Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i

Anna Ericsson och My Högblom

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, HT2015

Kandidatexamen

Handledare: Pardis Momeni

Examinator: Ragnhild Hedman

Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ

vård

En litteraturöversikt

Nurses' experiences in meeting total pain in palliative care

A literature review

1 (34)

Sammanfattning

Bakgrund:

Syfte:

Metod:

Resultat:

Diskussion:

Nyckelord:

Smärta är ett av de vanligaste och mest fruktade symtomen i den palliativa

vården och kan medföra lidande och försämrad livskvalitet hos den döende

människan. Smärtan har flera olika dimensioner och är en subjektiv

upplevelse hos varje enskild individ. Hur sjuksköterskan möter den palliativa

patientens smärta är avgörande för en god vård av patienten vilket ger

möjlighet till en god och värdig död.

Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i

palliativ vård.

Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier varav sju studier

med kvalitativ metod, en studie med kvantitativ metod samt två studier med

mixad metod. De studier som inkluderats i litteraturöversikten har granskats

och godkänts av en etisk kommitté. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl

Complete och MEDLINE full text.

Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter att möta patienter

som upplevde total smärta. Sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande

kunskap och erfarenhet av att möta patienter med total smärta.

Sjuksköterskan arbetade mycket med existentiella samtal.

Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet i att möta existentiella frågor, vilket är

en svår men viktig del i arbetet. Detta diskuteras och förankras i Rosmarie

Rizzo Parses omvårdnadsteori Mänsklig tillblivelse tillsammans med

begreppet vårdande.

Smärta, palliativ vård, sjuksköterska, vårdande, kunskap, Parse

omvårdnadsteori.

2 (34)

Abstract

Background: Pain is one of the most common and feared symptoms in palliative care and

may cause suffering and reduced quality of life of the dying person. The

pain has several different dimensions and is a subjective experience of each

individual. How the nurse meets the palliative patient's pain is essential to

good health of the patient, which allows a good and worthy death.

Aim: The aim was to highlight nurses' experiences in meeting total pain in

palliative care.

Method: The literature review is based on ten scientific studies of which seven

studies with a qualitative approach, a study using quantitative methods and

two studies with mixed method. The studies included in the literature review

has been reviewed and approved by an ethics committee. Searches were

made in the databases MEDLINE and CINAHL Complete full text.

Results:

Discussion:

The results showed that nurses experienced difficulties to meet patients who

experienced total pain. The nurses felt that they had insufficient knowledge

and experience in meeting patients with total pain. The nurse worked much

with existential conversation.

Nurses experienced an uncertainty in the face of existential questions, which

is a difficult but important part of the work. This is discussed and anchored

in Rosemarie Rizzo Parse nursing theory Human becoming along with the

concept of caring.

Keywords: Pain, palliative care, nurse, caring, knowledge, Parse human becoming

theory.

3 (34)

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 3

1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 5

2 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 5

2.1 NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PALLIATIV VÅRD ............................................................................. 6

2.2 DIMENSIONER AV SMÄRTA ................................................................................................................ 6

2.2.1 Cancerrelaterad smärta ......................................................................................................... 7

2.3 SMÄRTLINDRING .............................................................................................................................. 8

2.4 SJUKSKÖTERSKANS ANSVARSOMRÅDE I PALLIATIV VÅRD .................................................................... 9

2.5 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................... 9

3 SYFTE ........................................................................................................................................................... 10

4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ................................................................................................................. 10

5 METOD ........................................................................................................................................................ 12

5.1 DATAINSAMLING ............................................................................................................................ 12

5.2 URVAL .......................................................................................................................................... 12

5.3 ANALYSMETOD .............................................................................................................................. 13

6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................................................ 13

7 RESULTAT .................................................................................................................................................... 13

7.1 SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAP OCH ERFARENHETER AV ATT MÖTA FYSISK SMÄRTA ............................ 14

7.2 SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHETER AV EXISTENTIELLA SAMTAL ....................................................... 15

7.3 ANDLIGHET, TRO OCH KULTURELLA ASPEKTER ................................................................................. 17

8 DISKUSSION................................................................................................................................................. 18

8.1 METODDISKUSSION ........................................................................................................................ 18

8.2 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................... 19

8.2.1 Vikten av kunskap i mötet med patienten ............................................................................ 20

8.2.2 Vikten av kunskap om fysisk smärtlindring .......................................................................... 21

8.2.3 Vikten av kunskap om existentiella samtal .......................................................................... 21

8.2.4 Vikten av kunskap om andlighet, tro och kulturella aspekter vid smärta ............................. 23

8.3 KLINISKA IMPLIKATIONER ................................................................................................................ 25

8.4 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .............................................................................................. 25

9 SLUTSATS .................................................................................................................................................... 25

4 (34)

REFERENSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 27

BILAGA 1. SÖKMATRIS ................................................................................................................................... 32

BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ....................................................................... 33

5 (34)

1 Inledning

Smärta som inte kontrolleras och behandlas anses av många palliativa patienter vara ett av de

mest fruktade symptomen (Creedon & O´Reagan, 2010). Under den verksamhetsförlagda

utbildningen har vi båda haft erfarenheter av patienter som både kroppsligt och verbalt gett

uttryck för sin smärta trots smärtlindring. Patienternas olika uttryck för smärta väckte tankar

och känslor hos oss båda över sjuksköterskors olika incitament att möta palliativa patienter

och den totala smärtan. Som blivande sjuksköterskor är det av stor betydelse för oss att

fördjupa våra kunskaper inom ämnet men också förhoppningsvis påverka den vårdverklighet

vi snart kommer att möta.

2 Bakgrund

Begreppet palliativ beskriver Sandman och Woods (2011) kommer från det latinska ordet

pallium som betyder mantel som är en metafor för att lindra kyla men inte avlägsna den.

Innebörden av vården ska vara att lindra sjukdomens symptom när den inte längre går att

bota. Palliativ vård och palliativ medicin är relativt nyligen implementerade i den svenska

vårdkontexten och innebär vård av döende personer

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2002) definieras palliativ vård som ett

förhållningssätt med syfte att förbättra patienters och närståendes livskvalitet vid livshotande

sjukdom. Stor vikt skall läggas på symptomlindring, teamarbete, kommunikation och

stödjande relation till patient och närstående med mål att främja välbefinnande och värdighet

vid livet slutskede. Ett av de vanligaste symptomen inom palliativ vård är smärta.

International Association for the Study of Pain (Pain term, 1979) definition av smärta ses som

”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med faktiskt eller möjlig

vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada” (s. 421). Sjuksköterskan har ett

professionellt ansvar enligt Pretorius, Searle och Marschall (2015) gällande patientens

smärtlindring. En okontrollerad smärta leder till försämrad livskvalitet hos patienten enligt

Creedon och O´Reagan (2010) som belyser sjuksköterskans behov av kunskap om symptom

och behandlingsmetoder inom den palliativa vården, i syfte att möta smärta och ge en god

smärtlindring. Enligt Fielding, Sanford och Davis (2013) ses smärta som den vanligaste

orsaken till lidande hos cancerpatienter.

6 (34)

2.1 Nationellt vårdprogram för palliativ vård

Regionala cancercentrum i samverkan (2012) beskriver i nationellt vårdprogram för palliativ

vård 2012-2014 den palliativa vårdens ram utifrån ett samarbete med Socialstyrelsens krav på

nationella riktlinjer, definitioner av begrepp, termer, samt kvalitetsindikatorer och vägledning

i den palliativa vården. Döden ses i den palliativa vården som en naturlig del av livet och

vården formas runt patienten och dess anhöriga utan ställningstagande till diagnos, bakgrund,

ålder, etnicitet och helt oberoende av patientens förväntade överlevnadstid. Vården utförs för

att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Programmet utvecklas kontinuerligt för att vara ett stöd

till vårdgivarna och för att de skall kunna ge en god vård under livets sista tid. Nationellt

palliativt vårdprogram 2012-2014 beskriver att palliativ vård har som syfte

att utifrån patientens utsatta situation, lindra symtom och lidande samt att existentiellt stödja

individen i livets slut för att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Enligt Svenska palliativregistret

(2014) registrerades 20 701 cancerdödsfall i Sverige år 2014. I registret visas insamlad data

som belyser att det under år 2014 avled 88 532 personer i Sverige. Av dessa hade 60 353

rapporterats in till palliativregistret. Patienter i palliativ vård bör, oberoende av vilken

vårdgivare och oberoende av var i landet patienten vårdas kunna erbjudas en god palliativ

vård. Svenska palliativregistret kan genom kontinuerlig rapportering från skatteverket räkna

ut andelen avlidna i palliativregistret per län eller folkbokförings kommun.

2.2 Dimensioner av smärta

Den palliativa vården ges till stor del till personer som diagnostiserats med en cancersjukdom

där Total smärta konceptet är ett centralt begrepp. I en studie av Middleton-Green (2008)

framkommer det att Total smärta konceptet beskrevs under det sena 1960 talet av Dame

Cicely Saunders som grundade St Christophers hospice i London. Konceptet Total smärta

innefattar smärtans fyra olika dimensioner fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell

smärta.

Saunders definition av smärta beskriver fyra olika dimensioner vilka är utformade för att

skapa en förståelse för den döende människans upplevelse av smärta (Saunders, Baines &

Dunlop, 1995). Vidare beskriver Eckerdal (2013) fysisk smärta som en stimulering av

nervstrukturer och att upplevelsen av smärta är olika hos varje enskild individ. Psykisk smärta

är individens upplevelse av de psykologiska mekanismer som smärta och sjukdom för med

sig. Den sociala smärtan beskriver individens situation relaterat till de anhöriga och den

tillvaro som blir påverkad av lidande och smärta. Existentiell/andlig smärta kan vara

7 (34)

upplevelser av att personens existens hotas av sjukdom, religiösa frågeställningar samt

plågsamma känslor som kan uppkomma i samband med sjukdom och död. Smärtans olika

dimensioner beskriver Henoch (2013) kan tillsammans eller enskild påverka individens

upplevelse av lidande. Vidare beskrivs att smärta kan likställas med lidande.

