SJUKSKÖTERSKORS HANDHAVANDE VID INLÄGGNING AV

PERIFERA VENKATETRAR

En enkätstudie

Författare:

Malin Gustafsson

Petronella Pohto

Utbildningsprogram för

Sjuksköterskor 180 hp

Kurs 2VÅ60E

Ht 2015

Examensarbete 15 hp

Titel Sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera

venkatetrar – en enkätstudie

Författare Malin Gustafsson

Petronella Pohto

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Handledare Karin Säll Hansson

Examinator Sylvi Persson

Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Nyckelord Erfaren sjuksköterska, komplikationer, oerfaren sjuksköterska,

Patricia Benner, perifer venkateter, riktlinjer, tromboflebit

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK

används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i

blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande

och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som

tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas

med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av

perifera venkatetrar.

Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att

kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i

datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test.

Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass.

Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende

på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av

sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl,

kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen

eller inte.

Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer

vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna

besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Nyckelord: Erfarna sjuksköterskor, komplikationer, oerfarna sjuksköterskor, Patricia Benner,

perifer venkateter, riktlinjer, tromboflebit

Tack!

Författarna vill tacka handledaren Karin Säll Hansson för stöd och tankar under hela

processens gång. Tack även till Mikael Rask för stöd vid analyser i SPSS.

INNEHÅLL

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Perifer venkateter 1

Komplikationer 2

Försvårande omständigheter 3

TEORETISK REFERENSRAM 3

Vårdvetenskapliga begrepp 4

Lidande 4

Vårdande tid 4

Delaktighet 5

Ansvar 5

PROBLEMFORMULERING 5

SYFTE 6

METOD 6

Design 6

Urval och urvalsförfarande 7

Datainsamling 7

Dataanalys 8

Forskningsetiska aspekter 8

RESULTAT 9

Bakgrundsfakta 9

Antal PVK-inläggning i genomsnitt per arbetspass 9

Förberedelser inför inläggning av PVK 9

Avsatt tid för inläggning av PVK 10

Faktorer som försvårade inläggningen av PVK 11

Justeringar i förberedelser som gjordes inför andra försöket 12

Skattning av egen kunskapsnivå 12

DISKUSSION 13

Metoddiskussion 13

Resultatdiskussion 14

Vidare forskning 15

SLUTSATSER 16

REFERENSER 17

BILAGOR

1. Informationsbrev till enhetschefer

2. Informationsbrev till deltagare i studie

3. Enkät

4. Etisk egengranskning

5. Ansökningsblankett för rådgivande etisk granskning

1

INLEDNING

Sjuksköterskeutbildningen grundas på vårdvetenskap och hur god och säker vård ska uppnås.

Lidande ska lindras och hälsa främjas. Under praktikperioder har författarna uppmärksammat

hur patienter utsätts för onödigt lidande då sjuksköterskor ofta sticker patienter flera gånger

innan en fungerande perifer venkateter lyckas läggas in. Författarna har även

uppmärksammat att tillvägagångssättet skiljer sig mellan sjuksköterskor och att rutinen för

inläggning av perifer venkateter skiljer sig i förhållande till vad studenterna lär sig på

sjuksköterskeutbildningen.

Varje misslyckat försök vid inläggning av en perifer venkateter orsakar patienten onödigt

lidande i form av smärta och obehag. Med hjälp av en enkätstudie vill därför författarna

undersöka hur sjuksköterskor hanterar inläggningen av perifera venkatetrar.

Andra benämningar för perifer venkateter kan vara nål, infart, droppnål eller PVK (1177

Vårdguiden, 2012). Fortsättningsvis i detta arbete kommer förkortningen PVK användas.

BAKGRUND

Antalet vårdtillfällen inom slutenvården i Sverige uppgick till 40,7 miljoner mellan åren

1989-2014 (Socialstyrelsen, 2015). Av de patienter som läggs in på sjukhus behöver hälften

behandling direkt i blodet, vilket kan innebära att patienten får en PVK (Lundgren & Idvall,

2009). Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att ansvara för inläggning, skötsel,

borttagande och dokumentation av PVK. Det är även sjuksköterskans ansvar att ge patienten

information och undervisning om PVK:n (Webster, Osborne, Rickard & Hall, 2010). Enligt

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) används cirka fem

miljoner PVK:er i Sverige varje år. Enligt inköpsavdelningen i Region Kronoberg finns olika

sorters PVK:er upphandlade. De kostar från 6,25 till 27.95 kronor (exklusive moms) (V.

Jonsson, personlig kommunikation, 24 november 2015). Om dessa priser skulle gälla i hela

Sverige skulle kostnaden för PVK-inköpen ligga mellan 31-139,8 miljoner kronor per år.

Perifer venkateter

En PVK är en medicinteknisk produkt i plast med en metallkanyl. Kanylen är omgärdad av

en tunn plastkateter (Forslöw, 2013). Patienter som behöver tillförsel av näring, vätska, blod

eller läkemedel direkt till blodbanan får vanligtvis en PVK (Lundgren & Idvall, 2009). Vid

inläggning stasas armen och den mest synliga, fylliga venen lokaliseras. Genom att stasa

armen med hjälp av en blodtrycksmanschett fylls venerna upp mer än om stasband används.

PVK:n bör placeras där hudytorna är raka (Forslöw, 2013). Enligt Johansson, Pilhammar och

Willman (2009) är det allra lämpligast att placera PVK:n på underarmen. På så sätt viks inte

plastkatetern i kärlet om patienten rör sig samtidigt som risken för stopp i katetern minskas.

Det är även ur patientperspektiv bättre eftersom PVK:n inte är i vägen vid rörelse.

Sjuksköterskan desinfekterar stickområdet före inläggning för att minimera risken att

2

bakterier från huden kommer in i blodbanan. Kanylen och plastslangen förs in i venen.

Därefter tas kanylen bort och plastkatetern lämnas kvar. Ett transparent förband som

möjliggör inspektion av insticksstället används för att fixera PVK:n (Forslöw, 2013). Det

finns olika storlekar på PVK:er och det är viktigt att venkateterns storlek anpassas efter

användningsområdet, kärlets kvalité och kärlets storlek (Wikström, 2012, s.61). I första hand

ska en så tunn kateter som möjligt väljas. Vid exempelvis blodtransfusion, fettemulsion och

vid tillförsel av stora mängder behövs en venkateter med större diameter (Forslöw, 2013,

Wikström, 2012).

Vårdhandboken (2013) tillhandahåller information om säkra beprövade arbetsmetoder till

vårdpersonal i syfte att säkerställa god och säker vård för patienterna. De riktlinjer som anges

i Vårdhandboken (2013) gäller nationellt, men det kan även finnas lokala riktlinjer i olika

regioner. De lokala riktlinjerna kan fungera som ett förtydligande av de nationella

riktlinjerna.

Enligt rekommendationerna bör en PVK bytas regelbundet, inom 48-72 timmar (Lundgren

och Idvall, 2009). Johansson et al. (2009) menar däremot att PVK:n kan sitta kvar längre tid

än rekommenderade 72 timmar om insticksstället inte uppvisar tecken på inflammation. Detta

gäller framförallt för de patienter som har sköra, tunna, icke synliga kärl eller är stickrädda.

Det har inte kunnat påvisas någon skillnad i förekomst av komplikationer gällande

regelbundna byten av PVK jämfört med byte endast vid kliniska tecken (Morrison & Holt,

2015; SBU, 2014). Om byte av PVK genomförs vid behov minskas patientens smärta

samtidigt som kostnaden blir lägre (Webster et al., 2010).

Komplikationer

I samband med att en patient får eller har en PVK kan olika komplikationer uppstå (Lundgren

& Idvall, 2009). Exempel på komplikationer är tromboflebit (kärlinflammation), sepsis

(blodförgiftning) och hematom (blödning). Risken för komplikationer är förhöjd om

patienten är över 55 år eller om PVK:n ligger inne mer än 24 timmar. Komplikationer ökar ju

längre tid katetern ligger i kärlet eftersom katetern retar kärlväggen och kan irriteras av

läkemedel. Orsaker till att komplikationer uppstår kan bero på bristande hygien, utbildning

eller kompetens hos sjuksköterskan. Bristande hygien kan innebära att sjuksköterskan inte

använder handskar eller att stickområdet inte desinfekteras. Att patienten har nedsatt

immunförsvar, är uttorkad eller undernärd ökar risken att drabbas av komplikationer (ibid.).

En PVK som inte sitter på plats ordentligt kan genom mekanisk irritation vid insticksstället

och kärlväggen orsaka komplikationer som tromboflebit och bakterietillväxt (Svensk

sjuksköterskeförening, 2011).

Tromboflebit drabbar ytliga vener och kan ge upphov till blodproppar. Symtomen kan visa

sig genom svullnad, rodnad och eller smärta i området runt venen där PVK:n sitter. Vid

beröring kan huden kännas hård eller värmeökad (Lundgren & Idvall, 2009). Enligt Cicolini,

Bonghi, Di Labio och Di Mascio (2009) och Cicolini et al. (2014) är det större risk att

patienten drabbas av tromboflebit om PVK:n sätts på handryggen jämfört med om PVK:n

sätts på underarmen eller i armvecket. Cicolini et al. (2014) menar däremot att de främsta

orsakerna att patienten drabbas av tromboflebit beror på PVK:ns placering, hur länge PVK:n

sitter och om patienten är inneliggande på sjukhus. Risken för tromboflebit ökar då PVK:n

3

sitter i mer än 72 timmar (Hasselberg, Ivarsson, Andersson & Tingstedt, 2010; Uslusoy &

Mete 2008). Storleken på katetern påverkar inte risken att drabbas av tromboflebit

(Hasselberg et al., 2010).

