsskogscentralgäller vård avungskog.Därför hittas härflestansökningarsomsaknargrund.

Avdenpottpåtjugomiljonereuro,somfinnsreserveradförvårdavungskog,upp-skattarAkiHostikkaattfemmiljonereurobetalasutpåfelaktiggrund.

–Våraresurserärbegränsade,vikanintekontrolleravarjestödberättigatobjektifält.

Förvårdavungskogvisar skogscentra-lensstatistikfrånårskiftetframtillaugus-ti,attpåKustensområdevar17procentavKemeraansökningarnafelaktiga.

Mellersta Finlands område var primusmed 13 procent felaktiga ansökningar.

Stöd söks på fel grunderSkogsmyndigheten tampas med felaktiga Kemeraansökningar. i an-sökningarna kan stödarealen an-ges som större än den är i verk-ligheten, stammarna kan vara för grova efter åtgärden eller medel-höjden för hög.

SämstvardetiKainuu,isödraochmeller-staÖsterbottenoch iKarelen,där34pro-centavde inskickadeansökningarnasak-nadegrund.

SKOGSÄGAREFYLLERSÄLLANIBLANKETTENCirka 95 procent av stödblanketternaharfylltsiavenskogsfackman.

Varförblirdetsåmycketfel?–Fåskickarmedvetetinfelaktigaansök-

ningar.Kanskeledertidsbristtillattskogs-fackmännenintehinnerkollauppobjektetifält.Detkanocksåvarafråganombristan-deskogskunskaper,ellerattmanäruteef-terdeplanerings-ocharbetsledningspeng-arsomKemerastödetinnefattar.

Aki Hostikka tillägger att de vanligas-teorsakerna till att stödansökan förkastasärattdeteftergallringenlämnatskvarförmångastammarpåytanellerattstödarea-lenuppgettsvarastörreändenär iverk-ligheten.

Hannämner somexempelattomung-skogsvården innefattar energivedsavverk-ningkanskogsägarenfåbådestödförvårdavungskogsamtenergivedsstöd,somärsjueuroperkubikmeter.

–Stödsummankanvaranärmare1000europerhektarpåbördigmarkisödraFin-land.Dåärdetfrestandeattsökastödochtestagränserna.

NYLAGSKALÖSAPROBLEMETOm ansökningen har gjorts på felaktig

grundblirdetavslagpå stödansökan.Ut-betaldastödmåstebetalastillbakaochdenperson,somskickadeinansökan,fårenre-primand.

–Kemeralagstiftningen ska förnyas, ennylagtordeträdaikraftdensistajulinäs-taår.Efterdetbordevifåbuktmedproble-met,sägerHostikka.

DennyalagstiftningenskullegeFinlandsskogscentral rätt att ge en anmärkning åtpersonensomfylltiochskickatinenansö-kansomsaknargrund.

–SkickarhanellerhonfortsättningsvisinfelaktigaansökningarkopplasLandsbygds-verketin,ochpersonenkanfåtillfälligtför-budmotattgöraKemerastödansökningar.

HÖGAKTUELLTPÅKUSTEN–PåKustensområdeharvibekymmermedkvaliteten på stödansökningarna, specielltdeansökningar somgäller första gallring.Eftergallringenärbeståndetsmedeldiame-terpåstammarnaoftaövertillåtna16centi-meterochävenkravenpåtillåtenövrehöjdpåbeståndetöverskridsofta, säger ledan-deföredragandeGreger ErikslundpåKus-tensområde.

Hanönskar att skogsfackmännen alltidskullebesökabeståndenifältochkontrol-leraattkravenuppfyllsinnandesänderinansökan.

–Stödenärinteenautomatiskrättighet,vissakriteriermåsteuppfyllas.•

TeXT: marianne Palmgren

FoTo

: PiX

maC


Sedannågra år erbjuder Skogsvårdsfören-ingenÖsterbottenförmedlingavskogsfas-tigheterinomsittverksamhetsområde.För-medlingstjänstenskergenomdotterbolagetAbSkogsfastigheterAFM.Antaletförmed-ladeobjektharökatförvarjeår.

– Försäljningen har ökat kontinuerligtochdetharvaritbrådatiderförmigsedanjagbörjadearbetapåSkogsvårdsförening-enÖsterbotten,sägerAnn-Mari Snickars,somtillträddetjänstensomförsäljningsse-kreterarefördrygttvåårsedan.

Detärhonsomharhandomprocessenkringenförmedling.Processenbörjarmedattsäljarenkontaktarhenneellerförening-ensskogsvårdsinstruktörer.

–Oftafårviuppdragisambandmedattmarkägareharkommitikontaktmedvårafackmänpåorten,närdeharavverkatellervärderatskogen.Dethänderocksåattkun-dersominteborpåortenringerochvillattvitarhandomförmedlingen.

KARTLÄGGERFASTIGHETENNärskogsfastighetenharvärderatsutrederSnickarsallanödvändigauppgifter,tillex-empellagfartochomdetfinnsnågrajuri-diskahinderförenförsäljning.

–Vi kartlägger fastigheten, därefter in-gåsavtalomförsäljningenochsedanläggsfastighetenuttillförsäljning.Annonsering-en sker alltidpåvårwebbplats, skogsfas-tigheter.fi, i lokala dagstidningar, på skyl-tarvidobjektensamtperbrevtillrågrannar.

Därefter ärdet fritt fram för eventuellaköpareattbörjabjuda.Processenkanibäs-tafall tamindreänenvecka,meniblanddrardetutpåtiden.

–Omfastighetenärvärderadpåskyndasprocessen.Detgårocksåsnabbareomsäl-jarenboriområdetsåatthonellerhankankommainochskrivaunderallanödvändi-gapapper.Omsäljareninteborhär,vilketoftaär fallet,behövervi fullmaktochdetgörattprocessenkandrautpåtiden,för-klararSnickars.

Antalet slutfördauppdrag var i fjol 94ochtotaltförmedlades140fastigheter,somocksåkaninkluderaandrafastigheter,som

Skogsförmedling allt populärareSkogsvårdsföreningen österbot-tens förmedlingstjänst av skogs-fastigheter utnyttjas flitigt. en or-sak är fackmännens goda lokal-kännedom.

till exempel bostadstomter. Medelhekta-ren för uppdragen somAb Skogsfastighe-terAFMförmedlarär14,9hektar,detvillsägarelativtsmå fastigheter, i förhållandetillandradelaravlandet.Detberorpåattskogsfastigheternailandskapetiallmänhetärlångsmala.

–Viharmångasmåskiftenilandskapetpågrundavdentypiskastrukturen.SöderomVasaärskiftenamindremedandebliraningenstörre ju längrenorrutmankom-mer.

RÅGRANNARINTRESSERADEGallrings- eller förnyelsemogna skogar ärmeraeftertraktadeänplantskogar.Iövrigtärdetsvårtattdranågraslutsatseromhu-ruvidaettobjektkommerattsäljassnabbtelleromdettar tid.EnligtSnickarsspelarlägetstorroll.

–Finnsdetaktivaskogsägaresomärrå-grannar med fastigheten brukar de varamycketintresserade.Viskickaralltidinfor-mation till rågrannarnaatt en fastighetärtillsalu.Devilloftavaramedochbjuda.

Snickarssägerattskogsfastigheternaoftasäljsöverdetvärderadepriset.Prisernava-rierarocksåberoendepåivilkenregionochpåhurudanplatsskogenfinns.

–Idenorradelarnaavlandskapetbeta-larmanmeraförskogenänisöder.Fastig-heternaärocksåstörrenorrutochenorsakkanvaraattmanärmerainriktadpåskogs-brukdäränisöder.

Ab SkogsfastigheterAFMdebiterar 4,6procent av köpesumman i förmedlingsav-giftellerenminimiavgiftpå1400euro. Iarvodetingårkostnadenförvärderingen.•

TeXT oCh FoTo: ChriSToFFer ThomaSFolK

– Ab Skogsfastigheter AFM förmedlar allt fler skogsfastigheter, säger försäljningssekre-terare Ann-Mari Snickars.


–Detärotroligtsnabbt,sjutilltioårärenmera genomsnittlig tid. Skörden visar attdethärmed tryffel intebara ärnågot ro-ligtochspännande,utanattdetgårattodla

möjligt odla tryffel i Finlandintresset för tryffelodling är stort i Finland, men fortfarande är anta-let stora odlingar begränsat. Truff-le-Pro ab oy har sålt cirka 10 000 tryffelträd, hälften ek och hälften hassel, och har ungefär ett dussin partnerodlare. Juva Tryffelcenter var först i Finland med att skörda tryffel år 2012. Företaget fick sin första skörd efter bara sex år.

deköptensegelbåtochtillbringademyckettididenåboländskaskärgården.

–Visågmångasmå,övergivnaåkrar.Detvardåtankenslogmig,omtryffelnklararsigpåGotland,varför skulleden integö-radethär?

Under ett par års tid studerade Ing-man all litteratur på temat somhankomöver. Han reste världen över för att träf-fa branschfolk, allt från odlare till exper-ter.Mendåhan sökte samarbetspartner ide klassiska tryffelländerna somSpanien,FrankrikeochItalienvarintressetsvalt.Fin-landansågsointressant.Till slutnappadeettengelsktföretag.

–Jagsamladeekollonhäritrakten,ochsände dem till England.Där ympades demedBourgognetryffel,Tuber aestivum,somärensvarttryffel.Plantornakomtillbakaettår senareochår2010utfördevide förstaplanteringarna.

HÅLLDIGBORTAFRÅNSKOGENFöratt få till stånden lyckadodlingmås-temankommaihågfyraviktigatumregler.Den första är attman skahålla sig bortafrånskogen.Braodlingsmarkförtryffelträdärängsmark,betesmarkellerföredettaod-lingsmark.Helstskaingaträdhavuxitpåområdetunderdesenastetjugoåren.

–Ettträdkanhaupptilletttiotalolikarotsvampar.Ommanymparettträdisko-genmedtryffelsporer,kommertryffelnattutkonkurrerasavannan tidigareanpassadmykorrhiza,förklararIngman.

Enannanviktigtumregelgällerjordmå-nen.MarkenbörvaraalkaliskmedettpHpå7,5–7,8.Detvanligaärtrotsalltattmar-keniFinlandärsur.

–Mendetär ingaproblemattprepare-rajordenmedjordbrukskalk.Viharetable-rat tryffelodlingarpåområdendärpHva-rit5,5–6.Sommestharvikörtutnittiotonkalkperhektar,berättarIngman.

Punkt tre berör också den jordmånen.Tryffeln behöver vatten för att växa,mentyckerinteomattståmed”fötternaiblöt”.Tryffelnvillmedandraordhaporös jordattväxai.

Den sista och fjärde tumregeln lyder:Skaffaettviltstängsel.Annarsärdetriskförattvärdträdenutsättsförbetningsskador.

SKÖRDPÅTJUGOLITERPERHEKTARVadärdå lämplig storlekpåen tryffelod-ling?Ingmansägerattdeodlingarhanva-

tryffeliFinland,sägerTruffle-Pro:svdLars C. Ingman.

Hansattpåettflygochfördrevtidenmedattbläddraiettinflight-magasinnärhansblick föll på en artikel omChristina We-dén frånUppsalasomskrivitendoktorsav-handlingpåtematGotlandstryffel.Därochdåväckteshansintresse.Menallahanträf-fadeansågdetvaraomöjligtattodla tryf-feliFinland.

–Omdetäromöjligt,dåkandetjurentavvaraintressant,tänktejagdå.

Vid denhär tidpunktenhade Lars ochhansfru Eva nyligenflyttattillbakatillFin-landeftertjugofemåriUSA,därLarshadearbetatinomträförädlingsindustrin.Deha-


Det tar cirka 4–8 månader för tryf-felsporerna att mogna och fäs-ta sig vid värd-trädets rötter. De ympade trä-den är färdiga att planteras ut då de är 1–2 år gamla.


ritmedomattetableraharvarieratfrånenhalvtilldrygtenhektar.

–Eftersomviännuharbegränsaderfa-renhet, skulle jag rekommendera attmanser hur den första hektaren lyckas innanmangörstörreinvesteringar.Detfinnsod-lingar som producerar noll kilogram perhektar.Jagtyckerattdetärviktigtattva-ramedvetenomattdetintefinnsnågraga-rantier.

Ingmantilläggeratt,ommanföljerdefy-rakriteriernaförenlyckadodlingochhål-lerogräsetborta,ärchansernaförskördgo-da.Manbrukaruppskattaengenomsnittligskördtillcirkatjugokiloperhektar.

–Omviräknarmedettkiloprispåfem-hundraeuro,skulledetgetiotuseneuroperhektar.Odlingens storlek bestäms avhurstoraårsinkomstermanförväntarsig.

LÅGPLANTDÖDLIGHETInvesteringskostnadernaförattanläggaentryffelodlingäromkring15000–20000eu-roperhektar.Dennasummaomfattarjord-bearbetning, anskaffning av plantor ochviltstängsel. Plantpriset rör sig kring 15–20europerplanta,beroendepåhur stormängdmanköper.Påenhektarrymstu-senplantor.

–Manbrukarrekommenderaettavståndpåfyrametermellanradernaochtvåochenhalvmetermellanplantornairaderna.

Plantdödligheten har varit väldigt låg,endasttvå–treprocent.

–Ommandäremotvillberäknabortfal-letutifrånhurmångaträdsomproducerartryffelärdetsvårareattuttalasig.Allaträdkommersäkertinteattproduceratryffelochgaranteratintevarjeår,sägerIngman.

MOGENTRYFFELAVGERAROMTillskillnadfrånannansvampväxertryffelunderjordenochärmedandraordintesyn-ligförögat.Förattförsäkrasigomatttryf-felmyceletmårbra,ochintekonkurreratsutavandrarotsvampar,tarmanregelbundnarotproverfrånodlingarna.

Omognasvamparärluktfria,mendådemognaravgerdeenstark,kännspakarom.Det är lukten somgör att tränade tryffel-hundar,ellertryffelsvin,hittardenmognasvampen.