Smärta är en subjektiv upplevelse som enligt Norrbrink och Lundberg (2014) omfattas av

olika typer av smärta, nociceptiv smärta, neuropatisk smärta, viceral smärta och idiopatisk

smärta men definieras också som akut eller kronisk smärta. Den nociceptiva smärtan

uppkommer när smärtreceptorer eller så kallade nociceptorer utsätts för starka stimuli som

indikerar på vävnadsskada eller att hot om detta finns. Neuropatisk smärta orsakas av skada

eller sjukdom i ryggmärgen, hjärnan och perifera nerver. I en studie av Mc Hugh, Miller-

Saultz, Wuhrman och Kosharsky (2012) uppmärksammas att det är vanligt vid

cancersjukdomar med både nociceptiv smärta och neuropatisk smärta, akut och kronisk

tillsammans. Viceral smärta menar Norrbrink och Lundberg (2014) hör till nociceptiv smärta

och kan uppkomma i inre organ och orsaka en mer diffus smärta som i vissa fall kan upplevas

i närliggande områden än den faktiska skadan sitter. Idiopatisk smärta kännetecknar den

smärta som uppkommit av oklar anledning. Idiopatisk smärta utgörs ofta både av psykisk

stress, fysisk skada samt arvsanlag och miljöpåverkan.

2.2.1 Cancerrelaterad smärta

Cancer är en vanlig orsak till smärta inom den palliativa vården enligt Strang (2012). Därför

ses det relevant för sjuksköterskan att känna till och ha kunskap gällande smärta vid

cancersjukdom. Många cancerpatienter upplever smärta, men långt ifrån alla smärttillstånd är

orsakade av den cancerutlösta smärtan. Den cancerutlösta smärtan är vanligast relaterad till

tumörväxt men förekommer även vid sekundära orsaker, som ett nedsatt immunförsvar.

Behandlingsrelaterade orsaker är en vanlig uppkomst till smärta som exempelvis

cytostatikabehandling, strålbehandling, kirurgiska ingrepp och punktioner. Många äldre kan

uppleva svåra smärtor som inte alltid kan kopplas till den cancerutlösta smärtan, utan kan då

istället uppkomma av andra orsaker. Smärta kan vara relaterat till exempelvis ryggvärk,

ledvärk, kärlkrampssmärtor eller osteoporos. Genombrottssmärta är vanligt förekommande

hos många cancerpatienter i alla tider men sedan början på 1990-talet började detta fenomen

att diskuteras som den engelska termen breakthrough pain. Definitionen av fenomenet

genombrottssmärta är ”Ett eller flera tillfälliga smärtgenombrott hos en patient som

huvudsakligen har välkontrollerad smärta (med hjälp av opioider). Genombrottssmärtan

8 (34)

uppkommer oftast akut med en relativt kort varaktighet” (Strang, 2012, s. 91). I en studie av

Portenoy (1990) med patienter som upplevde genombrottssmärta, uppgav patienterna att de i

snitt hade fyra genombrotts episoder av smärta som varade i 30 min per dag. Ungefär häften

av dessa var relaterade till när patienten var i rörelse. En lösning på problemet av

genombrottssmärta har lanserats genom att transmukosalt administrera läkemedel. Att

administrera läkemedel transmukosalt innebär att läkemedlet upptas i munhålan där det

absorberas snabbt till blodomloppet eller att patienten behandlas nasalt då detta ger en

verkande effekt inom 5-10 minuter. Om denna behandlingsmetod ska verka framgångsrik

behöver sjuksköterskor och läkare ha kunskap att urskilja de bakomliggande mekanismer för

att veta vilken typ av smärta som kräver behandling.

2.3 Smärtlindring

Sjuksköterskor i den palliativa vården möter ofta patienter med svåra smärtor och med en

begränsad tid kvar att leva. Utöver okontrollerad smärta menar McHugh et al. (2012) att

många patienter lider av diverse biverkningar eller toxicitet relaterat till ett flertal läkemedel.

McHugh et al. (2012) lyfter WHOs analgetiska smärtstege från 1986 som beskrevs med tre

steg och hade som mål att verka som riktlinjer för sjukvårdspersonal i utvecklingsländer.

Dessa har reviderats och ritats om 2010 med fyra steg. Steg1: Analgetika och NSAID. Steg 2:

Lätta opioider i kombination med analgetika och NSAID. Steg 3: Tunga opioider och

smärtplåster. Steg 4: Nervblockader, epidural, smärtpump eller neuroaxial kemisk neurolys.

Kemisk neurolys innebär att smärtvägarna blir blockerade genom ett kemiskt ämne eller att

extrema temperaturer används. Enligt Bergh (2014) innefattar icke farmakologisk

smärtlindring komplementära och alternativa metoder (KAM). KAM kan exempelvis vara

sjukgymnastik, akupunktur, mjukmassage, musik, taktil massage, avslappning. Mjukmassage

beskriver Seiger Cronfalk (2012) som ett samlingsbegrepp för olika sorters massage som till

exempel att ge mjuka, men fasta strykningar, taktil massage eller cirkelrörelser på huden.

Mjukmassage är en omvårdnadsåtgärd med fokus på mänsklig beröring i syfte att påverka

patientens känsloupplevelser i det limbiska systemet som registrerar trygghet och

välbefinnande. Mjukmassage bidrar till att både sjuka och friska personer erhåller en

existentiell bekräftelse. Beröring inom cancervården belyser Seiger Cronfalk (2012) som en

resurs för att göra oss medvetna om vår egen kropp och identitet. Mjuk massage kan innebära

en meningsfull omvårdnadstrategi då både kvalitativa studier och kvantitativa studier belyser

att effekten av fysisk beröring har stor betydelse för illamåendet och smärtupplevelsen.

9 (34)

Strang (2012) belyser att behandling av smärta inte alltid innebär att patienten blir smärtfri.

Sjuksköterskan bör tillsammans med patienten strukturera upp mål för smärtlindringen utifrån

patientens behov och önskningar. Genom detta är patienten införstådd med vilka behandlings

mål som ligger nära i tiden. Behandlingen bör regelbundet anpassas och förändras efter

patientens smärtupplevelser eller ändrade mål.

Enligt Strangs (2012) målsättningsstege för behandling av smärta delas denna upp i tre steg

där första steget innebär att patienten är smärtfri undernatten med god sömn. Det andra steget

innebär att patienten är smärtfri under dagtid i vila och stillhet. Det tredje steget innebär att

patienten är fri från smärta vid rörelse.

2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde i palliativ vård

Enligt Nationellt vårdprogram för palliativ vård (2012-2014) förväntas sjuksköterskan i sin

profession kunna tillgodose patientens och anhörigas behov av en god palliativ vård. I den

palliativa vården har sjuksköterskan en betydande roll vad gäller patientens symptomlindring

och omvårdnad. Det förutsätter då att sjuksköterskan har förmåga att skapa relationer, vara

kommunikativ och stödjande. Även Friedrichsen (2013) lyfter att sjuksköterskan bör ha

förmåga att vara koordinerande samt tillsammans med andra professioner i teamet arbeta för

att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten. Enligt Nationellt vårdprogram för palliativ

vård (2012-2014) bör sjuksköterskan i sin grundutbildning få goda kunskaper i palliativ vård i

syfte att kunna möta dessa patienter och anhöriga på ett professionellt plan.

De 6 S:en är en modell som bygger på att den palliativa vården skall vara personcentrerad

enligt Ternestedt, Österlind, Henoch och Andershed (2013). Denna modell har utvecklats i

samråd med omvårdnadsforskare och yrkesverksamma sjuksköterskor. De 6 S:n utgår från

människans individuella behov med utgångspunkt från begreppen symtomlindring, självbild,

självbestämmande, sociala relationer, sammanhang och strategier. Utifrån dessa begrepp

som tydligt kan relateras till vårdvetenskapens begrepp, människa, vårdande, hälsa och miljö

kommer begreppet vårdande att förankras och diskuteras i resultatdiskussionen. Enligt

Bergholm (2013) beskrivs det att vårdandet bör ske i fler olika former i samråd med individen

i syfte att uppnå ett uppsatt mål.

2.5 Problemformulering

Palliativ vård har utvecklats till en erkänd vårdfilosofi med mål att lindra patienters lidande

som kan orsakas av smärtans olika dimensioner. På senare år har forskningen gått framåt

10 (34)

gällande ämnet smärta både inom medicinskvetenskap och inom vårdvetenskap. Sverige är

ledande inom forskningen kring palliativ vård, men det finns ännu problem i hur smärta

hanteras och möts av sjuksköterskor i den palliativa vården. Det betyder att mer resurser

behöver satsas för att utveckla sjuksköterskors kunskaper inom ämnet samt hur kunskaperna

kan omsättas i praktiken då smärta är ett mycket komplext ämne. Sjuksköterskan har i sin

profession ett ansvar gentemot patienter som upplever smärta och smärtfrihet är ett viktigt

mål inom den palliativa vården. Okontrollerad smärta leder till försämrad livskvalitet hos

patienten. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård grundas av

dennes olika kunskaper och medvetenhet gällande ämnet. Författarna har en vilja att öka sin

kunskap om sjuksköterskors erfarenhet av att möta döende patienter som upplever total

smärta.

3 Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård.

4 Teoretiska utgångspunkter

Författarna har valt att använda Rosemarie Rizzo Parse teori om mänsklig tillblivelse samt

begreppet vårdande som diskuteras i resultatdiskussionen och förankras till

litteraturöversiktens resultat. I texten beskrivs kortfattat Parses syn på begreppen människa,

vårdande, hälsa och miljö och dess gemensamma samspel och påverkan av varandra.

I mänsklig tillblivelse beskriver Rosemarie Rizzo Parse (1981) att teorin från början fick

namnet Man-living-health: a theory of nursing men att detta ändrades sedan om för att få ett

mer övergripande genusperspektiv. Vidare beskriver Parse (1987) i sin teori att det innebär att

se människan som en odelbar helhet och syftar till att lämna den medicinska synen på

människan. De flesta omvårdnadsteoretiker beskriver Gustin Wiklund och Lindwall (2012)

lyfter aspekter av människan genom exempelvis kropp, själ och ande som exempel Eriksson

(2000). Enligt Parse (1992, 1998) handlar mänsklig tillblivelse om mänsklig utveckling, att

människan är en fri varelse som gör olika val i varje situation baserat på sina levda

erfarenheter. Teorin är omvårdnadsfokuserad och belyser begreppet människa och det

ständiga samspel med sin omgivning. Samspelet kan även förklaras genom begreppet miljö,

då miljön innefattar den sjuka människan samt de människor som ingår i hans eller hennes

omgivning. Detta samspel inom omvårdnaden ses som ett sätt att främja människans känsla

av livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och vad detta innebär kan enbart

11 (34)

definieras av den enskilde individen. Parses (1998) syn på begreppet vårdande innebär att se

hela människan i sin helhet genom den pågående förändringsprocess som sjukdom och död

innebär. Vidare i teorin lyfter Parse betydelsen av kommunikation och existentiella samtal

mellan sjuksköterska och patient då detta kan stödja patienten att hantera sin livssituation.