Sepsis uppstår då bakterier kommer in i blodbanan exempelvis via kateterspetsen och där

orsakar en systemisk inflammation, vilket betyder att hela kroppen går in i ett

inflammatoriskt tillstånd. Vid en sepsis aktiveras immunförsvaret kraftigt och patienten kan

få feber, ökad hjärtfrekvens och rubbad andning (Ericson & Ericson, 2012). Sepsis räknas till

en av de svåraste komplikationerna och kan i värsta fall leda till dödsfall (Lundgren & Idvall,

2009).

Hematom uppstår då blod från kärlet läcker ut i vävnaden, vilken kan ske om kanylen går

igenom kärlet och orsakar en blödning (Lundgren & Idvall, 2009).

Försvårande omständigheter

Det kan finnas anledningar till varför inläggningen av en PVK inte lyckas. Att patienten har

sköra kärl, är överviktig, uttorkad eller har ödem som gör det svårt att lokalisera kärlen är

faktorer som kan försvåra inläggningen av en PVK. Det är därför viktigt att sjuksköterskan

avsätter tillräckligt med tid för att förbereda och genomföra inläggningen av PVK:n

(Wikström, 2012). Oerfarna sjuksköterskor har svårare med inläggningen av PVK och de

behöver mer tid på sig än vad erfarna sjuksköterskor behöver (Johansson et al., 2009). Vid

inläggning av PVK bör sjuksköterskan sträva efter att orsaka minsta möjliga smärta och

obehag för patienten. Sjuksköterskan kan lokalbedöva stickområdet för att minska patientens

smärta och obehag vid inläggning (SBU, 2005).

TEORETISK REFERENSRAM

Till grund för den teoretiska referensramen ligger Benners teori (1993) om hur

sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll. I den teoretiska referensramen finns även centrala

vårdvetenskapliga begrepp som lidande, vårdande tid, delaktighet och ansvar.

Vårdvetenskapens uppgift är att skapa kunskap om hälsa och vårdande för att patientens hälsa

ska gynnas på bästa sätt. Enligt vårdvetenskapen bör sjuksköterskan utgå från ett

patientperspektiv för att på bästa sätt främja patientens hälsa och välbefinnande, men även för

att skapa förståelse för lidandet (Dahlberg & Segesten, 2010).

Enligt Benner (1993) utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i fem stadier. I början saknar

sjuksköterskan erfarenhet och behöver därför riktlinjer som vägledning för sitt handlande.

Regler och riktlinjer följs noggrant då känslan av utrymme att frånträda dessa inte utvecklats

ännu. I första stadiet som novis finns inte färdigheten att se sammanhanget mellan det

teoretiska och praktiska. Allt eftersom sjuksköterskan får erfarenhet från olika situationer och

olika patienter kommer sjuksköterskan kunna applicera sin kunskap utifrån vilken kontext

som råder. I andra stadiet kan innebörden av instruktioner förstås och riktlinjerna börjar

4

appliceras på specifika patienter. I tredje stadiet, det kompetenta stadiet har sjuksköterskan

nått den punkten att sjuksköterskan ser det långsiktiga målet samt hur det påverkas av olika

handlingar. Stadiet kännetecknas av att sjuksköterskan nu behärskar och klarar av att hantera

oförutsedda händelser. Det fjärde stadiet, enligt Benner (1993) utgörs av att sjuksköterskan är

trygg i sin roll och har en tillräckligt bred erfarenhet för att se varje situation som en helhet.

Då sjuksköterskan kommit så långt i sin utveckling kan sjuksköterskan direkt avgöra vad som

är problemet och omedelbart sätta in rätt åtgärd. I det här femte och sista stadiet, som expert,

menar Benner (1993) att sjuksköterskan utvecklats till fullo i sin yrkesroll. Sjuksköterskan

går inte längre miste om värdefull tid genom att behöva utesluta alternativa diagnoser och

behandlingar.

Vårdvetenskapliga begrepp

Lidande

Wiklund (2009) skriver att lidande hos patienter är något som sjuksköterskan ska

uppmärksamma och förebygga. Genom att inta ett patientperspektiv och förstå varje enskild

patients behov ökar sjuksköterskans möjligheter att lindra och förebygga lidande. Arman

(2012) menar att lidande ur en vårdvetenskaplig vinkel menas som den subjektiva mänskliga

helhetsupplevelsen där lidandet kan vara synligt eller dolt för omgivningen. Lidande kan vara

en fysiskt, emotionellt eller existentiell upplevelse för patienten. Enligt Wiklund (2009)

måste sjuksköterskan ta hänsyn till patienten i sin omvårdnad för att förhindra lidande. Vidare

skrivs att det finns olika sorters lidande såsom livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande.

Livslidande innebär olika kriser som människan går igenom i livet. Sjukdomslidande är det

lidande som är kopplat till den sjukdom som patienten drabbats av och vårdlidande är ett

lidande som uppstår då patienter upplever obehag i vården. Dahlberg och Segesten (2010)

skriver att vårdlidande kan uppstå i en vårdrelation då patientens lidande inte blir

uppmärksammat eller om patienten fråntas sin rätt att delta i sin egen vård. Vårdlidande kan

även orsakas av felaktig vård eller om komplikationer som beror på vården uppstår. Patienten

kan känna sig maktlös när patienten blir utestängd från att aktivt ta del i sin vård.

Vårdrelationen i sig ska vara hälsobringande och inte orsaka lidande för patienten. Om

sjuksköterskan inriktar sig i allt för stor utsträckning på rutiner istället för att se till patientens

behov kan lidande uppstå. Det är viktigt att sjuksköterskan sätter patientens lidande i fokus i

sin omvårdnad (ibid.).

Vårdande tid

Vårdande tid innebär att patienten ges den tid som patienten behöver för att kunna lindra

lidande och öka välbefinnande (Nurminen, 2012). Det är viktigt att sjuksköterskan tar tillvara

på den tiden som tillbringas tillsammans med patienten. Då patienten upplever tiden med

sjuksköterskan som meningsfull kan patientens hälsa främjas och tiden kan uppfattas som

tröstande. Vårdande tid kan även innebära att patienten upplever sig få tillräckligt med tid i

mötet med sjuksköterskan. Det är även viktigt att patienten känner att sjuksköterskan

verkligen har den tid som behövs för att ta sig an patienten. Genom att ta sig tid för hela

patienten kan sjuksköterskan ta tillvara eller ge patienten en känsla av välbefinnande. Vid

tidsbrist kan sjuksköterskan orsaka patienten lidande. När patienten upplever tidsbrist hos

sjuksköterskan vill patienten inte ta upp onödig tid genom att uttrycka sina behov av vård.

Detta kan även likställas med att patienten inte vill vara till besvär. Genom att sjuksköterskan

är närvarande i nuet så värnar sjuksköterskan om patientens välbefinnande. Den tiden som

ägnas åt patienten förväntas tillföra lindring och kan ses som en unik stund av samvaro

5

mellan sjuksköterskan och patienten. Patienten vill inte enbart ta emot sjuksköterskans tid

utan patienten vill även ge av sin tid till sjuksköterskan för att få ut något av mötet (ibid.).

Delaktighet

Delaktighet handlar om att patienten ska vara delaktig i vården, vilket är en viktig

utgångspunkt för omvårdnad och medicinsk behandling (Eldh, 2006). Dahlberg och Segesten

(2010) menar att delaktighet är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på

bästa sätt. Genom att patienten är delaktig i sin vård utvecklas hälsa och välbefinnande

uppnås medan lidandet minskas. Sjuksköterskan har en djupare kunskap än patienten inom

det medicinska området och behöver dela med sig av kunskapen för att öka patientens

delaktighet. Det är viktigt att sjuksköterskan får veta hur patienten upplever vården. Det

åligger sjuksköterskan att stanna upp och lyssna på patienten. Eldh (2006) skriver att

delaktighet innebär att patienten får kunskap om sin kropp, sin sjukdom och sina symtom,

samt känner tillit till sin kropp. Patienten kan då hantera sin sjukdom och dess symtom i

vardagen.

Ansvar

Begreppet ansvar har många olika innebörder (Sjögren, 2012). Mestadels handlar ansvar om

det professionella ansvaret, vilket innebär att följa principer, riktlinjer och praktiska regler.

Förutom att följa dessa ska även sjuksköterskan hålla sig uppdaterad om vilka riktlinjer och

regler som gäller. Det individuella ansvaret handlar om att på en professionell nivå förvalta,

utföra och verkställa olika uppgifter. Det kan betyda att ta hand om sig själv och sin

personliga utveckling men kan även innefatta ansvaret för andra individer. Begreppet ansvar i

vården innebär det ansvar som sjuksköterskan har inför patienter och anhöriga.

Sjuksköterskan ställer sig i sin roll som vårdare till patientens förfogande. Med ansvaret följer

krav på att sjuksköterskan ska bortse från sin egen förförståelse, vara närvarande och

verkligen lyssna på vad patienten har att berätta. Sjuksköterskan har även ansvar för att se till

att patientens behov tillgodoses på bästa sätt för att patientens hälsa ska främjas (ibid.).

Ansvar innebär även att två individer har gemensamt ansvar för att skapa en länk mellan

varandra (Sjögren, 2012). Ansvar i en vårdande kontext bör således vara ömsesidigt. Med det

menas även att patienten har ett visst ansvar att dela med sig av sin livsvärld för att vården

ska bli optimal. Ansvar innebär ett etiskt krav och en plikt mot den andre individen men även

mot sig själv. Med plikten menas att sjuksköterskan ska stå till svars för sina handlingar

(ibid.).