–Medhjälpavgaskromatografiharmankunnatidentifierauppemottvåhundraoli-ka kemikalier i tryffelaromen.Någonharkarakteriserattryffelaromensomenbland-ning av lakrits, vanilj, hasselnöt, växel-lådsolja,smutsigtgaragegolvochsmutsigastrumpor,skrattarIngman.

RYSKAMARKNADENENMÖJLIGHETTrotsattFinlandärettlandsomiprin-cip saknar en tryffelätarkultur trorIngmaninteattavsättningenblirettproblem.

–Tillenbörjankommerdetattfinnasmöjligheter till ett bra ki-loprishär ihemlandet.Mendåvibörjartalaomstörrevolymer,trorjagmanskariktainsigpådeninternationellamarknaden.

IngmanserhärFinlandsnärhettillmångmiljonstadenSt.Petersburgsomenfördel.

–Därfinnsmycketmänniskormedpeng-ar,ochdevillhanyasmakupplevelser.Jagtrorattdetfinnsgodaavsättningsmarkna-dernäraFinland.

TALLOCHGRANSOMVÄRDTRÄDHasselochekärdevanligastevärdträdenförsåvälvit-somsvarttryffel.EftersomdetnaturligaekbältetiFinlandärväldigtsmalt,innebärdetbegränsningar.DärförharLarsC. IngmanochPekka Uusitaloundersöktomdetfinnsmöjlighet till andravärdträdför de tryffelarter somklarar det finländ-ska klimatet, det vill sägaBourgognetryf-felnochkalktryffeln.

– Ett vanligt värdträd för kalktryffeln iItalienäregentligenentall,Pinus nigra.NuharviintenaturligabeståndavPinus nigra iFinland,mendetärentallartsomnogkanklarasighär,berättarIngman.

ISpanienutgörPinus sylvestris,detvillsägavårvanligatall,ettvanligtvärdträdförkalktryffeln.Därförharmanförettparårsedanpåförsökympatfinsktallmedkalk-tryffel.

–Viärnuidetskedetattvihartvååri-gatallplantormedTuber borchiiinympat.

DeharocksåympatgranmedBourgog-netryffel.

–ISchwarzwaldfinnsettfyrtiohektarsområdeavgranskog,Picea abies,medkraf-tigtväxandeBourgognetryffel.Detsporradeosstillattexperimenteramedgran.

Ingmanberättarattdetänså längeserutsomomympningenharlyckats.Uttalan-detbaserarhanpåsvarenfrånderotproversomsäntstillexperteriEuropa.

–Mankan ju tänka sig enodlingmedjulgranar somär ympademed tryffel.Dåanvänderman sig av ett bälte ochhäng-slen-system;lyckasmanintemedtryffeln,harman i alla fall julgranar, skrattarLarsC.Ingman.•

TeXT oCh FoTo: mia Berg-lUnDQViST

Det finns nio olika tryffelarter som är klassade som handelstryffel i europa. Den dyraste och mest sällsynta är den vita italienska tryffeln Tuber magna-tum med ett kilopris på 1 000–3 000 euro/kg, beroende på efterfrågan och säsong.

en annan värdefull och erkänd tryf-fel är den svarta Perigordtryffeln, Tuber melanosporum. Kilopriset ligger här på topp kring jultid och rör sig då kring 1 000–1 500 euro/kg.

också Bourgognetryffeln, Tuber aes-tivum är mycket uppskattad. Den är en svarttryffel som mognar på sensomma-ren, eller tidigt på hösten, och kostar mellan 300 och 800 euro/kg. Detta är den tryffel LarsC.Ingman primärt ar-betat med och även den art som man hittar i naturen på gotland och öland.

Den lilla vita tryffeln, Tuber borchii, kallas också för kalktryffel i Finland. De lärda tvistar om huruvida Tuber borchii finns i naturen i Finland eller inte. ing-man säger att det troliga är att det in-te finns Tuber borchii som växer vilt, däremot en annan vittryffel, Tuber ra-peodorum, som också kallas nordens tryffel.

Tryffel passar mycket bra med allt som innehåller fett, eftersom fettet drar till sig tryffelaromen. Vanliga rätter med tryffel är exempelvis omelett, ägg-röra, risotto och pastarätter. De fles-ta tryfflar är känsliga för värme och till-sätts vanligtvis först i slutet av matlag-ningen. Tryfflarna går också bra att av-njuta råa.


när skogar förnyas glöms ofta un-derväxten bort. Ungefär en fjärde-del av de förnyelsemogna skogs-bestånden i södra Finland kan för-nyas genom att överståndarna av-verkas och genom satsning på un-derväxten.

–Dethärkräverattdensomfattarbeslutom förnyelsemetoden känner till hur enbraochutvecklingsdugligunderväxtserut.Plantornaiunderväxtskiktetskahaförmå-ga att återhämta sig, säger skogsrådgiva-reMia StenvallpåFinlandsskogscentralskontoriLovisa.

Även avverkningssättet, förnyelsemeto-denpådendelavförnyelseytansomsak-nar utvecklingsdugligt plantuppslag, ochden totalekonomiska effekten av förnyel-senbörutvärderas.

INGAPARAPLYPLANTORKännetecknande för en underväxt i godkonditionärattlängdtillväxteninteheltharavstannat på grund av konkurrensen. Etttoppskottsomär5–10centimeterlångtty-derpåattunderväxten,detvillsägaplan-tan,ärirelativtgodkonditionochattdenharförmågaattåterhämtasig.

–Toppenpå enplanta i godkonditionärvanligensmalare,längreochvassareänpåenplantaidåligkondition,sägerSten-vall.Toppenpåenplantaidåligkonditionliknarettutspäntparaply.Detberorpåattden hårda konkurrensen påverkar topp-skottetochdesstillväxtmeraänkvistarnaslängdtillväxt.

–Åldernpåenplantaiunderväxtskiktetärinteavgörandeförhurväldenåterhäm-tarsig.Ävengammalunderväxtåterhämtarsig,mendetkantalångtid.

Detfinnsmycketsomtalarförattdetlö-nar sig att utnyttja en bra underväxt vidskogsförnyelser.

Fördetförstaharunderväxten,dennyaträdgenerationen,intemedförtnågrautgif-terförskogsägaren.Fördetandrablirom-loppstidenförnästaträdgenerationkortaredåskogsägarenutnyttjarunderväxten.Fördettredjeärdetocksåmiljö-ochlandskaps-mässigtenfördelomdengamlaskogenin-tekalhuggs.

Underväxten – en outnyttjad

resurs– Den här granplantan kämpar för sitt liv för att klara konkurrensen från de sto-ra granarna. En planta av det här slaget återhämtar sig mycket långsamt, säger Mia Stenvall.


Gran kommer ofta in på ståndorter som är alltför näringsfattiga. Granarna på fotot har en klart sämre virkesproduktion än tall.

GRANREAGERARBÄSTUnderväxtensreaktionefterattdenfriställsbeståravflerafaser.Efterfriställningenärtillväxtentillenbörjanoförändrad,denkantillochmedblisämre.Hosgranarsomärigottskickräckerdenhäråterhämtningsfa-sen2–6år,hostall1–3år.

–Plantornaiunderväxtskiktetfårplöts-ligtmycketmeraljusefterattdefriställts.Dekanintegenastanpassasigtilldenlju-saremiljön,dådeharanpassatsigtillettliviskugga.Blandannatförmårbarrensklyv-öppningarinteslutasigheltförattdärige-nomförhindraenalltförstoravdunstning,förklararStenvall.

Underväxtskiktets plantor utsätts förstress,ochdetkanivärstafallledatillattplantornadör.

–Barrenändrarintesinstrukturutanträ-denskabildanyabarrsompassarsig tilldennyaljusaremiljön.Dettaräckerfleraårhosbarrträdsombarabyterendelavsinabarrårligen.

AVVERKAPÅVINTERNVinternärvanligtvisdenbästatidpunktenattfriställaunderväxteneftersomriskenfördriv-ningsskadorärminst.Torraperioderpåsom-marenkanocksåvarabraföravverkning.

–Påområdendärdetfinnsriskförrotrö-taskaskogsägarensetillattstubbarnablirbehandlademedskyddsmedelmotrotrötaomavverkningenutförsnärmarkeninteärfrusen.

Stenvalluppmanarskogsägare,somvillbyggavidarepåunderväxten,attsetillattplantorsomärhögstfemmeterhögainteskadas. Tillväxten och avverkningsmöjlig-heternadeföljandedecenniernaärberoen-deavdessaträd.

–Justrängareköld,destolättareskadasplantorna.Omplantornastickeruppgenomsnön,bordeavverkningeninledasnärdetärtöväderellersvagköld.Ävenhögsommar,sensommarochtidighöstärbratidpunkterföravverkningpåbärandemarkmedtan-kepåplantorna.

Påförsommaren,undersavperioden,skamanvaraspecielltförsiktigvidavverkningigrandomineradeskogar.Dåfläksbarkenlättlosspådeträdsomblirkvar.•

TeXT oCh FoTo: gerD maTTSSon-TUrKU

Källa: Alikasvokset metsänuudistamisessa, Metsälehti Kustannus; Råd i god skogsvård, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio

Toppskott på minst 5–10 centimeter är ett tecken på att underväxten kommer att re-agera när den får mera utrymme.

Finlandsskogscentralharsammanställtda-ta över privatägda skogar kommunvis. Iuppgifterna är intemedtagna kommuner-nasochförsamlingarnasskogarochnatur-ligtvisintehellerstatsägdaskogar.

Uppgifterna presenteras i tabellform. Detfinnsuppgifteröver•skogsmarkensfördelningpåskogstyper•virkesvolymenenligtvirkessortiment•utvecklingsklassfördelningen•skogenstillväxt•föreslagnaavverkningarihektar•föreslagnaskogsvårsåtgärderihektar

FörtillexempelKimitoönangesatt•83,3procentavskogsmarkenär privatägd•virkesvolymimedeltalär109m³/ha•tillväxtenimedeltalär5,9m³/ha/år•345haskogbordeförstagallras•1035haskogäravverkningsmogen•801haplantskogarbordeslyröjas

FörVöråärmotsvarandesiffror•81procentavskogsmarkenärprivatägd•virkesvolymenimedeltalär110m³/ha•tillväxtenimedeltalär4,4m³/ha/år•675habordeförstagallras•1104haäravverkningsmogen•631hektarbordeslyröjas

Duhittarinformationenenklastgenomattgåinpåskogscentralen.fiochsomsökordskriva”alueellinenmetsävaratieto”.•

hur ser skogarna ut i din kommun?

har du synpunkter på tidningen?Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressen Skogsbruket, c/o oy nordinfo ab, lillviksvägen 6, 02360 esbo.

Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen.


–Omettbeståndmedglasbjörkelleralharuppkommitpånaturligvägochärfullslu-tetkandetlönasigattsatsapådem,menomloppstidenskavarakort,sägerprofessorTimo PukkalavidÖstraFinlandsuniversitet.

Somblandträdslagharglasbjörkochalpositivaeffekterpåbarrträdsbestånd.

– Enblandskogmedbarrträd och löv-trädharenstörrevirkesproduktionänenskogsombarabeståravettbarrträdslag,sä-gerTimoPukkala.Granenstillväxtökarochdessutom förbättrar alen växtplatsen tackvare sina rotknölar som innehåller kväve.Förutsättningarnaförnaturligförnyelseavgranökarockså.

–Engenerationmed lövträdharocksåenpositiveffektpåskogenshälsamedtan-kepårotrötan.

ÖKARTILLVÄXTENPukkalagerettexempelpågranensdiame-tertillväxtiettrentgranbeståndochiettbe-ståndsombeståravgranochbjörk.

–Iettrentgranbestånd,medmedeldia-metern10centimeter,ärdiametertillväxten1centimeterpåfemår.Iettblandbeståndmed lövträd är diametertillväxten nästan1,4 centimeter på femår, dvs. fyrtio pro-centstörre.Förstnärgranstammensdiame-terär30centimetertarblandskogensposi-tivaeffekter slut.Dehär siffrornabaserarsigpåsiffrorfrånmätningav28000träd.

Pukkala visar siffror på virkesproduk-tionenunderentjugoårsperiodefterförstagallringenienskogpåblåbärstyp(MT).

impopulära lövträd kan vara nyttiga

glasbjörk och al klassas normalt som mindre värdefulla trädslag. Det finns ändå forskare som är av annan åsikt.

FoTo

: Tim

o P

UKK

ala

–Ienblandskogmed2/3granoch1/3vårtbjörkärvirkesproduktionennästansjukubikmeterperhektarochår.Avdensiffranstårblandskogseffektenförenkubikmeter.Ienblandskogmed2/3granoch1/3glas-björkärvirkesproduktionen5,5kubikmeterperhektarochår.Ävenglasbjörkgåralltsåansomblandträdslagiengranskog.

SLUTAVVERKNINGVID17CENTIMETEREnligtPukkala lönardet sigattdrivaupprenaglasbjörksbeståndsomuppkommitpånaturligvägpåmarkeravblåbärstyp(MT)tillsmedeldiameternär17centimeter.IsinaberäkningarharPukkalautgåttfrånattpri-setpåbjörkmassavedenär15europerku-bikmeterochprisetpåbjörkstock30europerkubikmeter.Råmarkensvärdeharvarit1000euroiberäkningarna.Omglasbjörkenharförutsättningarattväxavidareochpro-ducerastock, lönardetsignaturligtvisattlåtadenväxavidare.

–Däremotlönardetsigsällanattdrivaupprenaalbeståndsomuppkommitpåna-turligväg.Alenslönsamhetärklartsämre.Skogsägarenbordefåminst20europerku-bikmeterförattdetskalönasigattdrauppalbeståndpåmarkavblåbärstyp(MT).