Begreppet hälsa innebär inte motsatsen till sjukdom enligt Parse (1987) utan att detta är en

process som ständigt pågår och förändras efter människan och dess omgivning. Människan

skapar en samexistens med andra människor som leder till meningsskapande processer som

kan tillgodose människans olika dimensioner. Enligt Parse (1981) har sjuksköterskans ett

ansvar i att med sann närvaro och mod vägleda människor till att göra välbetänkt val i

förändringsprocesser och lyfta dess möjligheter. Med dessa förändringar menas också att

sjuksköterskan bör behärska den konst som det innebär att möta och vara lyhörd inför

patientens sinnesstämning.

Som tidigare beskrivet belyser Parse (1981) samspelande relationer mellan sjuksköterska

och patient vilket även kännetecknas i begreppet vårdande. Dahlberg och Segesten (2010)

belyser också begreppet vårdande som innebär att sjuksköterskan genom sin kunskap och

följsamhet för patientens livsvärld kan öppna upp för en god vård och vårdande samtal.

Sjuksköterskans vårdande innebär total närvaro i mötet med patienten som kan möjliggöra en

djupare förståelse för hur patienten upplever sin sjukdom. Vårdandet bör främja patientens

förmåga att skapa mening, hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Enligt Parse (2007) är teorin genomgående av tre huvudprinciper som är strukturera

mening, gestalta rytmiska relationsmönster och gemensamt gränsöverskridande. Strukturera

mening innebär att människan väljer innebörden av den totala situation som hon eller han

befinner sig i. Den sjuka människan kan uttrycka sig genom ord eller tystnad för hur hon eller

han hanterar sin situation. Hur människan strukturerar det som för henne innebär mening hör

ihop med det som hon värderar högt. Gestalta rytmiska relationsmönster innebär samskapande

mellan sjuksköterska och patient då sjuksköterskan ständigt finns närvarande med vilja och

mod i patientens förändringsprocess. Gränsöverskridande handlar om hur patienten förhåller

sig till sin tillvaro och hur hon ställer sig till nya möjligheter. Parse (1992) menar att de val

som människan gör pågår ständigt och hör till den mänsklig tillblivelseprocess där människan

utifrån sina val formar sig själv.

12 (34)

5 Metod

Författarna har genomfört en litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2015a) vilket innebär en

sammanställning av vårdvetenskapliga studier inom det aktuella ämnet.

5.1 Datainsamling

Datainsamlingen delades upp i två faser enlig Östlunds metod (2015), en inledande

informationssökning och den egentliga informationssökningen. Den första inledande fasen låg

till grund för sökningen. Författarna utforskade kunskapsområdet genom relevanta sökord för

att få en överblick gällande litteraturöversiktens valda område. I den andra fasen, den

egentliga informationssökningen valdes relevanta vetenskapliga studier ut inom det valda

området genom att läsa artiklarnas sammanfattning. Sökningarna gjordes främst från

databasen Cinahl Complete som är en omfattande källa med tillgång till fulltextstudier inom

vårdvetenskap och hälsa. Ytterligare sökningar gjordes i databasen MEDLINE with full text

som innehåller studier inom medicin, omvårdnad och odontologi. Sökningar genomfördes

med ord som pain, painrelief, nurses experiences, palliative nursing, final days, care, assess,

breaktrough cancer pain, nursing, existential care, in palliative care, nursing dying, palliative

care, nurses experience. Författarna ansåg att sökorden som inkluderar delar av smärtans

olika dimensioner var relevanta för att svara på litteraturöversiktens syfte. Sökorden

kombinerades för att få träffar på relevanta vetenskapliga studier för litteraturöversikten (se

bilaga 1).

5.2 Urval

En begränsning utfördes gällande årtal där studier från 2000 till år 2015 inkluderades. Detta

för att hitta relevant data, då författarna önskar att uppmärksamma ny aktuell forskning inom

området. Litteraturöversikten utfördes i två steg. I steg ett skapades en överblick av studierna

som valts ut och sammanfattningen lästes med ett öppet förhållningssätt. I steg två

avgränsades urvalet av studierna med relevanta sökord och årtal. Efter dessa två steg

granskades kvaliteten på studierna för att sedan inkluderas eller exkluderas i

litteraturöversikten. Studierna granskades enligt Fribergs metod (2015a) med hjälp av frågor

om hur studiens syften var klart och tydligt och hur resultatet svarar på litteraturöversiktens

syfte. Nio studier är från år 2012 -2015 och en artikel från år 2007. Samtliga artiklar är

vetenskapligt granskade. De valda sökorden kombinerades med and enligt boolesksök logik

13 (34)

för att bestämma sökordens samband med varandra (Östlund, 2015). Det innebär att

sökningarna genererade i ett större antal träffar, vilket ledde fram till ett stort utbud av

vetenskapliga studier som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat.

Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier (se bilaga 2).

5.3 Analysmetod

Genom upprepad noggrann analys enligt Fribergs metod (2015b) har författarna delat, jämfört

och sammanställt innehållet i de valda artiklarna. Sammanställning gjordes för att hitta

betydande teman som svarar på litteraturöversiktens syfte samt för att urskilja likheter och

skillnader i de olika studiernas resultat. Författarna utförde en noggrann granskning av

artiklarna och har läst dem upprepade gånger, både i engelskspråkig version för att sedan ha

använt översättningsprogram från engelska till svenska som stöd, detta för att minska risken

för feltolkningar i analysskedet. Efter analysen diskuterades artiklarna mellan författarna för

att skapa en förståelse för hur artiklarna tolkats. Teman skapades genom en skriftlig

sammanställning utifrån resultatets likheter och skillnader. Genom dessa teman fick

författarna en tydligare överblick.

6 Forskningsetiska överväganden

Enligt CODEX regler och riktlinjer för forskning (2015) har forskaren ett ansvar gällande den

information som framkommer i studien samt att se till de involverade människornas

välbefinnande. För att denna litteraturöversikt skall kunna tillskrivas ett trovärdigt och

vetenskapligt värde har författarna som Wallengren och Henricsson (2013) beskriver endast

valt studier som är godkända av en etisk kommitté.

Författarnas förförståelse har från start varit att sjuksköterskor möter smärta på olika sätt

beroende på erfarenheter och kunskaper. Författarna har försökt ha ett objektivt

förhållningssätt genom hela arbetet, trots att författarna är medvetna om att det kan vara svårt

att se bortom den personliga förförståelsen.

7 Resultat

Efter att båda författarna har gjort noggrann granskning, diskuterat och sammanställt

studiernas resultat framkom tre teman som var sjuksköterskors kunskap och erfarenheter av

14 (34)

att möta fysisk smärta, sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal samt andlighet, tro

och kulturella aspekter.

7.1 Sjuksköterskors kunskap och erfarenheter av att möta fysisk smärta

I studierna av Browall, Henoch, Melin-Johansson, Strang och Danielson (2014), Evans och

Hallett (2007) samt Strang, Henoch, Danielsson och Melin-Johansson (2013) påverkade

patientens kroppsliga symptom patienten negativt som helhet då det är en ständig påminnelse

om att kroppen är sjuk och människan inom en snar framtid upphör att existera.

I studier utförda av Al Khalaileh och Al Qadire (2012) samt Seyedfatemi, Borimnejad,

Hamooleh och Tahmasebi (2014) framkom det att sjuksköterskorna hade en rädsla för att

patienterna till följd av smärtlindring skall bli beroende av opioider. Anledningen till rädslan

kunde enligt Al Khalaileh och Al Qadire (2012) bero på att sjuksköterskorna trodde att opioid

användning kunde hindra andra symptom från att visa sig men även att sjuksköterskorna

saknade viktig kunskap gällande smärtlindring.

I en intervjustudie om iranska sjuksköterskors uppfattning av den palliativa vården

gällande patienter med cancersmärta belyser Seyedfatemi et al. (2014) att sjuksköterskorna

informerade patienten om riskerna med att ta opioider. Samtidigt framkom det i studien att

sjuksköterskorna försökte råda patienten till att avstå opioider, så gavs det ändå rutinmässiga

injektioner av smärtlindrande opioider var fjärde timme. I studien framkom det även att

patienter uttryckte sin oro till sjuksköterskor angående den minskade tillgången till

smärtlindring och en rädsla att inte kunna få den smärtlindring de behövde, då de blivit

utskrivna från sjukhuset. I studier utförda av Browall et al. (2014), Keall, Clayton och Butow

(2014), Evans och Hallett (2007), Giske och Cone (2015), Keall et al. (2014), Seyedfatemi et

al. (2014), Strang et al. (2013), Soden et al. (2013) samt Wengström et al. (2013) framkom det

att sjuksköterskor som hade stor erfarenhet av den palliativa vården och som även fått

utbildning gällande smärta och smärtlindring visade på en djupare kunskap och en förståelse

för den svåra smärta patienten upplevde. Det framkom även att sjuksköterskan dessutom

kunde avgöra vilken typ av smärtlindring eller behandling som patienten var i behov av.

Kunskapsnivåerna hos sjuksköterskor visade sig vara olika beroende på utbildning och

erfarenhet enligt studierna utförda av Wengström et al. (2014) och Soden et al. (2013) och att

detta låg till grund för hur sjuksköterskor hanterade patienters smärta. Enligt studien av Soden

et al. (2013) önskade sjuksköterskorna trots lång erfarenhet inom vården mer kunskap

gällande hur de skulle kunna hantera den genombrytande cancersmärtan.

15 (34)

I studien av Wengström et al. (2014) visades det hur sjuksköterskor hanterade

cancersmärta samt att de hade svårigheter i att bedöma skillnaden på bakomliggande orsaker

till smärta eller om smärtgenombrott var relaterat till eventuell cancerdiagnos. I studierna

Browall et al. (2014) samt Evans och Hallett (2007) lyftes att sjuksköterskor i första hand

borde kontrollera den fysiska smärtan för att sedan lindra de andra olika dimensionerna

smärta.