PROBLEMFORMULERING

En PVK är en vanligt förekommande medicinteknisk produkt som används på

vårdavdelningar. Det är sjuksköterskans ansvar att lägga in, sköta om och ta bort PVK:er.

Användandet av PVK är förenat med risker för olika komplikationer. Den vanligaste är

tromboflebit. Brister i skötsel och hantering av PVK kan leda till vårdlidande för patienten

och ökade vårdkostnader om komplikationer uppstår. Genom att avsätta tillräckligt med tid

6

och genom att informera patienten kan sjuksköterskan göra patienten delaktig och göra

proceduren mindre obekväm, smärtsam och därmed minska lidandet. Benner menar i sin teori

om sjuksköterskans utveckling i sin yrkesroll att övning ger färdighet. Ju mer sjuksköterskan

utvecklas i sin yrkesroll desto bredare kunskap får sjuksköterskan för sina arbetsuppgifter.

Det finns en rad faktorer som kan påverka huruvida sjuksköterskan lyckas med PVK-

inläggningen eller inte. Att sjuksköterskan är oerfaren, patienten har sköra eller inte synliga

kärl, eller att sjuksköterskan inte följer vårdhandbokens riktlinjer gällande förberedelser och

inläggning av PVK är några exempel. Om inläggning av en PVK misslyckas utsätts patienten

för vårdlidande då sjuksköterskan måste göra ett nytt försök att sätta en PVK för att patienten

ska kunna få den behandling som krävs. Därför är det viktigt att vidare studera

sjuksköterskans färdigheter att lägga in PVK för att förbättra omvårdnaden för patienten och

förhindra onödigt lidande. Nollhypotesen för studien är att det inte finns någon skillnad

mellan sjuksköterskors handhavande vid inläggning av PVK och erfarenhet inom yrket.

Frågeställningar:

- Vilka förberedelser använder sjuksköterskor för att optimera chansen att lyckas med

PVK-inläggningen?

- Finns det någon skillnad mellan oerfarna och erfarna sjuksköterskor och på vilket sätt

skiljer sig i så fall handhavandet i förhållande till erfarenheten?

- Hur följsamma är sjuksköterskor till Vårdhandbokens riktlinjer?

SYFTE

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera

venkatetrar.

METOD

Genom hypotetisk deduktiv ansats har författarna utgått från Benners (1993) teori. Nämligen

att sjuksköterskors färdigheter gällande inläggning av PVK skiljer sig i förhållande till antal

år inom yrket. Då det var sjuksköterskans kliniska färdigheter som skulle studeras antogs ett

objektivt perspektiv.

Design

En kvantitativ enkätstudie valdes eftersom den ansågs vara den metod som bäst kunde

besvara studiens syfte som var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid PVK-

inläggning. Eftersom syftet inte var att belysa upplevelser eller känslor var det inte lämpligt

med en kvalitativ ansats (Dahlborg Lyckhage, 2006). Trost (2001) skriver att syftet med en

studie påverkar vilken metod som ska användas. I en kvantitativ ansats strävas det efter att

studera fenomenet så objektivt som möjligt, vilket innebär att det ska studeras utifrån av

forskarna (Lundman & Hällgren Granheim, 2012). En fördel med enkäter är att ett större

7

antal deltagare kan uppnås jämfört med en intervjustudie. Beroende på hur enkäten utformas

kan den anpassas till kvantitativ eller kvalitativ forskning. I en enkät som används i

kvantitativ forskning begränsas deltagarens möjligheter att svara fritt genom att

svarsalternativen är bundna. Enkäten utformades därför med frågor där de flesta frågor

försågs med bundna svarsalternativ. I en intervjustudie kan deltagarna påverkas av

intervjuarens sätt att ställa frågorna, den risken minskas vid en enkätstudie. För att enkätens

reliabilitet och validitet ska bli hög finns det regler som bör följas vid utformningen av

enkätfrågorna. Språket ska vara enkelt, frågorna ska inte kunna tolkas på mer än ett sätt och

frågorna ska inte vara ledande (Ejlertsson 2005).

För att öka reliabilitet och validitet genomfördes en pilotstudie. Åtta sjuksköterskor som

författarna kände sedan tidigare ombads besvara enkäten och komma med förslag till

förbättringar. Patel och Davidsson (2003) skriver att det är fördelaktigt att testa sitt upplägg

före genomförandet av en studie. Dels för att säkerhetskälla den valda metoden, att frågorna

uppfattas korrekt men även för att få feedback till förbättring. Efter pilotstudien korrigerades

enkäten på enstaka punkter till frågor.

Urval och urvalsförfarande

Genom klusterurval valdes två sjukhus i södra Sverige. Därefter gjordes ett slumpmässigt

urval av vårdavdelningar. I studien ingick medicin-, ortopedi- och kirurgiavdelningar. Totalt

sex vårdavdelningar. Urvalet på populationen för studien var sjuksköterskor.

Inklusionskriterier för studien var att deltagarna var sjuksköterskor samt att de var anställda

på en av de utvalda avdelningarna. Studerande, sjukskrivna eller föräldralediga

sjuksköterskor exkluderades. För att göra urvalet så representativt som möjligt mot hela

populationens sjuksköterskor valdes sex vårdavdelningar ut. Telefonkontakt togs med

avdelningschefer på fyra av vårdavdelningarna. Vid telefonkontakten gavs information om

studiens syfte samt genomförande, därefter skickades informationsbrev (bilaga 1) via e-post

till respektive avdelningschef. Vid två av avdelningarna togs första kontakten via e-post.

Därefter träffade författarna de två enhetscheferna och informerade om studien. Efter träffen

skickades e-post med informationsbrev (bilaga 1) om studien. Samtliga enhetschefer lämnade

sitt medgivande till studien. Ett sammansatt dokument bestående av specifik information till

enhetschefer (bilaga 1), information till deltagare i studien (bilaga 2) samt enkät (bilaga 3)

skickades via e-post till enhetscheferna. På så sätt fick de möjlighet att bedöma om det var

lämpligt att studien genomfördes på deras avdelningar.

Datainsamling

Efter kontakt och godkännande av de tillfrågade enhetscheferna besökte författarna

respektive avdelning för att lämna materialet. Materialet som bestod av specifik information

till respektive enhetschef (bilaga 1), informationsbrev till deltagarna (bilaga 2), enkäter

(bilaga 3) samt uppsamlingskuvert där deltagarna skulle lämna sina i fyllda enkäter.

Respektive avdelningschef delade i sin tur ut enkäter till sjuksköterskorna på avdelningen.

Totalt lämnades 89 enkäter ut eftersom det motsvarade antalet anställda sjuksköterskor på de

valda avdelningarna. Målet var att få svar från minst tio sjuksköterskor per avdelning. Enligt

Trost (2001) är det i enkätundersökningar rimligt med en svarsfrekvens på 50-75%.

Minimum för antal besvarade enkäter för att få ett generaliserbart resultat bestämdes till 40

stycken. Varje deltagare i studien erhöll ett kuvert som innehöll ett informationsbrev om

studien och en enkät. Svarskuverten färgkodades för att författarna skulle kunna se hur många

8

svar som inkom från respektive avdelning. Enkäterna fanns på avdelningarna under elva

dagar då det ansågs vara rimlig tid för att samtliga sjuksköterskor skulle ha möjlighet att

delta. Dag nio skickades en påminnelse via e-post till enhetscheferna där de ombads påminna

sina sjuksköterskor om studien. I brevet angavs tid när materialet skulle hämtas av

författarna. Enhetscheferna ombads att ange antalet aktivt arbetande sjuksköterskor på

avdelningen för att författarna skulle kunna beräkna eventuella bortfall. På tolfte dagen

besökte författarna varje avdelning för att hämta materialet. Av totalt 89 enkäter samlades 66

in vilket var en svarsfrekvens på 74% . Då 23 av enkäterna förblev obesvarade genomfördes

en bortfallsanalys. Enligt Patel och Davidsson (2003) ska en bortfallsanalys genomföras om

bortfallet närmar sig 20 % eller mer. Studiens bortfall låg på 26%. Anledningar till varför

deltagarna inte besvarade enkäterna analyserades. Det visade sig vara stor skillnad i

svarsfrekvensen mellan de olika avdelningarna. En anledning till varför det skiljde sig kan

bero på att vissa enhetschefer delade ut enkäterna direkt till sjuksköterskorna på avdelningen

medan andra enhetschefer lämnade enkäterna i personalrummet. Svarsfrekvensen var högre

där chefen delade ut enkäterna till respektive sjuksköterska jämfört med de avdelningar där

enkäterna låg i personalrummet.

Dataanalys

Materialet sammanställdes, kodades och matades in i ett Excel-dokument. Excel-filen låg

sedan till grund för analysen i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 23.

SPSS är ett datorprogram som används vid statistiska analyser. För att ta reda på om

färdigheter skiljer sig mellan sjuksköterskors antal verksamma år i yrket delades deltagarna in

i två grupper, oerfarna och erfarna. Utifrån Benners (1993) teori om sjuksköterskans

utveckling gjordes en rimlig fördelning. Sjuksköterskorna delades in i två grupper oerfarna

och erfarna. De med mindre än fem års erfarenhet klassificerades som oerfarna och de som

arbetat i mer än fem år ansågs erfarna.