EnligtTimoPukkalakommergranunder-växtoftainpånaturligvägibeståndavoli-kaslag.Skogsägarenkanstegförstegänd-raträdslagsförhållandena.•

TeXT: gerD maTTSSon-TUrKU

Virkesproduktion, m3/ha/år

Glasbjörk

Vårtbjörk

Gran (2/3) - Glasbjörk (1/3)

Tall (2/3) - Vårtbjörk (1/3)

Gran

Tall - Gran - Vårtbjörk

Tall

Gran 2/3 - Vårtbjörk (1/3)

Gran (2/3) - Tall (1/3)

Fördelar medblandskog

0 1 2 3 4 5 6 7Källa: Timo Pukkala


–Atttrampagräsärenviktigåtgärdefterplanteringen.Detgällerisynnerhetpåbör-digamarkerdärdetväxermycketgräs,sä-gerAnders Hjortman, skogsvårdsinstruk-törvidSkogsvårdsföreningenÖsterbotten.

Vibefinneross iReplotpåengammalåkermarksomOlavi Kannelhovibeslötattförvandlatillskogivåras.Gräsetharvuxithögtundersommarenochmarkägarenbju-derpåendemonstration.

–Såhärbrukarjaggöra.Jaggårtillvar-jeplantaochtramparnedgräsetruntden.Pådethärvisethamnarplantaninteiskug-ganavgräsetochklararvinternbättre,sä-gerhan,ochgårvidaretillnästaplantaochtrampar.

Hjortman poängterar vikten av attgrästrampningen sker innan snön börjarfalla.

–Påhöstenhargräsetvuxitmycketochfalleråtsidanochkantamedsigplantansåattdenböjsnermotmarken.Närdetsnö-arliggerplantanundersnönochkanstrykamedellerhasvårtatttasiguppnästavår.Endelklararsig,menmångaplantorkanförstöraspådethärviset.

TRAMPAPÅHÖSTEN–Jagvillhävdaattdetärlönlöstattplan-teraomdenhäråtgärdenintevidtasunderhösten.Detärmycketviktigtattmantram-pargräs införvintern.Denbästa tidenärkringälgjaktstidernärgräsethargulnat,sä-gerAndersHjortman.

Aktiva skogsägare ärmedvetna omattgrästrampandet är en viktig del av plant-skogsskötselnochattdetbörskei3–4årstid, eller så länge gräset växer högre änplantan.

–Desomintehartidatttrampasjälvakantakontaktmedskogsvårdsföreningen.Viutförävengrästrampningförskogsägar-nasräkning.

Att trampagräsetärdetvanligasteochbilligaste alternativet. Men det är ocksåmöjligtattplaceraenpappbitmedetthålimittenkringplantansbas,förattförhindraattdetväxergräsnäraplantan.

–Pappenförmultnarefternågraåroch

nu ska gräset trampasPlanterade du skog i våras? Då återstår ett viktigt moment som bör utföras nu under hösten – nämligen att trampa gräs runt trädplantorna.

dåbehövermarkägaren inte trampa gräs.Mendetärenbetydligtdyraremetodochdärförtrampardeflesta,konstaterarHjort-man.

Detkanvara svårtatthittaplantorna isambandmedgrästrampningen.OlaviKan-nelhoviharvaritmedomdettidigare,meniårharhantestatattmärkautplantornamedkäppar.

Till det använder hanplantmärknings-käpparsomtillverkasavSiekkelinSaha.

LOGISKMÄRKNING–Jaghar länge funderatpåattdetskullevarabramednågonformavmärkningavplantornasåattmanhittardem.Detkantamycketlångtidatthittaplantornaigräset.Isomraskomjagikontaktmeddennyapro-dukten,berättarOlaviKannelhovi.

Hanköpte2000käpparochtilldenhärplanteringenharhananvänt cirka200avdem.

–Eftersomdetärengammalåker,somjagharplanteratpå,stårplantornairakara-der.Jagharkäpparibörjan,imittenochislutetavvarjerad.Nuhittarjagplantornadirekt,ochjagkommerattanvändakäppar-napånyttnärjagplanterarnyskog.

Atthaettsystemförhurkäpparnaplace-rasärviktigt,anserKannelhovi.

–Jagharplaceratkäp-parna öster om plantor-na.Påsåsättvetjagall-tidvarplantanär.

Skogsvårdsinstruk-törAndersHjortmanväl-komnardennyaproduk-ten.

– Jaghar sett tidigareattaktivaskogsägaretill-verkategnakäppar,mendet är tidskrävande. Attdet finns en färdig pro-dukt, som dessutom ärmåladsåattdensyns,ärmycketpositivt.Käpparnaunderlättardefi-nitivtgrästrampningen.

EnligtKeijo SiekkelividSiekkelinSahaharefterfråganpåkäpparnavaritstor.Käp-penharutvecklatsicirkaettårochkomutpåmarknadenivåras.

–Viärmycketpositivtöverraskadeöverden stora efterfrågan och våra kunder ärnöjdamedprodukten.Nuharviett lagermedkäpparochleveranstidenärbaranåg-radagar,sägerhan.

Kostnadenperkäppärtiocent,exklusivemervärdeskattocheventuellfrakt.•


Olavi Kannelhovi (t.v.) har märkt ut plantor med käppar. Skogsvårdsin-struktör Anders Hjortman anser att de är ett bra sätt att underlätta ar-betet.

Käppen gör det lättare att hitta plantorna när gräset ska trampas på hösten.

FoTo

: Tim

o P

UKK

ala


Medrättytmodifieringavträkanmanfram-ställalätta,starkaellerlufttätaplastliknan-dematerialelleralternativtgöraträytorvat-tentåliga.

–Mittspecialområdeärbioprodukternaskemi,isynnerhetträförädlings-ytkemi.Detbetyderatt jag forskar iytor,närmarebe-stämtcellulosafibrernasytor,sägerprofes-sorMonika ÖsterbergpåAalto-universite-tetsavdelningförträförädlingsteknikiOt-näs.

Tillhennesforskningsområdehörattut-veckla nya sätt att utnyttja trä, inombå-demedicin ochhållbarhetstänkande.Öst-erbergssättattutvecklanyamaterial frånträpolymererärgenomattpåverkaderasyt-egenskaper.Justnuharhonflera,heltskil-daforskningsprojektpågång.

NYAFORSKNINGSOMRÅDENTyngdpunkteninomforskningeniträföräd-lingskemihar förskjutitsunderdesenaste

tio åren.Den renodlade papperskemin ärpåtillbakagång,blandannatdärförattdenfinländskapappersindustrinhartvingatstillstoranedskärningar.

–När jag började forskahandlade detmycket om att göra starkare papper, nuhandlardetmeromattgöranyamaterial.

Forskningen om förpackningsmaterialfortsättertroligenattvarapopulär,ochock-så forskningen omatt utveckla de gamlatraditionellasättenattanvändaträ.Hållbar-hetstänkandetharöverlagblivitalltviktiga-re.IsinforskningjobbarMonikaÖsterbergkonsekventmedatthittahållbaralösningar.

–Deträckerintemedattmananvänderförnyelsebararåvaror,somtillexempelcel-lulosa, om råvaran sedanbehandlasmedicke-hållbarametoderochämnen.Helstskamodifieringengåattgöraivatten,ochmedhjälp av andranaturliga ämnen.Avsiktenärattalltskavarahållbart,intebaradelaravprocesserna.

Forskningenomnanocellulosaärettak-tivt forskningsområde ochdet finnshoppomattnanocellulosaskakunnaanvändastillmångaolikasaker.Ettanvändningsom-rådeärförpackningar.Avnanocellulosakanman framställa tåliga, lufttäta filmer somkundeersättaplaster.

–Deblirväldigttätaochsläpperinteige-nomluftellerfuktommanbehandlardemrätt.

Problemetochfördelenmedcellulosaär

attdetreagerarmedvatten,alltsåmåstedetmodifierasföratthållavatten.

För att se om en ytbehandlingsmetodfungerar behövs avancerade instrumentmedvilkamankanstuderaförändringarpåytorpåmolekylärnivå.

– Vi kombinerar olika metoder för attstuderaabsorption,ytkemisksammansätt-ningochytstrukturblandannatmedhjälpavatomkraftsmikroskopi.

Atomkraftsmikroskopihetersåeftersommankanfåbildermedatomupplösning,vil-ketinnebärattmankanseextremtsmåpar-tiklarochstuderaytoridetalj.Atomkrafts-mikroskopetärettsåkallatsvepsensormi-kroskopsomfungerarsåattenspetsignålfästpåenkänsligfjädersveperöverprovetochenbildbyggsuppdånålenreagerarpåhöjdskillnader i provet.Atomkraftsmikro-skopikanocksåanvändastillattmätaväx-elverkanmellanytor.

BÄTTREFUNKTIONForskningen i träanvändninghandlar intebaraomatthittanyaanvändningsområdenutanocksåomattförbättraträetsförutsätt-ningarattfungerapåredanvedertagnaan-vändningsområden.

Österbergdeltar idet tvärvetenskapligaprojektetWoodLife,somsyftartillattmins-kaenergiförbrukningengenomattanvändameraträiinredning.

–Vikanutnyttjaattträledervärmedå-ligt,vilketgörattdetkännsvarmare.Trä-ytorkanocksåutjämnasnabbaändringariluftfuktighet.Tankenäratteventuelltkun-nadranerinomhusvärmengenomattan-vändamernaturligaträmaterial.Ocksåar-kitekter ochmiljöpsykologer deltar i pro-jektet,somledsavenprofessoriträteknik.Minuppgiftärattfunderapåhurmankun-demodifieraträytorsåattträetfungerarän-nubättreförändamålet,tillexempelgenomattgöraträytornavattentåligaellerlättaattrengöra.

FÖRÄDLADCELLULOSAHJÄLPERPATIENTERMonikaÖsterberglederett litetteammedforskarepåolikanivåerpåAalto-universi-tetet,ochräknaruppnågrasakersomspe-ciellt intresserarhenne inomdet träföräd-lingskemiskaområdet:

–Nanocellulosaärensakförstås,detkanblinyakompositer.Jagharstuderatnano-

Trä är framtidens materialTrä som råvara får nya använd-ningsområden. Snart kanske vi får se goretex-liknande tyger och av-ancerade förbandsmaterial med förädlade former av cellulosa som råvara. För att det ska ske måste materialets ytegenskaper ändras. Vi har träffat en forskare som stu-derar nanocellulosafibrernas ytor.

Den som ska jobba i ett träkemiskt laboratorium måste ha god finmotorik för att kunna hantera små partiklar. Här preparerar Monika Österberg ett prov som ska vägas på en kvartskristallmikrovåg.


cellulosaunderdesenastetioårenochvillgörastarkaochlättamaterial,attanvändaitillexempelbilarochflygplan.Närdeintevägersåmycketkundemanminskabräns-leåtgången.

Hontroratt textilier framställdaav trä-fibrer, eller snarare av upplöst cellulosa,kommerattbliettviktigt forskningsområ-deiFinland.

–Trä kommer kanske att kunna ersät-ta bomull som cellulosaråvara för textili-eriframtiden.Vihoppasattviskakunnautvecklaekologiska,hållbaragoretextyger.Det går attmodifiera ytanpå textilier förattgörademmerantibakteriellaellervat-tenavstötande.

Ocksåinommedicinenochläkemedels-branschenärträpolymererpåframmarsch.Mätteknikerna, somÖsterberg använder isinforskning,ärtillnyttainommedicinen.

–Träpolymerernakanmycketvälanvän-das inommedicin, eftersomkroppen inte

harnågotemotligninochcellulosa,destötsintebort.JagdeltariettnyttFinlandsAka-demi-finansieratprojekt,därvikommerattstuderaväxelverkanmellan levandecellerochblandannatnanocellulosa.

Forskningsresultatenkankommaattan-vändasförframställningavtillexempeler-sättandemjukdelarochskyddandehudla-gerförbrännskadorellerkroniskasårsominteläker.Medhjälpavdemkandetgåattminska antalet djurförsöknärman testarläkemedel.Detärettfyraårigtprojektsombörjarihöst,ochÖsterbergsamarbetarmedenprofessor i farmacipåHelsingforsuni-versitet.

–JagharocksåettsamarbetsprojektmedforskarefrånAustralien.Viförsökerhittaennanocellulosaformsomkanfungerasomer-sättningförbortslitetbroskiknäleder.

–Förutomcellulosaär ligninenannanintressantträpolymersomjaghoppasskul-lehittafleranvändningsområden.Jagharjustpåbörjat ettprojektdärvi framställerligninnanopartiklar somkananvändas tillexempelvidläkemedelstransportikroppen.

FORSKAROCHUNDERVISARMonikaÖsterberggilladenaturvetenskaperochkemiredaniskolan.

–Mendetblevmycketroligarepåuni-versitetet,närdetintemervarsåsvart-vittochmanfickgöraexperimentiställetförattpluggatext.

HontogsinmagisterexamenpåHU,ochskulle egentligen bli lärare, men börjadeiställetläsapolymerkemi.

–JagflyttadetillStockholmochdokto-reradeiytkemipåKungligaTekniskaHög-

DEFINITIONER:

nanocellulosa, eller egentligen nano-fibrillär cellulosa, är tunna, 5–20 nm tjocka och några mikrometer långa fib-riller som framställs genom att spjälka cellulosafibrer.

lignin är en polymer med bindande egenskaper, och finns i växters cellväg-gar. ett skärbräde av trä är mer hygie-niskt än ett plastskärbräde på grund av ligninerna och andra ämnen i träet som har antibakteriella egenskaper.

skolan.SomprofessorpåAalto-universite-tetbörjadejagår2012.Nuharjagenegenlitenforskargruppochärnöjdmeddet.Jagsatsarmycketpåhandledningen.

TillMonikaÖsterbergsforskargrupphörtvådoktorander,engästdoktorand,enstu-derandesomhållerpåmedsittdiplomarbe-te,ochenpostdoc,detvillsägaenforskaresomavlagtsindoktorsexamen.