I studien av Browall et al. (2014) belystes att sjuksköterskorna hade möjlighet att stödja

patienternas i den psykologiska, andliga och existentiella smärtan först när patiens fysiska

symptom var under kontroll. Enligt Evans och Hallett (2007) framkom det att många

cancerpatienter har eller går igenom mycket svåra fysiska smärtor. I och med detta är det av

yttersta vikt att sjuksköterskan möjliggör så att den fysiska smärtan blir kontrollerad. När den

fysiska smärtan är kontrollerad och lindrad kan det även öppna upp en medvetenhet hos

patienten där många känslor kan komma att göra sig påminda. Det kunde i sin tur hota det

lugn som patienten uppnått av en god fysisk smärtlindring. Ett holistiskt förhållningssätt inom

den palliativa vården bidrar till att patienten upplever välbefinnande, trygghet och ro.

Kommunikation och vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska var av stor vikt för

att möjliggöra en god vård och god smärtlindring av de olika dimensionerna enligt studierna

av Browall et al. (2014), Keall et al. (2014) och Strang et al. (2014). I studien av Browall et

al. (2014) belystes situationer där sjuksköterskor i möte med patienter och deras smärta

upplevde en känsla av maktlöshet då smärtlindringen inte hade önskad effekt, trots

smärtlindrande åtgärder. En god samverkan mellan sjuksköterskor och läkare samt andra

professioner skulle innebära möjlighet för fler människor att bli smärtlindrande. Att

sjuksköterskor lyssnade på patientens egna berättelser av hur hon eller han upplevde sin

smärta. Det aktiva lyssnandet uppfattades som lindrande för patienten enligt sjuksköterskorna.

7.2 Sjuksköterskans erfarenheter av existentiella samtal

Det framkom i studier av Browall et al. (2014), Keall, et al. (2014) och Strang et al. (2013)

hur viktigt det var för sjuksköterskan att ha kunskap och känna sig trygg gällande existentiella

samtal med den palliativa patienten. I studien av Strang et al. (2013) framkom det att

sjuksköterskan vid bristande kunskaper och erfarenheter undvek djupare konversationer samt

att sjuksköterskan ofta jämförde sina kunskaper med en kurators. Genom att hela vårdteamets

kunskaper tillämpades ökade möjligheterna för att patientens behov tillgodosågs. Det kunde

16 (34)

innebära att patienten var i behov av existentiella samtal tillsammans med en präst eller

kurator som arbetade inom teamet.

I studierna Browall et al. (2014), Keall et al. (2014), Strang et al. (2013) och Zheng et al.

(2015) uttryckte sjuksköterskor svårigheter i att möta existentiella frågor och känslor kring

patientens hotade existens. Svårigheterna berodde på sjuksköterskors bristande kunskaper i

kommunikationsfärdigheter eller bristande självförtroende och erfarenheter av denna typ av

frågor. Både studien Browall et al. (2014) och Strang et al. (2014) belystes att

sjuksköterskorna i den palliativa vården kände sig hedrade och utvalda när patienter valde att

föra existentiella samtal tillsammans med dem.

I Strang et al. (2014) studie framkom det att sjuksköterskorna kände att de hade ett

meningsfullt arbete. Dessa existentiella samtal och möten med döende människor resulterade i

att sjuksköterskorna kände en tacksamhet över sitt liv och inte längre klagade över småsaker,

samtidigt som sjuksköterskorna beskrev att de existentiella samtalen kunde vara en tung del i

arbetet och att detta tog hårt på deras krafter. Existentiella samtal kunde resultera i att

sjuksköterskor kände sig ångestfyllda och kraftlösa. Detta visades tydligt då sjuksköterskor

identifierade sig själva med patienterna och satte sig in i den döende patienten situation. När

dessa tankar blev för påträngande och störande upplevde sjuksköterskorna sig överväldigade

av känslorna och var tvungna att begränsa sina tankar och känslor för att orka med.

I studien av Browall et al. (2014) beskrev sjuksköterskor känslor som maktlöshet,

otillräcklighet och en osäkerhet till hur de skulle förhålla sig till döden. Studien av Keall et al.

(2014) belyste en tung och svår existentiell och andlig oro inom den palliativa vården då

patienten inte är psykiskt redo för döden, vilket resulterade i smärta och nöd hos såväl patient,

anhöriga och hos sjuksköterskan. Det framkom även att sjuksköterskors delaktighet i djupa

konversationer ansågs vara en viktig del av arbetet i den palliativa vården. Dock erkände

sjuksköterskor att det fanns en underliggande rädsla för att väcka obehagskänslor hos

patienterna. Obehagskänslor upplevdes som svårt för sjuksköterskor att bemöta på grund av

otillräckliga kunskaper. När sjuksköterskor upplevde dessa svårigheter i samtal erbjöds

patienterna samtalsstöd tillsammans med psykoterapeuter inom teamet. Sjuksköterskorna i

studien av Keall et al. (2014) belyste även de hur viktigt det var att ha kunskap och erfarenhet

om existentiell smärta för att kunna stödja och lindra denna smärta hos patienten. Ökad

trygghet och förmåga att lindra existentiell smärta kunde uppnås av utökad erfarenhet av

djupa samtal. I studierna av Clayton och Butow (2014), Keall et al. (2014) och Strang et al.

(2013) belyste sjuksköterskan att tidsbrist utgör ett hinder för en god lindrande vård.

Sjuksköterskor inom hemsjukvården upplevde att bärandet av mobiltelefon inom arbetet

17 (34)

kunde utgöra ett hinder enligt Strang et al. (2014) då sjuksköterskan borde vara tillgänglig per

telefon i sitt arbete inom hemsjukvården kunde detta avbryta djupa och viktiga samtal mellan

patienten och sjuksköterskan som skulle kunna lindra patientens upplevelse av smärta.

7.3 Andlighet, tro och kulturella aspekter

I studien av Browall et al. (2014) fanns det inga exakta definitioner med hänsyn till andliga

behov vid andlig smärta då människor har olika tolkningar av denna typ av aspekt. När en

människa står inför döden belyste studien av Evans och Hallett (2007) att den andliga

dimensionen av smärta kom att stå i fokus då många människor söker svar inom sig själva om

vad som var meningen med livet. En av sjuksköterskans uppgifter i studierna Browall et al.

(2014) samt Evans och Hallett (2007) var att lindra patientens fysiska symtom och möjliggöra

ett inre lugn för patienten genom ett holistiskt vårdande. Holistiskt vårdande innebär att se

hela människans behov av lindring. Att lindra en människas smärta och lidande kunde enligt

studien av Browall et al. (2014) innebära att sjuksköterskor ingår i samtal med patienten som

genom öppna frågor eller fritt få berätta om upplevelsen av sin sjukdom eller livsvärld.

Sjuksköterskorna ansåg att det var svårt att bemöta frågor som handlade om patientens skuld,

smärta och sorg över att livet var orättvist, eller vad som händer när personen dör. Dessa

samtal låg ofta till grund för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient.

I studien av Keall et al. (2014) erkände sjuksköterskor en rädsla över att förolämpa

patienters andliga, kulturella och trosuppfattning som skulle kunna bidra till patientens

välbefinnande detta på grund av sjuksköterskors bristande kunskaper i ämnet. En kristen

sjuksköterska erkände att hon upplevde en trygghet i att möta patienter med samma tro som

hon själv. Enligt sjuksköterskor i studien Al Khalaileh och Al Qadire (2012) kunde

sjuksköterskors kulturella skillnader påverka vården genom olika barriärer, både inom den

egna kulturen och mellan olika kulturer kan dessa skillnader utgöra hinder för en vårdande

relation mellan sjuksköterska och patient.

Kinesiska sjuksköterskor talade aldrig om döden med sina patienter enligt studien av

Zheng, Guo, Dong och Owens (2015) då döden anses som väldigt tabubelagd inom den

kinesiska kulturen. De kinesiska sjuksköterskorna ansåg att den palliativa vården innebar att

ha patientfamiljen i fokus och sjuksköterskan frågar familjen om patientens önskningar och

inte patienten själv. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att dö en “god död” med

värdigheten i behåll. Vilket innebar en uppmuntran till patienten att fortsätta kämpa och sa att

de skulle bli friska, trots att patienterna endast hade dagar kvar att leva. Sjuksköterskorna

18 (34)

medgav att de kände sig förvirrade i detta sätt att vårda sina patienter men att de hade en

önskan i att patientens familj informerade patienten om dennes kommande död då de ansåg att

de har rätt till denna vetskap. I en studie som belyste hur sjuksköterskor tillämpar andlig vård

i Norge av Giske och Cone (2015) beskrevs att de norska sjuksköterskorna såg den andliga

smärtan och tron som något mycket privat och känsligt ämne. Andlig smärta innebar då en

stor utmaning och en process i flera steg för sjuksköterskan i sin profession på bästa sätt

kunna möta patientens behov. I studien visade det sig även hur viktigt det var att

sjuksköterskan kunde hantera det andliga samtalet genom följsamhet, att vara tyst, stanna upp

och ställa frågor på rätt ställen och på det rätta sättet.

8 Diskussion

Diskussionen kommer att delas upp i metoddiskussionen samt resultatdiskussion enligt

Henricsons (2012) beskrivning. Utifrån ett kritiskt förhållningssätt diskuteras

litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen kommer även att diskuteras

och förankras utifrån teoretisk referensram samt begreppet vårdande.

8.1 Metoddiskussion

En svårighet i processen var att finna relevant material som underlag då det framkom att

mycket av den forskning som finns tillgänglig har haft ett medicinskt fokus där exempelvis

läkemedelsbehandlingar har berörts. Forskning med fokus på läkemedelsbehandlingar var

något som författarna inte kunnat inkludera då litteraturöversikten ska utgöras av en

vårdvetenskaplig grund och inte alls inneha medicinskvetenskapligt fokus. Hälften av våra

sökningar har inte inkluderat nyckelordet smärta. Detta är vi medvetna om kan uppfattas som

en svaghet men då vi eftersträvade studier som belyser sjuksköterskans perspektiv visade det

sig att bredare sökningar gav relevanta träffar som passade vårt syfte. Ursprungligen har

studiens syfte handlat om smärtlindring, men då träffarna till stor del handlade om fysisk

smärta och farmakologisk forskning så bytte författarna syfte från sjuksköterskors

erfarenheter av smärtlindring i palliativ vård till att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att

möta total smärta i palliativ vård. Detta kan ses som en styrka då författarna menar att

sjuksköterskors sätt att möta smärta har påverkan på patientens smärtupplevelse. Är

sjuksköterskor inte lyhörda och förmår att möta patienternas behov kan detta resultera i att

patienten lider, i en eller flera av smärtans dimensioner.