För att beskriva studiens resultat användes deskriptiv statistik, som enligt Patel och

Davidsson (2003) är ett lämpligt sätt att beskriva ett kvantitativt forskningsproblem.

Samtliga deltagare besvarade frågorna 1-7, 11, 13-16. Endast ett bortfall registrerades på

frågorna 3, 8 och 9. Två deltagare besvarade inte fråga 12. I analysen av enkäterna framkom

det tydligt att deltagarna inte svarat på följdfrågorna på sådant sätt att författarna förstod

innebörden. Deltagarna fick i en av de öppna frågorna ange de faktorer som kan påverka

inläggningen av PVK. Dessa svar sorterades in i olika kategorier.

För att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan sjuksköterskornas färdighet och

erfarenhet användes Chi-två test. Chi-två test har sin utgångspunkt i att det finns en indelning

i grupper, där varje individ i stickprovet tilldelas en grupp. Genom hypotesprövning

undersöks om sjuksköterskornas färdigheter i de olika grupperna skiljer sig från den

förväntade förutsättningen av att nollhypotesen är sann (Ejlertsson, 2012). I studien har

författarna som nollhypotes att det inte finns någon skillnad mellan erfarenhet och färdigheter

i hur sjuksköterskor handhar PVK:er. Motsatsen till nollhypotesen är då att antal år som

verksam sjuksköterska påverkar hur handhavandet av PVK sker.

9

Forskningsetiska aspekter

Helsingforsdeklarationen (2013) ligger till grund för de etiska övervägandena under studiens

gång för att deltagarna skulle behandlas etiskt rätt och försvarbart. De fyra huvudkraven som

finns att ta hänsyn till vid en studie är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet menar att deltagarna får

information om studiens syfte och hur studien ska gå till. Samtyckeskravet innebär att

deltagandet är frivilligt och att deltagaren har rätt att när som helst avbryta sin medverkan

utan att ange någon orsak. Konfidentialitetskravet betyder att de uppgifter som deltagarna

uppger inte ska kunna härledas till en specifik person eller avdelning. Nyttjandekravet

innebär att det material som framkommer av enkäterna endast kommer att användas för

studiens syfte (ibid.). De fyra kraven uppfylldes i informationsbrevet (bilaga 2) som delades

ut tillsammans med enkäten. I det framkom studiens syfte, att deltagandet var frivilligt,

konfidentiellt och att enkäterna endast skulle hanteras av författarna och handledaren.

För att säkerställa att studien följde etiska bestämmelser skickades egengranskning (bilaga 4)

och etikansökan (bilaga 5) till Etikkommittén Sydost. Ansökan beviljades och returnerades

utan anmärkning.

RESULTAT

Bakgrundsfakta

I studien deltog 66 sjuksköterskor. 3 av deltagarna var män och 63 var kvinnor. Medelåldern

på deltagarna var 36 år, den yngsta var 22 år och den äldsta 63 år. Från region A deltog det 38

sjuksköterskor och i region från B deltog 28 sjuksköterskor. Totalt 27 deltagare arbetade på

en kirurgisk vårdavdelning, 29 på en medicinsk vårdavdelning och 9 arbetade på en

ortopedisk vårdavdelning. Genomsnittlig tid i yrket som sjuksköterska låg på 9,3 år. Av

deltagarna räknades 35 som oerfarna (≤5 års erfarenhet) och 31 som erfarna (>5 års

erfarenhet).

Antal PVK-inläggningar i genomsnitt per arbetspass

Majoriteten av deltagarna (n=56) uppgav att de i genomsnitt satte en eller två PVK:er per

arbetspass. Sammanlagt 65 av de 69 deltagarna uppgav att de nästan alltid eller alltid lyckas

vid första försöket att lägga in en PVK.

Förberedelser inför inläggning av PVK

På frågan gällande hur sjuksköterskorna gick tillväga vid förberedelserna av PVK-

inläggningen återfanns två signifikanta skillnader. Användningen av stasband i första

försöket var vanligare bland sjuksköterskor med ≤5års erfarenhet (97,1%) jämfört med

sjuksköterskor som hade >5 år erfarenhet (77,4%). Skillnaden var signifikant (p=0,014). 11

av 35 oerfarna sjuksköterskor och 29 av 31 erfarna använder blodtrycksmanschett vid första

försöket. Erfarna sjuksköterskor använde blodtrycksmanschett i större utsträckning än

oerfarna. Denna skillnad var dock ej signifikant (Tabell 1).

10

Det skiljde sig också signifikant mellan oerfarna och erfarna sjuksköterskor om stickområdet

desinfekterades eller inte (p=0,008). Totalt 20 % av de oerfarna sjuksköterskorna

desinfekterade inte huden före PVK- inläggningen. Av de erfarna sjuksköterskorna svarade

samtliga att de desinfekterade huden. (Tabell 1)

Tabell 1. Förberedelser inför inläggning av PVK

Förberedelser Erfarenhet ≤5 år/ > 5år

Frekvens (n) Andel (%) P-värde

Stasband 34/24 97,1/77,4 0,014

Blodtrycksmanschett 4/9 11,4/29 0,073

Värmekudde 3/5 8,6/16,1 0,348

Kartläggning av vener 31/27 88,6/87,1 0,855

Sträcka huden 14/14 40/54,8 0,672

Klappa varsamt på kärlet 9/12 25,7/38,7 0,258

Smätta/knäppa på kärlet 1/3 2,9/9,7 0,246

Desinfektera stickområdet 28/31 80/100 0,008

Venscanner 1/3 2,9/9,7 0,246

Väljer ut lämplig storlek på

PVK

30/29 85,7/93,5 0,302

Dukar upp material 32/28 91,4/91,3 0,876

Frågar patienten var det brukar

fungera bäst att sticka

25/20 71,4/64,5 0,547

11

Avsatt tid för inläggning av PVK

På frågan om hur mycket tid sjuksköterskan avsatte för att lägga in en PVK svarade 62,9% av

sjuksköterskorna med ≤5 års erfarenhet att de avsatte tio minuter. Av de sjuksköterskorna

med längre erfarenhet än fem år uppger 48 % att de a avsatte endast fem minuter. Skillnaden

mellan tiden som avsattes för PVK-inläggning jämfört med hur lång erfarenhet

sjuksköterskan hade var signifikant (p=0,001).

Faktorer som försvårade inläggningen av PVK

Totalt 86,2% av deltagarna menade att det fanns faktorer som försvårade PVK-inläggningen.

Faktorerna delades in i kategorierna: kärlegenskaper, läkemedelsbehandlning,

patientegenskaper, psykologiska faktorer hos patienten, psykologiska faktorer hos

sjuksköterskan samt material och miljö. Deltagarna fick fritt lista fårsvårande faktorer som de

ansåg påverka inläggningen av PVK. Majoriteten av deltagarna angav mer än en påverkande

faktor. I tabell 2 presenterade de mest förekommande faktorerna.

Tabell 2. Faktorer som försvårar PVK-inläggningen

De mest förekommande faktorerna som sjuksköterskorna angav:

Kategori Försvårande faktorer Frekvens

(n)

Svårstucken patient* 24

Kärlegenskaper sköra, tunna, rullande, djupt liggande, hårda kärl.

Sönderstuckna kärl, nedkyld eller perifert kall

patient

40

Läkemedelsbehandling Ex blodförtunnande, kortison, läkemedel som ska

administreras

17

Patientegenskaper Ex. ålder, övervikt, dehydrering,

grundsjukdomar, krav på placering av PVK:n**,

akut sjuk patient, lågt blodtryck, rökare

29

Psykologiska faktorer

hos patienten

Ex att patienten är orolig, stickrädd eller dement. 13

Psykologiska faktorer

hos sjuksköterskan

Att sjuksköterskan är osäker eller stressad 8

Material och miljö Ex storlek på PVK, dålig belysning 4

12

*Faktor som deltagarna angivit utan närmare beskrivning

** Att endast en av patientens armar kan användas för att sätta PVK:n, röntgen vill ha PVK:n

placerad på speciellt ställe.

Justeringar i förberedelser som gjordes inför andra försöket för att få en fungerande av

PVK

Totalt 98,48 % gjordes ett nytt försök om de misslyckades vid första försöket. På frågan om

de gjorde några justeringar inför andra försöket svarade 55 av 66 deltagarna att de gjorde

justeringar. Den vanligaste justeringen var att stasband byttes mot blodtrycksmanschett och

att värmedyna användes. (Tabell 3)

Tabell 3. Justeringar i förberedelser som gjordes inför andra försöket att få en fungerande

PVK

Justering ≤5års erfarenhet

(n=35)

>5 års erfarenhet

(n=31)

Total frekvens

(n= 65)

Letar efter nytt kärl 4 5 9

Byter storlek på PVK 3 1 4

Blodtrycksmanschett 22 8 30

Värmedyna 17 17 34

Byter kärl 4 2 6

Klappar på kärlet 2 1 3

Kontrollerar extra noggrant* 1 2 3

Venscanner 0 3 3

* Svar som inte specificerats närmare.

Skattning av egen kunskapsnivå

Majoriteten av deltagarna (n=57, 86 %) ansåg att de inte behövde öva på att sätta en PVK.

(p=0.020). På följdfrågan där deltagarna ombads motivera sitt svar var det interna bortfallet

stort (n=59). Endast en av deltagarna upplevde sig osäker vid inläggning av en PVK. Övriga

deltagare svarade att de kände sig säkra eller mycket säkra.

13

Elva av deltagarna uppgav att de skulle vilja träna på inläggning av PVK. Tio av dessa hade

≤5 års erfarenhet. På följdfrågan angav sex deltagare exempel på hur de skulle vilja träna.