– Det är roligt att få jobba med ungamänskor,bäst tycker jagomatthandledaungadoktoranderochsedembliexperterpåsittområde,färdigaattgåutivärldenpåegenhand.Jagundervisarmycket,bådepåkandidat-ochmagisternivå.Detärnyttigtattundervisa,fördålärmansigsjälv,mendetärtidskrävande.

IsinforskninganvänderMonikaÖster-bergmestinhemskaträdslag.Honpåpekarattanvändningsområdenaäroändliga.

–Björkärbraförframställningavnano-cellulosa,finländskaträdslagpassaröverlagbra tillmöbler. Forskningsmässigt har jagegentligeningenfavorit,menjaggillartall.Privattyckerjaginteombjörkar,jagharfle-rapågårdenochdeskräparjuneråretom.

Österbergharnågrapatent,somutveck-lats i en forskargrupp tillsammans medUPM,ommodifieringavnanocellulosa.

–Patentfårmankanskefrämstommanjobbariindustrin,förossforskareärdetof-tastviktigareattpubliceravåraforsknings-resultatsåsnabbtsommöjligt.Forsknings-resultatensomvikomtilliindustriprojek-tenharviintepubliceratän,därförkanjagintesägasåmycketomdem.•

TeXT oCh FoTo: åSa nyman

Monika Österberg har jobbat på Aalto-universitetets institution för träförädlings-kemi i Otnäs i Esbo sedan 2012.


Fem–sex meter upp på den grenfatti-ga granstammen finns en stor holk. PiffochPuffverkarintevarahemma,menef-ter en stunds letandenedanför trädethittarJohnny Fagerholmnågragrynavspillningfrånflygekorrar.

–Såhärserdeut.Detärsvårtattfåsynpåsjälvaflygekorrarna,menmankanhit-taspårefterdem,sägerFagerholm,somar-betar som skogsvårdsinstruktör på Skogs-vårdsföreningenÖsterbotten.

–Holkenharnågonsattupputanattfrå-gamig,sägerskogsägarenIngemar Nynäsochpekaruppåt.

Hanhadeplaneratattlåtahuggaskogs-skiftet på 1,6 hektar i Larsmooch gjorde

Tidigare har flygekorrar hindrat stora infrastrukturbyggen, men på senare år har allt fler skogsägare fått avslag på sina avverkningsan-mälningar. i larsmo har kommun-kartan fått nya habitat inritade och flera skogsskiften har belagts med avverkningsförbud.

sombrukligtenavverkningsanmälaniok-tober2011.

–Detskullehagettomkring20000eu-roiintäkter.Somskogsägareärdetendelavmininkomstochskogenbehöverförny-asförkommandegenerationer.En80-åriggranskogmår inte bra utan åtgärder, för-klararNynäs.

Planernastöttepåpatrullnärdetfannsuppgifter om att flygekorrar bor i områ-det.NTM-centralens biolog gjorde ett be-sökiskogenochbeslötatt1,36hektarskul-leskyddasfrånavverkning.IngemarNynäslämnadeinbesvärtillFörvaltningsdomsto-lenochfickavslagifebruari2013.Dågjor-de han ett nytt försök tillNTM-centralenochföreslogbegränsningariavverkningen.

–Jagföreslogattviskullehuggaskiftetiskärmställningochsparadungarmedlöv-träd, precis somdet rekommenderas i enrapportfrånLarsmokommunochiriktlin-jernafrånMiljöministeriet.Jaggallradeförhandpå1980-taletochdetharkommituppnyaträdiluckorna.Detvisarattdetgårattförnyaskogenpånaturligvägietapper,be-rättarNynäs.

Flygekorrar stoppar avverkning

FoTo

: hei

mo

raJ

anie

mi

FoTo

: Jo

han

SVe

nli

n

Flygekorrar är skygga djur, men spår av dem kan man hitta under boträdet.


Han är besviken på bemötandet frånNTM-centralen.

–Deverkadehabestämtsigpåförhand.Attityden var nonchalant och de saknadeförståelseförminaargument.

FALSKAALARMAttflygekorraråberopasförattfredaskogs-partierfrånavverkningärganskanytt,åt-minstoneiÖsterbotten.ILarsmogavkom-munenutenrapportomflygekorrbeståndetår2011.Rapportenhadesammanställtsavengrupplokalabiologerochdenslognedsomenbombblandskogsägare iLarsmo.Defickseettstortantalflygekorrhabitatin-ritadepåkommunkartan.

–Vityckteattdetvarkonstigtattvarkenmarkägareellerskogsvårdsföreningenhör-desiutredningen.Detdrogsväldigtlångt-gåendeslutsatserochdetfinnspåståendensomsaknarverklighetsgrund.TillexempelstårdetattmednuvarandeavverkningstaktkommerallblandskogiLarsmoattvaraav-verkadinnan2020.Detärheltbefängt,sä-gerJohnnyFagerholm.

I svallvågorna av rapporten kom nyaiakttagelser avflygekorrar från allmänhe-ten. En stor del av dessa visade sig varaogrundade.

–Detfinnsfalldärskogsägarefåttfinnasigiattväntatvå–treårförattnågonsom-marstugeägare i närhetenmeddelatNTM-centralenattdetfinnsflygekorrariområdet.Efterattdetkonstateratsvarafalsktalarmharskogsägarenfåttsitttillståndattavver-ka,mendetkännsfrustrerandeattsittaochväntafleraårpåattfåavverkaochdessut-omärdetkostsamtförallaparterattläggatidochmödapåattförhandla,anserJohn-nyFagerholm.

ILarsmoingårentiondelavskogsarea-leniNatura2000-programmet.AvIngemarNynässammanlagdaskogsägorliggerfem-tonhektarskyddade,blandannatiNatura2000.Att ansökaomstatlig ersättning förskiftetmedflygekorrarnaär ingetalterna-tivförhonom.

– Jag har aldrig hört om någon somverkligen fått ersättning därifrån.Dessut-omfinnsensjälvriskpå4000–5000eurosomskulleätauppeneventuellersättning,sägerNynäs.

Meralockandeärentidsbundenfredningpåtillexempeltioår.

–Förhållandenkanändrapåtioår.Jagvillintehellerattjakt-ochfiskerättenskagåförlorad,sägerNynäs.

DÖDATRÄDÖKARMÅNGFALDENAvdebiologersomgjordeNTM-centralens

inspektionhardenena fåttnyauppgifter.DenandraharintesvaratpåSkogsbruketskontaktförsökpere-postochtelefon.

Johanna Kullas,överinspektörpåNTM-centraleniSydösterbotten,svararpåettall-mäntplan.HonharpersonligenintebesöktIngemarNynäs skifte i Larsmo,menhonochhenneskollegoriÖsterbottenhanterarårligenetthundratalfalldärflygekorrarnasochskogsägarnasintressenkolliderar.

–Ientredjedelavfallenhandlardetomgallring,därvikanfattasnabbabeslutut-anattbesökaplatsen.Igallringsfigurerbörmanbevarabo-ochmatträd,mennärdetgällerkalavverkningärdetnödvändigtattlämnaenorördskyddszon fråndeboträdochrastträdsomflygekorrenanvänder.Ra-dienvarierarochdetberorblandannatpåträdbeståndetochtopografinsomharinver-kanpåföröknings-ochrastplatsensstorm-fasthet.Oftastlämnarmanenzonpå20–30meter,ochförbindelsertilldeviktigastematområdenaochskogsområdenainärhe-ten,förklararJohannaKullas.

När det gäller kalavverkningar besökernågonpåNTM-centralenalltidskogsskiftetförattgöraenbedömning.

–Omskogenuppfyllerkriteriersomengammalskogärdetmöjligtattfrivilligtfre-da området via METSO-programmet. An-nars kanman ansöka om ersättning.Om

förbudet att förstöra eller försämra förök-nings- eller rastplatsen orsakar betydandeolägenheterförägaren,harhanrättatt fåersättningav staten i enlighetmednatur-vårdslagen,sägerJohannaKullas.

Johnny Fagerholmoch IngemarNynäsintygar att skogsägare och skogsorganisa-tionerinteharnågotintresseavattförstöraelleräventyraflygekorrensellerandraartersöverlevnadsmöjligheter.

–Viföljerdereglerochbeslutsomfattas,mendeskavaraobjektivaochföljadelagarochreglersomgäller,sägerde.

Närdetgällervärdetpådeaktuellaskif-tetiLarsmoharskogsägarenochbiologenolikasynvinklar.

–Där står skogen och ruttnar utan attjagsomskogsägarefårnågrapengar.Endelträdhar redan fallit omkull ochhöststor-marnakommersäkertattfällafler,suckarIngemarNynäs.

–Dödaträdärocksåviktigafördenbio-logiskamångfalden.Detfinnsblandannatinsekterochsvamparsomleverpågamlaträdochpåsittsättbidrartillenförnyelse.Menbiologenochskogsägarenharinteall-tidsammasättattsepåsaken,konstaterarJohannaKullas.•

TeXT: Johan SVenlin

FoTo

: hei

mo

raJ

anie

mi

FoTo

: Jo

han

SVe

nli

n

Johnny Fagerholm (t.h.) och Ingemar Nynäs tycker att flygekorren är en del av naturen, men i vissa fall har den blivit överbeskyddad.

– Vi följer givetvis de myndighetsbeslut som fattas, men de ska vara objektiva och i en-lighet med gällande lagar och regler, säger Fagerholm och Nynäs.


Formuleraettanbudsunderlag.Setillattan-budenges i sammaenhet, såattprisernagårattjämföra.Prisetärviktigt,menservi-ceochbemötandekanocksåvaraviktiga.

Ifrågaomtillexempelröjningkanpri-sernavarierafrånnågrahundratill1000europerhektar,beroendepåhurtätung-skogenärochhurgrovastammarnaär.Ettskogsbesökärnödvändigtförattdensomgerettanbudskavetahurdanungskogdetärfrågaom.Uppgifternaienskogsbruks-planräcker intesomgrundförettseriöstanbud.

Det är viktigt att beställaren och tjäns-teproducententillsammansgårigenomvil-kakvalitetskravsomskagällaförarbetena,vadsomskagörasochhurdetskagöras.”Varför”ärettnyttigtord.

Iavtaletkanman,ifrågaomkvaliteten,exempelvisskrivainattarbetetskautförasienlighetmedRådigodskogsvård.Närbestäl-larenochtjänsteproducentenharettskriftligtavtalomkvalitetskraven,ärdetocksålätta-reattfastställaslutresultatet.

Iskriftligaavtalförtillexempelröjningbörparternakommaöverensomochskri-vain• kontaktpersoner med telefonnummer oche-postadress• hurbehandlingsytanavgränsas• hurarbetetutförs• enuppskattningavinkomsterochutgif- terförskogsägaren• tidpunktenförarbetetochenuppskatt- ningavnärdetbörjarochslutar• kvalitetskriterier och förfaringssätt om kvalitetskraveninteuppfylls• eventuella andra önskemål som skogs- ägarenhar.•


Jämför tjänsteproducenternas anbud

För den som beställer ett arbe-te av någon är det bra att be om anbud av flera tjänsteproducen-ter. inom skogssektorn finns det ett nätverk av organisationer och företag som erbjuder olika tjäns-ter. här kommer några tips om hur man kan gå tillväga.

Torbjörn Nikusharbittert fått erfaravaddetbetyderattintebeomanbud.

– För ett par år sedan lät jag göra enskogsbruksplan för ett skogsskifte på 17hektar.Planenkostade273euro.

IvårasbehövdeNikusenvärderingavskogsskiftetinförettgenerationsskifte.

–Jagtroddeattjagskullefåvärderingentillettöverkomligtpriseftersomingentinghadegjortsiskogenefterattjagfickskogs-bruksplanen.Jagringdesammapersonsomhadegjortskogsbruksplanenochbeställdevärderingenavhonompertelefon.

Nikussägerattpersonenifrågakanskeberättadehurhanskulledebiteraförvärde-ringenavskogen.

Dyr läropeng–Jaghadedenuppfattningenattdetbara

varattprintautennyplanefterattvirkes-priserochprisernapåskogsmarkenmatatsinochtillväxtenlagtstill.Dömomminför-våningnärräkningenkom.Prisetvar565euroochvärderingenvarettskrivbordsar-bete.Jaghadeintebettomettskriftligtan-bud,sådetvarabaraattbetalaräkningen.

NuvetTorbjörnNikusatthankundehaväntsigtillandraaktörerförattfåskogs-värderingengjord.

–Jagbetaladesannoliktettprissomvartvågångerdetnormala.Detharminaegnasonderingariefterhandvisat.•

TeXT: gm-T

Torbjörn Nikus.


Torbjörn Nikus.

Sålda fastigheter med enbart skogsbruksmark per skogscentralområde (obebyggda, över 2 hektar):

–Medianpriset ger denbästa uppfattningen omvadpriset påskogsmark i genomsnitt är, förklararEsa Ärölä påLantmäteri-verket.

Medianprisetärdenköpesummaienmängdsomstorleksmäs-sigtliggersåattdetfinnslikamångaköpesummorsomärstörreänochlikamångasomärmindreänmedianen.

–Ettnytt fenomenärköpavstoraskogsområden, somoftaomfattarflerahundrahektar,ochdärsäljarenoftaärettskogsbo-lag.Underförstahalvåretsåldeskogsbolagenmångastoraskogs-områdeniframföralltnorraÖsterbotten,norraKarelenochKa-janaland.

Underdetförstahalvåretvarmedianprisetpåskogsmark2570europerhektar.Antaletskogsköpsomgälldeenbartskogsbruks-markvarfemtonprocenthögreänundermotsvarandeperiodifjol,totaltgjordes1400renaskogsköp.Medrenaskogsköpavsesköpsominteskettmellansläktingarochintehellerinnehållerlös-öreellerförbehållomrätttillsytning.

Skogsbruksmarken var dyrast i landskapet EgentligaTavast-

livlig handel med skogsfastighetermedianpriset på skogsmark under årets första halva var 2 570 euro per hektar, det samma som i fjol. Det osäkra ekonomiska läget syns inte i handeln med skogsfastigheter, visar lantmäteriverkets statistik.