19 (34)

Litteraturöversiktens resultat baseras på tio studier varav sju kvalitativa artiklar, en

kvantitativ studie samt två studier med mixad metod. Författarna valde studier efter huruvida

de svarade på litteraturöversiktens syfte. Vid djupare analys av studierna framgick det att

dessa var genomförda efter olika metoder. Detta påverkade inte författarnas val av artiklar.

Enligt Danielsson (2012) innebär kvalitativa studier ett mer beskrivande utförande i form av

intervjuer eller egna berättelser som stärker och svarar på litteraturöversiktens syfte. Smärta är

en subjektiv upplevelse som kan beskrivas tydligt genom intervjuer och berättelser. Henricson

(2013) beskriver att kvantitativa studier kan med fördel användas då dessa inger en ökad

trovärdighet för litteraturöversiktens resultat. Dock kan det i denna litteraturöversikt innebära

en svaghet då endast en kvantitativ studie har används. Enligt Borglin (2012) beskrivs att

mixad metod innebär att studierna är komplementära då dessa är genomförda med en

kvantitativ numerisk metod som representerar all statistisk data, samt en kvalitativ

beskrivande metod. Denna metod kan styrka trovärdigheten i litteraturöversiktens resultat,

men också för att användandet av båda metoder till stor del kan eliminera varje metods

begränsningar samtidigt som metodernas styrkor kvarstår.

Författarna ville i huvudsak utgå från studier genomförda i Sverige för att belysa den

vårdkontext som de själva kommer att ingå i. Dock fanns inte tillräckligt med material som

belyste sjuksköterskors perspektiv. Författarna valde då att inkludera artiklar där studier har

genomförts bland annat i Sverige, England, Australien, Norge, Iran, och Jordanien men

majoriteten av studierna är från Europa. Sverige utvecklas ständigt till ett mer mångkulturellt

samhälle vilket då innebär att även hälso- och sjukvården bör speglas av detta. Ökad kunskap

och förståelse om olika kulturer kan innebära att vården blir likvärdig för alla individer. Den

geografiska spridningen av de studier som utgör litteraturöversiktens resultat kan innebära

både en styrka och svaghet för litteraturöversiktens resultat, då den palliativa vården ser olika

ut beroende på var i världen den utförs. Samarbetet mellan författarna har fungerat bra under

arbetets gång. De gånger författarna har haft olika åsikter gällande litteraturöversikten har

dessa diskuterats och genom kompromisser har då författarna kommit fram till nya lösningar

för arbetet. Det goda samarbetet se som en styrka för litteraturöversikten.

8.2 Resultatdiskussion

Enligt Henricssons (2012) beskrivning utgörs resultatdiskussionen av utvalda delar från

resultatet och förankras nedan i den teoretiska referensramen. Författarna har valt att diskutera

sjuksköterskors kunskaper om total smärta i olika vårdsituationer. Vilket diskuteras under

20 (34)

rubrikerna: vikten av kunskap i mötet med patienten, vikten av kunskap om fysisk

smärtlindring, vikten av kunskap om existentiella samtal och vikten av kunskap om andlighet,

tro och kulturella aspekter vid smärta då de utgör litteraturöversiktens resultat. Den teoretiska

referensramen utgörs av Rosmarie Rizzo Parses teori om mänsklig tillblivelse samt begreppet

vårdande.

8.2.1 Vikten av kunskap i mötet med patienten

Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor ofta upplever sig ha otillräckliga

kunskaper i att möta patienter med total smärta. Enligt en rapport från Socialstyrelsen

gällande den palliativa vårdens utveckling (2006) framkom det att kompetensutveckling är

mycket viktigt för dem som arbetar inom den palliativa vården, då sjuksköterskan i sin

utbildning endast erhåller grundläggande kunskaper i palliativ vård. Kompetensutveckling ses

även som en viktig kvalitetsfaktor i den palliativa vården. Hur stor del i

sjuksköterskeutbildningen som utgörs av palliativ vård varierar stort mellan de olika

högskolorna och lärosätena. Ett område som ses med hög prioritet gällande

kompetensutveckling inom den palliativa vården är just bemötande. I litteraturöversiktens

resultat framkom det att sjuksköterskors kunskaper i att möta patienter är en stor och viktig

del då mötet kan utgöra grunden för den framtida vården med patienten, vilket får stöd av

Socialstyrelsen rapport från (2006). Detta styrker även Lavoie, Bloundeau, och De Koninck

(2008) som menar att sjuksköterskor har ett ansvar vid varje nytt möte med patienten.

Sjuksköterskan kan med total närvaro och aktivt lyssnande få en djupare förståelse och

kunskap om hur patienten upplever sin egen situation. Enligt studien av Johansson och

Lindahl (2011) lyfter sjuksköterskorna att varje nytt möte är unikt och strävar efter att detta

tydligt ska framgå i vården med patienten genom att aktiv lyssna på patientens egen berättelse

om sin situation och vad denna innebär för honom eller henne. Sjuksköterskans fokus bör

ligga på omvårdnad menar Parse (1981) då vårdandet utgörs av ständigt samspel mellan

människan och sin omgivning, som i denna kontext innebär sjuksköterskan. Enligt begreppet

vårdande och den palliativa vården innebär det i sjuksköterskans roll att vara lyhörd för

patientens vilja och förmåga att uttrycka sina smärtor om sin situation, samtidigt som

sjuksköterskan bör respektera patientens behov av reflektion och tystnad.

21 (34)

8.2.2 Vikten av kunskap om fysisk smärtlindring

I litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskors kunskap gällande smärtlindring är av

stor vikt. Detta stödjer Fielding et al. (2013) som menar att sjuksköterskors som arbetar i den

palliativa vården och vårdar individer med cancer har en viktig roll, då cancer är globalt

ökande relaterat till den ökade levnadslängden. Genom ökade kunskaper kan alla

sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården möta och lindra smärta.

Med ökade kunskaper och erfarenheter hos sjuksköterskor i att möta patienter med smärta

kan fler patienter få stöd och hjälp att förmedla sina önskningar och behov. Detta innebär en

ökad känsla av mening och möjligheter till att leva livet fullt ut tills döden inträffar.

Sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård bör finnas närvarande för patienten för att vara

ett stöd genom att följa med under sjukdomsprocessen. Den palliativa vården innebär att

målet med vården inte längre är att bota utan att lindra de symptom som är en följd av

sjukdomen. Vad som lindrar är unikt för varje enskild individ och bara denne själv vet vad

detta innebär. Litteraturöversiktens resultat lyfter att sjuksköterskans uppgift innebär att vårda

patienten utifrån ett holistiskt vårdande. Detta stöds av Nunn (2014) som beskriver att det

holistiska vårdandet är nyckeln i den palliativa vården och utgörs av fokus på patientens

symptomkontroll, psykologiska, sociala och andliga/existentiella smärta. Holistiskt vårdande

menar Parse (1992) utgörs av koncepten person, hälsa och omgivning, tillsammans bildar

dessa en helhet. Då dessa delar har stor påverkan på helheten innebär det att sjuksköterskan

bör se till de olika delarnas behov av lindring för att maximera smärtfrihet och

välbefinnande.

I litteraturöversiktens resultat visas även att sjuksköterskor erkänner svårigheter i att

bemästra den fysiska dimensionen av smärta. Studien utförd av Nunn (2014) stödjer

litteraturöversiktens resultat då det vidare beskrivs det att symptom är subjektiva och

individuella där det inte finns någon dos som passar alla vilket innebär att sjuksköterskors

lyhördhet för hur patienten beskriver sina symptom är avgörande gällande patientens

smärtbehandling. Begreppet vårdandet innebär att sjuksköterskan med sin närvaro följer och

stödjer patienten till hälsa smärtfrihet och välbefinnande. Vårdandet innebär att om patientens

fysiska smärta lindras kan det även bidra till att patienten upplever ett inre lugn.

8.2.3 Vikten av kunskap om existentiella samtal

Resultatet belyste hur sjuksköterskors kunskap gällande kommunikation var avgörande för

vårdrelationen samt för hur de olika dimensionerna av smärta kunde bemästras. Dessutom

22 (34)

visades sjuksköterskors svårigheter att möta patienter med existentiell smärta då detta väckte

tankar och känslor om död hos dem själva. Studierna av Johansson och Lindahl (2011),

Lavoie, et al. (2008) samt Tornöe, Danbolt, Kvigne och Sörlie (2015) stödjer resultatet i hur

sjuksköterskors upplevde svårigheter i att möta den existentiella smärtan och de känslor det

för med sig. I studien Tornöe et al. (2015) beskrevs att det troligtvis var sjuksköterskornas

ålder och livserfarenhet som ligger till grund för hur pass sjuksköterskor vågade möta den

existentiella smärtan. Äldre sjuksköterskor beskrevs ha lättare att hantera patienters andliga

och existentiella smärta och ångest än yngre sjuksköterskor.

I studien av Lavoie, Bloundeau och De Koninck (2008) beskrevs hur sjuksköterskor

upplevde lidande vid nära vård av en döende patient som upplevde smärta, ångest, oro och

lidande. Vidare i studien beskrevs hur viktigt det var att sjuksköterskan kunde distansera sig

från patienterna för att orka med sitt arbete. Detta bekräftar studien av Johansson och Lindahl

(2011) som lyfte att existentiella tankar om sjuksköterskans egna död och hur hon eller han

själv skulle reagera öppnar upp en medvetenhet om hur skört livet är och kunde påverka den

egna privata sfären. Sjuksköterskor upplevde inte bara en professionell osäkerhet gällande de

existentiella samtalen utan detta påverkade även den privata identiteten och det kunde vara

svårt för sjuksköterskan att hantera. Det är av stor vikt att sjuksköterskan i sin profession

känner en trygghet i att möta existentiell smärta genom frågor och samtal. I och med detta är

det viktigt att sjuksköterskan har funderat och reflekterat över dessa frågor både i sin

profession och i sitt privatliv för att möjliggöra denna trygghet.