Två önskade utbildning ledd av narkossjuksköterskor, en deltagare vill få möjlighet att träna

på kliniskt träningscentrum. Utbildning i att använda venscanner var en deltagare intresserad

av, en vill träna på svårstuckna patienter och en ville träna genom att lägga in fler PVK:er.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Eftersom studien baseras på en kvantitativ metod jämfördes och redovisades resultatet i

siffror på ett objektivt sätt (Dahlborg Lyckhage, 2006; Lundman & Hällgren Graneheim,

2012; Patel & Davidsson, 2003). Genom att använda sig av sjuksköterskor från två olika

regioner och sex olika vårdavdelningar stärktes studiens generaliserbarhet. Enkät som

mätinstrument bidrog till att fler deltagare gavs möjlighet att delta i studien (Trost, 2001).

Att svarsfrekvensen låg på 74 % anses som en styrka (Trost, 2001). För att resultatet ska vara

generaliserbart till populationen är det viktigt att deltagarna i studien är så representativa som

möjligt och att antalet deltagare är tillräckligt många (Lundman & Hällgren Graneheim,

2012). För att nå ut till en så stor population som möjligt är enkäter lämpligt att använda sig

av och resultatet blir mer generaliserbart (Trost, 2001). Ett minimum för antal besvarade

enkäter hade bestämts till 40 stycken. I studien deltog 66 sjuksköterskor från två regioner i

södra Sverige. Det kan ses som en styrka att mer än en region deltog och att fler

sjuksköterskor än beräknat var med i undersökningen . I studien ingick medicin-, kirurgi- och

ortopedavdelningar.

Pilotstudien anses ge styrka åt studien. Enligt Ejlertsson (2005) skulle det ha utförts två

pilotstudier där även författarna skulle ha närvarat när deltagarna fyllde i formuläret för att

kunna diskutera med deltagarna hur de uppfattar frågorna och hur de tänker kring

utformningen. En av svagheterna som framkom under studiens gång var att vissa frågor i

enkäten skulle varit tydligare formulerade alternativt omformulerats. För att minska risken för

att dessa frågor skulle feltolkas kunde två pilotstudier utförts. Detta var inte möjligt på grund

av den begränsade tidsramen.

Frågor med låg svarsfrekvens var följdfrågorna 3, 8, 10 och 11. Helst ska följdfrågor eller

öppna frågor undvikas i en enkät, men det hindrar inte att öppna frågor används för att få in

deltagarens egna tankar (Trost, 2001). Mestadels var enkäten utformad med fasta

svarsalternativ. Trost (2001) menar dock att deltagarna kan svara på den förgående frågan så

att de inte behöver fylla i följdfrågan. Vilket kan vara en anledning till varför få av deltagarna

i studien inte besvarade dessa frågor. Andra anledningar till varför det var stort bortfall på de

öppna frågorna kan ha varit att deltagarna inte svarade på grund av att öppna frågor är mer

14

tidskrävande. Ofta blir svarsbortfallet högre på öppna frågor vilket stämmer överens med

studiens öppna frågor (ibid.). Att analysera resultatet på de öppna frågorna var tidskrävande.

Författarna upplevde svaren som vaga och att det var svårt att förstå hur deltagarna menade.

Reliabiliteten i en studie anses som hög om samtliga eller många uppfattar frågorna på

liknande sätt (Trost, 2001). Validiteten talar om huruvida enkäten mäter det som verkligen

ska mätas. En fråga som kan ha uppfattats olika är frågan om hur mycket tid sjuksköterskan

avsätter för inläggning av PVK. I frågan skulle det ha framkommit att tiden även skulle

inkludera den tid det tog att förbereda. Då detta inte tydligt framkom fanns stort utrymme att

tolka frågan fritt. Detsamma gäller även frågan där sjuksköterskorna fick ange hur ofta de

lyckades med PVK-inläggningen vid första försöket. Alternativen alltid, nästan alltid, nästan

aldrig och aldrig kan upplevas som vaga och kunde tydliggjorts mer. Då lidandet är ett av de

vårdvetenskapliga begreppen som är centrala i studien, borde frågan om föreberedelser

försetts med ett alternativ om huruvida sjuksköterskan använder sig av lokal bedövning före

inläggning av PVK. Då enkäter ska användas i kvantitativa sammanhang är det viktigt att

standardiseringsgraden är hög vilket betyder att alla deltagare ska fylla i samma enkät och

helst under liknande förhållanden (ibid.). I en enkät bör språket vara enkelt och frågorna ska

vara formulerade så att de inte går att tolka på annat sätt (Ejlertsson 2005).

Alla vårdavdelningar behandlades på lika villkor för att förhållandena ska bli så lika som

möjligt. Samtliga deltagare fick samma enkäter och dessa fanns på vårdavdelningarna under

samma tidsperiod. Däremot kunde inte författarna påverka omständigheterna kring

tidpunkten då deltagarna fyllde i enkäten.

Resultatet visar att Region B hade sämre svarsfrekvens än Region A. Skillnaden kan bero på

att det under samma period även genomfördes andra undersökningar i Region A.

Svarsfrekvensen i studien var 66 av 89 (74 %). Vilket anses vara högt och en av studiens

styrkor. För att minska bortfallet skickades en påminnelse till enhetscheferna vilket är

förenligt med Ejlertssons (2005) direktiv.

Studiens omfattning är för liten för att resultatet ska kunna generaliseras till hela

populationen. Större studie och fler deltagare behövs för att kunna generalisera resultatet.

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av PVK. Men

även att testa hypotesen om att handhavande skiljer sig mellan erfarna och oerfarna

sjuksköterskor. Studiens resultat visade att syftet besvarats och att hypotesen om att

erfarenheten påverkar handhavandet är sann.

På följdfrågan, om deltagarna fick ange faktorer som kan påverka att PVK-inläggning inte

lyckas svarade 24 av sjuksköterskorna att en faktor kunde vara att patienten var

“svårstucken”. Resultatet visar dock att det är flera faktorer som tillsammans gör att en

patient kan anses svårstucken. Innebörden av svårstucken patient går inte att definiera från

studiens resultat eftersom att det inte framgår hur varje enskild deltagare definierat begreppet.

15

Fields, Piela, Au och Ku (2014) har däremot en klar definition av begreppet svårstucken.

Nämligen som en patient som behöver stickas mer än tre gånger innan sjuksköterskan

lyckades få en fungerande PVK. Fields et al. (2014) visar vidare i sin studie att endast 75,6%

av försöken att få en fungerande PVK lyckades vid första försöket. Totalt 98,5% av

sjuksköterskorna i den här studien svarade att de nästan alltid eller alltid lyckades få en

fungerande PVK på första försöket, vilket kan tyda på att deltagarna överskattade sin egen

förmåga.

Fields et al. (2014) presenterar olika egenskaper hos patienten som försvårar PVK-

inläggningen. Faktorerna är diabetes, sickelcell-sjukdom (blodsjukdom som påverkar

hemoglobinets uppbyggnad) och intravenöst drogmissbruk. Övervikt eller svullnad påverkar

dock inte (ibid.). I den här studiens resultat framkommer betydligt fler försvårande faktorer

än de som Fields et al. (2014) presenterar. Det kunde bero på att patientens kärl var tunna,

sköra eller djupt lokaliserade (Se tabell 2).

Hur mycket tid sjuksköterskor avsätter för inläggning av PVK är olika. Resultatet från

enkäten visar att 62,9% av de oerfarna sjuksköterskorna avsatte tio minuter. Av de

sjuksköterskor med erfarenhet ≤5 år uppgav 48 % att de avsatte endast fem minuter. För att

plocka fram och förbereda enligt Förslöws (2013) rekommendationer tar det längre tid än fem

minuter. Wikström (2012) skriver att det är viktigt att sjuksköterskan avsätter god tid för

inläggning av PVK. Johansson et al. (2009) menar att oerfarna sjuksköterskor har svårare för

inläggning av PVK än erfarna och att de behöver mer tid på sig, vilket resultatet i

föreliggande studie stödjer. Oerfarna sjuksköterskor gick igenom samtliga steg mycket

noggrant i PVK-inläggningen för att inte missa ett moment eller göra fel, vilket stödjer

Benners teori (1993). Oerfarna sjuksköterskor upplever även att de ännu inte har arbetat in en

rutin för inläggning av PVK (Benner, 1993; Johansson et al., 2009). De upplever stress då de

lägger mycket tid på arbetsuppgiften samtidigt som det finns andra arbetsuppgifter som måste

utföras. Oerfarna som erfarna sjuksköterskor anser att de behöver känna att de har

möjligheten att avsätta tillräckligt med tid för att lyckas med inläggningen (Johansson et al.,

2009). Genom att sjuksköterskan tar sig tid att stanna upp i mötet med patienten bidrar

sjuksköterskan till att tiden blir vårdande. Då tiden med patienten förvaltas väl kan den lindra

lidande och öka patientens delaktighet (Dahlberg & Segesten, 2010; Nurminen, 2012). Det är

sjuksköterskans ansvar att förse patienten med tillräcklig kunskap om PVK:n för att patienten

ska bli delaktig i sin vård.