Prisetpåskogsmarkiolikaområden1985–2014(medianpriser, euro/hektar):område 1: nyland, egentliga Finland, Satakunta, egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, ålandområde 2: Södra Savolax, norra Savolax, norra Karelen, mellersta Finland, Södra österbotten, österbotten, mellersta österbottenområde 3: norra österbotten, Kajanalandområde 4: lapplandlKi= levnadskostnadsindex

Priset på åkermarkPriset på åkermark är på samma nivå som i fjol. median-priset på åkermark var 8 400 euro per hektar. De dyraste åkrarna fanns i egentliga Finland där en hektar kostade12 700 euro.

lantmäteriverket publicerar köpeskillingsstatistik över fastigheter två gånger per år. Uppgifterna kommer från de uppgifter köpvittnen lämnat. På lantmäteriverkets webb-plats lantmateriverket.fi finns även statistik över bland an-nat köpesummor för strandtomter, fritidsfastigheter, fastig-heter med enbart odlad mark och över hur många fastighe-ter som köpts av utlänningar. •

land,5400europerhektar,ochbilligastiLapplanddärenhektarkostade900euro.

Äröläpåpekarattdeskogarsomsäljsharettlägrevirkeskapitalännormalaskogar.

– Skogsägarenhar vanligtvis avverkat stockskogen och grövregallringsskoginnanhansäljersinskogsfastighet.Enstorandelplant-skogäretttypisktdragfördeskogsfastighetersomsäljs.

Detärbraattnoteraattköpeskillingsstatistikenvanligtvis intesomsådanlämparsigförvärderingavenskildaskogsfastigheter.•


Källa: Lantmäteriverket

2–4,99hektar 5–10hektar Över10hektar

Stmedel-

areal, haPris e/ha (median) St

medel-areal, ha

Pris e/ha (median) St

medel-areal, ha

Pris e/ha (median)

åland *) - - - 1 - - 2 - -Sydkusten 5 3,7 4 286 3 6,4 4 300 4 18,5 4 439österbotten 36 3,5 2 744 29 7,3 3 000 43 26,0 2 482Sydvästra Finland 34 3,3 4 756 51 7,2 4 000 67 20,8 3 896Tavastland-nyland 18 3,1 4 350 30 7,1 5 536 39 29,1 3 990Södra och mellersta österbotten

60 3,3 2 614 55 7,1 2 161 110 26,0 2 195

Helalandet 343 3,4 2970 402 7,2 2936 913 36,8 2318*) när antalet köp i ett område är mindre än tre, ges inga uppgifter. medianpriset för alla tre skogsköp på åland är 2 250 euro per hektar.


Många skogsägare har svårt att se värdetpåsinskogförallaträdsomstårivägen.Förattvetavadmanskagöramedsittgrö-na guld behöver man få en skogsbruks-plan.Den står virkesuppköpare till tjänstmed,eftersomskogsindustringärnaaktive-rarskogsägareförattfåvetavilkatillgångarsomfinnsochnärdekanskördas.

–Skogsbruksplanenärettbrahjälpme-delförallaparter.Närmandiskuteraritele-fonärdetbraatthaengemensamreferens-punkt, så attmanpratar om samma sak.Många vill ännuha sin skogsbruksplan ipappersform förattkunnabläddraoch fåenkonkretbildavsinaskogstillgångar,sä-ger Greger Nybäck,skogskundsansvarigpåUPMSkogiÖsterbotten.

I skogsbruksplanen får skogsägarna enlägeskollochenagendaförhurdeskaför-valta sin skog. För att samla in alla nöd-vändigauppgifterryckerenskogsexpertutmedsinkartaochsittrelaskopochmäteruppbeståndet.

Detärbraatthaenhöjdmätareocksåsåattögat inte luras,ochkanskeentillväxt-borr.Uteiterrängenmätsblandannatmed-elhöjdpåstammarnaochpåsåsättfårmanmycketnoggrannauppgifteromhurbestån-detmårochnärdetärredoföravverkning.

HÅLLERHÖGSTTIOÅRUppgifternasammanställsienrapport,enskogsbruksplan,därdetbeskrivsvadsomfinns, vad sombör görasochmedvilkentidtabell.Iplanenfårskogsägarenävenenuppskattning av hur många kubikmetersomkommerattkunnaskördasutifrånåt-gärdernasomföreslås.Ävenkostnaderförplanteringarochröjningaringår.

–Exakthurmångaeuroettskiftekom-

Skogsbruksplanen kräver närkontaktny 3D-teknik, som laserskanning, har gjort det möjligt att snabbare än tidigare få en översikt över lan-dets skogsbestånd, men för att få tillförlitliga uppgifter till en skogs-bruksplan behövs ännu en inspek-tion i det berörda skogsskiftet.

merattinbringaärsvårtattsägaeftersomvirkespriserna ständigt varierar. Traditio-nelltharenskogsbruksplangälltitioårinn-andetbehövtsenuppdatering.Skogenänd-rar hela tidenoch ju äldreuppgifterman

har destomindre tillförlitliga är de, sägerGregerNybäck.

HankännerskogarnaruntNykarlebyvälefterattharörtsigdäri30årstid.

–Lokalkännedomenärviktig,liksomett

Det finns stora förhoppningar om att in-ventering med laserskanning ska ge nog-granna uppgifter, men för att få en tillför-litlig skogsbruksplan krävs traditionella mätningar, anser Greger Nybäck.


Skogsbruksplanen kräver närkontaktlångsiktigtförtroendetillkunderna.Tidiga-rekundejagkoncentreramigpåvirkeshan-deln,menarbetsuppgifternaharökatochnumeraskajaghinnaocksåmedskogsvårdochplanteringar,somtarminstlikamyck-etavarbetstiden.

FEMTIOGÅNGERSTÖRREAREALPåsenaretidharocksåförhoppningarnapålaserskanningvuxitochflygningargörskon-tinuerligtöver landets skogar för att skapa3D-bilder. Utifrån laserskanning från flyg-plan,provytorfrånterrängenocheventuelltandrauppgifterkörsinformationenihopochberäkningarombeståndengörsautomatiskt.Manräknarmedattmanmed3D-teknikenshjälptäckerfemtiogångerstörrearealänge-nomdetraditionellainventeringsmetoderna.

Genom webbtjänsten minskog.fi, somFinlands skogscentral upprätthåller, harskogsägaremöjlighetattsesinalaserskan-nadeskiftenvirtuellt.Därkanskogsägarenocksåväljavilkenaktörsomskafåtillgångtilluppgifternaochsedanfåuppdragetattavverkaochköpauppvirket.

–Tillsvidarehandlardetomettfåtalför-frågningarsomkommitindenvägen,menvihoppasattdetökaraktivitetenhosskogs-ägare.Vifårenöverblicköverskogenochkanvidtillfällekollauppdennärmare.

RESULTATENVARIERARGreger Nybäck har haft fall där den nyateknikenlyckatsuppskattabeståndotroligtbra,menockså ett fall där ett skifte somavverkats tre–fyraår tidigare intenoteratssomavverkat.

–Omfattningenavinsamladinformationärenorm,menmankan inte litablintpåuppgifterna sombyggerpå laserskanning.De ger enfingervisning omvad sombörgöras,menwebbtjänstensuppgifterärintetillräckligttillförlitligaförattgöraexempel-visenavverkningsöverenskommelse.

Han tror att skogsbruksplaner även iframtidenkommerattbyggapåobservatio-nersomgjortspåplatsavenskogsexpert.

–Dethärsättetattsamlaininformationgenomlaserskanningärännuganskanytt.Teknikenutvecklashelatidenochblirtill-förlitligare,mendenkommerknappastattersättadentraditionellainventeringen,sä-gerGregerNybäck.•

TeXT oCh FoTo: Johan SVenlin

Finlandfickennyskogslagvidårsskiftet.Meddennyaskogslagenfårskogsägarefle-ramöjligheterattskötasinskog.Denstörs-taförändringenärattkalhyggesfrittskogs-bruknujämställsmedtraditionellaskogs-vårdsmetoder.Detinnebärattmankanan-vända kalhyggesfritt skogsbruk parallelltmedtraditionellaskogsvårdsmetoderpåenfastighet.

Detbehövsoftaenlångomställningspe-riodförattändradagensskogartillskogarsomskötsenligtprincipernaförkalhygges-frittskogsbruk.Detärviktigtattskogenbe-handlasrätt,förattdenskablienskogsombeståravsmåochstoraträddärdetaldrigbehövergöraskalytor,menändågenereraavverkningsinkomster.

BokenRådigodskogsvård(264s.)gersvarpåallamöjligafrågoromolikaskogs-vårdsmetoder.Nukanmansammanjämkaolikamålochprioriteringar,somt.ex.intäk-

Kalhyggesfritt skogsbruk – något att tänka på?

Ponssepresenteradefleranyheterpåskogs-maskinmässanFinnMetkoislutetavaugusti.

–Denfeedbackvifårfrånvårakunderärmycketviktig förproduktutvecklingen,sägerJarmo VidgrénpåPonsse.Ivårnyamodellserieärserviceintervallernaförläng-da från 600/1 200 timmar till 900/1 800timmar.Dessalångaserviceintervallerökarantalet effektivaarbetstimmaroch sänkerdriftskostnaderna.

ter frånskogen,enrikskogsnaturochetttrevligtlandskaputanproblem.

RådigodskogsvårdutgesavSkogsbru-ketsutvecklingscentralTapio.Denkostar48euro(inkl.moms).Skogsägarekandraavprisetiskogsbeskattningen.•

Förarmiljön i fokusPonsseBuffalo, somär en skogstraktor

förutkörningavvirke,harettnytthyttfjäd-ringssystem.Systemetminskareffektenavsidorörelsernasomriktasmotföraren,ochmedförattkroppenpåfrestasbetydligtmin-dreäntidigare.Detgörattförarenkanan-vändahögrekörhastigheter,isynnerhetvidkörningutanlast,ocharbetetmedkranenblireffektivareeftersomsystemethållerhyt-tenhorisontell.•

FoTo

: Po

nSS

e

Ponsse Buffalo.


europeiskabäverstammenochcirka4000individeravdenkanadensiskastammen.

EuropeiskbäverfinnsiSatakunta,ide-laravsödraÖsterbotten,ivästradelarnaavBirkalandochiKristinestadiÖsterbotten.

Denkanadensiskabävernfinnsdetmestav inorraKarelensamt isödraochnorraSavolax.EttmindreantalfinnsimellerstaFinland,isödraKarelen,iKajanalandsamtiTavastland.

–Deneuropeiskabävernklassas i Fin-landsomensårbarart.Viäroroligaförattdenkanadensiskabävernskaspridasigpåbekostnadavdeneuropeiskabävern.

Därförskaforskarnaansökaomprojekt-finansieringavEuropeiskaunionenföratttryggaartensframtid.

–OmEUfinansierar en del av projek-tet kommer ävenMiljöministeriet att del-ta.Inomramenförprojektetkandetidkasskyddsjakt på kanadensisk bäver och eu-ropeiskbäverkanflyttastillnyaområden.

VIKTIGFÖRMILJÖNKaarina Kauhala säger att bävern räknassom ennyckelart i naturen eftersomdenpåverkarsinlivsmiljö.Bävernsstoradamm-byggenskaparvåtmarkersomärtillglädjeförinsekterochsjöfåglar.

Myntethartvåsidor.EnligtVilt-ochfis-keriforskningsinstitutets statistik skadadesunderdetresenasteårenungefär700hek-tarskogpågrundavbävernsframfart.DeflestaskadornaharskettiKajanaland,inor-raSavolaxochiSatakunta.

–Skadornaharåtgärdatsgenomattför-

Skogsvårdsinstruktör Marko Leppälä påskogsvårdsföreningen i Päijät-Häme, medPadasjokisomsittansvarsområde,harpre-cisvärderatenskadaförorsakadavbäver.

BjörkbeståndetfinnsinärhetenavSuo-menjoki,ärdrygatvåhektarochplanteratpåenföredettaåker.Björkarnaharunge-fär30årpånacken.Nyligenharenförstagallringutförts.

–Sannoliktflyttadebäverntillvattendra-getintillbeståndetifjolhöstasochbörjadebyggabosnabbt.Vattennivånharhöjts,ochungefärenhektaravbeståndetharståttun-dervattenochdrunknat.

LeppäläberättarattbävrarnaiPadasjo-kiäravartenkanadensiskbäver.Dekom-merfrånEvoisfriluftsområde,frånstatensmarker,ochspridsviavattendragenvidarelängssidofårorna.

Turligtnoghadeskogsägarentecknatenskogsförsäkringochfårersättningbådeförbeståndets avverkningsvärde och för för-väntningsvärdet. Björkarna borde ännu ivinterdugasomenergived.

Nuharbävernsboplatsochdammbyg-gerivitsochdjurenserutatthaflyttatfrånområdet.

Kanadabäver erövrar nya områden

Skogens byggmästare, med sina massiva dammbyggen, kan stäl-la till det för skogsägare, trots att många ser bävern som en harm-lös varelse. men bävern kan gnaga av stora träd och trädbestånd kan hamna under vatten.

–Detärintesåattbäverskadorärvardags-mat föross iPäijät-Hämeskogsvårdsfören-ing.Dethärvarförstagångenpåsexårsomjagvärderadeenskadaförorsakadavbäver.

MarkoLeppäläsägerattbäverstammeniPadasjokiintekontrolleras.

– Få jagar bäver. I första hand är detskogsägarna som följermeddammbygge-na.Blirdammarnaförstoraförstörsboplat-serna.

GISSELFÖRSKOGSÄGARE–Fördeflestaärbävernenharmlösochfas-cineradevarelse.Menmedsinadammbyg-genkandenförstöramycketförskogsäga-reochläggajordbrukarnasåkrarundervat-ten,konstaterarforskareKaarina Kauhala påVilt-ochfiskeriforskningsinstitutet.