I studien av Henoch, Danielsson, Strang, Browall och Melin-Johansson (2013) stöds

litteraturöversiktens resultat, då det bekräftas att sjuksköterskor som fått träning och

utbildning gällande att möta patienters existentiella frågor och samtal kände sig tryggare i att

hantera dessa. Djupa och svåra frågor var en viktig del av sjuksköterskans arbete inom den

palliativa vården. Författarna av litteraturöversikten anser att det är av största vikt att

sjuksköterskan i den palliativa vården bör ha tillgång till träning och utbildning gällande

existentiell smärta, existentiella frågor och i samtalsträning, såväl i grund utbildningen och

under sin tid ute i arbetslivet. Sjuksköterskan genom samtal kan få tillgång till patientens

livsvärld och utifrån det få möjlighet att ge en god vård. I studierna Browall et al. (2014),

Keall et al. (2014), Strang et al. (2013) samt Zheng et al. (2013) beskrevs det att när

människan får besked om en obotlig sjukdom som kommer leda till döden, så uppkommer det

ofta existentiell smärta som leder till existentiella frågor.

Kommunikation och existentiella samtal mellan sjuksköterska och patient menar Parse

1992) kan stödja patienten till att göra val som främjar hans eller hennes hälsoprocesser.

23 (34)

Genom kommunikation och existentiella samtal kan sjuksköterskans närvarande stödja

patienten i att göra aktiva val gällande hanteringen av sin livssituation. Sjuksköterskor i

resultatet upplevde ofta osäkerhet i hur de skulle bemöta existentiell smärta och frågor som

bland annat kan handla om skuld och mening, detta var relaterat till upplevelse av

sjuksköterskors otillräckliga kunskaper i samtalsteknik.

Författarna av litteraturöversikten har i sin sjuksköterskeutbildning erhållit kunskaper

genom samtalsträning för att kunna möta denna typ av samtal. Författarna tror att

samtalsträning är av stor betydelse i framtida möten och samtal med patienter i det kommande

yrkesutövandet. I studien av Henoch et al. (2013) framkommer kunskapens och erfarenhetens

betydelse gällande existentiella samtal av sjuksköterskor som arbetar med cancer patienter. I

en rapport gällande den palliativa vårdens utveckling från socialstyrelsen (2006) har

kommittén om vård i livets slut lagt fram förslag på kompetensutveckling. Rapporten berör

personal som arbetar inom den palliativa vården och handlar just om existentiella frågor.

Detta ger stöd i hur viktigt det är för sjuksköterskan att kunna hantera och möta de palliativa

patienternas behov av stöd i form av existentiella samtal. I rapporten från socialstyrelsen

(2006) framkommer det att sjuksköterskans bristande kunskaper gällande samtalsstöd leder

till att en stor del av patienternas smärta och att existentiella frågor inte synliggörs.

Sjuksköterskorna visar på ett ökat självförtroende i existentiella samtal efter dem erhållit

kunskap och övning i att möta existentiell smärta.

I Parses teori (1981) och begreppet vårdande innebär det i sjuksköterskans roll att vara

lyhörd för patientens vilja och förmåga att uttrycka sina känslor om sin situation och

respektera patientens behov av reflektion och tystnad. Samtal mellan sjuksköterskan och

patienten har som mål genom öppna frågor som “Hur är den här situationen för dig?” eller

“Vad betyder denna sjukdom för dig?” att se patienten ur dennes perspektiv för att möjliggöra

en djupare förståelse för dennes livsvärld. Sjuksköterskans uppdrag i att vårda, innebär ett

stort fokus på patienten och en vilja att förstå hur hälsa, sjukdom och lidande påverkar varje

enskild patient för att stödja och stärka patientens hälsoprocess.

8.2.4 Vikten av kunskap om andlighet, tro och kulturella aspekter vid smärta

Enligt Högskoleverket (HSV, 2007) finns ett centralt mål uppsatt att utifrån

sjuksköterskeutbildningen huvudområde som är just omvårdnad, öka kunskapen och forma

vårdandet utifrån patienten oberoende av kulturell tillhörighet. I litteraturöversiktens resultat

framkom att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att möta palliativa patienter med smärta

som har en annan tro och kultur än vad de själva är vana vid. Detta stöds i studien av Tornöe

24 (34)

et al. (2015) där sjuksköterskorna upplevde mötet med patienter från andra kulturer och annan

tro än de själva som svåra, då smärta uttrycks på olika sätt inom olika kulturella tillhörigheter

och religioner. De norska sjuksköterskorna i studien beskrev sig själva som ickereligiösa,

vidare beskrev sjuksköterskorna att andlighet inte nödvändigtvis behöver handla om religion

utan något som anses vara viktigt och betydelsefullt för varje enskild individ. Religiösa och

existentiella frågor ansåg sjuksköterskorna vara väldigt personliga och bad därför patienten

om lov att få ställa en personlig fråga innan dessa frågor ställdes till patienten. I studien

beskrev sjuksköterskan svårigheter med när patienten uttryckte att sjukdom och smärta var

guds verk som bestraffning av de synder som begåtts. Det framkom även att det kunde vara

aktuellt för sjuksköterskan att delta i böner i syfte om att erhålla patientens förtroende. Trots

att sjuksköterskan hade förklarat för patienten att hon inte var troende ansåg sjuksköterskan

att hennes deltagande upplevdes som positivt då detta förtroende kunde bidra till att patienten

öppnade upp sina tankar och ökade möjligheterna för sjuksköterskan att lindra patientens

smärta och lidande. Sjuksköterskorna ansåg att försöka lindra patienters andliga och

existentiella smärta och lidande var en mycket komplex och svår utmaning. Vilket påverkades

av patientens familjeliv, sociala nätverk, patientens fysiska och psykiska status, andliga

religiösa och existentiella trosuppfattning, samt patienters förmåga att kommunicera.

Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och en medvetenhet gällande olika

kulturer och religiösa traditioner, detta för att kunna ge en god vård (Socialstyrelsen, 2006).

Smärta kan upplevas på olika sätt, där kultur, tro och religiösa traditioner kan vara av

betydelse för hur den palliativa patienten uttrycker och upplever smärtans olika dimensioner.

Sjuksköterskan bör ha reflekterat över sin egen förförståelse och hur hon eller han ställer sig

privat gällande den palliativa vården och dess olika ställningstaganden. Detta för att kunna

möta patienter med smärta från olika kulturer och religioner på ett professionellt plan och

utifrån det ge en god vård.

I begreppet vårdande beskriver Dahlberg och Segesten (2010) att sjuksköterskan bör

använda sina kunskaper och erfarenheter i mötet med varje patient och anpassa vårdandet till

den rådande situationen. Sjuksköterskan bör också vara medveten om sin förförståelse och

genom ett öppet och följsamt sätt förhålla sig till vad som patienten anser som viktigt i sin

vård, detta för att patienten skall kunna uppnå mening, hälsa, livskvalitet.

25 (34)

8.3 Kliniska implikationer

I resultatet framkom det att sjuksköterskor var i behov av ökad smärtutbildning samt klinisk

träning i bedömning av de olika smärttyperna för att på bästa sätt kunna möta patienter som

uttrycker total smärta. Genom ökat stöd och vägledning på arbetsplatsen i form av

handledning och reflektion kan men medvetenhet öppnas upp gällande smärtans olika

dimensioner och ökade kunskaper erhållas genom utbildning. Tidigare erfarenheter av denna

typ av möten samt sjuksköterskors egna tankar och reflektion kring sjukdom och död hade

stor betydelse för visat självförtroende i frågan. En ökad utbildning i kommunikation och

samtalsfärdigheter behövs även, då sjuksköterskorna belyste att kommunikation och

existentiella samtal med patienten utgjorde grunden för vårdkvaliteten.

8.4 Förslag till fortsatt forskning

Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatt forskning inom samtalsmetodik och

kommunikation inom vårdkontext, då detta är av stor betydelse för hur sjuksköterskor

bemästrar att ingå i svåra samtal med patient och anhöriga. Författarna av denna

litteraturöversikt anser, baserat utifrån resultatet att ytterligare forskning gällande ämnet total

smärta är nödvändigt för att utöka den palliativa vårdkvaliteten i stort, men också att fortsatt

forskning kring sjuksköterskors sätt att möta total smärta av stor vikt då det fanns relativt lite

forskning om hur sjuksköterskor möter den totala smärtan. Denna forskning skulle kunna

bidra till att fler patienter upplever mindre smärta, ångest och mindre lidande vid livets slut. I

framtiden hoppas författarna att forskning om total smärta kan komma att bidra till

utformningen av en utbildningsdel om total smärta i sjuksköterskeutbildningen.

9 Slutsats

Resultatet av litteraturöversikten visar tydligt att sjuksköterskor upplever svårigheter att

hantera de tunga frågor och känsloyttringar som patienter ger uttryck för. Trots dessa

svårigheter uppgav sjuksköterskor att existentiella samtal är och en stor och viktig del i det

dagliga arbetet. Bristande kunskaper och erfarenheter om total smärta och sjuksköterskors

egna tankar kring sjukdom och död utgör självförtroende och mod som krävs för att vara

närvarande då patienten har fysisk smärta, psykisk smärta, social smärta och

existentiell/andlig smärta.

26 (34)

Litteraturöversiktens resultat lyfter att sjuksköterskor bör inneha en förmåga att vara

närvarande i dessa svåra möten med patienter och anhöriga, samtidigt som vårdrelationen bör

innehålla en distans mellan sjuksköterskan och patienten för att hålla relationen rent

professionell. Detta tydliggör att sjuksköterskans uppgift dels grundas på utbildning och

kunskap men även hur sjuksköterskan omsätter sina kunskaper i det kliniska arbetet.

I resultatet beskriver sjuksköterskor att kunskapsbrist och bristande erfarenheter gällande

existentiella frågor låg till grund för hur sjuksköterskor hanterade mötet med patienten. Det

framkommer även att det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse för

patienters olika andliga, tros- och kulturella tillhörighet, då smärta kan uttryckas på olika sätt

beroende på patienters olika kultur. Sjuksköterskor beskriver en rädsla för att väcka

obehagskänslor och tankar hos patienten som sedan inte kan besvaras direkt av

sjuksköterskan.