I studiens resultat framkommer att stasband används ofta som förstahandsalternativ vid

inläggning av PVK. Det fanns en skillnad i användandet av stasband mellan oerfarna

sjuksköterskor (97,1%) och erfarna (77,4%). Forslöw (2013) rekommenderar

blodtrycksmanschett i första hand då venerna blir mer fylliga än vid stasband. Resultatet visar

att sjuksköterskorna inte var uppdaterade alternativt inte följde de riktlinjer som står i

Vårdhandboken. Även Cicolini et al. (2013) menar att sjuksköterskorna har begränsad

kunskap om aktuella riktlinjer. Det denna studie är intressant att de oerfarna använde stasband

i större utsträckning än de erfarna. Benner (1993) menar att oerfarna behöver följa riktlinjer

eftersom de inte har någon erfarenhet att förlita sig på. Studien visar dock att de inte var

uppdaterade på riktlinjerna och således inte följer dem. Då inläggningen av PVK misslyckas

på grund av att sjuksköterskan inte följer riktlinjerna utsätts patienten inte enbart för ett

vårdlidande utan även för risken att drabbas av komplikationer (Dahlberg & Segesten, 2010;

16

Sjögren, 2012). Riktlinjerna har tagits fram för att underlätta och säkerställa god och

patientsäker vård och när sjuksköterskorna inte följer riktlinjerna försvårar de sitt arbete. I

sjuksköterskans ansvar ingår att se till patientens bästa (Sjögren, 2012), vilket inkluderar att

optimera chanserna att lyckas vid första försöket och att minimera risken att patienten utsätts

för lidande. Sammanlagt 22 av de 35 oerfarna sjuksköterskorna tog inte till

blodtrycksmanschetten förrän vid andra försöket och av de 31 erfarna var det åtta som

uppgav att de använder sig av blodtrycksmanschett vid andra försöket.

I förberedelserna inför inläggning av PVK var det hela 20 % av de oerfarna sjuksköterskorna

som inte desinfekterade stickområdet före inläggning. Alla de erfarna sjuksköterskorna

desinfekterade. Forslöw (2013) skriver att området ska desinfekteras flödigt och att det ska

gnidas in med en ordentligt fuktad tvättork under 30 sekunder och därefter lufttorka. En av

komplikationerna med PVK är att bakterier kan komma in i blodbanan och orsaka

tromboflebit och sepsis (Lundgren & Idvall, 2009). Därför är det oerhört viktigt att

desinfektera området innan inläggning utförs. Genom att desinfektera stickområdet kan

sjuksköterskan minska risken att patienten drabbas av potentiellt livshotande komplikationer.

Det vårdlidande som patienten kan utsättas för på grund av bristande hygien är mycket

allvarligt och kan enkelt förebyggas genom att riktlinjerna följs. I sjuksköterskans ansvar

ingår att se till patientens bästa, att främja hälsa och minska lidande i största möjliga mån.

Trots detta underlät sig hela 97,1% av de oerfarna sjuksköterskorna att använda

blodtrycksmanschett vid första försöket och hela 20 % desinfekterade inte stickområdet för

inläggning av PVK. Sju av de 35 oerfarna sjuksköterskorna angav att de inte desinfekterar

området före inläggning av PVK. Det var stor skillnad mellan de olika regionerna. Skillnaden

mellan regionerna kan bero på olika rutiner gällande uppdatering om sjuksköterskornas

kunskaper. Då det är de oerfarna som inte desinfektera stickområdet före inläggning av PVK

kan skillnaden bero på olika lärosätenas undervisning.

En betydande del av de oerfarna sjuksköterskorna desinfektera inte stickområdet före

inläggning av PVK. Flertalet använder inte heller blodtrycksmanschett, vilket stöds av

Johansson, Pilhammar, Khalaf och Willmans (2008) studie om att följsamheten för riktlinjer

vid PVK-inläggning varierar. Följsamheten varierar även beroende på om riktlinjerna är

nationella eller lokala. Fakih et al. (2013) skriver att följsamheten för riktlinjer är dålig bland

sjuksköterskor i USA. Men även att följsamheten kan förbättras med hjälp av feedback och

utbildning (ibid.). Genom att utbilda och låta sjuksköterskorna träna blir de bättre på att

lyckas med PVK-inläggning samtidigt som de genom ökad kunskap minskar risken för

komplikationer (Mestre et al., 2013). Resultatet i studien visar att deltagarna var nöjda med

sina kunskaper och att de inte vill träna. Bättre rutiner krävs för hur sjuksköterskorna

uppdaterar sig om ny kunskap eller nya riktlinjer. Mer träning behövs främst bland

nyutexaminerade sjuksköterskor för att de på kortare tid ska bli kompetenta på området. Av

de elva sjuksköterskorna som angav att de önskade få mer träning på PVK-inläggning var det

tio som var oerfarna. Med kompetent menar Benner (1993) att sjuksköterskan är väl insatt i

och behärskar arbetsmomentet, samt ser handlingens långsiktiga mål.

VIDARE FORSKNING

17

Vidare forskning kring hur väl sjuksköterskor följer aktuella riktlinjer behövs. Med tanke på

att patienterna utsätts för onödigt lidande då inläggning misslyckas eller komplikationer

uppstår är forskning kring sjuksköterskors följsamhet viktig för att säkra patientvården. Sådan

forskning skulle kunna generera i förslag på förbättringar kring följsamheten. Ett förslag är

att genomföra en observationsstudie för att kartlägga sjuksköterskors tillvägagångssätt.

SLUTSATSER

Slutsatsen för studien är att sjuksköterskor inte följer riktlinjerna och utsätter därmed

patienterna för fara. Studien pekar på att de oerfarna sjuksköterskorna har lägre följsamhet för

riktlinjer än de erfarna. De i dagsläget svenska riktlinjerna säger att blodtrycksmanschett ska

användas för att få bättre venfyllnad. Stickområdet ska desinfekteras före inläggning för att

minska komplikationsrisken och värme bör användas för att få vener att vidga sig. Resultatet

visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om

fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna utsättas för mindre lidande och

komplikationer skulle eventuellt förebyggas.

Under sjuksköterskeutbildningen får studenterna lära sig att det finns en viss risk för

nervskador vid inläggning av PVK. Detta har inte framkommit i någon litteratur eller i

artiklar under arbetets gång. Författarna ställer sig därför frågande huruvida risk för

nervskador föreligger eller inte.

Det hade varit intressant att se hur nyutbildade sjuksköterskor upplever sina färdigheter med

PVK-inläggning. Författarna upplever att under den verksamhetsförlagda delen av

utbildningen har antal tillfällen att praktisera inläggningen av PVK varit begränsade. Under

utbildningen tränar sjuksköterskestudenterna på konstgjorda armar. Att sätta PVK på dessa

armar skiljer sig mycket från hur det är att lägga in en PVK i verkligheten. I verkligheten

behöver hänsyn tas till patienten och handhavandet anpassas efter varje enskild individs

egenskaper. På de konstgjorda armarna är förutsättningarna goda med tydligt framträdande

kärl, medan i verkligheten kan kärlen bland annat vara svårlokaliserade. Av dessa

anledningar bör samtliga sjuksköterskeutbildningar ses över för att öka patientsäkerheten i

vård.

18

REFERENSLISTA

Arman, M. (2012). Lidande: Lidande i vårdvetenskapen. I L.Wiklund Gustin., & I. Bergbom

(Red), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 185-196). Lund: Studentlitteratur.

Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund:

Studentlitteratur.

Cicolini, G., Bonghi, A., Di Labio, L., & Di Mascio, R. (2009). Position of peripheral venous

cannulae and the incidence of thrombophlebitis: an observational study. Journal Of Advanced

Nursing, 65(6), 1268-1273. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04980.x

Cicolini, G., Manzoli, L., Simonetti, V., Flacco, M. E., Comparcini, D., Capasso, L., & Eltaji

Elfarouki, G. (2014). Phlebitis risk varies by peripheral venous catheter site and increases

after 96 hours: a large multi-centre prospective study. Journal Of Advanced Nursing, 70(11),

2539-2549 11p. doi:10.1111/jan.12403

Cicolini, G., Simonetti, V., Comparcini, D., Labeau, S., Blot, S., Pelusi, G., & Di Giovanni,

P. (2013). Nurses' knowledge of evidence-based guidelines on the prevention of peripheral

venous catheter-related infections: a multicentre survey. Journal Of Clinical Nursing,

23(17/18),2578-2588 11p. doi:10.1111/jocn.12474

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:

Natur & Kultur.

Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Friberg, F (Red.), Dags för uppsats: vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 17-26) Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Eldh, AC. (2006). Patient participation-what it is and what it is not. V Frölunda: DocuSys

AB.

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar : patofysiologi, omvårdnad,

behandling (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

19

Fakih, M. G., Jones, K., Rey, J. E., Takla, R., Szpunar, S., Brown, K., & ... Saravolatz, L.

(2013). Major article: Peripheral venous catheter care in the emergency department:

Education and feedback lead to marked improvements. AJIC: American Journal Of Infection

Control, *41*531-536.doi:10.1016/j.ajic.2012.07.010

Fields, J. M., Piela, N. E., Au, A. K., & Ku, B. S. (2014). Risk factors associated with

difficult venous access in adult ED patients. The American Journal Of Emergency Medicine,

32(10), 1179-1182.doi:10.1016/j.ajem.2014.07.008

Hasselberg, D., Ivarsson, B., Andersson, R., & Tingstedt, B. (2010). The handling of

peripheral venous catheters - from non-compliance to evidence-based needs. Journal Of

Clinical Nursing, 19(23/24), 3358-3363. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03410.x

Helsingforsdeklarationen (2013). Hämtad 16 november, 2015, från

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/

Johansson, M., Pilhammar, E., Khalaf, A., & Willman, A. (2008). Registered nurses'

adherence to clinical guidelines regarding peripheral venous catheters: a structured

observational study. Worldviews On Evidence-Based Nursing, 5(3), 148-159

Johansson, M., Pilhammar, E., & Willman, A. (2009). Nurses' clinical reasoning concerning

management of peripheral venous cannulae. Journal Of Clinical Nursing, 18(23), 3366-3375.

doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02973.x

Lundgren, A., & Idvall, E. (2009). Kvalitetsindikatorer för patienter med perifer venkateter.