På 1800-talet utrotades den europeiskabäverniFinland.Skinnetvarvärdefulltochbävernjagadesintensivt.

På1930-taletplanteradestvåbäverarterinpånytt,deneuropeiskabävern,somallt-såäreninhemskursprungsart,ochdenka-nadensiskabävern,somintehörhemmaivårnatur.

FärskstatistiksammanställdavVilt-ochfiskeriforskningsinstitutetvisarattdebådabäverarternafinnsiungefärlikastortantalsomförtreårsedan,menattdekananden-siskabävrarnaserutatterövranyaområ-denvästerut.

Uppskattningenbyggerpåuppgifteromantaletaktivavinterbon,vilkaharsamlatsinviajaktvårdsföreningarna.

–Detfinnsminst2400individeravden

FoTo

: Kaa

rin

a Ka

Uh

ala


störa boplatsermedhjälp av grävmaskin.Detbehövsrejälatag,förbävernbyggeror-dentligafästningar,iblandkanboplatsernavaraflerameterigenomsnitt.

Bävernkanocksåstoppasmedjakt.–Bävernärettutmärktjaktbytedåman

kantatillvaraköttetochskinnetärvackert.

JAKTPÅBÄVERDetsägsattbävernärsvårjagad.Stämmerdet?

– Inte är den mer svårjagad än andradjur. Jag rekommenderar ett väl inskjutetgevär,plusenbraplatsattsittapånärmanväntar på bävern, säger Hans Nordqvist frånÅland.

HanharerfarenhetavbäverjaktochharvaritanställdhosA.AhlströmOsakeyhtiöiNorrmark,inärhetenavBjörneborg.

–DådeneuropeiskabävernåterinfördesiFinland,släpptesdeförstautiettträskpåbolagetsmark,litenorromNorrmark.

Detkrävslicensförattjagadeneurope-iskabävern.Däremothördenkanadensis-kabäverntilldetslagsviltsomdetfinnsenbestämdjakttidför.

–Manvill få bort den från vår fauna.Dåmanplanteradeindenkanadensiskabä-verniFinlandtroddemanattdetvarsam-maartsomdeneuropeiska.

Jaktpåbäverskersågottsomuteslutan-demedgevär.

– Fällfångst sker bara på områdendärbävrarna kommit in i utdikade områden.Fällorna skadåplaceras längstnerpådi-kesbottnen eftersombävrarna alltiddykerochspringer längsbottnen.Tillexempel ienåelleriensjöfinnsdetingenmöjlighetattläggautenbäverfälla.

BÄVERSKINNFRÅNKANADAKenneth IngmanpåProFur,Finlandspäls-uppfödares förbundrf,sägeratt inhemsktbäverskinnharpotential,menattingenhartagituppmöjlighetenmedförbundet.

–Skinnetavkanadensiskbäverärvack-rareändeneuropeiskabävernsskinn.

PälsauktionshusetSagaFurordnarskinn-auktioniVandafyragångerperår.Dåut-auktioneras bland annat viltskinn av rävochmink,menocksåbäverskinnfrånKa-nada,tillsammansmedloskinnochekorr-skinn.

–Ipraktikenkundeinhemsktbäverskinnauktionerasutsamtidigtsomdekanaden-siska skinnen.Men eftersomdet handlaromsmåkvantiteterbäverskinnärdetlön-sammareattsökaandradistributionskana-ler,enlokaldesignerkantillexempelfåuppögonenförskinnensvärde.

KennethIngmansägerattviltskinnärettrelativtnyttfenomensomintekonkurrerarmedpälsuppfödarnaslevebröd.

BÄVERN• lever i vattendrag och sjöar.• Fäller inte träd direkt, utan gnager av två tredjedelar av stammen, så att trädet faller vid nästa oväder.• är aktiv i skymningen och under natten. • Dammbygget består av kvistar, grenar och slam. Bäckarnas vatten samlas och bildar dammar. i dammen växer vattenväxter som är bäverns föda. • Stänger ögon och näsa när den dyker och kan vara under vatten i upp till 20 minuter.• Smäller med svansen i vattnet vid fara. europeisk bäver har en smalare svans än den kanadensiska bävern. • hannen bor med samma hona livet ut. Ungarna lämnar boet vid 2–3 års ålder.• Kan från nos till svanstipp vara 100-–126 centimeter lång och väga 15–26 kilo.

FoTo

: Kaa

rin

a Ka

Uh

ala

Bävern bygger ordentliga fästningar som kan bli flera meter i diameter.

Bävern gnager av två tredjedelar av stammen så att trädet faller vid nästa oväder.

FoTo

: mar

Ko l

ePPä

lä

–Inkommandesäsongsäljstrettonmil-jonerminkskinnochtremiljonerrävskinn.Idenhärmängdenärandelenviltskinnenbråkdelavutbudet.Utmaningenmedvilt-skinnärvarierandekvalitetochkvantitet.

Hanhoppasattviltskinnensmåningomskavärderashögre.Detskullemotiverajä-gare att jaga arter som inte hör hemma ivårmiljö.

–Intresseradekansparaviltskinnpåla-ger,ochplaceradem i ettkylrum,dågårdet att erbjuda större kvantiteter till auk-tionen.•

TeXT: marianne Palmgren

FoTo

: mar

Ko l

ePPä

lä

Bäverns dammbygge består av grenar och slam. Det här bygget har bävern redan lämnat.


Detärtidigmorgonoch Roger Backholm harnyssavslutatendelavdagensarbetesomnötköttsproducentiKorsnäs.Efterattha druckit en kopp kaffe klär hanpå sigskyddskläderochbegersigutförattspen-deranågratimmariskogen.

–Jagharalltidvaritintresseradavskogs-arbeteochärenaktivskogsägare,vidsidanavmittarbetesomjordbrukare.Nuskajagutiskogenförattplanerahöstensskogsar-bete,jagharenheldelröjningsarbetesomsläparefterpågrundavtidsbrist.

RogerBackholmhör till de skogsägaresombåde vill och kan sköta sin skog påegenhand.Hananlitaringaskogsbolag.

–Detsomdrivermigärattdetfortfaran-deärlönsamtattskötaskogen.Allaskogs-ägare bör eftersträva att sköta skogen så

han bränner hellre än säljerroger Backholm är en aktiv skogs-ägare som strävar efter att maxi-mera virkesproduktionen. Försälj-ning av massaved intresserar ho-nom inte, eftersom han anser att priserna på massaved är på tok för låga.

attproduktionenavvirkemaximeras.Detsporrariallafallmig.

OSKÄLIGTLÅGAPRISERHanärrelativtnöjdmeddesenasteårensstockpriser,somhananserattharlegatpåenskälignivå.Mennärdetgällerprisernapåmassavedblirhannästanupprörd.

–Nuvarandemassavedspriseräroskäligtlågaochdärförharjagintesåltmassavedpåfleraår.Detlönarsiginteattsäljaden,iställetharjageldatuppden.

Backholmharettstortbehovavvärme-energiochvärmerallasinaproduktionsan-läggningarmedflis.Hangallrarmaskinelltiegenregiochtartillvaraalltsomenergived.Påhansgårdfinnsstoratravarmedalltfrånklenträdtillmassaved.

–Denenahopenhartorkatitvåårochdenandra idrygtett.Vieldarocksåfleratravmetrarperårivårtegnahemshus,sam-tidigtsomjagförserminmorshusmedflis.Det vi inte använder själva säljs till loka-laväxthusproducenter somharflisvärme-anläggningar.

Hanseringetfeliattanvändamassave-densomenergikälla,sålängesomavverk-

ningeninteöverstigerdenårligatillväxtenilandetpåcirka100miljonerkubikmeter,ochsålängebådaalternativenärungefärli-kalönsamma.

–Mednuvarandeprisnivåpåmassavedärdetlikalönsamtförmigattgöradettillflissomattsälja.Somskogsägareärdetjagsomfattarbeslutenochskulleprisernava-rahögrekundejagtänkamigattsälja tillindustrin.

IMPORTENPRESSARPRISERNAEnligthansegnaberäkningarvarprisernapåmassavednästan dubbelt högre i bör-janav1990-taletjämförtmednu,ommanbeaktar lönekostnaderna och inflationen.Backholmskyllerdelvispå industrins im-portavmassaved.

–Detmärkligaärattindustrinbetalarupptill20euromerförimportvirket.Detärbe-klagligtattindustrinimporterar,fördetkaninte gynnadenfinländska samhällsekono-minpånågotsätt.Mendetkanskehandlaromattpressaprisetpåinhemskmassaved.

Backholm tror att definländska skogs-ägarnaärredoattsäljaifallindustrinbeta-lademerförinhemskmassaved.


–Sålängedetärlikalönsamtattbrän-nauppmassavedenkommer skogsägarnaattgöradet.

Hanavverkarårligen.Allförsäljningskerpåleveransochavverkningengörhantill-sammansmedenbekantsomharenskogs-traktorförseddmedavverkningsaggregat.

–Jaganlitarinteskogsbolag.Orsakenärattdevisarförlitethänsynochattriskenförattdestoramaskinernakörsönderter-rängenärpåtaglig.Deväljeroftaattavver-kanärtidpunkteninteärlämplig,tillexem-pelundermenföre.

–Jagharocksåsettattdeharplaceratvirke på arrenderade åkrar, utan att denrättmätigeägarenhargett tillstånd.Så fårdetintegåtill,anserhan.

MERHÄNSYNBackholmpoängteraratthanintebeskyllerskogsmaskinsentreprenörerna.

–Entreprenörernaärhårtpressadeochharlågataxor.Deärpiskadeatthaetthögttempo för att de skaha arbete året runt.Derasuppdragsgivare–skogsbolagen–ärdesommåstevisamerahänsyn.Dessutomgallrarskogsbolageniblandförglestochdetärenorsaktillattjagsköteravverkningar-napåegenhand.

HelaRogerBackholmsskogsbrukutgårfrånfamiljensenergibehovochskogensbe-hovavskötsel.Hanförsökerkontinuerligtföljaupptillväxteniskogenochgallrarnärdetbehövs.

–Jagkangallravissabeståndfleragång-er.Det är givande att se resultatet av enskogsomharblivitsköttmedomsorgun-derfleraår.Jagharensådanförnyelsemo-genskogsomminfarfargallradefleragång-er.Detblirovanligaremedsådanastockträdiframtiden.

Attskötaavverkningarnapåegenhandökarocksåhansmanöverutrymme.

–Vårdenavskogenochgallringarnaskautförasvidrätttidpunkt.Menförnyelseav-verkningarkanväntafleraår,ochtillskill-nadfrånmångaskogsfackmäntyckerjagattdetförenskogsägareintelönarsigattav-verkaomprisetärförlågt.

–Förtjänstenkanblibetydligthögreommanväntarochharturenattprisernasti-ger.•


Roger Backholm i Korsnäs säljer inte mas-saved till industrin så länge priserna är lå-ga utan tar tillvara allt från gallringar som energived. Finlands stora rovdjur björn, varg, lodjur

ochjärvharspriditsigövernästanhelalan-det.EnligtVilt-ochfiskeriforskningsinstitu-tetsuppskattningarfinnsdetungefär1 600björnar, 150vargar, 2 500 lodjur och200järvariFinland.

Risken att bli föremål för en rovdjurs-attack i skogen är väldigt liten,mendenfinns.Avvårastorarovdjurärvarg,lodjuroch järvvanligenofarliga förmänniskan,omdeärfriska.Björnenärdetrovdjursommestsannoliktkanorsakaenfarosituation.Eventuella farosituationer kanuppstå ombjörnenöverraskaselleromhonanskyddarsinaungar.Enbjörnkanvaktaettkadaverellerblistördisittide.Underbrunsttidenkanhanbjörnarbetesigaggressivt.

Ettstortrovdjurväjerförmänniskandådethörljudensommänniskanåstadkom-mer.Pratadådurördiginaturen.Ombjör-nenändåanfallerskamankastasigpåma-gepåmarken,skyddahuvudetochnackenmedhänderna,liggaorörligochlåtsasvaradöd.Denlönarsiginteattspringaundan,björnenärändåalltidsnabbare.

Påwebbenfinns enbroschyrmed för-hållningsregler om stora rovdjur i arbets-miljön.Denkanladdasnerbl.a.påadres-senkoneyrittajat.fi.•

FoTo

: PiX

maC

En bank för naturvärden kunde vara ettsätt attminskadenegativamiljöeffekter-na avutvecklingsprojekt somärnödvän-diga för till exempel utbyggnad av infra-strukturen.

Områdensomfinnsibankenförnatur-värdenskötssåattderasnaturvärdenbibe-hållsochstärks.Närnaturvärdenapåettsådantområdeharnåttenvissnivå,kanmarkägarensäljaområdetellerdelaravdettill företag, som i sin verksamhet skadarmotsvarande naturvärden någon annan-stans.Prisetpåandelenskulleavgörasut-gåendefrånefterfråganochutbudpåmark-naden.

Bank för naturvärden

De negativa följderna av t.ex. berg- och grustäkt på ett område kunde kompenseras med områden med stora naturvärden på annat håll.

Banker för naturvärden finns redan iblandannatUSAochAustralien.IEuropaärTysklanddetenda landsomharnågotmotsvarande,mensystemettestasförnär-varandeifleraländeriEuropa.

Fördelenmed en bank av det här sla-getjämförtmedersättningarsomutbetalasfrånfalltillfallärblandannatmindreby-råkratiochkonsekventatillvägagångssätt.

EnligtMiljöministeriet kunde systemetmed en bank för naturvärden användasför att kompensera de negativa följdernaavstörreväg-ellergruvprojektpåskydds-områden.•

Spela död om du möter björnen


öVerSiKT öVervirkesmarknaden

Avverkningenavvirkefördenglobala in-dustrinsbehovvar2009omkring796mil-jonerkubikmeter.År2010ökadedentill869miljonerochår 2012 till 912miljonerku-bikmeter.