27 (34)

Referensförteckning

Referenser markerade med * innebär att studien ingår i litteraturöversiktens resultat.

*Al Khalaileh, M., & Al Qadine, M. (2012). Barriers to cancer pain management: Jordanian

nurses perspectives. International Journal of Palliative Nursing, 18(11), 535-540.

Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Bergh, I. (2014). Smärta. I A- K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadensgrunder: Hälsa

och ohälsa (s.421-436). Lund: Studentlitteratur.

Bergholm, I. (2013). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I I. Bergholm

& L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik (s.47-

61). Lund: Studentlitteratur.

Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Fån ide´ till examination inom omvårdnad (s.269-286). Lund:

Studentlitteratur.

*Browall, M., Henoch, I., Melin-Johansson, C., Strang, S., & Danielsson, E. (2014).

Existential encounters: Nurses´ descriptions of critical incidents in end of life cancer

care. European Journal of Oncology Nursing, 18(6), 636-644. Hämtad från databasen

Cinahl Complete.

CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2015). Hämtad från CODEX. 2015.11.28

http://codex.vr.se/forsknongsmanniska.shtml

Creedon, R., & O´Reagan, P. (2010). Palliative care, pain control and nurse prescribing.

Nurse Prescribing, 8(6), 257-264. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Vårdande som främjar hälsa och välbefinnande. Hälsa

och vårdande i teori och praxis (s.181-240). Stockholm: Natur och kultur.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehålls analys. I M. Henricsson. (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från ide´ till examination (s. 329-342). Lund: Studentlitteratur.

Eckerdal, G. (2013). Sluten palliativ vård och hospice. I P. Strang & B. Beck- Friis (Red.),

Palliativ medicin och vård (s. 162-178). Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2000). Hälsans idé. Stockholm: Liber

28 (34)

*Evans, M J., & Hallett, C. (2007). Living with dying: A hermeneutic phenomenological

study of the work of hospice nurses. Journal of Clinical Nursing, (16), 742-751.

doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01620.x

Fielding, F., Sanford M, T., & Davis P, D. (2013). Achieving effective control in cancerpain

review of current guidelines. International Journal of Palliative Nursing, 19(12),

584-591. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Friedrichsen, M. (2013). Sjuksköterskans roll: Anpassning och balans. I P. Strang & B.

Beck Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (s. 366-372). Stockholm: Liber.

Friberg, F. (2015a). Att bidra till evidensbaseradomvårdnad med grund i analys av

kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2015b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s.133-143). Lund:

Studentlitteratur.

*Giske, T., & Cone H, P. (2015). Discerning the healing path- how nurses assist spirituality in

diverse health care settings. Journal of Clinical Nursing, (24), 2926-2935.

doi:10.1111/jocn.12907

Gustin Wiklund, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:

Natur och Kultur.

Henoch, I. (2013). Den totala smärtan. I B. Andershed., B-M, Ternestedt & C, Håkansson

(Red.), Palliativ vård: Begrepp och perspektiv i teori och praktik (s.129-136). Lund:

Studentlitteratur.

Henoch, I., Danielsson, E., Strang, S., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2013). Training

intervention for health care staff of existential support to patients with cancer: a

randomized, controlled study. Journal of Pain and Symptom Management,

46(6), 785-794. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Henricsson, M. (2012). Diskussion. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

från ide´ till examination inom omvårdnad (s.471-478). Lund: Studentlitteratur.

Högskoleverket. (2007). Utvärderingar av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska

universitet och högskolor. Del:1 Den nationella bilden. Rapport 2007:23 R.

Stockholm: Högskoleverket.

29 (34)

Johansson, K., & Lindahl, B. (2011). Moving between rooms - moving between life and

death: Nurses´experience of caring for teminally ill patients in hospitals. Journal of

Clinical Nursing, (21), 2034-2043. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x

*Keall, R., Clayton, J M., & Butow, P. (2014). How do Australian palliative nurses adress

existential and spiritual concerns? Facilitors, barriers and strategies. Journal of

Clinical Nursing, (23), 3197-3205. doi:10.1111/jocn.12566

Lavoie, M., Bloundeau, D., & De Koninck, T. (2008). The dying person: A existential being

until the end of life. Nursing Philosophy, 9, 89-97. Hämtad från databasen Cinahl

Complete.

Regionala cancercentrum i samverkan (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård

2012-2014. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan.

Nunn, C. (2014). It´s not just about pain: Symptom management in palliative care. Nurse

Prescribing, 12(7), 338-344. Hämtad från Cinahl Complete.

Norrbrink, C., & Lundberg, T. (2014) Klassifikation av smärta. I C. Norrbrink & T.

Lundeberg (Red.), Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv (s.51-77). Lund:

Studentlitteratur.

Mc Hugh, E M., Miller-Saultz, D., Wuhrman, E., & Kosharsky, B. (2012). Interventional pain

management in the palliative care patient. International Journal of Palliative Nursing,


Middleton-Green, L. (2008). Managing total pain at the end of life: A case study analysis.

Nursing standard, 23(6), 41-46. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Pain terms: a list with definitions and notes on usage. Recommended by the IASP

subcommittee on Taxonomy. (1979). Pain, 6(3), 249 Hämtad från databasen Pubmed.

Parse, R.R. (1981). Man-living-health: A theory of nursing. New York: Wiley.

Parse, R, R. (1987). Man - living - health a theory of nursing. I R. R. Parse (Ed.),

science: Major paradigms, theories and critique (s.159-180). Philadelphia: W.B.

30 (34)

Parse, R, R. (1992). Human becoming: Parse´s theory of nursing. Nursing Science

Quarterly, 5, (s.35-42).

Parse, R. R (1998). The human becoming school of thought: A perspective for nurses and

other health professionals. Thousand Oaks: Sage.

Parse, R. R (2007). A humanbecoming perspective on quality of life. Nursing Science

Quarterly, 20, 217.

Portenoy, R K., & Hagen, N A . (1990). Breakthrough pain: Definition, prevalence and

characteristics. Pain 41(3), 273-281. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Pretorius, A., Searle, J., & Marshall, B. (2015). Barriers and enablers to emergency

department nurses management of patients´pain. Pain Managements Nursing, 16(3),

372-379. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

Saunders, C., Bains, M., & Dunlop, R. (1995). Living with dying: A guide to palliative care.

(3rd ed.). Oxford: Oxford Medical Publications.

Sandman, L., & Woods, S. (2011). Introduktion. I L. Sandman & S. Woods (Red.). God

palliativ vård: Etiska och filosofiska aspekter (s. 9-26). Lund: Studentlitteratur.

Seiger Cronfalk, B. (2012). Massage och beröring i palliativ vård. I P Strang & B, Beck-Friis

(Red.), Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber.

*Seyedfatemi, N., Borimnejad, L., Mardani Hamooleh, M., & Tahmasebi, M. (2014).

Iranian nurses perceptions of palliative care for patients with cancer pain.

International Journal of Palliative Nursing, 20(2), 69-74. Hämtad från

databasen Cinahl Complete.

Socialstyrelsen, (2006). Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i

landsting och kommuner. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se

*Soden, K., Ali, S., Alloway, L., Barclay, D., Barker, S., Bird, L… Perkins P. (2013).

How do nurses in specialist palliative care assess and manage breakthrough

cancer pain? A multicenter study. International Journal of Palliative Nursing,


Strang, P. (2012). Cancerrelaterad smärta: Onkologiska och palliativa aspekter. Lund:

Studentlitteratur.

http://www.socialstyrelsen.se/

31 (34)

Strang, P. (2013). Läkemedelsbehandling vid smärta. I P. Strang (Red.), Palliativ medicin och

vård (s.190-196). Stockholm: Liber.

*Strang, S., Henoch, I., Danielsson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014).

Communication about existential issues with patients close to death - nurses

reflections on content, process and meaning. Psycho-Oncology, (23), 562-568.

doi:10.1002/pon.3456

Svenska palliativregistret. (2014). Statistik hämtad från www.palliativ.se

Ternestedt, B. M., Österlind, J., Henoch, I., & Andershed, B. (2013). De 6 S:n: En modell för

personcentrerad palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Tornöe, K, A., Danbolt, L, J., Kvigne, K., & Sörlie, V. (2015). The challenge of consolation:

Nurses experience for spiritual and existential care for the dying- a phenomenological

hermeneutical study. BMC Nursing 14(62), 1-12.doi:10.1186/s12912-015-0114-6

Wallengren, C., & Henricsson, M. (2013) Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat

examensarbete. I M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod. Från ide till

examination inom omvårdnad (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.

*Wengström, Y., Rundström, C., Geerling, J., Pappa, T., Wiesse, I., Williams, S. C...

Rustoen, T. (2013). The management of breakthrough cancer pain - educational needs

a European nursing survey. European Journal of Cancer Care, 23, 121-

128.doi:10.1111/ecc.12118

World Health Organisation, Definition of Palliativ Care. (2nd ed). National cancer control

programmes; policies managerial guidelines. 2002. Geneve; World Health

Organisation.

World Health Organisation. (2015). WHO:s Cancer pain ladder. Hämtad från

VärldsHälsoOrganisationen. http:/www.who.int/cancer/palliative/painladder/en/

*Zheng, R-S., Gua, Q-H., Dong, F-Q., & Owens, G. (2015). Chinese oncology nurses`

experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative

study. International Journal of Nursing Studies, 52, 288-296. Hämtad från databasen

Cinahl Complete.

Östlundh,L. (2015). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: Vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.

http://www.palliativ.se/

32 (34)

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar

Begränsningar Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Valda artiklar till

resultat, se bilaga 2.

Cinahl Complete

2015-11-05

Pain, nurses,

experience,

palliative nursing

90 Peer reviewed 2000-2015 14 9 4

Artikel nr: 7

Artikel nr: 6

Artikel nr: 2

Artikel nr: 1

Cinahl Complete

2015-11-06

Final days, care,

nurses experience

25 Peer reviewed 2000-2015

4 1 1

Artikel nr:10

Cinahl Complete 2015-11-09

Assess, break

through cancer pain


3 3 1

Artikel nr: 9


Pain relief, nurses

experience palliative

care


2 2 1

Artikel nr:3


Nurses experience,

existential care, in

palliative care


10 4 2

Artikel nr: 4

Artikel nr: 5

MEDLINE with full text 2015-11-13

Nursing dying

palliative care

nurses experience


6 2 1

Artikel nr: 8

33 (34)

Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat

Författare Titel År, land,

tidskrift

syfte Metod

(Urval och

datainsamling, analys)

Resultat

1

Al Khalaileh, M., & Al

Qadire, M.