Idvall, E (Red.), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. (s. 86-98). Stockholm: Gothia.

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. Granskär, M &

Höglund-Nilsen, B (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-

196). Lund: Studentlitteratur.

Mestre, G., Berbel, C., Tortajada, P., Alarcia, M., Coca, R., Fernández, M. M., & ... Martinez,

J. A. (2013). Major article: Successful multifaceted intervention aimed to reduce short

peripheral venous catheter-related adverse events: A quasiexperimental cohort study. AJIC:

American Journal Of Infection Control, *41*520-526. doi:10.1016/j.ajic.2012.07.014

20

Morrison, K., & Holt, K. E. (2015). The Effectiveness of Clinically Indicated Replacement of

Peripheral Intravenous Catheters: An Evidence Review With Implications for Clinical

Practice. Worldviews On Evidence-Based Nursing, 12(4), 187-198 12p.

doi:10.1111/wvn.12102

Nurminen, M. (2012). Tid: Vårdande tid. I L.Wiklund Gustin., & I. Bergbom (Red),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 279-289). Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sjögren, R. (2012). Ansvar. I L. WIklund Gustin., & I. Bergbom (Red), Vårdvetenskpliga

begrepp i teori och praktik (s. 349-360). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2015). Sjukdomar i sluten vård 1989–2014. Hämtad 2015-10-05, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-10-1

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Regelbundet byte av perifer

venkateter har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation. Stockholm: Hämtad 2015-

10-06, från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Perifer-venkateter-PVK--

regelbundet-byte-eller-byte-vid-klinisk-indikation/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2005). Regelbundet byte av perifer

venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit. Hämtad: 2015-10-06, från

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Regelbundet_byte_perifer_venkateter_P

VK_forebygga_tromboflebit_200505.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2011). Re-Aktion. Kunskapsunderlag för inläggning och

skötsel av perifer venkateter. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2015-10-06,

från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/re-

aktion-publikationer/reaktion.venkateter.web.2011-10-17.pdf

Trost, J. (2001). Enkätboken (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Mellström, H. (2012). Nål – venkateter i armen eller handen. Hämtad 30 november, 2015, från

Vårdguiden, http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Nal---

venkateter-i-armen-eller-handen/

21

Uslusoy, E., & Mete, S. (2008). Predisposing factors to phlebitis in patients with peripheral

intravenous catheters: a descriptive study. Journal Of The American Academy Of Nurse

Practitioners, 20(4), 172-180 9p. doi:10.1111/j.1745-7599.2008.00305.x

Vårdhandboken (2013) Forslöw, M. (2013) Översikt. Perifer venkateter. Hämtad 2015-09-29,

från http://www.vardhandboken.se/texter/Perifer-venkateter/oversikt/

Webster J, Osborne S, Rickard C, Hall J. Clinically-indicated replacement versus routine

replacement of peripheral venous catheters. Cochrane Database of Systemic Reviews 2010,

Issue 3. Art No.: CD007798. DOI: 10.1002/14651858. CD007798.pub2.

Wiklund, L. (2009). Lidande – en del av människans liv: Lidande ur olika kulturella och

vetenskapliga traditioners perspektiv. F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder:

perspektiv och förhållningssätt (s. 295-324). Lund: Studentlitteratur.

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada.

(2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

1

INFORMATION TILL ENHETSCHEFER

Hej,

Syftet är att studera sjuksköterskors färdigheter kring inläggning av perifera venkatetrar.

Studien kommer att genomföras med hjälp av enkäter som sjuksköterskorna fyller i på

arbetsplatsen.

Du har idag fått det material som ska användas i studien. I uppsamlingskuvertet ligger 20 st

färdigpackade kuvert. Varje deltagare får ta ett kuvert. Vi har i förväg packat dessa med både

informationsbrev och enkät för att säkerställa att ingen missar viktig information. När en

enkät blivit ifylld, läggs den tillbaka i kuvertet och förseglas. Därefter önskar vi att samtliga

kuvert samlas i det medföljande uppsamlingskuvertet. Detta uppsamlingskuvert hämtar vi

fredagen 20 november.

Det vore därefter bra om du informerar sjuksköterskorna på din avdelning om studien och om

var de kan hämta/lämna sina svarskuvert.

Materialet vill vi att du placerar på lämpligt ställe där det är åtkomligt för samtliga

sjuksköterskor. På så sätt kan de själva hämta material om de väljer att vara med i

undersökningen.

För att vi ska kunna se hur många svar vi får in är samtliga svarskuvert markerade med en

färg för varje avdelning. Det är endast vi studenter (Malin och Petronella) samt vår

handledare Karin Säll Hansson som kommer att ha tillgång till materialet. Vi ser gärna att

minst tio från varje avdelning svarar för att vi ska få ett tillförlitligt underlag till vår studie. Vi

skulle därför uppskatta om du kunde påminna sjuksköterskorna att fylla i enkäten.

Tack för din hjälp!

Malin Gustafsson och Petronella Pohto

Bilaga 2

1

INFORMATION TILL DELTAGARE I STUDIEN

Sjuksköterskans handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar – en enkätstudie Hej!

Vi är två sjuksköterskestudenter från Linnéuniversitetet som ska skriva vårt examensarbete.

Det används ca fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) varje år i Sverige och cirka hälften

av de som läggs in på vårdavdelning behöver en PVK.

Syftet med vår studie är att studera sjuksköterskors färdigheter i att sätta PVK. Vi tillfrågar

dig om du önskar delta i vår studie eftersom du arbetar med perifera venkatetrar dagligen.

Studien kommer att genomföras med hjälp av enkäter. Enkäten får endast besvaras av dig

som är sjuksköterska. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din

medverkan utan att ange något skäl. Vi beräknar att enkäten kommer att ta ca 10 minuter av

din tid att fylla i och vi ser gärna att du fyller i den på arbetsplatsen. När du fyllt i samtliga

frågor lägger du enkäten i medföljande kuvert, försluter kuvertet och lägger det i anvisat

uppsamlingskuvert.

Vi kommer inte att efterfråga namn eller personliga uppgifter om dig eller om någon patient.

Materialet kommer att hanteras med sekretess och endast vi som genomför studien och vår

handledare kommer att ha tillgång till materialet. Enkäterna kommer att analyseras och

varken du eller din arbetsplats kommer kunna identifieras i efterhand. Vi hoppas att den här

studien kommer att bidra med ökad kunskap om sjuksköterskors färdigheter gällande

inläggning av PVK. Den färdiga studien kommer att sändas till din arbetsplats och du

kommer där att kunna ta del av resultatet. Om du har frågor eller synpunkter kring studien

och dess utformning kan du kontakta oss studenter eller handledare.

Vi ser fram emot dina svar.

Tack för din tid!

Bilaga 3 s. 1 (2)

1

ENKÄT

Region Kronoberg Region Jönköping

Kirurgisk vårdavdelning Medicinsk vårdavdelning Ortopedisk vårdavdelning

Ålder: _________ Antal år som sjuksköterska: ___________ Kön: __________

1. Vilka förberedelser brukar du använda dig av vid första försöket vid inläggning av PVK?

Markera med kryss de alternativ som passar dig

Blodtrycksmanschett Stasband Värmekudde

Kartläggning av vener Sträcka huden Klappa varsamt på kärlet

Smätta/ knäppa på kärlet Sprita ovanpå kärlet Venscanner

Väljer ut lämplig storlek på PVK Dukar upp material

Jag frågar patienten om vilken arm eller vilket kärl som brukar fungera bäst att sticka i

2. Hur mycket tid avsätter du för att sätta en PVK på en patient?

5 min 10 min 15 min 20min 30 min eller mer

3. Finns det några faktorer som enligt dig kan göra det svårare att få en fungerande PVK?

Ja Nej

Om ja, beskriv vilka faktorer som påverkar

Svar:_______________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

4. Hur många PVK sätter du i genomsnitt per arbetspass?

1 2 3 4 5 eller fler

5. Hur ofta lyckas du vid första försöket? FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA

Bilaga 3 s. 2 (2)

1

Alltid Nästan alltid Nästan aldrig Aldrig

6. Gör du ett nytt försök om du misslyckas första gången?

Ja Nej

7. Hur många nya försök gör du?

1 2 3 4 5 eller fler

8. Gör du någon justering i förberedelserna inför andra försöket för att öka chansen att lyckas

med inläggningen av PVK?

Ja Nej

Om ja, vilka justeringar gör du?

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

9. Hur säker känner du dig på inläggning av PVK?

Mycket säker Säker Osäker Mycket osäker

10. Skulle du vilja öva på att sätta PVK? Ja Nej

Om ja, hur i så fall?

___________________________________________________________________________

11. Anser du att du behöver öva mer på att sätta PVK? Ja Nej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________

Vänligen kontrollera att du svarat på alla frågor. Tack för din tid och medverkan!