Enligtenprognos förperioden2010 till2020,fråndetnordamerikanskakonsultfö-retagetWoodmarket,förväntasavverkning-en av timmerpå global nivå ökamed20procenteller2procentperår.Detmotsva-rarenvolymökningpåcirka175miljonerkubikmeterperår.IFinlanduppgårmark-nadsavverkningarna till cirka 55miljonerkubikmeterperår.

USAärdetlandsomkommeratthadeöverlägsetstörstaavverkningarnaunderdet-tadecennium.USA förväntasöka sinaav-verkningarmed50procent,eller5procentperår,ochdärutöveravverka100miljonerkubikmeter extra.Dettaåterspeglar landetsåterhämtningfrånkollapsenpåbostadsmark-nadenochfråndenglobalafinanskrisen.

Ökade avverkningsvolymer förväntas

frånytterligaretvåregionerochbådaregio-nernaförväntasstegvishöjaproduktionenavbarrtimmermed35–40miljonerkubik-meter:

Topp5påsödrahalvklotet(40procentsökning, i fallande ordning efter produk-tion): Brasilien,NyaZeeland,Chile,Aus-tralienochSydafrika.

Topp10(15procentsökning,ifallandeordningefterproduktion):Sverige,Finland,Tyskland, Polen, Frankrike, Tjeckien,Öst-errike,Turkiet,NorgeochStorbritannien.

Idenhärjämförelsenstårsigallaandraländeroch regioner slätt. Japan förväntashöjasinproduktionsvolymmed5miljonerkubikmeter, 35 procent, under en 10-års-periodgenomattavverkaförnyelsemognaskogar.

Tre länder bland topp 20 förväntas haoförändradeeller lägre timmeravverkning-arundertioårsperioden:Kanada,KinaochRyssland.Dessatreländerstodförmerän25 procent av timmeravverkningarna på

globalnivå2012ochingaförändringarvän-tasiderasavverkningsvolymermellan2010och2020.

EnligtWoodmarketsprognosärRysslandettstörrefrågetecken.Detärosäkertomav-verkningarnaiRysslandkommerattavvikafrånresultatetförår2013.Förutomdepoli-tiskautmaningarnafinnsdetmångaandraoklarafrågorsompåverkarekonominideryskaavverkningarna,bådepositivtochne-gativt.IKanadahardetrestörstatimmer-och massavedsproducerande provinsernaminskatsinaårligaavverkningar.

IFinlandkommervi inomskogsbruketattståinförenstorochpositivutmaning.Efterattallainvesteringarharblivitfärdiga,måstevivarjeårtautfleramiljonerkubik-metermervirkefrånvåraskogartillföräd-ling.Detkräver investeringar i infrastruk-turochutbildningavskogsmaskinsförare.•

TeXT: erno JärVinenForSKningSCheF För mTK:S SKogSlinJe

intressanta år för rundvirke

Finlands skogscentral genomför stora för-ändringar.Arbetetärislutfasenochmåletärattlagförslagettillnyorganisationskaav-gestillriksdagenihöst.

Denstörstaförändringengällerregioner-na, somnu är tretton till antalet. RegionKustenärdenendasvenskspråkiga.Områ-desmässigtomfattarregionKustendetsomtidigarevarKustensskogscentral.

Enligtdet förslagsomnufinnsföreslåsatt trettonregionerersättsavfemservice-områden(fi.palvelualue).

Direktionen för Finlands skogscentralplanerardennyaorganisationenutgåendefrånattdetblirfemserviceområden,mensägerattantaletkanbliettannatefterattlagförslaget behandlats i riksdagens jord-och skogsbruksutskott, innan lagen avgestillriksdagen.Måletärattdennyalagenskaträdaikraftvidårsskiftet.

ISvenskfinlandföljermanmedoromedhurområdesindelningenbliridennyaor-ganisationen.Förattkunnabevaraenlikastarksvenskservicesomhittills,ärdetvik-

Skogscentralen omorganiserartigtattdesvenskspråkigaområdenailan-dethörtillsammaserviceområde.

Tidningen Skogsbruket har försökt ut-redahurgränsdragningenserut idetnu-varande förslaget till femserviceområden.Kaj Suomela,medlemidirektionenförFin-lands skogscentral och som representerarsvenskspråkiga, säger att direktionen inteuttalar sig innan jord- och skogsbruksut-skottetavgettsittutlåtande.

Stefan Thölix,ordförandeförregionde-legationenförregionKusten,sägerattdele-gationenpåsittsenastemöteförordadeför-slagetmedfemserviceområden.

–Femserviceområdenmedsådanagrän-serattnuvaranderegionKustenisinhelhethörtillsammaserviceområdevardetbästaavdeförslagsomdelegationenficktaställ-ningtill.MenvivetintehurdirektionenförFinlandsskogscentralhargåttvidareefteratt tretton regiondelegationer gett sin synpåhurmångaserviceområdendetskafin-nasochhurgränsernaskadras.•

Uppvakta med en prenumeration på Skogsbruket

Dådugörengåvoprenumerationpå6eller12månaderfårmotta-garenengångimånadenglädjeavdingåva.Dåvimottagitdinbe-ställningsänderviettpresentkortinkl.kuvert.

KontaktaMargitaTörnroth,tfn09-8886016,040-5220770,e-postskogsbruket@nordinfo.fiellerfylliprenumerationsuppgif-ternapåwww.skogsbruket.fi

Presentkort


Iprisstatistikenangesdeåttavanligastevirkessortimenten.Medsmåstockavsesstock-armedtoppdiametern12–13centimeter.

Uppgifternabaserarsigpådeprisersominskrivsivirkeshandelskontraktmellanvir-kesköpareochenskildaskogsägare.T.ex.prisjusteringarsomöverenskommitsmedav-talskunderingårinteochintehellertidighetstilläggileveransaffärer.Prisernaärutanmoms.

PrisuppgifternabaserarsigpådeninformationsomSkogsindustrinrf.varjeveckatillställerSkogsforskningsinstitutetMetlaominköptavirkesmängder frånprivatägdaskogarsamtvirkespriser.Medprivatägdaskogaravsessko-garsomägsavprivatpersoner,samägdaochsamfälldasko-garsamtskogarsomägsavstäderochkommuner.Istatisti-keningårintemängderochprisersomberörskogsbolagensegnaskogarochintehellerForststyrelsensskogar.

Istatistikeningårinköptavirkesmängderochpriserfrånca90procentavallavirkesaffäreriprivatägdaskogar.Utan-förmaterialetärsmåochmedelstorasågar.

Devirkesprisersomangesperområdeochförhelalan-detärettvägtmedeltalavprisernapådetvirkesomköptsdesenastefyraveckorna.Omvirkesmängdenförnågotsortimentvidrotköpärunder1 000m³ochvid leveransköpunder500m³angesingetpris(…).Ommängdenär0m³,anges(–)sompris.

På Skogsbruketswebbsajt under rubrikenSkogsbruket för prenumeranter uppdaterarvivirkesprisernavarjevecka.Dubehöverlo-ginuppgifter för att kunna öppna sidan ochdemhittardupådinfaktura.•

PiX

är va

rum

ärke

ssky

ddat

och

kom

mer

si-el

lt ut

nyttj

ande

kräv

er ti

llstå

nd av

FoeX

in-

dexe

s ab.

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i europa de senaste 52 veckorna

inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna

Virkesprisstatistik Rotpriservecka37

Helalandet

p stigandeq sjunkande

Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 56,60 p 46,92 q 48,13 p

granstock 56,18 q 45,85 q 48,00 p

Björkstock 43,48 p 33,19 p 37,78 p

Tallmv*) 17,22 p 14,24 p 14,35 p

granmv 17,25 p 14,06 q 14,92 p

Björkmv 17,43 p 13,68 p 14,43 p

Tallsmåstock 24,65 q 20,78 p 19,60 q

gransmåstock 24,87 q 20,61 q 20,12 p

*) mv=massaved

SödraFinland


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 57,38 q 49,97 q 50,34 q

granstock 56,69 q 46,60 q 49,14 p

Björkstock 42,53 p ... 37,65 p

Tallmv 16,36 p 15,23 p 14,56 q

granmv 18,56 p 14,28 p 15,34 p

Björkmv 17,05 p 14,22 p 14,98 q

Tallsmåstock 22,99 p ... ...

gransmåstock 23,26 q .. ...

SödraÖsterbotten


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 57,57 q 47,23 q 49,36 p

granstock 56,44 q 45,94 q ...

Björkstock ... – ...

Tallmv 18,48 p 14,90 p 15,02 q

granmv 18,48 p ... 14,78 q

Björkmv 17,97 p 15,08 p 14,69 q

Tallsmåstock 26,27 q 21,49 p 20,62 p

gransmåstock 27,07 q ... ...

Leveranspriservecka37


Helalandet

SödraFinland

SödraÖster-botten

Tallstock 58,26 q 61,36 p 54,61 p

granstock 57,09 q 59,93 54,32 q

Björkstock 45,13 p 44,44 p –

Tallmv*) 28,60 p 29,22 p 29,30 p

granmv 29,91 q 32,18 q 29,13 q

Björkmv 30,88 q 32,71 q 29,47 q

Tallsmåstock 35,66 p ... ...

gransmåstock 35,97 q ... ...

*) mv=massaved


Våra mossorTeXT: nina JUngell

FoTo: JoUKo riKKinen

Björnmossa. Kvastmossa.

Densomrörsigute iskogochmarkkanknappast att undvika att se björnmossorochkvastmossor.Bådasläktenaärdessut-omlättaattkännaigen.

Mossorhållerfuktenbraochökardärförmarkfuktigheteniskogen.IStorbritanniensfruktträdgårdargynnarmanmossa,blandannat björnmossa, istället för gräs underfruktträden.Dessutomärjumossornaväl-digtvackra.IJapanärodlandeavmossorenkonstartochde japanskamossträdgår-darnaärberömda.

Människanhar ialla tideranväntmos-sorpåolikasätt.Detidigastefyndenavflä-tade rep och korgar gjorda av björnmos-saärfrånbronsåldern.Skalarmanavbladoch”bark”frånbjörnmossansskottfårmannämligenframsmidiga,menstarkafibrer.Fibrernaharocksåanväntsiborstar,kvas-tarochdörrmattor.Änidagsermanmattorochdörrkransargjordaavjustbjörnmossa.Namnetbjörnmossalärförrestenkommaavattbjörnengärnabäddarsittidemedblandannatbjörnmossa.

Björnmossa och kvastmossaVACKRASPORHUSBjörnmossorna (Polytrichum sp.) är upp-rättståendeochfärgenvarierarfrånmörk-gröntillblågrön.Deväxerifuktigskogochhartjocka,lansettlikabladsomnästanlik-narenensbarr.Ifuktigtväderärbladenut-spärrade, vid torka mer tilltryckta. Ingenannanmossa bildar så höga kuddar sombjörnmossan.Storbjörnmossakanblinäs-tanenhalvmeterhögunderoptimala för-hållanden.Deflestabjörnmossorblir5–20centimeterhöga.

Sommartidkanmanserödaskålforma-de bladrosetter på björnmossan.Detta ärhanblommor.Dåenregndroppeträffarskå-lenskvätterdemikroskopisktsmåhancel-lernaivägnågondecimeterförattförhopp-ningsvis träffa pånågon ”ledig”honplan-ta.Påföljandevårsermanhårigaskottpåhonplantorna, det är de blivande sporhu-sensungamössor.Mössornakastasavun-dersommarenochpåhöstenmognarspor-husen.Björnmossansbrunrödasporhusäriögonfallandeochmanserdemoftaimäng-

der.Ettsporhuskaninnehållaövertvåmil-jonersporer.Närmanskaskiljapåbjörn-mossornaärsporhusetenbravägledare.

SMÅKVASTARISKOGENÄven av kvastmossorna (Dicranum sp.)finns det flera arter.Vår vanligaste kvast-mossaheterrättochslättkvastmossa.An-dravanligaarterärstorkvastmossaochvå-gigkvastmossa.

Namnatkvastmossasyftarpåattallabla-denböjeråtsammahåll.Ommanvänderenkvastmossauppochnerserdenfaktisktut somenvälanvändkvast.Påfinskahe-ter kvastmossakynsisammal, vilket är ettbeskrivandenamneftersomkvastmossanstopp också liknar en böjd klo.Kvastmos-sorna är ett flexibelt släkte när det gällerväxtplatser.Deväxerpåträdstammar,stub-barochklippblockmenkanocksåförekom-mapåmarkeniskogarochpåhedar.Kvast-mossaharitidernaanväntssomblandan-natlampvekar.•

Skogslagen ändrades i årsskiftet. Du har nu större frihet att välja hur du tar hand om din skog. För att ge dig stöd i dina val har vi skrivit boken Råd i god skogsvård – SKOGSVÅRD. När du ska sam-manjämka olika mål och prioriteringar som intäkter från skogen, en rik skogsnatur och ett trevligt landskap hittar du hjälp på vägen i handboken. Det mest centrala finns samlat i fälttabeller som är tryckta på väderbeständig och stryktålig PET-plast. I boken kan du bl.a. läsa om:– förnyelse, röjning, gallring– metoder för kalhyggesfritt skogsbruk– naturvård i ekonomiskogar– anpassning till klimatförändringen– riskhantering

Råd i god skogsvård

Pris: Boken 48 euro, inkl. 10 % moms.Fälttabellerna 17 euro, inkl. 10 % moms.Leveransavgift tillkommer. Du kan beställa boken och fälttabellerna via Gerd Mattsson-Turku; e-post [email protected], tel. 0500 718 256

ANNONS


SportbilenMorgan4/4(fyrahjuloch fyracylindrar)harbyggtsenligtsammakonceptalltsedanintroduktionen1936dådenkom-pletterade den trehjuliga motorcykelbilen3Wheeler.Karosseristommenbyggsfortfa-randeavaskträ.Ochdetfinnsingenorsakatttroattfabrikenskullesågaettfungeran-dekoncept.

Morgan Motor Company, som inleddeproduktionen1910,ärvärldensäldstabil-fabriksomägtsavsammafamiljändafrånstarten.FabrikenfinnsiMalvern,Worces-tershire,käntförsinWorcestershireSauce.