Barriers to cancer

pain management:

Jordanian nurses

perspectives.

2012, Jordanien.

International Journal

of Palliative Nursing.

Att identifiera hinder för

cancer smärtlindring:

Jordanska sjuksköterskors

perspektiv.

Metod: Kvantitativ Urval: 96 sjuksköterskor

från onkologiavdelningar i

Amman.

Datainsamling: Enkäter

Analys: SPSS version 17.

Beskrivande statistik, t-test.

Sjuksköterskorna trodde att

smärtlindring orsakade beroende hos

patienten samt att smärtlindringen

kunde blockera ny smärta från att bli

upptäckt. Undersökningen visade att

sjuksköterskor hade en negativ

inställning till cancersmärta och att

bristande kunskaper bidrog till sämre

smärtlindring.

.

2

Browall, M., Henoch, I.,

Melin-Johansson, C.,

Strang, S., & Danielson, E.

Existential

encounters:

Nurses

descriptions of

critical incidents

in end of life

cancer care.

2014, Sverige.

European Journal of

Oncology Nursing.

Existentiella möten och

sjuksköterskors

beskrivning av kritiska

händelser i slutet av livet

inom cancervård.

Metod: Kvalitativ

Urval: 102 legitimerade

sjuksköterskor från olika

vårdavdelningar.

Datainsamling: Kritisk

Incident Teknik (CIT), med

frågor till stöd för

berättelserna.

Analy: Kvalitativ innehålls

analys.

Två huvud teman: att möta patienter

med existentiella problem, upplevelsen

av att möta existentiell smärta.

Sjuksköterskor upplevde en känsla av

maktlöshet i mötet med döende

patienter. Smärtan hos döende personer

berörde sjuksköterskor djupt och bidrog

till känslor av otillräcklighet.

Sjuksköterskan vågade även möta

patientens emotioner och lyssnade

aktivt på patienten.

34 (34)

Författare

Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod

(Urval och


Resultat

3

Evans, M J., & Hallett, C. Living with

dying: A

hermeneutic

phenomenological

study of the work

of hospice nurses.

2007, England.

Journal of Clinical

Nursing.

Att utforska och förstå hur

sjuksköterskor på hospice

bidrar till en vård som

leder till ett ökat

välbefinnande för

patienten

Metod: Kvalitativ.

Urval: 15 sjuksköterskor

från ett hospice i England.

Datainsamling:

Konversationsintervjuer och

semistrukturerade intervjuer

Analys: Fenomenologisk

analys genomfördes genom

Colazzi och van Manens

analysmetod.

Sjuksköterskor belyste hur viktigt det är

att patienten upplevde sig smärtfri och

att smärtfrihet var ett mål för

patienternas välbefinnande. ”Peace and

ease” var sjuksköterskornas vårdfilosofi

som innebar ett holistiskt synsätt där

innebörden var att se till patientens

upplevelse av totalt välbefinnande.

4

Giske, T., & Cone, H P.

Discerning the

healing path -

how nurses assist

spirituality in

diverse health

care setting.

2015, Norge. Journal

of Clinical Nursing.

Att undersöka hur

sjuksköterskor förstår

andlig vård, och undersöka

vilka erfarenheter de har

av den andliga vården

olika vårdmiljöer.

Metod: Kvalitativ


från Norge.

Datainsamling: fokus

grupps intervjuer.

Analys: Manuell öppen

avkodning.

Sjuksköterskans största oro var hur hon

eller han kunde möta smärta och

assistera patienten till lindring.

Sjuksköterskan kände en oro över vad

patienten upplevde och hur de på bästa

sätt kunde finna en väg till lindring.

5

Keall, R., Clayton, J M., &

Butow, P.

How do

Australian

palliative care

nurses address

existential and

spiritual

concerns?

Facilitators,

barriers and

strategies.

2014, Australien.

Journal of Clinical

Nursing.

Att undersöka vilka

barriärer och strategier

som australiska palliativ

sjuksköterskor identifierar

i den existentiella och

andliga vården, för

patienter som lever med

livsbegränsande

sjukdomar

Metod: Kvalitativ metod.


inom den palliativa vården i

Australien. Tolv av

sjuksköterskorna hade

religiös eller andlig tro.

Datainsamling: Semi

strukturerade intervjuer, med

öppna frågor.

Analys: Induktiv ansats.

Sjuksköterskorna identifierade faktorer

som påverkade den andliga smärtan och

dess omvårdnad. Möjligheter påvisades,

så som vårdrelation, kunskap och

erfarenhet. Barriärer påvisades, så som

tidsbrist och oidentifierade symtom.

Sjuksköterskorna blev hjälpta av olika

strategier, som t ex sätta upp realistiska

mål och utföra

omvårdnadsdokumentation.

35 (34)

Författare Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod

(Urval och


Resultat

6

Seyedfatemi, N.,

Borimnejad, L., Hamooleh

Mardani, M., &

Tahmasebi, M.

Iranian nurses´

perceptions of

palliative care for

patients with

cancer pain.

2014, Iran.



Att identifiera iranska

sjuksköterskors

uppfattning av palliativ

vård för patienter med

cancer smärta.

Metod: Kvalitativ

Urval: 15 sjuksköterskor, 11

kvinnor och fyra män i

åldern 26 till 49 år, med fyra

till 18 års

arbetslivserfarenhet.

Datainsamling:

Semistrukturerade

individuella intervjuer.

Analys: Innehålls analys.

Resultatet visar på hur sjuksköterskor

hanterar av den fysiska smärtan hos

patienten och hur viktigt det är med

kommunikation för en god palliativ

medicinering. Det behövs ett stödjande

beteende och ångest lindring i vården

kring patienter med cancer smärta.

7

Soden, K., Ali, S., Alloway,

L., Barclay, D., Baker, S.,

Bird, L., Hall, L., &

Perkins, P.

How do nurses in

specialist

palliative care

assess and

manage

breakthrough

cancer pain? A

multicenter study.

2013, England,



Att få en bättre förståelse

för hur sjuksköterskor

inom palliativ specialist

vård hanterar

genombrytande cancer

smärta.

Metod: Två stegs studie-

Mixad metod.


som arbetade inom den

specialiserade palliativa

vården och som arbetat i

minst sex månader.

Datainsamling: Steg 1,

Kvalitativ metod:

Semistrukturerade

intervjuer. Steg 2,

Kvantitativ metod: Fråge

formulär.

Analys: Dubbelkontrollerad

innehålls analys.

Resultatet visar att majoriteten av

sjuksköterskorna inom den slutna

palliativa vården önskade mer

utbildning om hur de skulle hantera

genombrytande cancersmärta.

Sjuksköterskorna upplevde att

patienternas cancersmärtor var möjliga

att hantera och bemästra många gånger.

8

Strang, S., Henoch, I.

Danielsson, Browall, M., &

Communication,

about existential

issues with

patients close to

2014, Sverige,

Psycho-Oncology.

Att beskriva

sjuksköterskors

reflektioner om

existentiella frågor i

Metod: Kvalitativ

Urval: 98 svenska

sjuksköterskor från palliativa

vårdformer och cancer

Resultatet visade på hur den

existentiella smärtan möts genom,

existentiella samtal. Sjuksköterskor

ansåg samtalen som en mycket viktig

36 (34)

Melin-Johansson, C.

death- nurses´

reflections on

content, process

and meaning.

kommunikation med

döende patienter.

avdelningar.

Datainsamling: Reflektions

sessioner.

Analys: Kvalitativ innehålls

analys som avkodades till

teman.

del i deras arbete.

Processen av existentiella samtal där

sjuksköterskan bör öppna upp för

samtal, bör vara ödmjuk och

bekräftande med både ord och tystnad.

De existentiella samtalen var för

sjuksköterskan hedrande men också

betungande.

Författare

Titel År, land,

tidskrift

Syfte Metod

(Urval och


Resultat

9

Wengström, Y.,

Rundström, C., Geerling,

J., Pappa, T., Weisse, I.,

Williams, S. C., Zavratnik,

B., & Rustoen, T.

The management

of breakthrough

cancer pain -

educational needs

a European

nursing survey.

2013, Sverige,

European Journal of

Cancer Care.

Att undersöka hur

sjuksköterskor hanterar

cancer genombrottssmärta,

vilka mätinstrument

används och hur trygg

sjuksköterskan känner sig

att stödja patienten samt

sjuksköterskornas

medicinska medvetenhet.

Metod: Mixad metod.

Urval: 1241 Sjuksköterskor

från tolv Europeiska länder.

Datainsamling: Nätbaserat

frågeformulär samt telefon

intervjuer.

Analys: Kvantitativ del,

SPSS version 16, kors

tabulationsanalys och chi

square analys. Kvantitativ

del, beskrivande

innehållsanalys.

Resultatet visade att sjuksköterskor med

längre erfarenhet och utbildning inom

genombrottssmärta använde en mer

heltäckande definition av

genombrottsmärta vid cancer.

Sjuksköterskor med längre erfarenhet

visade mer självförtroende i att stötta

patienten. Det visade sig även att det

fanns brister i definitionen av

genombrottssmärta vid cancer och att

det i sin tur resulterade i sämre

smärtlindring hos patienten.

37 (34)

10

Zheng, R-S., Guo, Q-H.,

Dong, F-Q., & Owens, G.

Chinese oncology

nurses’

experience on

caring for dying

patients who are

on.

2015, Kina


of Nursing Studies

Att förstå kinesiska cancer

sjuksköterskors

upplevelser att vårda

döende patienter under

deras sista dagar i livet.

Metod: Kvalitativ


deltog i studien.

Datainsamling:

Semistrukturerade intervjuer

Analys: Tematisk analys,

med Colaizzi´s analysmetod.

Resultatet visar på hur sjuksköterskor

möter och vårdar patienter med cancer

smärta samt hur sjuksköterskor möter

familjemedlemmar. Hur kulturella

aspekter påverkar sjuksköterskors sätt

att kommunicera och möta andlig och

existentiell smärta.

Documents

Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i