Bilaga 4 s. 1 (2)

1

Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt

eller motsvarande inför rådgivande etisk granskning

Projekttitel: Sjuksköterskans färdigheter i att sätta perifer venkateter

Projektledare: Malin Gustafsson och Petronella Pohto

Handledare: Karin Säll Hansson

Ja Tveksamt Nej

1

Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter

(dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar

ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk

övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla

personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv).

x

2

Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna

(även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i

forskningen)? x

3

Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka

forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en

uppenbar risk att påverka? (Se 4 § 2 punkten i Etikprövningslagen

2003:460)

x

4

Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller

avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)? x

5

Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa

eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar

beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende

av försöksledaren)?

x

Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det genomförs på

forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional etikprövningsnämnd (EPN).

För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se.

Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när punkten är

uppfylld:

Ja Tveksamt Nej

6 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår

dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex.

antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan

påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej

x

Bilaga 4 s. 2 (2)

2

heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha vårdnadshavares

godkännande (t ex enkäter i skolklasser).

7 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga

informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att

deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket

utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller

behandling eller, om studenter, betyg etc.

x

8 Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk

person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning

(PUL- ansvarig).

x

9 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för

forskningspersonernas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef

eller motsvarande).

X

Bilaga 5 s. 1 (4)

1

Ansökningsblankett för rådgivande etisk granskning Följande uppgifter fylls i av sökande och godkänns av handledare. Ansökan skall vara maskinskriven. Fälten expanderar allteftersom Du skriver.

Allmänna uppgifter

1. Projektets titel Sjuksköterskans handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar

2. Namn på personen/personerna som kommer att genomföra projektet, utbildningsprogram samt e-postadress. Malin Gustafsson Petronella Pohto

3. Projektet genomförs vid: ☐ Blekinge Tekniska Högskola X Linnéuniversitetet ☐ Landstinget Blekinge

☐ Landstinget i Kalmar län

4. Projektet genomförs inom ramen för: X Kandidatuppsats ☐ Magisteruppsats/Masteruppsats

☐ Verksamhetsutveckling

☐ Forskarutbildning

☐ Specialistläkarutbildning (ST-utbildning)

☐ Annat, ange vad:

5. Namn på handledare för projektet, institution och e-postadress. Karin Säll Hansson, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap,

Bilaga 5 s. 2 (4)

1

Beskrivning av projektet 6. Projektets övergripande syfte och sammanhang. Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera

venkatetrar. Författarna har under sina praktikperioder uppmärksammat att sjuksköterskor ofta misslyckas med att få en fungerande PVK på första försöket. Patienter sticks ibland flera gånger innan sjuksköterskan får en fungerande venkateter, vilket orsakar patienten onödigt lidande.

7. Bakgrund till projektet (argumentation för varför det bör göras, dess vetenskapliga sammanhang och vilken nytta projektet leder till). Ca hälften av alla patienter som ligger inne på en vårdavdelning behöver en perifer venkateter. Att sätta en perifer venkateter är en invasiv metod som krävs för att kunna tillföra näring, vätska och läkemedel direkt till blodbanan. Ingreppet är förenat med risker för komplikationer såsom tromboflebit, hematom, sepsis m.m. Då sjuksköterskan av någon anledning misslyckas vid inläggning av perifer venkateter orsakas patienten onödigt lidande och obehag. Genom att genomföra studien hoppas författarna på att belysa sjuksköterskors kunskaper i inläggning av perifer venkateter samt för att synliggöra de faktorer som kan påverka varför sjuksköterskan misslyckas med inläggningen. Genom att identifiera eventuella brister i kunskapen kring inläggningen hoppas författarna kunna signalera förbättringar som i slutändan kan leda till mer säker patientvård.

8. Syfte och frågeställningar. Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera

venkatetrar.

Vilka förberedelser använder sjuksköterskor för att optimera chansen att lyckas med PVK-

inläggningen vid första försöket? Finns det någon skillnad mellan oerfarna och erfarna

sjuksköterskor och på vilket sätt skiljer sig i så fall färdigheterna i förhållande till

erfarenheten? Hur följsamma är sjuksköterskor till Vårdhandbokens riktlinjer?

9. Plats där datainsamlingen i projektet skall genomföras (Avdelning, klinik, skola, organisation etc.) Studien kommer att genomföras på två sjukhus vid sex olika vårdavdelningar fördelade på två inom kirurgi, en inom ortopedi samt tre medicinska vårdavdelningar. Studien kommer att genomföras i två olika regioner i södra Sverige.

10. Beskriv hur projektet kommer att genomföras samt form av datainsamling (ex. enkät, intervju etc.). Frågeformulär, intervjuguide eller liknande insamlingsinstrument som används ska bifogas ansökan. Studien genomförs med hjälp av enkäter som sjuksköterskorna får fylla i på sin arbetsplats. Författarna lämnar det material som ska användas till avdelningens enhetschef. Materialet består av ett uppsamlingskuvert och lika många svarskuvert som antalet anställda sjuksköterskor. Varje svarskuvert innehåller informationsbrev och enkät. Enhetschefen informerar sedan samtliga sjuksköterskor om studien och visar var de kan hämta varsitt kuvert. De sjuksköterskor som väljer att delta hämtar ett kuvert, läser informationsbrevet som ligger i och fyller sedan i enkäten. Därefter läggs enkäten tillbaka i kuvertet och förseglas för att behålla anonymiteten. Varje deltagare lämna

Bilaga 5 s. 3 (4)

1

sedan sitt igenklistrade kuvert i ett uppsamlingskuvert, som författarna hämtar efter att svarstiden gått ut. Enkäterna finns på arbetsplatsen under 14 dagar.

11. Beskriv urvalsförfarande samt motivera urvalets storlek. Då det är sjuksköterskor som arbetar med perifera venkatetrar som ska studeras har tre olika sorters avdelningar valts ut där detta arbetsmoment förekommer dagligen. Krav för deltagande är att det rör sig om minst grundutbildade sjuksköterskor som är anställda på de utvalda enheterna. Två avdelningar av varje sort, har valts för att få ett så brett urval som möjligt. För att säkerställa att författarna får tillbaka minst 40st ifyllda enkäter valdes totalt sex avdelningar. Sammanlagt rör det sig om 15-25 sjuksköterskor på varje avdelning som har möjlighet att delta.

12. Beskriv hur data skall analyseras. Data ska analyseras genom statistiska test.

Etiska frågor 13. Beskriv hur data kommer att förvaras samt vilka som har tillgång till den. Data kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga. De enda som har tillgång till data är vi om genomför studien, Malin Gustafsson och Petronella Pohto samt vår handledare Karin Säll Hansson

14. Beskriv tillvägagångssätt vid tillfrågan om deltagande i studien. Beskriv när, hur och av vem som undersökningspersonen tillfrågas och hur det informerade samtycket dokumenteras. Bifoga informationsbrev och skriftlig information som skall lämnas till deltagare. I första steget tillfrågas enhetschefen på varje avdelning via telefon. Därefter skickas dokument via e-post till densamme. Dokumentet innehåller specifik information till enhetschefen, informations till deltagare av studien, samt kopia på enkäten. Enhetschefen får därefter några dagar på sig att läsa igenom materialet och återkomma om de finner det olämpligt att tillfråga de sjuksköterskor som arbetar på avdelningen. Därefter informerar enhetschefen samtliga sjuksköterskor på avdelningen om studien, syftet och hur studien genomförs. Samtidigt lämnas information att studien är helt frivillig och att de som väljer att vara med kan hämta ett kuvert. I varje kuvert finns skriftlig information till den enskilde deltagaren.

15. Beskriv vilken relation Du har till personerna i undersökningen. Reflektera även kort över eventuell inverkan som relationen kan ha på studien. Författarna har ingen relation till deltagarna i studien. Författarna har ej träffat sjuksköterskorna som ombeds delta och författarna kommer ej heller att kunna knyta enkäterna till de som fyller i dem.

16. Beskriv hur resultaten kommer att redovisas för att säkerställa undersökningspersonernas integritetet och konfidentialitet. Inga personuppgifter kommer att efterfrågas under studiens gång. De avdelningar som är med i studien kommer inte att namnges och kan inte heller kopplas till vilket sjukhus de finns på. Resultatet ska redovisas i en kandidatuppsats.

Bilaga 5 s. 4 (4)

1

17. Beskriv de etiska överväganden som gjorts samt beskriv avvägningen mellan projektets risker och nytta. Eftersom författarna inte är intresserade av enskilda individer, personuppgifter eller andra uppgifter som på något sätt kan användas mot enskilda deltagare är riskerna för den enskilde deltagaren liten. Den potentiella nyttan som studien kan göra överväger därmed riskerna med studien.

18. Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga risker och minska eller eliminera etiska problem. För att förebygga och eliminera risker och etiska problem efterfrågas inga personuppgifter överhuvudtaget. Då dessa uppgifter som etnicitet, bakgrund, religiös åskådning etc. inte är nödvändiga för att besvara studiens syfte har författarna valt att helt utelämna sådana frågor. För att se om färdigheterna skiljer sig mellan olika sorters avdelningar och olika regioner har författarna valt att fråga efter avdelning och region.

Genom undertecknande intygar sökande och handledare att projektet kommer att genomföras i enlighet med god forskningssed. Ort och datum Ort och datum

------------------------------------------- ---------------------------------------------

Underskrift från sökande Underskrift från handledare

---------------------------------------- -------------------------------------------- ---------------------------------------- Bilagor som skall bifogas ansökan

X Etisk egengranskning (obligatorisk)

☐ Tillstånd från verksamhetschef (i förekommande fall)

☐ Förfrågan till verksamhetschef (i förekommande fall)

X Skriftlig information till dem som tillfrågas (obligatoriskt)

☐ Blankett för skriftligt samtycke (i förekommande fall)

X Frågeformulär, intervjuguide eller liknande (obligatoriskt)