HANTVERKOCHHI-TECMorganfabriken andas både konservativthantverk och högteknologi. Här samsasmodellen4/4medsexandramodeller,allamedklassisktsportbilsstuk. I femavdemäraskträetengemensamnämnare.Super-sportbilarnaAero8ochAeromaxärbygg-daenligtdennyasteteknologin.3Wheelerbyggssedannågraårienretroversion,menharinteträikonstruktionerna.

Fabriken sysselsätter ca 200personer. Ilagerhyllornaliggeromsorgsfulltradatask-virke.Påsnickerietsågar,hyvlarochsliparbilbyggarnaträbitarsomfogassammantillkarossramar. De bekläs med handknack-adaluminiumplåttillläckerbitarförsport-vagnsfrälstavärldenöver.

Isadelmakerietskaparpersonaleninred-ningaravläderiönskadkulör.

Olavi TupamäkiiGrankullaärenavca20MorganägareiFinland.HanbeställdesinMorgan+8år1990ochhämtadedenpåfa-brikensjuårsenare.Idaglärkönintevaralängreäntreår.

–Fabrikenvargammalmodig,menstäm-ningen avslappnad. Tepausen varade enhalv timmeochunderdenspeladeperso-nalenkort,berättarhan.

Sorglöst,menettlitetbekymmerliderfa-brikenav.Englanddrabbadesförnågraårsedanavaskpest.Därförimporterasaskvir-ketnufrånTyskland.

EnligtOlaviTupamäkiärenavfördelar-namedträattdet,specielltikombinationmedaluminium,görbilenklart lättareänomdenbyggtsavenbartstål.

–Nackdelenärattträetkanruttna,men

Bilfabriken där sågspånen yrBrittiska morgan är en unik sport-bil. Karossen kan inte rosta, men väl ruttna om den vansköts.

ingetmaterialärevigt,påpekarhan.EnMorganägarevårdariallmänhetömt

sin ögonsten, så risken för röta är liten.Dessutombehandlarfabrikenträkonstruk-tionernamotbåderötaochmögel.

Beträffandesäkerhetochhållbarhetkon-staterarOlaviTupasaloattocksåMorganbi-larnagenomgåttdekrocktestersomkrävsförattenbilskagodkännasförtrafik.

Omolyckan är frammekan ocksånyaträdelarbeställasbådeavfabrikenochan-dratillverkare.OlaviTupamäkiberättaromenMorganentusiastsomtillverkadeallaträ-delarsjälvdåhanrenoveradeenbil.

POTENTRACERMotornienMorganärminsanninteträig.OlaviTupamäkisärbestyckadmedenpo-tent fyralitersV8 i aluminium frånRover.Denger,eftertrimning,240hästarochentopphastighet på 240kilometer i timmen.Från stillastående till 100 kilometer i tim-mengårpåca5sekunder.

Änprisetdå?Fabrikensprislistaärnär-mast riktgivande eftersomvarje bil byggsenligt kundens önskemål. I Finlandfinnsingen importör. På den svenska generala-gentenMorganCentreSwedenswebbplatsärentvåårgammalMorgan4/4prissatttill

340000kronor(ca37000euro).En23åräldrebjudsutför240000kronor(ca26000euro).Tillprisetskaden,somimporterarenbil,läggadenfinländskabilskatten.

På fabrikensägermanattvärdetpåenMorganbestår.Menskicketkaninteförbi-ses.Dessutomkanpenningvärdet föränd-ras.

Eftersombilarnaärfåärocksåutbudetavbegagnadelitet,specielltsomtraditionenbjuderattbilarnagåriarvfrånfartillson.•

TeXT: PeTer norDling

Olavi Tupamäkis Morgan: British racing green, ekerfälgar, instrumentpanel och ratt av trä samt inredning i läder.

FoTo

: PeT

er n

orD

lin

gFo

To: P

eTer

no

rDli

ng

Morganfabriken har ett eget snickeri.

FoTo

: mo

rgan

mo

Tor

Com

Pan

y

Råd i god skogsvårdANNONS


KöP& sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.

UtbudpåtjänsteriÖsterbotten

• närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i sydöster-botten, tfn 050 366 6251.• maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i österbotten. räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan renlund, tfn 040 583 2681• F:ma o. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Peders öre, larsmo, Kronoby, Jakobstad, nykarleby området, tfn 050 517 3712.• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-maxmo, andreas, tfn 040 860 4749.• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089.• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.• maskinell gallring och förnyelseavverkning i malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.• gallring och utkörning av virke utförs med norcar 600, 490 i nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes-malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • iTa nygård ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialav-verkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171.

en annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.

– Hur kunde du veta vad jag sa bakom ryggen på dig!?– De här nya hörlurarna tar bort oljud men förstärker tal!

• maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.• maskinell gallring med norcar 600 i österbotten, S. ahlback, tfn 050 518 1054.• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och oravais, tfn 0500 138 414. • närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom norrskogs område, i. och a. nynäs, Finnäs gård, eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-malax, h. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms avverkning och röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373.

Utbudavtjänservidsydkusten• röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994.• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, mW Skogstjänst, mats Wikström, tfn 0400 887 240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i östnyland, Skogsservice åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra nyland, tfn 0400 717 836.

månadens ToK

Svenska småbruk och egna hem Ab

PB 3510211 Ingå

tfn (09) 644 7610400-477 008

fax (09) 601 262e-post:

[email protected]

• Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland•Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden

Finlandssvenska Jordfonden•Beviljar unga personer förmånliga lån för bl.a. inköp av lantbruk•Understöder lantbruksskolor

Undervisningsfonden•Understöder lantbruksskolor


Bosattihuvudstadsregionen,ägerskogpåannathållilandetochharköptsinskogs-fastighet.Detärkännetecknandeförskogs-ägaresomköperenfyrhjulingmedskogs-utrustning,enligtmaskinförsäljareRoland Nordström påMecanilAbiLiljendal.

–Dehärskogsägarnaägeringenbond-gårdochdärmedhardeingenjordbrukstrak-tor.Devillskötasinskogochtautvindfäl-lenochdåärenfyrhjulingettbraalterna-tiv.Arbeteiegenskoggersamtidigtmotion.

Förattklaraskogsarbeteskaterränghju-linghaencylindervolympåminst400ku-bikcentimeter.

– En skogsägare som köper fyrhjulingochskogsvagnsamtidigt,kangöraavskriv-ningarpåbådaiskogsbeskattningen,påpe-karNordström.

VALMÖJLIGHETERSkogsvagnarfinnsimångaprisklasser.Föratt skogsägaren skaha full nytta av den,ochklaraavattkörautävenmassavedochenstakastockar,börvagnenförsesmedengriplastareellerenvinsch.

–Harmanintegriplastareellervinsch,brukaranvändningenstannavidattskogs-ägarenkörhemvedmedsinfyrhjuling.

–Griplastarnaharenräckviddpå3,3till4,6meter,ochdeharalltidstödben.Lyftka-pacitetenärvanligenomkring400kilo.Jagbrukarsägaattgriplastarenklararavattlyf-taenstocksommäter35centimeteridia-meter.Vinscharnaharvanligtvisen20me-terlångvajer.

En skogsvagnmeddrivning gör att enmindreterränghjulingävenklararsigbraikuperadterrängmedstörremotlut.

–Mendetärenprisfråga.

FLERANVÄNDNINGSOMRÅDENNordströmberättar att skogsägare allt of-tarefrågarefterytterligareskogsutrustningtillsinafyrhjulingar.

–Sandskoporsomfästspågriplastareni stället för gripen intresserarmånga. Ensandskopatillenfyrhjulingäravkrabbmo-dellochinteenskopaavdetslagviserpågrävmaskiner.

Från onödig pryl till arbetsmaskinFyrhjulingar, som många väljer att kalla mönkijä även på svenska, har blivit omåttligt populära. med rätt utrustning är de jämförbara med en liten jordbrukstraktor.

–Sandflaksäljerviocksåochdelämparsigförvarierandeutkörning.Vidälgjaktenkanjägarnabehändigttransporteraenned-lagdälgmedhjälpavenfyrhjuling,berät-tarRolandNordström.

Enfyrhjulingärbara1,5meterbred,vil-ketbetyderattden intekrävernågrakör-stråkutantarsigframmellanträden.

Ocksågödslingsvagnarbliralltmeraef-terfrågade.

–Tvåblåsarepåvagnenspridergödsel-medlettiometeråtvarderasidanomvag-

Skogsgödsling är ekonomiskt sett en av de lönsammaste investeringarna som kan göras i skogsbruket. Den bäs-ta avkastningen ger gödsling som ökar stockandelen och den ska utföras 6–10 år före förnyelseavverkningen eller an-dra gallringen.

På mineraljordar kan man vid göds-

GÖDSLINGÄRENBRAINVESTERING

ling få en 10–20 procents intern ränta på investeringen. objekt som ger den högsta avkastningen:• granbestånd som har brist på bor• stamkvistade tallbestånd• granbestånd på friska moar• tallbestånd på torra moar• tallbestånd på friska moar

nen,vilketbetyderattarbetsbreddenärtju-gometer, berättarTimo Ruokolainen påUltratec,somgörgödselvagnar.

Dettarungefärenhalvtimmeattgöds-laenhektarskog,ochdåärdentiddettarattfyllagödselmedletibehållarenmedräk-nad.Enstadigskyddsbågeskyddardetvåblåsarna somärav sammaslag som löv-trädsblåsare.•

TeXT: gerD maTTSSon-TUrKUFoTo: UlTraTeC

För att klara skogsarbete ska fyrhjulingen ha en cylindervolym på minst 400 kubikcen-timeter.

* . QG71*

ANNONS

Ett skogsbruk skonsamt mot vattendrag är ett val

ROTSTOPkoldioxidavtryck

1,35 kg/ton lösning

UREAkoldioxidavtryck

1 200 kg/ton lösning

• Hållbar vård och användning av skogar-na är ett av målen i Finlands nationella skogsprogram som utarbetats av jord- och skogsbruksministeriet

• En förstklassig skogsvård tryggar en kraftig tillväxt i våra skogar

• Viktigt i lönsam skogsvård är också be-kämpning av röta: rottickan förorsakar årligen förluster på cirka 50 milj. euro

• För bekämpning av rottickan beviljar staten Kemera-stöd

• Av metoderna för att bekämpa rottickan (kemisk eller biologisk stubbehand-ling eller stubbrytning) är naturenliga Rotstop den enda metoden som inte förorsakar risk för eutrofiering av vat-tendrag

• Läs mer om Rotstop på adressen www.rotstop.fi

En av principerna inom den fin-ländska skogsvården har varit att minska belastningen av vat-tendrag. Trots att skogsbrukets

belastning av vattendragen är liten jäm-fört med utsläppen från lantbruk eller samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra olägenheter i synnerhet för mindre vat-tendrag.

Inom skogsbruket belastas vatten-dragen huvudsakligen av skogsdikning, skogsgödsling och förnyelseavverkning. Till följd av dessa transporteras till vat-tendragen fasta partiklar, hu-mus, kväve, fosfor och järn.

Skyddszoner räddar bäckarPå Skogsbrukets utveck-lingscentral Tapio har man redan länge utfört utveck-lingsarbete för ett lönsamt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Ett av de vikti-gaste resultaten av arbetet är handboken ”Råd i god skogsvård”. Finlands skogscentral följer i samarbete med Tapio hur rekommendationerna om vattenvård verkställs i förnyelseavverk-ningar. På så sätt säkerställs att skogsar-betena förorsakar så lite olägenheter som möjligt för små vattendrag såsom bäckar, källor och tjärnar.

”Skyddszonerna inom vattenvården har avsevärt minskat den belastning som skogsbruket förorsakar vattendragen. Skyddszonernas och iståndsättningsdik-ningarnas vattenvårdande inverkan har varit bra för de små vattendragen i sko-garna”, berättar Kalle Vanhatalo, skogs-

och miljövårdsexpert på Tapio.

Kvävefri bekämpning av rötaFörutom med skyddszoner kan skogsäga-ren påverka de små vattendragens skick i sin skog genom att välja miljövänliga skogsvårdsmetoder. Exempelvis stub-behandling som förhindrar rottickan att sprida sig kan genomföras med den helt biologiska Rotstop-produkten. Rotstop är helt kvävefri och förlitar sig på natu-rens egna mekanismer, och är det enda bekämpningsmedlet mot rotticka vars

användning inte har begrän-sats nära vattendrag.

Visserligen spelar stubbe-handling en liten roll med tanke på den totala eutro-fieringen av vattendrag. Pro-gramdirektör Marja Koljo-nen från Stiftelsen för ett le-vande Östersjön påminner ändå om att ’många bäckar små gör en stor å’ och många

åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stif-telsen för ett levande Östersjön är mera känd under sitt internationella namn Bal-tic Sea Action Group (BSAG), och dess uppgift är samla resurser för att rädda Östersjön. Koljonen anser att Rotstop är ett exempel på tänkande i rätta banor, som beaktar miljöaspekter också inom ekonomisk verksamhet.

”Med tanke på motverkandet av kli-matförändringen är det viktigt att sko-garna hålls i gott skick. Det är bra för Östersjön om vi i stället för metoder som förorsakar eutrofiering använder oss av naturenliga alternativ”, säger Koljonen.

Även Verdera som tillverkar Rotstop deltar i det gemensamma arbetet för Östersjön. För varje förpackning Rot-stop som säljs ger Verdera 50 cent till stiftelsen BSAG för att skydda Östersjön.

Det är helt naturligt att det skogs-rikaste landet i Europa fungerar som förebild för skogsvården ute i världen. Principerna för en hållbar utveckling har redan länge varit starkt närvarande inom finländskt skogsbruk.

Rotstop SC för skogsvård

Documents

Skogsbruket 9|2014 · PDF fileRoger Backholm i Korsnäs anser att priserna är för låga. 26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT ... [email protected] adressförändringar och